Purple Flag Göteborg

PROJEKTRAPPORT 2020-10-22 INNERSTADEN GÖTEBORG SOFIE LINDSTRÖM, PROCESSLEDARE

Innehållsförteckning

Uppdaterat nuläge, processledning Purple Flag...... 2 Styrgrupp ...... 3 Kommunikation ...... 4 Processledningens arbete ...... 5

Nordstan ...... 6 Säkerhet ...... 8 Tillgänglighet ...... 10 Utbud ...... 11 Plats ...... 12 Policy ...... 12

Fredstan ...... 13 Säkerhet ...... 15 Tillgänglighet ...... 17 Utbud ...... 18 Plats ...... 20 Policy ...... 21

Lilla Bommen ...... 22 Säkerhet ...... 24 Tillgänglighet ...... 26 Utbud ...... 26 Plats ...... 27 Policy ...... 27

S i d a 1 | 27

Uppdaterat nuläge, processledning Purple Flag

Under 2018 genomfördes ett pilotprojekt med Purple Flag som avsiktsförklaring mellan berörda kommunala förvaltningar, Fastighetsägarna GFR, lokala fastighetsägare och Polisen i områdena , och Fredstan. En gemensam lägesbild, arbetsgrupper och handlingsplaner sammanställes och i oktober 2018 erhöll Fredstan, Nordstan och Lilla Bommen sin certifiering. Kommunfullmäktige tog beslut om fortsatt samarbete enligt Purple Flag modellen i Göteborgs stadskärna hösten 2019. Nya avtal skrevs med staden och fastighetsägarna och området Västra Nordstan lades till. 2020 var året då Purple Flag samarbetet förväntas gå från ord till handling efter det att nya avtal med fastighetsägare och Göteborg stad skrivits och handlingsplaner validerats och prioriterats på hösten 2019.

Det övergripande syftet med Purple Flag är att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt och socialt hållbart Purple Flag-område med ett varierat utbud av upplevelser och aktiviteter efter kontorstid. Säkerhetsfaktorn är grundläggande liksom trygghetskänslan. Arbetssättet bygger på ett fördjupat samarbete, ökad förståelse för och kunskap om varandras verksamheter.

Det grundläggande målet är en säker, trygg, attraktiv, jämställd och hållbar plats med ett variationsrikt kvällsutbud för alla. Purple Flag-modellen skapar förutsättningar för ett strategiskt arbetssätt som ger grogrund för ökad tillväxt, sysselsättning och lönsamhet. Det innefattar korta och långsiktiga åtgärder som går både på djupet och bredden- allt för att komplettera och förstärka det arbete som redan görs i städer och kommuner. Denna rapport innehåller uppdaterade nulägesanalyser från 2018 framtagna av Fastighetsägarna GFR.

Under 2020 års första halva har Purple Flag projektet bytt ägarskap från Citysamverkan till Innerstaden Göteborg AB. Ny processledare tillsattes i slutet av april på 50 %. Social Resursförvaltning har sedan januari 2020 bidragit med en extra resurs på 50% att strukturera upp arbetet och stötta i processledningen. Verktyget Mind manager har genom den extra resursen implementerats för en tydligare översikt. Nya processledningen har reviderat och omprioriterat åtgärder i respektive områdes handlingsplaner för fortsatta arbetet framåt enligt Purple Flag modellens kriterier.

S i d a 2 | 27

Revideringarna förankrades under två styrgruppsmöten första halvåret. Totalt har 5 styrgruppsmöten hållits under året. 2020 har löpt på enligt plan trots pandemin. Byte av processledare kan ha saktat ner arbetet något som också har påverkats negativt av COVID-19 då många möten har ställts in. I övrigt började året bra och tilltänkta åtgärder kommer att genomföras liksom det som planeras för 2021. September till december 2020 har processledningen även välkomnat en praktikant från Folkuniversitetet som studerar till säkerhets- och trygghetskoordinator och främst fokuserar på arbetet för Västra Nordstan.

Styrgrupp Anki Håkansson, Hufvudstaden Beata Löfmarck, Göteborg stad, Park och natur Bo Törnkvist, Vasakronan Cina Gasparini, Higab Emma Löwendahl, Stadsdelsförvaltningen Centrum Mattias Junemo, Göteborgs Stad, Trafikkontoret Ola Skogsberg, Polisen Sofie Lindström, Processledning Lena Dalerup, Innerstaden Göteborg Henrik Olsson, Citysamverkan Liselotte Rosander, Social resursförvaltning S i d a 3 | 27

Kommunikation Halvårsrapport skickas till styrgrupp och finansiärer i juli och januari. Två nyhetsbrev har publicerats under året och Purple flag finns att läsa mer om på Innerstadens Göteborg. Där finns även nyhetsbreven tillgängliga www.innerstadengbg.se/sv/purple- flag. Nyhetsbrev är tänkt att skickas ut 1 gång per kvartal och i kommunikationsplanen framöver skall Purple Flag certifieringen belysas mer. Bland annat på; Vårt Göteborg, stadens nyhetssida www.vartgoteborg.se och på stadsutveckling Göteborg, stadens sida med alla pågående utvecklingsprojekt www.stadsutveckling.goteborg.se/. Samtliga samverkansparter uppmanas att kommunicera i sina medier i samband med om/ -certifiering och tilldelas då pressmeddelande och kommunikationspaket.

Kommunikationspaketet har tagits fram under hösten med stämpel/ logotyp, byline och beskrivning för samtliga parter att nyttja inom kort.

Genomgång av planerade aktiviteter för projekttiden visar att ca 60 % av alla åtgärder i handlingsplanerna behandlas, är omhändertagna eller avklarade. I juli 2020 godkändes ansökan gällande LOV §3 i delar av samtliga Purple Flag områden där ordningsvakter finansierade av staden, patrullerar sedan i augusti i gaturummet mellan tiderna 13–00 och verkar under ledning av Polisen. I ansökan önskade man hela Purple Flag områden till LOV §3 men endast vissa delar godkändes. Se karta.

S i d a 4 | 27

Ny ansökan görs i kommunbudgeten 2021 och önskemålet om utvidgade områden står kvar. Under 2021 planerar processledningen att sätta samman en referensgrupp bestående av unga, främst tjejer, att utvärdera samtliga områden. För att få en bättre och mer uppdaterad lägesbild undersöker vi även möjligheten till implementering av incidentrapporteringsmodell/ -verktyg.

Processledningens arbete Processledningens roll och syfte har tidigare upplevts otydlig. Den nya processledningen har mottagits väl och arbetar nu med att förtydliga och kommunicera arbetet som görs i samtliga Purpel Flag områden. Processledningen arbetar med att samordna, initiera, stötta, vägleda, hålla i och planera möten och insatser. Processledningen följer upp de olika aktörernas arbete utifrån handlingsplanerna och kommunicerar det som görs.

Hur arbetet bedrivs kommande år Vi kommer att följa upplagd plan och fortsätta arbeta för att engagera fler aktörer och intressenter i processerna. Vi kommer under 2021 att initiera specifika Purple Flag möten istället för att gästa befintliga arbetsgrupper som man i många fall tidigare gjort. Arbetsgruppsmöten planeras till ett per kvartal och avstämning och dialog med samtliga parter sker löpande. Samverkansparter:

Annan viktig observation Genomgång av åtgärderna visar att det finns aktiviteter som är viktiga både för kvällsekonomi och dagsekonomi. Detta innebär att det inte är så lätt alla gånger att skilja typiska Purple Flag aktiviteter från dagsaktiviteter. I uppstart av Purple Flag och vid framtagning av handlingsplaner har den avgränsningen inte gjorts tydlig. Då det påverkar varandra är processledningens råd att börja fundera på att utveckla Purple Flag satsningen till att även omfatta BID konceptet.

S i d a 5 | 27

Nordstan Nordstan som den största aktören inom de fyra olika Purple Flag områdena har en väl fungerande organisation med tydlig målbild. Samfälligheten, finansierad av fastighetsägarna, arbetar tillsammans med Nordstans företagarförening. Samfälligheten har både marknadsavdelning och säkerhetsansvarig. Ca 60 % av åtgärderna i handlingsplanen är avklarade/omhändertagna med merparten fokus på säkerhet och plats.

Målbild för Nordstan 2025. Målbilden är framtagen av fastighetsägarna i Nordstan i samverkan med Nordstans Samfällighetsförening och Kairos Future under 2015: ➢ Nordstan vill vara ett affärscentrum som gått från stökig, otrygg plats till en skön, mångkulturell plats med storstadskänsla, hög puls, ständig förnyelse, som alla vill komma tillbaka till gång på gång. ➢ Nordstan är street-smarta, ungdomliga och nyfikna. ➢ Nordstan skall erbjuda ett brett utbud av mat, shopping, upplevelser i spännande miljöer och ett attraktivt serviceutbud i världsklass.

Övergripande analys och beskrivning av området Östra Nordstan, även kallat Nordstan, är ett stadskvarter under tak. Purple Flag-området sträcker sig även över Östra Hamngatan med de fasader som bildar stadsrummet mot Nordstan. Nordstan är Sveriges mest välbesökta shoppingcenter med 35 miljoner besökare per år. Här arbetar omkring 6000 personer fördelat på 250 000 kvm kontorsyta och 70 000 kvm lokalyta med 200 butiker och ett 40-tal caféer och restauranger.

S i d a 6 | 27

Området är välförsett med kollektivtrafik med Brunnsparken som är en av Sveriges mest vältrafikerade kollektivtrafiknoder. I anslutning av Nordstan finns ett parkeringshus med sju våningar som tillhandahåller 2 700 parkeringsplatser.

I området finns inga bostäder utan domineras av butiker och kontor. Nordstan är inget shoppingcenter som många tror utan området består av olika kvarter och gator där de olika fastighetsägare enats om att sätta tak och bygga in kvarteret. Nordstan har öppet mellan klockan 05.30-24.00. Butikerna stänger normalt sett 20.00 på vardagar och 18.00 på helger vilket är de mest generösa öppettiderna vi har i Göteborgs stadskärna. Ett fåtal servicebutiker som Hemköp, Lidl, Apoteket och Pressbyrån har öppet till 21 och 22.

Verksamheter i fasadläge har öppet längre, oftast restauranger eller servicebutiker. McDonald’s stänger tidigast 02 eller 04 på vardagar och har öppet dygnet runt på helger. Det innebär att området på ett väldigt påtagligt vis ändrar karaktär när butikerna stänger och man lämnar kontoret för dagen. Kvällstid finns få besöksanledningar för allmänheten och majoriteten passerar igenom till annan destination.

Arbetsgrupp Nordstan Anki Håkansson, Hufvudstaden Ann-Christine Thunman, Frälsningsarmén Barbro Strömblad, Social Resurs uppsökarenheten, hemlösa Emma Löwendahl, SDF Centrum Hanna Grujovic, Scandic Hotels Johan Sabel, Trafikkontoret Jonas Steen, FO Peterson Kenneth Lexell, säkerhetsansvarig samfälligheten Lena Palmer, marknadsansvarig samfälligheten Lotta Rosander, Social Resurs ungdomsenheten, fältgrupper Markus Back, Securitas AB Martin Barregård, Macforum, Nordstans företagarförening Mattias Junemo, Trafikkontoret S i d a 7 | 27

Ola Skogsberg, Kommunpolis Peter Grankvist, Vasakronan Ralf Hanson, FO Peterson Ulrika Carlsson, VD samfälligheten Åsa Vilu, Stadsmissionen

Fokusområde 1 – Säkerhet Nordstan kvällstid kan uppfattas som otryggt, men är knappast osäkert. Tidigare mediabild påtalar att området är otryggt, osäkert och att vanligt folk bör hålla sig borta kvälls- och nattetid men enligt Polisens senaste rapporter är platsen numera en av de säkraste platserna i centrum. Mediabilden av otrygghet lever kvar. Här har det tidigare samlats en del ungdomsgäng och socialt utsatta, framför allt kvälls- och nattetid. De senaste årens ”Trygg i”- arbete som Social Resursförvaltning driver har bidragit till stor förbättring. Trygg i- arbetet har en handlingsplan, som utarbetats i nära samverkan med Polisen, staden, fastighetsägarna samt frivilligorganisationer verksamma i området. I april 2020 infördes kamerabevakning i hela Nordstan och även ett LOV §3 område upprättades i kringområdet där staden finansierar patrullerande ordningsvakter dagligen kl. 13.00-00.00. Närvaron av ordningsvakter, samarbetet med Polis och de sociala insatserna har medfört att unga, kriminella och utsatta personer fått hjälp, omhändertagits eller förflyttat sig från Nordstan.

Social resursförvaltning har upprättat en lokal ”Pop-In Ungdom” på Gustav Adolfs torg dit unga kan vända sig för att få hjälp och stöd av olika frivilligorganisationer. Lokalen har kvällsöppet och har ca 50 besök i veckan.

I synnerhet återfanns gängbildningar vid många av utgångarna, ex. Spannmålsgatan, Kanaltorgsgatan samt i Torsten Henrikssons gångbro mot Lilla Bommen.

S i d a 8 | 27

Torsten Henricsson gångbro Ett av de första resultaten av Purple Flag var arbetet med att trygga Torsten Henrikssons gångbro. Det gjorde man genom att tillsätta belysning, bättre skyltning och bevakning. I samband med bygget av Västlänken har bron under 2020 tagits bort helt vilket medfört att problemen med öppen droghandel och påverkade personer som rörde sig i gångbron upphört.

Polisen har sedan en tid tillbaka inrättat en gatulangningsgrupp som inriktar sig just mot den öppna droghandeln vilket lett till många tillslag. Civil polis närvarar ofta i Nordstan och uniformerad så ofta de kan. Polisens medborgarlöften innebär fortsatt hög närvaro och synlighet i området.

Nordstan inomhus Inomhus upplevs Nordstan som varm och öppen, man har de senaste åren sett över belysning, renhållning och underhåll. Toalettenheten vid Spannmålsgatan 20 har upplevts som omodern och ofräsch och ombyggnationen stod klar nu i höst 2020. Mörka platser har lysts upp, bland annat Köpmansgatan, Spannmålsgatan, P-huset och Östra Hamngatan. Man lägger just nu nytt golv i hela Nordstan, en stor investering gjord av fastighetsägarna. Det är skillnad på renhållningen inom Nordstan mot gatorna som omringar Nordstan. Samfälligheten sköter städningen inomhus, vilket innebär kontinuerlig städning, Park och Natur utför städningen utomhus. Ordningsvakterna rapporterar fysiska brister till samfälligheten.

Nordstan entréer Vid entréer och runt omkring kvarteret kan det vara skräpigt med mycket fimpar, gäng som stör och blockerar flödet in eller ut ur Nordstan. Några av entréerna har tidigare upplevts som

S i d a 9 | 27

mörka, där har man adderat belysning, tagit bort tak för att minska ”häng” och nyligen byggdes huvudentrén mot Brunnsparken om. Inom kort kommer även belysta pollare på plats som skall förhindra inkörning men också uppmärksamma de gående om kollektivtrafiken som rör sig i hög fart precis utanför. Man arbetar kontinuerligt i samfälligheten med att skapa välkomnande entréer i hela Nordstan.

Fokusområde 2 – Tillgänglighet Området är välförsörjt med kollektivtrafik och ligger mellan Brunnsparken, centralstationen och Drottningtorget som skapar flöden av pendlare. Det gör att tillgängligheten blir god, men kollektivtrafikens hållplatser kan upplevas ofräscha, mörka och skräpiga pga. det stora antal personer som passerar dagligen. Tillgängligheten för fotgängare är mycket bra inom och till Nordstan. På Norra Hamngatan delas trottoaren med väntkurer vilket gör den lite trängre och på Nils Ericsonsgatan finns kollisionsrisk mellan gående och cykel då cykelbanan är dåligt utmärkt och många går rakt ut i cykelbanan. Gatubeläggningen för fotgängare är sämre på vissa platser och kan vara ojämn som innebär snubbelrisk och svårigheter för personer med funktionsnedsättning. Överseende på gatumiljön runt Nordstan med Trafikkontoret är S i d a 10 | 27

planerad under 2021. Tillfälliga trafikomläggningar i området pga. byggprojekt påverkar tillgängligheten och gör det svårt att hitta in i P-huset. Inom Nordstan finns interaktiva skyltar för att hitta verksamheter, samt gatunamnsskyltar. För cyklister är tillgängligheten god i nord-sydlig riktning, även om det finns en del konfliktpunkter längs Nils Ericsonsgatan. I öst-västlig riktning är dock mycket svårt att röra sig om man är cyklist. Det finns cykelparkeringar runt hela Nordstan som Trafikkontoret inventerat som tillräckliga under 2019. För hyresgäster erbjuds cykelrum av både samfällighet och fastighetsägare.

För bilister finns Nordstans P-hus som erbjuder bevakade parkeringsmöjligheter dygnet runt med fri parkering på kvällstid 18–22 samt på söndagar. Skyltningen till P-huset kan förbättras till följd av infrastrukturarbeten på E45:an. Även skylningen för bilister från E6:an kunde vara bättre.

Svårhanterad trängselproblematik, särskilt vad gäller gångtrafik längs Götgatan vid Brunnsparken. Bussar och spårvagnar blockerar ofta övergångsstället mot bron. Väktare hjälper till inom området och vid p-husets utfarter när behov uppstår. Platsen är generellt extremt känslig för trafikstörningar i närområdet. Taxistation finns på Nils Ericsonsgatan och station för färdtjänst på Östra hamngatan.

Fokusområde 3 – Utbud Det finns idag få besöksanledningar inne i Nordstan efter att butikerna stängt. Flera kvällsetableringar med fasadläge har tillkommit de senaste åren. Främst restaurangverksamheter. Man saknar kultur- eller fritidsaktiviteter i området som kan dra folk. Processledning arbetar på projektidé för etablering av trygghetslokal och kulturverksamhet. Fastighetsägarna arbetar för en gemensam uthyrningsstrategi och försöker etablera verksamheter som lockar även kvällstid. Exempel på detta är motionsanläggning, biograf och galleri.

S i d a 11 | 27

Fokusområde 4 – Plats Nordstan är ett stort kluster av handel men saknar som sagt anledning att vilja besöka eller nyttja platsen kvällstid. Vid Nordstadstorget finns en större eventyta som används frekvent för olika event under dagtid men önskan är här att man även arbetar med kvällsaktiviteter. Processledning ska under 2021 hjälpa till med kartläggning av kulturaktiviteter i staden och tillsammans med marknadsavdelningen i samfälligheten se över möjligheten till exempelvis dans, uppträdanden och utställningar på Nordstadstorget kvällstid. Invändigt är det bra skyltat, men sämre utvändigt. Det offentliga rummet används väldigt lite av en bredare målgrupp när butikerna stängt, som då inte har några besöksanledningar i området kvälls- och nattetid.

Som plats är Nordstan tillgänglig och välkomnande för alla – på dagtid är bilden positiv med ett myllrande folkliv med tillresta från stadens alla områden medan den är något annat på kvällen och natten. En stor varumärkesresa görs i syfte att förändra attityder och tankar kring Nordstan.

Fokusområde 5 – Policy Nordstans samfällighet har mycket statistik tillgänglig – omsättning, besökarantal mm. Polisen och Securitas har statistik om brott och ungdomsgäng och har dagliga genomgångar av säkerhetsläget. Staden har gjort undersökningar om olika delar inom otrygghet och trafik. Kairos Future har gjort undersökningar och det finns framtagna designmanualer och ljusprogram från arkitekter.

Det finns en handlingsplan för Tryggare Nordstan och medborgarlöften från Polisen. Trygg i- arbetet bidrar med struktur för målgruppen ungdomar. Det saknas idag en gemensam och förankrad målbild för vad vi vill åstadkomma med Nordstan, framför allt kvällstid. Nordstans samfällighet har en vision om att Nordstan ska vara en levande plats dygnet runt, vilket i dagsläget är svårt att se i relativ närtid. Purple Flag-arbetet saknar relation till Västtrafik. Det finns många boende i närområdet (Västra Nordstan) och många kontorshyresgäster, som är viktiga att engagera i arbetet.

S i d a 12 | 27

Fredstan Fredstan som nyligen etablerat koncept och område i innerstaden arbetar med att stärka och positionera sin identitet. Ett väl fungerande samarbete finns mellan fastighetsägarna och centrumorganisationen Innerstaden Göteborg. Flera arbetsgrupper finns bildade där processledningen för Purple Flag deltagit. Man saknar i nuvarande bredden av samverkansparter i grupperna som består av fastighetsägarna Vasakronan, Hufvudstaden och Balder. Ca 50 % av åtgärderna i handlingsplanen är avklarade/ omhändertagna med fokus på plats. Upprustning av Brunnsparken är genomförd och avslutad, belysningsprojekt är påbörjade, dekoration och växter finns på plats och arbetet med att klustra verksamheter med gestaltningsprogram för Harry Hjörnes plats är påbörjat. Brunnsparken har sedan augusti 2020 blivit ett LOV §3 område med kamerabevakning.

Övergripande analys och beskrivning av området Fredstan består av en stadsdel med 1600-talsstruktur som omfattar ca 9 hektar. Området präglas av mycket låg boendetäthet. Däremot är det en mycket hög koncentration av dagbefolkning i form av arbetande, vilket är högst i hela innerstaden. Det finns ett flertal naturliga stråk, bland annat Fredsgatan som är bilfritt promenadstråk med stora flöden. Kungsgatan avslutas här och Östra Larmgatan är ett naturligt stråk som förbinder centralen- området med innerstaden. Harry Hjörnes plats är som ett nav där flera av de olika stråken kommer samman och där flest kvällsetableringar finns. Längs med utkanten löper Östra Hamngatan som är ett huvudstråk i innerstaden. I norr ligger Brunnsparken, som är en av Sveriges mest trafikerade kollektivtrafik-knutpunkter med omkring 250 avgångar i timmen. Fredstan är ett shoppingområde längs med flera av stråken där bland annat NK och några mer exklusiva varumärken koncentreras. Utifrån kvällsekonomin finns det ett flertal större hotell i

S i d a 13 | 27

området som skulle kunna försörja området med nattbefolkning. Det finns en del restauranger och caféer men som mestadels tillhandahåller ett lunchutbud.

Arbetsgrupp Fredstan Alexandra Blennow, Stadsbyggnadskontoret Axel Hofmann, SATS Andreas Sundin, Securitas Beata Löfmarck, Park och Natur Birgitta Lööf, Stadsbyggnadskontoret Bobby, Hotel Pigalle Dag Agård, Wallenstam Emma Löwendahl, SDF Centrum Fredrik Söderström, STF Göteborg City Hotell Hanna Kuschel, Trafikkontoret Jerker Österdahl, Apcoa parkering Jesper Hollstrand, Nordic Servicepartners Jessica Rivle, Hotel Radisson Blu Jessica Westh, Göteborg& Co Jörgen Törnqvist. Vasakronan Kevin Holgersson, Balder Kristina Björling, Bror Johansson Lena Dalerup, Innerstaden Göteborg Markus Oddestad, Hotel Royal Mats Hedlund, John Scotts Maxan Ylijärvi, Harrys Oscar Hägg, Hufvudstaden Sanna Dahl, Hufvudstaden marknadsföring Sarah Blomgren, Vasakronan Stefan Kraft, Gullers Thomas Petersen, Dorsia

S i d a 14 | 27

Fokusområde 1 – Säkerhet Dagtid finns det ett stort flöde av människor, men ganska snart framåt kvällen blir det ödsligt. Stråken som dagtid känns trygga och befolkade blir snabbt mörka och otrygga. Några av dessa områden är Brunnsparken, Stora Nygatan mellan Slussplatsen och Ritz, en del gömda ytor längs Vallgraven, Lilla Kungsgatan, Lilla Drottninggatan och Drottninggatan mellan Stora Nygatan och Östra Larmgatan samt P-hus City.

Brunnsparken som tidigare varit ett tillhåll för kriminalitet har genomgått en omfattande upprustning under 2019 och med det blivit en mycket tryggare och trevligare plats. Innan dess arbetade Innerstaden Göteborg på uppdrag av fastighetsägare och staden med platsskapande aktiviteter i väntan på den stora upprustningen. Man ordnade med evenemang, grönska, dekoration och belysning för att göra platsen trevligare. Hjärtat som vintern 2019 placerades ut på Lejontrappan är bland annat ett utfall av samarbetet. Toaletterna som främst nyttjades för missbruk är numera borttagna. I samband med upprustningen monterade Polisen upp kamerabevakning i parken och har på så sätt kunnat stävja brottsligheten. Fastighetskontoret planerar nu för en byggnad att husera verksamhet i som idag saknas på platsen. Fredsgatan kan upplevas otrygg med få ”flyktvägar” kvälls- och nattetid och de övriga gator och platser i Fredstan som inte omfattas i LOV §3 området har nu fått oönskade gäng med kriminalitet istället. Polisen arbetar därför med nya hot spots och ett utökad LOV §3 område i Fredstan

S i d a 15 | 27

eftersträvas. Det finns kvar några arkader framför allt på Östra Larmgatan som kan uppfattas som mörka och otrygga, även om flera har byggts bort de senaste åren. Påkörningsskydd har placerats ut vid infarter till gator med höga flöden i arbetet med att säkra området. De stora betongklumparna fungerar även som sittmöbel.

Bilar har påtalats ha alltför hög hastighet genom och förbi området och tung trafik kör alltför ofta under ej tillåtna tidpunkter. Tung trafik har reglerats att endast köra innan klockan 11.00 i hela innerstaden men övriga trafik är svår att reglera då det hänger ihop med hela trafiksituationen i innerstaden. Det är bitvis ojämn belysning där caféer och butiksfronter kan bli mer öppna och välkomnande. Processledning tar under hösten fram informationsmaterial för fastighetsägare att vidarebefordra till sina hyresgäster med informationen om vikten att ha tända skyltfönster efter stängning. Vi påtalar också vikten av att man anmäler brott och skadegörelse till Polisen samt informerar om hur man anmäler hinder i gatumiljön till Gbg stad Trafikkontor. Det finns ingen enhetlig belysning i området och många platser kan upplevas mörka sent på kvällen. Fastighetsägarna arbetar med att ta fram ny enhetlig belysning på Fredsgatan och Kungsgatan och Vasakronan har tagit fram ett förslag på fasadprojektering av ljus och rörligt material som vi under 2021 skall finna ny plats för i samverkan med staden.

Gatubeläggningen är ojämn – bra på vissa platser, sämre på exempelvis Harry Hjörnes plats och utmed Fredsgatan, där det lätt blir stora vattensamlingar och gatsten som utgör snubbelrisk. Innerstadsvärden rapporterar dagligen fel och brister till stadens underhållsavdelning och Trafikkontoret ska arbeta för att snabba på återställningen. S i d a 16 | 27

Harry Hjörnes plats står på agendan för ny gestaltning där målsättningen är att rusta upp platsen och klustra kvällsverksamheterna. Lilla torg i Malmö står som inspirationskälla och gestaltningsprogrammet som tas fram av Trafikkontoret och fastighetsägarna beräknas vara klart vår 2021.

Fokusområde 2 – Tillgänglighet Området är väl försörjt med kollektivtrafik via Brunnsparken och som är två av Göteborgs största knutpunkter när det gäller kollektivtrafik. Det är lätt att ta sig fram med kollektivtrafik under kvälls- och nattetid. Det är svårt för cyklister bitvis i området eftersom det saknas tydlighet för var och hur man cyklar. I Göteborg stads planering av stadsmiljön skall trafikslagen samsas på gågatorna. En ny stadsmiljöplan presenteras inom kort där flera av Fredstans stråk är inkluderade. Nya cykelställ som inte bromsar upp flöden ses över på Östra Larmgatan i samband med ny gestaltning av Harry Hjörnes plats.

S i d a 17 | 27

Det finns idag en arbetsgrupp ”Trafik och tillgänglighet” som samordnas utifrån Citysamverkan. Framkomligheten för godstransporter kan vara svår. Informationsskyltarna kan bli fler och mer enhetliga för att skapa en identitet för området.

Fokusområde 3 – Utbud De senaste åren har det tillkommit många restauranger i området. Kungsportsplatsen, Harry Hjörnes och Brunnsparken är mötesplatser, även kvälls- och nattetid. Runt Harry Hjörnes plats används offentlig mark för restaurangernas uteserveringar. I Fredstan finns ett brett utbud av restauranger, alltifrån pizza, salladsbarer och tacos till sportbarer och sushi men få har öppet längre in på natten. Vasakronan undersöker möjligheten för takverksamhet på Arkaden. Shoppingutbudet är bra med starka aktörer som NK, Arkaden och Fredsgatan där butikerna stänger runt 19. 7-eleven är nyetablerad kvällsverksamhet som har öppet länge i området. Stadsbiblioteket har en filial i området men utöver det är det svagt med kulturutbud, särskilt kvälls- och nattetid.

Under 2019 arrangerades kvällevenemang på Harry Hjörnes av Fredstans arbetsgrupp Kommunikation, Marknad och Event där man bjöd in allmänheten till en mycket uppskattad isdans. 2020 planeras dessvärre inga evenemang pga. pågående pandemi. I arbetet med att tillföra fler kulturverksamheter i området har man under sommaren från Hufvudstaden lånat ut en Pop-up lokal där Kulturförvaltningens sommarjobbare kunnat uppträda med teater, dans och musik på eftermiddagarna. Vinter 2020 arbetar Vasakronan med att tillhandahålla en lokal för A la London designmarknad i området, med workshops

S i d a 18 | 27

och utbildningar som planeras att förläggas kvällstid. Samarbeten som initierats via Purple Flags processledning. Det finns flera hotell i området som ger underlag till restauranger och kvällsekonomin. Ett fåtal boende i området finns främst längst Stora Nygatan. Önskan om fler boende i området finns och processledning undersöker den nya översiktsplanen. Vasakronan driver ett konstprojekt ”Art made this” vilket utökats med konstverk i P-hus city och flertal belysta portar med konstverk i området.

Göteborgs synagoga ligger i anslutning till församlingshuset på Östra Larmgatan 12. Synagogan är i bruk på shabbat med gudstjänst på fredag kväll och lördag morgon samt på helgdagarna.

S i d a 19 | 27

Fokusområde 4 – Plats Sedan 2018 då man lanserade Fredstan som stadsdel har man arbetet med att positionera, stärka och tydliggöra områdets identitet. En kommunikationsplan är framtagen av arbetsgruppen; kommunikation, marknad och event.

Man har tillfört grönska och knutit samman delar av området med enhetlig dekoration i form av blomkrukor. Platsen är ett kraftigt kluster av butiker i mellan- och premiumläge och bra kluster med restauranger vid Harry Hjörnes plats. Uteserveringar byggs där det är möjligt och även runt Kungsportsplatsen och Kungsportsbron finns goda möjligheter till klusterbildning. Kopparmärra är en trevlig plats under sommaren med glasskiosk och Göteborgs mest givna mötesplats året runt. Statyn Kopparmärra restaurerades under 2018.

Vallgraven används för evenemang, paddling och turistbåtar under säsong med åtkomst från Bältesspännarparken. Vallgravskanten kan vidareutvecklas och stråken längs med Vallgraven har en outnyttjad potential. Bastionsplatsen är relativt outnyttjad och önskemål om flytbryggor i vattnet finns med i Purple Flag handlingsplan. Sommar 2020 återfanns Göteborgs stads satsning ”Ta plats” med sittgrupper och planeringar på bastionen. Nya stadsmiljöplanen finns ambitionen med gångstråk längst kanalen som ska attrahera besökare både dag och kväll med belysning och konst. Önskan om att koppla samman Fredstan med Trädgårdsföreningen genom bro har

S i d a 20 | 27

fått avslag från Stadsbyggnadskontoret. Flertalet av gatorna i området används för att förflytta sig mellan stadsdelar undantaget de stora shoppingstråken som Fredsgatan. Förutsättningarna i stadsstrukturen är goda, men utbudet är ensidigt och vissa gator har potential att utvecklas mer. Andra gator är rena bakgator som är frånvända stadslivet. Vissa delar känns otrygga och bör befolkas och ljusas upp. Låga flöden i kombination med närheten till Brunnsparken innebär att det kan kännas otryggt. Avsaknad av boende bidrar också till otryggheten.

Fokusområde 5 – Policy För området finns omsättningssiffror och viss besökarstatistik i form av flödesmätare som administreras av Innerstaden Göteborg. Därtill finns bra underlag om stadslivet i centrala Göteborg, exempelvis boendetäthet, befolkningsstatistik, brottsstatistik, ett program för sydöstra city, kulturmiljöunderlag, buller och luftmiljö. Polisen har bra statistik liksom Securitas. Det saknas en gemensam målbild som alla står bakom och som kan kommunicera samt en handlingsplan med definierade roller och ansvar. Det är viktigt att synliggöra de strategier och planer som finns för varandra. Därutöver behöver vi mäta och föra dialog med medborgarna och dem som utnyttjar platserna för att få input i utvecklingsarbetet. Innerstaden Göteborg är en naturlig samverkansplattform i ett fortsatt utvecklingsarbete för Fredstan.

S i d a 21 | 27

Lilla Bommen

Området har en aktiv samfällighet med en samordnare som arbetar på uppdrag av fastighetsägarna Platzer, Vasakronan, Castellum. I utvecklingsarbetet arbetar man med Flag och ca 65 % av åtgärderna i handlingsplanen är avklarade/ omhändertagna med fokus på säkerhet och tillgänglighet.

Fler besöksparkeringar har tillkommit, kameraövervakning i P-hus, gång och cykelbana har breddats och separerats, Torsten Henrikssons gångbro som sammanlänkat med Nordstan har rivits. Stråken är förstärkta med bättre belysning och samfälligheten har tagit fram en evenemangskalender. Kanaltorget har blivit ett LOV §3 område. Vi saknar dock idag ett uppdaterat nuläge på säkerhet och trygghet efter att alla byggprojekt startat.

Övergripande analys och beskrivning av området Lilla Bommen är traditionellt betraktat som Göteborgs ”Central Business District” med relativt få dagverksamheter i form av butiker och liknande och ännu färre kvällsverksamheter. Det finns inga bostäder i området och det är omgivet av barriärer i olika riktningar mot övriga staden.

Fastighetsägandet är relativt koncentrerat med tre landmärken i området – Läppstiftet, Barken samt Göteborgs Operan. Området har kantats av social problematik med gängbildning och narkotikahantering, kopplat till Torsten Henrikssons gångbro, området runt Operan samt Kanaltorget där Älvrummet tidigare låg och som numera är byggplatsområde för Västlänken. Kanaltorgsområdet är inkluderat i stadens LOV §3 område men gör dessvärre ingen skillnad nu när platsen inte är tillgänglig för allmänheten. Till följd av att det inte finns någon nattbefolkning i området har Lilla Bommen upplevts som otryggt och ett tillhåll kvälls- och S i d a 22 | 27

nattetid. Platsen uppfattas dock som ren och snygg. I samband med de stora infrastrukturbyggnationerna kopplade till nya Göta Älv-bron, överdäckningen av E45:an samt Västlänken är området kringskuret och med begränsad tillgänglighet under många år framöver. Det finns numera bara en övergång till Lilla Bommen från Nordstan/ Västra Nordstan och det är genom att passera Västlänkens byggområde från St. Eriksgatan.

Arbetsgrupp Lilla Bommen Agneta Frigård, Platzer Fastigheter AB Andreas Crusell, Collector Bank Annelie Guth, Interboat Harry Hanssons Maskincentrum Annica Tisell , Älvstranden Bo Näverbrant, Trafikverket Carina Abrahamson, Higab Carola Gårdare, Frälsningsarmén Charlotte Karlsson, Fastighetskontoret Edina Smlatic, Trafikverket Emma Löwendahl, SDF Centrum

S i d a 23 | 27

Helena Björkengren, Collector Bank Johan Nilsson, Göteborgs Operan Jörgen Grek, Vasakronan Karin Edin, Trafikverket Karin Pernsved och Tomas Scultz Castellum Leila Geljana, Strömma Turism & Sjöfart (Strömma Kanalbolaget Gbg) Lotta Rosander, Social resurs Marie Alfredsson, Samfälligheten Lilla Bommen / MA Projektledning Martin Söderström, SDF Centrum Mattias Junemo, Trafikkontoret Ola Skogsberg, Polisen Per Kärnamn, Maritiman Raimo Maxan Ylijärvi, Sea Monkey / Gästhamnen / Provianten Sara Linder, SDF Centrum Sofia och Jonas, Barken Viking

Fokusområde 1 – Säkerhet Lilla Bommen har kvälls- och nattetid möjlighet att vara ett tillhåll för socialt utsatta och gängbildningar som kan skapa otrygghet och minska viljan för andra målgrupper att befinna sig i området. Lilla Bommens torg är ett sådant tillhåll, särskilt kring Älvsnabbens väntkur liksom den öppna torgytan utanför Operan. Processledningen ska involvera Västtrafik i Purple Flag arbetet framöver. Torsten Henrikssons gångbro som kopplat ihop området med Nordstan, var ett sådant tillhåll men togs bort under sommar 2020. Liksom Kanaltorget tagits bort i samband med bygget av Västlänken.

S i d a 24 | 27

Under 2021 ska Polis och samfällighetens väktare vidare stämma av för uppdaterad nulägesbild. Få butiker och verksamheter i bottenplan samt brist på kvällsaktivitet gör området öde kvällstid vilket förstärker otryggheten och gör det till en lämplig plats att uppehålla sig ostört. Som en följd har en del öppen narkotikahantering skett i området. Under den mörka årstiden 1 oktober – 31 mars finansierar samfälligheten väktarrondering med hund mellan 17–20 på vardagar. Även väktarrondering slumpmässiga tider på vardagsnätterna. Samfällighetens hyresgäster kan förboka väktarassistans för följe till bil eller närliggande hållplats på vardagar kl. 19- 06. Det finns inga tydliga entréer till området som präglas av mestadels kontorshus.

Andra värden i området är småbåtshamnen, kajen och Barken Viking. Kvällstid är Operans besökare viktiga för området som bidrar till flöden. Båtarna i småbåtshamnen har haft problem med inbrott, vilket minskade i samband med trygghets- och brottsförebyggande aktiviteter under sommaren 2017. Stora ombyggnader och infrastrukturinvesteringar skapar otrygghet med icke upplysta områden, avskildhet och få kopplingar till omgivningen.

Översyn och utökning av belysning har gjorts av både fastighetsägare och staden. I dagsläget finns endast en övergång till området från Västra Nordstan och det är från St. Eriksgatan där man går igenom Västlänkens byggområde. Den nya gatan över har breddats, prytts med konstverk, belysts och fått en separerad gång och cykelbana.

S i d a 25 | 27

Fokusområde 2 – Tillgänglighet Området är relativt välförsett med kollektivtrafik med närheten till Lilla Bommen spårvagnshållplats och närheten till Centralen. I småbåtshamnen finns en ändhållplats för Älvsnabben. I samband med bygget av Västlänken har Lilla Bommens busshållplats förlagts vid Operan, vilket är på ”rätt sida” avspärrningarna men har precis som man redan innan befarade skapat problem i trafikflöden och en del turer har blivit tvungna att flytta. Nu när alla byggprojekt är igång och Torsten Henricssons gångbro rivits har möjligheten för folk att ta sig till området begränsats. Gång- och cykelstråk har markerats upp tydligare och därtill belysts bättre. Man kikar på att addera en ny taxistation i anslutning till Operan. Gator och adresser i området är inte vidare lättnavigerat och nya vägar tillkommer kontinuerligt. Bristen på korttidsparkeringar för bil i området har avhjälpts genom ytterligare ett parkeringsplan i P- arken som också fått bevakning. En tillgänglighetsinventering är genomförd och gatsten har lagts om och nya vägskyltar har satts upp.

Fokusområde 3 – Utbud Det är brist på ställen som erbjuder mat under kvällstid. Sommartid är det något bättre med öppna restaurangverksamheter längst med vattnet men generellt är det alldeles för få målpunkter för allmänheten. Överlag är det få kvällsaktiviteter utöver gymmet och Operan samt de få restaurangerna. Det behövs betydligt fler besöksanledningar för att skapa flöden och underlag kvällstid. Samfälligheten har arbetat fram en evenemangskalender med bland annat after work på em/ kväll för de som arbetar i området, dessvärre har man under pandemin blivit tvungna att ställa in alla planerade aktiviteter. Konstverket ”Grymt bra läge" initierat av samfälligheten pryder sedan 2019 kajen på ett av stadens placerade påkörningsskydd. Det pågår en inventering av lokaler i bottenplan och man planerar för andra typer av verksamheter att husera i lokalerna i framtiden när området inte är inklämt bland byggprojekt.

S i d a 26 | 27

Fokusområde 4 – Plats Det finns gott om vackra platser med vattenkontakt som idag är outnyttjade. Ytor som är perfekta för evenemangskvällar under sommartid. Önskemål finns om att etablera Lilla Bommen som evenemangsplats likaså Jussi Björlings plats på baksidan av Operan. Småbåtshamnen bör också utvecklas för att få större attraktivitet.

Fokusområde 5 – Policy Det saknas en gemensam målbild över vad man vill åstadkomma med området och många detaljplaner behöver sättas ihop för att få en helhet. Processledningen arbetar med att få översyn och information. Det saknas besöksstatistik på övergripande nivå medan Securitas och polisen har en del brottsstatistik och incidentrapporter inom området. När alla byggprojekt står klara kommer området att per automatik att få ett uppsving. Kanaltorget planeras bli stadens mittpunkt då stadskärnan expanderar över älven. Med stora planer för området hos Stadsbyggnadskontoret och med alla ombyggnationer som pågår finns fortfarande ett stort behov av samordning, samverkan och information. För de stora infrastrukturprojekten finns kanaler och samarbetsformer, framför allt mellan staden och Trafikverket. Det finns en trafikstrategi för staden som berör Lilla Bommen.

S i d a 27 | 27