Program Södra Älvstranden Del 2

Dnr 494/01 Samrådshandling

Program för detaljplaner SÖDRA ÄLVSTRANDEN Delen Rosenlund - Lilla Bommen Del 2 - Förslag, konsekvenser ”På Södra Älvstranden och dess älvrum finns en central och betydelsefull del av det framtida Göteborg.”

2 Förord Göteborg är dess invånare. De som bor, arbetar, lever och fysiskt använder sig av staden är gemensamt med och skapar det som vi stolt kallar staden Göteborg. Människorna är stadens viktigaste tillgång. De fyller gator och torg, befolkar arbetsplatser och bostäder, skapar händelser och skeenden som berikar våra liv. Stadens fysiska form är arenan för dess män- niskor att leva och förverkliga sig själva i. Staden är den plats och vardagsrum där människor möts.

Efter att i 30 år varit avstängd från Södra Älvstranden öppnas nu möjligheten att åter koppla City till älven. Götatunneln är därmed inte ett traﬁ kprojekt, utan ett miljö- och stadsbyggnadsprojekt. Nu gäller det att ta tillvara denna unika möjlighet på bästa sätt.

Södra Älvstranden, som en del av City, är därtill inte bara en angelägenhet för göteborgarna utan också en del av ett expan- derande regioncentrum. Här ska alla regionmedborgare kunna mötas och här kommer att erbjudas möjligheter för företag att etablera sig i regionens och stadens hjärta.

För att få frågan om Södra Älvstrandens framtid belyst på ett så brett sätt som möjligt har 2005 ägnats åt ett omfattande arbete för att försöka utröna vad göteborgarna vill använda den till. På Stadsmuseet har ett dialogforum varit centrum för en rad olika aktiviteter, från den ständigt förnyade utställningen till lunchföreläsningar, stadsvandringar, workshops, debattkväl- lar, mm. På hemsidan www.alvstaden.se har det debatterats ﬂ itigt. Och under hösten har sex lag genomfört så kallade parallella stadsanalyser, som gått ut på att dels analysera vad göteborgarna tyckt under våren och sedan komma med varsin vision för det framtida Södra Älvstranden. Lagen har varit brett sammansatta av proffs med olika kompetenser och ”vanliga” medborgare som representerat ett tvärsnitt bland stadens be- folkning.

Våren 2006 har ägnats åt att analysera och utvärdera lagens visioner. Resultatet utgör grunden för detta program, som ska peka ut färdriktningen för det fortsatta planarbetet.

3 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Innehåll SAMMANFATTNING – DEL 2 ...... sid 5 Läsanvisning Del 2 MÅLBILD ...... sid 5 Del 2 - Förslag, Konsekvenser bygger på tidigare planering och de parallella stadsanalyser som Frihamnspiren DEL 2 – FÖRSLAG, KONSEKVENSER genomförts under hösten 2005. Varje avsnitt inleds med utvärderingsgruppens rekommenda- Lilla Bommen 6. HELHETEN tioner särskilt markerade. Utvärderingsgruppens Operan 6.1 Orientering ...... sid 6 rapport i sin helhet ﬁ nns som särskild bilaga. 6.2 Allmän karaktär/identitet ...... sid 8 6.3 Övergripande struktur ...... sid 9 Programmet skall ses som ett diskussionsunder- 6.4 Huvudsaklig mark- och vattenanvändning ...... sid 12 lag. S:t Eriksgatan Ö. Hamngatan

7. ROSENLUND – STORA BOMMEN Efter samrådet revideras programmet och förs Kvarnberget Torggatan 7.1 Orientering ...... sid 14 till kommunfullmäktige för godkännande. Pro- 7.2 Allmän karaktär/identitet ...... sid 15 grammet blir ej juridiskt bindande, men utgör en Lundbyvass 7.3 Struktur allmänna platser ...... sid 15 vägledande inriktning för det fortsatta planarbe- Göta älv 7.4 Bebyggelsestruktur ...... sid 15 tet. Kronhusgatan 7.5 Traﬁ kstruktur ...... sid 16 Packhusplatsen Postgatan Smedjegatan 7.6 Parkering ...... sid 16 Bilagor: 8. STORA BOMMEN Stora Bommen 1. Samrådsredogörelse, steg 1 Stenpiren St. Hamnkanalen N. Hamngatan 8.1 Orientering ...... sid 17 2. Utvärdering av parallella stadsanalyser 8.2 Traﬁ knod ...... sid 17 3. Utvärdering processen, CTH 2006 Lilla Torget S. Hamngatan 8.3 Informationspunkt, mötesplats ...... sid 17 3. Parkerings-PM, del 1, P-bolaget 2003 8.4 Stora Hamnkanalen ...... sid 17 4. Parkerings-PM, del 2, P-bolaget 2003 V. Hamngatan

5. Geotekniskt PM, WSP 2003 Magasinsgatan Skeppsbron 9. STORA BOMMEN – LILLA BOMMEN 6. PM Buller och vibrationer, WSP 2006 9.1 Orientering ...... sid 18 7. MKB Götatunneln, Vägverket 1997 Otterhällan 9.2 Allmän karaktär/identitet ...... sid 18 St. Badhusgatan 9.3 Struktur allmänna platser ...... sid 18 9.4 Bebyggelsestruktur ...... sid 19 Programmet har framställts av Stadsbyggnads- 9.5 Traﬁ kstruktur ...... sid 19 kontoret. Arbetet har bedrivits i två intressent- 9.6 Parkering ...... sid 19 grupper (fastighetsägare och verksamma inom Esperanto- platsen området) samt en arbetsgrupp. Referensgrupper 10. GENOMFÖRANDE på Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveck- 10.1 Älvstrandsmodellen ...... sid 20 ling AB och Länsstyrelsen har medverkat. Heurlins plats 10.2 Etapper ...... sid 20 Rosenlund 10.3 Behovsbedöming MKB ...... sid 20 Bilder och illustrationer där ej annat anges: 10.4 Temporära åtgärder ...... sid 21 Stadsbyggnadskontoret. Flygbilder: Flygare Palmnäs 11. FORTSATT ARBETE ...... sid 21 Järntorget

4 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Sammanfattning Övergripande trafi kstruktur ningar är i kv Barkassen (bakom Folkets hus), Målbild Kvar på marken efter Götatunnelns öppnande i kv Verkstaden (mellan St Badhusgatan och Programmets syfte blir den del av cityringen som ska trafi kmata Skeppsbron) samt eventuellt under Packhus- Gällande fördjupad översiktsplan från 1997 är zonerna City NV (Västra Nordstan) och City SV platsen och i anslutning till Kvarnberget. Göteborgs innerstad blir allt viktigare som re- till stora delar inaktuell och nya förutsättningar (Rosenlund). Kollektivtrafi ken blir omfattande, gioncentrum. Den avslutande diskussionen i har tillkommit. Huvudsyftet med detta program med både bussar, spårvagnar och färjor. Några viktiga delområden del 1, Underlag, utmynnar i följande MÅLBILD blir därmed att utgöra ett aktuellt underlag för de Götatunneln är förstärkt för att kunna bära en för Södra Älvstranden, delen Rosenlund – Lilla planer som ska möjliggöra att staden åter mö- Noder och stråk byggnad i kvarteret Barkassen (bakom Folkets Bommen: ter älven. I första hand gäller det att lägga fast Tre platser eller noder framstår som särskilt hus). Det strategiska läget ställer stora krav så- grundstrukturen. Innehåll och utformning av de viktiga. De tre nodernas läge är en följd av att väl på innehåll som utformning. Planeringen ska utgå från områdets stora kultur- olika delarna kommer att bli föremål för vidare stadens gatunät är uppbyggt efter kanalerna historiska värden studier inför successiv detaljplaneläggning. och de gamla kanalportarna, Stora Bommen, Ett litet större torg kan bildas i stråket mellan Lilla Bommen och Rosenlund. Dessa tre plat- Järntorget och älven samt på Esperantoplatsen. Planeringen ska ske med en öppenhet och med Tidigare planering ser är av stor strategisk betydelse för att lyckas Kajstråket blir områdets genomgående nerv. en beredskap för det okända I samråd, steg 1, 2003 presenterades en målbild med att koppla älvstranden till stadens centrum. Utmed stråket kan ny bebyggelse rymmas såväl som innehöll delar av målbilden till höger. Då be- Väl utformade stråk kan ge älvstranden en hög utmed Skeppsbron som utmed Packhuskajen. Södra Älvstranden ska utgöra en väl integrerad handlades emellertid endast trafi k- och allmänna rumslig integration med staden. del av Göteborgs innerstad, tillgänglig för alla platser. Med de parallella stadsanalyserna som Den viktigaste noden blir Stora Bommen, som grund kan nu en helhetsbild presenteras. Utmed stråken fi nns möjligheter att anordna kan utvecklas till en knutpunkt för gång-, cykel Särskild uppmärksamhet ska ägnas de offent- små gröna oaser (”fi ckparker”), t ex vid Esperan- och kollektivtrafi k. liga rummen; gatorna, platserna, kajerna, samt Allmän karaktär/identitet helheten toplatsen, Skeppsbroplatsen, Lilla Torget, Pack- vattnet och kopplingar över älven Södra Älvstranden är en del av staden och husplatsen och Lilla Bommen. Vid Lilla Bommen kan en plats i storleksordning- kommer därför att ha stadens alla olika nivåer en Götaplatsen skapas, inramad av byggnader Trivsamma gator av traditionellt innerstadssnitt och skikt. Staden fungerar bra när den tillåter Huvudsaklig mark- och vattenanvändning med utåtriktade verksamheter. ska eftersträvas och trafi kytorna minimeras en mångfald av människor med olika villkor och I kvarteren föreslås en blandad stadsbebyggelse mål att agera samtidigt, inom samma stadsrum. i enlighet med kommunens översiktsplan, ÖP99. Genomförande Med en lägre parkeringsnorm och uppmuntran Denna komplexitet är också dess främsta attrak- Förhållandet mellan bostäder och kommersiella Genomförandet av föreslagna förändringar inom till bilpooler, mm, kan nödvändiga parkeringsytor tion. utåtriktade lokaler kan variera, men ambitionen programområdet kommer att samordnas av begränsas är en blandning på kvartersnivå. Älvstranden Utveckling AB i enlighet med den Södra Älvstranden skall vara lättillgänglig för modell som tillämpats på Norra Älvstranden. Området ska ha en god kollektivtrafi kförsörjning alla, såväl rumsligt som mentalt. Grundstruk- För att aktivera vattenanvändningen i Göta älv Det innebär att samverkan kommer att ske med turen för mark- och vattenanvändningen skall och Stora Hamnkanalen föreslås en rad möjliga kommunala förvaltningar och bolag samt fastig- De naturliga noderna vid Rosenlund, Stora och främja tillgängligheten och underlätta för möten aktiviteter, bland andra bad, gästhamnar, an- hetsägare och nyttjare inom området. Som en Lilla Bommen ska prioriteras vad gäller kollektiv- över ålders- och kulturgränser. En så hög rums- göringsplatser för färjor och utfl yktsbåtar samt första etapp kommer förnyelsen av Skeppsbron trafi k och publika mötesplatser lig integration med övriga City som möjligt ska tilläggsplatser för skutor och museifartyg. att genomföras. I den ingår att bygga färdigt eftersträvas för att på så sätt bidra till en ökad Kringen med en spårvägslänk mellan Järntorget En fl exibel och varierad bebyggelsestruktur, som användning av området av alla stadens invåna- Parkeringsfrågan är central och även om en och Lilla Torget. medger en ändrad användning över tiden, ska re. Kompletteringarna på Södra Älvstranden bör lägre norm för nytillkommande bebyggelse till- eftersträvas; dock ska ett stort bostadsinnehåll med andra ord ansluta till strukturen i övriga City lämpas måste underskottet av parkeringsplatser För övriga delar kommer temporära åtgärder att säkras (se fi gur sid 11). i City SV beaktas. Möjliga parkeringsanlägg- genomföras hösten 2006 - våren 2007.

5 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Del 2 - Förslag, konsekvenser

6 Helheten

6.1 Orientering

Tidigare planering I samråd, steg 1, 2003 presenterades en målbild som innehöll delar av målbilden på föregående sida. Programmet omfattade emellertid endast traﬁ k- och allmänna platser. Med de parallella stadsanalyserna som grund kan nu en helhetsbild presenteras.

Parallella stadsanalyser Som inledning till följande avsnitt redovisas de Tillgänglighet för alla handlar också i stor utsträckning om möjligheter att kuna bosätta sig i området. rekommendationer, som utvärderingsgruppen Det nya badet i centrala Köpenhamn har blivit en succé. Göteborg som hamnstad kan betonas med ﬂ er aktiviteter Frälsningsarméns härbärge vid Lilla Bommen. presenterat (se vidare del 1 och bilaga 2). Re- i vattnet. Större färjor och kryssningsfartyg kan vara en kommendationerna redovisas i blåa färgfält, för tillgång. att markera att de utgör en grund för det därpå följande programförslaget.

Bilderna på detta uppslag illustrerar några tankar ur de parallella stadsanalyserna och hur de kan tillämpas på Södra Älvstranden.

Programförslaget Programförslaget är en av Stadsbyggnadskonto- ret gjord sammanvägning av tidigare planering, parallella stadsanalyser samt övriga anspråk och önskemål som framförts i programarbetet. Det är detta samlade förslag som vi nu vill ha synpunkter på. Förslaget ska alltså ses som ett diskussionsunderlag i den fortsatta dialogen om Nya allmänna platser får inte privatiseras så att viktiga Södra Älvstrandens framtid. Följande avsnitt Göteborgs nya gårdsgator har blivit populära mötesplatser Det ﬁ nns många bra exempel på hur blandstaden kan siktlinjer skyms och publika aktiviteter tillgängliga för alla förverkligas inom en given grundstruktur - här ett exempel följer samma upplägg; tidigare planering - paral- - här exemplet Magasinsgatan. inte ryms. Exemplet Harry Hjörnes Plats. lella stadsanalyser - programförslag. från Amsterdam.

6 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Utvärderingsgruppens rekomendationer om helheten: Miljö, hållbarhet, trygghet Fastighetsägande, nuvarande nyttjande mm I planprogrammet bör slås fast vissa utgångspunkter för Viktigt för att säkerställa offentligheten är att komunen Hamnar och vatten det fortsatta arbetet även med avseende på trygghet och äger all mark och vatten utanför bebyggelsekvarter. Vik- I planprogrammet bör de unika kvaliteterna i Södra socialt liv i området. tigt för småskalighet och variation är att nya bebyggels- Älvstrandens relation till hamnar och vatten poängteras. •Gränserna mellan halvprivata och offentliga zoner skall ekvarter indelas i fl era fastigheter med olika byggherrar. I Områdets ”marina möjligheter” bör beaktas i alla samman- vara tydligt defi nierade fl erfunktionella kvarter kan en tredimensionell fastighets- hang vid förändring och utveckling. •Hållplatserna för kollektivtrafi ken skall vara strategiskt bildning vara lämplig. placerade och lätta att nå Spårväg/busstrafi k •Mänskliga mötesplatser skall vara medvetet utformade. Spårvägen och busstrafi ken föreslås förläggas till Stora Gångstråk skall vara lätta att överblicka Badhusgatan i avsnittet mellan Surbrunnsgatan och Lilla •De gemensamma samlingspunkterna för området bör Badhusgatan. Stenpiren utvecklas till en viktig terminal vara de tidigare nämnda noderna Rosenlund samt Stora med anslutning för såväl färje- som skärgårdstrafi ken och och Lilla Bommen med nära koppling till en ny älvförbindelse (gc-bro alterna- tivt färja). Bostäder I planprogrammet bör understrykas vikten av att så många Mindre ”fi ckparker” kan anläggas utmed hamnstråket Biltrafi k och parkering bostäder byggs inom området som möjligt, dock med be- - här ett exempel vid Fiskekyrkan. En reduktion av P-normen för området bör övervägas, aktande av att de blandas med andra funktioner, helst på vilket motiveras med den goda kollektivtrafi kstandard som kvartersnivå. Ett varierat bostadsutbud med en blandning kommer att erbjudas. av upplåtelseformer och variation i lägenhetsstorlekar ska eftersträvas. Tillgänglighet, knutpunkter och stråk Se vidare rekommendation under resp delområde. I planprogrammet bör områdena kring kanalmynningarna Stråket från Järntorget via Heurlins Plats mot älven har och Lilla Bommen utvecklas till knutpunkter/noder av hög Kultur, evenemang goda förutsättningar att utvecklas till ett småskaligt kultur- klass både vad gäller innehåll, utformning och gestaltning. Vi rekommenderar att Södra Älvstranden kompletteras stråk. Gång- och cykelförbindelserna mellan dessa noder och med ett småskaligt kulturutbud och att större institutioner/ staden och kajpromenaderna mellan noderna är likaledes evenemang förläggs till andra platser i staden. viktiga att utveckla. Planprogrammet bör peka på möjligheterna att bryta Integration dagens barriäreffekter mellan Järntorget och Rosenlunds- Vi rekommenderar att planprogrammet understryker vik- kajen, Mellan Norra och Södra Hamngatan och Stora ten av att Södra Älvstranden blir en välintegrerad del av Bommens hamn samt mellan Östra Hamngatan och Lilla Göteborgs City, med ett så allsidigt innehåll som möjligt så Bommens hamn. Kajerna skall utgöra ett sammanhäng- att alla göteborgare skall kunna känna en tillhörighet där, ande attraktivt stråk längs älven, tillgängligt för alla. Handel, näringsliv Parker och grönska Vid utformning av nya stadskvarter skall bottenvåningarna Planprogrammet bör föreslå att mindre parker och platser möjliggöra etablering av butiker och andra lokaler med anläggs i anslutning till stråket mellan Stora och Lilla Bom- publik anknytning, såväl kommersiella som ickekommer- men. Vissa grönytor kan även studeras mellan Heurlins siella. plats och Rosenlundskajen, även om detta mer är att betrakta som plats i betydelsen offentligt torg. Platser och Karaktär/Identitet parker inom programområdet bör snarare ges en karaktär Det är viktigt att inse att ett omfattande arbete återstår när av aktiva ”pausrum” (fi ckparker) i staden än större park- det gäller hur ny bebyggelse och offentliga rum bör utfor- Kronhusparken ligger bara ett kvarter från Södra Älvstran- områden. mas och gestaltas. Ramarna för detta är planprogram- Stora Hamnkanalen, Göteborgs första hamn, ligger idag den med möjligheter till lek, rekreation och avkoppling. mets uppgift att beskriva. öde. Kan man aktivera den igen?

7 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

6.2 Allmän karaktär/identitet över ålders- och kulturgränser. En så hög rumslig integration med övriga City som möjligt ska Södra Älvstranden är en del av staden och eftersträvas för att på så sätt bidra till en ökad kommer därför att ha stadens alla olika nivåer användning av området av alla stadens invå- och skikt. Staden fungerar bra när den tillåter nare. Kompletteringarna på Södra Älvstranden en mångfald av människor med olika villkor och bör med andra ord ansluta till strukturen i övriga mål att agera samtidigt, inom samma stadsrum. City. Två stadsfronter är viktiga att slå vakt om Denna komplexitet är också dess främsta attrak- som Göteborgs ”skyline”: Skeppsbron - Otterhäl- 1 Skeppsbron mot Masthugget. tion. lan (1) och Packhuskajen - Kvarnberget (2) - se 4 bilder på nästa sida. På Södra Älvstranden skall det vardagliga Göteborg växa fram. Här ges plats för de ﬂ esta Stadsfronter aktiviteter under dygnets alla timmar. Vardags- rummet är staden personiﬁ erad, som visas upp 2 3 för gäster och behandlas med stolthet. Men här bjuds det också till fest; köpfest i Östra Nordstan och kulturfest på Göteborgsoperan.

De evenemang som inte kräver speciella arenor 1 2 Skeppsbron mot Frilagerhuset (och en ny byggnad bakom Folkets hus). kan ta plats här. Målgången av Volvo Ocean race under juni 2006 är ett bra exempel på ett lyckat arrangemang där stadens offentliga rum 1 användes intensivt under en begränsad tid. Men 2 fokus behöver inte ligga enbart på evenemang utan det ska vara en del av staden som i sin egen unikitet utgör en dragningskraft på såväl Rött = Kvartersstadens utbredning ca 1800 turister som företag och göteborgare. För större Blått = Kvartersstadens utbredning idag evenemang fi nns det lämpligare platser i Gö- Vitt = Områden inom Vallgraven med solitärer teborg, till exempel i ”Evenemangsstråket”, på 3 Postgatan med Delawaremonmen- Frihamnspiren eller på Heden. För att länka Södra Älvstranden till City krävs tet i fonden. lockande målpunkter, såväl på stranden i sig Området har en historia som innehåller öppen- som utmed stråken däremellan. Flera fastig- Viktiga siktlinjer att beakta. het mot omvärlden, såväl genom inkommande hetsägare och näringsidkare har redan insett det varor, resenärer och infl uenser som genom ut- och mycket är på gång både i Västra och Östra vandrande svenskar på väg mot sina drömmars Nordstan. Men mer behövs. Så är till exempel är mål. många bottenvåningarna utmed de viktiga strå- ken Kronhusgatan, Postgatan och Smedjegatan Södra Älvstranden skall vara lättillgänglig för alltför slutna för att kunna fungera som attraktiva alla, såväl rumsligt som mentalt. Grundstruk- stråk. Detsamma gäller Norra och Södra Hamn- 4 Skeppsbron med Läppstiftet och turen för mark- och vattenanvändningen skall gatan utmed Stora Hamnkanalen. En utveck- Kvarnberget i fonden (tänk bort P- Arken). främja tillgängligheten och underlätta för möten lingspotential fi nns dock i alla dessa.

8 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

biltrafi k är inte möjligt, åtminstone inte så länge inte Bangårdsviadukten är byggd. Särskilt trafi kplatsen vid Lilla Bommen skulle i så fall kol- lapsa. Tendenser till trafi kinfarkt fi nns redan vid båda moten, med förlängningar i tunneln och på anslutande gator. Det är alltså inte Götatun- neln i sig som är en begränsande faktor utan dess till- och avfarter samt anslutande gator. En stängning av Kämpebron – för att fullfölja zon- systemet och minska biltrafi ken i City – skulle ytterligare öka belastningen på moten vid tunnel- mynningarna. Mot denna bakgrund står det klart Packhuskajen - Kvarnberget med dominanten f d Sjöbe- att gatorna på Södra Älvstranden kommer att fälsskolan. ha dubbla funktioner, dels som lokal angöring, dels som en del i cityringen och det är viktigt att båda funktionerna tillgodoses. På sträckan mellan korsningar bedöms ett körfält i varje riktning vara en rimlig utformningsprincip.

En översyn av stadens parkeringspolicy pågår. Med en lägre parkeringsnorm, stimulans till nya former för bilpooler, längre gångavstånd, sam- nyttjande, mm, kan behovet av parkeringsplatser minska. Skeppsbron - Otterhällan med dominanterna det ovala huset och ”skyskrapan” Otterhall. Kollektivtrafi ken blir omfattande. När Kringen är utbyggd kommer 3 spårvagnslinjer att trafi - kera sträckan Järntorget - Lilla Torget (36 turer 6.3 Övergripande struktur i maxtimmen). 8 busslinjer trafi kerar sträckan Bil och kollektivtrafi k Järntorget - Stora Hamnkanalen (50 turer i max- Kvar på marken efter Götatunnelns öppnande timmen). Med denna trafi kering blir kapaciteten blir den del av cityringen som ska trafi kmata på hållplatserna avgörande för kollektivtrafi kens zonerna City NV (Västra Nordstaden) och City framkomlighet. I det fall den sammanlagda trafi - SV (Rosenlund). Tidigare fem anslutningar till keringen på hållplatsen överstiger 40 fordon per Götaleden reduceras till två; Järntorgsmotet timme och riktning krävs det två hållplatslägen och Lilla Bommenmotet, vilket ökar trycket på per rikting för att inte hållplatsen ska bli överbe- dessa. Beräknade trafi kmängder som blir kvar lastad. på marken är ca 15.000 fordon/dygn vid myn- Om visionerna i K2020-utredningen blir verklig- ningarna och ca hälften vid Stora Hamnkanalen. Grundstruktur trafi k, heldragen linje markerar föreslagen sträckning, streckad linje markerar diskuterad framtida het kommer trafi ken att öka avsevärt. Att stänga Södra Älvstranden för genomgående sträckning. Cirklar markerar tänkta hållplatslägen. Heldragen svart linje markerar möjlig sträckning för Västlänken.

Spårvagnstrafi k Färjetrafi k Genomgående cykeltrafi k Busstrafi k Genomgående biltrafi k 9 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Noder Planprogrammet lägger fast en grundläggande struktur. Härigenom kan den önskade målbilden Lilla Bommen nås. Grundstrukturen identiﬁ erar det mer över- gripande såsom kvartersstruktur, viktiga platser för staden (noder), stråk som bör behandlas och traﬁ kslag.

Då byggandet av Götatunneln och frigörandet av Södra Älvstranden först och främst är ett stadsbyggnadsprojekt ges nu möjligheten att åter koppla området till övriga City. Därför är det viktigt att stärka de tvärgående stråken som är älvens kontaktytor mot centrum och Lundby- vass. Tre platser eller noder framstår som sär- skilt viktiga. De tre nodernas läge är en följd av att stadens gatunät är uppbyggt efter kanalerna och de gamla kanalportarna, Stora Bommen, Lilla Bommen och Rosenlund. Dessa tre platser Stora Bommen är av stor strategisk betydelse för att lyckas med att koppla älvstranden till stadens centrum. Här är potentialen också stor att skapa populära och välbesökta mötesplatser för stadens invånare och besökare. Det ger likaså möjligheter att få älven att bli den länk mellan norra och södra Göteborg som den faktiskt är och minska upple- velsen av älven som barriär. Vid de tre noderna är det i sin tur viktigt att det förläggs verksamheter med ett brett och företrädesvis publikt inne- håll.

Rosenlund

Stora Bommen kan utvecklas till Tre viktiga noder. Noderna fungera också som entrépunkter till City. en viktig kollektivtraﬁ knod.

10 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

Stråk Till de tre noderna är det viktigt att koppla de stråk som kan ge älvstranden en hög rumslig Lilla Bommen integration med staden. Dessa stråk måste medvetet utformas och bearbetas så att de möjliggör och stimulerar ett självklart sätt att röra sig längs stråken. Exempelvis kräver det en medvetenhet vad gäller verksamheter i husens bottenvåningar, blandningen av bostäder och arbetsplatser ovanför gatuplan, storlekar på nya kvarter som främjar rörelse inom och mellan stadsdelar. Likaså är det viktigt att dessa stråk innehåller anledningar att röra sig där under så stor del av dygnet som möjligt samt att det ﬁ nns allmänna platser att uppehålla sig på, där ingen känner sig exkluderad. Stråken ger på många ställen naturliga förutsättningar för att fortsätta över älven och på så sätt koppla de båda sidor- na starkare till varandra. Stora Bommen

Även om noderna är det naturliga kopplingarna mellan City och Södra Älvstranden kan det ﬁ n- nas anledning att förbättra kontakterna också med Kvarnberget och Otterhällan.

Utmed stråken ﬁ nns möjligheter att anordna små gröna oaser (”ﬁ ckparker”), t ex vid Esperan- toplatsen, Skeppsbroplatsen, Lilla Torget, Pack- husplatsen och Lilla Bommen.

Rosenlund

Noderna tillsammans med de stråk som bör utvecklas. Med Stora Bommen som en ny kollektivtraﬁ knod blir strå- ken utmed Stora Hamnkanalen särskilt viktiga.

11 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

6.4 Huvudsaklig mark- och vattenanvändning Grundstruktur mark- och vatten

Att öppna staden mot vattnet innebär att stora Programområdets gräns delar av Södra Älvstranden bör utgöra allmän Område med exempel på en grundstruktur för allmän plats - Västlänken plats, tillgänglig för alla, vilket också bekräftas i - kvarter. I det fortsatta planarbetet kan också andra strukturer de parallella stadsanalyserna. Platserna beteck- prövas nas på kartan till höger antingen som gata / kaj eller som torg / park. Allmän plats, gata/kaj

I kvarteren föreslås en blandad stadsbebyggelse Allmän plats, torg/park i enlighet med kommunens översiktsplan, ÖP99. Förhållandet mellan bostäder och kommersiella Blandstad, solitärer med inslag av bostäder, i utåtriktade lokaler kan variera, men ambitionen B1 övrigt kommersiella utåtriktade lokaler är en blandning på kvartersnivå. B2 Blandstad, kvarter med stor andel bostäder, i För att aktivera vattenanvändningen i Göta älv övrigt kommersiella utåtriktade lokaler och Stora Hamnkanalen föreslås en rad möjliga B3 Blandstad med stor andel kommersiella utåt- aktiviteter, bland andra bad, gästhamnar, an- riktade lokaler, ej bostäder göringsplatser för färjor och utfl yktsbåtar samt P(P) Parkering (Parkering kan prövas) tilläggsplatser för skutor och museifartyg. Till- läggsplatser i Stora Hamnkanalen behöver inte Angöring färjor, utfl yktsbåtar kräva öppningsbara broar (jämför Vallgraven), V1 även om det skulle vara en tillgång. V2 Angöring linjetrafi k Parkeringsfrågan är central och även om en lägre norm för nytillkommande bebyggelse till- V3 Fartygsmuseum lämpas måste underskottet av parkeringsplatser i City SV beaktas. Möjliga parkeringsanlägg- Gästhamn större båtar ningar är i kv Barkassen (bakom Folkets hus), V4 i kv Verkstaden (mellan St Badhusgatan och Skeppsbron) samt eventuellt under Packhus- V5 Gästhamn mindre båtar, angöring platsen och i anslutning till Kvarnberget. I öster färjor, utfl yktsbåtar fi nns också P-hus Nordstan som en viktig re- V6 Tilläggsplats större båtar surs. Bad, gästhamn mindre båtar, an- Viktningen mellan bostäder och verksamheter V7 göring färjor, utfl yktsbåtar blir med hänsyn till parkeringsbehovet betydelsefull.

12 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

7 Delområden

Programmet behandlar Södra Älvstranden i tre olika delområden, Rosenlund - Stora Bommen, Stora Bommen och Stora Bommen - Lilla Bom- men. 3

3 Stora Bommen - Lilla Bommen 2

2 Stora Bommen 1

1 Rosenlund - Stora Bommen

13 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

7 Rosenlund - Stora Bommen 1 Rosenlund - Stora Bommen att fl ytta P-Arken till Frihamnens västra kaj. En möjlighet som bör prövas är att det översta däcket på P-Arken görs 7.1 Orientering publikt tillgängligt med t ex bad, café, restaurang, utsikts- plattform etc under en övergångstid innan arkens slutliga I samrådet 2003, liksom i den förstudie som pre- öde avgjorts. senterades parallellt, diskuterades i första hand olika trafi klösningar för området. Flera av dessa Skeppsbron För området mellan Stora Badhusgatan och älven föreslås har senare kunnat väljas bort (se del 1). att planprogrammet redovisar följande: - att spårvägen och busstrafi ken dras längs Stora Bad- Som förutsättning för de parallella stadsanaly- husgatan mellan Surbrunnsgatan och Lilla Badhusgatan. serna fanns två alternativa spårvägsdragningar, Stenpiren utvecklas till ett nytt färjeläge med plats för Stora Badhusgatan och Skeppsbron. Utvär- angöring av Älvsnabben och skärgårdstrafi ken - att området planeras för ett blandat innehåll med bostä- deringsgruppen har bedömt möjligheterna att der med olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, utveckla Skeppsbron till ett publikt och attraktivt kontor, verksamheter och butiker med en tydlig stads- kajstråk större med spårvägen på Stora Badhus- struktur med kvarter mellan stringenta stadsgator/kajstråk gatan. - att samtliga bottenvåningar och våningar 1 tr upp skall kunna användas för lokaler och publik användning; våningar därovanför ska huvudsakligen reserveras för Utvärderingsgruppens rekommendationer: bostäder

Järntorget - Rosenlund - att vattenområdet utanför Skeppsbron förses med bryg- Vi rekommenderar att stråket från Järntorget via Heurlins garrangemang för gästhamnsverksamhet, lättare byggna- plats till älven läggs fast som en viktig länk i gång- och cy- der samt promenadstråk och vistelseytor, lätta paviljonger kelstrukturen inom området och dess kontakt med stråket med caféer, restauranger mm. utefter älven och en eventuell fortsatt färjetraﬁ k. Stråket - att förutsättningarna för någon form av badanläggning i kan också utvecklas till ett ”kulturstråk” mellan Frilagerhu- anslutning till Rosenlundsverket utreds med avseende på set och det nya bebyggelsekvarteret Barkassen ovanpå huvudmannaskap, ﬁ nansiering och ekonomi samt säker- tunnelmynningen. hetsaspekter med hänsyn till sjöfarten. Avvakta med att låsa användningen av kv Barkassen - att ny bebyggelses höjd, utbredning och gestaltning samt bakom Folkets hus till dess förutsättningarna för områ- kajområdets och vattenområdets användning och gestalt- dets innehåll klarlagts närmare. Bostäder i detta kvarter ning studeras och prövas. kan ifrågasättas då platsen är en av de mest strategiska i - att en förädling av Rosenlundsverkets yttre är nödvändig staden för en lokalisering av en för staden/regionen viktig för områdets ”image” och bör ske i samarbete med Göte- verksamhet i gott kommunikationsläge. En kombination borg Energi. med en parkeringsanläggning, bland annat som ersättning för P-Arken, bör också prövas.

P-Arken kan ersättas på lång sikt, om motsvarande kapa- citet kan skapas i en p-anläggning i området med lokalisering så nära den västra tunnelmynningen som möjligt En vändning och ﬂ yttning av P-Arken till ett läge öster eller väster om Rosenlunds nuvarande färjeläge och med infart/utfart via traﬁ kplatsen vid tunnelmynningen bör prövas som temporär lösning. En tredje variant kan vara

Beteckningar se sid 12. 14 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

7.2 Allmän karaktär/identitet att pröva. Som en temporär lösning kan kanske översta däcket på P-Arken (i fl yttat läge?) an- Denna del av Södra Älvstranden har den största vändas som bad/park? För att kunna ta in potentialen för att bli en direkt förlängning av större båtar kan en muddring behövas. Vid det pulserande och småskaliga City som redan Skeppsbron är det seglingsbara djupet idag 3-4 existerar runt Järntorget och på Kungshöjd. meter, medan det runt Stenpiren är ca 6 meter. Ett vardagsgöteborg med en stor blandning av bostäder och olika verksamheter. Här fi nns en unik möjlighet att skapa en stadsbebyggelse och kaj- och vattenmiljö som inte kan åstadkommas någon annanstans i direkt anslutning till stads- kärnan. Esperantoplatsen utformas som en livfull piazza söder om f d Rosenlunds kontorsbyggnad och en grön, litet Mer utstickande inslag kan vara en ny byggnad lugnare del, norr därom. En lekskulptur och någon form bakom Folkets hus och ett omdanat Rosen- av vattenkonst på den lugnare delen kan förhöja barnens lundsverk, men i övrigt bör arkitekturen ansluta upplevelse av platsen. Biltrafi k över platsen blir tillåten i till Citys skala och variation. Gator, platser och Rosenlundsgatan och Surbrunnsgatan-Kungsgatan. parker bör i stor utsträckning vara allmänt till- gängliga och inte till för stor del upptas av priva- Skeppsbron, sedd från Stenpiren. En spårvagnshållplats stärka stråket mot älven. Färjeläget för Älvsnab- kopplad till ett färjeläge kommer att byggas närmast piren. tiserade anläggningar eller trafi kanordningar. bare (skytteln mellan Järntorget och Lindhol- Hur resten av kajen och bebyggelsen ska utformas kom- men) är viktigt att värna, även om inte någon mer att studeras vidare. 7.3 Struktur allmäna platser direkt koppling kommer att fi nnas till spårvägs- nätet. Många av resenärerna med Älvsnabbare 7.4 Bebyggelsestruktur När Götatunneln nu är klar blir stråket Kungs- Stråket mellan Järntorget och älven kan utformas som ett är gående och cyklande från närbelägna stads- gatan – Järntorget möjligt att återupprätta och trafi kfritt torg, öppet för diverse kulturaktiviteter. delar. I stråket går också en viktig cykelförbin- Kvarteret Barkassen (bakom Folkets Hus) förstärka, bland annat genom en ombyggnad delse mellan Alléstråket/Linnéstaden och Hamn- Götatunneln är bakom Folkets hus förstärkt för av Esperantoplatsen till en liten oas/piazza på En breddning av kajen till samma mått som när- stråket. att kunna bära en byggnad i sex våningar. Utan- vägen. I Esperantoplatsen korsas stråket av de mast Stenpiren kan prövas. Hela kajen innanför för tunneln kan en högre byggnad prövas. Läget båda stråken Rosenlundsgatan-Skeppsbron och måste höjas till + 12,0 meter på grund av över- Såväl Heurlins Plats och Esperantoplatsen som – som en entrépunkt till City och som en mar- Kungsgatan-Skeppsbron via Surbrunnsgatan. svämningsrisken. Diskussioner förs om en yt- deras respektive stråk mot älvstranden kan med kering av att här ligger mötesplatsen Järntorget terligare höjning p g a växthuseffekt och extremt - kan motivera en spektakulär ”ikonbyggnad”, ett Stråket Järntorget – älven via Heurlins Plats går rätt utformning bli välkomnande mötesplatser för väder, men några beslut i frågan fi nns ej. i första hand gående. signum för Göteborg och en pendang till ”Läpp- att utveckla, bland annat genom att nuvarande stiftet” vid Lilla Bommen. Tomtens strategiska och nya kulturverksamheter tillåts öppna sig utåt I vattnet utanför prövas möjligheterna att bygga Skeppsbron utvecklas till ett attraktivt hamn- läge gör att innehållet noga bör övervägas. Klart som inramning av stråket. Tunnelmynningen en ny gästhamn med bryggor och aktiviteter är dock att byggnaden till stora delar ska inne- norr om Folkets hus är förberedd för att kunna stråk, en stensatt kaj med genomgående cykel- med marin anknytning. Kanske kan ”Träpiren” stråk samt i övrigt promenadytor med publika hålla parkering (som ersättning för P-Arken och byggas ovanpå. Bottenvåningen bör innehålla återuppstå för litet större båtar (se omslagsbil- för att begränsa trafi ken in mot Skeppsbron). utåtriktade verksamheter för att ytterligare för- verksamheter (caféer, utställningar, informa- den del 1). Ett bad kan också vara intressant tionskiosker, båtuthyrning, hamnservice, mm). Våningarna ovanför kan innehålla verksamheter lämpliga att lokalisera i detta strategiska läge i staden.

15 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

präglas området av stora trafi kytor samt den ka- ningar. behövs i Stora Badhusgatan. Rosenlundsverket raktärsfulla bebyggelsen i kvarteren Stora Bom- I det fortsatta arbetet kan det emellertid uppstå För att klara kapaciteten för kollektivtrafi ken i ös- Rosenlundsverket kommer att ligga kvar och men, Redaren och Merkurius. Rosenlundsverket diskussioner om andra förhållningssätt och prin- ter kan en separering av spårvagns- och buss- behöver därför en ansiktslyftning. En lysande dominerar med sin höjd, sin iögonenfallande ciper (se sid 20-21). trafi ken aktualiseras. Busshållplatsen hamnar då glaskub, som visar hur fjärrvärmen produceras, silhuett och front mot älven. Ett dominerande något längre från Stenpiren. kan vara ett sätt. Att utveckla den gigantiska inslag är också den ”rygg” som bebyggelsen ut- 7.5 Trafi kstruktur skorstenen och taklandskapet till ett konstverk efter Stora Badhusgatans södra sida och Otter- 7.6 Parkering ett annat. För att vald trafi klösning ska fungera hällan med sin topografi och bebyggelse utgör, Efter Götatunnelns öppnande har trycket på måste kontorsbyggnaden mot Esperantoplatsen inte minst de kraftfulla byggnadsvolymerna Ot- Järntorget och Järntorgsmotet ökat radikalt. För Parkeringsbehovet för idag boende, verksamma rivas och ersättas med en mer indragen, men terhall (Göteborgs första ”skyskrapa”) och hotell att öka kapaciteten och få bättre fl yt i trafi ken är och besökare i området har tidigare bedömts gärna högre, byggnad. Också mot Skeppsbron Riverton. en spridning önskvärd. För att minska trafi kpro- till ca 570 bilplatser. Då någon beräkning av - Surbrunnsgatan kan en påbyggnad prövas. Te- blemen vid Järntorgsmotet krävs att trafi k till/från tillkommande exploateringsvolym inte görs gelfasaden mot Rosenlundskanalen bör bevaras Ett förhållningssätt kan vara att åter fylla de till centrum kan nå motet både från norr och från i programskedet, kan inte heller det totala som ett exempel på god industriarkitektur. stora delar avrivna kvarteren med ny bebyggel- söder. Den enda möjligheten att åstadkomma parkeringsbehovet uppskattas. Arbete med en se. Traditionella innerstadskvarter med 1-2 vå- detta är genom att åstadkomma dubbelriktad ny parkeringspolicy för City pågår och en lägre ningar publika verksamheter eller kontor och där trafi k på ömse sidor om Rosenlundsverket. På p-norm för i första hand verksamheter diskuteras. ovanför bostäder. Skalan bör anpassas till kring- norra sidan fi nns det utrymme men på södra si- Verksamheter i området med stort behov av liggande befi ntlig bebyggelse och framför allt dan krävs att Göteborg Energis kontorsbyggnad närparkering är framför allt hotellen, som inte har inte konkurrera med dominanterna Otterhällan, rivs och ersätts med en ny i ett indraget läge för någon sådan på egna tomter. Otterhall och hotell Riverton på höjden. Slutna att det ska gå att åstadkomma en god trafi klös- kvarter ger förutom tydliga gränser mellan privat, ning. Som kompensation för P-Arkens 400 platser bör i halvprivat och offentligt (social kontroll) också en första hand ett stort parkeringsinnehåll i kvarteret variation i lägenhetsutbudet. Slutna kvarter ger För att klara Stora Badhusgatans funktion som Barkassen vid tunnelmynningen bakom Folkets också bättre närklimat, jämfört med punkthuslik- både kollektivtrafi kstråk, lokalgata samt del av hus sökas. nande former. Gröna gårdar skapar trygghet och cityringen krävs ett väl tilltaget gatuutrymme. kompenserar den mer hårdgjorda offentliga mil- Helt klart är att dagens gatubredd på 18 meter I föreslagna nya bebyggelsekvarter utmed jön. Blandningen av verksamheter och bostäder inte är tillräcklig. Nödvändig gatubredd kan inte Skeppsbron fi nns dock möjligheter att i källarplan skapar trygghet även på de allmänna platserna. fastställas i detta skede utan får klargöras i det skapa nya parkeringsplatser även i områdets inre Lokalgator med en spridd trafi k bidrar till såväl fortsatta arbetet. delar. Tidigare beräkningar visar på en potential i livlighet som trygghet. Utmed Stora Badhusga- storleksordningen 500 platser. tan kan prövas att utveckla befi ntliga byggnader Rosenlundsverket behöver en ansiktlyftning. Här ett ex- på gatans södra sida, bland annat genom att empel på ett fjärrvärmeverk i Wien. blanda verksamheter och bostäder. Ett problem kan dock vara enkelsidiga lägenheter mot en Kvarteren mellan St. Badhusgatan och Skepps- relativt trafi kerad gata. För hotell Riverton kan bron en påbyggnad av högdelen med ett antal vå- Redan i 1866 års stadsplan för utvidgningen av ningar prövas. Tvärgatorna bör förläggas så att 1600-talsstaden Göteborg angavs det lämpligt en bättre kontakt mellan Otterhällan och älven med en kvartersrad utmed Skeppsbron. Så blev åstadkoms. En rivning av befi ntlig byggnad också fallet, men bebyggelsen utgjordes då till i kvarteret Redaren (”Kinesiska muren”) kan stor del av industrier och hamnmagasin. Idag också övervägas med anledning av svåra sätt- Linnégatans nedre del, med funktioner liknande dem som

16 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

8 Stora Bommen kan en busshållplats skapas i Stora Badhusga- 2 Stora Bommen tan. En något mindre koncentererad bytespunkt 8.1 Orientering får i så fall accepteras.

Parallellt med detta program har ett program för 8.3 Informationspunkt, mötesplats en ny gång- och cykelbro över älven tagits fram. Bron landar vid Stora Bommen öster om Stora Ett infocenter för fortsatt medborgarmedverkan Hamnkanalen. i utvecklingen av Södra Älvstranden kan få en strategisk placering i denna knutpunkt, antingen Utvärderingsgruppens rekommendationer: på Stenpiren eller på en utbyggd kaj vid en bro- I planprogrammet bör en älvförbindelse mellan kasinot anslutning öster om Stora Hamnkanalen. På sikt och Lundbyvass ingå som ett första steg att förbättra kan Stora Bommen bli en lika populär mötes- kontakten mellan älvstränderna. Huruvida älvförbindelsen skall genomföras i form av en fast broförbindelse eller plats som Brunnsparken eller Kungsportsplatsen utbyggd färjetrafi k får diskuteras vidare med beaktande av i City. säkerhets-, ekonomiska och fi nansieringsfrågor. Vi föreslår att Stenpiren i planprogrammet prövas som nytt 8.4 Stora Hamnkanalen färjeläge för älvtrafi ken och terminal för skärgårdstrafi ken med nära koppling till spårvägs- och busshållplats på kajen. Stora Hamnkanalen kan aktiveras med skutor Stenpiren bör studeras vidare med inriktningen att skapa i vattnet som en påminnelse om att detta var en aktiv plats med informationstorg, café och andra pu- Göteborgs första hamn. Det berikar också såväl Beteckningar se sid 12. blika aktiviteter. Norra som Södra Hamngatan in mot Lilla Torget Förutsättningar för att göra broarna över Stora Hamnka- – och vidare i Magasinsgatan respektive mot nalen öppningsbara för båtar under vissa begränsade tider bör studeras m h t kostnader och trafi kering. Brunnsparken. Båda gatorna bör få promenad- Skeppsbroplatsen kan omdanas till en ”fi ckpark” utmed stråk på kajerna. Särskilt utmed Norra Hamnga- hamnstråket. tan fi nns möjligheter till attraktiva uteserveringar.

8.2 Traﬁ knod

Vid Stenpiren kan en viktig kommunikationsknut- punkt utvecklas. Planer fi nns att fl ytta Älvsnab- bens ändhållplats hit. Det fi nns också tankar att återupprätta direkta förbindelser med snabbfär- jor från såväl Södra som Norra skärgården till City. I kombination med högfrekventerade håll- platser för spårvagnar och bussar i nära anslutning ger detta en viktig bytespunkt för kollektivtrafi ken. En ny bro eller skyttel för gång- och cykeltrafi k över älven skulle också ge en viktig nod för den trafi ken här. Göteborg som hamnstad måste återupprättas även i centrum genom nya aktiviteter i vattnen. Här en idé om Illustration av gång- och cykelbron från Lundbyvass. Bilden visar hur det skulle kunna se ut om Älvsnabben St. Hamnkanalen. Beslutet att lägga ned Englandstrafi ken kan aktualisera lägger till vid Stenpiren. För att ge busstrafi ken en genare väg och inte frågan om att i stället fl ytta Stenas Tysklandsterminar till belasta hållplatsen på Skeppsbron för mycket Frihamnen. 17 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

3 Stora Bommen - Lilla Bommen 9 Stora Bommen-Lilla Bommen 9.2 Allmän karaktär/identitet 9.1 Orientering Delen öster om Stora Hamnkanalen har en del- vis annan karaktär än delen väster därom. Litet I samrådet 2003 diskuterades i första hand tre mer fest och glamour, men också bostäder och trafi klösningar för området. Programmet nu är kontor i Västra Nordstan. Lilla Bommen – Ma- inte lika detaljerat, men i samband med återstäl- ritiman – Kajskjul 8 - Casinot är redan idag en landet efter bygget av Götatunneln har läget för given besöksplats för många turister i staden. den nya lokalgatan i öster lagts fast. Sett ur ett integrationsperspektiv vore fl er publika verksamheter önskvärda i Västra Nordstan och fl er bostäder mot vattnet. Detta är emellertid Utvärderingsgruppens rekommendationer: inte helt enkelt att åstadkomma. Kanske är det så att ”turistgöteborg” bör tillåtas att växa här Vi föreslår att planprogrammet redovisar följande inrikt- – Göteborgs nya signum och en självklar plats ning av den framtida stadsutvecklingen för delen Stora för besökare. Bommen - Lilla Bommen:

Packhusplatsen 9.3 Struktur allmänna platser Möjligheter till framtida byggrätter för i första hand publikt ändamål föreslås dels mellan Operan och Kajskjul 8, dels Packhusplatsen bör bevaras som ett öppet torg mellan Operan och Västra Nordstan. för fl exibel användning – till exempel aktiviteter till ett växande migrantcentrum. Dock bör Packhusplatsen utformas som en öppen plats för publikt platsen avgränsas mot öster för att ett tydligare ändamål. Platsen kan dock inramas med någon form av avgränsat stadsrum. bebyggelse i öster för att skapa en rumslig avgränsning. Möjligheterna att utveckla ett migrantcentrum/internatio- Postgatan och Kronhusgatan – liksom Smed- nellt kulturhus i eller i anslutning till Tullpackhuset utreds vidare med inriktning mot att fi nna intressenter och fi nan- jegatan - är stråk som bör förstärkas genom siärer. att öppna bottenvåningarna i befi ntliga hus för Bergssluttningen mot Kvarnberget kan prövas för bostä- utåtriktade aktiviteter. der, terrasser med publika lokaler (till exempel café, restaurang).Möjlighet att ordan parkering i berget bör prövas i Lilla Bommen är pendangen till Götaplatsen det fortsatta arbetet. i Göteborgs paradgata Östra Hamngatan - Lilla Bommen – Kungsportsavenyn. Platsens historia är brokig, Lilla Bommens torg utformas som en öppen plats/park för med bland annat en aktiv hamnverksamhet och publikt ändamål inramad av byggnader i väster och öster stadens cellfängelse. Det är viktigt att platsen för att skapa ett tydligare stadsrum. defi nieras med en omgivande bebyggelse, som Området mellan Östra Nordstaden och Lilla Bommens hamn föreslås prövas för byggrätt för handel och annan dels knyter samman Västra och Östra Nordstan Beteckningar se sid 12. kommersiell användning. med Operan respektive Lilla Bommens kajskjul På kartan är den mest aktuella sträckningen av Västlänken, om alternativ Haga-Korsvägen via Södra Älvstranden väljs, Området mellan Operan och Västra Nordstan föreslås och kontorskvarter. Gästhamnen kan utvidgas markerad med två svarta linjer. Som framgår påverkas fl era tänkbara bebyggelsekvarter, varför en samordnad planering reserveras för byggrätt med publikt innehåll (till exempel- något och den trafi kfria platsen blir därmed i blir särskilt viktig. hotell – kultur).

18 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

storlek jämförbar med Götaplatsen. Platsen kan 9.5 Trafi kstruktur innehålla en torgdel och en parkdel. Den har med sina kringliggande verksamheter större Från Packhusplatsen dras en sammanhållen möjligheter än Götaplatsen att fyllas med liv året gata med ett kollektivkörfält och ett bilkörfält i om och kan liksom Stora Bommen utvecklas till vardera riktningen österut till Lilla Bommen. Ga- en naturlig mötesplats. tan läggs så nära Kvarnberget och kvarteren i Västra Nordstaden som möjligt. Kollektivtrafi ken En curtinmur har demonterats och en hemförar- får en hållplats vid f d Hasselbladskvarteret. båt konserveras för närvarande. Båda bör expo- neras på lämpligt sätt i området. Det genomgående gång- och cykelstråket ligger i huvudsak kvar i befi ntlig sträckning. För att koppla City till Södra Älvstranden är det viktigt att också aktivera stråken Östra Hamnga- Om Västlänken byggs enligt alternativ Haga- En idé som kommit fram bland annat i de parallella stads- tan och Torggatan från Gustav Adolfs Torg. En Korsvägen via Södra Älvstranden kan såväl analyserna är ”Kvarnbergets hängande trädgårdar”. I Tull- och Packhuset fi nns redan ett embryo till ett mig- sådan är redan på gång såväl i Östra Nordstan utbyggnaden av spårvägen (Operalänken) som rantcentrum. som i f d Hasselbladskvarteret. fl era bebyggelsekvarter komma att påverkas, inte minst tidsmässigt. 9.4 Bebyggelsestruktur 9.6 Parkering Karaktäristiskt för denna del är den mycket tydliga stadsfronten mot 1600-talets kvartersstad Parkeringsbehovet för idag boende, verksamma i Västra Nordstan och på Kvarnberget. Utanför och besökare i området har tidigare bedömts denna front har solitärer uppförts, men det har till ca 430 bilplatser. Då någon beräkning av också funnits anslag till en kvartersrad. Tankar tillkommande exploateringsvolym inte görs som kan prövas är att skapa kontakt mellan i programskedet, kan inte heller det totala Kvarnberget och Packhuskajen, till exempel parkeringsbehovet uppskattas. Arbete med en genom någon form av terrasser med byggnader ny parkeringspolicy för City pågår och en lägre för restauranger/caféer och eventuellt bostä- p-norm för i första hand verksamheter diskuteras. der. Under dessa kan en parkeringsanläggning Två verksamheter i området är emellertid i stort smygas in. behov av närparkering; Casinot och Operan. Packhusplatsen bör avgränsas mot öster för att få ett tydli- Bakom den här vepan aktiveras f d Hasselbladskvateret Mellan Kajskjul 8 och Göteborgsoperan kan ett I föreslagna nya bebyggelsekvarter fi nns dock gare stadsrum. Kan parkeringen förläggas under mark? som en länk mellan City och Södra Älvstranden. bebyggelsekvarter för i första hand publik verk- möjligheter att i källarplan skapa nya parkerings- samhet prövas. Exempel på sådan som diskute- platser, liksom under en eventuell terrassering rats underhand är danspalats, vikingacentrum, mot Kvarnberget. En sådan har tidigare beräknats fartygsmuseum och kulturhus. Bebyggelsen bör kunna rymma ca 300 bilplatser. underordna sig Operan, som även fortsättnings- vis bör vara områdets dominant, och framför allt Det är också möjligt att skapa ett parkerings- inte störa stadsfronten på Kvarnberget. garage under Packhusplatsen.

19 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

10. Genomförande,etapper 10.2 Etapper För en sådan uppgift gäller att hänsyn skall tas Övriga riksintressen är sjöfarten på Göta älv och till såväl kulturhistoriska och kulturmiljövärden, kulturmiljön Göteborgs stadskärna. Eventuella 10.1 Genomförande – ansvar Utvecklingen av programområdet i enlighet med arkeologi som buller från trafi k och verksamhe- konfl ikter mellan det förra och etableringar i planprogrammets intentioner kommer att ta lång ten vid Rosenlundsverket samt risker i samband vattnet utanför Skeppsbron måste belysas i det Genomförandet av föreslagna förändringar inom tid – olika lång för de olika delarna. Inte minst med sjöfarten, översvämning, farligt gods etc. fortsatta planarbetet. programområdet kommer att samordnas av gäller detta området mellan Stora Hamnkanalen Dessutom är de ekonomiska förutsättningarna Älvstranden Utveckling AB i enlighet med den och östra tunnelmynningen, dvs den del av pro- för genomförandet viktiga att beakta. Föreslagen ändrad markanvändning bedöms modell som tillämpats på Norra Älvstranden. gramområdet som kan komma att påverkas av inte innebära betydande påverkan på riksin- Det innebär att samverkan kommer att ske med Västlänken. Med hänsyn till områdespåverkan- Detaljplan och järnvägsplan upprättas 2007- tresset Göteborgs stadskärna. Samtidigt utgör kommunala förvaltningar och bolag, i första de faktorer kan programområdet från genomför- 2008 och en byggstart kan därmed ske 2008- området fast fornlämning, varför arkeologisk hand Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskonto- andesynpunkt delas in i följande tre delar: 2009. förundersökning och tillstånd från Länsstyrelsen ret, Trafi kkontoret, Park- och Naturförvaltningen, erfordras före schaktningsarbeten. Göteborgs Hamn, Göteborg Energi, samt fastig- Götatunnelns västra tunnelmynning med omgi- Stora Bommen – Lilla Bommen hetsägare och nyttjare inom området. vande delar (Kv Barkassen m fl ) Om förslaget till Västlänken – Haga-Korsvägen Utbyggnaden av kollektivtrafi ken utmed Södra För kv Barkassen (delen ovan tunnelmynningen) via Södra Älvstranden – vidareutvecklas och Älvstranden är av avgörande betydelse för Utgångspunkten för genomförandet är, enligt fi nns gällande detaljplan som upprättades i genomförs, vilket är kommunens uttalade avsikt, stadens strävan att nå en långsiktigt hållbar ut- kommunstyrelsens uppdrag, att byggrätterna samband med Götatunnelns planering. Planen kan det innebära att avsnittet av Södra Älvstran- veckling. Fler linjer, mer fl exibla trafi keringsmöj- inom det aktuella området skall bära de kost- behöver ses över i samband med den fortsatta den mellan Stora Hamnkanalen och Lilla Bom- ligheter och tätare turer är ett sätt att locka fl er nader som krävs för exploateringens genom- planeringen av området. Denna del av pro- men kommer att vara byggplats under många att åka kollektivt istället för att ta bilen. Målbilden förande. Planprogrammet har därför utformats gramområdet utgör ett både strategiskt och väl- år. Val av alternativ inför fortsatt arbete beräk- för K 2020 är högt ställd och Södra Älvstranden med en fl exibilitet inför det fortsatta arbetet med annonserat avsnitt där fortsatta överväganden nas ske hösten 2006. Under förutsättning att är en viktig länk i det totala systemet med en utformning och gestaltning för att en balans mel- om användning behöver ske innan översyn av regeringen ger sitt godkännande 2007 kommer utbyggd kollektivtrafi k. lan kostnader för och intäkter av exploateringen gällande detaljplan påbörjas. Inte minst behöver detaljplan och järnvägsplan att upprättas under över tiden skall kunna åstadkommas. Spårvä- sambandet/samverkan med Folkets hus analy- 2008-2009 med sikte på en byggstart 2011. Om För att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) i öv- gen mellan Järntorget och Lilla Torget är fi nan- seras. Ett stort inslag av parkering är önskvärt fi nansieringsfrågan då är löst kan tunneln stå riga staden är det också viktigt att öka andelen sierad i Göteborgsöverenskommelsen. i kvarteret. Stråket Järntorget – Heurlins Plats klar 2017. resande med kollektivtrafi ken. Kringen är en av – Göta älv bör om möjligt färdigställas i ett tidigt förutsättningarna för att så ska bli fallet. Genomförandefrågorna kommer på sedvanligt skede. sätt att ingående behandlas i detaljplanearbetet. 10.3 Behovsbedömning MKB För utbyggnaden av Kringen upprättas parallellt Men för att ”ringa in” kostnads- och intäktsbilden Skeppsbron – området mellan Rosenlundskana- med detta program en förstudie för den järn- för ett så komplext stadsutvecklingsprojekt som len och Stora Hamnkanalen Behovsbedömningen är en första analys av vägsplan som ska bana väg för utbyggnaden. Södra Älvstranden har redan i detta skede en Denna del av programområdet har entydigt i de om föreslagen omdaning av Södra Älvstranden Järnvägsplanen kommer att åtföljas av en enligt ramkalkyl påbörjats för Skeppsbron (avsnittet parallella stadsanalyserna föreslagits för bostä- innebär betydande miljöpåverkan. järnvägslagen obligatorisk MKB. Som ett första mellan Rosenlundskanalen och Stora Hamn- der, verksamheter, caféer, restauranger mm. steg fi nns i förstudien en inledande beskrivning kanalen), dvs den del av programområdet som Genom att området i och med Götatunnelns Den stora (positiva) förändringen av miljön på av kulturmiljö, stadsbild, natur, friluftsliv och kommer att utgöra den första utbyggnadsetap- tillkomst är möjligt att ta i anspråk föreslås det Södra Älvstranden är effekten av byggandet turism, framtida buller och vibrationer, förorenad pen. utgöra den första utbyggnadsetappen inom pro- av Götatunneln. Riksintresset riksväg 45 fl yttar mark och magnetiska fält. MKBn avses bli ge- gramområdet. Inför detaljplanearbetet kommer därmed ned under mark. För detta fi nns en mil- mensam för järnvägsplanen och detaljplanen. parallella arkitektuppdrag beträffande innehåll, jökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättad 1997, utformning och gestaltning av byggnader och of- bilaga 7. fentliga rum/vattenområden att genomföras.

20 Program för detaljplaner Program för detaljplaner Södra Älvstranden Södra Älvstranden

För Rosenlundsverket pågår en miljöprövning Vid Lilla Bommen byggs S:t Eriksgatan i sitt området mellan Rosenlundskanalen och Stora 12. Litteratur enligt den nya miljöbalken. Prövningen väntas permanenta läge med ny hållplats vid f d Has- Hamnkanalen. På motsvarande sätt ligger för- bli klar i början av 2007. selbladskvarteret. Gatan förbereds för att senare studien till grund för den järnvägsplan som ska Kringen, huvudrapport 1995 kunna rymma spårväg. Platsen mellan gatan upprättas för spårvägen mellan Järntorget och Fördjupad övarsiktsplan för SÖDRA ÄLV- Sammantaget gör Stadsbyggnadskontoret be- och Lilla Bommens hamn blir trafi kfri med gena Lilla Torget. STRANDEN 1997 dömningen att ett genomförande av detta pro- gångstråk från Östra Hamngatan till Operan res- Översiktsplan för Göteborg, ÖP99 gram och de därpå följande detaljplanerna inte pektive kajskjulen på östra sidan av gästham- Flera frågor behöver belysas närmare i detaljpla- Program för SÖDRA ÄLVSTRANDEN, steg 1, medför en betydande miljöpåverkan (MB 6:11) nen. I väster byggs en ny tillfart till Operan och i neskedet, bland andra användning och gestalt- 2003 och att någon separat miljökonsekvensbeskriv- öster en ny anslutning från Mårten Krakowleden ning av ny bebyggelse, gator, kajer och övriga Vattenplan för Göteborg, SBK 2003 ning för detaljplanerna därför inte behövs (PBL till en ny cirkulationsplats vid Östra Hamngatans allmänna platser samt vattenområdet utanför Blandstad, internrapport SBK 2004 5:18). Förutom ovan nåmnda gemensamma slut. Skeppsbron, förhållandet mellan sjöfarten och Jan Jörnmark, MKB för etapp 1 kommer dock miljökonsekven- möjliga verksamheter i vattnet utanför Skepps- Göteborgs globalisering, Värnamo 2005 serna att belysas även i detaljplanerna. Vissa bron, eventuella skyddsåtgärder för att möjlig- Jane Jacobs frågor måste också belysas närmare i det fort- göra nya bostäder nära Rosenlundsverket, hur Den amerikanska storstadens liv och förfall, satta planarbetet (se 11. Fortsatt arbete). 11. Fortsatt arbete parkeringsbehovet kan tillgodoses om P-Arken Daidalos AB 2005 tas bort, eventuella åtgärder mot höga nivåer för Richard Florida Programmet, som beräknas godkännas av kom- vatten, buller, vibrationer, luftföroreningar och The Rise of the Creative Class, Daidalos 2006 10.4 Temporära åtgärder munfullmäktige i februari-mars 2007 ligger till magnetfält i Stora Badhusgatan, geoteknik och Emma Olvenmyr: grund för de detaljplaner som successivt upprät- behandling av förorenad mark samt utformning Barnvänligt - att ge plats för barn, 2003 Enligt genomförandeavtalet mellan Vägverket tas för olika delområden. Den första omfattar av kollektivtrafi knoden vid Stenpiren. och Göteborgs Stad ska Vägverket bygga om lokalgatunätet för att anpassa de gator som utgjort Götaleden till dess nya funktion. Eftersom Tidplan 2006 2007 2008 2009 inga detaljplaner fi nns färdiga sker under 2006- 2007 endast temporära åtgärder och avtalet PLANPROCESS Godkänt program (KF) förhandlas om. Program Parallella arkitektuppdrag Esperantoplatsen kan dock redan nu byggas Detaljplan Skeppsbron om till sin permanenta utformning (se sid 15). Samråd Antagen plan (BN) Utställning Stora Badhusgatan och Skeppsbron byggs om LST TK/BV LST till dubbelriktade lokalgator och parkeringsplat- Förstudie jvg-plan beslut BMT Godk MKB (LST) Fastställd plan (BV) sen mellan gatorna återställs. Mellan Pack- Järnvägsplan husplatsen och Operan tas två körfält bort. Det (ej betydande miljöpåverkan) ena blir en genomgående cykelbana, det andra planteras. Väganordningar tas bort och ett nytt PROJEKTERING övergångsställe läggs i Kronhusgatans förläng- Upphandling ning. Om genomförandet av den permanenta Projektering lösningen senareläggs p g a Västlänken kan BYGGANDE Första infl yttning ytterligare temporära åtgärder aktualiseras på Upphandling hösten 2010 Packhusplatsen. Byggande Trafi kstart spårväg våren 2011

21 22