HandledningIDENTITET OCH HITTAUTVECKLING RÄTT

1 Hej!

Det här är handledningen till materialet Hitta rätt. Den vänder sig till dig som arbetar med ensamkommande ungdomar på boende eller inom socialtjänsten.

Hitta rätt har tagits fram i samarbete med personalen på boendena, alltså de som möter ungdomarna dagligen och som, förutom ung- domarna själva, bäst känner till deras behov. Några av ungdomarna själva har också lämnat synpunkter på vad de anser vara viktigt när man är nyanländ i Sverige. Utöver det har Anne Forssell, utbildnings- ledare i BBIC inom Göteborgs Stad, varit delaktig under arbetets gång.

I handledningen benämns personalen på boendet som handledare. Med kontaktperson menas den handledare som har ansvar för ungdomen på boendet och som ungdomen har veckosamtal med.

Vi hoppas att ni får stor nytta av materialet, och att ungdomarna, med ert stöd och materialets innehåll, hittar rätt.

My Fridh Ringqvist Louise Parbring Idé och produktion Enhetschef, boende för ensamkommande ungdomar i Göteborg

3 Bakgrund till Hitta rätt

I boendet för ensamkommande ungdomar i liv. Samtidigt som det är ett verktyg, tydliggör Göteborg såg vi ett behov av att systematisera det var ungdomarna står och vad de får med det grundläggande lärandet gällande praktiskt sig under sin tid på boendet. Vår förhoppning vardagsliv, samhällsorientering och personlig är att Hitta rätt genomsyras av vår syn på ung- utveckling för att kunna skapa förutsättningar domarna som kapabla och handlingskraftiga för en lyckad integration. Men framförallt för att trots sin livssituation. kunna kvalitetssäkra arbetet. Med en person- algrupp med olika bakgrund lägger man, helt Hitta rätt är ett grundläggande material som naturligt, vikt på olika saker beroende på intresse- vänder sig till ensamkommande ungdomar i område, bakgrund, erfarenhet etc. åldern 15-21 år. Vår ambition har varit att det genom sin utformning ska synliggöra lärandet Genom arbetet med Hitta rätt vill vi se till att för ungdomarna, vara lättarbetat och fungera ungdomarna får med sig samma grund och blir som ett stöd, både för dem och personalen. delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt

HITTAIDENTITET RÄTT OCH UTVECKLING

LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

5 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) från barnensbehovenligtBBIC utgår ensamma tillSverige.Deolikaområdena som kommit unga till sig som vänder material tematiskupplagt Hitta rättärettgrundläggande, del avvardagen. kunskaper ochlärandetblirdärförenbetydelsefull sin livssituationochålder,sig många tillägna av grund på både dessutom, behöver domarna personlig utvecklingärenviktigdelavlivet.Ung- där ientonårsperiod muntran. Deärmittuppe ett stort behov av trygghet, omsorg ochupp- som har i ettnyttland människor möter viunga ungdomar I boendetförensamkommande Om Hittarätt 1 socialabarn-ochungdomsvården.

Det system som Socialstyrelsen rekommenderar och som används nationelltförutredning,planeringoch uppföljningiden rekommenderarochsomanvänds system somSocialstyrelsen Det identitet & identitet & utveckling relationer familj & familj & 1 . JAG jag klara sig klara sig hälsa själv

6 enligt följandemodell: ochvisualiseras benämns De olikaområdena vara lättareatthittanärmanjobbarmedmaterialet. Varje för attdetska är färgkodat område själv. relationer, Socialt samspel samt Klara sig Familj och Identitet ochutveckling, Utbildning, isexområden:Hälsa, Hitta rättäruppdelat särskilt förordnadvårdnadshavare. ochgodman/ kontaktpersonen, socialtjänsten som upprättastillsammansmedungdomen, den genomförandeplan till exempelvis koppling Genom sitt upplägg får materialet ennaturlig samspel socialt socialt utbildning utbildning

7 Arbetsblad

I Hitta rätt har varje område mellan 4 och 50 På ett flertal arbetsblad följs frågorna av en arbetsblad. De flesta kräver en dator eller läs- praktisk uppgift (4). Eftersom lärandet sker platta, några av dem kan man med fördel arbeta parallellt med språkutvecklingen uppmärksammas med i smågrupper. Gemensamt för alla är att också nyckelord på varje arbetsblad (5). Orden de är uppbyggda på samma sätt: De har en finns under rubriken Viktiga ord och tanken är inledande text som kortfattat beskriver ämnet (1). att säkra den språkliga förståelsen. Substan- Sedan följer en hänvisning till var man hittar mer tiven benämns alltid med artikel (en, ett) efter- information (2). Denna hänvisning pekar som som de är av vikt för den vidare grammatiska regel alltid mot internet, vilket innebär att infor- inlärningen. Verben har alltid presensform. Längst mationen ständigt är aktuell och uppdaterad. ner på varje arbetsblad finns en beskrivning på Dessutom bidrar arbetssättet till ett mer aktivt vilket mål arbetsbladet syftar till (6). lärande och till att ungdomarna blir medvetna om var och hur de kan söka information och Varje område har ett signeringsblad som efter stöd. varje arbetsblad ska signeras och dateras av ungdomen själv och av den närvarande hand- Efter hänvisningen följer ett antal frågor för diskus- ledaren. Dessa har samma färg som själva sion (3). Frågorna är mestadels öppna och tän- arbetsbladet. Längst bak i pärmen finns liknande kta att fungera som stöd för personal och ung- blad med föreslagna aktiviteter och utflyktsmål i dom utifrån arbetsbladets innehåll. Genom de ungdomens hemstad. öppna frågorna kan man anpassa diskussionen till att handla om mer individuella frågeställningar.

1 FAMILJ OCH RELATIONER jag

Många vuxna omkring dig Du är placerad på ett boende av socialtjänsten. När du bor här träffar du 2 många vuxna som har ansvar för dig på olika sätt. Gå in på www.migrationsverket.se Klicka på Skydd och asyl i Sverige Klicka på För dig som är barn och har sökt asyl Klicka på Utan föräldrar Informationen finns också att ladda ner som broschyr på flera språk.

Diskutera 3 Vad gör din god man? Vad gör Migrationsverket? Vad gör det offentliga biträdet? Vad gör din kontaktperson? Vad gör din socialsekreterare? Vad gör lärarna i skolan?

Praktiskt 4 Skriv ner namn och telefonnummer till din socialsekreterare. Skriv ner namn och telefonnummer till din god man. Vilka andra personer är det bra att ha namn och telefonnummer till? Skriv ut broschyren på ditt modersmål.

Viktiga ord Ett ansvar, en god man, ett offentligt biträde, en kontaktperson, 5 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) en socialsekreterare När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad de vuxna omkring dig har för olika roller och uppgifter. Du ska också ha skrivit ner deras namn och telefonnummer.

6 6 7 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) boende. så attarbetetkanföljasupppåexempelvisnästa tar med sig sin pärm när han/hon lämnar boendet, med. Ungdomen man arbetar av detmaterial uppstår. Det signalerar också ett eget ägande sigavpärmensjälvnärbehov i elleranvända vill, titta omhan/hon På såsättkanungdomen, den medsignärmanskajobbamaterialet. och tar sin pärmpåsittrumellerilägenhet förvarar Det betyderattungdomen uppgiften. som passarför eller denungdomshandledare bladen görsalltidtillsammansmedkontaktpersonen Pärmen Att jobbamedHittarätt innehåll somfinns. se vilket och materialet känna är viktigtattlära förteckning ochprataom hur niska skriva. Det som ocksåfungerarinnehålls ingsbladen ser utochjämfördem.Visa hurnihittarsigner är färgkodatgenomattkonkretvisahursidorna se hurHittarätt väcker intresse.Låtungdomen och se om arbetsbladen något av dem direkt vilka områdensomingår. Läs rubrikernapå i pärmen. bläddra Tittaoch prataom påcirkeln varför fått han/hon den. Avsätt tid till att bara första gången är det betydelsefullt att prata om När manpresenterarpärmenförungdomen Första gången Hitta rätttillhörungdomenmenarbets- - -

8 utifrån deolikaområdena. exempel påvadmankanbehövajobbamed Hitta rätt får de ett verktyg och kansekonkreta jobbar med behöver lärasig.Närungdomarna inte alltidvetvaddeäribehovavoch eftersomdefaktiskt av singenomförandeplan att varadelaktigaiutformningen inledningsvis enhet äratt det oftast är svårt för ungdomarna Vårerfar- genomförandeplan. med ungdomens Vidkan mangörajämförelser tillfälle ettsenare månader tillettparårattgöraallaarbetsblad. och iolikatakt. Det kanfaktiskttaallt frånsex medolikaarbetsblad jobbar domar förmodligen eller henne.Detinnebäralltsåattolikaung- när detärrelevantförjusthonom vardagen ellerstödrörande tyg tillatt hitta information verk Pärmen ärettmaterialsomgerungdomen möjligt ochattdetinteföljsavnågontyptest. inte ärnågotsommåstebliklartsåfort ärmedvetna om att och handledare pärmen ungdom formerna. Detärväsentligtattbåde boende och ideolika deras utveckling under både ungdomarna är tänktattfölja Materialet ifråga videnvisstidpunkt. viktigt förungdomen på vadsom är särskiltaktuelltoch beroende Att arbeta med Hitta rätt tar olika långtid Tempo - -

9 Ungdomens behov styr

Arbetsbladen ska inte färdigställas i en given materialet för att kunna föreslå ett arbetsblad ordning eftersom valet av blad måste göras som möter ungdomens behov. En ungdom som utifrån ungdomens individuella utveckling, in- exempelvis är mitt inne i asylprocessen kan bli tresse och behov. Därför har inte heller Hitta motiverad av arbetet med pärmen om man före- rätt någon sidnumrering. De flesta av oss, både slår arbetsbladet Migrationsverket-asyltiden. vuxna och ungdomar, har nämligen en tendens En annan ungdom har kanske inlett en relation att hellre följa sidnumreringen i ordningsföljd och har större behov av att ta sig an arbets- istället för att finna det som är relevant vid ett bladet Hur du skyddar dig och din partner? eller visst tillfälle. arbetsbladet Ungdomsmottagningen.

Tanken är inte heller att man ska färdigställa alla arbetsblad inom ett område innan man går vidare till nästa. Vid ett tillfälle är det kanske ”Det är viktigt att man ser arbetet med aktuellt att arbeta med ett arbetsblad mitt i området ungdomen och pärmen som ett samarbete Hälsa och sen ett arbetsblad mitt i området och inte som en undervisningssituation. Klara sig själv. Man får vara försiktig så man inte tar över diskussionen utan är lyhörd för vad Genom kontakten som ungdomarna och hand- ungdomen vill.” (Kontaktperson ) ledarna har kommer man tillsammans fram till vilka arbetsblad som är bra att göra vid ett visst tillfälle. Handledarens roll vid val av arbetsblad blir alltså både att vara lyhörd inför ungdomens uppfattning om de egna behoven men också att Några av arbetsbladen lämpar sig bäst att jobba kunna motivera de behov och den information med individuellt, andra funkar utmärkt att göra handledaren bedömer att ungdomen har. i en grupp på ett par-tre ungdomar. Var obser- vant på att vissa ämnen kan vara lite känsliga Ungdomarna har dock inte alltid det fokus man och beröra saker ungdomen helst pratar om kanske skulle önska. Det är helt naturligt att deras med någon av samma kön. Då kan kontaktper- tankar vandrar åt olika håll, både beroende sonen erbjuda honom/henne att göra just de på deras ålder och livssituation. Det är därför arbetsbladen med en kollega, hellre än att ung- viktigt att kontaktpersonen är väl insatt i domen ska behöva be om det själv.

8 9 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) och värdaatttaupp. kan endelavordenpåarbetsbladetvaranya Dessutom det ochkansignera. vetandegjort med- innehållet, men manhardåaktualiserat tar detbaranågraminuterattgöra, ungdomen på ett Om arbetsblad ärvälkäntför innehållet eller rentavförutsätter. tror domen intealltidkandetkontaktpersonen böcker på nätet. Vår erfarenhet är också att ung- och att låneregler låna om, eller reservera med attklaraavtafram inhämtningen på sitt modersmål. Dels kan man utöka kunskaps- kommit ikontaktmedböcker men t.ex.aldrig varit oftapåbiblioteket vara såattenungdom ändå. Delskandet fullt attgöraarbetsbladet kommer till en hemsida för första gången kan för förstagången kommer tillenhemsida på ettarbetsblad När mangenomhänvisningen roll bliralltsåmerstödjande. citet. Handledarens kapa- för ungdomens visar detförtroende ing Förutom att det gerpraktiskträn- hänvisningen. internetadresser ochföljerinstruktionerna i själv somskriverin ungdomen exempelvis Hitta rättbyggerpåaktivtlärande.Detär Aktivt lärande Biblioteket det på känns biblioteket kanske arbetsbladet som bådeharlånekortochlånarregelbun- ”kan det”.Om man exempelvisharenungdom göra eftersommanredan man intebehöver som arbetsblad flertal ett finns det att uppfatta Sverige kanbådeungdomenochhandledaren somvaritetttagi Om manharenungdom eller haninteskullefåttgenombaraettsamtal. systematiserat ochgerungdomenverktyg hon är attdet Poängen på boendena. i vardagen i HittaRätttassäkertupp Mycket avinnehållet Behovet avettverktyg onödigt. Vi anser att det är menings -

10 kuterar och80procent av detvigör. procent av det vi läser, 70procentavdetvidis- författare till bl.a. Hjärnbruk nämner att vi minns 10 som vi hargjort.NilsSimonsson,läkareoch eftersom viminnsavsevärtmycketmeravnågot på aktivtlärande.Detgörinlärningenmereffektiv, De praktiskamomenteniHittarättbyggerockså kommer framtillsvaren. man gemensamt garna ochdetäridialogen frågeställnin minst likaviktigsomdeaktuella ett frågeformulär. Pratstunden i sig är alltså och inte ska sessomett diskussionsunderlag att manhittarpåegnafrågeställningar. Frågorna stöd ochinspirationmenuteslutergivetvisinte i Hitta rätt ärtänktasom Diskussionsfrågorna lärande. är ocksåett typer avförändringarvärdefullt Att verktygatt ge ungdomarna klaraavdessa det hindrarsällandenfortsatta hänvisningen. eller såskamanklickapåettnyttställe,men Kanske ärettavtvåordutbyttapåenknapp tillfället i akt att tillsammans se vad som ändrats. fullt ut. hänvisningen stämmer intealltid Ta då av materialetgjorts, skett innanenuppdatering Emellanåt omarbetarman hemsidor ochom så sig tillandrahemsidorvidtillfällen. men erfarenhetochunderlättarnärmansöker praktiskt göradetta,gerungdo- låta ungdomen information. Att vara konkretochtillexempel ta delavall ner förattkunna upp eller scrolla man förstasidor behöver hemsidors Några för attocksåtittapåvarsidanbörjarochslutar. förstasida innannifortsätter med hänvisningen typ ut?Stannagärnakvarlitepåhemsidans logo eller symbol myndighetens eller tionens Hur serorganisa För igenkänning: hemsidan? om: Vilkenstår för myndighet eller organisation det varabraattgemensamttittapåochprata - - -

11 Språket

Hitta rätt är skrivet utifrån ett andraspråkspers- K: Ja, just det. Det står nödutgång ibland. pektiv, men trots det kan språket ibland uppfat- Det är en dörr där man kan springa ut vid tas som svårt. Det beror på att vissa ämnen en nödsituation. Om man måste springa är komplicerade i sig men självklart också på ut och det är bråttom. Men nödsituation, att ungdomarna bara varit en kort tid i Sverige. kan du ge exempel på vad som är en Det är dock inte alltid lätt att uppfatta bristerna nödsituation? i förståelsen. Ungdomarna befinner sig mitt i en språkutveckling och ett flertal av dem får gan- U: Jag vet inte. ska snabbt ett ”ytflyt” i språket. De använder K: Kan du ge ett exempel på när man ska sig av många ord, men har inte alltid den ord- ringa 112? förståelse som krävs för att tolka ord och uttryck korrekt. Frågan Förstår du? är oftast meningslös U: Bilar krockar och (visar med kroppen att eftersom man mycket sällan vill erkänna sina någon är skadad). språkbrister. Dessutom förekommer det att man felaktigt är övertygad om att man vet vad K: Ja, just det, om någon är skadad. ett visst ord eller uttryck betyder. Det är en nödsituation. Kan du ge fler exempel? Tanken bakom Viktiga ord är att ta upp och befästa nya ord som är relevanta för arbetsbladet. För U: Det brinner i huset. att säkra språkförståelsen kan man använda K: Just det. Det är också en nödsituation lexikon på nätet eller i bokform, och komplet- och då ska man ringa 112. Kan du säga tera med att exemplifiera och prata om hur man fler exempel på en nödsituation? använder ett visst ord.

Ett konkret exempel, hämtat från en situation när en ungdom och kontaktperson jobbar med arbetsbladet 112-SOS alarm och ordet nödsitua- tion kommer upp: Ungdomen fortsätter att ge fler exempel och kommer tillsammans med kontaktpersonen fram till både betydelsen av nödsituation och således också när man ska ringa 112.

: Jag vet vad nödsituation betyder. Ungdom Uppmana gärna ungdomen att, på sitt mod- Kontaktperson: Kan du ge exempel på ersmål, både säga och skriva ner de ord och något som är en nödsituation? uttryck ni diskuterat. Skriv gärna på respektive arbetsblad, så underlättas språkförståelsen när U: Ja, på många dörrar finns nöd. man återvänder vid ett senare tillfälle.

10 11 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) domen isittlärande. bekräftar medsinsignaturung- Handledaren domen ska känna sig ansvarig och delaktig. om attung- handlar ska signera handledare tydligt vadmanarbetatmed. och Att bådeungdom och visaren braöversikt ger De förteckning. även sominnehålls- fungerar Signeringsbladen Signeringsblad förändras underungdomarnasutveckling. som dels berörämnen lång tidattfärdigställa, ofta eftersom de delsäromfattandeoch kanta till Dessa arbetsblad återkommer man i regel senare området är mindre viktigt. Snarare tvärtom. inte attdet bara harfyra.Detinnebär utveckling t.ex 50 arbetsblad medanområdetIdentitet och har sigsjälv Klara Området ämnen. fler fattar om - de eftersom andra än arbetsblad fler skäl, Några områdeni Hitta rätt har, av naturliga Olika mångaarbetsblad

Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) familj ochrelationer Personalen pådittboende Datum vilka arbetsbladnihargjorttillsammans Här skriverduochpersonalenin M F N A A A Vill duletaefterdinfamilj? T räf lyktingguide ktiviteter –dittboende ktiviteter –förungdomar ktiviteter –föreningar ätverk ånga vuxnaomkringdig fa dinfamiljiSverige ______intr Signatur Signatur jag

12 eller enförening. domen gjortmedexempelvisskolan,godman utan kansjälvklartlikagärnavaranågotung- signeras, förattskrivasnereller med boendet inte hagenomförts och aktiviteternabehöver Utflykterna etc. fritidsaktiviteter olika till sig tar stämma träffkompisar,sina med man vetahur leva ett socialt liv, exempelvis genomatt de kan Det sin omgivning. ökar derasmöjligheteratt platser i välkända dels attdelärtsignamnge möjlighet att bekanta sigmedsinnyahemstad, fått dels attförsäkrasigomvarjeungdom är utflykter och aktiviteter för signeringsbladen Syftet med liksaså. skolan för ungdomarna, utflykter och aktiviteter anordnar boenden Många nas journal. förvaras iungdomar att den enauppsättningen och signeringsblad som enfördelatthadubbla ser videt och förattsäkradokumentationen komma bort En pärmkanråkaförsvinnaeller

Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729) Skärgården Skansen Kronan Feskekörka Kronhuset Masthuggskyrkan Klippan Älvsborgs fästning Botaniska trädgården Trädgårdsföreningen Röda Sten Hammarkullenfestivalen Kulturkalaset Datum Vilka harduvaritpå? Det härärförslagpåutflykterochaktiviteter. AKTIVITETER OCHUTFLYKTER ______intr Signatur Signatur jag - 13 När börjar man?

Det finns lika många svar som ungdomar på Ett annat exempel är några nyanlända ungdo- frågan om när man ska börja arbeta med Hitta mar som redan efter ett par veckor på boen- rätt. Det handlar självklart om den enskilde ung- det kom med en kompis pärm till kontaktper- domens mående och mottaglighet, men också sonen och sa att det här vill vi också jobba med. om språkförståelse eftersom Hitta rätt är på Eftersom ungdomarna inte hunnit lära sig svenska svenska. I intervjuer med ungdomar som varit ännu, presenterade kontaktpersonen pärmen i Sverige i ett till två år och som arbetar med och påbörjade arbetet med arbetsbladen till- materialet har vi ställt frågan: När ska man börja sammans med tolk. Kontaktpersonen berättar jobba i pärmen tycker du? och fått olika svar. senare att ungdomarnas intresse för pärmen är Några ungdomar anser att man kan börja direkt stort och att de ser en vinst att jobba med den om man har tillgång till en tolk, andra att det är trots ungdomarnas mycket ringa kunskaper i bra att vänta tills man börjat skolan och hunnit svenska. lära sig lite mer svenska. Det är med andra ord väldigt individuellt när man ska/kan börja jobba med Hitta rätt. Det är En av dem svarade såhär: definitivt inget man ska forcera och ungdomen bör först få god tid att landa i sin nya tillvaro.

”I början är man bara rädd, behöver mycket hjälp och man litar inte på någon. Man vet inte hur man ska lära sig. Om man får den direkt tror man att man måste kunna den utantill, som i mitt land. Där måste man kunna saker utantill. Man måste kunna lite svenska och gå i skolan ett tag och leka kanske. Sen när hjärnan börjar fungera och ungdomen är intresserad så säger man: ”Titta här vad vi har!”

12 13 Detta material skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL1969:729)

● ● arje handledarebörhaenegenpärm,så ● Andra praktiskatips

ett ochsammaställe. i arbetetochatthaallasakersamladepå underlättar förungdomarnaattvarakonkret tvättråd ochutskrivnanätverkskartor blad, texkartor sig av när man arbetar med vissa arbets- sig avnärmanarbetarmedvissaarbets- lådor där man förvarar saker att använda lådor därmanförvararsakerattanvända Det kanvarabraatthaenboxmednågra chans attgevarandratipsochråd. och reflekterakringarbetetmenocksåen ett naturligttillfälleattutbytaerfarenheter personalmötet. Dåfårkontaktpersonerna Låt arbetsblad. sig innanmanjobbarmedettspecifikt man kanlärakännamaterialetochförbereda V Hitta rättvaraenståendepunktpå , buntarmedlåtsassedlar, . Det

14 ●

●

● ●

inte ärytterligareenarbetsuppgiftpåtoppen Sist meninteminst:Komihågatt det lättatthittademommanbehöver sätta indemienplastfickapärmen.Dåär (t exiarbetsbladetHVB)ochlåtungdomen tionsblad somenhänvisningkanledatill som handledare. underlätta vardagenförsåvälungdomar arbeta ochnågotsomförhoppningsvisska a Skriv gärnautdebroschyrerochinforma- handledaren kanseskärmen. eller läsplattansåattbådeungdomenoch där maninteblirstörd,ochplaceradatorn Försök atthittaettlugntställesitta när manskajobbamed att görauppenplanochigodtidbokain andra åtaganden.Därförkandetvarabra Både handledareochungdomarharenrad v Detärettverktyg,sättatt alla andra. Hitta rätt. Hitta rätt .

Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 130218-002-130 Utskriftsoriginal Mars 2013