Trappsteg motTrappsteg himlen Portar till Portar ambassad i Tokyo i ambassad – Sveriges till Halmstad historien Tylön är porten Tylön

kulturvärden 1|07 4

24 12 17 30 12 Kundens år Tylön är porten tillTylön Halmstad jarlsBirger torn motTrappsteg himlen – Sveriges i Tokyo ambassad Sveriges Med i tassen vapen Notiser Uthyres ledare – 310 år av kundrelationer tillPortar historien www.kulturvarden.se 3 4 12 17 30 38 24 40

I min

Tidningen innehåller också bland också innehåller Tidningen I dagarna flyttade Justitiekanslerns flyttade I dagarna Stocken flötStocken på Riddarholmen. iland Då vi for förbi i morbrors förbi for vi Då Folkvagn gråblå mycket annat en artikel om renoveringen av till ekportarna Stockholms slotts Stockholms - borggård slott som i sina än år äldre hundra är många delar äldsta jarlsBirger är nog egentligen som och torn Stockholms byggnad. äldsta kansli in i Birger jarls in i Birger kansli som egentligen torn, är GustavStatens Vasas. fastighetsverk har restaurerat anpassat och för den lokalerna Arvidsson Catrine och verksamheten nya om tornetberättar restaurerings- och arbetet i det här numret av Kulturvärden. Birger jarlBirger sitt byggde döp- staden och torn tes i livetSenare stocken. efter fick lära jag mig att om stadens historien grundläggning är betydligt än så. mer spännande brukade mamma berätta om tornet berätta mamma brukade som jarlBirger Det byggt. Stockholms var här att Sägnen berättade byggnad. äldsta gömtSigtuna i innevånarna i skatter sina stocken urholkad plundrades då staden av kastadesStocken sjörövare. där och i sjön den flöt en ny skulle iland Dit grundas. stad från det flytta sedan man skulle nedbrända Sigtuna. barndom gickbarndom en av Stockholms livligaste Det Riddarholmen. över trafikströmmar kan svårtvara att Innan i dag. sig föreställa byggdesSöderleden leddes en trafiken period på 1950-talet som en flottbro över med Tegelbacken och Vasagatan förband Riddarholmens Invid udde. nordvästra brons jarls Birger stod på holmen landfäste – en smutsigttorn med byggnad brungrå av täckta små fönstergluggar svarta tunga Tornet järnluckor. växt där som stod ur sinnebilden hela i sig samlade och marken för uråldrighet.

Hans redaktör: Landberg, : sfv Marie Glase Marie Se sista sidan! x Järntorget 84 Box 103 2263, Stockholm 16 Statens fastighetsverk Trydells, Laholm Trydells, 08-696 00 70 08-696 70 01 kulturvärden 1|07 [email protected] 1104-845 32; Hans 4; Landberg Bert Leandersson Ansvarig utgivare och redaktör och utgivare Ansvarig Hans Landberg för artiklarnas svarar Artikelförfattarna Endastinnehåll. signerade artiklar samt s. myndighetens 3 uttrycker åsikt. nummer i detta Medverkande Arvidsson, Aaröe, Catrine Louise Marie Samuel Bo Jonsson, Hedqvist, Hedvig Karlsson, Hans Landberg. Foto/Illustrationer Jan-Erik 38a; Andersson 2, 3, 17, Broberg Nina 22, 23;Thomas20b, 20c, 21, 33, Fahlander 38b, 38d, 39a; 40b, 40c; Fauvelle Pierre 40a; Höglund SamuelChrister 6–11; Karlsson KB 34–37; 31, 12–16, 30, Linder 39b; Per SSM 24–29; E:son Lindman Åke 20a; 18, 19, 38c. Svendsen Jörgen Omslag Tokyo. i ambassaden Svenska E:son Lindman. Åke Foto: Produktion Layout typografi och Tryckeri Prenumeration Utges av Statens fastighetsverk www.kulturvarden.se www.sfv.se issn Telefax E-post Telefon Kulturvärden utgesKulturvärden av Statens fastighetsverk nummer om året med fyra Postadress Gatuadress ÅRET VAR 1697 då Överintendentsämbetet, Statens kan av bland andra generaldirektören, dels intensifi- fastighetsverks (sfv) föregångare, för första gången eras och utvidgas insatser för att skapa mer fasta och ikläddes. Nikodemus Tessin den yngre blev den förs- dokumenterade ramverk när det gäller relationerna te överintendenten. Hans kundkrets var säkert inte till strategiskt viktiga kundkategorier. Redan tidigare särskilt stor men ack så betydelsefull. Kungen var då finns en överenskommelse med Ståthållarämbetet liksom nu i högsäte med om relationer när det gäller de Kungliga Slotten. Den uppförandet av Kungliga är nu föremål för revidering. Regeringsbyggnaderna Kundens år Slottet i Stockholm som har mycket stor tyngd i sfv:s verksamhet. Omfat- ett praktexempel. Men tande byggnadsprojekt pågår med dessa under ett – 310 år av även sådana institutio- drygt decennium. Nu inleds ett arbete med att ge- ner som Riksbanken fick mensamt ta fram ett dokumenterat ramverk för ett kundrelationer ståtliga byggnader ge- väl fungerande samspel mellan hyresgäst och hyres- nom Tessin och hans ef- värd. På motsvarande vis har inletts ett arbete när det terföljares försorg. Och så har det fortsatt in i mo- gäller att underlätta relationerna till ud centralt och dern tid via Kungliga Byggnadsstyrelsen till sfv och ambassaderna. med allt fler och alltmer komplexa kundrelationer. För några år sedan startades ett arbete med att do- Det som i hög grad präglade det tidiga byggnads- kumentera relationerna när det gäller länsresiden- beståndet och det bestånd sfv förvaltar i dag är det sen. Det sker nu tillsammans med Finansdeparte- nära sambandet mellan verksamhet och byggnad. mentet och landshövdingarna. Även andra mer sam- Byggnaderna tillkom för bestämda ändamål, oftast manhållna kund/hyresgästgrupper kommer att om- för verksamhet med en stark statlig anknytning. Med fattas av arbetet med att etablera dokumenterade tiden har emellertid en del verksamheter växt ur sina ramverk för allt bättre kundrelationer. Det gäller lokaler eller kanske lagts ned. Då har med tiden ny domstolarna, universiteten och inte minst museerna användning kunnat hittas för kulturmiljöer av oskatt- och teatrarna. Sedan tidigare finns en ramöverens- kommelse med Försvarsmakten, som mycket tydligt bart värde i det nationella kulturarvet. Den otålige anger vad som ska gälla i viktiga avseenden när det kan tycka att det tar alldeles för lång tid att hitta nya gäller exempelvis investeringsprojekt. kunder/hyresgäster. Tar vi det Gamla Riksarkivet är Självklart etablerar sfv och kunderna/hyresgäs- vi nog till mans mycket otåliga att få se den kultur- terna de nämnda spelreglerna inom de ramar för fas- miljön blomstra på nytt. Östra stallet på Östermalm, tighetsförvaltning, lokalförsörjning och hyressätt- som stod öde i 70 år, fick häromåret ny användning i ning m.m. som riksdag och regering har beslutat. Det form av bland annat bibliotek och läsesal som bara gäller oavsett om det är marknadshyra eller kost- måste ses på plats. En annan nöjd kund har just flyt- nadshyra regeringen bestämt. Ramverken ska bidra tat in i Birger jarls torn som länge stått tomt. Så nog till att underlätta relationerna och att förstärka förut- finns det hopp. sättningarna för kontinuitet. Det ska vara betydligt De kunder/hyresgäster som har en avgörande be- lättare än i dag att som ny medarbetare komma in i sfv sfv tydelse för och som är grunden för :s förvalt- dessa relationer oavsett om det är på fastighetsför- ningsuppdrag har oftast, både i ett kortare och i ett valtar- eller kund/hyresgästsidan. Det ger också sta- medellångt perspektiv, inte något alternativ till de ten, för det rör sig om inomstatliga relationer, bättre sfv byggnader som byggts eller förvärvats av eller effektivitet i användningen av sina dess föregångare för deras verksamheter. Det gäller resurser. Det är alla parter be- inte bara Kungen, regeringen, ambassaderna, länsre- tjänta av och sist men inte sidensen, Operan, Dramaten och de statliga museer- minst medborgarna. na, för att ta några tydliga exempel, utan också ex- empelvis Svea hovrätt i Wrangelska palatset och Alla år är kundens år men Högsta domstolen i Bondeska palatset. Det är gi- jubileumsåret 2007 är det vetvis mot denna bakgrund extra förpliktigande för mer än andra! sfv att vårda sina relationer till dessa kunder/hyres- gäster. sfv arbetar också systematiskt med ett klart kundfokus i organisation och i verksamhet. Verk- bo jonsson samhetsledningssystemet med certifiering för kvali- Generaldirektör tet och miljö är en grundsten härvidlag. Vi mäter sys- tematiskt kundnöjdheten som en viktig grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete. I år – kundens år – intensifierar sfv arbetet med att fördjupa våra kundrelationer. Dels sker mer riktade insatser till ett antal utvalda kunder under medver-

3 Under 2007 kommer Södra valvets portar att renoveras. Medan portarna är nedtagna finns temporära portar, försedda med illusoriska fullskalebilder av originalportarna i deras ställe.

Ekportarna på Stockholms slott genomgår just nu en omfattande renovering. Det är ett grannlaga arbete som präglas av många frågor och intressanta upptäckter. Hur var portarna ursprungligen behandlade och hur ska vi välja att behandla dem i dag? Vilka sprickor ska lagas och vilka ska få vara kvar? Och var kommer de röda prickarna från? Under arbetets gång har den ena pusselbiten efter den andra fallit på plats och nu rustas dörrarna för framtiden. Portar till historien samuel karlsson, Frilansskribent

M DU NÅGON GÅNG besöker Stockholms slott bör du ta dig tid att beundra de vackra ek- portarna. Stanna upp och dra handen över den sträva ytan. Känn sprickorna, fogarna och spåren efter 250 års påfrestningar från väder och vind. Känn närheten till histori- en och låt tanken vandra till mitten av O1700-talet. Kan du se den livfulla arbetsplatsen framför dig? Kan du se hantverkarna i full färd med att arbeta med de nya portarna? Kan du se snickarna, bildhuggarna och den överva- kande slottsarkitekten? Slottet ritades visserligen av Nikodemus Tessin d.y. men han dog 1728 och fick aldrig uppleva det färdigt. Uppdraget att slutföra bygget gick istället till Carl Hårleman. Det var tro- ligen också han som ritade portarna. Bildhuggarna hade sin verkstad i den norra längan, i det som i dag rymmer Bernadottebiblioteket. Bildhuggarna tillhörde sin tids elit. Carl Hårleman hade själv handplockat flera av dem från Paris – allt för att få så hög klass som möjligt. Namnen på de skickliga hantverkarna finns bevarade i Slottsarkivets räkenskaper. Inför den renovering som nu genomförs har man gjort en arkivsökning och i den sammanställningen kan man bland annat läsa bildhuggaren Jacob Klercks faktura från den 29 oktober 1756: «Uti bildhuggeri förfärdigat ett stycke till stora Slos Porten som består af en Cartusch med ett Leijon hufwu mitt uti, ofwanföre är en Mussla uti en Cartel, på sidorna äro löfwerck som faller uppå Prophile, under är en Festong af lagerbärs blan, undanför fylningen är en Musla med löfwerck på sidor- na, aldeles lika med dem som förut giordt är.» Fakturorna ger några pusselbitar till bildhuggarnas kun-

T.h. Tittar man närmare på lejonet kan man se att det består av minst fyra lager, där nostippen är det yttersta. Nedan t.v. Arbetet kräver en stor uppsättning skär- och skulpjärn av olika slag. Nedan t.h. En gammal skruvlagning har tidigare täckts med en liten träkloss. skap, men det är först när man studerar konserverande funktion. Det kan också slottets ekportar på nära håll som man vara en förklaring till varför man även kan ana vidden av deras skicklighet. Det hittade färgen inne under limfogarna. är som om de lämnat ett bestående av- Men hur var då portarna målade från tryck i tiden. Linjerna i arbetet talar sitt början? Vilken färg hade man använt? tydliga språk än i dag. När Felix Ginzburg studerat detaljerna på – Det här är ett arbete av högsta klass. dörrarna ännu mer ingående hittade han Man ser den höga kvalitén i enkelheten rester av pigment i fördjupningar och och elegansen i sniderierna. En bra bild- sprickor. huggare använder inte för många detal- – Om du tittar efter i ögonvrån på lejo- jer. Här ligger allt i linje och varje detalj är net ser du spår av den ursprungliga färg- genomtänkt och rätt placerad. En bild- en. Det är en färg som till stor del består huggare som inte är lika säker på sin sak av en ockra. Dörrarna var med andra ord försöker briljera med större svängar och gulbruna från början, säger Felix. överlastat detaljarbete. Det blir för myck- Arkivsökningen stödjer den iakttagel- et. Men de här hantverkarna visste vad de sen. Den 31 december 1760 skriver Fried- gjorde, säger Felix Ginzburg som restau- rik Carl Schultz sin första räkning för rerar och konserverar bildhuggerierna. målning av två av portarnas överstycken: « De runda öfwerstyckena till norra RÖTT, GULT OCH SVART och södra gatuportarna, oljedrängt och Slottets portar har funnits på plats i 250 3ne gånger med gul oljefärg anstrukit 120 år. De har genomgått flera renoveringar daler smt.» under årens lopp. Ursprungligen var dör- Ett år senare skriver han en räkning för rarna målade med en heltäckande färg. målningen av gatuportarna: Det var ett bra skydd för träet men modet «Till norra och södra gatuportarna, svängde under Oskar ii:s tid och i slutet utom de runda öfwerstycken, de stora av 1800-talet skulle de naturliga materia- dubbla portar åliedrenkt och 3ne gongär len synas. Färgen skrapades då bort och strukne på båda sidor, med deras bilthug- man gav dörrarna en mörk nyans som gerij, ålieferg gult, a 190 daler. medförde att strukturen i eken framträd- de tydligare, berättar Anders Zander som ETT TIDSKRÄVANDE ARBETE är antikvarisk kontrollant och kulturarvs- När portarna tvättats var det så dags för specialist vid sfv. Och så har det sett ut Felix Ginzburg att börja plocka loss de fram till våra dagar. mest utsatta detaljerna i bildhuggeriet. När den nu pågående restaureringen Med hjälp av målarknivar och smala såg- inleddes var ett av de första stegen att för- blad lirkade han loss de känsliga delarna. söka tvätta portarna rena från smuts. Ar- Varje bit nålades sedan upp på ett betet utfördes av målaren Björn Höglund svartvitt skalenligt fotografi, ett så kallat och han började med Norra valvets por- ortofoto. Allt för att man ska kunna åter- tar mot Inre borggården. Björn fick slita montera varje detalj på exakt rätt plats länge och hårt med tandborsten för att få vid renoveringen. En del av de bitar som alla detaljer rena. Felix nålade upp bestod endast av små – Vi tvättade med Fenom och lade ut fragment, som flyktiga rester från den ur- plast och sågspån under portarna för att sprungliga utsmyckningen. suga upp det svarta och smutsiga tvätt- – Jag arbetar också som konservator vattnet, säger Björn Höglund. och för mig känns det extra viktigt att ta När man började plocka isär dörrarna vara på allt det historiska materialet så upptäckte man små prickar av en röd färg långt det är möjligt, säger han. på väldigt många ställen. Det skulle kun- När Felix var klar med att plocka loss na tala för att dörrarna en gång varit må- detaljerna fick snickaren Torsten Gustavs- lade i den färgen. En analys av prickarna son ta sig an uppgiften att ta ner portarna visade att de består av en blandning av från sin plats. Torsten, som är en av Sta- järnoxid och blymönja. Sammansättning- tens fastighetsverks fast anställda snicka- en kan tyda på att de har haft en extra re, är van vid lite udda uppgifter men dör-

6

T.h. Felix Ginzburg i arbete på portens övre del. Nedan t.v. Färgspår i lejonets ögonvrå visar den ursprungliga gulbruna färgen. Nedan mitten och t.h. Sniderierna lagas och kompletteras och fästs åter med träspik och fisklim på traditionellt vis.

rarna var en utmaning även för honom. lappat och lagat när det har varit nödvän- – Först och främst är de enorma och digt. Förutom den stora renoveringen då bara att hantera så stora objekt kräver lite färgen togs bort i slutet av 1800-talet har speciella tillvägagångssätt. Varje port är olika hantverkare fått rycka in och repa- uppbyggd med en mindre dörr inne i den rerat det som behövts. Det har resulterat stora som fungerar som ram. Den mindre i en provkarta på olika tiders kunskap använde man främst som gångdörr. Vi och syn på renovering. Ursprungligen demonterade de olika delarna och flytta- fästes alla detaljer med träspik, plugg och de dem till snickarverkstaden där arbetet störlim. Men efter det har det tillkommit fortsatte, säger han. mer eller mindre genomtänkta varianter. De allvarligaste skadorna hittade han När Felix Ginzburg arbetat med de olika först när dörrarna demonterats. Främst dörrbladen har han funnit allt från kroki- var det vid olika infästningar som fukten ga spikar till rostiga skruvar som inte kla- förstört det gamla materialet. Torsten fick rat av att stå emot garvsyran i eken. Felix göra nya tappar och fylla ut hålen med och Anders Zander diskuterar ingående nya bitar av ek. Han undersökte också varje detalj och val av metod. konditionen på de gamla beslagen. När det är någon större detalj som ska – När vi gjorde rent ett av beslagen fästas har de valt bronsskruvar. Dessa kla- hittade vi en stämpel från järnbruket som rar garvsyran. Men i övrigt tillämpas de tillverkat järnet. Vi pratar om att kvali- ursprungliga tekniska lösningarna, säger tetssäkra de arbeten vi gör i dag men då Felix. slog man en stämpel i järnet och den går Även om en del av de reparationer som att härleda i tid och evighet. Då kan man gjorts tidigare inte varit helt lyckade låter inte fuska, säger Torsten. han dem vara kvar i de fall de fortfarande Arbetet med renoveringen påbörjades fyller sin funktion. De är också en del av i september 2004. Nu har man hunnit fär- historien. digt med den första porten som leder till Felix bildhuggarverkstad är en ljus och Inre borggården från Norra valvet och välstädad lokal. Allt har sin självklara man är i full färd med den andra. Det är plats. På en arbetsbänk ligger uppslagna ett tidskrävande arbete och tidsramen för verktygsfodral med långa rader av håljärn när man är klar med alla portarna är lite i olika former och utföranden. Varje hål- osäker. järn är utformat för en speciell funktion i – Det här måste få ta tid. Den första arbetet. En del av verktygen har han till- dörren var lite av ett försök för att hitta verkat själv, andra har han köpt. Det är fram till hur vi skulle arbeta. Nu fortsätter en vacker samling och det vilar en tidlös vi att beta av de andra portarna också känsla över verktygen. Kanske hade bild- men något slutdatum är inte spikat. Det huggarna som jobbade med slottets ek- är ganska få hantverkare inblandade och portar på 1700-talet en liknande uppsätt- arbetet går inte att forcera, säger Annbritt ning verktyg. Larsson som är biträdande fastighetsför- valtare på sfv. TORKAD SIMBLÅSA Behovet av renovering varierar. Mest Vid sidan av de uppslagna verktygsfodra- akut är renoveringen för portarna i söder- len på arbetsbänken står en liten udda de- läge. Århundraden av solens tärande uv- talj. Det är en värmare som ursprungligen strålar har fått eken att vittra sönder mer användes till att hetta upp barnmatsbur- än i de portar som vetter mot norr. Värst kar. Felix köpte den för några tior på en är det kanske med den södra porten i loppmarknad. Södra valvet. Det är den som de flesta tu- – Jag använder den när jag ska blanda rister ser när de tagit sig upp för Slotts- till störlimmet. Det finns speciella kokare backen. med termostater som man kan köpa för några tusenlappar men den här fungerar EN PROVKARTA PÅ KUNSKAP utmärkt, säger han. Under de 250 år som gått sedan portarna Felix plockar fram en burk med färdig- kom på plats har man i olika omgångar blandat lim som jag får lukta på och man

8

T.h. Felix inrättade en tillfällig snickarverkstad i Norra valvet medan han arbetade på valvets portar. Längst t.h. Träspiken kapas till rätt längd med ett vasst järn.

kan känna en tydlig doft av fisk. Det är det består av minst fyra lager. Nästippen kanske inte så konstigt eftersom den vik- är det sista lagret. När Felix börjar arbeta tigaste beståndsdelen i limmet är torkad med renoveringen känner han sig för och simblåsa från stör. Det är samma fisk som undersöker fogarna. Om fogarna fortfa- ger den ryska kaviaren. När Felix blandar rande håller låter han dem sitta kvar, an- limmet klipper han ner simblåsan i lite nars lossar han på detaljerna och gör en vatten, därefter tillsätter han kopparpul- ny montering med störlim, träspikar, ver och lite socker och sedan värmer han träpluggar och bronsskruvar. blandningen till en temperatur av 65 gra- Den gamla eken är full av sprickor och der Celsius. Kopparen fungerar som in- på en del ställen har detaljer fallit bort. sektsmedel och sockret gör att limmet tål Felix ersätter det som saknas men han fukt bättre. fyller inte igen alla sprickorna. En del går – Jag använder samma recept som inte att laga eftersom olika delar i samma bildhuggarna hade i slutet av 1700-talet. detalj kan vara fästade i olika delar av En av anledningarna är att vi vet att det eken i underlaget. De delarna måste fungerar. Det finns detaljer i dörrarna ibland kunna röra på sig oberoende av som suttit fast sedan den ursprungliga varandra. Eken lever sitt eget liv och på- monteringen för över 200 år sedan. När verkas av väder och vind. Sprickorna jag plockar loss en sådan detalj hörs det krymper eller växer när fuktigheten änd- en tydlig smäll. Det är fantastiskt att det ras och om en sådan spricka skulle fyllas kan hålla så länge. Hur länge moderna igen skulle det kunna orsaka större ska- lim håller vet vi inget om i dag. Vi vet in- dor. Men det är inte enbart infästningen te heller hur det fungerar ihop med gam- som avgör vad som lagas eller inte. Det malt virke och rester av ett gammalt lim. handlar också om magkänsla. Med andra ord har vi alldeles för lite erfa- – Vi vill att även tidens tand ska åter- renhet av hur ett modernt lim fungerar i speglas i eken. Det ska inte vara helt per- framtiden, säger han. fekt. Om man fyller igen alla sprickor går En annan anledning till att han använ- något av det historiska perspektivet för- der samma lim som de ursprungliga bild- lorat, säger Felix. huggarna är att det finns rester kvar på detaljerna som ska monteras om. Det DET NYA TAR FORM gamla limmet fungerar fortfarande och Några veckor efter vårt besök i verksta- när det blandas med det nytillverkade gif- den har vårsolen tittat fram och arbetet ter de sig och bildar tillsammans en stark med portarna har flyttat till slottets borg- fog. gård och Norra valvet. Inramningen är När vi besöker Felix i hans verkstad pampig. Två barockänglar i gips blickar jobbar han med den övre bildtavlan till ner på Felix där han står och arbetar och porten som sitter till höger och leder in över dem kan man läsa Karl xii:s valspråk till borggården i Norra valvet. Tavlan do- ‘Med Guds hjälp’. mineras av ett kraftfullt lejon med böljan- – Det här är det vackraste valvet i hela de man, kloka ögon och ett hotfullt gap slottet, säger Felix. med vassa huggtänder. Om man ska för- Han arbetar med den högra porten sett stå Felix arbete måste man först sätta sig inne från Inre borggården. Den vänstra är in i hur motivet är uppbyggt. Lite för- redan klar och har strukits med pigmen- Ovan och ovan t.h. De lossade delarna nålas upp enklat kan man säga att bildhuggarna har terad linolja. Linoljan har blandats med på skalenliga fotografier under arbetets gång för byggt upp utsmyckningen i flera plan. en aning grön umbra. Strukturen fram- att kunna återmonteras på exakt rätt platser. Först har vi de underliggande ekbrädorna träder och lejonet som kröner porten får i själva dörrstycket. I dem har hantver- liv genom ekens ådring. Över dörrarna karna gjort en försänkt dörrspegel med finns också ett pampigt överstycke. Det en inramande list och även den första ni- kommer också att restaureras. vån i själva bildhuggeriet. Efter det har de Felix arbetar med bildhuggerierna di- byggt upp bilden på höjden genom att rekt på dörren, allt för att de ska stämma montera detaljerna i flera lager. Tittar med underlaget. Han finjusterar och man närmare på lejonet kan man se att monterar detaljerna som gjorts i verksta-

10 vida de ursprungligen varit högre och om överstycket i så fall kommit till vid ett se- nare skede, säger Anders Zander. Om man tittar på fästena för dörrarnas tre gångjärn så ser man att de inte är placera- de med ett jämnt avstånd. Det finns även ett fäste en bit upp på väggen som skulle stämma bättre med proportionerna. Formspråket i portarnas och överstycke- nas bildhuggeri tycks också skilja sig åt. Är bildhuggeriarbetena samtida? Den omfattande arkivsökningen som genom- förts talar för att portar och överstycken är samtida. Det kan vara värt att fundera över symboliken i det rika bildhuggeriet som finns i överstycket. Den 15 februari 1757 lämnar bildhuggaren Gustav Johan Fast en räkning med en detaljerad be- skrivning av motivet: «Förfärdigatt for kongl: maijts nya slots byggnad, dät öfwersta stycket på den porten som kommer i norra walfwet, bemälte stycke är öfweralt med Bilthug- geri och arqedectur utskiälat, mittuti stycket är en owall med en agraph bestå- ende af en musla och twänne löf sambt lagerbersblad på bägge sidor om owalen och sluter sig wid en stor trophé, som be- står af en hoper med pilar uti och med en lagerbärs krants omgifwen, på den ena si- dan om hopen är en hiälm med plümager och bröstwärk ornerat på andra sidan är en turkisk Bünt, sambt på bägge sidor om trophen med stora palmqvistar och twänne fylningar med utkiälade listor omkring, sambt i hörnen med löf och små blom ornerade. Stockholm d 15 Feb- ruari 1757.» – Kanske handlar bildhuggeriet om försoning och fred mellan västerlandet och det turkiska väldet. Lagerkransen mellan den antika västerländska hjälmen och den turkiska talar för det, säger Felix. Om du besöker Stockholms slott kan det vara värt att stanna upp vid någon av den. Överallt sticker det upp träspik och Det är en dokumentation som inte fun- portarna. Dra handen över den oljade runda pluggar som döljer skruvarnas hu- nits tidigare. Jag måste hela tiden försöka eken och fundera över tidens gång. Det vuden. När han sågat av dem och dörren lista ut hur de olika delarna monterats finns mycket kunskap och historia dold i oljats kommer de att bli svåra att upp- under tidens gång och det kräver en hel de vackra träsniderierna. Om du kommer täcka. del tankemöda. Man stöter på många ud- innan renoveringen är helt genomförd – Jag dokumenterar varje infästning da och märkliga lösningar som man står bör du söka upp någon av portarna som väldigt noga. Vid en framtida renovering frågande inför, säger han. är klara. Då får du se vad dagens hantver- ska man förhoppningsvis veta vad vi har Portarna ruvar på flera hemligheter. En kare kan åstadkomma för att rädda ett gjort och hur man tar loss bitarna igen. av gåtorna som ännu inte är löst är huru- 250 år gammalt arv. KV

11 Tylön är porten till Halmstad marie louise aaröe, Frilansjournalist I samband med att utbyggnaden av Halmstads hamn blev klar vid mitten av 1830-talet väcktes frågan om att bygga en båthamn och en vaktstuga åt lotsarna på Tylön. Man väntade en ökande sjöfart och ville samtidigt bygga en fyr på ön för att öka säkerheten vid inseglingen till Halmstad. Det dröjde dock ända till våren 1870 innan den nya ‘Heidenstammaren’ stod klar på Tylön.

TYLÖN SKILJER SIG från många fyrplatser liknande rest sten. På 1500-talet fanns ett 1800-talet anlades stengärdsgårdar runt utmed västkusten genom att ön ligger fiskeläge på ön där sju man fiskade i två både odlingarna och husen. Det handlade helt nära fastlandet. Detta har gjort det båtlag. då om att i första hand hålla får och krea- lättare att komma dit, och de som genom Genom närheten till fastlandet kunde tur undan från boningshus och trädgårds- åren har bott på ön har inte behövt vara man lätt proviantera och det var inte ofta land. så isolerade som på andra fyrplatser. Ön, som man behövde vara isolerad på grund som är cirka 300 meter i diameter, ligger av dåligt väder. Det fanns även god till- SKOLAN VIKTIG bara 600 meter utanför fastlandet vid Ty- gång på betesmark och fyrbetjäningen Under tiden då fyrplatsen anlades pågick lösand. Tylön bildar en fortsättning på kunde upplåta ön till kreatursbete mot att krig mellan Frankrike och Tyskland. Det det gnejsstråk som löper från Söndrum, man fick behålla mjölken. Efter somma- gjorde att den tekniska utrustningen som en halv mil väster om Halmstad, och ut i ren fraktades djuren åter tillbaka till fast- tillverkades i Frankrike blev försenad. havet. Flera skeppsbrott inträffade innan landet. Fyrpersonalen hann därför göra sig väl fyrljuset varnade för Tylön och Tylagrun- Här fanns även möjlighet att odla. När hemmastadd på ön innan fyren kunde det med sina starka och lömska undervat- man i dag lägger till vid den östra bryggan tändas. Den första fyrmästaren hette Carl tensströmmar. går en oxelallé, som är planterad i slutet Olsson, fyrvaktaren Sivert Stefansson och Fyra bronsåldersrösen uppe på ön vitt- av 1800-talet, upp mot öns högsta del. På fyrbiträdet Wettergren. Dessa tre bodde nar om att Tylön är gammal kulturbygd. var sida om allén finns rester av förvilda- på ön med sina familjer. Här finns också ‘Tylajungfrun’, en fallos- de grönsaks- och fruktodlingar. I slutet av Stefansson, som ganska snart blev fyr-

heidenstams fyr

Nils Gustaf von Heidenstam var ingenjör vid Lots- verket. Han hade i uppdrag av staten att ta fram en utbyggnadsplan för landets fyrväsende. Den typiska ‘Heidenstammaren’ är byggd i stål och gjutjärn – en helt öppen konstruktion med trapp- cylinder, ben och ett fackverk av stålbalkar som bär upp fyrlanterninen. Höjden bestäms av antalet sek- tioner och stöttor. Fyrtorn utförda i stål och gjutjärn var i ett internationellt perspektiv ingen nyhet. Den första fyren av detta slag i Sverige uppfördes 1863 vid Sandhammaren i Skåne. Under de följande fem åren fick västkusten flera fyrar byggda enligt samma teknik. Fördelen med en ‘Heidenstammare’ var att den kunde byggas på land och forslas till fyrplatsen. Den byggdes upp, monterades ner och flyttades lät- tare då den var byggd i sektioner. Byggtiden för en fyr kortades med cirka ett år jämfört med tidigare byggsätt.

Oxelallén planterades vid slutet av 1800-talet och leder från bryggan upp till fyrbyggnaderna. mästare, hade själv aldrig gått i skola och man inte ta ett steg utanför de anvisade Tornet är tiokantigt och smalnar av mot var därför angelägen om att få ut en lära- stigarna av hänsyn till fågellivet. Det är i toppen. Konstruktionen utgörs av en rinna till ön för att undervisa alla barn. En första hand ejder och trutar men även mittpelare som omges av ett stålskelett. av de unga lärarinnorna hette Mariana småskrak, tobisgrissla, strandskata och Till skillnad från Pater Noster utanför Wounsch och var en mycket glad och skärpiplärka som häckar här. Samman- Tjörn, som är av liknande konstruktion, musikalisk fröken. Hon undervisade se- lagt är reservatet med omgivande vatten- är denna fyr klädd med plåt vilket har nare i Kungliga Lotsverkets skola i Göte- område på 14 hektar. gjort att stommen inte har varit lika ut- borg och hade då Evert Taube som elev. satt för väder och vind och framförallt Den tredje lärarinnan på ön hette Hanna VACKERT UTSMYCKAD ‘HEIDENSTAMMARE’ salt. Genom en spiraltrappa når man alta- Magnusson. Hon blev kär i fyrbiträdet Fyren står på Tylöns sydvästra sida allde- nen som löper runt fyrlanterninen med Oskar, äldre bror till barnen hon undervi- les intill mistsignalshuset och tändes förs- ett mycket vackert utsmyckat järnräcke. sade. De gifte sig och flyttade in till ta gången hösten 1870. Den är ritad av Lanterninen har ett kupoltak som avslu- Halmstad och startade där ett laxrökeri den kände fyrkonstruktören Gustaf von tas i en knopp. som har gjort begreppet Halmstadslax Heidenstam, som har konstruerat ett fler- Linsapparaten som installerades var av berömt. tal fyrar utmed våra kuster. tredje ordningen. Det innebär att den ha- Tylön är i dag ett viktigt naturskydds- Fyren är 13,5 meter hög och var från de en diameter på en meter. Den var om- område. Under vår och försommar får början målad i en mörkt rödbrun färg. gående och roterade kring fyrlampan

14 Fyrplatsen har varit obemannad sedan 1968 då fyren släcktes och den ersattes av en fjärrmanövrerad kassunfyr på Tylögrund. som hade två vekar. Den visade under och vind på ön lade man byggnaderna i intressanta användningsområden för fy- varje minut sex starka blänk av tre sekun- en fyrkant kring en gårdsplan. Bonings- rarna är angeläget. Förfallet kommer ders varaktighet. huset rymde tre lägenheter där fyrvakta- snabbt om det inte finns ett engagemang År 1886 förstärktes ljusskenet genom ren hade en på tre rum och kök och fyr- i byggnaderna. Detta är inte alltid lätt då att man ökade antalet vekar. Som bränsle biträdena ett rum var, med ett gemen- platserna ofta är svåra att ta sig till och användes fotogen. Linsapparaten rotera- samt kök. Därutöver finns uthus och två samtidigt är viktiga naturskyddsområden de genom ett kugghjulsmaskineri drivet fähus samt vedbod. med fåglar som häckar på öarna och inte av ett järnlod som fick dras upp var fjärde Fyrarna är sedan länge automatiserade får störas. timma. Detta fortgick ända till 1968 då och fyrpersonalen har lämnat fyrplatser- fyren ersattes med en fjärrmanövrerad na. Med dagens avancerade naviga- NY SPÄNNANDE VERKSAMHET kassunfyr på Tylö grund, sydväst om tionsteknik har dessutom fyrarna blivit Med sin närhet till fastlandet har Tylön Tylön. överflödiga som ledning för sjöfarten. alltid utgjort en speciell lockelse. Många Kvar är den stora betydelsen fyrarna har talar om Tylön och fyrplatsen men få har UTVECKLING AV DEN GAMLA BEBYGGELSEN ur ett historiskt perspektiv, och de är där- varit där. Under våren 2006 ingicks ett Liksom fyrtornen ritades även fyrvaktar- för en viktig del av vårt kulturarv. avtal mellan Statens fastighetsverk och nas boningshus av Heidenstam. Då det Det ligger en stark känsla och spän- hotell Tylösand om uthyrning av de gam- inte fanns något naturligt skydd för väder ning kring fyrar och fyrplatser. Att hitta la fyrvaktarbostäderna. Hotellet kommer

15 Fyrarna är en viktig del av vårt kulturarv och kräver ett ständigt underhåll för att kunna bevaras. därmed att kunna erbjuda sina gäster det kommer dessutom hotellets personal ordna båtresor för allmänheten för att konferensmöjligheter i en annorlunda att genomgå en utbildning i vad som gäl- kunna ta del av Tylön och dess historia. och historisk miljö. I december inledde ler för naturreservatet och fågelskyddet. Det är viktigt att visa upp hur man bodde sfv renoveringsarbetet av de nergångna Igenväxningen är annars det största förr och den verksamhet som då bedrevs. byggnaderna. Meningen är att de ska hotet mot fåglarnas häckning på ön. Där- Dessutom mår byggnaderna bra av att återställas till det utseende de hade på för finns planer att även återskapa kultur- användas året om. 1920–30-talen. På grund av naturreserva- landskapet med oxelallén som går från Flera fyrplatser har hittat använd- tet gäller stränga restriktioner under fåg- bryggan upp till boningshusen, dammen ningsområden som vandrarhem, få- larnas häckningstid mellan april och au- där man samlade regnvatten och de olika gelstationer och mötesplatser för special- gusti. Under den tiden är det enbart odlingslotterna. arrangemang. Det är många ideella kraf- gångstigen från bryggan upp till byggna- Avsikten är också att öppna ön för all- ter som arbetar för att bevara de svenska derna inom stengärdsgården som är till- mänheten. I de framtida planerna finns fyrarna. För dig som är intresserad finns gänglig. Tylödagen i Halmstad, vilket innebär att mer information hos Svenska Fyrsällska- För att öka förståelsen för naturskyd- tiden före och efter fågelskyddsperioden pet, www.fyr.org. KV

16 Birger jarls torn

catrine arvidsson, Kultur- och byggnadshistoriker

Justitiekanslern flyttade i slutet av februari in i en av Stockholms mest kända byggnader. Birger jarls torn på Riddarholmen – av folktraditionen ansedd som stadens äldsta byggnad – har renoverats och varsamt anpassats till moderna krav på lokaler och tillgänglighet. BIRGER JARLS TORN på Riddarholmen lig- re tornet rasade en kort tid efter Gustav den 2006 kunde man se att en öppning ger inklämt mellan två hus på holmens Vasas intåg, och måste byggas upp på till Överkommissariens hus öster om tor- nordvästra udde. Det är tillsammans med nytt. Slottets befästningar förstärktes net ursprungligen varit en skottglugg var- det södra tornet i Wrangelska palatset de med tjocka sträckmurar och runda hörn- ifrån man kunde bestryka muren mot enda bevarade delarna av Gustav Vasas bastioner, så kallade postejer, som skulle norr. Tornet försågs med två flankerande försvarsverk runt Stockholm. Tornets klara beskjutningen från nya eldvapen. vingmurar. missvisande namn går tillbaka på en myt De gamla porttornen kompletterades Kreneleringens skyttegluggar murades som fick spridning under 1600-talet, och med en vallgrav och jordvallar. Samtidigt igen 1589–90 och tornet försågs med en som berättade att tornet hade byggts där pågick bygget av försvarstornen på Grå- spetsig huv. Vid samma tid vitkalkades den stock som skulle utvisa platsen för munkeholmen. murarna invändigt. Stockholms grundande hade flutit i land. På Gråmunkeholmen, som var Riddar- Vädersolstavlan i Storkyrkan visar I tornets källare fanns länge en stock som holmens tidigare namn, stod timrade Stockholm på 1530-talet med de bägge förevisades som den ilandflutna stocken. skansar som byggts upp sommaren 1520 stadsportarna med sina vingmurar, de Birger jarls torn har byggts om ett fler- då Kristian ii anföll Mälardalen och be- bägge tornen på Gråmunkeholmen och tal gånger för olika ändamål. Det har haft lägrade Stockholm. Skansarna brann ett liknande öppet torn på Helgeandshol-

Vädersolstavlan i Storkyrkan avbildar Stockholm år 1535. I förgrunden till vänster ses Gråmunkeholmen med sina två försvarstorn. Birger jarls torn med sina vingmurar ses på holmens norra udde allra längst till vänster i bilden.

T.h. Birger jarls torn med sym- metriskt anslutande byggna- der ligger som ett landmärke till vänster i bilden. Målning av Johan Sevenbom 1769, detalj.

förbindelse med den ena eller andra till- 1525 och Gustav Vasa beslöt att ersätta men. Hela staden kringgärdades av pål- byggnaden under olika perioder. En just dem med två murade rundtorn. Till mur- kransen, en barriär i vattnet med sam- avslutad ombyggnad har haft som syfte verket användes tegel från Klara kloster manlänkade stockar som kunde öppnas att lösa lokalbehov för Justitiekanslern och kyrkor på malmarna, som revs 1527 och stängas vid hamninloppen. och hans personal. För projekteringen av för att inte vara ‘fienderna till godo’. Bir- ombyggnad och inredningar står Lone- ger jarls torn byggdes i två våningsplan DEN NORDVÄSTRA UDDEN Pia Bach och Josefin Backman, Bach arki- och med ett öppet skytteloft med krene- År 1625 skänkte Kungl. Maj:t en tomt på tekter ab. lerat krön. Muren är en skalmur, det vill Gråmunkeholmen till Åke Axelsson Natt säga två tegelmurar med en fyllning av te- och Dag. Det blev inledningen till de BYGGET AV BIRGER JARLS TORN gelavfall och sten emellan. Skytteloftet markdonationer som förvandlade hol- När Gustav Vasa hade tillträtt tronen hade stupgolv som sluttade mot en ränna men till ett fäste för adeln och gav upp- 1523 började han organisera rikets för- som ledde regnvattnet till ett hål i muren. hov till namnet Riddarholmen. Den svar. Eftersom Stockholm aldrig hade fal- Mot vattnet fick tornet extra tjocka mu- nordvästra udden med Birger jarls torn lit för en stormning, men däremot genom rar som var kraftigt utbottnade så att de i ingick i en donation till Per Banér 1628. belägring, lät kungen bygga upp en spärr markplanet hade en tjocklek på nästan Brodern Axel Banér utvidgade egendo- vid Vaxholm som skulle hindra fienden två och en halv meter medan de högst men genom köp av flera tomter. På en att nå staden. Det var också nödvändigt upp bara var 75 centimeter tjocka. I det regleringskarta från mitten av 1600-talet att förstärka och modernisera Stock- skyddade läget mot land var muren be- ser man Rundelen, som Birger jarls torn holms befästningar. Söderport var så illa tydligt tunnare och på den sidan fanns då kallades, med ett angränsande hus ös- skadad efter striderna 1518–22 att det in- fler och större öppningar. Vid ombyggna- ter om tornet. Samma byggnad finns ock-

18 så på avbildningar av Stockholm från den stedt ritade ett förslag till påbyggnad av stängdes med en järndörr. Drätselnämn- tiden. Riddarholmens nordvästra udde de bägge husen 1775. Ett nytt vagns- och dens arkiv och bibliotek slogs samman med dess byggnader bytte sedan ägare åt- auktionshus förlades några meter upp på med Rådhusarkivet och blev Stockholms skilliga gånger innan handelsmannen holmen, så att det anslöt till huset söder stadsarkiv år 1930. Stadsarkivet kom att Berge Olofson Ström köpte fastigheterna om tornet utan att dess fasad mot vattnet disponera lokalerna i den så kallade Rid- på auktion 1747. Han renoverade huset förändrades. Att assistanskontoret var darholmsdepån fram till 1943, då depån på udden, som då bestod av ett vå- välbesökt förstår man av de utbyggnader flyttades till de nya lokalerna på Kungs- ningsplan, inredd vind och källare. På som sedan gjordes i etapper ända fram klippan, där arkivet fortfarande har sina andra sidan tornet uppfördes ett hus av till 1890, då pantlåneinrättningen upp- lokaler. samma höjd och längd. Rundelen bygg- hörde. Huset öster om tornet inreddes Riddarholmens nordöstra udde blev des på med ett fjärde våningsplan och som bostad för överkommissarien, som kvarteret Västertorn 1922. försågs med en ny takhuv som kröntes Generalassistanskontorets chef kallades, med ett förgyllt klot. Skottgluggarna för- efter ritningar av murmästaren Eric 1950-TALETS OMBYGGNAD storades till fönster. Det anses troligt att Roos. Det är alltså den användningen Genom ett markavtal mellan kronan och Carl Hårleman utarbetade ritningarna till som husets nuvarande namn syftar på. Stockholms stad blev staten 1949 åter

Rundelens ombyggnad och de bägge Det övre planet i detta hus och i tornet ägare till Överkommissariens hus. Åren flankerande husen. utnyttjades som magasin för Generalas- 1950–54 gjordes en stor ombyggnad av Hattstofferaren Anders Reimers, som sistanskontoret. hela byggnadskomplexet efter ritningar givit namn åt Reimersholme, förvärvade av arkitekten Cyrillus Johansson. Det Ströms fastigheter efter änkans död 1762. STOCKHOLMS STADSARKIV södra huset byggdes om för Kammarkol- Byggnadernas utsträckning år 1771 fram- Delar av de inredningar som har bevarats legiet. Fasaden förändrades inte nämn- går av lantmätaren Jonas Brolins gene- i Birger jarls torn härrör från ombyggna- värt, men ingreppen inom huset var stör- ralplan från detta år. De bägge husen var der som gjordes under sent 1800-tal och re. Man lade in nya bjälklag för att få sam- påbyggda med varsin flygel. I sluttningen tidigt 1900-tal. År 1885 beslöt man att in- ma nivå på våningsplanen genom hela mellan byggnaderna vid vattnet och Ro- rymma Drätselnämndens arkiv, som var byggnaden. Förbindelsen mellan tornet senhaneska palatset på berget ovanför föregångaren till Stockholms stadsarkiv, i och Överkommissariens hus murades låg en terrasserad trädgård. fyra rum i Överkommissariens tidigare igen och istället öppnades passagen mel- hus. När pantlåneinrättningen upphörde lan det södra huset och Birger jarls torn, PANTLÅNEKONTORET 1890 fick Drätselnämndens arkiv dis- som byggdes om till arkiv för Kammar- Reimers sålde fastigheten till General- ponera större delen av huset och Birger kollegiet. Bjälklag av trä ersattes av nya assistanskontoret 1774. Denna myndig- jarls torn. Förbindelsen inom tornet för- av betong. En ny fristående spiraltrappa het var ett pantlånekontor, som besöktes bättrades med en trappa mellan planen. förband våningsplanen. Tornet fick en ny flitigt av alla kategorier i en tid då det sak- Stockholms auktionsverk övertog Gene- puts och vitkalkades. Fönstren byttes nades försäkringar, pensioner och social- ralassistanskontorets lokaler i huset sö- mot nya spröjsade. hjälp. Vice stadsarkitekten Erik Palm- der om tornet, och passagen till tornet I samband med ombyggnaden gjordes

19 ingående antikvariska undersökningar av man via en port mot gården. För att be- Birger jarls torn. Man kunde konstatera hålla den gamla passagen mellan tornet att de ursprungliga skalmurarna är beva- och det södra huset, har man gjutit en fri- rade en bit upp på tredje våningsplanet. stående betongtrappa med valv som läm- De är murade i så kallat vendiskt förband, nar passagen fri. Trappan kompletteras med kopp- och löpstenar (teglets kort- med ett lyftbord till ett vilplan i stål och och långsida) lagda växelvis. Tekniken glas. Även i inredningen har man arbetat användes i murar som skulle ha en stark med olika lösningar för att kunna göra lo- bindning. Ursprungliga öppningar hade kalerna tillgängliga. Ett exempel på en förstörts genom senare håltagningar för enkel åtgärd är kontrastfärger inne på dörrar och fönster. toaletterna som underlättar orientering- en för synskadade. SENASTE OMBYGGNADEN För att återställa tornets karaktär av Som vi har sett har Birger jarls torn haft befästningsverk med gluggar ersattes förbindelse med det ena eller det andra 1950-talets fönster med glas som monte- av de angränsande husen under olika pe- rades i tunna ramar. Invändiga järnluckor rioder. När Bach arkitekter ab utarbetade demonterades, utom två luckor från programhandlingar för Birger jarls torn 1890-talet som sparades som tidsdoku- på uppdrag av Statens fastighetsverk, var ment. Utvändiga luckor från 1700-talet utgångspunkten att tornet skulle ha för- på det övre planet står uppställda med bindelse med Överkommissariens hus, hjälp av skruvar i gångjärnen. De sentida

Under tidigt 1900-tal var Stockholms stadsarkiv inrymt i Birger jarls torn och det angränsande Överkommissariens hus.

men i en framtid kunna höra samman järngallren i bottenvåningen, som gav en med Kammarkollegiets byggnad eller känsla av fängelse, demonterades. Ålder- fungera som en självständig enhet. Syftet domliga järngaller i källarvåningen beva- med ombyggnaden var att åstadkomma rades däremot. ändamålsenliga och avskilda lokaler för Under hela projekteringsprocessen har Justitiekanslerns verksamhet, vilket är den största utmaningen varit att få in mo- förenat med höga säkerhetskrav. Man derna installationer och att inreda tornet skulle också tillgodose krav på tillgäng- utan att göra åverkan på originalmurar- lighet till tornet, och lyfta fram dess his- na. Man har även strävat efter att framhä- toriska värden. va tornets runda form. Två nya passager Staten har utfärdat en förordning för till Överkommissariens hus går genom ti- alla statliga myndigheter om särskilda digare öppningar. Vid ombyggnaden krav på tillgänglighet för alla, oavsett kunde man fastställa den tidigare nämn- eventuella funktionshinder, som ska be- da skottgluggens bredd, som återställdes. aktas vid ombyggnad. J K:s lokaler når Det är den gluggen man numera går ige-

20 T.v. Birger jarls torn från gårdssidan. Trappan med lyftbord tillkom 2006.

T.v. nedan. Passagen mellan Birger jarls torn och Kammarkollegiets byggnad.

Nedan. Fönstrens tunna bågar framhäver deras forna funktion som skyttegluggar. nom när man förflyttar sig till Överkom- missariens hus på bottenplanet. Om- byggnaden och inredningen blev ett pre- cisionsarbete där varje centimeter togs tillvara. Lone-Pia Bach uttrycker det som ett «arbete med skohorn» för att få in al- la funktioner. Det enda stället där man kunde få in en hiss var i de smala förrum- men på varje våningsplan, som för övrigt hade gjutna betongbjälkar från 1950-ta- let. Alla vertikala installationer har dra- gits genom hisschakt och alla horisontel- la under nya trägolv. Servicecentrum för kopiering och annat har inrymts i en tidi- gare passage till Överkommissariens hus. Teknikrummet är förlagt till det gamla pannrummet. För att framhäva tornets runda plan, och samtidigt tillgodose J K:s behov av enskilda rum har arkitekterna utnyttjat glas och möbler som rumsavskiljare. På det översta planet kan man dock uppleva det runda tornet i sin helhet. En friståen- de bänk rymmer både pentry och av-ut- rustning. Cyrillus Johanssons spiraltrappa, som är kvar mellan plan två och tre, har fått nytt järnsmidesräcke och trapplan av trä. Den kompletteras av en ny trappa till första våningsplanet som tar minimalt ut- rymme. Arkitekterna har arbetat med materialverkan och ytbehandling för att framhäva det råa och ojämna murverket i kontrast till de moderna tilläggen. Allt stål är målat med samma slag av matt färg i olika kulörer. Användningen av källarplanet som har en separat entré nära vattnet är inte slut- giltigt löst. Statens fastighetsverk har un- dersökt möjligheterna att inreda ett gui- decentrum. Det skulle tillfredställa kravet på att statens historiska byggnadsminnen levandegörs och ska kunna beses av all- mänheten. Ett problem är att det inte kan bli tillgängligt för rullstolsburna, efter- som skyddet för byggnaden hindrar in- grepp i murverket. Det är möjligt att hyra ut den som kontor till något företag som skulle uppskatta en historisk miljö med sjöutsikt. Ambitionen är ändå att ge loka- len en publik användning och göra den så tillgänglig som möjligt. KV

Ovan. I konferensrummet på det övre planet upplever man tornets runda form.

T.h. Glasade väggar och rumsavskiljande möb- ler ger ljus och öppenhet.

22 Cyrillus Johanssons trappa från 50-talet har glasats in och fått steg av trä.

Nedan. De moderna inredningarnas släta ytor kontrasterar mot de grova murarna.

Förvaltare Lena Myrelid Knöös och Urban Sandström, sfv Projektledning Lisbeth Söderhäll och Brita Engvall, sfv Arkitekt Lone-Pia Bach och Josefin Backman, Bach arkitekter ab Konstruktör Kåver & Melin ab Byggnadshistorisk förundersökning Marianne Johnson VVS-konsult wsp vvs-teknik El-konsult sidus-konsult Brandkonsult Briab Generalentreprenör Skanska Sverige ab tibi ab Byggledning Stockholm 23 Antikvarisk kontrollant Nyréns Arkitekt- kontor Trappsteg mot himlen – Sveriges ambassad i Tokyo hedvig hedqvist, Frilansjournalist Som en trappa mot himlen svänger sig den svenska ambassadanläggningen i Tokyo i en mjuk kurva från markplanet upp till nio våningars höjd. Solens vandring över himlavalvet har fått styra byggnadens utformning eftersom de hårda japanska byggnadsreglerna förbjuder nya hus att skugga intilliggande hus och trädgårdar.

I ARKITEKTURGUIDER över Tokyo finns Auditoriet kan med relativt enkla Sveriges ambassad med som enda ut- grepp byggas om till teaterscen. Här har ländska beskickning. Japanerna uppskat- man bland annat kunnat bjuda på Strind- tar det granitröda bågformade huset som bergsuppsättningar. speglar solens gång. Inte sällan ser man passerande japaner som fotograferar EN LUKRATIV AFFÄR byggnaden, gärna med någon bekant Husets historia är både intressant och uppställd utanför grinden för att relatera imponerande, ett exempel på en nästan till motivets mänskliga skala. oförskämt lyckad svensk affär, som när Den svenska återhållsamheten i ut- den avgjordes väckte stor uppmärksam- trycket och kvalitén i materialbehand- het i både svensk och japansk press – en lingen inger trygghet – får japanerna att luftaffär som inbringade 1,2 miljarder känna sig hemma samtidigt som det na- kronor. Få av Byggnadsstyrelsens inve- turligtvis finns en attraktion i ett form- steringar har kunnat utnyttjas så lukra- språk som har omisskännliga rötter i ett tivt. Mest förutseende i sammanhanget annat och fjärran land, förklarar en besö- var nog den grupp svenska affärsmän kare. som på 1930-talet var missnöjda med den Mot gatan inleder byggnaden med en svenska representationen i Japan och låg profil som stegras allteftersom bågen samlade in nästan en halv miljon kronor svänger. Till slut når den hela åtta vå- för att staten skulle kunna köpa en tomt i ningars höjd. På husets baksida öppnar Roppongi, Tokyo. Professor Nils Ahr- sig bågen mot den gröna parken. bom fick uppdraget att rita ambassaden Ambassaden är ritad av arkitekten pro- och han reste till Tokyo 1955 för att in- fessor Michael Granit i samarbete med spektera tomten. Med sig i bagaget hade japanske kollegan Yoshito Katoh. han redan en skiss som var godkänd av – Japansk stadsplanering skiljer sig Byggnadsstyrelsen och Utrikesdeparte- mycket från svensk, förklarar Michael mentet. I trädgården fanns några mycket Granit och visar på den runda formen gamla och numera kulturminnesmärkta som också följer förslaget i den lokala ginkoträd som fick styra byggnadernas stadsplanen. Man anger inte någon maxi- placering. Den första ambassaden invig- mal höjd utan hur stor fasadytan får vara des 1959. mot gatan. Volymen begränsas inte bara I takt med den expansiva ekonomiska av hur mycket skugga byggnaden kastar utvecklingen i Japan steg markpriserna utan även av hur mycket skugga som fal- avsevärt i detta centrala område som var ler på grannfastigheterna. ganska glest bebyggt. I mitten av 1980-ta- Den 11 000 kvadratmeter stora an- let kontaktades ambassaden av grannen läggningen invigdes 1991 och har blivit Mori Building Development Co Ltd som ett av de mest lyckade exemplen på en är ett av Japans största fastighetsföretag. beskickning som rymmer alla kompo- Man ville diskutera en förnyelse av områ- nenter: kansli, residens, auditorium, ut- det, göra en mer ekonomisk exploatering ställningshall, fritidsaktiviteter och bo- med integrering av bostäder och kontor städer. enligt Tokyos stadplaneprogram. För att Ambassaden har blivit ett uppskattat genomföra detta och ändå behålla park- centrum för svenskar i Tokyo och ett nav karaktären krävdes vissa ingrepp. Den för flera olika intressenters verksamhet. svenska beskickningen låg delvis i vägen Utställningshallen och auditoriet i för den tänkta nya planen. Mori Building omedelbar anslutning till entrén har ock- erbjöd svenska staten 1,2 miljarder kro- så skapat möjligheter att bjuda på olika nor för att överta en större del av trädgår- kulturevenemang. den inklusive de historiska träden för att

25 låta detta bli en del av en park och ett gångstråk i anslutning till deras planerade kontorsskrapa och höga bostadshus.

KULTURELL EMPATI Uppgörelsen innebar att ambassaden måste rivas och en ny uppföras bredvid. Som arkitekt för den nya ambassadbygg- naden anlitades professor Michael Gra- nit, som från svensk sida hade deltagit i diskussionerna i stadsplanefrågan. Som japansk samarbetspartner anlitades arki- tekten Yoshito Katoh från Irie Miyake Architects. Alla ritningar översattes till japanska, dialogen fungerade väl men den för Granits del viktigare samar- betspartnern för byggnadens, trädgår- dens och terrassernas gestaltning var skulptören Sivert Lindblom. Hans under- fundigt profilerade skulpturer och urnor bidrar till en sympatiskt lågmäld dialog med omgivningen – förstärker känslan av att här finns en kulturell empati även om det också blev en och annan missuppfatt- ning. Mellan gatan och entréerna till kansli, residens och bostäder är gården stensatt med små gatstenar i ett mönster som as- socierar till solfjädrar. Visionen var att skapa en kontrast mel- lan fasadens röda Vångagranit och den klassiskt mörka grå gatstenen som en svensk hälsning, beskriver Michael Gra- nit. Men det japanska byggföretaget hade inte denna referens och beställde inhems- ka ljust grå stenar.

SOM EN VILLA I EN JAPANSK TRÄDGÅRD Ambassadkomplexet innehåller både kansli, residens och personalbostäder. Den Kansliet med handelsavdelning och kon- villaliknande byggnaden i förgrunden är en del av residenset medan byggnaden i bakgrunden tor för tekniska attachéer är inrymt i innehåller bostäder av olika slag. entréplanet och på plan 2. Miljön är präg- lad av den svenska standard som utveck- takparti. De övriga 25 personalbostäder- lets nyklassicism till det sena 80-talets be- lades i samband med ombyggnaden av na ligger sedan i den svängda stigande härskade postmodernism. Transporten Riksdagshuset. I sammanträdesrummet byggnadskroppen på plan fyra till sju. Ut- till och från det tredje våningsplanet sker samlas man kring ett runt bord enligt märkande för samtliga bostäder är syste- med hissar. Hallen som möter med väg- känd modell från maktens boningar i met av synliga eller osynliga bärande pe- gar klädda med masurbjörkpaneler har i Stockholm. Margareta Hallek har gjort lare. Deras uppgift är att stärka konstruk- sin förlängning en utblick genom atriet en röd textil utsmyckning. Som kontrast tionen för att undvika risk för ras vid en och den lilla matsalen till terrassen. mot den och fasadens röda sten har Kick- eventuell jordbävning. Tokyo har drab- en Ericson skapat en matta med grönt bats och föreskrifterna är självklart myck- SPATIÖS INTERIÖR MED SAMTIDSKONST och jordfärgat mönster. En matta som et stränga. Salongen har samma mått som den stora används i alla rum med olika resultat. I residensets representativa del är des- salongen på Ulriksdals slott. Inrednings- Residenset är omgivet av en ter- sa pelare inbyggda i väggarna – i den arkitekten Mats Jacobson har ansvarat rassträdgård i vilken ingår en liten kultur- kvadratiska salongens väggar och i mat- för inredningen. Det nästan kvadratiska bro över till en japansk trädgård. Ambas- salens fyra hörnor. rummet har möblerats med tre ‘öar’, fyra sadörsbostaden ligger som en tvåplans- Residenset når man via en egen ingång sittgrupper samlade runt låga bord och villa ovanpå kansliets två våningar. Grän- där Axel Munthes stora vävnad Dalagång mellan dem en spatiös rymd som genom sen mellan den privata delen och den re- ger besökaren en introduktion till en mil- de stora glasdörrarna även inkorporerar presentativa är en motsols svängd trappa. jö som elegant sammanfattar sju decenni- uterummet – terrassen. Kicken Ericson Exteriört ser man trappan i ‘villans’ ovala ers svensk inredningskonst – från 20-ta- har specialkomponerat en matta till rum-

Atriet utanför stora och lilla matsalen är möblerad med parksoffor och 27 väggarna är dekorerade med Åke Pallarps keramiska plattor. met med ett stramt trompe-l’oeilmönster. Möbleringen följer i övrigt ett känt möns- ter med mjuka soffor från Svenskt Tenn och stramare soffor av Lars och Pi Norin- der samt en moderniserad version av den så kallade Gripsholmsstolen. Konsten har ett liknande spann från Einar Jolins Stockholmsmotiv, Felix Hatz Vissnande sol- rosor, Hans Vikstens Ljussegel till Barbro Linds Segelbåt i vik. Här finns också ett urval av samtida glaskonst av namnkun- niga formgivare från Orrefors, KostaBo- da och Skruf. Som intim kontrast till den stora sa- longen fungerar biblioteket med sina bokhylleklädda väggar och sin Marie- bergskakelugn. I direkt anslutning till biblioteket ligger den vitputsade hallen med den svängda trappan upp till privat- bostaden. Den stora matsalen är möblerad med det klassiska möblemanget, Lennart Janssons matsalsmöbel. Bellman gestal- tad av Peter Dahl ger rummet esprit. En stor applikation med motiv ur Mowitz blåste en konsert dominerar scenen och valda delar ur litografiserien Bellman fyl- ler i den anekdotiskt konstnärliga ut- smyckningen. Sviten fyller perfekt funk- tionen som samtalsämne och underlättar kommunikation för ett värdfolk som inte sällan möter sina gäster här för första gången. Kicken Ericson har ritat mattorna som här mer dämpat bidrar till rummets dig- nitet. Den lilla matsalen i mellanrummet mellan salong och den stora matsalen har en uttalat intim och samtidigt luftig ka- raktär. Rummets två glasväggar, den ena mot terrassen och den andra mot atriet, och Åke Pallarps keramiska väggar ger en känsla av glasveranda.

POOL OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR

Personalbostäderna får högt betyg. För Överst. Stora salongen, möblerad med klassiska samtidsmöbler, har samma proportioner de flesta utsända ska de fungera både som som det stora vardagsrummet på Ulriksdals slott utanför Stockholm. familjebostad och vara en plattform för ovan. Residenset högt upp i byggnaden omges på sin terrass av en lummig trädgård med representation. Närheten är en trygghet slingrande gångar. samtidigt som man kan välja att avstå från gemenskapen. Eventuell nackdel är pan. Därför är det populärt att kunna bju- Trädgårdskänslan förstärks av Åke Pal- att just närheten i kombination med pres- da in vänner till måltider kombinerade larps marmorerade gröna väggmålningar sat arbetsschema inte ger så mycket ut- med bad. och spaljédekorationen på de kakelkläd- rymme att upptäcka världen utanför. Det finns en övre och en nedre källare da pelarna. Till gemenskapen i huset bidrar den som båda innehåller olika delar av den I den nedre källaren finns förutom ga- stora fritidsanläggningen som till en del generösa rekreationsanläggningen. Poo- rage också en populär squashhall – en även används av folk utanför huset. För len ligger i souterrängplanet och omges uppskattad plattform för andra kreativa de boende är den en strålande attraktion av ett teakdäck. Den har direkt utgång till utmaningar inom ramen för svenska och i sällskapslivet. Att vara medlem i en en egen liten trädgård. Här finns också japanska förbindelser. KV klubb med tillgång till pool är dyrt i Ja- det japanska badet och en bastu.

I anslutning till residenset ligger den japanska trädgården. 29 Med Sveriges vapen i tassen marie louise aaröe, Frilansjournalist Svea rikes västra utpost bevakas av skansen Lejonet och skansen Kronan, två befästningar som ligger mitt i centrala Göteborg och som syns i staden oavsett var man befinner sig. I dag är de trevliga turistmål med olika evenemang. Det var annat förr, på 1600-talet, då byggdes de som viktiga befästningar mot fienden. Sedan skansarna kom till har Göteborg aldrig anfallits – kanske har de fyllt sin avskräckande funktion.

FÖR ORTERNA i de västra delarna av lan- le utgöra grunden för det svenska stor- det har det alltid varit naturligt att vända maktsväldets expansion. Sverige var då i blickarna åt väster. Det var här som me- första hand en nation vänd in mot Öster- taller och jordbruksprodukter skeppades sjön. Nya Lödöse blev den nya utposten ut, och det var här varor som salt, vin och och det nav kring vilket Gustav Vasa kläde nådde den svenska marknaden. byggde upp sin politik mot väster. I mit- Här fanns porten till Europa. Från början ten av 1500-talet var Nya Lödöse Sveri- låg porten i Lödöse vid Göta älv cirka fy- ges viktigaste hamnstad efter Stockholm. ra mil norr om Göteborg, men med en Föregångaren till Göteborg låg åren allt starkare offensiv mot danskarna för- 1603–11 i dagens Färjenäs på Hisingen flyttades gränsen västerut. Och här gällde nära nuvarande Älvsborgsbrons fäste och det att befästa landvinningarna. kan betraktas som ursprunget till Göte- Fram till 1473 var Lödöse Sveriges en- borg. Här hade holländska köpmän slagit da hamn mot västerhavet. Staden var en sig ner på Karl ix:s initiativ, men bebyg- av Sveriges sex viktigaste, med egen re- gelsen brändes ner under Kalmarkriget. presentation hos kungen. Området kring Göta älvs utlopp har Både Askim, Sävedal och Vättle var historiskt sett alltid varit strategiskt in- danska till mitten av 1200-talet. Sveriges tressant och värdefullt. Produkter från möjligheter till handel med stater utanför västgötaslätten och människor från den Östersjön var starkt begränsade. Det var stora framgångsrika regionen har alltid de danska kungarna som behärskade sjö- passerat älven vid platsen för nuvarande lederna genom Bälten och Öresund. I Göteborg. Bebyggelsen i området har mitten av 1200-talet lyckades dock Sveri- ständigt skövlats omväxlande av norr- ge erövra ett landområde vid Göta älvs män och danskar, och det var först när mynning. Gustav ii Adolf beslöt att skapa en befäst Sveriges och Västergötlands gräns mot stad vid Göta älvs mynning som sköv- Danmark hade i mitten av 1250-talet dra- lingen upphörde. gits vid Kållered. Mot Norge sträckte den sig krokigt över södra Hisingen. Detta in- GÖTEBORG BÖRJAR TA FORM nebar att den svenska kusten i väster ut- Staden byggdes av inflyttade holländare gjordes av knappt 1,5 mil. och utformades efter holländskt mönster. Vid mitten av 1450-talet blev den dans- Stadsprivilegierna fastställdes den 4 juni ka tullen vid den mycket starka befäst- 1621 men under de första årtiondena ef- ningen Bohus fästning alltför tung. Vid ter grundläggningen var Göteborgs be- ett riksrådsmöte i Kalmar 1473 bestäm- folkning liten, bara mellan 1 100 och des att en ny stad skulle grundas vid Sä- 1 500 personer. Många av nybyggarna veån nära Göta älvs utlopp. Och därmed var invandrade holländare, tyskar eller flyttade det stora flertalet av borgarna till skottar. Det krönta lejonet på skansen den nya staden – Nya Lödöse. Med det strategiska läget vid Göta älvs Lejonets tak lyfter I början av 1500-talet stakade Gustav mynning var staden ständigt i centrum svärdet i högra Vasa ut riktlinjerna för Sveriges nya poli- för danska och norska intressen. Därför tassen och stöder tik som under ett drygt århundrade skul- var man från svensk sida fast besluten att den vänstra på riksvapnet. 31 skulle omges med befästningar. Det handlade i första hand om befästningar enligt nederländsk princip – jordvallar med en höjd på mellan två och tre meter, så kallade bastioner. På 1624 års befästningsplan syns hur staden har fem bastioner mot södra sidan och enklare palissader mot den östra si- dan. Det fanns även planer på en slotts- byggnad vid nuvarande Drottningtorget, men de planerna blev aldrig förverkliga- de. På Risåsen, där nuvarande skansen Kronan ligger, byggdes 1630–40 ett mindre fästningsverk som kallades Jute- skrämman. Juten, det var dansken. Först Skansen Kronan och skansen Lejonet ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna. 1641 var befästningarna i det närmaste färdigställda, men fortfarande var fronten staden måste göras ointaglig. kommendantens hustru Emerentia istäl- mot älven alltför svagt befäst. «I dessa ständiga och blodiga fejder let träda in och leda försvaret. Detta gjor- där den lilla landsträckan gav anledning de att samtliga kvinnor på fästningen SVERIGE TAR PLATS I VÄRLDEN till mycket osämja spelade den gamla ställde upp bredvid sina män för att för- År 1645 slöts freden i Brömsebro vilket Gullbergs fästning en framstående roll i svara Gullberg. innebar att Sverige fick Halland på 30 år. försvaret mot både norrmännen och Skalden Wilhelm von Braun skrev vid Sverige blev en stormakt men fick samti- danskarna» skriver historien. «Striderna mitten av 1800-talet i ett humoristiskt digt holländarna som fiende eftersom de blev mycket häftiga sedan en stad av poem om händelsen bland annat: var lierade med danskarna. Senare förkla- svenskarna blivit anlagd nära älvmyn- rade Danmark på nytt krig mot Sverige, ningen, det var en nagel i ögat på våra Och Jutarne kräla, som paddor, till ett krig som slutade med freden i Roskil- grannländer». storm de 1658 och som medförde att Sverige Fästningen Gullberg eller Gullbergs- På skrangliga stegar, uppresta mot fick Skåne, Blekinge och Halland. Dessa hus behärskade älven och inloppet till vallen, händelser påverkade självklart försvaret den viktiga staden. Det är denna grund Men neder de ramla i röd uniform, och befästningsbyggandet i Göteborg. som dagens skansen Lejonet är byggd på. När Mårten dem knackar med stenar Militärarkitekten Erik Dahlberg var på Första gången en befästning nämns på i skallen. inspektionsresa till Göteborg 1675 och Gullberg är i Erikskrönikan år 1303. Tro- upprättade då en karta över fästningssta- ligtvis bestod den av en enkel skans med Och fru Emerentia springer allt jämt den. Här kan man se vad som hade omgivande palissader och vakttorn. Plat- Med utslaget hår och med lunta i byggts ut. Bastioner var utbyggda mot sen som i dag är omgiven av järnvägsspår näfven. landfronten och mot älven. Stadsporten och industriområden låg då mycket stra- Dess åsyn väl kunde hin Håle ha Gamle Port hade uppförts av tegel vid tegiskt vid älven. På 1400-talet lät Karl skrämt, den södra infarten och Öster Port mot Knutsson återuppbygga fästet som tidi- Och Christian hin fjerde förfärades stadens östra sida. Dessa ersatte de tidi- gare raserats, men det jämnades åter ge- äfven. gare timrade portarna. Bägge portarna nast med marken av danskarna. Även var försedda med vindbryggor. Mot väs- 1522, under Gustav Vasas tid, byggdes Vid brandkulors ljusning i natten hon ter fanns ännu ingen befästning. Gullbergs fäste upp för att året därpå ra- står, År 1683 upprättade Erik Dahlberg en seras av danskarna. Högt gungar af stridslust den plan för en fullständig ombyggnad av Den mest kända och dramatiska hän- krutstänkta barmen, Göteborgs befästningsverk. Planen god- delsen i Gullbergs historia är kanske den Men bäst hennes man som en kändes av Karl xi och ingick i den all- som inträffade den 27 januari 1612. Mitt i mordängel går männa förstärkningen av det svenska för- vintern inledde danskarna 1612 års fält- Han tappar på en gång båd’ foten och svaret. Påverkad av den franska skolans tåg. Från Kalmar, som fallit i deras hän- armen. befästningsprinciper utvecklade Dahl- der, fortsatte de genom Småland och berg en arkitektur anpassad efter den brände Växjö och Kronobergs slott. Vid En kort tid därefter föll ändå Gullberg svenska terrängen och de förhållanden den västra kusten väntade danske kungen i kung Christian iv:s händer. Fästningen som erbjöds här. Detta innebar att de Christian iv med planer att inta Gullberg förstördes av danskarna och fick köpas svenska befästningarna fick en annorlun- på samma sätt som han intagit Kalmar. åter av Sverige genom Elfsborgs lösen. da karaktär än de ute i Europa. Fem gånger stormade han fästningen Med tanke på vad som hänt historiskt i Karl xi godkände Erik Dahlbergs för- och fem gånger blev han tillbakaslagen. området var det nya Göteborg i stort be- slag att bygga en ny skans på Gullberget. Fästningskommendanten Mårten Kra- hov av försvarsanläggningar för att invå- Grundstenen till skansen, som fick nam- kou sårades i striden och eftersom hövits- narna skulle kunna stå emot den gamla net Westgötha Lejon, lades den 22 juni mannen var feg och inte att lita på fick arvfienden. Detta innebar att hela staden 1687. Inte mindre än sju skansar var på

32 förslag men det var endast skansarna Le- krig var skansen bemannad med omkring tilleri, men en stark skans på berget Ris- jonet och Kronan som kom att uppföras. 100 man. Officerare och artillerister var åsen skulle kunna avvärja den faran. förlagda i utanverken där de öppna spi- Hela 400 man och 60 hästar med 40 SKANSEN LEJONET sarna fanns. Övriga hade sitt logi i artille- kärror avsattes för att uppföra Risåsens Den 10 september 1689 kunde Karl xi in- rivåningarna samt i den dolda våningen. första skans – en enkel skans av jordvallar viga skansen Lejonet. Befästningen var I juni 1891 eldhärjades skansen. Bran- som kom att kallas Juteskrämman och dock inte helt färdig. Själva skansen var den började i ett intilliggande magasin som stod klar 1641. År 1651 inleddes ar- klar men inte de yttre stenlagren på tor- vid järnvägen och gnistor fördes i den betet på en förbättrad skans på berget nets huva och taktäckningen. I Erik starka vinden upp till befästningen. De men den hann dock inte bli klar innan Dahlbergs anteckningar kan man läsa om utbyggda tenaljerna förstördes, och även kriget mot Danmark bröt ut och arbetet hur kungen medan arbetet pågick tog sig takets träunderrede samt takdekoratio- stannade upp. upp på taket och utbringade «Alla brava nen. Först 1893 var renoveringsarbetet Projektet återupptogs 1686 då Erik soldaters och alla sköna damers skål». klart och då fanns även en ny takpryd- Dahlbergs planer för ett fyrkantigt torn För att kungen skulle kunna bilda sig nad, en kopia av det ursprungliga lejonet med avhuggna hörn presenterades för en uppfattning om slutresultatet hade ett i koppar men med Sveriges vapensköld och godkändes av Karl xi. provisoriskt snidat lejon satts upp på tor- istället för den sexuddiga stjärnan att Den 9 juni 1687 lades grundstenen till net – ett arbete utfört av träsnidargesäl- stödja tassen på. Ritningarna hade utfor- skansen Kronan av Erik Dahlberg själv på len Nils Swahn. mats av arkitekten Eugen Thorburn. lämningar av den gamla skansen. Den Det fortsatta arbetet efter invigningen Verksamheten i skansen Lejonet drivs i nya befästningen uppfördes till största gick långsamt. År 1692 var dock det dag av Götiska förbundet som är ett or- delen av sten från Elfsborgs slott. tänkta lejonet på plats, vänt åt norr mot denssällskap bildat 1815. Sällskapet har Skansen Kronan är uppförd i tre valv den norska gränsen. Marcus Jäger skulp- bland annat som syfte att väcka intresse där det översta är avdelat med ett trä- terade takprydnaden i trä, överdragen för Sveriges historia samt dess kultur- bjälklag. På entréplanet kommer man in i med bly och förgyllda detaljer, efter rit- och naturvärden. De erbjuder arrange- det understa valvet. Här finns åtta rum ningar av Erik Dahlberg. Lejonet höll ett mang som bröllop och födelsedagsfester i som bland annat användes till förvaring svärd lyft i den vänstra tassen och en sex- en populär och unik miljö med utsikt av ammunition och förnödenheter. Som uddig stjärna i den högra. över hela Göteborg. exempel kan nämnas att på Erik Dahl- Skansen Lejonet byggdes i fyra vå- bergs ritningar benämndes rum tre som ningsplan. Det första man lägger märke SKANSEN KRONAN fängelse och rum fyra som cistern, vilket till på entréplanet är embrassyrerna, Efter freden i Roskilde år 1658 vilade inte innebär att det sistnämnda rummet var skottgluggarna. De sitter i de stjärnfor- längre gränsförsvaret på Göteborg, även avsett för förvaring av vatten. Vånings- made utbyggnaderna. Här stod kanoner- om läget vid Göta älvs mynning fortfa- plan två, som är det mellanliggande val- na. Första våningen var infanterivåning rande utgjorde ett intressant mål för vet, var artillerivåning med 13 embrassy- och på andra våningen fanns huvudbe- danska styrkor. Nya Älvsborgs fästning rer och tre portöppningar. styckningen med åtta embrassyrer. Totalt hade byggts för att skydda hamninlop- Det översta valvet är avdelat med ett utgjordes skansens bestyckning av nio pet. Men fortfarande var man orolig för träbjälklag vilket ger två våningar, där tolvpundiga kanoner och tolv sexpundi- en landsättning söder om staden. De in- den nedersta delen är utformad med 15 ga. De grövsta kunde skjuta bortåt en ki- tilliggande höjderna skulle kunna använ- embrassyrer och en portöppning som i lometer. Normalt skjutavstånd på slät das av en anfallande styrkas belägringsar- dag har murats igen och försetts med ett mark var annars 600 meter. På andra våningen imponeras man av de kraftiga bjälkarna som bär upp taket och golven till de övre våningarna. På vis- sa av bjälkarna kan man fortfarande se de svedda ändarna – ett gammalt beprövat sätt att förhindra röta. När man kommer upp på tredje planet stannar man spontant upp för att beund- ra det höga valvet. Här kan man också ur- skilja rester efter bjälklag från ytterligare två golv. Det första golvet löpte runt sa- len, där balkongen utgör en rest. Här fanns ställningar för 16 gevärsskyttar. Det tredje golvet alldeles under valvet var för- rådsutrymme men fungerade också som I dag ligger skansen Lejonet en utmärkt plattform för arbetet med de som en svårtill- taljor som fästes i de stora takringarna. gänglig ö omgi- De fungerade som hissanordningar med ven av järn- vilka man hissade upp kanonerna. vägsspår och Vid oroligheter eller då man väntade industriområden.

33 fönster. Det fjärde planet var avsett för in- fanteriet. Under takfotens konsoler finns 35 mindre öppningar för gevärseld och granater. Enligt Dahlbergs förslag förbands skansen Kronan med den övriga stadsbe- fästningen genom en murad gång, en så kallad kaponjär, för att ansluta till huvud- fästningens fältvall vid nuvarande ‘Feske- körka’. Denna gång utgjorde gränsen mellan Västra och Östra Haga. Mellan 1687 och 1690 växte det nya försvarstornet successivt upp med sina fyra våningar. År 1690 hade man kommit till takkrönet. Erik Dahlberg hade redan 1689 presenterat ritningar på en takpryd- nad i form av en sluten krona och träsni- daren Marcus Jäger fick uppdraget att ut- föra den. Han fäste inte så stor vikt vid proportionerna och Dahlberg blev myck- et missnöjd med resultatet. I ett brev från 1690 förklarar Erik Dahlberg sin osäkerhet om Jägers förmå- ga att skapa den tilltänkta kronan. Jäger som var den ledande träsnidaren vid den- na tid i Göteborg fann sig inte i kritiken utan avsade sig uppdraget. Ett par år se- nare, 1697, fick Jäger återigen förfrågan om att utföra arbetet med kronan. Han accepterade och skapade den i trä med ett förgyllt överdrag och den sattes på plats år 1700.

FÄNGELSE OCH MUSEUM Skansen Lejonet och skansen Kronan har aldrig kommit till användning i krig. De har stått som de var tänkta – avskräckan- de bastioner till försvar av Göteborg. Skansen Kronan fick däremot 1854 en annorlunda användning som fängelse för livstidsfångar. Kung Oskar i var den siste svenske kung som hade makt att driva en aktiv ut- rikespolitik. Han hade ingått en försvars- allians med Frankrike och England med tanke på ett eventuellt krig mot Ryssland.

T.v. Skansen Kronan tronar högt uppe på Risåsen i centrala Göteborg. Den går att nå an- tingen från Skanstorget eller från Linnéstaden.

Ovan t.h. Kronan är uppförd i tre valv där det översta är avdelat med ett träbjälklag.

T.h. En gångstig slingrar runt befästningen med de bastanta murarna.

Längst t.h. Kanonerna finns kvar på det andra planet som ursprungligen var artillerivåning.

För att kunna hålla en god beredskap på Carlstens fästning på Marstrand flyttades livstidsfångarna till skansen Kronan. I fyra år var Kronan fängelse för både mördare och grova tjuvar, vilket gav eko i staden. Ett stort söndagsnöje var att vandra upp på Risåsen för att köpa kam- mar, borstar och övrigt hantverk som fångarna tillverkade. Då fångarna förflyttats och skansen nödtorftigt renoverats biföll Kungl. Maj:t i december 1903 en begäran av dåvaran- de fortifikationsbefälhavaren K. Grill om att kostnadsfritt få anordna ett militär- museum. Detta har sedan förra sekelskif- tet drivits av Göteborgs Museum med ut- ställningar av militärhistoriska samlingar. Samlingarna har i dag flyttats från skan- sen, men planer finns att åter visa dem här. Skansen Kronan med sitt unika läge i centrala Göteborg med uppgång både från Skanstorget och Linnéstaden erbju- der möjligheter till festliga evenemang. Befästningen är i dag inbäddad i gröns- kande vallar med flankerande kanoner, inspirerande entréportar och med en fan- tastisk vy över Göteborg. Fortfarande dominerar skansen Lejo- net och skansen Kronan stadsbilden i Göteborg, tillsammans med Erskines ‘Läppstiftet’, Göteborgsoperan, Mast- huggskyrkan, Sjöfartstornet och Gothia Towers. Båda skansarna är statliga byggnads- minnen och räknas till vårt nationalarv. Det betyder att de är byggnader som har ett så stort kulturhistoriskt eller annat värde att de ska ägas av staten och förval- tas av sfv. När det gäller nationalbyggna- der bland försvarsfastigheterna ska de förvaltas av försvaret så länge de utnyttjas av försvaret. Dessa skansar saknar sedan länge militär användning och den 1 okto- ber 1993 överfördes de till sfv tillsam- mans med de flesta av rikets övriga fäst- ningar. KV

T.v. Skansen Lejonet är byggd på den gamla befästningen Gullberg. Den var en viktig strate- gisk punkt vid Göta älvs mynning.

Ovan t.h. Skansen Lejonet har fyra våningar. Trappan leder upp till andra våningen som kan hyras för olika arrangemang.

T.h. Valvets krokar användes då man skulle hissa kanoner och material upp i fästningen.

Längst t.h. Lejonet är den äldsta av de två skan- sarna. Grundstenen till befästningen lades den 22 juni 1687. Läckö slott. Nya Älvsborgs fästning.

KALK FRÅN KINNEKULLE NY HYRESGÄST Länsstyrelsen i Västra Götalands PÅ NYA ÄLVSBORG län har gett klartecken till att den Statens fastighetsverk har fått en lokala kalkframställningen vid ny kompetent hyresgäst till ett Kinnekulle får fortsätta. Läckö slott mycket krävande hyresobjekt. kan därmed få tillbaka sin Strömma Turism & Sjöfart ab skrev ursprungliga gräddvita putsfasad i januari på hyresavtalet för av lokalt bruten och bränd kalk Nya Älvsborgs fästning utanför som det hade på 1600-talet under Göteborg. Magnus Gabriel De la Gardies tid. Nya Älvsborgs fästning är ett av När Statens fastighetsverk pro- landets statliga byggnadsminnen vat olika putsblandningar på slot- som förvaltas av Statens fastig- tets fasader har det väldigt tydligt hetsverk och det är viktigt att fäst- visats att putsbruk med Kinnekulle- ningen levandegörs och blir till- kalk fungerar bäst och stämmer gänglig för allmänheten på ett bra mest överens med den tidigare sätt. putsen. Strömma, som redan bedriver För sfv, liksom för Föreningen verksamhet på Vaxholms kastell Kinnekulle Kalkbrännare, var utanför Stockholm, kommer att välkommen till Länsstyrelsens beslut att bevilja svara för både båttrafiken ut till riddarholmen den 12 maj ansökan om fortsatt kalkbrytning och verksamheten på fästningen. För tredje året i rad arrangerar Statens fas- ett glädjebesked. Föreningen har Strömma Turism & Sjöfart ab har tighetsverk Riddarholmsdagen i Stockholm. ansökt om att i tio år framöver få stora framtidsplaner för fästning- Intresset kring Riddarholmens historia har bryta 5 000 ton berg i brottet i en. Till att börja med kommer det lett till att vi en dag varje år vill öppna Kakeled, Västerplana i Götene att finnas ett större utbud av aktivi- Riddarholmen som en historisk scen för att kommun. teter för besökarna som kommer levandegöra vår gemensamma historia. Efter att materialet brutits ur till fästningen i sommar. Man kom- I år är temat stormaktstidens 1600-tal. berget, krossats och bränts blir det mer att satsa på ‘Fångarna på for- Den 12 maj kommer Riddarholmen att en av huvudingredienserna i det tet’-liknande spel och lekar, både sjuda av liv med marknadsstånd, lekar, kalkbruk som Läckö slott ska put- för privata besökare och konferens- uppträdanden, tipspromenader och guida- sas med till sommaren. gäster. Man vill också lyfta fram de turer. Statens fastighetsverk öppnar och Kalken som föreningen ska pro- fästningens historia, till exempel visar Stenbockska palatset från 1640-talet ducera kan även komma att använ- genom historiska promenadstråk, som är Riddarholmens bäst bevarade das till omputsning av andra gamla och göra Nya Älvsborgs fästning adelspalats från stormaktstiden. byggnader. mer tillgänglig för alla. Även Gamla Riksarkivet och det medel- tida klosterrummet i Östra gymnasiehuset kommer att visas under dagen. kulturvärden Detaljerat program för 2007 års Riddar- holmsdag kommer att publiceras på Sta- tens fastighetsverks hemsida www.sfv.se så snart alla programpunkter är fastställda. Välkommen den 12 maj!

Linneanum. 38 Karlsborgs fästning. notiser

MOTORANLÄGGNING SKOGEN PLANERAS PÅ HEDEN FÖR FRAMTIDEN Statens fastighetsverk ska bygga Statens fastighetsverk har definie- en ny motoranläggning åt för- rat 18 skilda skogslandskap i de svarsmakten på Heden i Karlsborg. statligt ägda skogar närmast fjällen Redan 1973 projekterades nya som förvaltas av verket. Genom de N anläggningar på Heden men pro- nya skogslandskapen vill sfv jektet har inte kunnat genomföras skapa långsiktiga förutsättningar på grund av omstruktureringar, för en varierad markanvändning brist på pengar och förändringar av och en rik biologisk mångfald. verksamheten. Totalt omfattar skogslandskapen Den nya motoranläggningen en areal på 1,4 miljoner hektar och kommer att omfatta en teknikbygg- består av både brukad och skyd- nad på cirka 5 300 kvadratmeter dad skog. Med de nya skogsland- och en drivmedelsanläggning. skapen särskiljs områden med Byggprojektet inleddes i januari olika naturgeografiska förutsätt- och beräknas vara klart i maj 2008. ningar och det går lättare att få en Kostnaden är beräknad till 106 mil- helhetsbild av skogstillståndet joner. I den inledande etappen inom landskapen. Tack vare analy- byggs den stora teknikbyggnaden ser av satellitbilder har sfv fått ny historien om ett slott och i ett senare skede komplette- kunskap om delar av skogsland- Nu finns den – boken om Linköpings slott. ras motorområdet med ett antal skapen där det tidigare saknats Trots att det stått där i mer än 900 år har andra byggnader. Teknikbygg- uppgifter. det länge varit det okända slottet. naden kommer att innehålla hallar För varje skogslandskap görs en I arkitekturhistorien är det ett slott i margi- för tillsyn, smörj och tvätt samt långsiktig plan med mål utifrån nalen, men för östgötarna har det med åren utbildnings- och datalokaler. områdets ekologiska kvaliteter. Till blivit ett alltmer öppet slott. För att finna exempel anges miniminivåer för dess historia får man söka i byggnadens förekomsten av äldre skog och löv- egna gömmor – under putsen, i brunnen KLART FÖR LINNÉS JUBILEUM rik skog. Planerna omfattar också eller den gamla arresten. Linnéjubileets centralpunkt i aktiva naturvårdsåtgärder – som I boken, som tagits fram av Statens fas- Uppsala kommer att vara den stora till exempel naturvårdsbränning – tighetsverk tillsammans med Länsstyrelsen orangeribyggnaden Linneanum i i frivilligt avsatta biotoper med Östergötland, växer slottet fram århundra- Botaniska trädgården. Nu har den höga naturvärden och gynnande av de för århundrade; från 1100-talets stora och praktfulla Linnésalen res- gamla lövträd i äldre barrbland- biskopsgård till dagens landshövdingeresi- taurerats och Linnéstatyn, som skogar. dens. länge stått i universitetsbiblioteket Andelen skyddad skog är mycket Boken är skriven av kultur- och arkitek- Carolina Rediviva, har återförts till hög. På många håll finns mycket turhistorikern Katarina Juvander och rikt sin ursprungliga plats. Thunberg- stora sammanhängande ofragmen- illustrerad med både historiskt bildmaterial salen, där Carl Peter Thunberg, en terade skogsområden. Tack vare ett och nytagna foton av fotografen Göran av Linnés mest kända lärjungar, försiktigt brukande och mycket Billesson. bodde och verkade, har återställts stora avsättningar av skog i natur- Boken kostar 280:- plus porto och kan till det utseende den hade på vårdssyfte är möjligheterna att beställas från Statens fastighetsverk, 1880-talet. Även den omgivande klara de svenska miljömålen Box 2263, 103 16 Stockholm trädgården har restaurerats. extremt goda. eller e-post [email protected] Totalt har renoveringen kostat cirka 55 miljoner kronor, varav hälf- ten utgör inre renovering av norra flygeln där Kollegiet för samhälls- studier, scas, kommer att inrym- mas i nya fräscha kontorslokaler.

39 posttidning b Returadress: Box 2263, 103 16 Stockholm

UTHYRES!

Karlstad: Länsresidenset: 1–2 våningar totalt 239–1100 kvm. Kan delas till fyra lokaler. Gamla Gymnasiet: 95 och 160 kvm.

Kristianstad: Länsresidenset: ca 1 560 kvm. Kan delas av till mindre lokaler.

Landskrona: Citadellet – Sjukhuslängan: Två våningar ca 400 kvm i varje våning. Kommendanthuset: Två våningar ca 320 kvm i varje våning. Tyghuset: Lokal med hög takhöjd, ca 137 kvm.

Karlskrona: Basareholmen: Vi söker en ekonomiskt stark entreprenör för utveckling och iordningställande av Basareholmen i Karlskrona.

Kontakta Krister Andersson, 031-13 75 89, [email protected], för ytterligare information. www.sfv.se/ledigalokaler

Prenumerera på Kulturvärden. Mot en expeditions- och portoavgift på 140 kronor får du fyra nummer av Kulturvärden. Ring 08-696 70 00 och beställ din prenumeration.