Detaljplaner Västlänken, Göteborgs Stad, Miljökonsekvensbeskrivning Station Centralen Och Station Haga

Detaljplaner Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING STATION CENTRALEN OCH STATION HAGA

SAMRÅDSHANDLING 2014-09-30 Dokumenttitel: Detaljplaner Västlänken, Miljökonsekvensbeskrivning Skapat av: Ramböll Sverige AB, Göteborg Uppdragsledare: Katarina Wallinder Handläggare: Sara Bergström, Camilla Wenke, Katharina Nyström, Lena Åsander Granskare: Håkan Lindved Kartor: Berny Karlsson Layout: Sivan Bergenstein Bilder: Ramböll, om ej annat anges

Dokumentdatum: 2014-09-30 Dokumenttyp: Samrådshandling DokumentID: MKB_DP_VL_2014.indb Diarienummer: 0635/11, 0636/11, 0367/11, 0638/11 Version: 2.0

Utgivare: Göteborgs Stad Kontaktpersoner: Sandra Trzil och Filip Siewertz Innehåll

Sammanfattning...... 6 MKB FÖR STATION CENTRALEN...61 1 Inledning...... 10 11 Detaljplaneförslaget...... 63 1.1 Bakgrund 10 11.1 Allmänt 63 1.2 Planprocess och planhandlingar 12 11.2 Detaljplanens innehåll 63 1.3 Syfte med miljöbedömning och MKB 12 1.4 Sammanfattande områdesbeskrivning och beskrivning av 12 Kulturmiljö och stadsbild...... 66 anläggningar för Västlänken 13 12.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 66 12.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 68 2 Miljöbedömning...... 16 12.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- 2.1 Behovsbedömning 16 påverkan 71 2.2 Avgränsning 16 12.4 Nollalternativets konsekvenser 71 2.3 Bedömningsgrunder för MKB 20 12.5 Alternativens konsekvenser 71 2.4 Detaljplaneförslagen 21 2.5 Alternativ att jämföra med 21 13 Naturmiljö...... 72 13.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 72 13.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 73 ÖVERGRIPANDE OCH STRATEGISK 13.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- ...... påverkan 74 MKB 29 13.4 Nollalternativets konsekvenser 74 3 Regional utveckling...... 29 13.5 Alternativens konsekvenser 74 3.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 29 14 Rekreation...... 75 3.2 Detaljplanernas påverkan, effekt och konsekvenser 29 14.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 75 3.3 Nollalternativets konsekvenser 30 14.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 75 3.4 Alternativens konsekvenser 31 14.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- 4 Stadens kulturmiljö ...... 32 påverkan 76 4.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 32 14.4 Nollalternativets konsekvenser 76 4.2 Detaljplanernas påverkan, effekt och konsekvenser 38 14.5 Alternativens konsekvenser 76 4.3 Nollalternativets konsekvenser 40 15 Vattenmiljö...... 77 4.4 Alternativens konsekvenser 40 15.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 77 5 Stadens grönstruktur...... 41 15.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 77 5.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 41 15.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- 5.2 Detaljplanernas påverkan, effekt och konsekvenser 43 påverkan 77 5.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- 15.4 Nollalternativets konsekvenser 77 påverkan 44 15.5 Alternativens konsekvenser 78 5.4 Nollalternativets konsekvenser 44 16 Människors hälsa...... 79 5.5 Alternativens konsekvenser 45 16.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 79 6 Människors hälsa...... 46 16.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 80 6.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 46 16.3 Nollalternativets konsekvenser 81 6.2 Detaljplanernas påverkan, effekt och konsekvenser 47 16.4 Alternativens konsekvenser 81 6.3 Nollalternativets konsekvenser 48 17 Miljökvalitetsnormer...... 82 6.4 Alternativens konsekvenser 48 18 Säkerhet...... 83 7 Hushållning med mark- och vattenresurser...... 49 18.1 Geoteknik och geohydrologi 83 8 Nationella miljökvalitetsmål och 18.2 Översvämning och höga flöden 83 kommunala miljömål...... 50 19 Bedömning av betydande miljöpåverkan...... 84 8.1 Begränsad klimatpåverkan 50 8.2 Frisk luft 50 8.3 Bara naturlig försurning 51 MKB FÖR STATION HAGA...... 85 8.4 Giftfri miljö 51 20 Detaljplaneförslaget...... 87 8.5 Ingen övergödning 51 20.1 Allmänt 87 8.6 Levande sjöar och vattendrag 51 20.2 Detaljplanens innehåll 87 8.7 Grundvatten av god kvalitet 52 8.8 Hav i balans samt levande kust och skärgård 52 21 Kulturmiljö och stadsbild...... 90 8.9 God bebyggd miljö 52 21.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 90 8.10 Ett rikt växt- och djurliv 53 21.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 92 21.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- 9 Miljökvalitetsnormer...... 54 påverkan 97 9.1 Luftkvalitet 54 21.4 Nollalternativets konsekvenser 97 9.2 Buller 54 21.5 Alternativens konsekvenser 97 9.3 Fisk- och musselvatten 55 9.4 Vattenförekomster 55 22 Naturmiljö...... 98 22.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 98 10 Kumulativa effekter...... 58 22.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 100 22.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- påverkan 102 22.4 Nollalternativets konsekvenser 102 22.5 Alternativens konsekvenser 102

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 INNEHÅLL 3 23 Rekreation...... 103 23.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 103 23.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 103 23.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- påverkan 104 23.4 Nollalternativets konsekvenser 104 23.5 Alternativens konsekvenser 104 24 Vattenmiljö...... 106 24.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 106 24.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 106 24.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljö- påverkan 107 24.4 Nollalternativets konsekvenser 107 24.5 Alternativens konsekvenser 108 25 Människors hälsa...... 109 25.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder 109 25.2 Detaljplanens påverkan, effekt och konsekvenser 111 25.3 Nollalternativets konsekvenser 111 25.4 Alternativens konsekvenser 112 26 Miljökvalitetsnormer...... 113 27 Säkerhet...... 114 27.1 Geoteknik och geohydrologi 114 27.2 Översvämning och höga flöden 114 28 Bedömning av betydande miljöpåverkan...... 115 29 Referenser...... 116

Bilaga: Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för detaljplaner för Västlänken; Station Centralen och Station Haga, Antiquum, 2014.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 4 INNEHÅLL LÄSANVISNING – MKB:NS DISPOSITION

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är Miljöbedömningens grunder en del i de samrådshandlingar som Göteborgs Kapitlet beskriver hur miljöbedömningen och Stad tillhandahåller i samband med samråd för MKB:n har avgränsats utifrån geografi och detaljplanerna för järnvägstunneln Västlänken innehåll. I kapitlet beskrivs vidare hur miljö- mellan Gullbergsvass och Almedal och dess konsekvensbedömningen görs. Här ges även en stationer. I det arbetet utreds bland annat de översiktlig beskrivning av detaljplanerna som tekniska förutsättningarna och möjligheterna behövs för att genomföra Västlänken och vilka att bygga järnvägstunnel och stationer inom alternativa utformningar som har studerats, den korridor för vilken Trafikverket erhållit inklusive nollalternativet. tillåtlighet av regeringen. För genomförandet av Västlänken krävs Övergripande och strategisk MKB både nya detaljplaner och ändringar av befint- Under denna rubrik beskrivs den samlade liga detaljplaner. Fem detaljplaner tas fram påverkan för övergripande aspekter som detalj- för att ge utrymme för den planerade järnvä- planerna för järnvägstunneln samt stationerna gen: två för själva järnvägstunneln och en för kan förväntas medföra. I denna samrådshand- respektive station (Station Centralen, Station ling är den övergripande beskrivningen av Haga och Station Korsvägen). För varje detalj- konsekvenserna preliminär då detaljplanen för plan ska det göras en miljöbedömning och en Station Korsvägen hanteras i ett senare skede. MKB. Förutom de aktuella detaljplanerna grundar sig För att möta behovet av en övergripande och dessa bedömningar även på den information sammanvägd miljöbedömning för alla detalj- som finns att tillgå från Trafikverkets arbete planer inleds denna MKB med en gemensam med järnvägsplanen. inledande del som beskriver de övergripande förutsättningar och miljöaspekter som har bä- MKB av detaljplaner för Station ring på samtliga detaljplaner. I denna del finns Centralen och Station Haga också en beskrivning av bakgrund, planpro- Station Centralen och Station Haga behandlas cess och miljöbedömningens grunder. I denna här i separata delar. samrådshandling följer sedan en beskrivning Inledningsvis ges en sammanfattning av av miljökonsekvenser för detaljplan för Station konsekvensbeskrivning för respektive stations- Centralen och Station Haga. Detaljplanen för plan. Därefter följer en inledande beskrivning Station Korsvägen har en något senare tidsplan. av planförslagets syfte och innehåll. Vidare beskriver avsnittet påverkan, effekt och kon- Sammanfattning sekvens vid genomförandet av de specifika I detta avsnitt ges en sammanfattning av detaljplanerna. Här beskrivs effekter och kon- bedömda miljökonsekvenser som uppkommer sekvenser mer detaljerat utifrån bland annat vid genomförandet av detaljplanen. de platsspecifika förutsättningarna för olika miljöaspekter. Till viss del görs mer utförliga Inledning beskrivningar av aspekter som sammanfattas Inledningen innehåller bakgrundsbeskriv- på övergripande nivå under rubriken Över- ning av Västlänken, en kort beskrivning av gripande och strategisk MKB medan andra planprocessen, syftet med MKB:n och en miljöaspekter enbart beskrivs på den här nivån. sammanfattande beskrivning av det område som berörs av detaljplanerna. I avsnittet ges också en översiktlig beskrivning av allmänna intressen som kan beröras, såsom till exempel områden av riksintresse enligt miljöbalken.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 LÄSANVISNING 5 Sammanfattning

Inledning vänds för trafik och parkering i framtiden föreslås Västlänken är en planerad järnvägssträckning bebyggas. Bergslagsparken framför Bergslags som förbinder befintliga järnvägsspår mellan banans stationshus föreslås bibehållas som park Olskroken och Almedal. En stor del av sträckan och få utvecklade kvaliteter som vistelseyta. byggs som tunnel under centrala Göteborg mel Detaljplanen för Haga ger bland annat utrym lan Gullbergsvass och Almedal. Utmed sträckan me för två uppgångar i nya byggnader i norr, en planeras stationer vid Centralen, Haga och Kors i Kungsparken mellan Nya Allén och Parkgatan vägen, alla i tunnel under mark. Trafikverket tar och en på Pusterviksplatsen, samt en ny bygg under åren 2012–2014 fram en järnvägsplan för nad i Handelshögskolans kvarter där stationens Västlänken. En järnvägsplan kan, enligt lagen södra uppgång integreras. Två mindre uppgångar om byggande av järnväg, inte antas om den utan väderskydd finns också med i planen, en i strider mot gällande detaljplaner enligt Plan- och Kungsparken väster om Sprängkullsgatans kors bygglagen. Det finns därför ett behov av att dels ning med Södra Allégatan och en i det nordvästra ändra befintliga detaljplaner och dels upprätta nya hörnet av Haga Kyrkoplan. Den senare ska bland detaljplaner, för att byggandet av Västlänken ska annat fungera som nedfart till ett underjordiskt kunna genomföras. cykelgarage. Vidare möjliggör planen bland annat Göteborgs Stad tar fram fem detaljplaner för underjordiska anläggningar för parkering av cyk att ge utrymme för Västlänken mellan Gullbergs lar, utveckling av hållplatser för kollektivtrafik vass och Almedal – två för själva tunnelsträck och justering av gator för att bland annat säker ningen och en för vardera av de tre stationerna. ställa framkomlighet och trygghet för gående och Planerna för järnvägstunneln har varit på sam cyklister. Då Station Haga kommer att byggas i råd (hösten 2013 samt kompletterande samråd ett område med stora kulturmiljö- och naturvär sommaren 2014) och nu aktuellt är samråd för den, de förstnämnda av riksintresse, syftar planen Stationerna Haga och Centralen. Samråd för de även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter taljplanen för Station Korsvägen kommer att ske i samt kulturhistoriska och arkitektoniska värden. ett senare skede. Studerade alternativ Detaljplaneförslagen I MKB:n har det inte gjorts jämförelser mot andra Detaljplanerna för järnvägstunneln syftar till att alternativ än de som ryms inom den aktuella möjliggöra byggnation av en järnvägstunnel under järnvägskorridoren. Däremot har alternativa ut centrala Göteborg, mellan Gullbergsvass och formningar inom ramen för korridoren studerats Almedal, och byggnation av dess tillhörande delar i den övergripande strategiska MKB:n, liksom ovan markytan, både uppgångar och tekniska alternativ för markanvändning inom stations anläggningar samt ventilationsschakt med mera. områdena. Alternativen redovisas och bedöms för Dessa detaljplaner ska också innehålla det som de miljöaspekter där det bedömts föreligga skill krävs för att skydda staden ovanpå tunneln. nader i hur planförslaget respektive det studerade Detaljplanerna för stationerna hanterar stads alternativet inverkar på aspekten, det vill säga där utveckling i områdena ovan de nya underjords det är skillnad i effekt och konsekvens beroende stationerna och ska bland annat möjliggöra på alternativ. byggnation av stationsbyggnader, placering av uppgångar och trafikanslutningar. Miljökonsekvenser Detaljplanen för Station Centralen medger MKB:n för Västlänkens detaljplaner har avgrän byggnation av en ny tunneldel samt uppförande sats till de miljöaspekter där planernas genomför av byggnader för centrumändamål och bostäder ande i ett inledande skede har bedömts kunna med huvudsyfte att inrymma två av stationens medföra betydande miljöpåverkan. I huvudsak totalt tre uppgångar. Inom planen ryms även beskrivs konsekvenserna för Västlänken i drift. allmänplatsmark i form av huvudgata, lokalgator Konsekvenser som har bedömts begränsas till och ytor för torg. Jämfört med nuläget innebär tiden för byggskedet hanteras huvudsakligen i planförslaget bland annat att ytor som idag an Trafikverkets MKB för järnvägsplanen. Nedan

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 6 SAMMANFATTNING följer en kort sammanfattning av de konsekvenser devis små delar som har naturvärden. Värdena som genomförandet av de båda detaljplanerna för här består främst av trädmiljöer, både i form av järnvägstunneln samt detaljplanerna för Stationer parkmiljöer, alléer och enskilda träd. na Centralen och Haga bedöms kunna ge upphov Detaljplanerna för Västlänken medför störst till för studerade aspekter. påverkan på naturmiljön i området kring Haga och Korsvägen, i de delar där järnvägstunneln går Regional utveckling i lera och därmed kommer att anläggas genom Västlänken är avgörande både för att förverkliga öppna schakt. Förlusten av trädmiljöer och en de övergripande målen i översiktsplanen om skilda äldre, grova träd som också har betydelse en tät och tillgänglig stad och för Göteborgs för lavar, fågelliv och fladdermöss, gör att de regionens tillväxtstrategi. De tre stationerna negativa konsekvenserna för naturmiljön är som bedöms få en viktig roll för regionens växande störst här. befolkning. Genomförandet av detaljplanerna Detaljplanen för Station Centralen kommer att för Västlänken bedöms därför medföra positiva påverka träd och trädmiljöer som har naturvärden. konsekvenser för den regionala utvecklingen. Planens syfte är dock att bevara så mycket som Eftersom utbyggnaden av järnvägen bedöms som möjligt av träden i Bergslagsparken och de alléer en nödvändig del för att bland annat uppnå en som berörs kommer i möjligaste mån att återplan hållbar regionförstoring, skapa en större arbets teras. Genomförandet av detaljplanen för Station marknadsregion och ett attraktivt regioncentrum Centralen bedöms därför sammanfattningsvis bedöms den positiva konsekvensen i detta avse medföra små negativa konsekvenser för natur ende som mycket stor. miljön. Det innebär att detaljplanen för Station Centralen inte medför betydande miljöpåverkan Bevarandevärden (naturmiljö, rekreation och på naturmiljön. kulturmiljö) Detaljplanen för Station Haga kommer att inne I Göteborg finns många parker och naturområden bära en stor påverkan på områdets trädmiljöer och detaljplanerna för Västlänken berör många och enskilda träd, som förutom värdet i sig också värdefulla naturmiljöer. I jämförelse med andra har stor betydelse för lav- och vedsvampsfloran städer är Göteborg en mycket grön storstad. Älv samt områdets fågelliv. Planens syfte är dock att en och närheten till havet sätter också sin prägel. bevara så mycket som möjligt av träden och de Stadens gröna struktur har både ekologiska och alléer som berörs kommer i möjligaste mån att sociala/rekreativa värden. återplanteras. Genomförandet av detaljplanen Av de grönområden som ligger inom eller i för Station Haga bedöms sammanfattningsvis närheten av planområdena har Kungsparken och medföra mycket stora negativa konsekvenser för Renströmsparken definierats som stadsparker och naturmiljön inom planområdet. Det innebär att Haga Kyrkoplan som en stadsdelspark i Göte detaljplanen för Station Haga medför betydande borgs grönstrategi. miljöpåverkan på naturmiljön. Schaktet genom Kungsparken, Nya Allén och Den långvariga effekten av att gamla träd för norra delen av Haga Kyrkoplan kommer ovill svinner från delar av parkmiljöerna som en följd korligen att leda till förlust av träd, varav flera av att järnvägstunneln och stationerna anläggs är både stora och gamla. Förlusten av träden medför också negativa konsekvenser för parker bedöms i de flesta fall medföra övergående men nas rekreativa värde. De åldrade träden skärmar långvariga effekter för stadens grönstruktur och bland annat av mot omkringliggande gator bättre de negativa konsekvenserna av förlusten bedöms än vad unga träd gör och skapar därmed lugnare som mycket stora. platser. Detaljplanerna för både Station Haga och De högsta naturvärdena finns i området kring Station Centralen bedöms dock huvudskaligen Haga och Korsvägen samt i Almedal. I Haga är bidra med positiva effekter för rekreationen i det parkerna och alléerna som är mycket värde områdena kring stationerna. I detaljplanen för fulla. I området kring Korsvägen är det parker Station Centralen förstärks Bergslagsparkens men även trädgårdsmiljöer som har höga värden. rekreativa värden bland annat genom att trafiken I Almedal finns mer naturliga lövskogsområden genom planområdet minskar. Båda stationerna som domineras av ädellövträd. Kring Skansen blir knutpunkter i kollektivtrafiken och därmed Lejonet och Centralstationen är det förhållan tillgängliggörs de närliggande områdena med

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 SAMMANFATTNING 7 rekreativa värden för fler människor. Att fler män ser, liksom det öppna schaktet för järnvägstun niskor uppehåller sig i och invid parkerna och neln som ger direkt påverkan på fornlämningen övriga rekreationsmiljöer skapar vidare en ökad Göteborg 216:1 och på trädbeståndet i Kungs trygghet, även under kvällar och nätter. Sam parken och norra delen av Haga Kyrkoplan. mantaget bedöms därför detaljplanerna för båda Vid Korsvägen kan landerimiljöerna Johanne stationerna medföra positiva konsekvenser för berg och Liseberg påverkas av öppna schakt som rekreationsaspekten. möjliggörs genom detaljplan för järnvägstunneln. I centrala staden finns stora kulturhistoriska Detta skulle medföra stora konsekvenser för värden och en tilltalande stadsbild. I stort sett stadens kulturhistoriska berättarinnehåll och hela centrala Göteborg omfattas av riksintresse skulle även minska värdet i riksintresset där för kulturmiljövård och här finns också majori landerimiljöerna ses som ett av riksintresseområ teten av stadens byggnadsminnen. En stor del dets uttryck. av det område som berörs av detaljplanerna för järnvägstunneln ligger inom riksintresseområdet. Människors hälsa Göteborgs befästningar utgör en stor och mycket För detaljplanerna för Västlänken har hälsoaspek värdefull fornlämning i riksintresseområdet. ter rörande buller (inklusive stomburet buller och Detaljplanerna för Järnvägstunneln och detalj vibrationer), luftkvalitet, elektromagnetiska fält planen för Station Haga möjliggör en reducering och förorenad mark studerats. Bland annat har det av fornlämningsmiljön och borttagning av genomförts en miljömedicinsk utredning för de tre befästningsverk, vilket medför att de negativa först nämnda aspekterna. Utredningen visar att yt konsekvenserna kan bli mycket stora på grund terligare cirka 80 boende invid Västlänkens tunnel av att det vetenskapliga värdet och lämningarnas mynningar i norr respektive söder kan komma att berättarinnehåll kan gå förlorat. störas av buller som en följd av den nya järnvägen. Detaljplaneförslagen för Järnvägstunneln Detaljplaneförslagen för tunnelmynningarna inne medför även allvarliga ingrepp i flera stadsmiljöer fattar ej bostäder och här kommer därmed inga som är uttryck för riksintresset. Särskilt värde boende att påverkas av tågbuller under driftskedet. fulla och känsliga stadsrum eller miljöer som Däremot riskerar boende nära tunneln att påverkas påverkas är: Gullberget med Skansen Lejonet, av stomljud, det vill säga markburet buller. I ut stationsmiljön vid Centralen, Stora Hamnkanalen redningen uppskattas det att cirka 150 personer med närmaste omgivning, Haga Kyrkoplan, kan komma att störas förutsatt att åtgärder införs Johannebergs landeri och Liseberg. i tunnelkonstruktionen som gör att ingen bostad Detaljplanen för området kring Skansen Lejo får en maximal stomljudsnivå över 30 decibel. Av net innefattar tunnel och jordtäckt betongtunnel dessa 150 personer är en del redan idag påverkade genom Gullberget. Denna åtgärd kan förändra av stomljud från spårvagnstrafik, men det har upplevelsen av den befästa staden vilket innebär inte kunnat beräknas hur många. Trafik nattetid stora negativa konsekvenser för riksintressets kommer att vara begränsad i Västlänken, eftersom värde. tunneln ska trafikeras av pendeltåg. Det innebär att Detaljplanen för Station Centralen kan med beräkningen kan överskatta antalet störda något. föra stora negativa konsekvenser för både den Befolkningens exponering för luftföroreningar sammanhållna stationsmiljön och parkmiljön från vägtrafik kan förväntas minska något om vid Bergslagsbanans stationshus som riskerar att Västlänken leder till färre bilpendlare. Utifrån påverkas av byggnationen av järnvägstunneln. de begränsade trafikprognoser som finns talar Detaljplanen för Station Haga innebär risk genomförda beräkningar dock för att hälsovinsten för stora respektive mycket stora konsekvenser av detta blir mycket liten. för kulturmiljön och stadsbilden då värdefull När det gäller elektromagnetiska fält förväntas parkmark tas i anspråk. Kulturhistoriska sam bara några få bostäder utsättas för lätt förhöjda band försvinner när nya anläggningar skär nivåer, cirka 0,1 μT beroende på tågtrafiken genom befintliga kulturmiljöer, vilka är en del i Västlänken. Medelexponeringen i bostäder i av riksintressets uttryck. Särskilt de planerade Göteborg är 0,12 μT. I den miljömedicinska utred byggnaderna för uppgångarna i norr från Station ningen bedöms att dessa låga nivåer inte kommer Haga och utökade hårdgjorda ytor för knutpunkt att orsaka någon sjuklighet i Göteborg. Haga bedöms medföra mycket stora konsekven I den miljömedicinska utredningen bedöms att

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 8 SAMMANFATTNING effekterna på Göteborgs befolknings hälsostatus detaljplaner har det gjorts dagvattenutredningar. blir små under driftskedet som en följd av Väst Under förutsättning att de åtgärder som föreslås i länken. utredningarna för att fördröja och avskilja förore Utmed Västlänkens sträckning förekommer ningar från dagvattnet genomförs, påverkas inte markföroreningar i de ytliga jordlagren. Förore aktuella recipienter (huvudsakligen Göta älv) på nade massor kommer att omhändertas, vid behov ett negativt sätt. behandlas, och återanvändas. Omhändertagandet innebär att risken för att föroreningarna ska spri das diffust, exempelvis till grundvattnet, minskar vilket är positivt ur miljösynpunkt. Det innebär vidare en god hushållning med resurser.

Nationella miljömål och miljökvalitetsnormer Genomförandet av detaljplanerna för Västlänken förväntas innebära en överflyttning av resande från väg till järnväg. Genom att frigöra kapacitet på det befintliga järnvägsnätet underlättar det också överflyttning av gods från väg till järnväg. På det sättet bidrar Västlänken övergripande till de åtgärder som behövs för att klara miljökvalitets målen för exempelvis begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Som enskild åtgärd bedöms dock Västlänken ha mindre bety delse för utvecklingen av luftkvaliteten i Göteborg fram till 2030. Vid tunnelmynningarna bedöms ytterligare cirka 80 personer komma att bli störda av luftburet buller, jämfört med en situation utan Västlänken, och längs med tunnelns sträckning under mark bedöms ytterligare cirka 150 personer störas av stomburet buller när Västlänken är i drift. Schaktet under byggskedet av Västlänken i Kungsparken, Nya Allén och de norra delarna av Haga Kyrkoplan innebär förlust av flera gamla och grova träd som är av stor betydelse för den biologiska mångfalden i Göteborg. Träden kan i viss mån ersättas men effekten av att befintliga gamla, flera över 100 år, träd försvinner är lång varig (flera generationer). Även på andra ställen försvinner natur- och parkmiljöer, bland annat på grund av ventilationsschakt och serviceschakt. Genomförandet av planerna för Västlänken in verkar i detta avseende negativt på miljökvalitets målet om ett rikt växt- och djurliv. Genomförandet av detaljplanerna för Väst länken bedöms inte påverka möjligheten att följa relevanta miljökvalitetsnormer. Detaljplanerna bedöms endast i liten eller ingen utsträckning alls påverka luftkvaliteten i och kring planområdena. I gaturum bedöms luftkvaliteten kunna förbättras vid ett genomförande av planerna. Inte heller bul lersituationen bedöms påverkas mer än marginellt vid ett genomförande av planerna. För samtliga

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 SAMMANFATTNING 9 1 Inledning

1.1 Bakgrund Göteborgs central är idag en så kallad säckstation. Västlänken är en ny järnvägssträckning som Dagens anläggning har nått sitt kapacitetstak och förbinder befintliga järnvägsspår mellan Olskro- klarar bland annat inte fler tåg i rusningstid. Sedan ken och Almedal. En stor del av sträckan byggs slutet av 1990-talet har problemen i järnvägssyste- som tunnel under centrala Göteborg mellan Gull- met i och kring Göteborg varit tydliga. Störningar, bergsvass och Almedal. Utmed sträckan planeras med stora förseningar i järnvägstrafiken som stationer vid Centralen, Haga och Korsvägen, alla följd, har varit vanliga under flera år. I början av i tunnel under mark. Mellan stationerna är tun- 2000-talet inleddes därför ett organiserat samarbe- neln utformad som en dubbelspårstunnel med en te mellan dåvarande Banverket, Västra Götalands- bredd på ungefär 15 meter och en höjd på ungefär regionen, Västtrafik, Göteborgsregionens kom- 10 meter. Detaljplanerna för de tre stationerna munalförbund och Göteborgs Stad. Samarbetet kommer att ge möjlighet för två plattformar och syftar till att utveckla järnvägsnätet i Göteborg så fyra spår. att det rymmer fler tåg och samtidigt ökar tillgäng- Tunneln är totalt cirka 6 kilometer lång varav ligheten till flera viktiga målpunkter i Göteborg. 4 kilometer anläggs i berg och resten i jord/lera. Samtidigt finns det stora behov även på vägsidan, På sträckor genom jord byggs tunneln i betong inte minst för att stärka kommunikationerna över och anläggs uppifrån i öppna schakt. Markytan älven. Samarbetet ledde fram till Västsvenska återställs sedan till sitt ursprungliga skick för- paketet, där regionen och staten gemensamt satsar utom där det anläggs uppgångar eller schakt på vägar och järnvägar i Västsverige. Målen med för tekniska anläggningar som till exempel för Västsvenska paketet är bland annat att: ventilation och tryckutjämning. Genom berg drivs • skapa större arbetsmarknadsregioner tunneln fram under mark. • ge förutsättningar för en attraktiv kärna i Trafikverket tar under åren 2012–2014 fram centrala Göteborg och utveckling längs fem en järnvägsplan för Västlänken. Järnvägsplanen huvudstråk har föregåtts av idéstudie, förstudie och järnvägs • en konkurrenskraftig kollektivtrafik utredning som resulterat i det nu aktuella försla- • en god livsmiljö get till Västlänken. I december år 2007 beslutade • förbättra kvaliteten i näringslivets transpor- dåvarande Banverket utifrån järnvägsutredningen ter och stärka den internationella konkur- att alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden renskraften. skulle ligga till grund för den fortsatta planeringen. Alternativets korridor har sedan dess Järnvägssträckningen Västlänken är en viktig marginellt justerats i remissomgångarna inför del av Västsvenska paketet och den enskilt största tillåtlighetsprövningen av projektet. Regeringen satsningen. Den nya järnvägen möjliggör genom- meddelade tillåtlighet för den justerade korrido- gående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal ren genom beslut 2014-06-26. och meningen är att pendeltåg och regionaltåg En översikt av Västlänkens linje (spårdrag- inte ska behöva angöra dagens säckstation vid ning), yttre planområdesgräns för järnvägstun- Göteborgs central. Västlänken ökar kapaciteten neln samt stationerna Centralen och Haga finns i järnvägsnätet kring Göteborg som helhet, dels i figur 1.1:1. Det pågår ett arbete med att studera genom att effektivisera tågpendling men också alternativ för den detaljplan som ska omfatta Sta- genom att frigöra befintligt järnvägsnät för tion Korsvägen och plangräns för detta område fjärrtåg och godstrafik. Den planerade tågtunneln kommer att tas fram i ett senare skede. Ytterligare med sina tre stationer är avgörande både för att en detaljplan som inrymmer station Centralens förverkliga de övergripande målen i Göteborgs västra uppgång kommer kommer att tas fram i Stads översiktsplan om en tät och tillgänglig stad ett senare skede men kommer inte att behandlas och för Göteborgsregionens tillväxtstrategi. Väst- inom ramen för denna MKB. länken bedöms vara av avgörande betydelse för En järnvägsplan kan enligt lagen om byg- en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar gande av järnväg (1995:1649) inte antas om den tillväxt i Göteborgsregionen. strider mot gällande detaljplaner enligt Plan- och

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 10 1 INLEDNING Detaljplaner Västlänken, källa Stadsbyggnadskontoret källa: Trafikverket Planområdesgräns Järnvägstunneln Betongtunnel (lera) (samråd hösten 2013) Planområdesgräns Järnvägstunneln Bergtunnel (kompletterande samråd sommaren 2014) Planområdesgräns stationer Centralen/Haga Uppgång utanför stationsdetaljplan (inom plan för Järnvägstunneln) Ungefärligt läge, detaljplan för Station Korsvägen

Figur 1.1:1 Översiktsbild för Västlänkens linje (spårdragning) och planområdesgräns ´ för järnvägstunneln och stationerna. Observera att avgränsningen för detaljplanen för Station Korsvägen återstår och samråd för denna plan görs i ett senare skede. I figuren syns tunnelns passage genom berg respektive jord/lera. 0 200 M bygglagen. Detaljplanerna för järnvägstunneln skede, antagande av planerna, laga kraft och ska tillåta fastställande av järnvägsplan och ska slutligen genomförandet av planerna. Processen innehålla det som får järnvägsanläggningen att för de detaljplaner som omfattar järnvägstunneln fungera. Detaljplaner för stationer hanterar därför föregår processen för detaljplanerna för stationer också stadsutvecklingen och ska bland annat na. Det finns också en skillnad i tidplanen för möjliggöra placering av uppgångar, byggnation av stationernas detaljplaner där planen för Station stationsbyggnader och trafikanslutningar. Korsvägen ligger senare, se tabell 1.2:1 och 1.2:2. Göteborgs Stad har bedömt att genomförandet Parallellt med planprocessen upprättar av detaljplanerna kan antas medföra betydande Trafikverket en järnvägsplan. En förutsättning miljöpåverkan (beslut 2012-11-23 SBK dnr för att järnvägsplanen ska kunna fastställas är att 0635/11, 0636/11, 0367/11, 0638/11) och därmed detaljplanerna som möjliggör utbyggnaden har behöver, i enlighet med 6 kap miljöbalken, en vunnit laga kraft. Den nu föreslagna tidplanen för MKB upprättas. Ramböll Sverige AB har på upp- detaljplanerna med tillhörande MKB och Trafik drag av Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret verkets planeringsprocess redovisas översiktligt i sammanställt denna MKB. tabell 1.2:2.

1.2 Planprocess och planhandlingar 1.3 Syfte med miljöbedömning och Planprocessen inleddes med ett program för MKB detaljplaner, Västlänken – en tågtunnel under Det övergripande syftet med miljöbedömning Göteborg (Dnr 350/00), vilket gick ut på samråd av detaljplaner är att föra in miljötänkandet och i februari 2006. Arbetet med programmet löpte integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet, så parallellt med Banverkets arbete med järnvägs- att en hållbar utveckling främjas. Syftet är också utredningen. Programmet utgör en grund för de att möjliggöra en samlad bedömning av den inver- detaljplaner som behövs för genomförande av kan de olika alternativen till markanvändning får Västlänken. Stadsbyggnadskontoret fick därefter på miljön, människors hälsa och hushållning med i uppdrag av byggnadsnämnden den 30 oktober mark, vatten och andra resurser. 2012 att ta fram detaljplaner för järnvägstunneln Själva MKB:n ska belysa direkta och indirekta med omgivning. Detaljplanearbetet har delats upp effekter som planens genomförande medför på i fem detaljplaner: två detaljplaner för järnvägs- människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, tunneln samt en detaljplan för respektive station: landskap och kulturmiljö, samt på hushållningen Station Centralen, Station Haga och Station med mark, vatten och andra resurser och på den Korsvägen. Den fortsatta planprocessen innefattar fysiska miljön i övrigt. MKB:n ska också föreslå påbörjat samrådsskede, därefter gransknings- åtgärder, exempelvis skademinskande eller miljö

Tabell 1.2:1 Tidplan för detaljplanerna. Tabell 1.2:2 Tidplan för Trafikverkets process. Moment Tid Moment Tid Samråd två detaljplaner för Järn- Hösten 2013 Samråd järnvägsplanen, bygg 2013–2014 vägstunneln skede med mera Kompletterande samråd DP Järn- Sommaren 2014 Projektering för systemhandling 2013–2014 vägstunneln och järnvägsplan Samråd detaljplaner för Centralen Hösten 2014 Vintern Utställning järnvägsplanen och Haga 2014–2015 Granskning detaljplanerna för Hösten 2014 Fastställelse av järnvägsplanen 2015 Järnvägstunneln Samråd detaljplan Korsvägen Vintern–våren Bygghandling (detaljprojektering) 2015–2017 2015 Granskning detaljplanerna för Sommaren 2015 Planerad byggstart 2018 stationerna Antagande detaljplanerna för Våren 2016 Järnvägstunneln Antagande detaljplanerna för Våren 2016 stationerna

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 12 1 INLEDNING förbättrande. Den utgör ett beslutsunderlag för kanalen går tunneln in i berget under Länsre- kommunens politiker inför antagande av planen, sidenset och passerar under Otterhällan och men syftar också till att ge alla berörda en samlad Kungshöjd. Här passerar planområdet för tunnel bild av planens miljökonsekvenser. återigen Götatunneln. Ovan mark finns bebyggelse från flera tidsepoker som hyser både bostäder 1.4 Sammanfattande områdes och olika typer av verksamheter. beskrivning och beskrivning av Norr om Rosenlundskanalen övergår tunneln anläggningar för Västlänken från att vara i berg till att åter vara betongtunnel Västlänken passerar genom och under centrala i lera. Under Rosenlundskanalen, Nya Allén, och centrumnära delar av staden, sträckningen Parkgatan och Haga Kyrkoplan föreslås Station redovisas i figur 1.1:1. Detta avsnitt är en över- Haga lokaliseras, se figur 1.1:1. I den norra delen siktlig orientering av det berörda området både av Haga Kyrkoplan går tunneln återigen in i berg. avseende läge samt dagens markanvändning och Förutom bebyggelse med bland annat bostäder, i viss mån andra förekommande intressen. Mer affärsverksamheter och kontor passeras här djupgående beskrivningar följer senare i konse- viktiga infrastrukturstråk i både Nya Allén och kvensbeskrivningen för respektive miljöaspekt. Vasagatan samt betydelsefulla grönområden som Vid Gullbergsvass, väster om väg E6 går exempelvis Kungsparken och Haga Kyrkoplan. Västlänken in i tunnel under Skansen Lejonet Inom Haga Kyrkoplan ligger Hagakyrkan och och vidare mot centralstationen. Skansen ligger Samhällsvetenskapliga biblioteket. på Gullberget, ett grönområde som idag till stora Efter Station Haga fortsätter tunneln söderut i delar är omgärdat av stora infrastrukturstråk berget för att sedan svänga österut mot Korsväg och som därmed är svårtillgängligt. Idag utgörs en. På sträckan passerar tunnelområdet fram- Gullbergsvass huvudsakligen av bangårdsområde förallt bebyggelse med bostäder. Inom området och annan storskalig infrastruktur samt verksam finns också Konserthuset och Artisten (musikhög- hetsområden. Området ingår dock i Vision skolan). Älvstaden och det är ett av Göteborgs största cen- Stationen vid Korsvägen sträcker sig från Ren- trala utbyggnadsområden för bostäder. Avsikten strömsparken i väster till Lisebergs huvudingång är att här skapa en tät och blandad stadsbebyggel- i öster, se figur 1.1:1. Stationen byggs både i berg se med närhet till bland annat kollektivtrafikstråk. och i lera. Korsvägen är en av stadens viktigaste Station Centralen föreslås placeras norr om knutpunkter, både för kollektivtrafik och för befintlig centralstation, se figur 1.1:1. Utöver övrig fordonstrafik. I närområdet finns också flera befintlig bangård och station finns här flera stora målpunkter med många besökare. Förutom Lise- infrastrukturstråk, bland annat anslutningarna till berg är det bland annat Svenska Mässan, Scan- Göta älvbron. Här planeras många nya infrastruk- dinavium, Universeum och Världskulturmuseet, tur- och stadsutvecklingsprojekt, förutom en om- som alla är en del av Evenemangsstråket. vandling av Gullbergsvass bland annat den nya Öster om Liseberg passerar tunneln Mölndals bron över Göta älv och Bangårdsförbindelsen över ån, väg E6/E20 samt befintlig järnväg (Väst- befintlig bangård. I närområdet finns verksam- kustbanan) som här går i tunnel (Gårdatunneln). hetsområden som huvudsakligen består av kontor. Därefter går tunneln för Västlänken parallellt Väster om Station Centralen rundar planområ- med infrastrukturstråket genom Mölndalsåns det för Västlänkens järnvägstunnel Kvarnberget dalgång och ansluter till Västkustbanan och Kust och passerar bland annat förbi Göteborgsoperan, till kustbanan vid Almedal. Kanaltorget och Packhuskajen. Här passeras Västlänken går således i tunnel mellan Gull- också Götatunneln i ett läge som har förberetts bergsvass i norr och Almedal i söder. Mellan för Västlänkens passage genom förstärkning. På tunnelmynningarna kommer det förutom de Kvarnberget finns både bostäder och kontor. Ut- ordinarie uppgångarna från stationerna också med hela älvstranden finns under mark lämningar att finnas öppningar upp till markplan för olika från 1600-talsstadens befästningsverk och andra tekniska anläggningar. Exempel på tekniska historiska verksamheter. anläggningar som går upp i markplan är allmän- På hela sträckan förbi Gullbergsvass och Södra ventilation, brandgasventilation, tryckutjämnings- älvstranden byggs tunneln genom schakt i lera anläggningar och serviceschakt. Serviceschakt som en betongkonstruktion. Efter Stora hamn behövs för att kunna inspektera och underhålla

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 1 INLEDNING 13 järnvägstunneln med flera anläggningar. Utanför stationsområdena har öppningarna också funktion som räddningsutgångar. Istället för separata schakt finns det på vissa sträckor en parallell service- och räddningstunnel.

1.4.1 Riksintressen och Natura 2000 Områdena som berörs av de olika detaljplanerna för Västlänken omfattas helt eller delvis av riks intresse för olika ändamål. Riksintressena redo visas i figur 1.4:1. Stora delar av centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Riksvärdet inbegriper bland annat 1600-talsstaden med kvarvarande befästnings- lämningar både ovan och under mark, park- och alléstråket utmed vallgraven, farleder och knutpunkter samt kvarvarande landerier. Det befintliga järnvägsnätet in mot Göteborgs central, vägarna E6/E20, E45 och väg 40 samt farleden i Göta älv är av riksintresse för kommu nikation enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Även Kruthusgatan är tillsammans med Stadstjänare gatan av riksintresse för kommunikation på grund av anslutningen till kombiterminalen som finns i Gullbergsvass. Göteborgs hamn med tillhörande anläggningar i älven är också utpekad som riks intresse med stöd av 3 kap 8 § miljöbalken. Väst- länken är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse för kommunikation. Säveån är utpekat som Natura 2000-område och omfattas därmed av skydd enligt 7 kap 27–29 §§ miljöbalken. Alla Natura 2000-områden utgör också riksintresse enligt 4 kap 8 § miljö balken. Säveån är också utpekad som riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. För områden som är av riksintresse för kultur miljö och naturmiljö ska riksvärdena skyddas från påtaglig skada. För de anläggningar som är av riksintresse för bland annat kommunikation gäller att de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anlägg- ningarna. Om ett område berörs av riksintresse för olika och oförenliga ändamål ska företräde ges det eller de ändamål som på lämpligast sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön för övrigt (3 kap 10 § miljöbalken).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 14 1 INLEDNING Ј

Hisingen

Ј Ј

Munkebäcks-

Bagaregården

lv ä ta Ј Gö

Olskroken

Gullbergsvass Ј

Göteborgs- Ј operan

Göteborg v Ј l Central ä ta

Gö

- amn ra h Sto len Lunden kana Ullevi ln e n Inom Vallgraven n u t a t

Gö

Vallgraven E

Heden 6

Vasastaden Scandinavium Järntorget Ј Ј Hagakyrkan Haga Svenska mässan Korsvägen

Örgryte Ј Liseberg

Landala

ö l n d a l s å n

Chalmers Johanneberg

Rv 4 0

Almedal ´

Figur 1.4:1 Riksintressen utmed planområdena. 0 250 M

Sahlgrenska Riksintressens,jukhuset Riksintressen för kommunikationer, källa: Länsstyrelsen källa: Trafikverket

Ј Järnväg - befintlig station för resandeutbye Väg - befintlig Natura 2000 Ј Järnväg - planerad station för resandeutbyte Väg - planerad Naturvård Ј Järnväg - befintlig bangård, terminal m.m. Väg - framtida Kulturmiljövård Järnväg - befintlig Hamn - befintlig Järnväg - planerad Hamn - utvecklingsområde Sjöfart - befintlig farled inkl. Järnväg - framtida buffertzoner

Ј 2 Miljöbedömning

2.1 Behovsbedömning Enligt plan- och bygglagen, PBL (4 kap 34 §) framtagandet av MKB för järnvägsplanen som ska en MKB upprättas om detaljplanen medger Trafikverket ansvarar för. en användning av mark, byggnader eller andra Vad en MKB ska innehålla regleras i 6 kap anläggningar som kan innebära en betydande mil- 12 och 13 §§ miljöbalken. Generellt ska en MKB jöpåverkan på miljön, hälsan eller hushållningen till en plan eller ett program innehålla de uppgif- med mark, vatten och andra resurser. ter som är rimliga med hänsyn till: För att bedöma om genomförandet av detaljpla- • bedömningsmetoder och aktuell kunskap nerna för Västlänken innebär betydande miljöpå- • planens eller programmets innehåll och verkan har Göteborgs Stad tagit fram ett underlag detaljeringsgrad för behovsbedömning av miljökonsekvenser. • allmänhetens intresse Staden har bedömt (beslut 2012-11-23 SBK dnr • att vissa frågor kan bedömas bättre i 0635/11, 0636/11, 0367/11, 0638/11) att ett genom- samband med prövningen av andra planer förande av de aktuella detaljplanerna kan antas och program eller i tillståndsprövningen av medföra betydande miljöpåverkan. Stadens ställ- verksamheter eller åtgärder. ningstagande grundar sig på följande: 2.2.1 Geografisk avgränsning • Detaljplanerna kommer att medge järnväg Gränserna för planområdena utgör utgångspunk- avsedd för regionaltåg/pendeltågstrafik, vilket ter för den geografiska avgränsningen. Utifrån utgör en verksamhet som alltid ska antas vad utredningar och bedömningar kommer att medföra en betydande miljöpåverkan enligt 3 § visa, kan influensområden för detaljplanerna punkt 4 förordning (1998:905) om miljökonse behöva differentieras för olika aspekter. Exempel- kvensbeskrivningar. vis kan influensområdet för påverkan på grundvatten skiljas från influensområdet för påverkan • Detaljplanerna kan komma att medge större på kulturmiljö, om det anses behövligt. I MKB:n underjordiska parkeringsanläggningar, som för detaljplanerna tas också hänsyn till att den yta kan antas medföra betydande miljöpåverkan som påverkas under byggandet av tunneln och avseende flera aspekter. stationerna är större än den som permanent tas i anspråk för järnvägsändamål. De effekter och • Detaljplanerna berör direkt eller indirekt flera konsekvenser som uppstår i byggskedet och som områden som är av riksintresse, bland annat är permanenta eller under lång tid kvarstående för kulturmiljö och naturmiljö. efter genomförandet av detaljplanerna beskrivs i MKB:n för detaljplanerna översiktligt som • Detaljplanerna kan beröra arter som är skyd- indirekta effekter av respektive detaljplan. dade enligt artskyddsförordningen (2007:845). De tre detaljplanerna för stationerna samman- faller geografiskt med delar av detaljplanerna för • Miljökvalitetsnormer för luft, vattenförekom- järnvägstunneln. I en del fall innehåller därför ster, fiskvatten och buller berörs. detaljplanerna för stationerna bestämmelser för samma markområde som detaljplanerna för tun- 2.2 Avgränsning neln. I de flesta fall innebär det samma förslag på När behovsbedömningen har konstaterat att markanvändning. Eftersom stationsplanerna antas genomförandet av en plan kan medföra betydande efter tunnelplanerna är det dessa bestämmelser miljöpåverkan är nästa steg i processen att av- som kommer att bli gällande i slutändan. Det gränsa miljöbedömningens och MKB:s innehåll gäller både bestämmelser över och under mark. beträffande omfattning och detaljeringsgrad. Syf- Detaljplanerna för stationerna kommer således tet är bland annat att koncentrera arbetet till de också att innehålla bestämmelser som medger miljöfrågor som är mest relevanta för de aktuella anläggning för järnvägsändamål under såväl planerna. Det är även viktigt att avgränsa innehål- allmän plats som kvartersmark. Anläggandet av let i förhållande till den parallella processen med tunnel och stationer under mark på de sträckor

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 16 2 MILJÖBEDÖMNING där det sker i jord/lera innebär bland annat kombination med andra planerade eller pågående permanenta eller långvariga negativa effekter för verksamheter. olika intressen, till exempel fornlämningar och Om detaljplanerna medger flexibel markan- gamla träd i parkmiljöer. Eftersom detaljplanerna vändning beskrivs den markanvändning som för stationerna också kommer att ge utrymme för bedöms få störst total påverkan. underjordsanläggningar behandlas dess effekter Göteborgs Stad har samrått med Länsstyrelsen som en direkt följd av respektive stationsplan. i Västra Götalands län rörande miljöbedömning- När detaljplanerna för järnvägstunneln och ens och MKB:ns avgränsning. Länsstyrelsen har för stationerna överlappar och båda innehåller bland annat önskat att följande ska belysas: bestämmelser som får sådan påverkan beskrivs • Konsekvenser för Natura 2000-området således effekterna och konsekvenserna av detta Säveån. både i MKB-delen för tunneln och för den ak- • Buller och luft i anslutning till stationerna. tuella stationen. Konsekvenserna ska i dessa fall • Riskanalys för varje station. inte summeras utan är de samma. I vissa fall kan • Geoteknisk utredning. detaljplanerna för stationerna eventuella komma • En miljömedicinsk utredning som belyser att innehålla skyddsbestämmelser som innebär att påverkan på människors hälsa. den exploatering som medges enligt tunnelplanen på samma plats inte är möjlig att genomföra. För flera av miljöaspekterna är Trafikverkets Skillnaderna mellan planernas konsekvenser arbete med järnvägsplanen avgörande eftersom beskrivs då i delen för den aktuella stationen. det anger läge och utformning av tunneln och Miljökonsekvensbeskrivningarna beskriver stationerna med uppgångar med mera. Eftersom ett maximalt utnyttjande av berörda mark- och arbetet med järnvägsplanen är pågående görs vattenområden enligt föreslagna detaljplaner. beskrivningen av miljöpåverkan samt bedömning av effekter och konsekvenser på en övergripande 2.2.2 Innehållsmässig avgränsning nivå i samrådsskedet. I den fortsatta proces- För genomförandet av Västlänken tas fem detalj sen kommer analyserna och bedömningarna att planer fram för sträckan mellan Gullbersvass fördjupas. och Almedal, två för järnvägstunneln och en för respektive station. Samtliga detaljplaner omfattas av den övergripande strategiska konsekvensbeskrivningen. Några miljöaspekter verkar på ett mer övergripande plan och beskrivs därför bäst samlat för samtliga berörda detaljplaner. Nedan redovisas schematiskt dels vilka miljöaspekter som har avgränsats för miljöbedömningen och MKB:n och dels på vilken nivå olika miljöaspek- ter hanteras. Effekt- och konsekvensanalyserna utgår från de miljöaspekter som enligt ovanstående avgräns- ning har bedömts kunna påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planerna. Miljö- konsekvensbeskrivningarna behandlar också den föreslagna markanvändningens överensstäm- melse med relevanta miljökvalitetsmål, miljökva- litetsnormer och miljöbalkens hushållningsbe- stämmelser. De innehåller också avstämning mot generella och särskilda hushållningsbestämmelser och redovisar det fortsatta miljöarbetet med bland annat behov av uppföljning. I den mån indirekta effekter av planernas genomförande har identifierats beskrivs även dessa samt de kumulativa effekter som föreslagen markanvändning kan få i

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 17 Tabell 2.2:1 Avgränsning av miljöaspekter för miljöbedömning och MKB till detaljplaner för Västlänken.

Miljöaspekt Kan planerna Motiv för avgränsning Redovisning i MKB medföra betydande miljöpå- verkan?

Kulturmiljö Ja Planområdena berör riksintres- Övergripande delen redovi- seområde för kulturmiljö, berör sar påverkan på bland annat fornlämning (RAÄ Göteborg 216:1) riksintresseområdet och för och flera byggnadsminnen. respektive detaljplan redovisas de specifika områdena som berörs.

Naturmiljö/vatten- Ja Planområdena berör flera parkom- Övergripande MKB redovisar miljö råden, kanalerna och Mölndalsån. inverkan på grönstrukturer i Säveån, som ligger nära planområ- staden och för respektive de- det är Natura 2000-område. Inklu- taljplan redovisas de specifika derar även det rekreativa nyttjandet områdena som berörs. av parkområden med mera.

Regional utveck- Ja Den planering som finns för en håll- Övergripande MKB ling bar utveckling i Göteborgsregionen är beroende av Västlänken.

Stadsbild Ja Järnvägen passerar i tunnel genom Respektive detaljplan. centrala Göteborg men uppgångar och andra anläggningar ovan mark påverkar stadsbilden.

Sociala konsekven- Ja På övergripande nivå påverkas Sociala konsekvenser ser bland annat pendlingsmöjlighet och redovisas ej i MKB. Redovi- för de specifika områdena påverkas sas separat och i respektive människors användande av platsen. planbeskrivning.

Buller och vibra- Ja I driftskedet uppstår buller vid tun- Respektive detaljplan tioner, inklusive nelmynningar och där spåren går i stomljud ytläge. Vibrationer är sannolikt inget problem i drift. Stomljud kan spridas till närliggande byggnader där tåg- tunneln går i berg.

Luftkvalitet Ja Fler har möjlighet att resa med tåg Respektive detaljplan vilket minskar utsläpp till luft i bland annat stadsmiljön.

Människors hälsa, Ja Planområdena berör områden där Övergripande MKB övergripande miljö- många människor bor och vistas. medicin En samlad miljömedicinsk utredning utifrån luftmiljö, buller, vibrationer och stomljud har genomförts.

Farligt gods Nej Västlänken byggs för person trafik och det kommer inte att gå tågtransporter med farligt gods i tågtunneln.

Övriga risker, bland Ja Planområdena berör områden med Respektive detaljplan annat översväm- översvämningsrisk. ning och geoteknik

Förorenad mark Ja Områden runt till exempel Centralen Respektive detaljplan och kanalerna är förorenade av tidigare eller pågående verksamheter.

Grundvatten Ja Grundvattenförekomsten Gamlesta- Respektive detaljplan den berörs.

Elektromagnetiska Nej Årsmedelvärdet från Västlänken fält kommer inte att överskrida 0,2 microT vid bostäder, skolor och stadigvarande arbetsplatser.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 18 2 MILJÖBEDÖMNING 2.2.3 Avgränsning mot Trafikverkets MKB mark när Västlänken är i drift beskrivs också i för järnvägsplan detaljplanernas MKB. En del i avgränsningsprocessen för miljökonse kvensbeskrivningarna till de detaljplaner som • Tunnelsäkerhet, brand och utrymning: detalj- behövs för genomförandet av Västlänken har lösningar i dessa avseenden beskrivs i järn- gjorts i förhållande till vad som hanteras inom vägsplanen med tillhörande MKB. ramen för Trafikverkets parallella arbete med järnvägsplanen. Det gäller både avgränsning med • Påverkan på grundvattennivåer: ändring av avseende på innehåll och på detaljeringsgrad. grundvattennivåer är en vattenverksamhet Miljökonsekvensbeskrivningarna som tillhör som normalt kräver tillstånd enligt 11 kap detaljplanerna ska beskriva konsekvenserna av miljöbalken. Detaljer om hur grundvatten- detaljplanernas föreslagna markanvändning och nivåer påverkas av Västlänken, samt effekter blir i förhållande till den MKB som Trafikverket och konsekvenser av sådan påverkan beskrivs tar fram mer allmän och icke teknisk. därför bäst i den MKB som tas fram vid denna Nedanstående sakfrågor beskrivs mindre prövning. ingående eller inte alls i miljökonsekvensbeskriv- ningarna för detaljplanerna med hänvisning till • Påverkan från övrig prövningspliktig vatten- Trafikverkets parallella MKB-process. verksamhet: gäller samma som för påverkan på Förståelsen för dessa aspekter bedöms bäst grundvattennivåer. uppnås när det står i sammanhang med tillhöran- de teknisk information och passande detaljerings- • Masshantering: MKB för detaljplanerna grad i Trafikverkets MKB. beskriver inte masshantering som uppkommer till följd av byggandet av järnvägen, inklusive • Störningar under byggtiden: tillfälliga ef- stationer och tekniska anläggningar, eftersom fekter och konsekvenser vid anläggandet det är att hänföra till påverkan under byggtiden. av Västlänken beror huvudsakligen på vilka Dock hanterar detaljplanernas MKB eventu- tekniska lösningar som väljs, vilket hanteras ell masshantering där detaljplanernas förslag inom ramen för järnvägsplanens MKB och i de orsakar större schaktområde än vad järnvägen efterföljande prövningarna enligt miljöbalken, i sig kräver. bland annat vattenverksamheter. I MKB för detaljplanerna beskrivs dock bestående effekter och konsekvenser som projektets genomför- ande får och som uppstår under byggtiden. Det gäller exempelvis irreversibla intrång i fornlämningar. De irreversibla eller långvariga effekter och konsekvenser vilka uppstår som en följd av att områden kring schakt för tunnel- och stationsanläggningarna behöver ianspråk- tas tillfälligt under byggskedet beskrivs som indirekt beroende av detaljplanernas genomför- ande. I de fall detaljplanerna medger mer än begränsade markarbeten utanför det område som berörs av själva järnvägsanläggningen beskrivs byggskedet även i denna MKB för detaljplanerna.

• Buller och luftmiljö i tunnel- och stations- rum vid drift av järnvägen: även detta beror huvudsakligen på vilka detaljlösningar som väljs av Trafikverket och beskrivs därför bäst i järnvägsplanen med tillhörande MKB. Effekter och konsekvenser för buller och luftmiljö ovan

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 19 2.3 Bedömningsgrunder för MKB Miljöaspekternas/-intressenas värde redovisas i Miljöbedömningen omfattar de miljöaspekter som följande skala: har bedömts kunna påverkas på ett betydande sätt • Litet vid genomförandet av detaljplanernas förslag. För • Måttligt att få enhetliga bedömningar av alla aspekter har • Stort nedanstående principer och skalor för bedömning av effekter och konsekvenser använts. Konsekvenser redovisas i följande skala: Effekter (förändringar av miljökvalitet som kan • Ingen mätas eller registreras) redovisas i följande skala: • Marginell • Liten • Liten • Måttlig • Måttlig • Stor • Stor • Mycket stor Redovisning av effekter utgår generellt från utbredning (lokalt, regionalt eller globalt) och var- För de miljöaspekter där det trots inarbetade aktighet; kortvariga/tillfälliga (månader), långva- miljöåtgärder bedöms kvarstå negativa konse- riga men reversibla (år) eller permanent/irreversi- kvenser som är stora eller mycket stora bedöms bla. Andra faktorer som spelar roll är om effekten det föreligga en risk att ett fullständigt genomför- är direkt eller indirekt, jämnt flödande eller varie- ande av planen kan medföra betydande miljöpå- rande över tid samt om det är en kumulativ effekt verkan. av flera planerade eller pågående verksamheter. Även sannolikheten måste beaktas vid bedömning av både effekters och konsekvensers storlek. Miljökonsekvenserna är en värdering av miljö- effekternas betydelse som utgår dels från effek- tens omfattning enligt ovan samt det värde som det specifika miljöintresset tillmäts. Grunderna för att värdera miljöintresset och betydelsen av effekter skiljer sig åt mellan de olika miljöaspek- terna. Betydelsen av effekter värderas bland annat med hänsyn till relevanta bestämmelser, exempelvis miljöbalkens hushållningsbestämmelser, vedertagna rikt- eller gränsvärden och gällande miljökvalitetsnormer. För de olika bevarandein- tressena, som exempelvis kulturmiljö, är områ- dets eller objektets specifika kvaliteter, särart och eventuellt lagstadgat skydd viktigt vid bedömning av miljökonsekvenserna. I tabell 2.2:2 redovisas hur effekter och värdet av miljöintresset vägs samman till en konsekvensbedömning.

Tabell 2.2:2 Matris över konsekvensanalys utifrån värdering av effekt och miljövärde.

Miljövärde Litet miljövärde Måttligt miljövärde Stort miljövärde Effekt

Liten +/– förändring Marginell konsekvens Liten konsekvens Måttlig konsekvens

Måttlig +/– förändring Liten konsekvens Måttlig konsekvens Stor konsekvens

Stor +/– förändring Måttlig konsekvens Stor konsekvens Mycket stor konsekvens

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 20 2 MILJÖBEDÖMNING 2.4 Detaljplaneförslagen bland annat att underlaget för bullerberäkning- Det tas fram sammanlagt fem detaljplaner för att arna använt 2035 som tidshorisont. möjliggöra byggandet av Västlänken på sträckan En annan aspekt för den tidsmässiga avgräns- mellan Gullbergsvass och Almedal, två för järn- ningen är den genomförandetid som fastställs för vägstunneln och en för respektive station. respektive detaljplan. Detaljplanerna för spår- De två detaljplanerna för järnvägstunneln be- tunnel avses ha genomförandetid på fem år och står dels av ändring av detaljplan (genom tillägg) stationerna tio år. Genomförandetiden räknas från för de delar av järnvägsanläggningen som ligger när en detaljplan vinner laga kraft. De aktuella under mark eller ovan mark och inte strider mot detaljplanerna förväntas dock inte vara fullt ut- gällande användningsområde i befintlig detaljplan byggda inom genomförandetiden eftersom anläg- och dels en ny detaljplan för de delar av järnvägs- gandet av Västlänken förväntas ta upp till sju år. anläggningen som ligger ovan mark och har en För MKB:n föreslås därför 2030–2035 användas användning som inte tillåts ändras genom tillägg som jämförelseår. Då kan Västlänken vara i drift för denna användning. och flera andra infrastrukturåtgärder och utbygg- Dessa två detaljplaner ska göra det möjligt nadsplaner som samspelar också ha genomförts. att bygga Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal. Detaljplanerna för järnvägstunneln ska 2.5.1 Nollalternativet innehålla det som ingår i järnvägsplanen så att Nollalternativet är ett referensalternativ för att be- den kan fastställas (Lag om byggande av järnväg döma detaljplanernas föreslagna markanvändning 1 kap 1§ samt 4§). med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. De båda detaljplanerna för järnvägstunneln För varje miljöaspekt som ingår i miljöbedöm- var på samråd under hösten 2013. Under våren ningen har det därför gjorts en bedömning av de 2014 gjordes vissa ändringar i förslagen till konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet. detaljplaner bland annat för att anpassa dem till Nollalternativet beskriver miljöns sannolika Trafikverkets projektering av Västlänken. Därför utveckling i området om inte planförslagen genomfördes ett kompletterande samråd under genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning sommaren 2014. av aktuella förhållanden eller ett antagande om Detaljplanerna för stationerna ska beskriva oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder hur stationerna fungerar i staden och hur stads och de förändringar som kan förväntas även utan utvecklingen i stationernas närhet ska se ut. att detaljplanerna genomförs. De ska bland annat reglera stationsområdenas Syftet med nollalternativet är att skapa en innehåll och utformning och innefatta flera åt- referensram som gör det lättare att särskilja gärder såsom anläggande av gator, angöringsytor, konsekvenser som uppstår vid genomförandet av cykelparkering samt buss- och spårvagnshållplat- planerna, det vill säga anläggandet av Västlänken, ser. Station Centralen ska innehålla ett utvidgat från konsekvenser som beror på regionens och resecentrum. Station Haga kommer att försörja stadens utveckling i övrigt. delar av Centrum samt de sydvästra delarna av Övergripande har nollalternativet för de aktuel- centrala Göteborg, främst genom anslutande kol- la detaljplanerna bedömts utgöras av en situation lektivtrafik. För Station Korsvägen ska en del av som förutom Västlänken och dess följdutbyggna detaljplanen studera möjligheter för underjordiska der ligger i linje med de utvecklingsstrategier som anläggningar för bland annat fordonstrafik. Kors- är vägledande och styrande för planläggning och vägen är dels ett nav i kollektivtrafiken och dels exploatering i staden. För infrastruktur har det en plats med många målpunkter i nära anslutning således förutsatts att de investeringar som inte till evenemangsstråket. är direkt kopplade till Västlänken kommer att genomföras. Det inbegriper bland annat flera åt- 2.5 Alternativ att jämföra med gärder inom det Västsvenska paketet, vilka bland Alternativen som innebär utbyggnad enligt plan- annat redovisas på följande hemsida: http://www. förslagen och nollalternativet ska jämföras med trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Vastra-gotaland/ samma tidshorisont. I MKB:n för järnvägsplanen Vastsvenska-paketet/Byggprojekt-och-atgarder- har Trafikverket antagit 2030 som jämförelseår, inom-Vastsvenska-paketet/ medan 2035 i fler fall används av Göteborgs Stad Nollalternativet förväntas således innebära vid beskrivning av framtidsscenario. Det innebär en utveckling av Göteborg som överensstämmer

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 21 med översiktsplanen och andra strategiska doku- 2.5.2 Andra studerade alternativ ment. Översiktsplanen anger en tydlig inriktning Alternativ sträckning av Västlänken har utretts av för stadens utbyggnad med utgångspunkt i Göte Trafikverket i samband med järnvägsutredningen borgsregionens tillväxtstrategi Uthållig tillväxt och beslut har därefter fattats om vilken järn- (antagen av Göteborgsregionens förbundsstyrelse vägskorridor som ska vara gällande (Reviderad 2006). Göteborg har ett särskilt stort ansvar för järnvägskorridor efter beredningsremiss, augusti regionens utveckling i rollen som regionens kärna. 2012, tillåtlighetsansökan Trafikverket). Det är Målet i tillväxtstrategin är att tillskapa nya bostä- därmed inte aktuellt att här, i denna MKB, göra der för 30 000 personer och 40 000 arbetsplatser i jämförelser mot andra alternativ än de som ryms den regionala kärnan fram till år 2020. Översikts- inom den aktuella järnvägskorridoren och som planen anger bland annat att fortsatt planering av omfattas av Regeringens beslut om tillåtlighet för staden ska ske med inriktning mot komplettering Västlänken, 2014-06-26. av de redan bebyggda delarna i kombination med Var järnvägstunneln slutligen placeras inom byggande i strategiska knutpunkter. Översiktspla- korridoren har stor betydelse för till exempel nen förutsätter vidare att en stor del av ökningen vilka byggnader som påverkas, tillgängligheten av persontransporter sker genom kollektiva trans- till stationerna, påverkan på fornlämningar och porter, det vill säga att bilberoendet minskar. svårigheter att bygga. Trafikverket och staden har Ett annat strategiskt arbete som Göteborgs därför prövat många olika förslag till sträckning Stad driver rörande stadens utveckling är Vision inom järnvägskorridoren. Några av dessa är: Älvstaden (kommunfullmäktige oktober 2012) • Alternativ sträckning vid Skansen Lejonet som berör centrala Göteborg på ömse sidor av • Alternativa lägen i plan för stationerna älven. Genom att bygga en tillgänglig, tät och • Alternativa lägen i höjdled för stationerna blandad stad med ett flertal knutpunkter ska • Alternativ sträckning vid Liseberg/Örgryte- innerstaden växa över älven. Gullbergsvass och vägen Centralenområdet är en del i Vision Älvstaden. • Alternativa utformningar av detaljplanerna Nollalternativet förväntas således innebära för stationerna. en utveckling av bland annat Gullbergsvass och Centralenområdet. Inom eller i närheten av plan- De studerade alternativen redovisas och områdena förväntas också bland annat pågående bedöms i de efterföljande delarna av MKB:n planering av markanvändningen vid Almedal för de miljöaspekter där påverkan, effekt och genomföras liksom utveckling av universitets konsekvenser för respektive alternativ skiljer sig området vid Näckrosdammen. från det valda alternativet, det vill säga när det är Nollalternativet förutsätts för övrigt utgöras relevant. av gällande detaljplaner och en framskrivning av vad som bedöms som en möjlig utveckling inom Sträckning vid Skansen Lejonet ramen för dessa detaljplaner. Nollalternativet Västlänkens läge förbi Skansen Lejonet påver- förväntas vidare som alternativ till Västlänken kar översiktsplanens intentioner att utveckla innehålla förslag till möjliga trafikåtgärder, vilka stadsdelen Gullbergsvass. Gullbergsvass ingår huvudsakligen ryms inom gällande detaljplaner. också i Vision Älvstaden (kommunfullmäktige Vad gäller tågtrafiken har Göteborgs central oktober 2012) och är ett av Göteborgs största under 2013 nått kapacitetstaket och klarar inte fler centrala utbyggnadsområden under den kom- tåg i rusningstid. Denna situation förväntas kvar- mande 20–40-årsperioden. Här planeras tät och stå vid nollalternativet. Göteborgs central kommer blandad stadsbebyggelse med flera mötesplatser således fortsättningsvis att vara en flaskhals för och grönska. Skansen Lejonet (och Gullberget tågtrafiken och de andra investeringarna i regio- som skansen är byggt på) ingår i det framtida nens järnvägsnät kan inte bidra till ökad tågtrafik. Gullbergsvass och kan bli navet i en ny park. Större andel av resandet förväntas därför ske Västlänkens sträckning påverkar möjligheterna med bil och buss, vilket innebär att mer utrymme att direktkoppla Skansen Lejonet och parkmiljön krävs i staden för dessa transportslag. häromkring till det nya Gullbergsvass och även att binda ihop området med stadsdelarna söder om skansen (Redbergsplatsen/Olskroken).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 22 2 MILJÖBEDÖMNING Valt alternativ vid Skansen Lejonet som studerats i den övergripande strategiska MKB:n Det valda alternativet innebär att järn vägen går i tunnel genom Gullberget. Alternativet kan kombineras med en lösning som innebär att järnvägen går i betongtunnel även en bit öster om Gullberget och täcks med överskottsmas- sor, se figur 2.5:2. Det skulle skapa en bra möjligheter till direktkoppling mellan Skansen Lejonet och nya Gullbergsvass. Kullen som formas över tunneln kan anläggas med parkytor samt gång- och cykelstråk. Det kombinerade alternativet utreds vidare och frågan förväntas vara löst till granskningen av detaljplanen för järnvägstunneln.

Figur 2.5:1 Redovisning av vald sträckning (turkos) genom Gullberget samt alternativ sträckning (lila). (Utdrag från Trafikverket, Samrådshandling lägesrapport maj 2013.)

Figur 2.5:2 Illustration över föreslagen sträckning enligt detaljplanen. På bilden syns väg E6 i förgrunden med perspektiv västerut mot Gullberget och Skansen Lejonet. (Utdrag från Planbeskrivning för järnvägstunneln, Samråds- handling 2013.)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 23 Övriga alternativ vid Skansen Lejonet som Alternativa lägen i plan för stationerna studerats i den övergripande strategiska MKB:n Läge i plan för station Centralen  Alternativ A: Järnvägen går helt i betongtråg Utöver valt alternativ har ytterligare ett annat läge och i en sträckning norr om Skansen Lejonet. i plan studerats för station Centralen. De båda  Alternativ A1: En del av betongtråget i alterna- alternativen utgör de ytterligheter som ryms inom tiv A är omgjort till övertäckt betongtunnel. järnvägskorridoren, se figur 2.5:3. Det valda läget minimerar påverkan på befästningsverken under Alternativ A har valts bort eftersom betongtråget mark och klarar passagen av Götatunneln i det skapar en oönskad barriär mot framtida bebyg- förberedda läget som finns i konstruktionen, samt gelse i Gullbergsvass. Alternativ A1, med över- undviker en markhöjning vid Kanaltorget. täckning på en 250 meter lång sträcka, kräver omfattande grundförstärkningar samt innebär att Valt läge i plan för station Centralen som stude- den karakteristiska norra branten på Gullberget rats i den övergripande strategiska MKB:n påverkas visuellt.  Alternativ nordväst

Övrigt alternativ för läge i plan för station Centralen som studerats i den övergripande strategiska MKB:n  Alternativ syd

Figur 2.5:3 Redovisning av valt alternativ (turkos) samt bortvalt alternativ (lila). Genom anpassning av spåret och stationsläget för Centralen kan påverkan på befästningsverken (gula) minimeras. (Utdrag från Trafikverket, Samråds- handling lägesrapport maj 2013.)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 24 2 MILJÖBEDÖMNING Läge i plan för station Haga Större omfattning av djupa schakt innebär ökade För station Haga har två alternativa placeringar i byggkostnader som inte uppväger de kortare plan studerats, ett i järnvägsutredningens läge och gångavstånden. Dessutom skulle ett nordligt läge ett där stationen är förskjuten norrut (73 meter), innebära större ingrepp i de kvarvarande under- se figur 2.5:4. jordiska lämningarna efter de gamla befästnings- verken norr om Rosenlundskanalen. Valt läge i plan för station Haga som studerats i den övergripande strategiska MKB:n Läge i plan för station Korsvägen  Alternativ järnvägsutredningens läge Alternativen i plan som utretts för station Kors vägen hänger samman med den alternativa sträck- Alternativt läge i plan för station Haga som ningen vid Liseberg/Örgrytevägen och redovisas studerats i den övergripande strategiska MKB:n därför under avsnittet ”Alternativ sträckning vid  Alternativ norr Liseberg/Örgrytevägen” nedan.

I det nordliga läget möjliggörs uppgångar norr om Rosenlundskanalen. Därmed uppnås fördelen med kortare gångväg och bättre kontakt med Centrum. Läget är dock bland annat mer kom- plicerat avseende geoteknik och hydrogeologi.

Figur 2.5:4 Valt alternativ(turkos) för station Haga samt bortvalt alternativ (lila).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 25 Alternativa höjdlägen för stationerna Alternativa lägen i höjdled för station Alternativa lägen i höjdled för station Korsvägen Centralen Även för station Korsvägen har två alternativ För station Centralen har två alternativ i höjdläge studerats i djupled. Liksom för station Centralen studerats. Detaljplanerna för järnvägstunneln ger ger detaljplanerna för järnvägstunneln möjlighet utrymme för båda alternativen, men Göteborgs för båda alternativen, men Göteborgs Stad har i Stad har i samrådshandlingen hösten 2013 tagit samrådshandlingen hösten 2013 tagit ställning för ställning för det djupare läget. det djupare läget.

Valt läge i höjdled för station Centralen som Valt läge i höjdled för station Korsvägen som studerats i den övergripande strategiska MKB:n studerats i den övergripande strategiska MKB:n  Alternativ djupt läge  Alternativ djupt läge

Alternativt läge i höjdled för station Centralen Alternativt läge i höjdled för station Korsvägen som studerats i den övergripandande strate- som studerats i den övergripande strategiska giska MKB:n MKB:n  Alternativ grunt läge  Alternativ grunt läge

Valt alternativ ligger cirka 1,5 meter djupare än Den lägre placeringen av stationen förespråkas i det grunda alternativet. Stationens läge under planbeskrivningen för järnvägstunneln (samråd mark blir i båda alternativen, cirka 10–12 meter hösten 2013) eftersom den ger möjlighet till två under markytan. Båda alternativen innebär goda mellanplan, varav ett kan användas som utrymme möjligheter till insläpp av dagsljus och en luftig för framtida kollektivtrafik. Därigenom kan känsla i stationsrummet på de 250 meter långa Korsvägen utvecklas som en effektiv bytespunkt i plattformarna. Det i planförslaget, för järnvägs- kollektivtrafiken. tunneln, förordade djupare läget ger möjlighet till ett mellanplan där resenärer kan byta platt- form under mark, vilket innebär att uppgångar kan placeras närmare exempelvis hållplatser för kollektivtrafik och andra målpunkter i gatupla- net. Denna möjlighet att placera uppgångar och tekniska anläggningar där de passar i stadsmiljön ses som en stor fördel.

Figur 2.5:5 Sektion genom station Korsvägen som redovisar valt alternativ med lågt läge för stationen som även medger ett överliggande plan för framtida kollektivtrafik. (Utdrag ur Planbeskrivning för järnvägtunneln, samrådshand- ling september 2013.)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 26 2 MILJÖBEDÖMNING Alternativ sträckning vid Liseberg/ hetsutövarna i området (främst Liseberg och Örgrytevägen Svenska Mässan). Lisebergsalternativet ger en Två alternativ har utretts för Västlänkens sträck- kortare byggtid och därmed mindre störningar för ning mellan Näckrosdammen/Renströmparken kringboende, verksamheter, kollektivtrafik och och E6. Det valda alternativet enligt detaljpla- övriga trafikanter. nerna innebär att järnvägen går i tunnel under Liseberg. Den alternativa sträckningen har en Andra studerade alternativ för stationer- nordligare sträckning och går under Örgryte nas detaljplaner vägen, se figur 2.5:6. Detaljplan Station Centralen För detaljplan Station Centralen har alternativ Vald sträckning vid Liseberg/Örgrytevägen som som innebär att detaljplanen tillåter respektive studerats i den övergripande strategiska MKB:n inte tillåter bostäder för de byggrätter som sam-  Liseberg manfaller med stationens östra uppgång i den sydöstra delen av planområdet. Alternativet med Alternativt läge för sträckning vid Liseberg/ bostäder har valts. Det knyter samman bebyg- Örgrytevägen som studerats i den övergripan- gelsen kring stationen med kommande bostads- de strategiska MKB:n områden i Gullbergsvass. Vidare skapar bostäder  Örgrytevägen tillsammans med utrymme för arbetsplatser en miljö där människor vistas dygnet runt vilket i sin Sträckningen under Örgrytevägen är svår att tur bland annat ökar områdets trygghet över hela kombinera med planerna på att lägga en del av dygnet. Det valda alternativet som tillåter bostä- Korsvägens vägtrafik under mark. Påverkan under der innebär å andra sidan en bullerstörd boende- byggtiden blir också betydligt besvärligare både miljö, som sannolikt kräver särskilda åtgärder. för trafiken på Örgrytevägen och för verksam-

Figur 2.5:6 Valt alternativ (turkos) och ytterligare studerat alternativ (lila). Källa: Trafikverket, Samrådshandling lägesrapport maj 2013.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 2 MILJÖBEDÖMNING 27 Detaljplan Station Haga Övriga studerade alternativ för uppgångar För Station Haga har alternativ för flera olika Station Haga delar av detaljplanen studerats. Tidigt studerade  Alternativ för uppgång i norr: Endast ett både Göteborgs Stad och Trafikverket ett stort uppgångsläge, i Kungsparken (se figur 2.5:7). antal alternativa lägen för uppgångar från under-  Alternativ för uppgång i söder: I Vasagatan jordsstationen. I norr har bland annat uppgångar mellan Handelshögskolan och Samhällsveten- i Kungsparken/Nya Allén, Rosenlundsplatsen, skapliga biblioteket. Pusterviksplatsen och Smyrnakyrkan. I söder har uppgångar i Handelshögskolan, Vasagatan, Haga För Station Haga har det även studerats olika Nygata, i Haga Kyrkoplan invid Samhällsveten- alternativa placeringar av tekniska anläggningar, skapliga biblioteket samt i Förvaltningshögskolan bland annat brandgasschakt i Haga Kyrkoplan. studerats. I MKB:n redovisas nedanstående Alternativet har förkastat eftersom det innebär alternativ. nya fysiska anläggningar i en mycket känslig miljö. Alternativen redovisas för relevanta miljö- Valt alternativ för uppgångar Station Haga aspekter.  Uppgångsläge i norr: Kungsparken i delen mellan Nya Allén och Parkgatan samt Pusterviks- Detaljplan för Station Korsvägen platsen. För Korsvägen pågår arbete med att studera olika  Uppgångsläge i söder: Handelshögskolan, alternativ samt utformning av planförslag. integrerad i ny byggnad i hörnet Vasagatan/Haga Kyrkogata.

Figur 2.5:7 Valt alternativ (till vänster) samt studerat alternativ utan entré för stationen på Pusterviksplatsen och istället en större entrébyggnad i Kungsparken (Skiss: Stadsbyggnadskontoret).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 28 2 MILJÖBEDÖMNING ÖVERGRIPANDE OCH STRATEGISK MKB 3 Regional utveckling

3.1 Förutsättningar och bedömnings- kraftig utveckling av kollektivtrafiken in mot kär grunder nan. Regionkärnan behöver vara lätt tillgänglig Beskrivningen av förutsättningar och bedömning för att näringslivet ska kunna utvecklas positivt. en av effekter och konsekvenser för regional Översiktsplanen anger därför att fortsatt plane utveckling och samhällsekonomiska aspekter har ring av staden ska ske med inriktning mot kom huvudsakligen sin grund i de prioriterade målen plettering av de redan bebyggda delarna i kombi i Göteborgs Stads översiktsplan (översiktsplanen) nation med byggande i strategiska knutpunkter. som i sin tur utgår från de tre hållbarhetsdimen Översiktsplanen förutsätter också att en stor del sionerna (ekonomisk, social och ekologisk/miljö av ökningen av persontransporter sker genom kol mässig hållbarhet). Exempel på mål i översikts lektiva transporter, det vill säga att bilberoendet planen är att Göteborg ska vara en attraktiv stad minskar. Göteborg ska således fortsätta växa på för människor och företag genom att vara en ett långsiktigt hållbart sätt. Genom att bygga sta stark och tillgänglig regionkärna samt att trafik den inifrån och ut kan Göteborg stärka regionen och bebyggelsestruktur ska anpassas till ett mer och näringslivets efterfrågan på attraktiva lägen effektivt och mer uthålligt samhälle med en god tillgodoses. Samtidigt är en tät stad lättare att tillgänglighet och en säker trafikmiljö. Även försörja med kollektivtrafik. Tillgänglig kollek andra strategiska dokument och inriktningar, tivtrafik bidrar till en intressant regionkärna där som exempelvis de transportpolitiska målen samt alla kan mötas och känna tillhörighet, vilket är miljökvalitetsmålen, har varit vägledande. betydelsefullt för näringslivets utveckling och för Västsverige växer och det internationella människors livskvalitet. I förlängningen är därför beroendet är stort. Näringslivet i Västra Götaland en större och tätare region, både i sin kärna och svarar värdemässigt för mer än en fjärdedel av som helhet, positivt för den ekonomiska utveck Sveriges export och Göteborgs hamn, Nordens lingen i regionen. största hamn, har en strategisk betydelse för lan En del i att uppfylla översiktsplanens och dets utrikeshandel. Göteborg som regioncentrum, tillväxtstrategins intentioner är arbetet med industriort, tjänstearbetsplats och universitetsstad Vision Älvstaden (kommunfullmäktige oktober behöver kunna utvecklas till gagn för hela landet 2012). Visionen omfattar centrala Göteborg på och Västsverige. Den regionala bebyggelse ömse sidor av älven, vilket är mitt i den regio strukturen är viktig för att ge internationell nala kärnan. Genom att bygga en tillgänglig, tät konkurrenskraft, goda och jämna levnadsvillkor och blandad stad med ett flertal knutpunkter ska och en långsiktigt hållbar livsmiljö. Tillgång och innerstaden växa över älven. Gullbergsvass och kapacitet i kollektivtrafiknätet är en viktig faktor Centralenområdet är en del i Vision Älvstaden. i sammanhanget. Göteborg har idag en låg kol Med en stark kärna stimuleras en utveckling mot lektivtrafikandel för att vara en större stad. en alltmer diversifierad och robust ekonomi som Göteborgs Stads översiktsplan anger en tydlig kan stärka hela Västsverige. Älvstaden ska attra inriktning för stadens utbyggnad med utgångs hera människor och verksamheter till Göteborg, punkt i Göteborgsregionens tillväxtstrategi såväl nationellt som internationellt. Uthållig tillväxt (antagen av Göteborgsregionens förbundsstyrelse 2006). Göteborg ges här ett sär 3.2 Detaljplanernas påverkan, effekt skilt stort ansvar för regionens utveckling i rollen och konsekvenser som regionens kärna. Målet i tillväxtstrategin är De aktuella detaljplanerna ska ge utrymme för att tillskapa nya bostäder för 30 000 personer och Västlänken med de tre stationerna Centralen, 40 000 arbetsplatser i den regionala kärnan fram Haga och Korsvägen. Den nya järnvägen med till 2020. sina stationer är en viktig del i Göteborgsregio Vidare säger tillväxtstrategin att bebyggelsen nens tillväxtstrategi. Bland annat undanröjs den utöver kärnan ska utvecklas längs tydliga stråk flaskhals som Göteborgs centralstation idag utgör. med ett flertal starka och attraktiva regiondelscen Västlänken ökar kapaciteten i järnvägsnätet kring tra. Utveckling av regionstrukturen bygger på en Göteborg som helhet. Pendeltågen kommer att

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 3 REGIONAL UTVECKLING 29 trafikera den nya järnvägen, vilket frigör utrym ekonomiskt lönsam. I samband med arbetet med me för annan persontrafik, bland annat fjärrtåg, förslag till nationell plan för transportsystemet för och för godstrafik på det befintliga järnvägsnä åren 2014–2025 har Trafikverket genomfört nya tet. Järnvägsutbyggnaden är en viktig del för att samhällsekonomiska beräkningar för projektet. genom exempelvis bättre möjligheter till tågpend Ett problem för storstadsprojekt är annars att de ling uppnå en hållbar regionförstoring och skapa övergripande ändamålen i de flesta fall omfattar en större arbetsmarknadsregion. Den ökade ka nyttor som inte är beräkningsbara, bland annat paciteten för godstrafik bedöms bidra till tillväxt vidgad arbetsmarknad, mer tillförlitliga tågresor för näringslivet, bland annat för Göteborgs hamn och bättre luftkvalitet i Göteborg på grund av som är av riksintresse. minskat bilresande. Västlänken är avgörande både för att förverk liga de övergripande målen i översiktsplanen om 3.3 Nollalternativets konsekvenser en tät och tillgänglig stad och för Göteborgsregio Fram till 2030/2035, som är horisontåret för miljö nens tillväxtstrategi. De tre stationerna bedöms få bedömningen, kommer bland annat bebyggelse en viktig roll för regionens växande befolkning. och infrastruktur i de berörda delarna av Göte På regional nivå ger de centrala stationslägena borg att ha genomgått förändringar. Bland annat fler invånare möjlighet att via tåg nå arbetsplatser, förväntas en ny bro som ersätter Götaälvbron utbildning, handel och service. Station Centralen vara byggd. Även områdena på båda sidor utmed är en av de strategiska knutpunkter som den nya älven förväntas ha utvecklats med nya stadsdelar bebyggelsen i Gullbergsvass utgår från. Här frigör där bostäder blandas med kontor, handel med också den nya tågtunneln markytor i strategiska mera. Utvecklingen förväntas ske enligt över lägen som idag används för järnväg, bland annat siktsplanens och andra strategiska dokuments delar av bangården. Västlänken bidrar således till intentioner. både Göteborgs stads och regionens tillgänglighet. Möjligheterna till ny bebyggelse i Göteborg Tåg är ett miljövänligt och effektivt sätt att resa. bedöms dock begränsas om Västlänken uteblir. I järnvägsutredningen bedömdes att alternativet Människor kommer i högre utsträckning att Haga–Korsvägen, vilket är det som detaljplanerna välja eller vara tvungna att resa med bil och buss ger utrymme för, ge störst resandeöverflyttning istället för tåg, vilket medför ökade ytanspråk från väg till järnväg. Genomförandet av detaljpla för motorfordon i markplan. Göteborg kommer nerna för Västlänken bidrar därmed till ett lång då inte att kunna erbjuda en lika attraktiv och tät siktigt hållbart transportsystem, vilket är en del i stadsmiljö som avsikten är i bland annat över de transportpolitiska delmålen. Det bedöms också siktsplanen och Vision Älvstaden. Utbyggnads bidra positivt till uppfyllelsen av miljökvalitets takten och intresset för att bygga i Göteborg och målen och regeringens mål om att det inte ska ske hela regionen kommer då att sjunka. Göteborg får några nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige år därigenom svårt att ta sitt ansvar som motor för 2050 (Färdplan 2050). regionens utveckling. Genomförandet av detaljplanerna för Väst Särskilt tydligt kommer markanvändningen länken bedöms således medföra positiva konse att påverkas i området kring centralstationen och kvenser för den regionala utvecklingen. Eftersom Gullbergsvass. Enligt Göteborgs stads uppskatt utbyggnaden av järnvägen bedöms som en nöd ningar (Källa: Göteborgs Stad, Stadsbyggnads vändig del för att bland annat uppnå en hållbar kontoret tjänsteutlåtande, 2012-04-29) blir cirka regionförstoring, skapa en större arbetsmarknads 20 procent av den planerade utbyggnaden sanno region och ett attraktivt regioncentrum bedöms likt omöjlig att genomföra här om inte Västlänken den positiva konsekvensen i detta avseende som byggs. Det beror på att delar av området istället mycket stor. behöver användas för bangård, bussterminal och För att Västlänken ska få full effekt med avse andra ytor för trafikändamål. Utan Västlänken ende på bland annat tillgänglighet och miljönytta kommer de regionala kollektivtrafikresorna att är det viktigt att den fortsatta planeringsprocessen fortsätta ha Centralstationen som ett starkt nav. skapar förutsättningar för goda kopplingar till Byten till lokala kollektiva färdmedel kommer övriga kollektivtrafiksystem. därför att fortsätta vara koncentrerade hit. Lång Den samhällsekonomiska analysen visar att sammare utbyggnadstakt innebär dessutom att det Västlänken som infrastrukturprojekt är samhälls år 2030 inte har hunnit tillkomma så mycket ny

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 30 3 REGIONAL UTVECKLING bebyggelse kring centralstationen och Gullbergs den bebyggelse som planeras i Gullbergsvass. Det vass som kommunen planerar för. Sammantaget skulle minska områdets attraktivitet och därmed bedöms det endast ha byggts cirka 10 000 arbets också viljan att etablera sig här. I viss mån skulle platser och 1 500 bostäder här till år 2030 vid en det motverka översiktsplanen och stadens visioner situation utan Västlänken (istället för som plane samt vara negativt för den regionala utvecklingen. rat cirka 14 000 arbetsplatser och 2 500 bostäder). De alternativ för stationens läge i höjdled som (Källa: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, har studerats för Centralen påverkar möjligheten tjänsteutlåtande 2012-04-29). att anlägga ett mellanplan och därmed upp Även andra delar av Göteborg påverkas av att gångar närmare olika målpunkter. Det grundare större markytor behövs för trafikändamål om alternativet som inte förordas av Göteborgs stad Västlänken uteblir. Det innebär att möjligheterna innebär visserligen kortare avstånd från perrong att komplettera den redan byggda staden enligt till marknivå, men samtidigt finns inte utrymme översiktsplanens inriktning begränsas. Enligt för mellanplanet och därmed inte heller möjlighet Göteborgs stads bedömningar (Källa: Göteborgs till uppgångar närmare målpunkter. Alternativet Stad, Stadsbyggnadskontoret tjänsteutlåtande, bedöms därför som sämre för regional utveck 2012-04-29) blir ungefär 10 procent av den ling även om skillnaden är liten jämfört med det bedömda potentialen i resterande delar av kärnan förordade djupare alternativet. Detsamma gäller och mellanstaden (alltså utöver Centralenområdet för station Korsvägen. Det grundare alternativet och Gullbergsvass) sannolikt omöjlig att genom ger inte samma möjlighet som det förordade föra. Inte heller här bedöms målen om ny bebyg djupa alternativet, att också leda annan trafik än gelse nås till år 2030 utan Västlänken. Samman tåg under marknivå förbi Korsvägen. Här bedöms taget bedöms det endast ha byggts cirka 40 000 denna möjlighet vara av större betydelse för den arbetsplatser och 30 000 bostäder här till år 2030 regionala utvecklingen och det grunda alterna om Västlänken uteblir (istället för som planerat tivet bedöms därför medföra märkbara negativa cirka 50 000 arbetsplatser och 40 000 bostäder). konsekvenser i detta avseende. (Källa: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, För stationen vid Haga har bland annat två tjänsteutlåtande 2012-04-29). lägen i plan studerats varav ett ligger 73 meter Nollalternativet är således hämmande och längre norrut än nuvarande förslag. Ett sådant medför negativa konsekvenser för den regionala förslag skulle bland annat innebära möjlighet att utvecklingen. Eftersom det får stort genomslag anlägga en uppgång från plattformsänden upp till i både Stadens och regionens strategiska arbete marknivå norr om Rosenlundskanalen. En sådan bedöms de negativa konsekvenserna som stora för uppgång skulle koppla stationen närmare mot den regionala utvecklingen på en övergripande centrum och bland annat de shoppingstråk som nivå. finns där. Alternativet innebär dock bland annat större intrång i de kvarvarande delarna av de 3.4 Alternativens konsekvenser gamla befästningsverken norr om kanalen. För Av de alternativa sträckningar som studerades i delen med en uppgång norr om kanalen bedöms järnvägsutredningen bedömdes alternativet Haga– inte ha någon betydelse för stationens funktion Korsvägen ge störst överflyttning från bil och sett ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Att övrig vägtrafik till järnväg jämfört med övriga alternativet har valts bort bedöms därför vara av alternativ. Övriga alternativ bedöms därför i min ringa betydelse i detta avseende. dre utsträckning bidra till att tillgängliggöra olika funktioner för människor som reser in till eller ut från Göteborg. De alternativ som har studerats av Göteborgs Stad och Trafikverket i senare skeden har endast i viss utsträckning betydelse för den regionala utvecklingen. Vid passagen förbi Skansen Lejonet har bland annat alternativ som innebär att järn vägen skulle gå norr om Gullberget och skansen studerats. Det skulle dock skapa en stor barriär och avskärma grönområdet kring skansen från

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 3 REGIONAL UTVECKLING 31 4 Stadens kulturmiljö

4.1 Förutsättningar och bedömnings- Riksantikvarieämbetet har pekat ur området grunder Göteborgs innerstad (KO 2:1–5) som riksintresse I den centrala staden finns stora kulturhistoriska för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken värden och en tilltalande stadsbild. I stort sett hela med nedanstående motivering: centrala Göteborg omfattas av riksintresse för kulturmiljövård och här finns också majoriteten Storstadsmiljö, formad av funktionen som ’Sveriges av stadens byggnadsminnen. De kulturhistoriska port mot väster’ och det för sjöfart, handel och värdena är en tillgång i innerstaden vilket ställer försvar strategiska läget vid mynningen av Göta älvs vattensystem. Rikets främsta sjöfartsstad samt resi- krav på en medveten och god förvaltning av densstad, domkyrko- och universitetsstad, präglad stadsmiljön (översiktsplanen). av tre seklers handelsaristokrati. Ett av de förnämsta I denna övergripande konsekvensbeskrivning exemplen på 1600-talets stadsanläggnings- och beskrivs påverkan på riksintresset som helhet. befästningskonst, och på stadsbyggandet under Uttrycken för riksintresset ses som bärande delar 1800- och 1900-talen. Den göteborgska byggnads- traditionen med dess olika stadsdelskaraktärer. av värdet. (Skolstad, Universitetsmiljö, Stiftsstad). Av översiktsplanen framgår att det är kommunens målsättning att ingen påtaglig skada ska uppkomma i samband med utbyggnad och komplettering av innerstaden. I översiktspla- nens rekommendationer sägs att det i samband med planering och byggande i kulturhistoriskt värdefulla miljöer ska övervägas om fördjupat kulturhistoriskt underlag behöver tas fram och att en miljökonsekvensbeskrivning kan komma att erfordras för att klarlägga påverkan på riksintresset (översiktsplanen, del 3). Ett sådant kulturhistoriskt underlag har tagits fram och nedan beskrivs också påverkan och konsekvenser utifrån detta underlag. Se Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken; järnvägstunneln, Antiquum, 2013-09-02 (kommer nedan att benämnas Antiquum, 2013) samt Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för detaljplaner för Västlänken; Station Cen- tralen och Station Haga, Antiquum 2014-07-03. Likaså har en kulturmiljöbilaga tagits fram för det kompletterande samrådet för tekniska anlägg- ningar i detaljplanen för järnvägstunneln. Den kulturmiljöbilagan svarade Tyréns för och den är daterad 2014-05-19.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 32 4 STADENS KULTURMILJÖ Bagaregården

Göta älv

Olskroken

Gullbergsvass /"

Göteborgs- operan

Göteborg Central

Göta älv

Stora hamn- Lunden /" kanalen Ullevi Inom Vallgraven

Götatunneln

Vallgraven

E6 Heden

Vasastaden Scandinavium Järntorget Hagakyrkan Haga Svenska mässan Korsvägen

/" Örgryte

Liseberg

Landala

Mölndalsån

Chalmers Johanneberg

Rv 40

Almedal

Sahlgrenska sjukhuset ´ Figur 4.1:1 Områden av riksintresse för kulturmiljö samt byggnadsminnen och fornlämningar. 0 250 M Kartan saknar markering av ett byggnadsminne i anslutning till Korsvägen.

Byggnadsminnen och Riksintresse Fornlämningar, byggnadsminnen Detaljplaner, för kulturminnesvård källa: FMIS, RIksantikvarieämbetet källa: Stadsbyggnadskontoret källa:Länsstyrelsen Fornlämningar Byggnad som förklarats Planområdesgräns Järnvägstunneln som byggnadsminne 3:1 KML Statligt byggnadsminne Riksintresse Kulturmiljövård Planområdesgräns Stationer Kyrkligt kulturminne Bagaregården

Göta älv

Olskroken

Gullbergsvass I IIA

Göteborgs- operan

Göteborg Central

Göta älv IIB

Stora hamn- Lunden kanalen Ullevi Inom Vallgraven

Götatunneln

Vallgraven

E6 Heden III

Vasastaden Scandinavium Järntorget Hagakyrkan Haga Svenska mässan Korsvägen

IV Örgryte

Liseberg

Landala

Mölndalsån

Chalmers Johanneberg ´Rv 40 Almedal 0 250 M

Sahlgrenska sjukhuset Detaljplaner källa Stadsbyggnadskontoret Utredningsområde Kulturmiljöbilagan 2013 I Skansen Lejonet II Centralen (IIA) Hamnstråket (IIB) III Haga Kyrkoplan m omgivning IV Korsvägen

Figur 4.1:2 Översikt som visar utredningsområden för stadens kulturmiljö Planområdesgräns Järnvägstunneln underlag. Utöver detta har även utredningar gjorts inom mindre områden i Planområdesgräns stationer anslutning till platser för tekniska anläggningar. Station Haga/Centralen Uttryck för riksintresset (hela texten redovisas nedan; delar som kan beröras av aktuella detaljplaner är fetmarkerade):

1600- och 1700-talens fästnings- och kanalstad med förhållanden. Cityomvandlingen med handelns om- bevarade delar av stadsbefästningarna, och strax och nybyggnader i storstadsmässig skala, hamnens utanför stadskärnan skansarna Göta Lejon och Kronan och järnvägarnas tullpackhus och stations miljöer samt Exercisheden; andra uttryck för fästningsstaden – samt de plana kanalbroarna av järn. västerut från centrum mot älvmynningen – är lämning- arna av Älvsborgs slott, det gamla amiralitetsvarvet, Kommunaltekniska anläggningar som vattentorn och Nya Älvsborgs fästning och flottstationen Nya Varvet. spårvägarna. De stora utvidgningsområdena med 1600-talets stadsbyggande, med landets främsta ex- planmönster, tät stenstadsbebyggelse, gator av olika empel på holländskt inspirerad kanalstadsplan, med bredd och karaktär, bestämda hushöjder, parker och omgivande befästningsgördel och vallgrav, och trädplanteringar. Det mondäna Vasastaden – Lorens- den regelbundet planerade förstaden Haga med sin berg – Heden, med breda, trädplanterade huvudgator enklare rutnätsplan. Gatunät, tomtstruktur, bevarade som Kungsportsavenyn och Vasagatan, de palatslika och igenfyllda hamnkanaler. De solida köpmanshus ”parkkvarteren” och den storstadsmässiga, slutna kvar- av tegel som tillkom efter bränderna vid 1700-talets tersbebyggelsen med institutioner insprängda bland mitt. Karaktären hos ’Hamngatorna’ och de trånga hyreshusen. Högre upp i Vasastaden rester av tjäns- bakgatorna, med huvudsakligen 2–3-våningshus. Ut- temannaföreningens trädgårdsstad. Mönstergilla arbe- anför den gamla stadskärnan den trädkantade kanalen tarbostäder i tegel i Haga och Annedal, och traditionella Fattighusån och Gamla Fattighuset av trä – hela miljön trähus blandade med stadsmässiga landshövdingehus, utmärkande för 1700-talets nedbrunna Göteborg – med de inledande decenniernas terränganpassade, samt Gamla Allén vid Södra Vägen. Dessutom spridda oregelbundna planmönster, men även fullföljande av rester av donationsjordarnas landerier. rutnätsstaden. Bostadsbebyggelse för olika samhälls- skikt och som uttryck för olika stilepoker, och anlägg- Det tidiga 1800-talets stadsnydaning med stadsarkitekt ningar för idrott, rekreation och nöjesliv. Övre Vasa Carl W. Carlbergs nyklassicistiska stenstad inom vall- staden–Lorensberg med institutionskomplex i parkmiljö graven och det bälte av ny bebyggelse och planteringar och stenstadskvarter med inslag av landshövdingehus. som uppstod på det nedlagda fästningsområdet enligt Götaplatsen med omgivande kulturinstitutioner. Carlbergs plan 1808. Längs vallgravens insida kaj- Lorensbergs villastad och Nedre Johannebergs gator, öppna platser och salutorg samt byggnads- slutna hyreshuskvarter. Folkhemmets funktionella kvarter för bostäder och offentliga byggnader. Längs stadsbyggande i Övre Johanneberg med väderstrecks utsidan parker och gränsboulevarden Nya Allén. orienterade lamellhus i bergig naturmiljö. Göteborgska särdrag i stadsbilden. Stadssiluetten från älven och Hamn-, sjöfarts- och handelsstaden med hamn bergshöjderna runt staden med utblickar mot stadens anläggningar och bebyggelse från skilda tider, som omgivningar. Den topografiskt och socialt betingade visar hur kanalernas ursprungligen slutna innerhamnar karaktären av många småstäder i storstaden, d.v.s. fr.o.m. 1840-talet ersattes av älvstrandens djuphamn, ett lapptäcke av tydligt åtskilda stadsdelar. Kanal och affärslivets utveckling från de gamla patricierhusen stadens vattenstråk och kontakten med älven. Bygg- till varuhus och saluhallar. Kajer och sjöfartsanknuten nadstraditionen med dominerande låg bebyggelsehöjd, bebyggelse som f.d. Ostindiska kompaniet och andra det gula ”Göteborgsteglet” med den carlbergska nyklas- gamla handelshus kring Stora Hamnkanalen, kontor sicismen följd av medeltidsromantiken vid 1800-talets och magasin för handelsfirmor och rederier mot älven. mitt, den rikt formade sena 1800-talsbebyggelsen i puts Banker och försäkringsbolag vid Hamngatorna samt och tegel och med stort inslag av polykromi, landshöv- bostäder för olika sociala skikt. Donationsgrundade dingehusen och deras olika utvecklingsskeden. Gatu anläggningar som parker, sjukhus, skolor, museer och karaktären med gatsten och gånghällar i bohusgranit bostadsstiftelser. samt de rikliga inslagen av grönska i stadsbilden. Drag som visar på de livliga kontakterna med Storbritan- Det sena 1800-talets storstadsomdaning och -utbygg- nien och Europas västra delar.  nad med anläggningar, områden och bebyggelse som visar på ny samfärdselteknik, spridningen av olika verksamheter och skilda sociala gruppers levnads-

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 4 STADENS KULTURMILJÖ 35 Inom ramen för arbetet med kulturmiljöunderlag Göteborgs befästningar började uppföras redan för Västlänken har Göteborgs Stad fördjupat under 1620-talet. Detta arbete fortsatte med om- beskrivningen av de delar av riksintresse för och tillbyggnader under hela 1600-talet och en kulturmiljövård som berörs av aktuella detalj bit in på 1700-talet tills befästningarna slutligen planer. raserades efter ett beslut år 1807. Det första befästningssystemet bestod av en jordvall som Fornlämningar var två till tre meter hög och hade framskjutande Fornlämningar är spåren efter varaktigt över- skansar, bastioner, som var upplagda av ler- och given mänsklig verksamhet. Fornlämningar är jordmassor. Bastionerna från denna tid har vin- skyddade enligt Lagen om kulturminnen och får kelräta kurtiner (förbindande huvudvallar) och inte skadas. Lagskyddet gäller även markområdet raka flanker (sidor). Utanför befästningsvallen runt fornlämningen och områdets storlek beror grävdes en 1,5 meters djup vallgrav. på lämningens betydelse och karaktär. Ingrepp i Skansen Lejonet var färdigställd 1689 och fornlämning kräver länsstyrelsens tillstånd enligt Skansen Kronan stod färdig 1697 men först 1704 2 kap KML. var befästningsverken runt staden i slutgiltigt De fornlämningar som även nämns som ut- skick. Under 1700-talet förföll befästningsverket. tryck för riksintresseområdet och berörs direkt Mot slutet av århundradet hade de dock spelat ut eller indirekt av de aktuella detaljplanerna är: sin roll i försvarshänseende. Befästningsverken var då mycket bristfälliga och beslut om att riva • RAÄ Göteborg 135:1 Skansen Lejonet. Skyd- dem togs år 1807. Vallgraven fick vara kvar och det omfattar fästningstornet jämte omgivande den muddrades upp. En allé planterades utanför bastioner och försvarsanläggningar. vallgravsstråket. Skansarna sparades liksom en del av bastionen Carolus XI Rex vid Otterhällan. • RAÄ 216:1 Göteborg, 1600–1700-talets fäst- Rivningen av murverken tog lång tid och först nings- och kanalstad. En befästningsgördel, vid mitten av 1800-talet var det mesta nerbrutet. med lämningar över och under mark, samt Efterhand fylldes delar av stadens kanalsystem stadslager inom fornlämning. Fornlämningen igen. ingår som en väsentlig del i riksintresset. De tre bastionerna nedanför Otterhällan, det vill säga, Hållgårdsbastionen, Regeringen och • Lorensbergs landeri. Länsstyrelsen har bedömt Christina Regina, var en del av den lägre inre att området kring landeriet ska betraktas som befästningslinjen. Högre upp mot Otterhällan en fornlämning efter arkeologisk utredning fanns ytterligare tre mindre bastioner och de 2014. skulle alla försvara stadens södra sida. En av de mindre bastionerna uppe på Otterhällan (RAÄ Göteborg 208:3) är belägen inom planområdet för Västlänken men vilar uppe på berg. Mellan den lägre befästningslinjen och Skansen Kronan anlades en kaponjärgrav. Denna var en skyttegrav och förbindelselänk med skansen och befäst- ningen. När befästningarna delvis revs i början av 1800-talet ändrades vallgravens vinklade form något då Rosenlundskanalen anlades 1860 med sina kajer och trappor. (Trafikverket) Vid arkeologiska förundersökningar i samband med byggnationen av Götatunneln påträffades bland annat en mindre rest av bastion Regeringen, vid foten av Otterhällan. Under år 2014 har det påträffats delar av kurtinen som förband bastion Regeringen och Hållgårdsbastionen. Öster om Rosenlundskanalen är marken till stor del en utfyll- Figur 4.1:3 De olika delarna i befästningsanläggningen nad mellan bastionerna Carolus Dux och Christina enligt illustration av Göte Nilsson Schönberg (Trafikverket, 2013). Regina samt ravelinen Prinsessan Hedvig.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 36 4 STADENS KULTURMILJÖ Figur 4.1:4 Historisk karta från 1675 SPF Göteborg nr 85. Kartan visar Göteborgs befästning och sjöfront mot Göta älv. Utanför murarna mot älven är pålspärr och sänkverk markerade med parallella linjer. (Trafikverket, 2013)

Figur 4.1:5 Befästningsmurarna är markerade i lila med en ungefärlig utbredning. Bastion Christina Regina fortsätter ut i dagens rätade vallgrav. (Antiquum, 2013)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 4 STADENS KULTURMILJÖ 37 En arkeologisk förundersökning från 2014 4.2.1 Påverkan på riksintresset Göte- har visat på mycket välbevarade rustbäddar efter borgs innerstad bastion Christina Regina. Kungsparken utgjordes Följande miljöer som anges som uttryck för riks- tidigare av den yttre befästningen, den så kallade intresset kommer att påverkas av detaljplanerna glacisen/fältvallen – en lågt sluttande jordvall för Västlänken: framför vallgraven. Från nyligen genomförda undersökningar i Trädgårdsföreningen har det • 1600- och 1700-talens fästnings- och kanalstad framkommit att fältvallens inre del, banketten, är med bevarade delar av stadsbefästningarna. mycket välbevarad. Banketten utgörs av en låg Delar av befästningsstråket (som ligger under mur som finns välbevarad genom hela Kungs mark) mellan Lilla Bommen och Stora Hamn- parken. En arkeologisk förundersökning från kanalen samt bastionen Christina Regina kom- 2014 har påträffat banketten i princip intakt, cirka mer att beröras. 2,4 meter under nuvarande marknivå. (Antiquum, 2014) • Skansen Lejonet (som geografiskt ligger utanför riksintresseområdet, men nämns som Byggnadsminnen uttryck för riksintresset). Byggnader och anläggningar som har ett högt kulturhistoriskt värde kan enligt lagen om kultur- • Stationsmiljön kring centralen och före detta minnen byggnadsminnesförklaras av länsstyrel- Bergslagsbanan med tillhörande parkmiljö sen. Varje byggnadsminne har särskilt anpassade (som geografiskt ligger utanför riksintresse skyddsföreskrifter som styr vilka ändringar som området, men som indirekt nämns som uttryck kräver tillstånd. för riksintresset). Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begrav- ningsplatser ska vårdas och underhållas så att • Olika stilepoker och tydligt åtskilda stadsdelar deras kulturhistoriska värde inte minskas och exemplifieras i området kring Haga Kyrkoplan. deras utseende och karaktär inte förvanskas enligt lagen om kulturminnen. Kyrkobyggnader som • Rosenlundsbron som är ett exempel på stål- är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit broar av järn. före utgången av år 1939 får inte på något väsent ligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. • Parker och gränsboulevarden Nya Allén samt Hagakyrkan, uppförd 1856–59, ligger inom plan- tydligt åtskilda stadsdelar kommer påverkas området för Station Haga. vid Haga Kyrkoplan som ligger i mötet mellan Byggnader kan omfattas av skydd enligt Haga och Vasastaden. förordningen om statliga byggnadsminnen (1988:1229). Riksantikvarieämbetet har tillsyn • Handelshögskolan är exempel på institution över de statliga byggnadsminnena i landet. Bygg- insprängd i kvartersbebyggelsen. nadsminnen redovisas på karta i figur 4.1:1. • Landerier Johanneberg och Liseberg. Andra skyddsbestämmelser Enskilda objekt i kommunens bevarandeprogram • Götaplatsen med omgivande kulturinstitu för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse redo tioner. visas i kommande avsnitt för respektive detaljplan. Påverkan på riksintresset kommer främst att ske genom bortschaktning av fornlämningar och 4.2 Detaljplanernas påverkan, effekt intrång i parkanläggningar med äldre träd som är och konsekvenser en del av stadsbilden vilket är en del av kultur- Stora delar av planområdet ligger inom riksintres- miljön. Därtill medför nya stationsuppgångar set för kulturmiljövård. Här redovisas övergrip och tekniska anläggningar stor visuell påverkan ande och sammanhängande påverkan på kultur- på stadsbilden och på kulturhistoriskt värdefulla miljön och dess konsekvenser. byggnader, stadsrum och parker. Schaktning och sprängningsarbeten kan komma att orsaka skador och sättningar på

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 38 4 STADENS KULTURMILJÖ befintlig bebyggelse. Det kan också leda till att av värdefull parkmiljö. Både stationsparken vid vissa byggnader behöver grundförstärkas. Det före detta Bergslagsbanans stationsbyggnad kan även innebära konsekvenser för befintlig och en allé vid Nils Ericsonsgatan har historiskt bebyggelse i samband med driften. Förändrade ingått i ett grönt ”resenärsstråk” som redan är grundvattennivåer i samband med schaktning kan sargat och ingreppen riskerar att minska förstå- även komma att få konsekvenser för byggnaders elsen av den historiska kommunikationsmiljön i rustbäddar. Denna typ av konsekvenser behand- 1800–1900-talsstaden. las av Trafikverket i en rapport som behandlar byggskedet och tas inte upp i denna MKB. Olika stilepoker och tydligt åtskilda stadsdelar Haga Kyrkoplan med omgivning har ett stort Delar av befästningsstråket mellan Lilla stadsbyggnads- och stadsplanehistoriskt värde Bommen och Stora Hamnkanalen samt vilket utgör en väsentlig del i motiveringen till bastionen Christina Regina riksintresseområdet. Detaljplanerna medger stor Detaljplanerna möjliggör ett oåterkalleligt bort påverkan på stadsmiljön kring Haga Kyrkoplan tagande av lämningar från 1600-talets befästa och parkmiljöerna Kungsparken, Nya Allén och stad, vilket innebär en urlakning av det kultur- Haga Kyrkoplan som utgör markörer mellan historiska berättarinnehållet och förlust av stora stadens olika utbyggnadsfaser och väl åtskilda vetenskapliga värden. Längs linjedragningen stadsdelar. innebär schaktning för tunneln irreversibla ingrepp och därmed stor påverkan på följande Parker och gränsboulevarden Nya Allén fornlämningsmiljöer inom Göteborg 216:1: En uppgång, inklusive tekniska anläggningar, i Kungsparken (Haga norra), som är ett av de mest • Befästningsstråket längs älven och hamnstrå- karakteristiska inslagen i Göteborgs stadsmiljö, ket med en anlagd gördel av bastioner och medför risk för stor negativ påverkan på Kungs- kurtinmurar, pålspärrar och sänkverk samt parkens karaktär. Möjligheten att avläsa Göte- lämningar av före detta masthamnen. borgs historia kan försämras eftersom parkens roll som gräns mellan stadens olika utbyggnads- • Stora Hamnkanalen som är en del av den skeden skulle försvagas. Det i princip ostörda ursprungliga holländska stadsplanen och är historiska rummet, präglat av omsorgsfullt utf Göteborgs första hamnanläggning. ormad bebyggelse enligt 1800-talets ideal, kommer att förändras. • De tidigare försvarsanläggningarna Christina Vid Kungsparken/Nya Allén/Haga Kyrko Regina samt vallgraven och glacisen som är av plan berörs ett flertal stora och gamla träd med stor betydelse för förståelsen av den befästa avgörande betydelse för platsens karaktär och staden Göteborg. kopplingen mellan Kungsparken och Haga Kyrkoplan. Detaljplanen för järnvägstunneln och Skansen Lejonet Haga station medför en mycket stor påverkan på Ett irreversibelt ingrepp görs i Gullberget enligt parkmiljön i området. detaljplan för järnvägstunneln. Eftersom platsen omges av berg i dagen kommer det inte att vara Landerier möjligt att dölja ingreppet fullständigt. Tunnel Johannebergs landeri, såväl parken som byggna- anläggningen förändrar topografin i området derna, samt landeribyggnader på Liseberg påver- på ett avgörande sätt. Bilden av skansen på den kas av detaljplanen för järnvägstunneln, vilket karaktäristiska klippan som skjuter upp ur det skulle innebära att viktiga spår av landeriepoken flacka omgivande landskapet blir otydligare och försvinner eller förvanskas. Detta är en epok som påverkan stor på ett av riksintresseområdets ut- är särskilt utmärkande för Göteborg. Landeriet tryck för den befästa staden. var också en del av utställningen 1923.

Station Centralen och före detta Bergslags Götaplatsen med omgivande banan med tillhörande parkmiljö kulturinstitutioner Detaljplanerna medför risk för ett borttagande En uppgång i direkt anslutning till Götaplat- av flera äldre träd samt ingrepp i och reducering sen riskerar att få stor negativ påverkan på den

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 4 STADENS KULTURMILJÖ 39 monumentala platsbildningen genom mycket 4.4 Alternativens konsekvenser stor visuell påverkan på de arkitekturhistoriskt Samtliga alternativa sträckningar vid Skansen och stadsbildsmässigt viktiga byggnaderna och Lejonet innebär stora konsekvenser i en för platsen. Göteborg mycket värdefull miljö som sedan tidigare blivit hårt trängd från flera håll. Hamn-, sjöfarts- och handelsstaden med Alternativt läge i plan för stationen vid Cen- hamnanläggningar tralen skulle sannolikt innebära ett mycket större Ingrepp i Stora Hamnkanalen, som utgör en ingrepp befästningsverken och därmed i riks- oersättlig del av stadsbilden, medför risk för för- intresseområdets kärnvärden än valt alternativ vanskning i samband med återuppbyggnad. – även om osäkerheter föreligger kring lämningar- nas exakta placering. Det alternativa ytliga läget 4.2.2 Konsekvenser för riksintresset bedöms inte få några andra konsekvenser för Göteborgs innerstad kulturmiljön än det valda alternativet. Detaljplanerna för järnvägstunneln och stationer Alternativt läge i plan för stationen vid Haga na möjliggör en reducering av fornlämningsmil- innebär ur fornlämningssynpunkt ett mycket stort jön och borttagning av befästningsverk. Detta och irreversibelt ingrepp och negativ konsekvens medför att de negativa konsekvenserna då det för fornlämningen Göteborg 216:1 som är en vik- vetenskapliga värdet samt lämningarnas berättar tig del av riksintressets värde. innehåll kan gå förlorat. Därtill möjliggör detalj- Alternativt läge i höjdled för stationen vid planen för järnvägstunneln ingrepp i berget under Korsvägen innebär samma konsekvenser för Skansen Lejonet som kan förändra upplevelsen av kulturmiljön under förutsättning att djupläget den befästa staden, vilket innebär stora negativa inte påverkar Västlänkens ingång i berget vid konsekvenser för riksintressets värde. Johannebergs landeri samt att det ytliga lägets Detaljplanen för Station Haga möjliggör om minskade flexibilitet för stadsplaneringen ovan fattande förändringar kring Haga Kyrkoplan och mark inte får negativ påverkan på kulturmiljön. Kungsparken. Förändringen försvårar möjlig- Alternativ sträckning under Örgrytevägen skulle heten att uppleva platsens stadsbyggnads- och ur kulturmiljösynpunkt innebära en avsevärd stadsplanehistoriska särprägel som är en del av mildring av den negativa kulturmiljöpåverkan riksintressets uttryck. Förändringen kan medföra då flera värdefulla kulturmiljöer och byggnader mycket stora negativa konsekvenser. skulle kunna bevaras intakt på plats.

4.3 Nollalternativets konsekvenser Utan Västlänken förväntas också en större andel av resandet ske med bil, vilket kan antas innebära ytterligare utbyggnad av vägar. Dessa åtgärder kan antas innebära viss negativ påverkan i form av ingrepp i värdefulla parkmiljöer som delvis kan komma att behöva tas i anspråk för körfält, bussfält osv vilket skulle kunna få konsekvenser för bland annat före detta Bergslagsbanans stationspark, Kungsparken, Haga Kyrkoplan och Johannebergs landeripark. Detta kan eventuellt även innebära borttagande av vissa äldre och värdefulla träd. Sammantaget kan sådana ingrepp innebära en negativ kultur miljöpåverkan då kulturhistoriska samband fragmenteras. Påverkan skulle dock troligen bli betydligt mindre än vid genomförandet av Västlänken och konsekvenserna bedöms därför som små för kulturmiljön och riksintresset för kulturmiljö v å r d e n .

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 40 4 STADENS KULTURMILJÖ 5 Stadens grönstruktur

5.1 Förutsättningar och bedömnings- i bebyggelsen och har en stadsmässig karaktär. grunder Andelen parkyta är betydligt större än inom Med grönstruktur avses här de gröna miljöer och vallgraven. i viss mån också de blåa (vatten) miljöer som Göteborgs Stads intention att komplettera finns i staden. Det som beskrivs och bedöms är befintlig bebyggelse och bygga en tät, attraktiv den betydelse som dessa miljöer har för såväl djur stad kräver bland annat att även de gröna kvalite- och växter (biologisk mångfald) som för män- terna i dessa områden utvecklas. I grönstrategin niskor, det vill säga både de ekologiska och de anges mål och strategier för de gröna kvaliteterna sociala/rekreativa värdena. ur både socialt och ekologiskt perspektiv, som Bedömningsgrunderna för grönstrukturen byg- anger att Göteborg ska vara en tät och grön stad ger på de värden och den känslighet som berörda som både bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv miljöer tillmäts i befintligt underlag, till exempel samt ett rikt växt- och djurliv där ekosystemens Göteborgs grönstrategi, för en tät och grön stad, tjänster tas tillvara. Utifrån storlek och innehåll och gjorda inventeringar, samt det eventuella delar strategin in grönområden i bostadsnära skydd som ett område, objekt eller art omfattas grönområden, stadsdelsparker och stadsparker av enligt gällande lagstiftning. Ett av de underlag samt större naturområden. I strategin identifieras som har tagits fram för detaljplanerna är en natur- också gröna stråk. värdesinventering (Calluna, 2013). Uppgifter från Inom och i närheten av planområdet finns flera inventeringarna används främst för att bedöma grönområden (park- eller naturområden). Dessa och beskriva konsekvenser för naturmiljön i efter- redovisas i figur 5.1:1 och tabell 5.1:1. Områdena kommande avsnitt för var och en av detaljplaner har identifierats och avgränsats i Trafikverkets na. I detta avsnitt redovisas information från arbete med järnvägsplanen. Av dessa har Kungs- inventeringarna mer översiktligt. parken och Renströmsparken definierats som I Göteborg finns många parker och naturområ stadsparker och Haga Kyrkoplan som stads- den. I jämförelse med andra städer är Göteborg delspark i grönstrategin. Kungsparken ingår en mycket grön storstad. Älven och närheten också tillsammans med Haga Kyrkoplan och till havet sätter också sin prägel. Den centrala Vasagatan i nätverket av gröna stråk i och närmast stadens planmönster och byggnadssätt förstärks stadskärnan. av Kungsparken som utgör ett ”grönt bälte” från De inventeringar som har gjorts av naturvär- Haga i väster till Fattighusån i öster. den i och i anslutning till planområdena visar Stadens parker är från olika tidsperioder att de ekologiska värden främst är kopplade till med varierande karaktär och funktionsinnehåll. trädmiljöer och vattendrag. I området kring Kunskap om stadens gröna kulturarv är viktig Station Haga finns de högsta värdena knutna till för förståelsen av dagens funktion, både ur enstaka grova och gamla träd medan de värdeful- ekologisk och ur rekreativ synvinkel. Den laste mer sammanhängande trädmiljöerna finns gamla stadskärnan inom vallgraven anlades på Almedals höjder. Göteborgs stad innehåller en på 1600-talet och består av kvartersbebyggelse. ansenlig mängd gamla och grova värdefulla träd, Området har en mycket liten tillgång på grönska. i synnerhet lövträd. Det finns en högre koncentra- De parker som finns tillför därför tillsammans tion av biologiskt värdefulla träd inne i staden med vallgraven och de kanaler som omger och än i närområdet. Parkstråket som Nya Allén rinner genom stadskärnan värden kopplat till och Kungsparken är en del av är den innersta både rekreation och biologisk mångfald. grönstrukturen i centrum och har därför stora Utanför vallgraven ligger ett sammanhängande värden även ur ett ekologiskt perspektiv. Här grönområde. Området var tidigare ett befäst- finns en generation av gamla, ihåliga men friska ningsstråk och är idag ett viktigt grönt komple- ädellövträd. Sambandet (konnektiviteten) mellan ment till kvartersstaden. Genom parkområdet går trädmiljöerna, till exempel mellan Alléstråket och dock stora trafikstråk. Utanför den gamla stads- Slottsskogen är viktigt för bland annat spridning kärnan ligger kvartersbebyggelse från 1800-tal av arter och överlevnad för arter som kräver stora och tidigt 1900-tal. Här är parkerna insprängda områden för exempelvis födosök.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 5 STADENS GRÖNSTRUKTUR 41 Bagaregården 1

Göta älv

Olskroken

Gullbergsvass 2

3 Göteborgs- operan 4

Göteborg 5 Central

Göta älv

Stora hamn- Lunden kanalen Ullevi Inom Vallgraven

Götatunneln

Vallgraven

E6 Heden

6 Vasastaden Scandinavium Järntorget Hagakyrkan Haga 7 Svenska mässan Korsvägen

8 13 15 Örgryte

10 14 16 Liseberg 12 9 11 17 Landala Mölndalsån 18

Chalmers Johanneberg

Rv 40

Almedal ´

0 240 M Sahlgrenska sjukhuset Figur 5.1:1 Parkområden inom och i närheten av planområdena. Detaljplaner, Parker källa: Stadsbyggnadskontoret källa: Trafikverket Planområdesgräns stationer Parker Planområdesgräns Järnvägstunneln Tabell 5.1:1 Parkområden som redovisas i figur 5.1:1. Nummer Namn/benämning ruktur. Effekterna av ianspråktagandet av en del 1 Gullbergsån av parken för ventilationsschakt samt uppgången 2 Gullberget / Skansen Lejonet från station Korsvägen bedöms som litet eftersom anläggningarna placeras i utkanten av parken. 3 Bergslagsbanans stationspark Därmed kan parkområdet nyttjas på samma 4 Kanaltorget vis som idag. De negativa konsekvenserna för 5 Packhuskajen stadens grönstruktur av ingreppen i Renströms 6 Kungsparken, Nya Allén och Rosenlund parken bedöms därför som små. Uppgången från 7 Haga Kyrkoplan och Vasagatan station Korsvägen i utkanten av parken tillgäng- 8 Parkområde mellan Övre och Nedre liggör också parkområdet för fler människor och Fogelbergsgatan (Fogelbergsparken) därmed bedöms parkens värde kunna bli ytterli- 9 Större grönområde kring Landala gare större ur ett socialt perspektiv. vattentorn Utöver Renströmsparken berörs några bostads 10 Grönområde kring Fjäderborgen nära parkområden av service- och ventilations- 11 Lekplats vid Malmstensgatan schakt i berg. Ingrepp i dessa områden bedöms 12 Park vid Vasa konsthall dock inte påverka stadens övergripande 13 Park mellan Hvitfeldtska och landsarkivet grönstruktur, varken ur socialt eller ekologiskt 14 Renströmsparken perspektiv. 15 Johannebergs landeri och Korsvägen På de sträckor som järnvägstunneln byggs 16 Liseberg i lera/jord kommer direkt berörda park- och 17 Mölndalsån naturområden att påverkas i större utsträckning 18 Naturområde vid Jakobsdal eftersom anläggandet av tunneln sannolikt sker genom schakt uppifrån. Den tillfälliga påverkan under byggskedet har avgränsats bort för miljö- Mölndalsån passerar planområdena liksom bedömningen av detaljplanerna, men beskrivs i både Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen Trafikverkets MKB för järnvägsplanen, se vidare (vallgraven). Nordost om planområdet för järn- avsnitt 2.2.3. Parkernas funktion för biologisk vägstunneln mynnar Mölndalsån i Säveån som mångfald samt människors välbefinnande kom- är Natura 2000-område. Säveån med närområde mer dock inte att vara fullt återställda när Väst- hyser stora naturvärden knutna till lax och kungs länken driftsätts. En förväntad effekt är långvarig fiskare. I Mölndalsåns vattensystem finns den förlust av gamla grova träd inom områden som sällsynta och skyddade undervattensväxten knöl- berörs av schakt samt i viss mån omkringliggande nate. Den svenska populationen av arten är hu- arbetsområde. Det bedöms exempelvis ta 50–100 vudsakligen knuten till Göteborg och huvuddelen år innan Kungsparken och Haga Kyrkoplan är av fynden har gjorts på olika platser i Mölndalsån fullt återställda med avseende på trädmiljöer. och i Kvillebäcken på Hisingen. Därför beskrivs effekter och konsekvenser av dessa ingrepp även i denna del av MKB:n. 5.2 Detaljplanernas påverkan, effekt De grönområden som påverkas av schakt och och konsekvenser där det kan uppstå långvarig förlust av värdefulla Huvuddelen av järnvägstunneln för Västlänken trädmiljöer är parken vid Bergslagsbanans station, anläggs genom berg. I dessa delar bedöms endast Kungsparken, Nya Allén, Haga Kyrkoplan och uppgångar samt service- och ventilationsschakt Liseberg. påverka befintliga park- och naturområden. Bland Trädmiljöerna i Kungsparken och Nya Allén annat kan Renströmsparken komma att påverkas bedöms ha högsta naturvärde. Området är också av både ventilationsschakt och den planerade ett viktigt grönområde ur socialt perspektiv och uppgången för station Korsvägen vid Artisten. definieras som en stadspark. Hagas trädmiljöer är Parken bedöms vara av betydelse för stadens således en del i Göteborgs värdefulla grönstråk i övergripande grönstruktur, främst ur socialt per- innerstaden. Huvuduppgången för Station Haga spektiv eftersom den ligger i anslutning till flera placeras i Kungsparken, mellan Nya Allén och universitetsinstitutioner. I grönstrategin definieras Parkgatan. Byggnaden ovan mark samt utökning den som en stadspark. Parkens värde bedöms av hållplatsen för spårvagnar intill uppgången därför som stort för stadens övergripande grönst- medför negativa effekter i form av permanent

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 5 STADENS GRÖNSTRUKTUR 43 förlust av grönyta inom parkområdet. Det på- överblicka men även en begränsad förbättring/ verkar både nyttjandet och upplevelsevärdet för utökning av stadens grönstruktur bedöms kunna parkområdena, men också i viss mån områdenas medföra åtminstone måttliga positiva effekter om ekologiska funktion främst kopplat till träden. de genomförs strategiskt sett till staden som hel- Uppgången placeras dock i en idag mindre attrak- het. Eftersom värdet av förbättrad grönstruktur tiv del av parken och tillkomsten av Station Haga i innerstaden är högt blir de positiva konsekven- bedöms öka mängden människor som vistas i och serna stora redan av begränsade åtgärder. invid parkområdena under en stor del av dygnet. Vad gäller vattenmiljöer förväntas inte detalj- Det skapar liv på platsen och en ökad trygghet planerna för Västlänken medföra några fysiska i att vistas här, vilket är positivt ur ett socialt förändringar av berörda vattendrag i driftskedet. perspektiv. För varje detaljplan har det tagits fram en dag- I detaljplanerna för stationerna finns flera vattentutredning som innehåller förslag på åtgär- inarbetade skyddsåtgärder som värnar om de der, både för att utjämna vattnet som avrinner gröna miljöerna. Men även om det efter färdig- från respektive planområde och för att avskilja ställt arbete nyplanteras träd och möjligen även föroreningar innan dagvattnet når recipienten. flyttas befintliga gamla träd inom parkområdena Direkta recipienter förväntas vara Göta älv och kommer schakt genom parkområden att leda Mölndalsån samt möjligen även Stora Hamnkana- till förlust av träd, varav flera är både stora och len och Rosenlundskanalen. Under förutsättning gamla med bland annat håligheter. Förlusten av att åtgärderna i dagvattenutredningarna genom- träd bedöms medföra övergående men långvariga förs bedöms inte detaljplanerna påverka berörda effekter för stadens grönstruktur. De gamla vattendrag. Därmed skulle inte heller Säveån, träden har flera viktiga funktioner både ur eko- som är indirekt recipient genom det vatten som logisk och socialt perspektiv. Eftersom tiden det avrinner till Mölndalsån, påverkas av föreslagna tar att återställa trädens funktion, främst för den åtgärder enligt detaljplanerna i driftskedet. biologiska mångfalden, är längre än en generation bedöms effekten som stor. Trädens värde för 5.3 Förslag till ytterligare åtgärder för stadens grönstruktur bedöms vidare som stora att minska miljöpåverkan och de negativa konsekvenserna av förlusten blir Förutom de skyddsbestämmelser som har arbe- därför mycket stora. tats in i detaljplanerna kommer Göteborgs Stad För övriga områden där anläggandet av och Trafikverket att tillsammans i den fortsatta schakten medför långvarig förlust av gamla träd processen bland annat ta fram en åtgärdsplan för bedöms effekterna som måttliga och värdet för träd som påverkas vid anläggandet av Västlänken. områdenas träd för stadens grönstruktur bedöms Planen kommer bland annat att redovisa vilka som små till måttliga. Därmed blir de negativa av de äldre träden som kan behållas och vilka konsekvenserna för stadens grönstruktur av den skyddsåtgärder som behövs för att säkerställa långvariga förlusten av likvärdiga träd små till deras överlevnad, hur de träd som ska flyttas till- måttliga. fälligt eller permanent ska hanteras samt vilken Förutom det fysiska ianspråktagandet av kompensation som ska ske genom nya plante- områden som idag utgör park- och naturområden ringar med mera. innebär genomförandet av detaljplanerna för Västlänken att intentionerna i översiktsplanen för 5.4 Nollalternativets konsekvenser Göteborgs stad kan genomföras fullt ut. Väst- Utbyggnad och utveckling av centrala Göteborg länken skapar bland annat nya förutsättningar förväntas huvudsakligen ske genom förtätning. för ytor inom Gullbergsvass. Områden som idag I Vision Älvstaden ingår bland annat utveck- är bangård kan istället användas för att skapa lingen av Gullbergsvass till en tät och blandad en ny tät centrumbebyggelse där grönstruktu- stadsbebyggelse. Förtätning kan innebära att de ren kan planeras aktivt. Genom att Västlänken gröna strukturerna som bland annat är viktiga för innebär betydande förbättring i möjligheten att den biologiska mångfalden minskar eller försvin- tågpendla kan områden som idag används för ner. Genom att aktivt planera för grönstruktur biltrafik minska och därmed frigörs även i dessa kan befintliga miljöer både bibehållas och utveck- delar områden som aktivt kan integreras i stadens las samt nya tillskapas, vilket är Göteborgs Stads grönstruktur. Effekterna av detta är svåra att ambition i stadens nya grönstrategi.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 44 5 STADENS GRÖNSTRUKTUR Vid Gullbergsvass bedöms dock inte hela den planerade omvandlingen vara möjlig utan Väst- länken som en viktig del i kollektivtrafiknavet vid station Centralen. Utan Västlänken behöver en större del av området istället användas för bangård, bussterminal och ytor för trafikända- mål. Därmed minskar potentialen att skapa en ny stadsdel med många mötesplatser och grönska. De markanvändningsanspråk som istället är aktuella ger mindre utrymme för gröna miljöer. Även på andra ställen i staden riskerar det öka- de behovet av större markytor för trafikändamål ta grönområden i anspråk och därmed minska den gröna ytan liksom möjligheten att utveckla sådana värdena i staden.

5.5 Alternativens konsekvenser Den studerade alternativa placeringen av station Centralen i ett sydligt läge skulle medföra en höj- ning av marknivån vid Kanaltorget. En sådan höj- ning skulle påverka möjligheterna till utsikt över älven, vilket negativt påverkar möjligheten att förstärka de gröna strukturerna utmed älven med koppling till vattnet. Det skulle dock samtidigt minska intrånget i Bergslagsparken vid anläggan- det av stationen. För övrigt bedöms inte de studerade alternativen medföra några andra effekter eller konsekvenser av betydelse för stadens övergripande grönstruktur jämfört med valda alternativ.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 5 STADENS GRÖNSTRUKTUR 45 6 Människors hälsa

6.1 Förutsättningar och bedömnings- 60 decibel (A) och fler än 10 000 personer utsätts grunder för nivåer över 65 decibel(A) vid sin bostad. Ett Västra Götalandsregionens Miljömedicinska stort antal göteborgare har alltså en bullersitua- Centrum (VMC) har på uppdrag av Trafikverket tion som inte uppfyller långsiktiga mål om en och Göteborgs Stad gjort en miljömedicinsk god ljudmiljö. Det konstateras också att bullret är bedömning av hälsoeffekter av Västlänken. värst vid de stora trafiklederna, i centrala Göte- I uppdraget ingick att bedöma risk för människors borg och på vissa gator med mycket genomfarts- hälsa för följande faktorer; buller, stomljud, vibra- trafik. tioner, luftföroreningar och elektromagnetiska Inom de aktuella planområdena är dagens fält för boendemiljöer. Bedömningar gjordes för bullernivå hög vid exempelvis lägena för de tre både bygg- och driftskedet. Här redovisas endast stationerna samt tunnelpåslaget vid Gullberget. en sammanfattning av resultatet för driftskedet. På samtliga platser är det vägtrafikbullret som Som grund för bedömningar har bland annat dominerar och i flera fall överskrids 65 decibel(A) riktvärden, standardiserade modeller för att vid byggnaders fasader. Vid Haga påverkas också beräkna bullerstörning, scenariobeskrivningar planområdet av buller från spårvagnstrafik, som för förändringar i luftkvalitet och beräkningar av i båda fallen bedöms uppgå till måttliga nivåer elektromagnetiska fält använts. VMC:s rapport (huvudsakligen mindre än 60 decibel(A)). bygger till stor del på information som Trafik När det gäller spridning av stomburet ljud är verket tillhandahållit i form av underlagsrapporter nulägessituationen till stor del okänd. Det före- till MKB:n för järnvägsplanen. kommer en viss påverkan av stomljud från spår- VMC:s rapport redovisar endast i begränsad vagnstrafik och befintlig tågtrafik. Det finns dock utsträckning nulägessituationen, det vill säga inga uppgifter för spårvagnstrafiken i de aktuella förutsättningarna för de aktuella faktorerna. planområdena. Tågtrafikering genom Gårdatun- Nulägesbeskrivningen är därför hämtad från de neln har i Västlänkens järnvägsutredning (2006) handlingar rörande buller och luftkvalitet som visat ge upphov till stomljudnivåer på upp till 43 hör till detaljplanerna för Västlänken samt från decibel(A). I Gårdatunneln saknas dock stom- Trafikverkets underlagsrapporter. ljudsisolerande åtgärder. Inom Göteborg finns mäktiga leror på flera 6.1.1 Buller, stomljud och vibrationer ställen som kan ge upphov till störande vibratio- Ljudet som alstras vid exempelvis tågtrafik kan ner kring exempelvis järnvägar och publikevene delas in i två delar, luftburet och stomburet. Det mang med hoppande människor. Vibrationer är luftburna bullret är det ljud som når en mottagare endast aktuella då tågtrafiken går ovan jord på via utbredning genom luften. Det stomburna lju- vibrationskänslig mark, som till exempel leror och det sprids som vibrationer i marken (oftast berg) gyttjor med stor mäktighet. Därmed berörs endast och påverkar mottagaren genom att golv, väggar området mellan E6 och Gullberget vilket ligger i och tak vibrerar, vilket ger buller med lågfrekvent den nordöstra delen av planområdet för järnvägs- karaktär. Vibrationer som ger stomburet buller är tunneln. Det finns inga kända platser utmed den mycket små (liten amplitud) och kan normalt inte befintliga järnvägen i berört område där riktvär- uppfattas genom att känna på väggar eller dylikt. den för komfortstörande vibrationer överskrids. Vibrationer som känns i kroppen via golv, väggar Trafikverket har dock genomfört vibrationsmät- etcetera kan på motsvarande sätt sällan höras, och ningar på två platser längre österut, öster om de uppstår oftast där marken är mjuk, till exempel både väg E6 och väg E20. Mätningarna visade i sand eller lera. på vibrationsnivåer i marken under riktvärdet I storstadsområden finns många aktiviteter 0,4 mm per sekund (enligt Trafikverkets riktlinjer: som medför buller. Enligt Miljöförvaltningen Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. i Göteborg beräknas omkring 100 000 boende Dnr 02-4235/SA60 2006-02-01). I byggnader i staden utsättas för mer än 55 decibel(A) ekvi- kan vibrationsnivåerna dock förstärkas något valent ljudnivå utanför sin bostad. Cirka 70 000 vid veka bjälklag och det kan därför förekomma göteborgare utsätts dagligen för ljudnivåer över nivåer något över komfortstörande riktvärde. De

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 46 6 MÄNNISKORS HÄLSA högsta registrerade vibrationsnivåerna på platsen 6.1.3 Elektromagnetiska fält har jämförts med tågtidtabeller och det påvisades Elektromagnetiska fält finns naturligt i vår inget samband mellan dessa tillfällen och tågpas- omgivning i form av ljus, värme och ultraviolett sage. Bedömningen är därför att det snarare är strålning, men alstras också vid användning av vägtrafiken på motorvägen än tågtrafiken som ger elektrisk ström och trådlösa kommunikations- upphov till vibrationsnivåer i området. system. Den typ av fält som bildas vid produktion, När människor utsätts för buller kan det vara överföring och användning av elektrisk ström och störande vilket påverkar välbefinnandet negativt. som har de lägsta frekvenserna upp till 300 Hz Till exempel är personer som bor i bullerutsatta kallas lågfrekventa fält och alstras vid exempel- miljöer mindre nöjda med sin bostad, de sover vis transformatorstationer och kraftledningar. sämre och är mer stressade. I förlängningen kan De magnetiska fälten kan till skillnad från de detta sannolikt leda till högt blodtryck och andra elektriska fälten inte skärmas av utan passerar sjukdomar. För flygbuller och buller från väg- genom mark och byggnader. Magnetiska fält mäts trafik har det i flera undersökningar påvisats ett i enheten tesla (T) eller vanligtvis mikrotesla (µT). samband mellan hög bullernivå vid bostaden och Då det gäller långtidseffekter finns det en viss risk för hjärtinfarkt. Samma samband har inte misstanke att lågfrekventa magnetfält ökar risken rapporterats för buller från tågtrafik, men det har för viss typ av cancer, leukemi (blodcancer), heller inte gjorts lika stora och lika många under hos barn. Vid en sammanvägning av tidigare sökningar för just tågbuller som för väg- och genomförda studier, en så kallad metaanalys, flygbuller. drogs slutsatsen att det för en dygnsmedelexpo- nering över 0,4 µT finns en tvåfaldig riskökning 6.1.2 Luftföroreningar för leukemi hos barn som inte kan förklaras av För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer slumpmässiga variationer men som delvis kan (MKN) definierade. Luftkvaliteten i Göteborg bero på så kallat selektionsfel i vissa studier. förbättras kontinuerligt. Periodvis är den dock Världshälsoorganisationens expertorgan för fortfarande dålig och på vissa platser förekom- cancerforskning (IARC, 2002) har därför klas- mer överskridande av MKN. Dessa är framförallt sificerat lågfrekventa elektromagnetiska fält som knutna till de större trafiklederna. De MKN som möjligen cancerframkallande. Någon riskökning är svåra att klara och som är trafikrelaterade under exponeringsnivån 0,4 µT har inte kunnat

är framför allt kvävedioxid (NO2) och partiklar konstateras. I Sverige insjuknar årligen cirka 80 (PM10). barn i leukemi, vilket innebär en årlig insjuknan- Hos vuxna ökar risken både att drabbas av defrekvens motsvarande ett fall per 25 000 barn. och att dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvä- Med den exponeringsförekomst som diskuterats gar till följd av exponering för luftföroreningar. ovan innebär det att mindre än ett fall av barnleu- Det är framför allt inandningsbara partiklar som kemi per år i Sverige skulle kunna hänföras till bidrar till uppkomsten av sjukdomar och besvär exponering för magnetfält. i Sverige men även kväveoxider, marknära ozon samt vissa organiska kolväten kan tänkas bidra 6.2 Detaljplanernas påverkan, effekt till detta. Det har beräknats (från halten av PM10) och konsekvenser att cirka 900 människor per år i hela Västra Enligt VMC:s utredning kommer boende i Götaland dör i förtid på grund av luftförorenings- närheten av spårområdet vid tunnelns norra och partiklar. För Göteborg blev motsvarande siffra södra mynning att påverkas av ökat tågtrafik drygt 300 personer per år. Om man istället utgår buller under driftskedet. Av dessa områden är från de ytterligare mindre partiklarna PM2,5 (där det endast Västlänkens sträckning mellan E6 mätdata finns för Göteborg) blir antalet förtida och tunnelmynningen i Gullberget som berörs dödsfall cirka 200 personer per år. Då en stor del av de aktuella detaljplanerna. Totalt sett uppskat- av föroreningarna kommer från andra länder har tar VMC att ytterligare cirka 80 boende (utöver antalet förtida dödsfall på grund av lokala utsläpp de som påverkas utan Västlänken) kommer att av partiklar beräknats till cirka 300 personer per störas av buller i områdena kring mynningarna. år i Västra Götaland. VMC har tidigare beräknat På den sträcka som ligger inom detaljplanerna för att PM2,5 orsakar knappt 100 förtida dödsfall per järnvägstunneln redovisar Trafikverkets utred- år i Göteborg på grund av lokala utsläpp. ningar att bullersituationen förbättras något tack

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 6 MÄNNISKORS HÄLSA 47 vare att befintliga spår avlastas och Västlänken 2030/2035 är svårbedömd. Framtagna trafikprog- går i tråg. Utmed den aktuella sträckan (E6 till noser visar på små skillnader med eller utan ge- Gullberget) finns inte heller några boende. De 80 nomförande av Västlänken. Bullernivåerna från boende som VMC räknar med påverkas således vägtrafiken på E20/E6 bedöms öka fram till 2030 av delar av Västlänken som ligger utanför aktu- med mindre än 1 decibel på vissa avsnitt medan ella planområden. avsnittet öster om Gustavsplatsen, i anslutning till I centrala Göteborg där tunneln går under Ånäsmotet, bedöms öka något mer. mark kommer inga boende att påverkas av För luftkvalitet har det bedömts att nollalter- tågbuller i traditionell mening under driftske- nativet och utbyggnadsalternativet motsvarar i det. Däremot riskerar boende nära tunneln att princip samma vägtrafik sett till Göteborg som påverkas av stomljud, det vill säga markburet helhet. Situationen avseende luftkvaliteten i sta- buller. VMC uppskattar att cirka 150 personer den är därför också jämförbar, det vill säga höga kommer att störas även om åtgärder införs i halter som i vissa fall överskrider MKN, främst tunnelkonstruktionen som gör att ingen bostad i anslutning till större trafikleder. Det är således får en maximal stomljudsnivå över 30 decibel. även andra faktorer än anläggandet av Västlänken Av dessa 150 personer är en del redan idag som kommer att påverka hur utsläppet ser ut från påverkade av stomljud från spårvagnstrafik, men vägtrafiken och därmed luftkvaliteten i staden. det har inte kunnat beräknas hur många. Trafik Exempel på sådana faktorer är alternativa driv- nattetid kommer att vara begränsad i Västlänken, medel, egenskaper hos fordonens däck, ändrade eftersom tunneln ska trafikeras av pendeltåg. Det hastighetsgränser och förändringar av trafikleder. innebär att beräkningen kan överskatta antalet störda något. 6.4 Alternativens konsekvenser Befolkningens exponering för luftförore- För samtliga stationer har det studerats alternativ ningar från vägtrafik kan förväntas minska något som innebär ett grundare läge jämfört med det om Västlänken leder till färre bilpendlare. I de som valts för detaljplanerna. Ett grundare läge modellverktyg som används är det svårt att han- innebär kortare avstånd i höjd-/djupled mellan tera de målbilder som ligger till grund för denna tunneltaket och byggnader samt andra anlägg- bedömning. Utifrån de begränsade trafikprogno- ning. Ett kortare avstånd kan innebära ökad risk ser som finns talar VMC:s beräkningar därför för för störning i form av stomburet ljud samt även att hälsovinsten av detta blir liten. större exponering för magnetiska fält. Skillnaden När det gäller elektromagnetiska fält förväntas mellan alternativen i dessa avseenden bedöms bara några få bostäder utsättas för lätt förhöjda dock vara så begränsad att det inte påverkar nivåer, cirka 0,1 μT beroende på tågtrafiken människors hälsa. i Västlänken. Medelexponeringen i bostäder i Göteborg är 0,12 μT. VMC bedömer att dessa låga nivåer inte kommer att orsaka någon sjuklighet i Göteborg. Sammanfattningsvis är det VMC:s bedömning att effekterna på Göteborgs befolknings hälso status blir små under driftskedet som en följd av Västlänken. Konsekvenserna för människors hälsa bedöms därför också som små.

6.3 Nollalternativets konsekvenser Trafikmängderna på Västra Stambanan och Västkustbanan till och från Göteborg har nått sitt kapacitetstak. Bullersituationen, och vibrations nivåer, från dagens tågtrafik jämfört med noll alternativet bedöms därmed kvarstå oförändrad. Detta förutsatt att inte bullerdämpande eller vibrationsdämpande åtgärder genomförs. Förändring av vägtrafikbuller fram till

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 48 6 MÄNNISKORS HÄLSA 7 Hushållning med mark- och vattenresurser

God hushållning med de resurser som mark, vat- de revideringar som gjordes samt Trafikverkets ten och den fysiska miljön för övrigt utgör är en förslag på villkor bedömde både Riksantikvarie- del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap ämbetet och länsstyrelsen att påtaglig skada på 1 § miljöbalken). Mark och vattenområden ska riksintresset kan undvikas. Både detaljplanerna användas till det som de är mest lämpade för med och järnvägsplanen för Västlänken innehåller hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggan- särskilda skyddsåtgärder för att motverka skada de behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de på såväl kulturmiljön som stadsbilden. Ytterli- hushållningsbestämmelser som finns i miljöbal- gare skyddsåtgärder studeras för den fortsatta kens tredje och fjärde kapitel. processen. De generella hushållningsbestämmelserna, det Länsstyrelsen anger vidare att projektet ska vill säga att mark- och vattenområden används på sättas in i ett sammanhang kopplat till övrig lämpligaste sätt, gäller överallt. stads- och regionutveckling för att få en bättre För områden som är av riksintresse gäller förståelse för den totala konsekvensbilden. En del särskilda hushållningsbestämmelser där utpekade av de sammanhang som länsstyrelsen efterfrågar riksvärden ges en särskild status i förhållande till bedöms hanteras i framtagandet av detaljplanerna andra anspråk inom samma område. för de tre stationerna. Västlänken är utpekad som riksintresse för kommunikation som planerad järnväg. Detsamma gäller för de tre planerade stationerna utmed sträckan. Samtidigt är stora delar av Göteborgs centrala delar av riksintresse för kulturmiljö. Västlänken är en viktig del i förutsättningarna för att förtäta de centrala delarna av Göteborg och skapa ett attraktivt och lätt tillgängligt regioncentrum. Den nya järnvägen med sina stationer underlättar pendling till och från Göteborg och bedöms medföra en överflyttning av resenärer från vägtrafik till tågtrafik. Därmed främjas ett hållbart resande. Det minskar också anspråket på markområde för vägar. I dessa avseenden kan genomförandet av planerna för Västlänken såle- des anses vara god hushållning med resurser. Vid genomförandet av planerna kommer dock värden kopplat till riksintresset för kulturmiljö att påverkas bland annat genom intrång i fornläm- ningar (se kapitel 6 Stadens kulturmiljö). Ansva- riga myndigheter (Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen) har framhållit risken för påtaglig skada på riksintresset om inte skyddsåtgärder vidtas. I regeringens beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken för Västlänken (2014-06-26) finns särskilt villkor med krav på åtgärder för att så långt möjligt begränsa de negativ konsekvenserna för kulturmiljön och stadsmiljön, inklusive parker och grönområden. I processen för tillåtlig- hetsprövningen reviderade Trafikverket korridoren för järnvägstunneln, bland annat utmed södra älvstranden för att undvika intrång i kvarvarande delar av befästningsverken. Med beaktande av

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 7 HUSHÅLLNING MED MARK- OCH VATTENRESURSER 49 8 Nationella miljökvalitetsmål och kommunala miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvali- Göteborgs Stads definition av det lokala målet tetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveck- År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis ut- ling. Det innebär att nuvarande och kommande släppsnivå för koldioxid. generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekolo- Relevanta lokala delmål giska aspekter. ♦♦ Minskade utsläpp – år 2020 ska utsläppen av De miljömål som i första hand berörs av en koldioxid från den icke-handlande sektorn (de exploatering enligt planförslagen är: utsläpp som inte omfattas av EU:s handel med • Begränsad klimatpåverkan utsläppsrätter) i Göteborg ha minskat med minst • Frisk luft 30 procent jämfört med 1990. • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö Genomförandet av detaljplanerna för Västlänken • Ingen övergödning förväntas innebära överflyttning av resande från • Levande sjöar och vattendrag väg till järnväg. Genom att frigöra kapacitet på • Grundvatten av god kvalitet det befintliga järnvägsnätet underlättar det också • Hav i balans samt levande kust och skärgård överflyttning av gods från väg till järnväg. I järn- • God bebyggd miljö vägsutredningen (Trafikverket 2007) gjordes en • Ett rikt växt- och djurliv. övergripande bedömning av de regionala effekterna för luftemissioner. För det valda alternativet Göteborgs Stad har utifrån de nationella miljö- som detaljplanerna för Västlänken bygger vidare kvalitetsmålen valt ut de tolv mål som är viktigast på visade beräkningarna att emissionerna skulle för göteborgssamhället. För varje mål har ett antal minska med 4,2 procent jämfört med nollalterna- delmål tagits fram. Liksom de nationella målen tivet, vilket motsvarar en minskning med 40 000 syftar Göteborgs stads miljömål till att skapa ton CO2. Beräkningarna gjordes med målår 2020. en god livsmiljö och en hållbar utveckling på Därmed bedöms Västlänken bidra till möjligheten lokal nivå. Det är samma miljömål som bedöms att klara både det nationella målet för begränsad vara relevanta på lokal nivå som på nationell klimatpåverkan och det lokala målet. nivå. Nedan redovisas formuleringar av både det nationella målet och det lokala målet samt 8.2 Frisk luft relevanta lokala delmål för respektive miljömål. Riksdagens definition av det nationella målet För varje mål görs också en bedömning av om Luften ska vara så ren att människors hälsa samt genomförandet av detaljplanerna medverkar till djur, växter och kulturvärden inte skadas. eller motverkar att miljömålen kan uppnås. Göteborgs Stads definition av det lokala målet 8.1 Begränsad klimatpåverkan Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte Riksdagens definition av det nationella målet skadar människors hälsa eller ger upphov till Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlig- återkommande besvär. het med FN:s ramkonvention för klimatföränd- ringar stabiliseras på en nivå som innebär att Relevanta lokala delmål människans påverkan på klimatsystemet inte blir ♦♦ Lägre halter av partiklar – Dygnsmedelvärde farlig. för partiklar (PM10) ska underskrida 35 mikro- Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en gram per kubikmeter år 2013. Värdet får över- sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, skridas högst 37 dygn per år i marknivå. Årsme- livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål delvärde för partiklar (PM2,5) ska underskrida för hållbar utveckling inte äventyras. 12 mikrogram per kubikmeter år 2013. Värdet Sverige har tillsammans med andra länder ett avser halten i taknivå. ansvar för att det globala målet kan uppnås. ♦♦ Lägre halter av kvävedioxid – Årsmedelvärdet

för kvävedioxid (NO2) ska underskrida 20 mikro

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 50 8 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH KOMMUNALA MILJÖMÅL gram per kubikmeter vid 95 procent av alla Relevanta lokala delmål förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden ♦♦ Förorenade områden – Förorenade områden hos 95 procent av göteborgarna senast år 2020. i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. På samma sätt som för miljömålet om begrän- sad klimatpåverkan bedöms genomförandet av Jordmassor med föroreningar kommer att påträf- planerna för Västlänken vara positiva för målet fas vid byggandet av Västlänken. När den nya om frisk luft. Beräkningarna i järnvägsutred- järnvägen är färdigställd förutsätts att dessa mas- ningen visar på en minskning med drygt 12,7 ton sor kommer att vara omhändertagna enligt sär- kväveoxider till år 2020 vid det valda alternativet skild ordning. Målsättningen är att massorna åter- som bland annat ligger till grund för Västlänkens används inom projektet eller annat, företrädesvis detaljplaner. närliggande, anläggningsprojekt. Beroende på föroreningsgrad samt önskad användning kan 8.3 Bara naturlig försurning massorna behöva behandlas före återvinning. Riksdagens definition av det nationella målet Mängden förorenade massor förväntas därför De försurande effekterna av nedfall och mark minska inom de aktuella planområdena. Omhän- användning ska underskrida gränsen för vad mark dertagandet av förorenade jordmassor minskar och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska risken för spridning och bidrar därmed positivt inte heller öka korrosionshastigheten i markför- till bland annat det nationella miljökvalitetsmålet lagda tekniska material, vattenledningssystem, giftfri miljö liksom det lokala målet, inklusive arkeologiska föremål och hällristningar. delmål.

Göteborgs Stads definition av det lokala målet 8.5 Ingen övergödning Det sura nedfallet och försurande effekter av Riksdagens definition av det nationella målet skogsmarkens användning ska underskrida grän- Halterna av gödande ämnen i mark och vatten sen för vad mark och vatten tål. ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller Relevanta lokala delmål möjligheterna till allsidig användning av mark ♦♦ Minskade utsläpp av kväveoxider till luft – Ut- och vatten. släppen av kväveoxider i Göteborg ska minska till under 7 500 ton per år till år 2015 jämfört med år Göteborgs Stads definition av det lokala målet 2006 (30 procents minskning). Utsläppen av gödande ämnen i mark och vatten i Göteborg ska inte ha någon negativ inverkan på För beskrivning av planernas inverkan på målen, människors hälsa, förutsättningarna för biologisk se ovanstående avsnitt 8.2 Frisk luft. mångfald eller möjligheterna till allsidig använd- ning av mark och vatten. 8.4 Giftfri miljö Riksdagens definition av det nationella målet Relevanta lokala delmål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i ♦♦ Minskade utsläpp av kväveoxider till luft – Ut- eller utvunnits av samhället ska inte hota männi släppen av kväveoxider i Göteborg ska minska till skors hälsa eller den biologiska mångfalden. under 7 500 ton per år till år 2015 jämfört med år Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll 2006 (30 procents minskning). och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt För beskrivning av planernas inverkan på målen förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. se ovanstående avsnitt 8.2 Frisk luft.

Göteborgs Stads definition av det lokala målet 8.6 Levande sjöar och vattendrag Göteborg ska vara så giftfritt att varken männi Riksdagens definition av det nationella målet skor eller miljö påverkas negativt. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 8 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH KOMMUNALA MILJÖMÅL 51 kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska ar. Under förutsättning att de föreslagna åtgärderna och vattenhushållande funktion ska bevaras, sam- i dagvattenutredningen genomförs bedöms inte tidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. grundvatten inom och i närheten av planområdena påverkas negativt genom spridning av föroreningar. Göteborgs Stads definition av det lokala målet För mer utförlig beskrivning av dagvattenhante- Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, ringen se beskrivning i avsnittet om vattenmiljöer i sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras MKB-delen för respektive detaljplan. samtidigt som råvattentillgången säkerställs. 8.8 Hav i balans samt levande kust Relevanta lokala delmål och skärgård ♦♦ Livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag – Riksdagens definition av det nationella målet Statusen för sjöar och vattendrag får inte försäm- Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt ras och alla ska senast 2027 ha uppnått minst god hållbar produktionsförmåga och den biologiska status enligt vattendirektivet. mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevel- Detaljplanerna för Västlänken berör direkt sevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, vattenområdena Göta älv, Stora Hamnkanalen, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och Rosenlundskanalen och Mölndalsån. Indirekt skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling berörs också i viss mån Gullbergsån och Säveån, främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas eftersom Mölndalsån avvattnas till dessa. I drift mot ingrepp och andra störningar. bedöms inte Västlänken påverka de fysiska för hållandena i vattendragen. Under förutsättning att Göteborgs Stads definition av det lokala målet de föreslagna åtgärderna i dagvattenutredningen Kust och hav i Göteborg ska år 2021 ha goda genomförs bedöms inte avvattningen av plan förutsättningar för rik biologisk mångfald och ha områdena påverka varken flöden eller förorenings- god tillgänglighet för rekreation. situationen i berörda recipienter. För mer utförlig Av de lokala delmålen har inget bedömts vara beskrivning av dagvattenhanteringen se beskriv- relevant för de aktuella detaljplanerna. ning i avsnittet om vattenmiljöer i MKB-delen för Planområdena avvattnas via Göta älv till respektive detaljplan. kustvattenområdet Rivö fjord. De nordligaste planområdena för järnvägstunneln, inklusive 8.7 Grundvatten av god kvalitet planområdet för Station Centralen avvattnas san- Riksdagens definition av det nationella målet nolikt via dagvattensystemet till Göta älv. Övriga Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks- områden avvattnas sannolikt via dagvattensyste- vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö met till Stora Hamnkanalen, Rosenlundskanalen för växter och djur i sjöar och vattendrag. samt Mölndalsån som alla är biflöden till älven. Det är således en lång rinnsträcka för vattnet som Göteborgs Stads definition av det lokala målet avrinner från planområdena till Rivö fjord. Göta Grundvattnet bidrar till goda livsmiljöer för män- älv är dessutom Sveriges vattenrikaste vattendrag niskor, djur och växter, samt utgör ett säkert och och den mängd vatten som avrinner från planom- hållbart råvatten för enskild vattenförsörjning i rådena bedöms som försumbar sett till hur vattnet Göteborg 2020. via älven påverkar kustvattenområdet. För mer utförlig beskrivning av dagvattenhanteringen, se Relevanta lokala delmål beskrivning i avsnittet om vattenmiljöer i MKB- ♦♦ Säkra grundvattennivåer – Användningen av delen för respektive detaljplan. mark och vatten medför inte ändringar av grund- vattennivåer som ger negativa konsekvenser för 8.9 God bebyggd miljö växt- och djurliv, grundläggning och markstabi- Riksdagens definition av det nationella målet litet. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt med- I drift förväntas inte Västlänken påverka grund verka till en god regional och global miljö. Natur- vattennivåerna. I Trafikverkets arbete med järn- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. vägsplanen genomförs hydrogeologiska utredning- Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 52 8 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH KOMMUNALA MILJÖMÅL utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en framtida generationer. Arternas livsmiljöer och långsiktigt god hushållning med mark, vatten och ekosystemen samt deras funktioner och processer andra naturresurser främjas. ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk Göteborgs Stads definition av det lokala målet variation. Människor ska ha tillgång till en god Den bebyggda miljön i Göteborgs Stad ska bidra natur- och kulturmiljö med rik biologisk mång- till en god livsmiljö där resurser nyttjas på ett fald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. hållbart sätt. Göteborgs Stads definition av det lokala målet Relevanta lokala delmål Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat land- ♦♦ Attraktiv bebyggelsestruktur – Bebyggelse, skap med en bevarad mångfald av djur och växter. grönområden och andra offentliga platser samt transporter ska samverka till en god stadsstruktur. Relevanta lokala delmål ♦♦ Varierat landskap med rik biologisk mångfald – ♦♦ God ljudmiljö – Minst 90 procent av Göteborgs Göteborg ska till 2025 ha ett landskap med en rik invånare har senast år 2020 en utomhusnivå variation av naturtyper, gröna stråk, goda sprid- vid vid sitt boende som understiger 60 decibelA ningsmöjligheter, fungerande ekologiska proces- ekvivalentnivå vid utsatt fasad. Minst 95 procent ser så att den biologiska mångfalden inte minskar av stadens förskolor och grundskolor har senast jämfört med 2008. år 2020 tillgång till lekyta med högst 55 decibelA ekvivalentnivå. Samtliga stadsparker har senast år ♦♦ Tillgång till ett varierat växt- och djurliv – 2020 nivåer som ligger under 50 decibelA ekviva- Göteborgarna ska ha tillgång till natur- och lentnivå på större delen av parkytan. kulturmiljöer med ett varierat växt- och djurliv inom promenadavstånd (500 meter) från sin Västlänken är avgörande både för att förverkliga bostad. de övergripande målen i Göteborgs stads över- siktsplan om en tät och tillgänglig stad och för Västlänken byggs huvudsakligen som tunnel Göteborgsregionens tillväxtstrategi. Bland annat genom berg. I de lägen där tunneln byggs i jord/ undanröjs den flaskhals som Göteborgs central- lera uppstår ett schakt. Framförallt vid passagen station utgör idag. De tre stationerna bedöms få genom Kungsparken, Nya Allén, de norra delarna en viktig roll för regionens växande befolkning. av Haga Kyrkoplan och Liseberg innebär schaktet Västlänken bidrar således till både Göteborgs en förlust av flera gamla och grova träd som är stads och regionens tillgänglighet. Genomföran- av stor betydelse för den biologiska mångfalden det av detaljplanerna för Västlänken bidrar också i Göteborg. Träden kan i viss mån ersättas men till ett långsiktigt hållbart transportsystem genom effekten av att befintliga gamla (flera över 100 år) att resenärer flyttar från vägtrafik till tåg. träd försvinner är långvarig (50–100 år). Även Västlänken bedöms således medverka till på andra ställen påverkas natur- och parkmiljöer, miljökvalitetsmålet om god bebyggd miljö och bland annat av ventilationsschakt och servi- det lokala målet både med avseende på hållbart ceschakt. Genomförandet av planerna för Väst- nyttjande av resurser och möjlighet till attraktiv länken inverkar i detta avseende således negativt bebyggelsestruktur. på miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och Den miljömedicinska utredningen visar att djurliv. effekterna på befolkningens hälsa av Västlänken Samtidigt kan överflyttningen av både person- blir små under driftskedet bland annat med avse- trafik och godstrafik från väg till järnväg som ende på buller. De aktuella detaljplanerna bedöms förväntas ske vid anläggandet av Västlänken därför inte motverka möjligheten att nå det lokala frigöra andra ytor inom staden som annars behövs delmålet som rör god ljudmiljö. för exempelvis vägar och parkeringsplatser. Dessa ytor kan omvandlas till gröna områden och 8.10 Ett rikt växt- och djurliv därmed bidra positivt till en attraktiv stadsbild Riksdagens definition av det nationella målet och även skapa nya utrymmen för djur och växter Den biologiska mångfalden ska bevaras och i staden. nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 8 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH KOMMUNALA MILJÖMÅL 53 9 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styr Genomförandet av detaljplanerna för Väst medel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. länken förväntas innebära en överflyttning av En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskap resande från väg till järnväg. Genom att frigöra liga grunder och ange den miljökvalitet som kapacitet på det befintliga järnvägsnätet underlät människan och/eller miljön kan anses tåla. Det är tar det också överflyttning av gods från väg till myndigheter och kommuner som ansvarar för att järnväg. Därmed bedöms Västlänken bidra till miljökvalitetsnormerna följs. Myndigheternas an en bättre luftkvalitet. Med de modellverktyg som svar ska uppfyllas genom tillämpning av bestäm finns tillgängliga kan endast en begränsad positiv melserna för miljökvalitetsnormer vid prövning av effekt för stadens luftkvalitet påvisas som en följd bland annat tillstånd och vid tillsyn men även ge av Västlänken. Även andra faktorer, till exempel nom att vid planering och planläggning ta hänsyn alternativa drivmedel, egenskaper hos fordonens till gällande och relevanta miljökvalitetsnormer. däck, ändrade hastighetsgränser och förändringar För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: av trafikleder, påverkar hur luftkvaliteten utveck • Luftkvalitet (utomhusluft) las i Göteborg fram till 2030. De beräkningar • Buller som har gjorts för själva järnvägsanläggningen • Fisk- och musselvatten för Västlänken visar att den i sig inte bidrar med • Vattenförekomster utsläpp som påverkar möjligheten att följa MKN • Havsmiljön. för luftkvalitet.

För de aktuella detaljplanerna har samtliga 9.2 Buller MKN förutom de för havsmiljön bedömts som Enligt förordning (2004:675) om omgivnings relevanta och redovisas nedan. buller finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram 9.1 Luftkvalitet sträva efter att omgivningsbuller inte medför Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger nor skadliga effekter på människors hälsa. Detta är mer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svavel en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken – en så dioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kallad målsättningsnorm. Skyldigheten gäller för kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och kommuner med mer än 100 000 invånare (åtgärds benso(a)pyren i utomhusluft. program senast 2008 eller 2013) samt för Trafik Miljökvalitetsnormerna gäller generellt för luf verket (åtgärdsprogram klart 2013) vid vägar med ten utomhus. Undantaget är luften i tunnlar och en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillgång. år. Normerna ska inte heller tillämpas för luften på Antalet invånare i Göteborg överskrider vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras 100 000 invånare och därmed har staden upprättat för. De ska dock tillämpas för luften som cyklis ett åtgärdsprogram för buller (2009–2013). Pro ter och gående exponeras för på trottoarer och grammet innehåller inga detaljerade åtgärder utan cykelvägar längs med vägar. beskriver övergripande ambition och inriktning De områden i Sverige där gällande MKN för för arbetet med att åtgärda buller. En ambition är luftkvalitet överskrids är huvudsakligen i stor bland annat att minska bullret vid källan. Ett nytt stadsregioner och i trånga gatumiljöer. Vanligtvis program med bland annat konkreta åtgärder för är det problem med kvävedioxid och partiklar parker och skolor håller på att tas fram. mindre än 10 mikrometer (PM10). Vid tunnelmynningarna kommer Västlänken Under 2012 har MKN för kvävedioxid inte kla vid drift att orsaka en viss ökning av bullersprid rats i delar av Göteborgsområdet i gatunivå, bland ningen till närområdet. Den del av Västlänken i annat i Gårda. Det är MKN för korttidsexponering marknivå (sträckan mellan E6 och Gullberget) (timme och dygn) som är svårast att nå. MKN för som ligger inom de aktuella planområdena går partiklar har dock klarats under 2012 och halterna dock i tråg och här förbättras bullersituationen vid mätstationerna inom staden ligger klart under något eftersom befintliga spår som ligger öppet normen både i tak- och gatunivå. kommer att trafikeras med färre tåg.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 54 9 MILJÖKVALITETSNORMER Samtliga stationslägen ligger i bullerpåverkade Askims fjord. Avståndet till dessa vattenområden områden. För Centralen och Haga visar beräk bedöms dock som så stort att genomförandet av ningar att genomförandet av planerna inte kom planerna inte bedöms inverka på de miljökvali mer att orsaka ytterligare bullerstörningar, sna tetsnormer som gäller för musselvatten. rare tvärtom. I förslaget till detaljplan för Station I drift bedöms inte Västlänken påverka de Centralen ges bland annat möjlighet till bostäder fysiska förhållandena i vattendragen. Under för inom två nya byggrätter. Det innebär bland annat utsättning att de åtgärder som föreslås i dagvat att antalet boende i bullerstörda lägen ökar. tenutredningarna för att omhänderta vattnet som avrinner från planområdena genomförs bedöms 9.3 Fisk- och musselvatten inte ändrad markanvändning enligt planförslagen Göta älv och Säveån är utpekade som fiskvatten påverka Göta älv eller Säveån på något sätt. områden. Utpekandet har sin grund i EU:s så kal� lade fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Det innebär 9.4 Vattenförekomster att vattendragen omfattas av de miljökvalitetsnor mer som gäller enligt förordning (2001:554) om 9.4.1 Ytvatten miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Göta älv, Fattighusån, Mölndalsån (uppströms Vattendragen är så kallade laxfiskvatten och där Gårda dämme), Gullbergsån (nedströms Gårda med gäller gräns- och riktvärden enligt bilaga 1 dämme) och Säveån är utpekade som ytvatten till förordningen. Bland annat finns gränsvärde förekomster enligt förordningen (2004:660) om för pH, ammoniak, ammonium och zink. Målet förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra Även kustvattenområdet vid älvens mynning, kvaliteten på strömmande eller stillastående söt Rivö fjord, är utpekat som ytvattenförekomst. vatten där fisk lever eller skulle kunna leva om De utpekade vattenförekomsterna omfattas av föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken, Uppföljning visar att både Göta älv och Säveån 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands har problem med återkommande förhöjda ammo läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenföre niumhalter. komster (14 FS 2009:533). I tabell 9.4:1 redovisas Närmaste musselvattenområde till planområ gällande miljökvalitetsnorm samt nuvarande dena är Göteborgs södra skärgårds kustvatten och status eller potential (klassificerad 2009) för de

Tabell 9.4:1 Gällande miljökvalitetsnorm samt nuvarande status eller potential (2009) för berörda ytvattenförekomster. EU ID Ekologisk sta Kvalitetskrav Kemisk yt Kvalitetskrav Kompletterande tus/potential och tidpunkt vattenstatus och tidpunkt krav för skyddade 2009 2009 (exkl. (exkl. kvicksil områden kvicksilver) ver) SE574050-114780 Måttlig ekologisk God ekologisk Uppnår ej god God kemisk Gynnsam bevarande Rivö fjord potential potential 2021 status ytvattenstatus status (Natura 2000 2015 Torsviken) SE640390-126851 Måttlig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Miljökvalitetsnormer Göta älv – mynningen till potential potential 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus enligt fisk- och Mölndalsån 2015 musselvattenförord- ningen SE640539-127129 Måttlig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Miljökvalitetsnormer Göta älv – Mölndalsån till potential potential 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus enligt fisk- och Säveån 2015 musselvattenförord- ningen SE640387-127270 Måttlig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Mölndalsån – Ullevi till status status 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus Liseberg 2015 SE640405-127139 Måttlig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Fattighusån status status 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus 2015 SE640522-127294 Dålig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Gynnsam bevarande Gullbergsån status status 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus status (Natura 2000, 2015 Säveåns nedre del) SE640599-127283 Måttlig ekologisk God ekologisk God kemisk God kemisk Gynnsam bevarande Säveån – mynningen till status status 2021 ytvattenstatus ytvattenstatus status (Natura 2000, Olskroken 2015 Säveåns nedre del)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 9 MILJÖKVALITETSNORMER 55 vattenförekomster som direkt eller indirekt berörs lag för detaljplanerna har det genomförts dag av planförslagen. vattenutredningar. Utredningarna föreslår speci Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav fika åtgärder för att fördröja dagvattenflödet samt och syftar till att ytvattenförekomster ska uppnå avskilja föroreningar från det vatten som avrinner hög eller god ekologisk status och god kemisk från planområdena i markplan. Under förutsätt ytvattenstatus senast den 22 december 2015, om ning att de föreslagna åtgärderna vidtas bedöms de inte omfattas av bestämmelser om konstgjorda inte recipienterna eller befintliga dagvattensystem eller kraftigt modifierade vattenförekomster eller påverkas negativt varken ur förorenings- eller av bestämmelser om undantag (tidsfrist eller flödesperspektiv. Därmed bedöms detaljplanerna mindre strängt krav). inte heller påverka möjligheten att följa gällande För de vattenförekomster som berörs av Natura miljökvalitetsnormer för de aktuella recipienterna. 2000-område gäller också att kvalitetskrav enligt Dagvattenutredningarna återfinns som bilagor till skyddsförordnandet (gynnsam bevarandestatus) respektive detaljplan. utgör kompletterande krav till miljökvalitetsnorm för ekologisk status. För vattenförekomster som 9.4.2 Grundvatten också är Natura 2000-områden och där syftet med Öster om planområdet för järnvägstunneln skyddet helt eller delvis gäller för vattenanknutna finns en sand- och grusförekomst vilken är arter och miljöer ska förutom god ekologisk status utpekad som grundvattenförekomsten, Gamle således även gynnsam bevarandestatus uppnås staden (SE640606-127426) enligt förordningen enligt 4 kap 6 § VFF. Detsamma gäller för MKN (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på enligt fisk- och musselvattenförordningen. vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas där Rivö fjord och berörda delar av Göta älv har med av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljö definierats som kraftigt modifierade vatten. För balken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra kustvattenområdet beror det på de fysiska för Götalands läns föreskrifter om kvalitetskrav för ändringar som Göteborgs hamn med farled har vattenförekomster (14 FS 2009:533). orsakat och för älven beror det på fysiska föränd Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav och ringar orsakade av farleden samt regleringen för syftar till att grundvattenförekomster ska uppnå kraftutvinning. god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ Den måttliga ekologiska statusen/potentialen status senast den 22 december 2015, om de inte beror för flera av vattenförekomsterna på över omfattas av bestämmelser om undantag (tidsfrist gödning och fysiska förändringar (främst regle eller mindre strängt krav). ring av vattenflöden). Förutom övergödningspå Grundvattenförekomsten Gamlestadens nu verkan beror den dåliga ekologiska statusen i varande (2009) kemiska status bedöms som god Gullbergsån på att vattendraget är kulverterat på liksom den kvantitativa statusen. Kvalitetskraven långa sträckor. har därför fastställts till god kemisk grundvatten Rivö fjord uppnår inte god kemisk ytvatten status 2015 och god kvantitativ status 2015. status vilket beror på att halterna av TBT (tribu Det fanns dock inga kemiska data att tillgå vid tyltenn) i sediment överskrider gränsvärdet på statusklassningen och med faktisk kunskap om de 100 mikrogram per kg som tillämpas i norska be vattenkemiska förhållandena kan bedömningen dömningsgrunder. Den kemiska ytvattenstatusen bli en annan. En påverkansanalys har visat att har för övriga vattenförekomster bedömts klara förekomsten har en mycket stor potentiell förore kraven på god status. Det beror dock huvudsak ningsbelastning. Det har därför bedömts att det ligen på att det inte finns några mätvärden för de finns en risk att grundvattenförekomsten inte föroreningar (så kallade prioriterade ämnen) som klarar kraven på god kemisk status till 2015. ligger till grund för klassningen. För några av I förekomsten finns det mycket goda eller vattenförekomsterna har dock en påverkansanalys utmärkta uttagsmöjligheter, i storleksordningen visat att det i avrinningsområdet finns källor för 5–25 liter per sekund (cirka 400–2 000 kubik prioriterade ämnen och andra miljögifter och det meter per dygn). är därför sannolikt att vattenförekomsterna har I drift förväntas inte Västlänken påverka eller kan ha problem med miljögifter. grundvattennivåerna. I Trafikverkets arbete I drift bedöms inte Västlänken påverka de med järnvägsplanen genomförs hydrogeologiska fysiska förhållandena i vattendragen. Som under utredningar. Järnvägsplanen med tillhörande

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 56 9 MILJÖKVALITETSNORMER MKB redogör mer utförligt för dessa utred ningar. Grundvattenförekomsten Gamlestaden ligger öster om detaljplaneområdet för järnvägstunneln samt öster om väg E6 och E20. Detaljplaneområ dena för stationerna ligger på stort avstånd från förekomsten. Avståndet och de mellanliggande stora infrastrukturstråken innebär att de aktuella detaljplanerna inte bedöms påverka den kemiska grundvattenstatusen i grundvattenförekomsten.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 9 MILJÖKVALITETSNORMER 57 10 Kumulativa effekter

Fram till 2030/2035, som är horisontåret för miljö länken bedöms också kunna medföra kumulativa bedömningen, kommer de delar av Göteborgs effekter. Till exempel kan ianspråktagandet av stad som ligger inom och i närheten av de olika markområden för anläggningar ovan mark inom detaljplaneområdena att vara förändrade på olika ramen för stationernas detaljplaner samverka med sätt. Översiktsplanen och andra strategiska doku ianspråktagandet av ytor för exempelvis ventila ment är vägledande för utvecklingen, se beskriv tionsanläggningar som regleras i detaljplanerna ningar tidigare i dokumentet. för järnvägstunneln. Genomförandet av dessa planer och visioner Nedan följer en sammanfattning av de kumula kan tillsammans med bland annat utbyggnad av tiva effekter som har identifierats i den pågående Västlänken orsaka kumulativa effekter för olika miljöbedömningen av detaljplanerna för Väst miljöaspekter. Med kumulativa effekter menas länken. Det är främst kring Centralen som det samverkan mellan flera olika effekter som en har identifierats andra projekt som kan samverka följd av projektet, enskilt eller tillsammans med med genomförandet av detaljplanerna för Väst andra befintliga, pågående eller planerade projekt. länken. Vidare är det främst kulturmiljö- och Det kan till exempel vara bullereffekter från en stadsbildsaspekterna som bedöms påverkas. För väg som samverkar med bullereffekter från en kulturmiljön har även de olika detaljplanerna för järnväg eller byggnation i anslutning till plan Västlänken bedömts samverka så att det i vissa områdena för Västlänken som också ändrar stads avseenden bedöms kunna uppstå negativa kumu bilden, innebär att grönytor inte kan återställas lativa effekter. Det gäller främst fornlämningen eller att fornlämningar försvinner. Göteborg 216:1 och lämningarna efter befäst Göteborgs Stad har tillsammans med ningsstråket som berörs av både detaljplanerna Trafikverket identifierat de projekt och planer som för järnvägstunneln och för Station Haga, samt tillsammans med Västlänken, inklusive stations möjligen även planen för Station Centralen. områdena, kan medföra kumulativa effekter. Ny bebyggelse i form av en ny hög byggnad Utgångspunkterna för identifieringen har varit: samt ett högt punkthus norr om Regionens hus • Översiktsplanen och relevanta tematiska til� (vid före detta Bergslagsbanans station) kan lägg (farligt gods, dagvatten) tillsammans med de planerade stationsbygg • Fördjupad översiktsplan (FÖP) – Mölndals naderna för Station Centralen söder om Berg åns dalgång slagsparken komma att dominera över den äldre • Visioner antagna av kommunfullmäktige, stationsbyggnaden. Det kan försvåra förståelsen exempelvis Vision Älvstaden av miljöns kulturhistoriska berättarinnehåll och • Strategier (Trafikstrategin, Utbyggnads estetiska kvaliteter. strategin, Grönstrategin) I anslutning till planområdet för Station • Aktuell planerad byggnation (detaljplane Centralen planeras också för flera nya och stora lagd, men ännu inte genomförd) infrastrukturanläggningar, bland annat ny bro • Pågående detaljplanearbeten över Göta älv, nedsänkning och överdäckning • Planerade detaljplanearbeten (planer som av väg E45 (Götaleden) samt Bangårdsförbindel tagits upp under hösten 2013 och under sen. Sammantaget påverkar dessa anläggningar 2014). närområdet visuellt och tillsammans bedöms det medföra måttliga negativa konsekvenser för Exempel på planer som förväntas vara reali stadsbilden. Flera av dessa projekt kan komma att serade till 2030 och som kan orsaka kumulativa innebära ingrepp i det före detta befästningsstrå effekter tillsammans med genomförandet av ket inom fornlämningen Göteborg 216:1. Till detaljplanerna för Västlänken är utbyggnad av sammans kan de avsevärt försvåra den framtida Gullbergsvass och Centralenområdet, ny bro förståelsen av Göteborgs tidiga historia, vilket över Göta älv, Bangårdsförbindelsen, utbyggnad bedöms medföra mycket stora konsekvenser. av spårväg Järntorget–Stenpiren–Lilla Torget Det kan inte heller uteslutas att ett eller flera av och ny detaljplan för bland annat bostäder vid dessa projekt innebär att resterna av den gamla Skeppsbron. De olika detaljplanerna för Väst trädraden utmed Nils Ericsonsgatan försvinner.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 58 10 KUMULATIVA EFFEKTER Figur 10.1:1 Fotomontage av möjlig framtida vy mot mittuppgången vid Station Centralen. Vy från öster längs Bergslagsgatan. (Illustration: Varpunen)

Figur 10.1:2. Fotomontage av möjlig framtida vy från norr mot mittuppgången vid Station Centralen. (Illustration: Varpunen)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 10 KUMULATIVA EFFEKTER 59 Denna allé är viktig för den historiska förstå elsen för hur området en gång såg ut, varför ett borttagande skulle innebära en stor konsekvens för kulturmiljön. Tillsammans med förlust av ytterligare alléer, bland annat inom planområdet för Station Centralen, kan det också innebära kumulativa effekter för naturmiljön. I området kring centralen är trädraderna i stort sett de enda gröna miljöerna. De fungerar som refug och spridningskorridor för flera arter. Om flera för svinner samtidigt försvinner sannolikt flera arter, vilket minskar områdets biologiska mångfald. Det försvårar också för arter att sprida sig mellan kvarvarande gröna områden. Station Centralens västra uppgångslägen möjliggörs genom detaljplanen för järnvägstun neln medan övriga uppgångar möjliggörs av den särskilda detaljplanen för stationen. Den samlade exploateringar i form av nya byggnader för upp gångarna påverkar den kommunikationshistoriska miljöns värde kring nuvarande Centralstationen och den före detta stationsbyggnaden för Berg slagsbanan. Omfattningen av effekten är bero ende på stationsbyggnadernas gestaltning och utformning. För den västra uppgången är detta mindre känt i nuläget.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 60 10 KUMULATIVA EFFEKTER MKB FÖR STATION CENTRALEN

SAMMANFATTNING byggnadsminnen. Detaljplanen för Station Centralen Tillsammans med de två andra stationerna Haga kan medföra stora negativa konsekvenser för både och Korsvägen är station Centralen en del i det nya den sammanhållna stationsmiljön och parkmiljön planerade pendeltågssystemet. Vid stationerna vid Bergslagsbanans stationshus som riskerar att skapas nya bytespunkter och de gör också att det påverkas av byggnationen av järnvägstunneln. i stora delar av centrala Göteborg blir gång- och Eftersom det inte finns några vattenområden cykelavstånd till pendeltågsanslutningar. inom planområdet behandlar MKB:n endast indirekt Detaljplanen för Station Centralen medger bygg- påverkan på vattenmiljö. Planområdet föreslås, nation av en ny tunneldel samt uppförande av nya enligt dagvattenutredningen, liksom idag avvatt- byggnader för centrumändamål och bostäder med nas till Göta älv. För att säkerställa utjämning och huvudsyfte att inrymma två av stationens totalt tre rening av dagvattnet förslår dagvattenutredningen uppgångar. Inom planen ryms även allmänplats- flera åtgärder, såsom gröna tak på nya byggnader mark i form av huvudgata, lokalgator och ytor för och biofilterdiken utmed Bergslagsgatan för omhän- torg. Jämfört med nuläget innebär planförslaget dertagande av dagvatten. Under förutsättning att bland annat att ytor som idag används för trafik och de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen parkering i framtiden föreslås bebyggas. Bergslags- för detaljplanen vidtas bedöms inte Göta älv eller parken framför Bergslagsbanans stationshus före- mottagande dagvattensystem påverkas negativt, slås bibehållas som park och få utvecklade kvalite- varken ur förorenings- eller flödesperspektiv, av det ter som vistelseyta. dagvatten som avrinner från planområdet för Station Centralen. Genomförandet av planen bedöms inte Bevarandevärden – Naturmiljö, rekreation, innebära några negativa konsekvenser för ytvatten. kulturmiljö- och stadsbild, vattenmiljö Detaljplanen för Station Centralen kommer att Människors hälsa – luftmiljö och buller påverka träd och trädmiljöer som har naturvärden. Göteborgs Stad har beräknat de halter av kvävedi- Planens syfte är dock att bevara så mycket som oxid samt partiklar (PM10) som kan förväntas vid ett möjligt av träden i Bergslagsparken och de alléer genomförande av planen. Sammantaget bedöms som berörs kommer i möjligaste mån att återplante- den föreslagna markanvändningen enligt detalj- ras. Genomförandet av detaljplanen för Station Cen- planen i viss utsträckning förbättra luftkvaliteten tralen bedöms därför sammanfattningsvis medföra avseende kvävedioxid och partiklar (PM10) inom små negativa konsekvenser för naturmiljö. Det inne- planområdet. Därmed bedöms konsekvenserna bär att detaljplanen för Station Centralen inte medför som positiva. betydande miljöpåverkan på naturmiljön. Planområdet är idag påverkat av bakgrundsbuller, Detaljplanen för Station Centralen bedöms huvudsakligen från de närliggande stora trafikleder- huvudskaligen bidra med positiva effekter för rekre- na, bland annat ligger E45 200 meter söder om pla- ationen i området kring stationen. I detaljplanen nområdet. Bullerspridningen från närliggande vägar för Station Centralen förstärks Bergslagsparkens innebär att det är svårt att tillskapa exempelvis tysta rekreativa värden bland annat genom att trafiken sidor invid någon av de planerade byggnaderna. genom planområdet minskar. Stationen blir en knut- Bullernivåerna beräknas vara relativt oförändrade punkt i kollektivtrafiken och därmed tillgängliggörs inom planområdet jämfört med nuläget. Högst ekvi- de närliggande områdena med rekreativa värden valenta ljudnivåer beräknas för fasader längs spår- för fler människor. Att fler människor uppehåller sig väg och i de nedre våningsplanen för byggnaderna i och invid parken och övriga rekreationsmiljöer ska- söder om Bergslagsgatan. Detaljplanen föreslår ny par vidare en ökad trygghet, även under kvällar och bebyggelse för bostadsändamål söder om Berg- nätter. Sammantaget bedöms därför detaljplanen för slagsgatan. Särskilda åtgärder kommer sannolikt att Station Centralen medföra positiva konsekvenser för krävas för att klara gällande riktvärden för byggna- rekreationsaspekten. derna som helhet. I centrala staden finns stora kulturhistoriska vär- den och en tilltalande stadsbild. I stort sett hela cen- Risk och säkerhet trala Göteborg omfattas av riksintresse för kulturmil- Den geotekniska utredningen för detaljplanen visar jövård och här finns också majoriteten av stadens att stabiliteten är tillfredställande men att marken i

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 11 DETALJPLANEFÖRSLAGET 61 området är sättningsbenägen. Utredningen föreslår inga särskilda planbestämmelser med anledning av de geotekniska förutsättningarna. Planen bedöms ge möjligheter till ett robust översvämningsskydd i linje med gällande riktlinjer. Vidare garanterar Trafikverkets specifika krav skydd för underjords anläggningen.

Miljökvalitetsnormer och miljömål Västlänkens övergripande påverkan och konse kvenser i förhållande till miljömål och miljökvali tetsnormer beskrivs i den övergripande MKB-delen. För Station Centralen visar beräkningar på en förbättrad luftkvalitet om planen samt övriga plane rade ändringar av markanvändningen i närområdet genomförs. Därmed bedöms planförslaget medver ka till att miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft kan följas. Planområdet är idag bullerutsatt och de främsta bullerkällor är de närliggande trafiklederna. Själva genomförandet av planen bedöms inte medverka till högre bullernivåer. Däremot kan den föreslagna bebyggelsen för bland annat bostads ändamål innebära att människor blir utsatta för höga bullernivåer i sin boendemiljö. Skyddsåtgärder bör studeras vidare i det fortsatta arbetet. Göta älv är recipient för det vatten som avrinner från plan området. Älven omfattas av MKN för fiskvatten samt vattenförekomst. Under förutsättning att de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen för att omhän derta vattnet som avrinner från både allmän plats och kvartersmark genomförs bedöms inte ändrad markanvändning enligt planförslaget påverka Göta älv på något sätt.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 62 11 DETALJPLANEFÖRSLAGET MKB FÖR STATION CENTRALEN

11 Detaljplaneförslaget

11.1 Allmänt i framtiden. Exempel på planerade förändringar Tillsammans med de två andra stationerna Haga i närliggande områden är den nya Hisingsbron, och Korsvägen är Centralen en del i det nya sänkning och överdäckning av Götaleden (väg planerade pendeltågssystemet. Vid stationerna E45), Bangårdsförbindelsen och stadsutveck- skapas nya bytespunkter och de gör också att det lingsprojektet i Gullbergsvass. Hisingsbron ska i stora delar av centrala Göteborg blir gång- och ersätta Götaälvbron och förändrar vägnätet samt cykelavstånd till pendeltågsanslutningar. Detalj kollektivtrafikens sträckning i området. Över- planens syfte är att: däckningen av Götaleden samt en förbindelse mellan norra och södra sidan av nuvarande • medge en utbyggnad av Västlänken med bangård (Bangårdsförbindelsen) minskar nu- tillhörande byggrätter, väg- och järnvägs varande barriärer och öppnar upp för en tätare anslutningar stad. Omvandlingen av Gullbergsvass förväntas öka antalet boende och arbetande i närområdet • möjliggöra utveckling av stationsläget Station till Station Centralen. Detaljplanen för Station Centralen Centralen tar hänsyn till dessa projekt och planer med målsättningen att projekten gemensamt ska • säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kultur skapa en välfungerande, sammanhängande och historiska och arkitektoniska värden intressant regional kärna. Planområdet tangerar riksintresset för kultur- • medge byggnation av en ny tunneldel samt miljövård som omfattar stadskärnan. Angräns- uppförande av nya byggnader för centrum- ande E45/Götaleden och Kombiterminalen är ändamål och bostäder med huvudsyfte att in- av riksintressen för kommunikation och inom rymma två uppgångar för Västlänkens Station planområdet gäller riksintresse för kommunika- Centralen. Inom planen ryms även allmänplats- tion järnväg. mark i form av huvudgata, lokalgator och ytor för angöring, torg och park. 11.2 Detaljplanens innehåll Aktuell detaljplan medger byggnation av en ny Planområdet är cirka 4 hektar stort och beläget tunneldel samt uppförande av nya byggnader för norr om Göteborgs centralstation. Öster om centrumändamål med huvudsyfte att inrymma planområdet finns Gullbergsvass, ett område två, av tre planerade, uppgångar för Västlänkens för stadsutveckling, och väster om planområdet Station Centralen. Bebyggelse inom planområdet ligger stadskärnan. Nära den föreslagna stationen medges också för både kontor och bostäder. Inom finns flera utpekade utvecklingsområden där ny planen ryms även allmänplatsmark i form av infrastruktur, handel och bostäder planeras. Den huvudgata, lokalgator och ytor för torg och park. nya stationen är en del av utvecklingen av Centra- I figur 11.2:1 redovisas föreslagen markanvänd- lenområdet vilket ryms inom visionen för Älv- ning. Jämfört med idag innebär planförslaget staden. Visionen för Centralenområdet är bland bland annat att ytor som idag används för trafik annat att öppna utvecklingen av Gullbergsvass, och parkering i framtiden förslås bebyggas. Berg- vara ett attraktivt kommunikationsnav och regio- slagsparken framför Bergslagsbanans stationshus nalt centrum samt vara en del av det stadsmässiga föreslås enligt planen bibehållas som park och de stråk som ska skapas över älven till Wieselgrens- äldre träden i parkens östra del skyddas. platsen via Backaplan. Detaljplanen innehåller två av tre planerade Detaljplanen för Station Centralen är således uppgångslägen för Station Centralen, de i öster en del i ett betydligt större stadsutvecklings- och och de i mitten. De västra uppgångslägena möjlig- omvandlingsprojekt i staden delvis kopplat till görs genom detaljplanen för järnvägstunneln. Västlänken. Nästan all, till detaljplanen anslu- Läget och utformningen av stationsrummet under tande mark, ingår i detta omvandlingsprojekt mark är nära sammankopplat med stadens struk- och det förutsätts därför att markanvändningen tur och funktioner ovan mark. i dessa delar kommer att se delvis annorlunda ut

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 11 DETALJPLANEFÖRSLAGET 63 MKB FÖR STATION CENTRALEN

BETECKNINGAR PÅ PLANKARTAN

Plangräns Användningsgräns

Egenskapsgräns Administrativ gräns

Figur 11.2:1 Planförslag för Station Centralen.

Längst västerut i planområdet föreslås sepa- blir därmed en viktig komponent för att skapa en rerade in- och utfarter för bussar mellan Berg- ny norrsida till centralstationen, på liknande vis slagsgatan och Nils Ericson Terminalen. Flödet av som centralstationen idag har en tydlig södersida bussar förväntas bli jämförbart med dagens flöde, mot Drottningtorget. Byggnadens funktion och det vill säga cirka två bussar per minut. I detta dignitet gör att den slutliga utformningen föreslås område är orienterbarhet och tydlighet för fot- avgöras i en arkitekttävling. gängare och cyklister av största vikt. Vid stråken Den östra uppgången förslås ligga så långt öst- för bussar föreslås byggnader som på grund av erut som möjligt med hänsyn till den underjordis- belastningsbegränsningar på Västlänkens tunnel ka stationens utformning för att sprida flödena ut- kan bli högst tre våningar höga. Här finns också med plattformarna och skapa bra stråk mot bland utrymme för en mindre vistelseyta. annat Gullbergsvass. Direkt utanför uppgången Bergslagsgatan föreslås i stort sett behålla sitt finns plats för cykelparkering och cykelstråk nuvarande läge men breddas för att hantera en öster- och söderut via den framtida Bangårds utökad framtida användning genom koppling mot viadukten. Den östra uppgången planeras som en Hisingsbron, Gullbergsvass och Bangårdsförbin- del i det framtida stadsdelsområdet öster om den delsen. Gatan kommer att inrymma främst kol- nuvarande centralstationen. Föreslagna byggrätter lektivtrafik men även biltrafik och tydliga, breda medger här fem till sju våningar höga byggnader gång- och cykelstråk. för både bostads- och centrumändamål. Planen Mittuppgången för stationen föreslås ligga reglerar också att minst en tredjedel av takytorna direkt norr om Nils Ericson Terminalen. Ytmäs- ska användas för fördröjning av dagvatten, det sigt dimensioneras byggnaden ovan mark för att kan till exempel göras i form av gröna tak. hantera flöden från de underjordiska plattfor- För Bergslagsparken syftar planförslaget till marna via hissar och trappor, samt ett genom- att lyfta fram parken och stärka dess funktion gående diagonalt gångflöde genom byggnaden. för bland annat lek och rekreation. För att bevara Utanför, runt mittuppgången, skapas en plats för befintliga kvaliteter innehåller planförslaget exempelvis cykelparkering och sittplatser. Mitt- skyddsbestämmelser under genomförandetiden uppgångens byggnad är viktig för att annonsera för enskilda stora träd i norra delen av parken. stationen mot norr. Byggnaden kommer att utgöra Illustrationen för planen visar en utformning en ny entré till centralstationen norrifrån, och där parkens västra respektive östra del har något

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 64 11 DETALJPLANEFÖRSLAGET MKB FÖR STATION CENTRALEN

olika karaktär, där den östra delen blir mer grön, och den västra delen mer hårdgjord. I den östra delen föreslås också en mindre byggrätt för cen- trumändamål, vilket skulle kunna innebära café eller kommunala publika funktioner. Planen tillå- ter även att ett rökgasschakt från tunneln placeras i parken; ett sådant schakt används endast vid en nödsituation och kan därför med fördel integreras med ytor att sitta på. Längst österut i planområdet finns en yta som idag består av spår till den så kallade Kombiter- minalen. Ytan omfattas av belastningsbegräns- ningar för att säkerställa funktionen för Västlän- ken. Här föreslår planen en entréyta till stationen österifrån. Det föreslås också en byggrätt som ramar in den öppna platsen mot sydost.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 11 DETALJPLANEFÖRSLAGET 65 MKB FÖR STATION CENTRALEN

12 Kulturmiljö och stadsbild

12.1 Förutsättningar och bedömnings- grunder Fakta: Skydd för kulturmiljön En fördjupad kulturmiljöbeskrivning har tagits fram för Centralen med hamnstråket, se område Riksintresse för kulturmiljövården Områden som är av nationell betydelse inom IIA i figur 4.1:2, vilken utgör grund för Kultur kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken miljöbilaga till detaljplaner för miljökonsekvens (1988:808). Riksantikvarieämbetet har pekat ut ett beskrivning för Västlänken (Antiquum, 2014). urval av miljöer som ska representera hela landets Kulturmiljöbeskrivningarna har beskrivits utifrån historia från stenålder till nutid. olika, för området adekvata, teman och för varje Regler för tillämpning finns i plan- och bygg tema har en värdering gjorts. Dessa har sedan lagen. I 3 kap 4 § PBL framgår att kommunen ska legat till grund för konsekvensbedömningen. Den redovisa hur riksintressena ska tillgodoses i den kulturhistoriska värderingen/bedömningen utgår kommunala planeringen. från de värden som finns på platsen och ställs inte i relation till andra kulturhistoriska platser Förordning om statliga byggnadsminnen i staden. Detta material ligger till grund för Statliga byggnadsminnen omfattas av skydd enligt denna redovisning av de centrala värdena samt förordningen (1988:1229). Riksantikvarieämbetet konsekvensbeskrivningen. I kulturmiljöbilagan har tillsyn över de statliga byggnadsminnena i har konsekvensbedömningar gjorts på ett tidigt landet, planförslag som i vissa delar har reviderats varför Lagen om kulturminnen skillnader i konsekvensbedömningar kan före Fornlämningar är spåren efter varaktigt övergiven komma. mänsklig verksamhet. Fornlämningar är skyddade De skydd och bestämmelser som gäller inom enligt Lagen om kulturminnen (KML) och får inte eller i anslutning till planområdet redovisas i skadas. Lagskyddet gäller även markområdet runt faktarutan här intill. fornlämningen och områdets storlek beror på lämningens betydelse och karaktär. Övriga kulturhistoriska lämningar används för kultur historiska lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Läns styrelserna fattar beslut om vad som är en fornläm- ning eller ej. Byggnader och anläggningar som har ett högt kulturhistoriskt värde kan enligt KML byggnads minnesförklaras av länsstyrelsen. Varje byggnadsminne har särskilt anpassade skyddsföreskrifter som styr vilka ändringar som kräver tillstånd.

Andra skyddsbestämmelser Värdefull bebyggelse i Göteborg redovisas i programmet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg – ett program för bevarande, fastställt av kommunfullmäktige.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 66 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION CENTRALEN

Utredningsområdet för Kulturmiljöunderlaget Området kring Göteborgs Centralstation har (se figur 4.1:2) mellan Stora Hamnkanalen och som helhet ett högt kommunikationshistoriskt Bergslagens stationsbyggnad ingår till större värde och berättar om järnvägens och kommu delen i riksintresset. Förutom de värdefulla miljö nikationsmiljöns tillkomst och utveckling under erna ovan mark finns sannolikt även rester av mer än 150 år. äldre befästningsanläggningar kvar under mark. Förståelsen för kommunikationsmiljöns tidiga Aktuellt planområde för Station Centralen ligger historia är starkt beroende på bevarandet av de dock utanför riksintresset. äldre stationsbyggnaderna: Centralstationen, ett av landets äldsta stationshus, Bergslagsbanans Utpekade och skyddade värden inom eller i stationsbyggnad och före detta Västgötabanans anslutning till planområdet: stationshus. Bergslagsbanans stationshus berättar • Bergslagsbanan ligger inte inom den geogra- om Sveriges största privata järnväg och skyddas fiska avgränsningen av riksintresse för kultur som byggnadsminne enligt 3 kap KML. miljövård. Hela stationsmiljön är dock ett uttryck Stationsmiljön och stationsbyggnadens arki för riksintresset för kulturmiljövården. tektoniska betydelse är intimt förknippad med • Centralstationshuset och Bergslagsbanans före resterna av stationsparken. Denna är belägen detta stationshus är byggnadsminnen enligt framför västra gaveln och mittför byggnadens KML. I länsstyrelsens skyddsbestämmelser för framsida mot söder på andra sidan av Bergslags byggnadsminnet Bergslagslagsbanan står att gatan. Parkeringsytor och tillfartsgator har på ”Området skall hållas i sådant skick att byggna- senare tid förändrat och förminskat stations dens och parkens utseende och karaktär inte parken avsevärt, men kvarstående delar av den förvanskas”. ursprungliga järnvägsparken har fortfarande en Inom planområdet finns inga registrerade forn- strategisk berättarfunktion. Längs Nils Ericsons lämningar, men området ligger i direkt närhet till gatan finns också rester av en allé som tidigare det före detta befästningsstråket och den mycket sträckte sig ut mot Gullbergskajen och koppla värdefulla fornlämningen Göteborg 216:1. des samman med en allé längs Bergslagsgatan.

Figur 12.1:1 Resterande parkmiljö kring före detta Bergslagsbanans station. (Flygbild Stadsbyggnadskontoret)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 67 MKB FÖR STATION CENTRALEN

Resterna av trädraden längs Nils Ericsonsgatan konsekvenser på “Det gröna resenärsstråket” är viktiga för den historiska förståelsen för hur (Tema B), med rester av före detta Bergslagsba området en gång såg ut. nans stationspark i anslutning till Bergslagsba I Kulturmiljöbilagan (Antiquum, 2014) delas nans västra gavel. Parken är sedan tidigare starkt värdet upp följande två teman: reducerad. Observera att parken ingår i byggnads A. Sammanhållen stationsmiljö med lång tradi minnet som anger att parken inte får bebyggas tion (högt kommunikationshistoriskt värde). eller på annat sätt förändras. B. Det gröna resenärsstråket (högt kommunika Byggrätten för Centralens mittuppgång ger en tions- och parkhistoriskt värde). måttlig negativ effekt då planen medger rivning i samband med schaktning för järnvägstunneln 12.2 Detaljplanens påverkan, effekt samt en påbyggnad av Nils Ericsonterminalen och konsekvenser med ny stationsbyggnad. Detta bedöms medföra Detaljplanen medger i västra delen byggrätt för marginell till stor konsekvens för den kommu en eller flera byggnader. Att markytan, som idag nikationshistoriska miljöns värde (Tema A). Det fungerar som trafik-/parkeringsytor, bebyggs med regleras inte i detaljplanen att den del som rivs kvarter samt ny in- och utfartsgata och har genom ska återuppföras, eller hur den ska återuppföras. tillförandet av nya byggnader i närhet till äldre Risk för förvanskning föreligger. Konsekven stationsbyggnader bedömts få liten negativ effekt. serna bedöms som marginella om den rivna delen Byggrätten i väster samt ny in- och utfartsgata återuppförs lika befintlig byggnad avseende mate har bedömts få marginell konsekvens för den rial, dimensioner med mera. kommunikationshistoriska miljöns värde (Tema De planerade byggrätterna och lokalgatorna i A). Åtgärderna innebär snarast att kommunika östra delen av planområdet bedöms få måttliga tionsmiljön utvecklas vidare på sin traditionella konsekvenser för den kommunikationshistoriska plats. Det finns goda förutsättningar för att de miljöns värde (Tema A), då den visuella kopp tillkommande inslagen kommer att utgöra posi lingen mellan de två äldre stationsbyggnaderna tiva inslag i den idag trafikintensiva och stökiga (Centralstationen och Bergslagsbanans station) miljön. Det kan dock inte uteslutas att åtgärden bryts. Graden av konsekvens är också beroende påverkar befästningslämningar, tillexempel sänk på utformning av nya byggnader. Tilläggen sker verk, inom fornlämningen Göteborg 216:1. Kon i direkt närhet till Bergslagsbanans stationshus sekvensbedömningen görs undantaget eventuella med stort kulturhistoriskt värde. Risk finns att ingrepp i befästningsanläggningen som i dagslä Bergslagsbanans stationshus i samband med get inte kan bedömas på grund av kunskapsläget. byggskedet och driften av Västlänken kan komma Ett väst–östligt gångstråk som möjliggörs är att beröras av vibrationer eller påverkan på till positivt för det gröna resenärsstråket (Tema B) då exempel grundmurar i och med förändringar av det bygger vidare på det historiska mönstret med grundvattennivån. Trafikverket har utrett de geo ett resenärsstråk som tidigare band ihop de olika hydrologiska förhållandena både under bygg- och stationsbyggnaderna med Centralstationen där under driftskedet. I järnvägsplanen med under den tidigare trädplanterade Bergslagsgatan ledde lagsmaterial beskrivs åtgärder för att förhindra genom bangårdslandskapet fram till Bergslags sådan påverkan. banans station och anslöt till stationsparken. Målsättningen med detaljplanen för Station Bergslagsgatan behåller enligt detaljplaneför Centralen är att bevara Bergslagsparkens grönska slaget i stort sitt nuvarande läge, men breddas för så mycket som möjligt. Träden i norra delen av att kunna hantera en ökad framtida användning parken skyddas under genomförandetiden genom och kommer att inrymma främst kollektivtrafik planbestämmelser. Detaljplanen medger dock med hållplatser, men även biltrafik och gång- och användning för järnvägsändamål (järnvägstun cykel-stråk. Åtgärden har bedömts få liten negativ nel som byggs i öppet schakt samt omgivande effekt genom att markyta som idag fungerar som arbets- och etableringsområde) under Bergslags trafik/parkeringsytor görs om till huvudgata. En gatan och under lokalgatan norr om Östra upp måttlig negativ effekt uppstår av att en mindre gången . Schaktningen kan komma att innebära del av stationsparken i anslutning till Bergslags att gräsytor och vissa träd måste tas bort i nära banans västra gavel kan komma att tas i anspråk. anslutning till schakten för järnvägstunneln. Huvudgatan bedöms medföra måttliga negativa Detta skulle innebära en stor negativ konsekvens

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 68 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION CENTRALEN

för stationsmiljön kring Bergslagsbanan samt Tillkommande byggrätter vid Stations Centra för det gröna resenärsstråket (Tema A och B) då len innebär att den visuella kopplingen mellan de detta gröna resenärsstråk sedan tidigare är starkt två äldre stationsbyggnaderna (Centralstationen reducerat. Det är oklart hur många befintliga träd och Bergslagsbanans station) bryts. Konsekven som kommer att kunna bevaras. Träden i parken sen av detta bedöms dock som måttlig. I övrigt skyddas genom bestämmelse på plankartan och bedöms det finnas goda förutsättningar för att de fällning ska föregås av lovprövning. Graden av tillkommande inslagen ger en positiv förändring konsekvens är även beroende på utformning av i den idag trafikintensiva stadsmiljön. Detta be parken vid återställandet samt hur många av de döms medföra positiva konsekvenser för stadsbil stora träden som kan bevaras. I planbeskrivning den. en framgår att det finns ambitioner att hårdgöra För kumulativa effekter se avsnitt 10. marken i den västra delen, vilket inte överens stämmer med stationsparkens ursprungliga utformning. Fördelen med planförslaget är dock att den väg som idag klyver parken i två delar tas bort och parken blir en sammanhållen yta igen. En måttlig negativ effekt uppstår även genom tillförandet av nya byggnader i närhet till den äldre stationsbyggnaden samt genom rivning av SJ:s sporthall från 1956 i östra delen av områ det. Rivningen innebär att en årsring försvinner som berättar om SJ:s sociala engagemang. De negativa konsekvenserna bedöms som marginella till måttliga för den kommunikationshisto¬riska miljöns värde (Tema A) beroende på utförandet av de tillkommande byggnaderna. Även tillkomst av teknisk anläggning i parken bedöms få en måttlig negativ konsekvens för det gröna resenärsstrå kets kulturhistoriska värde då det tar parkmark i anspråk. Användningen av området öster om östra uppgången medför inga negativa konsekvenser då området idag är ett spårområde. Väster om planområdet för Station Centralen möjliggörs ytterligare ett uppgångsläge genom de taljplanen för järnvägstunneln. Anläggningen av underjordsstationen samt de byggnader med mera som kan förväntas ovanpå den västra uppgången samverkar med de effekter som genomförande av själva planen medför. Bland annat kan anläggan det av järnvägstunneln och stationen i detta läge medföra irreversibla skador på fornlämningen Göteborg 216:1. De kumulativa effekterna bedöms i så fall medföra stora negativa konsekvenser för kulturmiljön. Sammanfattningsvis bedöms planen för Sta tion Centralen medföra stora negativa konsekven ser för både den sammanhållna stationsmiljön och det gröna resenärsstråket då träden i parkmiljön vid Bergslagsbanans stationshus framförallt på verkas av byggnationen av järnvägstunneln.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 69 MKB FÖR STATION CENTRALEN

Figur 12.2:1 Utvärderingsytor inom Station Centralen.

Tabell 12.2:1 Sammanställning av konsekvenser för kulturmiljö Tema A-B till följd av detaljplan Station Centralen. Observera att motsvarande tabell i Kulturmiljöbilagan (Antiquum, 2014) har modifierats då vissa anpassningar till kulturmiljön har gjorts i planförslaget sedan bilagan färdigställdes samt att konsekvenserna av tunneldragning och öppna schakt ingår. Kulturhistoriskt värde A) Sammanhållen stationsmiljö B) Det gröna resenärsstråket (Antiquum 2014) med lång tradition

Utvärderingsytor 1. Området väster om mittuppgången. Marginell Ingen

2. Område för huvudgata Bergslagsgatan Ingen / Stor Måttlig / Stor Beroende på om ev. tunnelschakt påverkar Beroende på om ev. tunnelschakt påverkar parken parken

3. Område för mittuppgången, Centralstationens norra Marginell / Måttlig Ingen huvudentré Beroende på utformning av ny byggnad och hantering av Nils Ericsonterminalen

4. Område för östra uppgången inklusive lokalgator Stor Stor

5. Område för Bergslagsparken Marginell / Måttlig Marginell / Stor Beroende på utformning av ny byggnad. Beroende på utformning av park samt teknisk anläggning

6. Område öster om den östra uppgången Ingen Ingen

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 70 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION CENTRALEN

12.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljöpåverkan Bergslagsbanans stationshus har stort kulturhisto riskt värde, varför det är viktigt att den äldre stationsbyggnadens gestaltning uppmärksammas så att inte tilläggen dominerar över den och gör dess kulturhistoriska berättarinnehåll och este tiska kvaliteter svåra att läsa av. Materialval och gestaltning blir avgörande för hur byggnaderna påverkar omgivningen. Utformningen av Bergslagsparken bör knyta an till hur stationsparker historiskt sett ut för att det kulturhistoriska värdet ska kunna uppfattas.

12.4 Nollalternativets konsekvenser Utan Västlänken förväntas också en större andel av resandet ske med bil, vilket kan antas innebära ytterligare utbyggnad av vägar. Dessa åtgärder kan antas innebära viss negativ påverkan i form av ingrepp i värdefulla parkmiljöer som delvis kan komma att behöva tas i anspråk för körfält, bussfält och så vidare vilket skulle kunna få kon sekvenser för bland annat före detta Bergslags banans stationspark. Detta kan eventuellt även innebära borttagande av vissa äldre och värdefulla träd. Sammantaget kan sådana ingrepp innebära en negativ kultur miljöpåverkan då kulturhistoriska samband fragmenteras. Även fornlämningsmiljön kan påverkas av schaktning i samband med uppförandet av den nya Götaälvbron samt utbyggnad av kollektiv trafiken i området. Bland annat kan byggnationen av spårvägen längs hamnstråket innebära ingrepp i befästningsstråket. Påverkan skulle dock bli mer ringa än tillsammans med genomförandet av Västlänken.

12.5 Alternativens konsekvenser Alternativet att planlägga området utan bostäder bedöms inte innebära någon skillnad med avse ende på konsekvenserna för kulturmiljön.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 12 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 71 MKB FÖR STATION CENTRALEN

13 Naturmiljö

13.1 Förutsättningar och bedömnings- visning av förutsättningarna i detaljplaneområdet grunder samt för konsekvensbeskrivningen. Naturmiljöutredning för detaljplanerna för Beskrivningen i detta avsnitt omfattar land Västlänken har tagits fram under år 2013 och har miljöerna inom området för detaljplanen för uppdaterats i vissa avsnitt under 2014 av Calluna Station Centralen. Inga vattenmiljöer förekommer AB (Calluna, 2013). Utredningen belyser vilka i denna detaljplan. naturvärden som finns inom detaljplaneområdet. Centralen och dess omgivningar är förhållan- Befintligt inventeringsmaterial har sammanställts devis fattiga på naturvärden då det är en mycket och inventeringar/utredningar har bland annat central och urban plats. De högre naturvärden gjorts av skyddsvärda träd, vedsvampar och lavar, som finns är knutna till gamla träd och hålträd. fladdermöss och fåglar. Kring Centralstationen finns en trädmiljö med Med bland annat naturinventeringen som påtagligt naturvärde, som omfattar resterna av den grund har även en separat trädrapport tagits fram gamla Järnvägsparken (Bergslagsparken). I parken (WSP, 2014) som ger en helhetsbild av träden växer ett större antal grova, vidkroniga och gamla och trädmiljöerna längs linjen och stationerna. träd av alm, lönn, lind, oxel, ask och kastanj. Alm Sociala värden, natur- och kulturmiljövärden och ask är rödlistade. Den dominerande stamdia- beskrivs. metern är 0,5–0,8 meter och enstaka träd mäter Utredningarna ligger till grund för denna redo- 1,0 meter i diameter. I träden förekommer enstaka

Naturvärden Detaljplaner Västlänken källa: Calluna 2013 källa: Stadsbyggnadskontoret källa: Trafikverket 1A, Högsta Naturvärde ^_ Grova hålträd Plangräns Stationsplan Illustration tunnel, ungefärlig avgränsning av 1B, Högt Naturvärde Grova träd ´ ^_ schakt för tunnel Planområdesgräns Järnvägstunneln 2, Påtagligt naturvärde ^_ Hålträd 3, Visst Naturvärde Biotopskyddad allé 0 20 M

Ungefärligt utredningsområde

Figur 13.1:1 Planområdet med förekommande naturvärden kring Station Centralen. obs plankartan stämmer inte helt, ska revideras

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 72 13 NATURMILJÖ MKB FÖR STATION CENTRALEN

Fakta: Aktuella skydd för naturmiljön

Generellt biotopskydd Artskydd De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i Artskyddsförordningen (2007:845) har regler om 7 kapitlet 11 § miljöbalken. Syftet med det generella fridlysning som gäller växter och djur. Förordningen biotopskyddet är att skydda biotoper i jordbruksland- anger både de arter som skyddas genom EU:s skapet. Exempel på biotoper som omfattas av fågeldirektiv respektive art- och habitatdirektiv och de bestämmelserna är stenmurar, odlingsrösen, samt arter som omfattas av nationella eller regionala småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Alléer är fridlysningsbestämmelser. För ianspråktagande av biotopskyddade också i andra typer av landskap än miljöer där skyddade arter finns, krävs dispens från jordbruksmark. Artskyddsförordningen. Inom området för detaljplanen Alléer som berörs av detaljplanen för Station för Station Centralen förekommer inga arter som Centralen omfattas av det generella biotopskyddet. skyddas genom Artskyddsförordningen.

håligheter, som gynnar kryptogamer och vedle- schakt i lera och omgivande arbets- och etable- vande insekter. Lavfloran är intressant med flera ringsområde, ett fysiskt intrång i trädmiljöerna i ovanliga arter, bland annat kyrkogårdslav Pleu- Bergslagsparken och i almallén längs Gullbergs- rosticta acetabulum, dvärgkranslav Phaeophyscia vassgatan, vilket alltså är en indirekt effekt av nigricans och citronlav, Candelaria pacifica. En detaljplanen. Vissa träd kan flyttas till annan plats almallé i anslutning till Bergslagsparken, bestå- permanent, eller flyttas temporärt och återetableras ende av Hörsholmsalmar, har också naturvärden inom samma närområde. Gamla träd kommer dock och berörs av detaljplanen. Stamdiametern ligger att behöva tas bort och förlusten av detta kan bli på 0,4–0,5 meter och träden är välmående. långvarig. Det är oklart hur många träd som kom- Det förekommer flera andra alléer inom plan mer att kunna bevaras. Även om avverkade träd området, som inte uppnått naturvärdesklass i ersätts med nya efter tunnelns färdigställande kan naturmiljöutredningen (Calluna, 2013), men som det ta mycket lång tid att återställa miljöerna med omfattas av det generella biotopskyddet. avseende på de naturvärden som finns där idag. Inom detaljplanen saknas värden som har De effekter som direkt kan hänföras till detalj någon avgörande betydelse för fågellivet. Plan planen för Station Centralen är att vissa träd området har också bedömts ha mycket låga försvinner, bland annat längs nuvarande Bergslags- värden för fladdermöss. gatan, till följd av byggnationen av järnvägstunnel och anläggandet av nya allmänna platser enligt 13.2 Detaljplanens påverkan, effekt detaljplanen. Vissa av dessa träd ingår i en allé, och konsekvenser som är biotopskyddad, men som inte har uppnått Detaljplanens syfte är bland annat att medge en ut- naturvärdesklass enligt naturmiljöutredningen byggnad av Västlänken och möjliggöra en utveck- (Calluna, 2013). Vissa av träden kan möjligen ling av stationsläget Station Centralen samt medge flyttas vilket innebär att livsmiljön för till exempel byggnation av en ny tunneldel samt uppförande av lavar och insekter kvarstår. I de fall som träden nya byggnader för centrumändamål med huvud- inte kan flyttas och/eller återetableras innebär det syfte att inrymma två uppgångar för Västlänkens att de försvinner, en förlust av biologisk mångfald. Station Centralen. Detaljplanen för Station Centra- Förutom att träden försvinner, kommer också den len har en ambition att bevara träden och trädmil- värdefulla lavflora som är knuten till dem att gå jöerna i området i så stor utsträckning som möjligt. förlorad, vilket innebär att livsmiljöer minskar för Planen vill lyfta fram Bergslagsparken och mål- dessa växt- och djurgrupper. Alléns funktion som sättningen är att bevara parkens grönska så mycket ledlinje och spridningsmöjlighet för växter och djur som möjligt. Genom att skapa en sammanhållen går förlorad, om inte flytt och/eller återplantering park, utan den väg som idag delar Bergslagsparken, av träden kan ske. Dessa negativa konsekvenser av förstärks parkens värde som trädmiljö. Träden detaljplanen bedöms som små, då återplantering skyddas genom planbestämmelse och fällning kommer att ske i närområdet. Kvarvarande träd ska föregås av lovprövning. Dock åstadkommer skyddas genom bestämmelse på plankartan och anläggandet av själva järnvägstunneln, med öppet fällning ska föregås av lovprövning.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 13 NATURMILJÖ 73 MKB FÖR STATION CENTRALEN

Naturvärden) Trädmiljöer Arter

Utvärderingsytor 1. Området väster om mittuppgången med byggrätter för Ingen Ingen centrumändamål samt ny in- och utfartsgata för buss.

2. Område för huvudgata Bergslagsgatan Marginell Marginell

3. Område för mittuppgången, Centralstationens norra Marginell Marginell huvudentré

4. Område för östra uppgången inklusive lokalgator Ingen Ingen

5. Område för Bergslagsparken Marginell / Måttlig Marginell / Måttlig Beroende på om ev. tunnelschakt påverkar Beroende på om ev. tunnelschakt påverkar parken parken

6. Område öster om den östra uppgången Måttlig Måttlig

Tabell 13.2:1 Sammanställning av konsekvenser för naturmiljö till följd av detaljplan Station Centralen. För områdes indelning, se tabell 12.2:1 i kapitel 12 Kulturmiljö och stadsbild.

Med föreslagen utformning av området runt och vilka skyddsåtgärder som behövs för dem Station Centralen finns goda förutsättningar att under byggtiden, hur de träd som ska flyttas tillskapa ett grönare område än idag. Vid nyplan- fälligt eller permanent ska hanteras, vilken kom- tering av träd tar det visserligen längre tid att pensation som ska ske genom nya planteringar återskapa de biologiska värden som finns idag, med mera. I processen kommer bland annat fokus men det ger en möjlighet till positiv utveckling att ligga på att minimera påverkan på rödlistade/ av naturvärdena på längre sikt. Möjligheterna att hotade arter samt alleérna. Utgångspunkten kom- ersätta den allé som behöver avverkas får stude- mer att vara att upprätthålla gynnsam bevaran- ras vidare i den fortsatta processen. destatus för de berörda arterna. De kumulativa effekterna av planerad utveck- Ytterligare kompenserande åtgärder kan ling i området kring Centralstationen, i form av komma att tas fram i linje med Göteborgs Stads till exempel Bangårdsförbindelsen, nya Hisings- rapport Kompensationsåtgärder för natur och bron och sänkningen av Götaleden kan innebära rekreation, vilket presenteras i planbeskrivningen. stora negativa konsekvenser för trädmiljöerna i området. 13.4 Nollalternativets konsekvenser Sammantaget bedöms detaljplanen för Station Utan Västlänken förväntas en större andel av Centralen medföra små negativa konsekvenser för resandet ske med bil och buss, vilket kan antas naturmiljön i området. Träden och trädmiljöerna innebära ytterligare utbyggnad av vägar. Dessa har visserligen naturvärden, men planens syfte är åtgärder och de detaljplaner som finns för utbygg- att bevara så mycket som möjligt av Bergslags nad av området kring Centralstationen kan antas parken och de alléer som berörs kommer i möj innebära viss negativ påverkan i form av ingrepp i ligaste mån att återplanteras. värdefulla naturmiljöer som delvis kan komma att behöva tas i anspråk för körfält, bussfält, bebyg- 13.3 Förslag till ytterligare åtgärder för gelse och så vidare. att minska miljöpåverkan Detta kan eventuellt även innebära borttagande Förutom de skyddsbestämmelser som anges av vissa äldre och värdefulla träd. Sammantaget i detaljplanen kommer Göteborgs Stad och kan sådana ingrepp innebära en negativ natur Trafikverket i den fortsatta processen att tillsam- miljöpåverkan då naturmiljöer och stadens grön- mans ta fram förslag på åtgärder som minskar struktur fragmenteras. miljöpåverkan på naturmiljön vid ett genomför- ande av Västlänken. I de underlagsdokument som 13.5 Alternativens konsekvenser tagits fram för bland annat naturmiljö finns flera De studerade alternativen bedöms inte medföra förslag på sådana åtgärder. Som exempel kan några väsentliga andra effekter eller konsekvenser nämnas att en plan föreslås tas fram, som redo för naturmiljön jämfört med valda alternativ. visar vilka av de äldre träden som kan behållas

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 74 13 NATURMILJÖ MKB FÖR STATION CENTRALEN

14 Rekreation

14.1 Förutsättningar och bedömnings- Här finns därmed en stor potential att förhöja grunder attraktiviteten och tryggheten samt därmed även I följande avsnitt beskrivs planområdets (Station öka nyttjandegraden. Centralen) nuvarande rekreativa värden samt hur genomförandet av planen samt nollalternativet 14.2 Detaljplanens påverkan, effekt och studerade alternativ påverkar dessa värden. och konsekvenser Det gäller både gröna miljöer, vattenmiljöer och Eftersom planområdet utgör en strategisk knut- andra områden eller platser som används för punkt i staden så kommer det att bli en plats rekreation. Det inbegriper även gång- och cykel där människor samlas, möts och tillbringar tid i stråk. De gröna miljöernas rekreativa värden väntan på kollektivtrafik. Ambitionen är att skapa beskrivs även i ett vidare geografiskt perspektiv i tydligt orienterbara platser inom planområdet kapitel 5 Stadens grönstruktur. Bedömningsgrun- vilka hänger samman på ett naturligt sätt med den för miljöaspekten rekreation är de rekreativa stråk och mötesplatser utanför planen. En viktig värden som de olika områdena tillmäts i bland utgångspunkt, i denna och omkringliggande annat Göteborgs Stads grönstrategi, samt de sär- planer, är intentionen att minska effekten av skilda analyser av stadsliv och upplevelsevärden miljöer som utgör barriärer i området, exempelvis som har gjorts inom ramen för arbetet med detalj- Götaleden och andra omkringliggande gator och planerna för Västlänken. Vidare har Trafikverket spårvägsstråk. En annan effekt av den nya statio- som underlag för järnvägsplanen beskrivit de nen med sina uppgångar i de nya byggnaderna är parkområden som berörs av Västlänken. att även den här sidan av det nuvarande området Dagens centralstation är en regional knutpunkt kring centralstationen får en ökad aktivitet med och många människor rör sig i området kring sta- flera människor som både passerar och uppehål- tionen till fots, med cykel, bil eller kollektivtrafik ler sig här. Det ökar bland annat upplevelsen av på väg till olika målpunkter, varav några ligger i trygghet under en större del av dygnet. Övrig närområdet. Den norra delen av stationsområdet, planerad användning av de nya byggnaderna som vilket inbegriper det aktuella planområdet, domi- arbetsplatser och bostäder sprider också ut män- neras i stort av trafik och parkeringsplatser. Här niskors vistelsetid i området över dygnet. finns inga platser där människor vistas annat än Planförslaget syftar vidare till att lyfta fram korta stunder och även gång- och cykelflödet är Bergslagsparken. Genom att dels ta bort den väg lågt. Avsaknaden av bostäder och övrig bebyg- som delar parken i två delar idag och dels mini- gelse innebär att platsen kan upplevas som ödslig mera biltrafiken mellan kvarteren i detaljplanens och otrygg, särskilt på kvällen. Utöver den verk- östra del och parken förstärks parkens potential samhet som finns inne i centralstationens byggna- som en plats med lugnare tempo än omgivande der råder här en allmän brist på sociala funktioner platser och stråk. En av planens målsättningar och vistelseytor. Ett av undantagen är Bergslags- är att bevara parkens grönska så mycket som parken. Parken är en rest av vad som tidigare var möjligt, även om en del av träden som finns på järnvägsparken kring Bergslagsbanans stations- platsen idag kommer att behöva tas ner i samband byggnad. Den ursprungliga parkens yta har till med anläggningen av järnvägstunneln. Parken mycket stora delar exploaterats och används idag påverkas inte direkt av schakt men ligger inom till vägar, parkeringsplatser och anläggningar det område som Trafikverket har definierat som för kollektivtrafik. Relativt nyligen drogs en väg arbetsområde. Förlusten av träd bedöms därmed genom parken som delade den kvarvarande delen vara en indirekt effekt av att planen för Station i två. I den östra delen finns en boulebana samt Centralen genomförs. I delar av parken införs en idrottshall. Hallen används idag av flera skolor skyddsbestämmelser för träd genom att fällning för idrottslektioner och boulebanan används ofta ska föregås av lovprövning. I den östra delen av under sommartid. I parken finns också ett par parken föreslås en mindre byggrätt. Byggnaden sittbänkar. skulle kunna innehålla exempelvis kafé och kom- Generellt sett är både de rekreativa värdena munala publika funktioner, vilket ökar platsens och upplevelsevärdena låga inom planområdet. rekreativa värde.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 14 REKREATION 75 MKB FÖR STATION CENTRALEN

Planförslaget innebär samtidigt att den idrotts- rörelse i exempelvis Bergslagsparken under en hall och boulebana som finns i den östra delen av större del av dygnet. Bostäder innebär således Bergslagsparken behöver rivas. Därmed försvin- att tryggheten ökar på de allmänna ytorna inom ner byggnadens funktion som idrottslokal för skol- planområdet och därmed är det studerade alterna- barn och boulebanans funktion som mötesplats. tivet sämre ur rekreationssynpunkt. Även om genomförandet av detaljplanen för Station Centralen innebär att sporthallen och boulebanan rivs samt att planen indirekt medverkar till att gamla träd försvinner från Bergslagsparken bedöms den som helhet öka de rekreativa värdena inom planområdet. Genomförandet av planen bedöms därför medföra positiva konsekvenser för miljöaspekten. Det är framförallt den förvän- tade ökade tryggheten samt att Bergslagsparkens rekreationsvärde förhöjs och nyttjas på ett bättre sätt som bidrar till de positiva konsekvenserna.

14.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att minska miljöpåverkan I det fortsatta arbetet kommer Göteborgs Stad att tillsammans med Trafikverket ta fram en åtgärdsplan för träd som påverkas vid anläggan det av Västlänken. Planen kommer bland annat redovisa vilka av de äldre träden som kan behål- las och vilka skyddsåtgärder som behövs för att säkerställa deras överlevnad, hur de träd som ska flyttas tillfälligt eller permanent ska hanteras samt vilken kompensation som ska ske genom nya planteringar med mera. Ytterligare kompenserande åtgärder kan komma att tas fram i linje med Göteborgs Stads rapport Kompensationsåtgärder för natur och rekreation. Bland annat kommer möjligheten att ersätta sporthallen i närliggande område att studeras vidare i den fortsatta planprocessen.

14.4 Nollalternativets konsekvenser Nollalternativet förväntas likna dagens situation avseende de rekreativa värdena inom planom- rådet. Bergslagsparken förväntas ha en fortsatt begränsad funktion och låg nyttjandegrad på grund av bland annat omgivande infrastruktur. Österut förväntas dock Gullbergsvass vara utbyggt med blandad bebyggelse, bland annat bostäder. Här ökar då de rekreativa värdena jäm- fört med idag liksom områdets trygghet.

14.5 Alternativens konsekvenser Det studerade alternativet utan bostäder inom planområdet bedöms vara mindre positivt ur rekreationssynpunkt eftersom ett blandat använ- dande av de nya byggnaderna skapar mer liv och

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 76 14 REKREATION MKB FÖR STATION CENTRALEN

15 Vattenmiljö

15.1 Förutsättningar och bedömnings- I Trafikverkets underlag för järnvägsplanen grunder framgår att det vatten som uppstår i tunneln Eftersom det inte finns några vattenområden (spolvatten vid tvättning av tunneln, släckvatten inom planområdet behandlar detta avsnitt endast vid eventuell brand samt dräneringsvatten) kom- indirekt påverkan i form av ändrade flöden i mer att ledas till Västlänkens lägsta punkt, vilken ytvatten, grundvattennivåer samt risk för förore- ligger på sträckan mellan stationerna vid Haga och ningsspridning. vid Korsvägen. Där kommer vattnet att samlas Planområdet avvattnas till stor del idag genom upp. Spolvattnet omhändertas där i ett magasin separata dagvattenledningar via Gullbergsvass för att utjämna flödet samt avskilja föroreningar. till recipienten Göta älv. Grundvatten förekom- Därefter leds det sannolikt till Rosenlundskanalen, mer dels i de ytliga jordlagren, som består av som är närmsta recipient. Släckvattnet samlas ock- fyllnadsmaterial, och dels i friktionsjordlagren så upp i magasinet men leds inte till recipient utan under de mäktiga lerlagren. Närheten till Göta älv kommer att pumpas bort för vidare behandling. innebär att grundvattennivån i det övre magasinet Trafikverket anger att det endast förväntas uppstå styrs av vattennivån i älven. Mätningar har visat en liten mängd dräneringsvatten eftersom tunneln att grundvattennivån ligger på nivåer mellan +0,5 ska byggas som en tät konstruktion. Vidare anges och +1,5 meter i dessa lager. att dräneringsvattnet ska behandlas vid behov. Dagvatten som avrinner från hårdgjorda ytor, Under förutsättning att de åtgärder som tak med mera innehåller föroreningar. En av de föreslås i dagvattenutredningen för detaljplanen främsta källorna är fordonstrafik där både avgaser vidtas bedöms inte Göta älv eller mottagande och slitage av material bidrar med framförallt dagvattensystem påverkas negativt, varken ur olika metallföroreningar. Det finns också risk för förorenings- eller flödesperspektiv, av det dag- oljeföroreningar från ytor där det finns mycket vatten som avrinner från planområdet för Station fordon, till exempel parkeringsplatser. Centralen. Därmed bedöms inte genomförandet av planen innebära några negativa konsekvenser 15.2 Detaljplanens påverkan, effekt för ytvatten. och konsekvenser Varken underjordsanläggningarna för Väst- Till detaljplanen för Station Centralen hör en länken eller de åtgärder som detaljplanen föreslår dagvattenutredning. Utredningen utgår från Göte- ovan mark förväntas påverka grundvattennivån borgs Stads principer för dagvattenhantering som i drift. Trafikverket har utrett de geohydrolo- bland annat innebär att dagvatten från exempel- giska förhållandena både under bygg- och under vis trafikintensiva områden alltid ska behandlas driftskedet. I järnvägsplanen med underlags innan utsläpp till recipient. material beskrivs åtgärder för att förhindra Planområdet föreslås liksom idag avvattnas till sådan påverkan. De föreslagna åtgärderna för att Göta älv. För att säkerställa utjämning och rening omhänderta och avleda dagvatten innebär vidare av dagvattnet förslår dagvattenutredningen att planförslaget inte heller påverkar grundvatt- flera åtgärder både för allmän platsmark och för nets kvalitet. Därmed bedöms genomförandet av kvartersmark. Exempel på åtgärder som föreslås planen inte heller medföra några negativa konse- är gröna tak på nya byggnader, raingardens1 eller kvenser för grundvatten. kassettmagasin2 i torgytor, biofilterdiken utmed Bergslagsgatan. Vidare föreslås oljeavskiljare för 15.3 Förslag till ytterligare åtgärder för större sammanhängande parkeringsytor. att minska miljöpåverkan Inga ytterligare åtgärder föreslås än de som redovisas i dagvattenutredningen som hör till detaljplanen. 1 Lågpunkt med plantering av vattenälskande växter dit dagvatten från exempelvis tak och hårdgjorda ytor leds. 15.4 Nollalternativets konsekvenser 2 Liknar traditionella så kallade stenkistor, fördröjer dagvatten Vid nollalternativet förväntas det dagvatten som och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna är mycket utrymmeseffektiva. avrinner från planområdet vara av samma kvalitet

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 15 VATTENMILJÖ 77 MKB FÖR STATION CENTRALEN

och avledas på samma sätt som idag. Exploate ringen av närliggande områden, till exempel Gullbergsvass, kan komma att ändra dagvatten- flödena. Det förväntas dock att omhändertagan- det av dagvatten från dessa områden följer de principer som gäller i Göteborgs stad. Därmed skulle inte det vatten som avrinner från dessa områden, varken ur förorenings- eller flödes perspektiv, påverka aktuella recipienter (sannolikt Göta älv) eller mottagande dagvattensystem på ett negativt sätt. Nollalternativet förväntas inte heller påverka grundvattnet, varken fysiskt genom änd- rade nivåer eller kemiskt genom tillkommande föroreningar.

15.5 Alternativens konsekvenser De studerade alternativen bedöms inte medföra några andra effekter eller konsekvenser för vattenmiljön jämfört med valda alternativ.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 78 15 VATTENMILJÖ MKB FÖR STATION CENTRALEN

16 Människors hälsa

16.1 Förutsättningar och bedömnings- större ytor i centrala Göteborg. Enligt beräk grunder ningar överskrids också dygnsnormen för partik I följande avsnitt behandlas frågor om luftkvali lar (PM10) mycket nära eller på större trafikleder. tet, buller och vibrationer samt förorenad mark Enligt mätningar överskrids dock inte års- och med koppling till människors hälsa. I den dygnsnormerna för PM10 på någon av de faktiska övergripande MKB-delen redovisas förväntad mätplatserna. Däremot överskrids den så kallade påverkan på människors hälsa i Göteborg som nedre utvärderingströskeln för PM10 i stora delar helhet. I den övergripande delen redovisas också av centrala Göteborg. Däremot överskrids den särskilt hur genomförandet av den aktuella planen så kallade nedre utvärderingströskeln för PM10 i förväntas påverka möjligheten att följa gällande stora delar av centrala Göteborg. MKN för utomhusluft samt buller. 16.1.2 Buller och vibrationer 16.1.1 Luftkvalitet Detta avsnitt behandlar bullersituationen i och Detta avsnitt behandlar luftkvaliteten i och kring kring planområdet för Station Centralen. Till planområdet för Station Centralen. Gällande grund för redovisningen och bedömningarna lig MKN samt den miljömedicinska utredningen ger den trafikbullerutredning som Göteborgs Stad som gjorts för Västlänken ligger till grund för gjort för planområdet (bilaga till detaljplanen), att värdera de olika alternativens påverkan och den miljömedicinska utredningen för Västlänken betydelse för luftkvaliteten och människors hälsa samt Trafikverkets underlag för järnvägsplanen i och nära planområdet. avseende buller och vibrationer. Det är många olika faktorer som påverkar luft Som underlag för nulägesbeskrivningen har kvaliteten i Göteborg. Den luft som drar in över en bullerkartläggning från 2006 använts. Efter staden kan föra med sig föroreningar från kon som trafikökningen varit begränsad sedan 2006 tinenten. I stadens ytterkanter finns bland annat bedöms underlaget representera dagens situation. industriverksamhet som också bidrar med utsläpp Kartläggningen visar att bullernivåerna är höga av svaveldioxid och kväveoxider. I centrala staden och att stora delar av planområdet har ekvivalenta är det vägtrafikens utsläpp som påverkar luften nivåer över 65 decibel(A), se figur 16.1:1. Endast mest. Vägtrafiken står för cirka 42 procent av de östra delarna har nivåer under 60 decibel(A). kväveoxidutsläppen i centrala Göteborg (Göte Det finns inga uppgifter som tyder på att nu borgs Stad, Miljö, 2013-06-28). varande järnvägsanläggning vid centralstationen I Göteborg överskrids årshalterna av kvävedi orsakar vibrationer som är högre än komfort oxid i närheten av de stora trafiklederna. Extrem störande nivåer. värdena (dygn och timme) överskrids dock över

Lilla Bommen

Planområdet

Nordstan

< 45 dBA (tyst sida) < 50 dBA (ljuddämpad sida) < 50 dBA > 55 dBA (ljuddämpad sida krävs) > 60 dBA (ljudklass B krävs) > 65 dPA (ej bostäder)

Figur 16.1:1 Utdrag från Göteborgs Stads bullerkartläggning redovisad i bullerutredningen för detaljplanen. Den yta som redovisas för planområdet är inte exakt densamma som den nuvarande avgränsningen. Skillnaden beror på att bullerutredningen genomfördes i ett tidigt skede.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 16 MÄNNISKORS HÄLSA 79 MKB FÖR STATION CENTRALEN

16.1.3 Förorenad mark 16.2 Detaljplanens påverkan, effekt Jordprovtagning har genomförts av Trafikverket och konsekvenser under 2012–2013. Bildutsnittet i figur 16.1:2 redo visar provtagningspunkter kring planområdet. 16.2.1 Luftkvalitet Bedömningsgrunden för förekomsten av förore Göteborgs Stad har beräknat de halter av kväve ningar är Naturvårdsverkets riktvärden (Rapport dioxid samt partiklar (PM10) som kan förväntas 5976). vid ett genomförande av planen. Beräkningarna Inom planområdet finns tre provtagnings har gjorts för ett större geografiskt område än punkter som visar förhöjda halter av bland själva planområdet och omfattar bland annat den annat metaller. Halterna är dock inte så höga att södra landanslutningen för Götaälvbron och en schaktat material ska klassas som farligt av utbyggnad av Bangårdsförbindelsen. Utredningen fall. Föroreningar i mark riskerar att spridas till redovisas i en bilaga till detaljplanen. exempelvis grundvatten. Markföroreningar kan Viadukten ryms inte inom detaljplanen för också vara skadliga för människors hälsa om de Station Centralen och därmed bedöms genomför förekommer i anslutning till bostadsmiljöer där andet av planen bidra till en förbättrad luftkvalitet exempelvis små barn kan få i sig föroreningarna avseende kvävedioxid. vid utomhuslek. Minskad trafikbelastning av bilar inom själva planområdet innebär också att halterna av par tiklar (PM10) förväntas bli lägre jämfört med en trafiksituation som liknar nuläget.

Göteborg Central

Teckenförklaring Jordprovtagning – jämförelsevärden

< KM KM–MKM MKM–FA > FA

KM–avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (Rapport 5976) för känslig mark- användning. MKM – avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (rapport 5976) för mindre känslig markanvändning FA – avser rekommenderade haltgränsen för klassificering av förorenade massor som farligt avfall. Rapport 2007:01, ”Uppdaterade bedömningsgrunder för förore- nade massor”, Avfall Sverige AB.

Figur 16.1:2 Utsnitt för planområdet med närhet från bilaga 1 till Trafikver- kets underlagsrapport Förorenade områden (arbetsmaterial 2014-04-01).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 80 16 MÄNNISKORS HÄLSA MKB FÖR STATION CENTRALEN

Sammantaget bedöms den föreslagna markan medföra innebär en förbättring avseende vibra vändningen enligt detaljplanen i viss utsträckning tionsstörningar. förbättra luftkvaliteten avseende kvävedioxid och partiklar (PM10) inom planområdet. Därmed 16.2.3 Förorenad mark bedöms konsekvenserna som positiva. Förorenade jordmassor kommer att hanteras så att risken för spridning av föroreningar till övrig 16.2.2 Buller och vibrationer mark och vatten minimeras. Målsättningen är att Inom planområdet beräknas flera fasader få förorenade massor, vid behov efter behandling, nivåer över 65 decibelA. Nivåerna beräknas vara ska vara tillräckligt rena för att kunna återanvän relativt oförändrade inom planområdet jämfört das för landskapsanpassning och för återfyllnad. med nuläget. Högst ekvivalenta ljudnivåer be Genom att de förorenade massorna omhändertas räknas för fasader längs spårväg och i de nedre minskar på sikt risken för spridning av förore våningsplanen för byggnaderna söder om Berg ningar och därmed även föroreningarnas påver slagsgatan. Detaljplanen föreslår ny bebyggelse kan på människors hälsa. för bostadsändamål söder om Bergslagsgatan. I det fortsatta arbetet kommer ytterligare prover Dessa bostäder blir således utsatta för höga bul för kontroll av markföroreningar att tas inom lernivåer, särskilt den sida som vetter norrut. På planområdet. Därefter kommer det att tas fram en den södra sidan och de våningsplan som ligger plan för hur massorna ska hanteras och omhän högre upp förväntas dock bullernivån vara lägre. dertas. Göteborgs Stad arbetar tillsammans med Här förväntas ljudnivåerna istället ligga under 50 Trafikverket med att ta fram en samlad masshante decibelA. Särskilda åtgärder kommer trots det ringsplan för hela området som berörs av markar sannolikt att krävas för att klara gällande riktvär beten för Västlänken. den för byggnaderna som helhet. I större tätorter är det ofta svårt att nå ekviva 16.3 Nollalternativets konsekvenser lenta ljudnivåer under 45 decibelA på grund av De beräkningar som har gjorts för kvävedioxid ett så kallat bullerregn. För planområdet kommer och partiklar (PM10) visar överlag på en sämre detta bakgrundsbuller huvudsakligen från de luftkvalitet i och i närheten av planområdet om närliggande stora trafiklederna, bland annat ligger planförslaget och kringliggande projekt inte E45 200 meter söder om planområdet och bedöms genomförs. Beräkningarna för planalternativet trafikeras med drygt 40 000 fordon per dygn år inbegriper dock fler förändringar i planområdets 2035. Bullerspridningen från närliggande vägar närhet än vad som ryms inom planförslaget. innebär att det är svårt att tillskapa exempelvis Ändrad markanvändning enligt detaljplanen tysta sidor (under 45 decibelA) invid någon av de bedöms inte vara den viktigaste faktorn utan an planerade byggnaderna. dra åtgärder, framförallt de som innebär ändrade Bullerutredningen är gjord i ett relativt tidigt trafikmönster, bedöms i större grad bidra till den skede. Bland annat är den framtida trafikstruktu bedömda förbättringen av luftkvaliteten. ren inom och i angränsning till Jernhusens område Eftersom det inte förväntas några bostäder söder om planområdet ännu inte är fastlagd. Där inom planområdet vid nollalternativet innebär det för behöver bullersituationen detaljstuderas i det att färre bostäder blir utsatta för höga bullernivåer fortsatta arbetet, liksom behov av skyddsåtgärder. jämfört med planförslaget. Enligt Trafikverkets utredning för Västlänken Vid nollalternativet förväntas inga större mark kommer vibrationsnivåerna inte att öka utmed be arbeten inom planområdet. Därmed kvarstår de fintliga spår som en följd av Västlänken. Det finns markföroreningar som finns här idag. heller ingen risk för vibrationsnivåer som över skrider riktvärden för komfortstörande vibrationer 16.4 Alternativens konsekvenser inom bostäder utmed de avsnitt som spåren går i Det har inte gjorts några beräkningar av hur tunnel. Det finns inga uppgifter som tyder på att studerade alternativ för planen kan påverka nuvarande järnvägsanläggning vid centralstatio luftkvaliteten. På samma sätt som nollalternativet nen orsakar vibrationer som är högre än komfort innebär det studerade alternativet där planen inte störande nivåer. Därmed går det inte heller att inbegriper några bostäder att inga människor säga något om den avlastning i form av färre tåg utsättas för höga bullernivåer i sin bostadsmiljö på de ytgående spåren som Västlänken förväntas inom det nu aktuella planområdet.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 16 MÄNNISKORS HÄLSA 81 MKB FÖR STATION CENTRALEN

17 Miljökvalitetsnormer

Västlänkens övergripande påverkan och konsekvenser i förhållande till miljökvalitetsnormer beskrivs i kapitel 9, i den övergripande MKB-delen och sammanfattas för Station Centralen nedan.

• Luftkvalitet: De beräkningar som har gjorts för luftmiljön i och i närheten av planområdet visar på en förbättrad luftkvalitet om planen samt övriga planerade ändringar av mark användningen i närområdet genomförs. Där- med bedöms planförslaget medverka till att MKN för utomhusluft kan följas.

• Buller: Planområdet är bullerutsatt. Främsta källor är de närliggande trafiklederna, bland annat väg E45 och väg E6. Själva genomföran- det av planen bedöms inte medverka till högre bullernivåer. Däremot innebär den föreslagna bebyggelsen för bland annat bostadsändamål att människor blir utsatta för höga bullernivåer i sin boendemiljö. Skyddsåtgärder ska studeras vidare i det fortsatta arbetet.

• Fisk- och musselvatten samt vattenförekom- ster: Göta älv är recipient för det vatten som avrinner från planområdet. Älven omfattas av MKN för fiskvatten samt vattenförekomst. Under förutsättning att de åtgärder som före- slås i dagvattenutredningen för att omhänderta vattnet som avrinner från både allmän plats och kvartersmark genomförs bedöms inte ändrad markanvändning enligt planförslaget påverka Göta älv på något sätt.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 82 17 MILJÖKVALITETSNORMER MKB FÖR STATION CENTRALEN

18 Säkerhet

18.1 Geoteknik och geohydrologi Planförslaget innebär att byggnader och sam- Stora delar av planområdet utgörs av utfyllt hällsviktiga anläggningar i planområdet förläggs tidigare vattenområden. Jordlagren inom plan- i enlighet med gällande översiktsplan, det vill området utgörs därför av fyllning från 1800-talet säga +2,8 meter respektive +3,8 meter. Vidare ska i form av bland annat sand, silt och lera och vägar som används av Räddningstjänsten begrän- däröver ett grövre material i form av bland annat sas till att drabbas av maximalt 0,5 meter vatten sten, grus och sand som fylldes under 1900-talet. vid översvämning. Motsvarande för gång- och Nedanför lagret med fyllning, som är omkring cykelvägar är 0,1 meter. Om det blir aktuellt att 2,5–3 meter djupt, följer homogen lera. Därefter skydda planområdet mot högre översvämnings finns ett lager friktionsjord som vilar på berg. nivåer än vad som anges i översiktsplanen kom- Djupet till berg är cirka 85–100 meter. mer detta sannolikt att ske via storskaliga yttre Utfyllnadsmassorna är vattenförande och skyddsåtgärder. grundvattenytan ligger nära marknivån. Närheten Planen bedöms ge möjligheter till ett robust till Göta älv innebär att grundvattenytan i dessa översvämningsskydd i linje med gällande rikt lager beror på vattenståndet i älven. Vidare finns linjer. Vidare garanterar Trafikverkets specifika ett djupare grundvatten i friktionsmaterialet mel- krav skydd för underjordsanläggningen. lan leran och berget. Den geotekniska utredningen som ligger till 18.2.1 Farligt gods grund för detaljplanen klargör förutsättningar för Västlänken byggs för persontrafik och det kom- den föreslagna markanvändningen och byggna- mer därmed inte att gå farligt gods i järnvägs tionen ovan mark inom planområdet. Utredningen tunneln. För övrigt gäller Göteborgs Stads rikt visar att stabiliteten är tillfredställande men att linjer för avstånd mellan exempelvis bostäder och marken i området är sättningsbenägen. Den vägar järnvägar där det går farligt gods. Därmed pågående sättningshastigheten är 2–4 mm per år. bör det inte föreligga några säkerhetsrisker inom Utredningen föreslår inga särskilda planbestäm- detaljplanen kopplat till farligt gods. melser med anledning av de geotekniska förut- Öster om planområdet ligger Kruthusgatans sättningarna. terminal eller den så kallade Kombiterminalen. Det pågår ett nära samarbete mellan Göteborgs Delar av spåren till terminalen ligger inom de Stad och Trafikverket för att säkerställa att plan- östra delarna av planområdet. Terminalen är av läggningen av anläggningar ovan mark och ut- riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § formningen av tunneln är anpassade till varandra. miljöbalken. För att inte föreslagen markanvänd- ning samt övriga ändringar av infrastruktur med 18.2 Översvämning och höga flöden mera inom närområdet ska försvåra nyttjandet av Trafikverket har tagit fram dimensionerande terminalen eller hamna i konflikt med verksam- vattennivåer för översvämningssäkring vid bland heten på grund av dess karaktär (risk för olyckor annat stationsentréer och andra öppningar till med mera) föreslår översiktsplanen att anlägg- Västlänken. Scenarier över framtida klimatpåver- ningen flyttas exempelvis till Sävenäs. I arbetet kan på havsnivåer, flöden i vattendrag och extrem med detaljplanen har det genomförts en fördjupad nederbörd har använts som underlag. Utgångs- utredning av förutsättningarna för terminalens punkten är att Västlänken inte ska svämmas över fortlevnad utifrån detaljplanens förslag. Utred- under dess tekniska livslängd, vilket är 120 år. ningen konstaterar att terminalen även med ett För planområdet är det havet som är styrande genomförande av denna detaljplan kan fortsätta för skyddsnivåerna. I Trafikverkets underlags att operera i området, men med stora svårigheter. rapport som hanterar klimatförändringar och Framförallt innebär det fler uppdelningar av översvämningssäkring framgår att den permanen- tågset och därmed fler terminaloperationer. ta skyddsnivån i driftskedet för Station Centralen Kostnaderna för att som ett alternativ anlägga nya är +4,0 meter. Vidare anges att om inte dessa spårytor längre österut i Gullbergsvass bedöms skyddsnivåer uppnås genom anpassad marknivå som höga. Utredningen förespråkar därför ett ska skydd integreras i anläggningen. påskyndande av en flytt till utpekat läge i Sävenäs.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 18 SÄKERHET 83 MKB FÖR STATION CENTRALEN

19 Bedömning av betydande miljöpåverkan Enligt de bestämmelser som gäller för miljö bedömningar av planer och program ska betydan de miljöpåverkan som bedöms uppstå vid genom förandet av planen eller programmet redovisas. Som grund för denna bedömning används den metod som presenteras för miljöbedömningen i avsnitt 2.3 Bedömningsgrunder för MKB. Där framgår att för de miljöaspekter där det trots inarbetade miljöåtgärder bedöms kvarstå nega tiva konsekvenser som är stora eller mycket stora bedöms det föreligga en risk att ett fullständigt genomförande av planen kan medföra betydande miljöpåverkan. Utifrån den samlade bedömning som gjorts för respektive miljöaspekt redovisas nedan bedömningen av betydande miljöpåverkan som en följd av detaljplanen för Station Centralen. Genomförandet av detaljplanen för Station Centralen bedöms medföra betydande miljö påverkan på den sammanhållna stationsmiljön samt parkmiljön vid Bergslagsbanans stationshus, vilket är byggnadsminne. Framförallt påverkas parkmiljön vid byggnationen av järnvägstunneln med kvarstående effekter under lång tid in i drift skedet. Den fasta fornlämningen (RAÄ Göteborg 216:1) kan påverkas direkt och indirekt av detalj planen vid byggandet av järnvägstunneln. I den fortsatta processen föreslås därför att ytterligare lämpliga skyddsåtgärder ses över för att möjlig göra att planens konsekvenser på kulturmiljö kan mildras. För övriga aspekter bedöms genomförandet av detaljplanen medföra inga till måttliga konsekvenser och därmed uppstår ingen betydande miljöpåverkan i annat avseende än för kulturmiljön.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 84 19 BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN MKB FÖR STATION HAGA

SAMMANFATTNING Detaljplanen för Station Haga bedöms dock huvud- Tillsammans med de två andra stationerna Cen- skaligen bidra med positiva effekter för rekreationen tralen och Korsvägen är station Haga en del i det i områdena kring stationen. Stationen blir en knut- nya planerade pendeltågssystemet. Vid stationerna punkt i kollektivtrafiken och därmed tillgängliggörs skapas nya bytespunkter och de gör också att det de närliggande områdena med rekreativa värden i stora delar av centrala Göteborg blir gång- och för fler människor. Att fler människor uppehåller sig cykelavstånd till pendeltågsanslutningar. i och invid parkerna och övriga rekreationsmiljöer Detaljplanen för Station Haga ger bland annat skapar vidare en ökad trygghet, även under kvällar utrymme för två uppgångar i nya byggnader i norr, och nätter. Sammantaget bedöms därför detaljpla- en i Kungsparken mellan Nya Allén och Parkgatan nen för Station Haga medföra positiva konsekven- och en på Pusterviksplatsen, samt en ny byggnad ser för rekreationsaspekten. i Handelshögskolans kvarter där stationens södra I centrala staden finns stora kulturhistoriska vär- uppgång integreras. Två mindre uppgångar utan den och en tilltalande stadsbild. I stort sett hela cen- väderskydd finns också med i planen, en i Kungs- trala Göteborg omfattas av riksintresse för kulturmil- parken väster om Sprängkullsgatans korsning med jövård och här finns också majoriteten av stadens Södra Allégatan och en i det nordvästra hörnet byggnadsminnen. Göteborgs befästningar utgör en av Haga Kyrkoplan. Den senare ska bland annat stor och mycket värdefull fornlämning i riksintresse- fungera som nedfart till underjordiskt cykelgarage. området. Detaljplanen för Haga station innebär risk Vidare möjliggör planen bland annat underjordiska för stora respektive mycket stora konsekvenser för anläggningar för parkering av cyklar, utveckling kulturmiljön och stadsbilden då värdefull parkmark av hållplatser för kollektivtrafik och justering av tas i anspråk. Kulturhistoriska samband försvinner gator för att bland annat säkerställa framkomlighet när nya anläggningar skär igenom befintliga kultur och trygghet för gående och cyklister Då Station miljöer, vilka är en del av riksintressets uttryck. Sär- Haga kommer att byggas i ett område med stora skilt de planerade byggnaderna för uppgångarna kulturmiljö- och naturvärden, de förstnämnda av i norr från Station Haga och utökade hårdgjorda riksintresse, syftar planen även till att säkerställa ytor för knutpunkt Haga bedöms medföra mycket stadsbyggnadskvaliteter samt kulturhistoriska och stora konsekvenser, liksom det öppna schaktet för arkitektoniska värden. järnvägstunneln som ger direkt påverkan på forn- lämningen Göteborg 216:1 och på trädbeståndet i Bevarandevärden – Naturmiljö, rekreation, kul- Kungsparken och norra delen av Haga Kyrkoplan. turmiljö- och stadsbild, vattenmiljö Idag avvattnas planområdet till stor del genom Detaljplanen för Station Haga kommer att inne- separata dagvattenledningar till recipienten Rosen- bära en stor påverkan på områdets trädmiljöer och lundskanalen. Till detaljplanen för Station Haga hör enskilda träd, som förutom värdet i sig också har en dagvattenutredning. För att säkerställa utjäm- stor betydelse för lav- och vedsvampsfloran samt ning och rening av dagvattnet förslår dagvatten- områdets fågelliv. Planens syfte är dock att bevara utredningen åtgärder bland annat i form av gröna så mycket som möjligt av träden och de alléer som tak på nya byggnader, biofilterdiken utmed delar av berörs kommer i möjligaste mån att återplanteras. Parkgatan, Nya Allén och Haga Kyrkogata. Dag- Genomförandet av detaljplanen för Station Haga vattnet ansluts till en befintlig dagvattenledning som bedöms sammanfattningsvis medföra mycket stora korsar detaljplanen i norr med flödesriktning väster negativa för naturmiljön inom planområdet. Det ut. Därmed skulle inte Rosenlundskanalen längre innebär att detaljplanen för Station Haga medför vara recipient utan Göta älv. Under förutsättning att betydande miljöpåverkan på naturmiljön. de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen Den långvariga effekten av att gamla träd för- för detaljplanen vidtas bedöms inte Göta älv eller svinner från delar av parkmiljöerna som en följd mottagande dagvattensystem påverkas negativt, av att järnvägstunneln och stationerna anläggs varken ur förorenings- eller flödesperspektiv, av medför också negativa konsekvenser för parkernas det dagvatten som avrinner från planområdet för rekreativa värde. De åldrade träden skärmar bland Station Haga. Därmed bedöms inte genomförandet annat av mot omkringliggande gator bättre än vad av planen innebära några negativa konsekvenser unga träd gör och skapar därmed lugnare platser. för ytvatten.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 20 DETALJPLANEFÖRSLAGET 85 MKB FÖR STATION HAGA

Människors hälsa – luftmiljö och buller ning enligt planförslaget påverka Göta älv på något Göteborgs Stad har beräknat halter av kvävedi- sätt. Rosenlundskanalen avlastas genom att dag- oxid samt partiklar (PM10) som kan förväntas vid vattnet istället leds till Göta älv. Därmed motverkar ett genomförande av planen. Sammantaget visar planförslaget inte möjligheten att följa MKN, varken beräkningarna att genomförandet av planen endast för fiskvatten eller för vattenförekomster. i liten utsträckning påverkar luftkvaliteten i och kring planområdet. Ljudnivåerna inom planområdet beräknas vara relativt oförändrade inom planområdet jämfört med nuläget vid ett genomförande av planen. Utmed Vasagatan, söder om Haga Kyrkoplan, blir nivå- erna sannolikt något lägre jämfört med idag. De nytillkommande byggnaderna ger inte utrymme för bostäder. Därigenom innebär inte planförslaget fler boende i en redan bullerutsatt miljö. Tillsammans med att planförslaget för övrigt inte heller påverkar bullersituationen, mer än marginellt positivt i den södra delen, innebär det att genomförandet av planen inte bedöms medföra några konsekvenser ur bullerhänseende.

Risk och säkerhet Den geotekniska utredningen som ligger till grund för detaljplanen visar att stabiliteten är tillfredstäl- lande men att marken i området är sättningsbenä- gen. I utredningen påtalas också vikten av att det vid schaktnings- och fyllnadsarbeten vidtas åtgärder för att inte orsaka utdränering och grundvattensänk- ning mot omkringliggande byggnader, anläggningar och kulturmiljö. Planen bedöms ge möjligheter till ett robust översvämningsskydd i linje med gällande riktlinjer. Vidare garanterar Trafikverkets specifika krav skydd för underjordsanläggningen.

Miljökvalitetsnormer och miljömål Västlänkens övergripande påverkan och konsekvenser i förhållande till miljömål ochmiljökvalitetsnormer beskrivs i den övergripande MKB-delen. För Station Haga visar beräkningar att genomförandet av planen endast i liten utsträckning påverkar luftkvaliteten. Därmed bedöms planförslaget inte påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Planområdet är bullerutsatt och den främsta bullerkällan är vägtrafiken. Själva genom- förandet av planen bedöms inte medverka till högre bullernivåer. Göta älv är planerad recipient för det vatten som avrinner från planområdet. Älven omfattas av MKN för fiskvatten samt vattenförekomst. Under förutsättning att de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen för att omhänderta vattnet som avrinner från både allmän plats och kvartersmark genomförs bedöms inte ändrad markanvänd-

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 86 20 DETALJPLANEFÖRSLAGET MKB FÖR STATION HAGA

20 Detaljplaneförslaget

20.1 Allmänt Haga samt offentliga rum i anslutning till dessa Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbygg- får anläggas. Bestämmelse tillåter vidare bygg nad av Station Haga, en av de tre stationerna i ande av järnväg i tunnel under kvartersmark och järnvägstunneln Västlänken, med tillhörande under allmän plats. byggrätter både under och ovan mark. Planen möjliggör även utbyggnad av nya Målsättningen för detaljplanen är bland annat verksamhetsytor för Handelshögskolan i delen att: av fastigheten Haga 22:1 samt flytt av en trans- • medge en utbyggnad av Västlänken med formatorstation till sydöstra hörnet av fastighe- tillhörande byggrätter ten. I den nya byggnaden avses Station Hagas • möjliggöra utveckling av stationsläget södra uppgång integreras, samt vissa tekniska • möjliggöra underjordisk cykelparkering anläggningar. Byggnationen innebär rivning • säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kultur- av en del av kvarteret – det låga tegelhuset. historiska och arkitektoniska värden. Kvarterets tidstypiska höghus får skydds- och varsamhetsbestämmelser. En arkitekttävling om Även utveckling av hållplatser för kollektiv- utformningen av byggnaden pågår under 2014- trafik och justering av gator för att säkerställa 2015. I norra delen av planområdet möjliggör framkomlighet och trygghet för gående, cyklande, planen att uppgångar och tekniska anläggningar kollektivtrafik samt biltrafik i området möjliggörs. för Västlänkens Station Haga får uppföras på Då Station Haga kommer att byggas i ett Pusterviksplatsen och i Kungsparken, delen mel- område med stora kulturmiljö- och naturvärden, lan Nya Allén och Parkgatan. Planen möjliggör de förstnämnda av riksintresse, syftar planen även två mindre uppgångar utan väderskydd från även till att säkerställa stadsbyggnadskvaliteter stationen och cykelgaraget söder om Parkgatan samt kulturhistoriska och arkitektoniska värden. respektive norr om Södra Allégatan. Byggrätter- För byggandet av själva järnvägstunneln tas en na på både Pusterviksplatsen och i Kungsparken särskild detaljplan fram. Föreliggande detaljplan regleras till maximalt 450 kvadratmeter. Plan- tar över de planbestämmelser som säkerställer bestämmelser innebär också att det i båda fallen järnvägstunneln och efter antagandet ersätter den blir sammanhängande envåningsbyggnader för förstnämnda planen inom sin avgränsning. Denna att minimera påverkan på den känsliga miljön. detaljplan omfattar förutom bestämmelser om Större delen av planområdet ovan mark om markanvändningen i form av järnvägsändamål fattas av Kungsparken och Haga Kyrkoplan, där även centrumändamål och cykelparkering under vikten ligger på bevarandet av parkerna och mark. de två solitärbyggnader som ligger inom Haga Planområdet är cirka 7,9 hektar stort och Kyrkoplan – Hagakyrkan och Samhällsvetenskap- sträcker sig från Rosenlundskanalen i norr till liga biblioteket. Parkerna och byggnaderna samt Vasagatan och Handelshögskolan i söder. I norr även Rosenlundsbron får skydds- och varsamhets omfattar planområdet Rosenlundsbron, del av bestämmelser. Återställning av ytor som påver- Kungsparken fram till Viktoriabron och Viktoria- kas under byggnationen av järnvägstunnel och gatan samt del av Rosenlundskanalen och Pus- återuppbyggnad av Rosenlundsbron regleras i terviksplatsen. I söder omfattar planområdet den genomförandeavtal. nordöstra och sydöstra delen av den fastighet som Gatorna inom planområdet behåller huvudsak- utgörs av Handelshögskolan. Centralt inom plan- ligen sin nuvarande markanvändning och nuvar området ligger Haga Kyrkoplan med Hagakyrkan ande bredder. Parkgatan och Södra Allégatan och Samhällsvetenskapliga biblioteket. Delar av breddas något norrut för att säkerställa bra fram- Nya Allén, Parkgatan, Södra Allégatan, Spräng- komlighet för kollektivtrafik samt utbyggnad av kullsgatan och Vasagatan omfattas också. en utökad kollektivtrafikhållplats intill uppgången i Kungsparken. 20.2 Detaljplanens innehåll Då hela planområdet omfattas av värdefull Detaljplanen innebär att uppgångar och tekniska och känslig park- och kulturmiljö och är av anläggningar tillhörande Västlänkens Station riksintresse för kulturmiljövård, införs utform-

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 20 DETALJPLANEFÖRSLAGET 87 W

W1 k k W bro k W1T3q3k bro

WT3 W WT3 PARK k q2k3

CP1 +3,5

n1q k3 allé +2,8 CP1 dagvatten PARK ( ) f1 n2 1 f1 HUVUDGATA n1 1)

1 CP allé allé allé

é l infart PARK ( n1 PARK l

a allé1 1 HUVUDGATA n1 PARK +4,6 n2q k3 PARK PARK( CP1) allé n1 n2pf1 dagvatten2 allé1 allé1n1 n CP E 1 1 1 q2k3 TORG( HUVUDGATA CP1)f n2 TORG HUVUDGATA HUVUDGATA ( CP1)n2 +

PARK( CP1) uppgång2 n1f1 PARK + (CP1 ) hpl TORG q k3n1 ( ) PARK uppgång1 f1 q2k3 dagvatten ventilation + f q k C1T2 HUVUDGATA 1 2 (T1) E 1 f1 PARK ( )

återvinning

+ lek

) q2k3

PARK

LOKALGATA ( q2k3 HUVUDGATA

CS E CST2 q1k1k2 q1k1k2

+ HUVUDGATA ( )

allé2 allé2

x q1k2 2 -

S CP1

)

2 ( f1f2

LOKALGATA

E 1 f1

SC Figur 20.1:1 Planförslag för detaljplan för Station Haga. MKB FÖR STATION HAGA

ningsbestämmelse för de nya tilläggen i form av säkerställs också i planen att jorddjupet överstiger både utseende- och varsamhetskrav. 2 meter inom stora delar av befintlig parkmiljö. Planen anger även en djupbyggnadsbegränsning Stora delar av stationens tekniska anläggningar som anger till vilken nivå schaktning, spontning, ryms i tunneln under mark och i byggnaderna vid borrning, pålning eller andra ingrepp i undergrun- uppgångarna. För brandgasventilation föreslås den får ske från markytan för andra ändamål än dock schakter för båda stationstunnlarna på byggande av järnvägstunnel. Syftet med bestäm- torget utanför Smyrnakyrkan. Anläggningarna melserna är att skydda underliggande järnvägs omfattas av en bestämmelse som innebär att de anläggning. Med syfte att kunna återplantera träd, ska anpassas till omgivande kulturmiljövärden.

Vallgraven

Rosenlundskanalen

Pusterviksplatsen Nya Allén

Södra Allégatan Parkgatan Smyrna

Hagakyrkan

Detaljplaner källa stadsbyggnadskontoret Plangräns detaljplan Station Haga Vasagatan

Plangräns detaljplan Järnvägstunneln Sprängkullsgatan Haga Kyrkogata Haga

Lilla Bergsgatan

Figur 20.1:2 Planavgränsningen på ortofoto.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 20 DETALJPLANEFÖRSLAGET 89 MKB FÖR STATION HAGA

21 Kulturmiljö och stadsbild

21.1 Förutsättningar och bedömnings- grunder Fakta: Skydd för kulturmiljön En fördjupad kulturmiljöbeskrivning har tagits fram för Haga med omgivning, se område III i Riksintresse för kulturmiljövården figur 4.1:1, vilken utgör grund för Kulturmiljö Områden som är av nationell betydelse inom bilaga till miljökonsekvensbeskrivning för kulturmiljövården i enlighet med 3 kap. 6 § miljöbal- detaljplaner för Västlänken; Station Centralen ken (1988:808). Ett urval av miljöer som ska och Station Haga (Antiquum, 2014). Likaså har representera hela landets 10 000-åriga historia från en kulturmiljöbilaga tagits fram för det komplet stenålder till nutid har pekats ut av Riksantikvarie- terande samrådet för tekniska anläggningar i ämbetet. Regler för tillämpning finns i plan- och detaljplanen för järnvägstunneln (Tyréns, 2014). bygglagen. I 3 kap. 4 § PBL framgår att kommunen Kulturmiljöbeskrivningarna har för varje ska redovisa hur riksintressena ska tillgodoses i den delområde beskrivits utifrån olika, för området kommunala planeringen. (RAÄ) adekvata, teman och för varje tema har en värde Lagen om kulturminnen ring gjorts. Dessa har sedan legat till grund för Fornlämningar är spåren efter varaktigt övergiven konsekvensbedömningen. Den kulturhistoriska mänsklig verksamhet. Fornlämningar är skyddade värderingen/bedömningen utgår från de värden enligt Lagen om kulturminnen (KML) och får inte som finns på platsen och ställs inte i relation till skadas. Lagskyddet gäller även markområdet runt andra kulturhistoriska platser i staden. Detta fornlämningen och områdets storlek beror på material ligger till grund för denna redovisning lämningens betydelse och karaktär. Övriga av de centrala värdena samt konsekvensbeskriv kulturhistoriska lämningar används för kulturhisto- ningen. Sedan Kulturmiljöbilagan färdigställdes riska lämningar som enligt rådande praxis vid regist- har vissa anpassningar gjorts i planförslaget som reringstillfället inte utgör fast fornlämning men som bedöms mildra konsekvenserna för kulturmiljön i ändå anses ha ett antikvariskt värde. Länsstyrel- vissa avseenden. serna fattar beslut om vad som är en fornlämning De skydd och bestämmelser som gäller inom eller ej. planområdet redovisas i faktarutan här intill. Byggnader och anläggningar som har ett högt kulturhistoriskt värde kan enligt KML byggnadsmin- Utpekade och skyddade värden inom nesförklaras av länsstyrelsen. Varje byggnadsminne planområdet: Riksintresse för kulturmiljövården: har särskilt anpassade skyddsföreskrifter som styr • Göteborgs innerstad KO 2:1. vilka ändringar som kräver tillstånd. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravnings- Fornlämningar: platser ska vårdas och underhållas så att deras • Göteborg 216:1 Göteborgs befästningar, kulturhistoriska värde inte minskas och deras 1600–1700-talets fästnings- och kanalstad. En utseende och karaktär inte förvanskas enligt KML. befästningsgördel, med lämningar över och Andra skyddsbestämmelser under mark, samt stadslager inom fornlämning. Värdefull bebyggelse i Göteborg redovisas i Fornlämningen ingår som en väsentlig del i programmet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i riksintresset. Göteborg – ett program för bevarande, fastställt av • Bastion Christina Regina, del av RAÄ Göteborg kommunfullmäktige. 216:1, samt en av de mindre bastionerna uppe på Otterhällan RAÄ Göteborg 208:3 är fornläm- ningar med skydd enligt KML.

Kyrkor: • Hagakyrkan är skyddad som kyrkligt kulturminne enligt KML.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 90 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION HAGA

Området kring Station Haga är sammantaget E. Viktiga visuella samband ett mycket kulturhistoriskt värdefullt och känsligt F. Den befästa staden stadsrum. Det bär som helhet på fleraberättelser om Göteborgs utbyggnad, från grundandet på Dessutom ingår fyra byggnadsverk: 1620-talet och etablerandet av Haga förstad G. Handelshögskolan till utläggningen av parkbältet på de före detta H. Rosenlundsbron befästningarna under 1800-talet, Hagakyrkan och I. Samhällsvetenskapliga biblioteket kyrkoplanens tillkomst på 1850-talet, byggandet J. Hagakyrkan av den nya stenstaden utanför vallgraven vid 1800-talets slut och universitetsstadens framväxt Hela området, inklusive Samhällsvetenskapliga och utveckling från sekelskiftet 1900 fram till biblioteket och delar av Handelshögskolan, är idag. Det har därigenom ett stort stadsbyggnads- upptagna i Göteborgs bevarandeprogram och där och stadsplanehistoriskt värde vilket utgör en klassade som kulturhistoriskt värdefulla. väsentlig del i motiveringen till riksintresset. I området kring Station Haga möts fyra kultur I Kulturmiljöbilagan delas områdets värden in historiskt värdefulla och känsliga stadsrum: i följande teman. vallgravsstråket med Nya Allén, Haga Kyrkoplan, Haga och Vasastaden. De samspelar men har sam A. Unik grön kil som åskådliggör historien tidigt egna starka karaktärer och bär på berättelser B. Intakt stadsplan med inspiration från om stadens historia och utveckling. kontinenten När Göteborg expanderade utanför befäst C. Park- och trädgårdshistoriskt värdefull ningsgördeln i början av 1800-talet gjordes de miljö gamla befästningsvallarna om till ett brett park D. Ett viktigt historiskt rum präglat av bälte som därmed skilde den gamla staden innan 1800-talets ideal för Vallgraven från den nya staden utanför. På

Miljön som helhet är mycket värdefull och känslig. Dessutom innehåller den flera i sig själva kulturhistoriskt mycket värdefulla byggnader.

Grön kil och sammanhållen parkmiljö med flera gamla och imponerande träd

Skarp kontrast till den täta stadsbebyggelsen

Viktigt alléstråk med obruten siktlinje

Viktiga siktlinjer och visuella samband med sammankopp- lande funktion

Öppna siktfält som ger tillgång till stora delar av Göteborgs historia.

Monumentalbyggnader med starkt karaktärsgivande egenskaper

Viktig fondverkan

Särskilt viktig hörnbyggnad

Figur 21.1:1 Illustration över de mest centrala kulturhistoriska värdena kring området för detaljplanen för Station Haga. (Illustration: Antiquum, 2014.)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 91 MKB FÖR STATION HAGA

liknande sätt avsattes nuvarande Haga Kyrkoplan Christina Regina samt vallgraven och fältval som en park som skilde den äldre arbetarstads len. Effekten av schaktningen blir mycket stor då delen Haga från den nya Vasastaden. Stadsplane dessa lämningar tas bort. Det innebär en mycket mönstret är än idag tydligt avläsbar i området stor konsekvens för en mycket värdefull del av med sitt rutnätsmönster som strålar ut från Vall fornlämningen Göteborg 216:1 (Tema F). graven med långa, raka gatuperspektiv som ramar Kungsparken närmast Vallgraven påverkas in de rektangulärt formade kvarteren. av en ny gångbro i Haga Kyrkogatas förlängning. Bebyggelsen inom utredningsområdet illustre I detta tidiga planskede finns inga uppgifter om rar olika utbyggnadsfaser. Området domineras brons utformning. Effekten är svår att bedöma. av bebyggelse från 1800-talets andra hälft. Här Särskild hänsyn ska tas till omgivande kultur finns bostadsbebyggelse som utformades för olika miljö enligt planförslaget. En möjlig följd av ny samhällsskikt och Haga Kyrkoplan fungerar som bro kan bli att en ny gång- och cykelväg anläggs ett tydligt avbrott mellan den borgerliga stadsde genom Kungsparken vilket får effekten att gröny len Vasastaden och arbetarstadsdelen Haga. På tan i parken minskar något. Konsekvenserna Haga Kyrkoplan står Hagakyrkan som uppfördes av anläggandet av ny bro och väg bedöms som för den kraftigt växande befolkningen i Haga måttliga för områdets kulturhistoriska berät vid mitten av 1800-talet. Området speglar också tarinnehåll med avseende på den gröna kil som universitetsstaden Göteborgs utveckling genom markerar gräns mellan den gamla staden och den Samhällsvetenskapliga biblioteket och senare nya (Tema A). tillkomna universitetsbyggnader från 1900-talets En del av Pusterviksplatsen tas i anspråk för andra hälft. Bebyggelsen är dessutom arkitektur byggrätt om max en våning för uppgång för Väst historiskt intressant då den ger uttryck för olika länken. I anslutning till byggrätten medger planen stilepoker. Främst exponeras det sena 1800-talets att ett torg anläggs och gatan höjs. Byggnaden byggande men här finns också exempel på senare och torg är försedd med utformningsbestäm tillskott genom den modernistiska Handelshög melser som anger att byggnaden ska ta hänsyn skolan. till kulturmiljön. Effekten bedöms som stor av Den norra delen av planområdet ingår i det tillförandet av en ny byggnad och av anläggandet före detta befästningsstråket och är en del av av en ny infartsväg från Nya Allén eftersom detta fornlämningen Göteborg 216:1 som utgör en hel medför att det blir mellanrum i trädraden för att het med mycket högt kulturhistoriskt värde och rymma den nya vägen. Effekten av att gatan mot ingår som en väsentlig del i riksintresset. Dess Rosenlundsbron höjs bedöms som måttlig. Konse utom ingår delar av stadsdelen Haga i fornläm kvensen bedöms som stor för det historiska rum ningen Göteborg 216:1. Den aktuella lämningen met präglat av omsorgsfullt utformad bebyggelse utgör fast fornlämning och skyddas av Lagen om enligt 1800-talets ideal (Tema D) samt måttlig för kulturminnen. I området finns bland annat rester områdets kulturhistoriska berättarinnehåll med av äldre bastioner uppförda i den holländska be avseende på den gröna kil som markerar gräns fästningsskolan och raveliner samt den äldre yttre mellan den gamla staden och den nya (Tema A) befästningsvallen (glacisen). Vid arkeologiska och visuella samband och siktlinjer (Tema E). undersökningar har även brofästet efter Husar För delar av Kungsparken och Haga Kyrko- bron, föregångaren till nuvarande Rosenlunds plan medger detaljplanen att ”järnvägsändamål bron, påträffats. får anläggas under allmän plats” (det vill säga under mark). I detaljplanen finns skyddsbestäm 21.2 Detaljplanens påverkan, effekt melser som anger att området ingår i en särskilt och konsekvenser värdefull parkmiljö som, inklusive trädbestånd, Detaljplanen medger anläggande av järnvägstun ska återställas och bevaras och vårdas så att nel och underjordisk station. I den norra delen parkens kulturhistoriska kvaliteter, upplevelse av planområdet innebär detta under byggskedet mässiga egenart och betydelse i stadsrummet inte anläggning i ett öppet schakt i lera som kommer förvanskas. Järnvägstunneln kommer i den norra att omfatta ett område från norr om Hagakyrkan delen att byggas i öppet schakt, vilket innebär en till norr om Rosenlundskanalen. Under mark i stor och direkt effekt på det befintliga trädbestån den norra delen av schaktningsområdet finns det och parkmiljön trots åtgärder att bevara och/ rester av de tidigare försvarsanläggningarna eller återplantera befintliga träd. Ett antal äldre

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 92 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION HAGA

Figur 21.2:1 Fotomontage visande möjlig utformning av Pusterviksplatsen där detaljplanen medger en byggnad på en våning för den norra uppgången från Station Haga. (Arbetsmaterial. Illustration Varpunen) och värdefulla träd kommar också att ersättas av och Parkgatans breddning medför att parkytan yngre och mindre träd vid återplantering. Detta minskar och splittras samt att del av allén och försvagar entrén till parken från söder, och från parken omvandlas till kommunikationsyta. Det Rosenlundsbron och Sprängkullsgatan. Parkens får även stor och irreversibel effekt på fornläm gräns blir otydlig. Efter återplantering kommer ningen Göteborg 216:1 genom uppförande av en karaktären av engelsk landskapspark att vara ny byggnad på den före detta fältvallen. Sam försvagad i många decennier. Området är flackt mantaget bedöms detta innebära en mycket stor och öppet och kommer att sakna stödet av upp konsekvens för områdets kulturhistoriska berät vuxna rumsbildande träd. Detta bedöms medföra tarinnehåll med avseende på den gröna kil som mycket stora konsekvenser för områdets park- markerar gränsen mellan den gamla staden och och trädgårdshistoriska värde (Tema C) samt den nya samt mellan två skilda sociala livsrum stora konsekvenser för områdets kulturhistoriska (Tema A), liksom för viktiga visuella samband berättarinnehåll med avseende på den gröna kil och siktlinjer (Tema E) och för områdets stads som markerar gränsen mellan den gamla sta byggnadshistoriska värde (Tema B) när stads den och den nya samt mellan två skilda sociala planeidealen blir svårare att läsa av i den fysiska livsrum (Tema A). Om intentionerna i planens miljön. Även för områdets park- och trädgårds skyddsbestämmelser uppfylls vid återställningsar historiska värde (Tema C) innebär hållplatsytor betet kommer inte det stadsplanehistoriska värdet och byggrätt för uppgång mycket stor konsekvens (Tema B) att påverkas i Kungsparkens norra del. genom att åtgärden innebär nedtagning av flera I Kungsparken närmast Haga Kyrkoplan äldre och stora träd. Nya träd planteras i deras medger detaljplanen en ny bytespunkt för kollek ställe men den ålderdomliga karaktären kommer tivtrafik samt att del av parken tas i anspråk för att bytas mot något annat. För Hagakyrkan (Tema byggrätt för uppgång. Det innebär en stor effekt J) innebär det en mycket stor konsekvens då en ny genom att värdefull parkmark tas i anspråk för ny stationsuppgång visuellt kommer att påverka den uppgång och byggrätt där gräsytor och befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnadens arkitek gångvägar ersätts med ny byggnad. Samban toniska och symboliska integritet. Eftersom ny det mellan Kungsparken och Haga Kyrkoplan byggnad är försedd med en utformningsbestäm avskärmas, samtidigt som det sammanhängande melse kan dock konsekvensen bedömas som grönstråket längs vallgraven bryts. Bebyggelsen stor, istället för mycket stor, för påverkan på det i

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 93 MKB FÖR STATION HAGA

Figur 21.2:2 Fotomontage som visar en ny knutpunkt för kollektivtrafik i Parkgatan och del av Kungsparken med en byggnad för uppgång från Station Haga och hållplatser för spårvagn och buss. (Arbetsmaterial. Illustration Varpunen)

princip ostörda historiska rummet präglat av om inte får rivas. Graden av effekt av demonteringen sorgsfullt utformad bebyggelse enligt 1800-talets under schaktningsarbetet är beroende på hur åter ideal (Tema D). uppförandet utförs. Det finns en risk att brofästet I Kungsparken västerut medger detaljplanen påverkas vi en höjning av Pusterviksplatsen vilket en uppgång, från järnvägstunneln och cykelgara kan ge en måttlig negativ effekt på Rosenlunds ge, där byggnadskonstruktionen ligger helt under brons kulturhistoriska värde. Om genomförande markplan ( högsta totalhöjd över mark satt till 0 avtalets intentioner följs medför inte demontering meter). Detaljplanen medger också att Södra Al och återuppförande någon negativ konsekvens för légatan breddas. Det innebär en stor effekt genom det historiska stadsrummet (Tema D). att parkmark/allé tas i anspråk och gräsytor er I nordvästra hörnet av Haga Kyrkoplan, i sätts med uppgång. Det är även ett ingrepp i fält anslutning till korsningen mellan Parkgatan och vallen och banketten tillhörande fornlämningen, Sprängkullsgatan, medger detaljplanen en upp vilket till stor del redan sker i själva schaktet för gång från järnvägstunneln. I detaljplanen regleras anläggandet av tunneln. Det bedöms innebära en denna byggnad eller tekniska anläggning utan rätt mycket stor konsekvens för fornlämningsmiljön till byggnad över mark. Det vill säga uppgången (Tema F), en stor konsekvens för områdets park- , kan inte ha något väderskydd. I det nordöstra trädgårdshistoriska och stadsplanehistoriska hörnet av Haga Kyrkoplan medger däremot detalj värde (Tema B och C) och en måttlig konsekvens planen en hållplats med väderskydd. Vid kyrko för områdets kulturhistoriska berättarinnehåll planens östra sida medger detaljplanen utökning av med avseende på den gröna kil som markerar befintlig transformatorstation. Söder därom finns gränsen mellan den gamla staden och den nya i planen en byggrätt för återvinningsstation som samt mellan två skilda sociala livsrum (Tema A). avses ersätta den nuvarande återvinningsstationen. Rosenlundsbron får demonteras under byggna Effekten av dessa anläggningar tillsammans tionen av Västlänken men därefter återmonteras bedöms bli stor genom att värdefull parkmark tas enligt detaljplanen. Bron ska vid återuppbyggnad i anspråk. Konsekvensen bedöms som stor för återställas genom genomförandeavtal som regle områdets kulturhistoriska berättarinnehåll med rar att den ska uppförs på sin ursprungliga plats avseende på den gröna kil som markerar gränsen och att dess kulturhistoriska värde inte förvan mellan den gamla staden och den nya staden samt skas. Planen anger att bron efter återuppförandet mellan två skilda sociala livsrum (Tema A), för

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 94 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION HAGA

Figur 21.2:3 Fotomontage som visar möjlig omdaning av Haga Kyrkogata. (Arbetsmaterial. Illustration Varpunen) områdets stadsbyggnadshistoriska värde (Tema B), planen bevaras dock Vasagatans sträckning och dess park- och trädgårdshistoriska värde (Tema C) den befintliga allén skyddas genom en bestäm samt på det historiska rummet präglat av bebyg melse, allén ska vara planterad med två trädrader gelse enligt 1800-talets ideal (Tema D). Samtliga enligt befintlig plantering. Effekten och konse anläggningar kommer att få visuell påverkan på kvensen bedöms bli marginell/liten för områdets parken som helhet och ny hållplats med väder stadsbyggnadshistoriska värde (Tema B). En ny skydd får även effekt på den kulturhistoriskt platsbildning framför den södra uppgången med värdefulla Hagakyrkans integritet (Tema J). ges i planen. Det finns risk för negativ påverkan Smyrnatorget byter användning från lokalgata på det historiska rummet präglat av omsorgsfullt till torg. Inom torget möjliggörs ventilations utformad bebyggelse enligt 1800-talets ideal schakt för brandgas. Att Smyrnatorget ändrar (Tema D) och Samhällsvetenskapliga biblioteket användning till torg och att bilparkeringen (Tema I) om platsen i sin utformning inte tar försvinner är en positiv effekt samtidigt som hänsyn till den känsliga kulturmiljön. De nega tillförandet av en teknisk anläggning i anslut tiva konsekvenserna av en okänslig utformning ning till den kulturhistoriskt känsliga miljön är bedöms bli måttliga. en stor negativ effekt. Detaljplanen anger att i I Handelshögskolan, i det östra hörnet av utformningen av ventilationsschaktet ska särskild kvarteret, medger detaljplanen byggrätt för cen hänsyn tas till den omgivande park- och bebyggel trum-, skol-, och järnvägsändamål med en största semiljöns historiska karaktär, arkitektoniska bruttoarea ovan mark om 14000 kvadratmeter. och upplevelsemässiga egenarter samt rumsliga Ingen maxhöjd anges. Här avses att den södra samband. Under förutsättning att så sker bedöms uppgången från Västlänken integreras i botten konsekvensen bli måttlig för det historiska rum plan av en nybyggnad för Handelshögskolan. En met präglat av omsorgsfullt utformad bebyggelse arkitekttävling är utlyst för denna nybyggnad. enligt 1800-talets ideal (Tema D) samt för Haga Byggrätten är försedd med två utformningsbe kyrkan (Tema J) då nya tekniska anläggningar stämmelser som anger att ny byggnad ska inordna visuellt kommer att påverka den kulturhistoriskt sig i kulturmiljön. Handelshögskolans högdel värdefulla byggnaden. från 1950-talet förses i detaljplanen med riv Vasagatans lönnallé kan komma att beröras av ningsförbud och en skyddsföreskrift för beva arbetsområdet för den södra uppgången. I detalj rande, vilket medför positiva konsekvenser för

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 95 MKB FÖR STATION HAGA

Handelshögskolans kulturhistoriska värde (Tema till planområdet. Även detta utreds av Trafikverket. G). Den föreslagna södra uppgången medför en Det finns en möjlig risk att skyddsbestämmel stor negativ effekt genom att Handelshögskolans serna på planen lämnar utrymme för tolkningar. lågdel i tegel från 1950-talet rivs och ersätts med Nya anläggningar eller återställningsarbeten en ny byggnad. Lågdelen innehar en viktig del riskerar då att inte få avsedd anpassad utform i det arkitekturhistoriska värdet, då byggnaden ning. Konsekvenserna ovan är bedömda utifrån att har en tidstypisk utformning, tydligt speglar den skyddsbestämmelserna i det fortsatta arbetet om kände arkitekten Carl Nyréns tankar om skalför sätts i vad som avses, det vill säga en utformning skjutningar och ljusets betydelse i arkitekturen. anpassad till det kulturhistoriska innehållet. Enligt Lågdelen är därtill den av de två byggnadskrop kulturmiljöbilagan finns det risk för stora negativa parna som har den mest arkitektoniskt genomar konsekvenser i Kungsparkens norra del om åter betade interiören med exklusiva material. Trots ställandet av parken inte sker efter de ursprungliga att högdelen bevaras påverkas därför anläggning intentionerna, då detta skulle försämra det stads ens kulturhistoriska värde mycket negativt om byggnadshistoriska värdet (Tema B). Detta gäller inte 1950-talsanläggningen bevaras som en helhet. även för Rosenlundsbron (Tema H) där en risk för Detta bedöms innebära måttlig till stor konse stora konsekvenser föreligger då demonteringen kvens på det omgivande historiska gaturummet kan leda till förvanskning vilket skulle försvaga präglat av omsorgsfullt utformad bebyggelse den starka prägeln av 1800-tal i området (Tema D). enligt 1800-talets ideal (Tema D) och Samhällsve Sammantaget innebär flera av åtgärderna som tenskapliga biblioteket (Tema I) beroende av hur detaljplanen medger risker att få stora respektive ny byggnad utformas, samt en stor konsekvens mycket stora konsekvenser på kulturmiljön och för Handelshögskolans kulturhistoriska värde stadsbilden då värdefull parkmark tas i anspråk (Tema G). I sydöstra hörnet på kvarteret, som vetter mot Lilla Bergsgatan, föreslås en byggrätt för en transformatorstation (E). Dit flyttas en transforma torstation som idag ligger integrerad i en del av skolans byggnad som behöver rivas för att ge plats åt den nya byggnaden. Transformatorstationen får uppta maximalt 50 kvadratmeter och föreslås ligga delvis under mark med åtkomst från ett befintligt lastintag. Högsta totalhöjd i meter över nollplanet är satt till 18 meter. Effekt av tillförandet av en ny byggnad i direkt anslutning till Vasastadens kul turhistoriskt värdefulla stenstadshus bedöms som måttlig och konsekvensen på det historiska rum met präglat av omsorgsfullt utformad bebyggelse enligt 1800-talets ideal (Tema D) som marginell. Schaktning för järnvägstunneln kan komma att föra med sig indirekta effekter på träd som inte direkt berörs, genom att marken riskerar att torka ut på grund av förändrade vattennivåer under eller efter byggskedet. Likaså kan äldre rustbäddar, grundläggning och träkonstruktioner tillhörande fornlämningen som inte berörs direkt komma att påverkas av samma skäl. Trafikverket har utrett de geohydrologiska förhållandena både under bygg- och under driftskedet. I järnvägsplanen med un derlagsmaterial beskrivs åtgärder för att förhindra sådan påverkan. En annan indirekt effekt kan vara att vibrationer under byggtiden kan påverka kultur historiska byggnader både inom och i anslutning Figur 21.2:4 Utvärderingsytor för Station Haga.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 96 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD MKB FÖR STATION HAGA

Kulturhistoriskt värde A) B) C) D) E) F) (Antiquum 2014) Unik grön kil Intakt Parkhistoriskt värdefull Historiskt Visuella Den befästa staden Utvärderingsytor stadsplan miljö stadsrum samband och (Fornlämningar) (se figur 21.2:4) siktlinjer

1. Område kring Rosenlunds- Ingen Ingen Ingen Ingen till Ingen Mycket stor bron marginell

2. Del av Pusterviksplatsen Måttlig Marginell Måttlig Stor Måttlig Mycket stor

3. Del av Kungsparken Stor Marginell Mycket stor Ingen Ingen Mycket stor närmast Vallgraven

4. Del av Kungsparken Mycket stor Mycket stor Mycket stor Stor Mycket stor Mycket stor närmast Haga Kyrkoplan

5. Område norr om Södra Måttlig Stor Stor Måttlig Ingen Mycket stor Allégatan

6. Haga Kyrkoplan Stor Stor Mycket stor Stor Marginell Ingen

7. Haga Kyrkogata och Ingen Ingen Ingen Måttlig Ingen Ingen Smyrnatorget

8. Sprängkullsgatan Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen

9. Vasagatan Ingen Marginell Ingen Marginell till Ingen Ingen måttlig

10. Del av Haga 22:1 Ingen Ingen Ingen Måttlig till Ingen Ingen (Handels) stor

11. Område vid Lilla Ingen Ingen Ingen Marginell Ingen Ingen Bergsgatan

Tabell 21.2:1 Konsekvenser för kulturmiljön avseende tema A–F. Observera att motsvarande tabell i Kulturmiljöbila- gan (Antiquum 2014) har modifierats då vissa anpassningar till kulturmiljön har gjorts i planförslaget sedan bilagan färdigställdes samt att konsekvenserna av tunneldragning och öppna schakt ingår. och kulturhistoriska samband försvinner när nya innebära krav på intrång i parkmark även om inte anläggningar skär genom befintliga kulturmiljöer. knutpunkt Haga enligt detaljplanens omfattning Särskilt de planerade byggnaderna för uppgångar kommer till stånd. Om en sådan ändring av nuva na i norr från Station Haga och utökade hårdgjorda rande detaljplan genomförs finns risk för att flera ytor för knutpunkt Haga bedöms medföra mycket av de konsekvenser som redovisas ovan infaller. stora konsekvenser, liksom det öppna schaktet för järnvägstunneln som ger direkt påverkan på forn 21.5 Alternativens konsekvenser lämningen Göteborg 216:1 och på trädbeståndet i En uppgång placerad i Vasagatan riskerar att Kungsparken och norra delen av Haga Kyrkoplan innebära att det väl avvägda sambandet mellan de offentliga byggnaderna och allén bryts genom 21.3 Förslag till ytterligare åtgärder för att ett schakt tas upp i gaturummet, vilket skulle att minska miljöpåverkan medföra stora negativa konsekvenser. (Tyréns, För att minska risker för negativ miljöpåverkan 2014) bör utförande och utformning av arbetet med Endast en uppgång i norr skulle medföra byggande och återställande regleras i genom ytterligare markbehov i Kungsparken. Detta förandeavtal med Trafikverket. Det gäller bland alternativ medför ytterligare negativa effekter annat hantering och omfattning av bevarande och på kulturmiljön i parken och på stadsbilden som återplantering av träd samt demontering och åter inte kompenseras av att Pusterviksplatsen inte montering/återställande av Rosenlundsbron och används för uppgång. Rosenlundskanalens kajer med utrustning. Ventilation för brandgas inom Haga Kyrkoplan har föreslagits i detaljplan för järnvägstunneln. 21.4 Nollalternativets konsekvenser Dessa byggrätter riskerar att sätta platsens karak Vid nollalternativet sker ingen schaktning för tär ur balans då de bedöms påverka upplevelsen järnvägstunnel och station och de tekniska an av de värdefulla byggnaderna i parken samt själva läggningar som hör ihop med järnvägen kommer och dess siktlinjer. Konsekvenserna av ett ventila inte att anläggas. Ökade behov av hållplatsytor för tionsschakt (framförallt i västra delen av parken) kollektivtrafiken i framtiden kan dock komma att bedöms som mycket stora. (Tyréns 2014)

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 21 KULTURMILJÖ OCH STADSBILD 97 MKB FÖR STATION HAGA

22 Naturmiljö

22.1 Förutsättningar och bedömnings- nationellt viktig vedsvampslokal, med bland an- grunder nat förekomst av almens rostöra, Hymenochaete Naturmiljöutredning för detaljplanerna för ulmicola (VU), hartsticka, Ganoderma pfeifferi Västlänken har tagits fram under år 2013 och (EN), skillerticka, Inonotus cuticularis (EN), uppdaterats i vissa avsnitt under 2014 av Calluna sydlig platticka, Ganoderma australe (EN) och AB (Calluna, 2013). Utredningen belyser vilka jätteticka, Meripilus giganteus. naturvärden som finns inom detaljplaneområdet. Området är en viktig länk i stråket mellan Nya Befintligt inventeringsmaterial har sammanställts Allén/Vallgraven och Slottsskogen och är därmed och inventeringar/utredningar har bland annat viktigt för arters möjlighet till spridning mellan gjorts av skyddsvärda träd, vedsvampar och lavar, olika trädmiljöer i staden. fladdermöss och fåglar. Park- och naturförvalt- Alléerna inom området är vanligt förekom- ningen har gjort en kompletterande inventering mande och finns bland annat längs Nya Allén och inriktad på vedsvampar (Göteborgs Stad, 2013b). Norra Allégatan, samt längs Vasagatan. Alléerna Med bland annat naturinventeringen som är biotopskyddade och har höga naturvärden. Tre grund har även en separat trädrapport tagits fram av alléerna har särskilt höga värden, med avse- (WSP 2014) som ger en helhetsbild av träden och ende på lavar. I allén strax utanför Handelshög- trädmiljöerna längs linjen och stationerna. Socia- skolan, på Vasagatan, finns rikliga förekomster la värden, natur- och kulturmiljövärden beskrivs. av hotade och mycket sällsynta lavar, bland annat Utredningarna ligger till grund för denna redo- den fridlysta getlaven, Flavoparmelia caperata, visning av förutsättningarna i detaljplaneområdet punktsköldlav, Punctelia subrudecta (EN) och samt för konsekvensbeskrivningen. Flavoparmelia soredians (mycket sällsynt men Beskrivningen i detta kapitel omfattar land ännu ej hotklassificerad). I två av alléerna i Nya miljöerna inom området för detaljplanen för Allén finns också förekomster av praktsköldlav, Station Haga. De vattenmiljöer som förekommer Parmotrena perlatum (CR) och mörk örlav, inom detaljplaneområdet beskrivs under kapitel Hypotrachyna revoluta (CR). 24 Vattenmiljö. Haga Kyrkoplan har ett stort inslag av äldre I alléstråket kring Haga finns trädmiljöer och ädellövträd. Här finns många äldre träd med parker med mycket höga naturvärden. Alléstrå- håligheter. Området har bedömts ha påtagliga ket med Kungsparken är en av Göteborgs mest naturvärden. centralt belägna grönstrukturer. Här finns ett stort I området kring Haga finns ett antal arter som antal äldre ädellövträd som är 150–200 år gamla. skyddas genom Artskyddsförordningen. Getlav, I området växer alm, bok, lind, kastanj, ask och Flavoparmelia caperata, är fridlyst och växer på pil. Grova träd samt hålträd förekommer rikligt. lönnar i allén utanför Handelshögskolan. Många av träden är solbelysta vilket ger värme Området kring alléstråket och Haga Kyrkoplan ner till varje stam, något som är av betydelse har ett värde för fågellivet och bedöms ha betyd för vedinsekter. Träden är friska och vidkroniga. Kring Kungsparken och norra delen av Haga Kyrkoplan finns 31 jätteträd (stamomfång större än 1 meter). Det största, en alm nordväst om kyrkan, mäter fem meter i omkrets. Trädmiljöerna har ett stort värde i sig och har också stor betydelse för bland annat lavar och svampar. Lavfloran är intressant, med flera ovanliga och hotade arter. Två delområden i alléstråket i nära anslutning till Hagakyrkan har bedömts ha högsta naturvärde på grund av de äldre lövträden, förekomsten av hålträd och lavfloran. I en kompletterande inventering som gjorts med inriktning Figur 22.1:1 Parkmiljön i anslutning till Hagakyrkan, på vedsvampar bedöms Kungsparken vara en mellan Parkgatan och Nya Allén.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 98 22 NATURMILJÖ Figur 22.1:2 Karta med förekommande naturvärden inom och i anslutning till detaljplanen för Station Haga.

Naturvärden Detaljplaner Västlänken källa: Calluna 2013 källa: Stadsbyggnadskontoret källa: Trafikverket/Stadsbyggnadskontoret 1A, Högsta Naturvärde ^_ Grova hålträd Plangräns Stationsplan Illustration tunnel, ungefärlig avgräsning av öppet 1B, Högt Naturvärde Grova träd schakt för tunnel/uppgång ^_ Plangräns Järnvägstunneln

2, Påtagligt naturvärde ^_ Hålträd ´ 3, Visst Naturvärde Biotopskyddad allé 0 40 M ´ 0 20 M MKB FÖR STATION HAGA

Fakta: Aktuella skydd för naturmiljön

Generellt biotopskydd Artskydd De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i Artskyddsförordningen (2007:845) har regler om 7 kap 11 § miljöbalken. Syftet med det generella fridlysning som gäller växter och djur. Förordningen biotopskyddet är att skydda biotoper i jordbruksland- anger både de arter som skyddas genom EU:s skapet. Exempel på biotoper som omfattas av fågeldirektiv respektive art- och habitatdirektiv och de bestämmelserna är stenmurar, odlingsrösen, samt arter som omfattas av nationella eller regionala småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Alléer är fridlysningsbestämmelser. För ianspråktagande av biotopskyddade också i andra typer av landskap än miljöer där skyddade arter finns, krävs dispens från jordbruksmark. Artskyddsförordningen. Inom detaljplanen för Station De alléer som berörs av detaljplanen för Station Haga förekommer ett antal arter som är hotade och/ Haga omfattas av det generella biotopskyddet. eller skyddas genom Artskyddsförordningen. De arter som i dagsläget bedöms kunna bli aktuella för en artskyddsprövning är främst getlav, Flavoparme- lia caperata, (VU, sårbar) samt knölnate, Potamogeton trichoides (EN, starkt hotad). Båda arterna är nationellt fridlysta. Knölnate beskrivs i kapitel 24 Vattenmiljö.

else för förekomsten av till exempel turkduva sker genom öppet schakt i lera, kommer detta till- (dock ej häckning). För mindre hackspett har sammans med det arbets- och etableringsområde området ett mindre värde. Värdena för fladder- som krävs, att innebära en omfattande påverkan möss har konstaterats vara relativt låga och sanno- på framförallt trädmiljöerna i Kungsparken och likheten för yngelkolonier är liten, men området nordvästra delen av Haga Kyrkoplan. Fysiska har ändå en betydelse för fladdermusfaunan i ett ingrepp kommer att ske i de högst klassade lokalt perspektiv, då det är ett område som ligger parkområdena som ligger på ömse sidor om Nya mycket centralt i Göteborg men ändå hyser en Allén. Effekten av detta är att äldre, grova träd, fladdermusfauna. Förekomst av stor fladdermus, många av dem hålträd, kommer att försvinna. nordisk fladdermus och dvärgfladdermus har Flera av dessa har högsta naturvärde. Flera konstaterats. Inga av dessa arter är rödlistade. rödlistade trädarter riskerar att minska i omfattning, däribland alm och ask. Områdets trädmil- 22.2 Detaljplanens påverkan, effekt jöer har betydelse för bland annat lavfloran och och konsekvenser fågellivet och därför kommer dessa också att Detaljplanens syfte är bland annat att medge påverkas negativt. Flera alléer längs Norra Allé en utbyggnad av Västlänken med tillhörande gatan och Nya Allén kommer också att påverkas byggrätter, möjliggöra utveckling av stationsläget och flera träd kommer att tas bort i samband med och möjliggöra underjordiska anläggningar för schakten. Alléernas funktion som ledlinje och cykelparkering. spridningsmöjlighet för växter och djur går dock Detaljplanen för Station Haga har en ambition inte förlorad, eftersom återplantering av träden att bevara träden och trädmiljöerna i området i kommer att ske. så stor utsträckning som möjligt. Större delen av Delvis kommer områdena att återställas efter planområdet ovan mark omfattar Kungsparken byggtiden. Vissa träd kommer att kunna flyttas och Haga Kyrkoplan, där vikten i planen ligger och/eller återplanteras och för de yngre träd som på bevarandet av parkerna och de byggnader ersätts med nya träd bedöms de negativa konse- som finns där, Hagakyrkan och Samhällsveten kvenserna som små. Äldre träd som behöver tas skapliga biblioteket. Detaljplanen innehåller ner går dock inte att återställa med likstora träd. skyddsbestämmelser som innebär att parkmiljön Även om vissa av de borttagna träden kan ersättas inklusive trädbeståndet skyddas. av nya träd efter tunnelns färdigställande kan Planen medger anläggandet av en järnvägstun- det därför ta mycket lång tid, cirka 50–100 år, att nel och en underjordisk station. Där anläggandet återställa miljöerna med avseende på de natur av själva tunneln och den underjordiska stationen värden som finns där idag.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 100 22 NATURMILJÖ MKB FÖR STATION HAGA

Förutom förlusten av själva träden kommer som enskilda träd högsta naturvärde. För de träd livsmiljöer för arter, bland annat för rödlistade som inte kan flyttas tillfälligt eller permanent lavar och vedsvampar, att minska i omfattning. och som hyser rödlistade och skyddade arter be- Konsekvensen av detta innebär en långvarig döms de negativa konsekvenserna som stora. Om förlust av biologisk mångfald, om inte träden träden kan flyttas permanent eller återplanteras i kan flyttas eller återplanteras. De negativa kon- närmiljön minskar de negativa konsekvenserna. sekvenserna bedöms som mycket stora, eftersom De två mindre uppgångarna utan väderskydd de berörda trädmiljöerna har ett mycket stort söder om Parkgatan respektive norr om Södra naturvärde. Allégatan ger ett mindre intrång i parkmiljöerna. Konsekvenserna för fladdermöss och fåglar För den södra uppgången som förläggs i ny i området bedöms som små, då området har byggnad tillhörande Handelshögskolan tillåter begränsat värde för hackspett och visst värde för planen järnvägstunnel och underjordiska an turkduva och då området inte innehåller några läggningar. Delar av lönnallén i Vasagatan kan yngelkolonier för fladdermöss. komma att beröras av arbetsområdet för den De permanenta byggnaderna för uppgångar södra uppgången. Detaljplanen för Station Haga och andra tekniska installationer samt den nya innehåller planbestämmelse som skyddar allé bro som planeras över Rosenlundskanalen inne- erna. bär intrång i de värdefulla trädmiljöerna. Huvud För Haga Kyrkoplan, i den del där järnvägs uppgångens byggnad kommer att ligga inne i tunneln och den underjordiska stationen anläggs Kungsparken och tar värdefull mark i anspråk i berg, anger planen bevarande av parkmiljön. där trädmiljöer inte kan återställas i samma läge De värdefulla trädmiljöer som finns på Haga efter anläggandet. Den utökade hållplatsytan för Kyrkoplan skyddas genom denna planbestäm- övrig kollektivtrafik kommer också att innebära melse. Marklov kommer att krävas för trädfäll- ett intrång i Kungsparken. Effekten blir att flera ning. Det nordvästra hörnet av Haga Kyrkoplan, äldre träd försvinner och med dem en värdefull som tas i anspråk vid byggnationen av Väst- lav- och vedsvampsflora. Flera av dessa träd har länken, avses återställas och återplanteras. Den

Tabell 22.2:1 Sammanställning av konsekvenser för naturmiljö till följd av detaljplan Station Haga. För områdes indelning, se tabell 21.2:1 i kapitel 21 Kulturmiljö och stadsbild.

Naturvärden Trädmiljöer Arter Utvärderingsytor

1. Området kring Rosenlundsbron Marginell Marginell

2. Del av Pusterviksplatsen Marginell Marginell

3. Kungsparken Mycket stor Mycketstor

4. Området norr om Södra Allégatan Måttlig Måttlig

5. Haga Kyrkoplan Måttlig Måttlig

6. Haga Kyrkogata och Smyrnatorget Marginell Marginell

7. Sprängkullsgatan Ingen Ingen

8. Vasagatan Måttlig Stor

9. Del av Haga 22:1 (Handelshögskolan) Ingen Ingen

10. Området vid Lilla Bergsgatan Ingen Ingen

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 22 NATURMILJÖ 101 MKB FÖR STATION HAGA

placering av brandgasschakt som detaljplanen 22.5 Alternativens konsekvenser föreslår innebär en placering som påverkar Andra studerade alternativ för detaljplanen för parken mindre än i det ursprungliga förslaget i Station Haga berör dels uppgångarnas läge och detaljplanen för tunneln, där brandgasschakten olika alternativa placeringar av tekniska anlägg är förlagda till parkmiljön på Haga Kyrkoplan. ningar, bland annat brandgasschakt i Haga De kumulativa effekterna av planerad utveck- Kyrkoplan. ling i området kring alléstråket, i form av bland Alternativet för uppgång i norr utgörs av att ha annat utvecklad kollektivtrafik, kan innebära endast ett uppgångsläge, i Kungsparken. Det med- ytterligare negativa konsekvenser för trädmiljö- för behov av en större yta för uppgången vilket erna i området, beroende på utformningen. bedöms innebära ett större ingrepp i parkmiljö- Sammantaget bedöms detaljplanen för Station erna. Detta bedöms ge större negativa effekter i Haga medföra stora negativa konsekvenser för form av att fler träd kommer att försvinna och trädmiljöerna i området, eftersom trädmiljöerna med dem en viktig livsmiljö för lavar, vedsvam- och de enskilda träden har ett högt naturvärde. par och fågellivet. De negativa konsekvenserna för trädmiljöerna och de enskilda träden bedöms 22.3 Förslag till ytterligare åtgärder för bli större jämfört med valt alternativ. att minska miljöpåverkan Alternativet för uppgång i söder utgörs av en Förutom de skyddsbestämmelser som anges uppgång i Vasagatan mellan Handelshögskolan i detaljplanen kommer Göteborgs Stad och och Samhällsvetenskapliga biblioteket. Vid Trafikverket i den fortsatta processen att till- Vasagatan berörs en allé med relativt nyplante- sammans ta fram en åtgärdsplan för träd som rade lönnar som har en värdefull lavflora och en påverkas vid anläggandet av Västlänken. Planen grov kastanj. Delar av allén och kastanjen har kommer bland annat att redovisa vilka av de äldre bedömts komma att behöva tas bort, vilket leder träden som kan behållas och vilka skyddsåtgärder till förlust av biologisk mångfald. Detta alternativ som behövs för att säkerställa deras överlevnad, bedöms ge större negativa konsekvenser för allén hur de träd som ska flyttas tillfälligt eller per- längs Vasagatan i högre grad än valt alternativ. manent ska hanteras samt vilken kompensation Olika alternativa placeringar av tekniska som ska ske genom nya planteringar med mera. anläggningar, bland annat brandgasschakt i Haga I processen kommer bland annat fokus ligga på Kyrkoplan, har studerats. Alternativet bedöms att minimera påverkan på fridlysta och rödlistade/ innebära en större påverkan för park- och träd- hotade arter samt alleérna. Utgångspunkten miljöerna i Haga Kyrkoplan jämfört med valt kommer att vara att upprätthålla gynnsam beva- alternativ. randestatus för de berörda arterna. Ytterligare kompenserande åtgärder kan komma att tas fram i linje med Göteborgs Stads rapport Kompensa- tionsåtgärder för natur och rekreation och redo visas i planbeskrivningen.

22.4 Nollalternativets konsekvenser Utan Västlänken förväntas en större andel av resandet ske med bil och buss, vilket kan antas innebära ytterligare utbyggnad av vägar, hållplat- ser med mera. Dessa åtgärder kan antas innebära viss negativ påverkan i form av ingrepp i värde fulla naturmiljöer som delvis kan komma att behöva tas i anspråk för körfält, bussfält och så vidare. Detta kan eventuellt även innebära borttagan de av vissa äldre och värdefulla träd. Samman- taget kan sådana ingrepp innebära en negativ naturmiljöpåverkan då naturmiljöer och stadens grönstruktur fragmenteras.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 102 22 NATURMILJÖ MKB FÖR STATION HAGA

23 Rekreation

23.1 Förutsättningar och bedömnings- cykel, till fots eller i spårvagn och gatan är främst grunder en transportled. För övrigt är rekreationsvärdena De rekreativa miljöer som beskrivs här gäller utmed Vasagatan relativt låga på grund av den både gröna miljöer, vattenmiljöer och andra bullriga miljön. områden eller platser som används för rekrea- Planområdet omfattar också i norr Rosenlunds- tion. Det inbegriper även gång- och cykelstråk. kanalen och del av Pusterviksplatsen. Kanalen De gröna miljöernas rekreativa värden beskrivs bedöms bidra till planområdets höga rekreations- även i ett vidare geografiskt perspektiv i kapitel värden, dels genom att fisket är upplåtet och dels 5 Stadens grönstruktur. Bedömningsgrunden för genom dess funktion som blå väg genom staden. miljöaspekten rekreation är de rekreativa värden Kanalen trafikeras av bland annat turistbåtar. som de olika områdena tillmäts i bland annat Utmed kajen löper promenadstråk och här finns en Göteborgs Stads grönstrategi, samt de särskilda trappa som leder ner till vattnet. För övrigt utgörs analyser av stadsliv och upplevelsevärden som har Pusterviksplatsen huvudsakligen av parkeringsyta. gjorts inom ramen för arbetet med detaljplanerna Det finns också brister i området som påverkar för Västlänken. Vidare har Trafikverket som rekreationsvärdet. Bland annat påverkas flera av underlag för järnvägsplanen beskrivit de park områdets vistelseytor negativt av den omgivande områden som berörs av Västlänken. trafikdominerade miljön och de många barriärer Planområdet för Station Haga har mycket höga na för exempelvis gående. Vidare används park- rekreativa värden. Kungsparken med Nya Allén är områdena huvudsakligen endast dagtid och vissa ett av centrala Göteborgs viktigaste parkområden. delar kan uppfattas som otrygga under den mörka Parken, som är definierad som stadspark i stadens delen av dygnet. grönstrategiplan, utgör ett sammanhängande grönområde från Pusterviksplatsen i väster till 23.2 Detaljplanens påverkan, effekt Fattighusån i öster. Parken anlades på utsidan av och konsekvenser vallgraven efter rivningen av befästningsverken. Flera av detaljplanens förslag på ändrad mark Anläggningen påbörjades med Nya Allén under användning påverkar olika delar av planområdets 1820-talet och parkområdets karaktär domineras funktion och innehåll ur rekreativ synvinkel. i stor utsträckning än idag av de stora träden, I norr föreslås en ny byggnad, som ska rymma som flera av dem är från när parken anlades. Här stationens huvudentré, i parkytan mellan Park finns flera gångstråk, varav ett följer vallgraven gatan och Nya Allén. I nuläget utnyttjas denna del och i Nya Allén går ett av Göteborgs viktigaste av Kungsparken mindre jämfört med andra delar, cykelstråk. främst på grund av att den ligger mellan två starkt Söder om Kungsparken ligger Haga Kyrkoplan, trafikerade gator. En ny byggnad med verksam som är ett parkområde mellan stadsdelarna Vasa heter och service i detta läge kan bidra till att staden och Haga. I parken ligger Hagakyrkan och skapa liv på platsen med folk i rörelse under fler kyrkoplanen omges av stora träd som skärmar av av dygnets timmar. Stationen blir en ny knut- mot de kringliggande gatorna. Inom parken finns punkt i kollektivtrafiknätet med ett ökat resenärs- en välbesökt lekplats och flera sittplatser. Parken antal och nya rörelseflöden. Både planområdet definieras som en stadsdelspark i stadens grönst- och närliggande målpunkter blir mer tillgängliga rategiplan och är av stor betydelse för närboende. och tryggheten ökar. Användningsgraden för den Parken är välanvänd, av både vuxna och barn. aktuella ytan i Kungsparken är så pass låg idag att Den används bland annat av flera närliggande den minskade grönytan endast i liten utsträckning förskolor och skolor som närrekreationsområde. bedöms påverka platsens rekreationsvärde. Istället Exempelvis är lekplatsen den enda inom ett rela- överväger de positiva konsekvenserna enligt ovan. tivt stort närområde. Samma bedömning görs för uppgången utan Vasagatan, som ligger söder om Haga Kyrko väderskydd som planeras invid Södra Allégatan. plan, är ett populärt promenadstråk och här går Planförslaget möjliggör vidare en uppgång i ytterligare ett av Göteborgs stora cykelstråk. Pusterviksplatsen med omgivande torgyta. Bygg- Många personer passerar varje dag framförallt på naden för entrén får uppföras cirka 11 meter från

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 23 REKREATION 103 MKB FÖR STATION HAGA

kajkanten för att tillåta en generös kajpromenad områdena som helhet och de negativa konsekven- och vistelseyta invid Rosenlundskanalen. Kajen serna för de rekreativa värdena bedöms som små. består idag huvudsakligen av parkeringsytor och Samtidigt ökar flera av de föreslagna åtgärderna i upplevs som ödslig samt i viss mån otrygg. Upp- detaljplanen tryggheten och tillgängligheten i om- gången ökar tryggheten och ger platsen en tydlig råde. Planförslaget bedöms därför sammantaget funktion, dels som väntyta och dels som prome medföra positiva konsekvenser för rekreation. nadstråk. Även denna åtgärd bedöms således Den planerade bron över Rosenlundskanalen bidra positivt till planområdets rekreationsvärde. förväntas inte påverka själva kanalens rekreativa Den södra uppgången för stationen integreras i värde. Kanalens funktion för fritidsfiske och båt- bottenplan på en ny byggnad för Handelshögsko- trafik, bland annat turistbåtar, förväntas kvarstå. lan i dess nuvarande kvarter. Därmed påverkas inte Vasagatans funktion för exempelvis gång- 23.3 Förslag till ytterligare åtgärder för och cykeltrafikanter. att minska miljöpåverkan Planförslaget innehåller vidare flera åtgärder I det fortsatta arbetet kommer Göteborgs Stad för att underlätta för gång- och cykeltrafik, bland att tillsammans med Trafikverket ta fram en annat flera ytor för cykelparkering, en ny bro för åtgärdsplan för träd som påverkas vid anläggan- gång- och cykeltrafik över Rosenlundskanalen, det av Västlänken. Planen kommer bland annat breddning av gång- och cykelbanor samt åtgärder att redovisa vilka av de äldre träden som kan i befintliga gator som förbättrar framkomlighet behållas och vilka skyddsåtgärder som behövs för och tillgänglighet för gående och cyklister. Allt att säkerställa deras överlevnad, hur de träd som detta är till fördel för rekreationsaspekten och ska flyttas tillfälligt eller permanent ska hanteras bidrar således positivt. samt vilken kompensation som ska ske genom Planförslaget innehåller även skyddsbestäm- nya planteringar med mera. melser för exempelvis befintliga parkområden Ytterligare kompenserande åtgärder kan som innebär att det krävs marklov för att fälla komma att tas fram i linje med Göteborgs Stads träd, vilket skyddar de rekreativa värdena på sikt. rapport Kompensationsåtgärder för natur och Vidare är jorddjupet över tunneltaket tillräckligt rekreation och redovisas i planbeskrivningen. för att möjliggöra återplantering av större träd. Lekplatsen i Haga Kyrkoplan kommer att finnas 23.4 Nollalternativets konsekvenser kvar vid planens genomförande. För nollalternativet förväntas parkområdena och Anläggandet av stationen under mark innebär övriga ytor inom planområdet bibehålla dagens att en stor mängd träd måste fällas eller flyttas olika funktioner och kvalitet för rekreation. Det från Kungsparken, Nya Allén och den norra delen innebär samtidigt att de brister som finns inom av Haga Kyrkoplan. Det gäller träd som står både området i form av exempelvis barriärer för inom själva schaktområdet för stationen och gående och cyklister kvarstår samt att delar av inom det kringområde som behövs under själva området har begränsad trygghet kvälls- och natte- byggtiden för arbetsredskap, transporter med tid. Nollalternativet bedöms därför som sämre ur mera. Eftersom detaljplanen tillåter anläggning för rekreationsperspektiv jämfört med de föreslagna järnvägsändamål under parkmark är förlusten av alternativen i planen. träd delvis en direkt effekt av planens genomför- ande. Påverkan i det omkringliggande området 23.5 Alternativens konsekvenser under byggskedet bedöms som en indirekt effekt Det studerade alternativet med en samlad upp- av planen. Träden kommer att ersättas, men det gång i norr i Kungsparken, det vill säga inte tar lång tid innan nya träd har samma funktion, i någon uppgång på Pusterviksplatsen, bedöms form av exempelvis avskärmning mot de omgi- vara sämre ur rekreationssynpunkt jämfört med vande trafikerade gatorna, som de åldrade träden. det valda alternativet. Det tar en större grönyta i De negativa effekterna är dock övergående. I läget anspråk samtidigt som möjligheten att skapa en för de nya anläggningarna och byggnaderna i attraktiv mötesplats på Pusterviksplatsen delvis Kungsparken och i norra delen av Haga Kyrkoplan går förlorad. (uppgång för cykelgarage) tas grönyta permanent Även det studerade alternativet för den södra i anspråk. Här går det inte heller att återplantera uppgången i Vasagatan bedöms som sämre träd. Det är relativt små ytor jämfört med park- ur rekreationssynpunkt. Det tar yta som idag

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 104 23 REKREATION MKB FÖR STATION HAGA

används för gång- och cykeltrafik i anspråk och kan komma att försämra framkomligheter utmed ett av stadens största cykelstråk. Alternativet med brandgasschakt på ömse sidor av Haga Kyrkoplan är även det ett sämre alternativ än det föreslagna. Det innebär att totalt 120 kvadratmeter grönyta skulle försvinna i ett av stadens viktigaste grönområden. Det skulle såle- des minska den tillgängliga ytan för rekreation.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 23 REKREATION 105 MKB FÖR STATION HAGA

24 Vattenmiljö

24.1 Förutsättningar och bedömnings- varierar mellan olika år och sist den påvisades grunder i kanalen var år 2011. Det kan inte uteslutas att Detta avsnitt behandlar dels Rosenlundskanalen arten åtminstone tillfälligt kan finnas på flera som ligger inom planområdet och dels den in platser i kanalen. direkta effekt som genomförande av planen kan Dagvatten som avrinner från hårdgjorda ytor, få på närliggande vattenområden, främst genom tak med mera innehåller föroreningar. En av de avrinnande dagvatten. främsta källorna är fordonstrafik där både avgaser Rosenlundskanalen ligger i den norra delen och slitage av material bidrar med framförallt av planområdet. Kanalen är en del av Vallgraven olika metallföroreningar. Det finns också risk för som sträcker sig från Fattighusåns delning vid oljeföroreningar från ytor där det finns mycket Drottningtorget, strax nedströms Slussen och fordon, till exempel parkeringsplatser. invid Trädgårdsföreningen, ut till mynningen i Idag avvattnas planområdet till stor del Göta älv vid Masthamnsbron. Kanalen är därmed genom separata dagvattenledningar till reci en del av Mölndalsåns vattensystem. Vid Gårda pienten Rosenlundskanalen. Vattnet i Rosen dämme delar sig Mölndalsån i Gullbergsån, som lundskanalen är i dagsläget förorenat av bland rinner vidare norrut till Säveån, och Fattighusån annat dagvatten. För att minska belastningen av som rinner västerut och vid Drottningtorget/ föroreningar till recipienten arbetar Göteborgs Slussen delar sig i Stora Hamnkanalen och Stad aktivt med att koppla bort befintliga dag Vallgraven/Rosenlundskanalen. vattenledningar som idag leder till kanalen. Eftersom Rosenlundskanalen står i kontakt Jordlagren utgörs generellt överst av fyllning med Mölndalsån och Göta älv förekommer ett och de naturligt avsatta jordlagren består av lera stort antal fiskarter i kanalen. Uppskattningsvis som vilar på friktionsjord ovan berg. Jordlager har cirka 20–25 arter påträffats i området. Det förhållanden varierar från mäktiga jordlager finns uppgifter på fångst från Vallgravsmetet (cirka 60 meter) invid Vallgraven till mindre mellan åren 1974 och 2013 (Göteborgs Naturhis jordmäktigheter (mindre än 10 meter) från toriska Museum 2014). Arter som fångats på spö Hagakyrkan och söderut. Grundvattenytan inom är: abborre, braxen, gärs, id, mört, ål, gädda, asp, planområdet ligger cirka 2 meter under marknivå björkna, löja, sarv, sik, storspigg, regnbåge, lake, och varierar så till vida att nivån ligger närmare nors, skrubba, sutare, färna, svartmunnad smör markytan mot kanalen och djupare i de södra bult och stäm. Av dessa är ål (CR) och asp (NT) delarna. Tillsammans med att marken består av rödlistade. Huvudsakligen bedöms kanalen nytt varierande fyllnadsmassor gör det att det finns en jas som födosöksområde men nära Trädgårdsför viss möjlighet till infiltration. eningen finns grunda områden som kan utnyttjas för lek av vitfisk, till exempel mört och braxen. 24.2 Detaljplanens påverkan, effekt Lax har observerats i kanalsystemet och och konsekvenser bedöms vid höga flöden kunna vandra vidare Planförslaget ger utrymme för en ny gång- och upp i Mölndalsån via Slussen. Annars är den cykelbro över Rosenlundskanalen. I detta tidiga primära vandringsvägen för lax och havsöring till planeringsskede finns inga uppgifter om brons ut lekområdena högre upp i Mölndalsån via Säveån formning. Det är därmed inte möjligt att bedöma och Gullbergsån. Fisk som fångas i kanalen har brons inverkan på kanalens vattenmiljö. Det är klassats som tjänlig, det vill säga den har inte inte ens säkert att bron kommer att beröra vatten innehållit sådana halter av miljögifter att man ska området. Påverkar bron vattnets djup eller läge, undvika att äta den. till exempel genom brostöd, är den att beteckna I kanalen har också den mycket sällsynta och som en vattenverksamhet enligt miljöbalken och fridlysta undervattensväxten knölnate påträffats ska hanteras i särskild ordning genom anmälan vid inventering på en plats vid Trädgårdsfören eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Bedöm ingen. Knölnaten har en av sina få växtplatser ning av hur kanalens vattenmiljö påverkas görs då i landet i Mölndalsåns vattensystem. Artens inom ramen för en sådan process. förekomst på de olika platser där den påträffats Den fridlysta undervattensväxten knölnate kan

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 106 24 VATTENMILJÖ MKB FÖR STATION HAGA

påverkas av fysiska åtgärder i kanalen. Förutom ska byggas som en tät konstruktion. Vidare anges den nya gång- och cykelbron medför detaljplanen att dräneringsvattnet ska behandlas vid behov. inga sådana åtgärder. Den nya stationen bedöms Under förutsättning att de åtgärder som före inte i driftskedet påverka kanalen fysiskt. Där slås i dagvattenutredningen för detaljplanen emot kan eventuell förekomst av knölnate påver vidtas bedöms inte Göta älv eller mottagande kas under byggskedet. Skyddsåtgärder förväntas dagvattensystem påverkas negativt, varken ur då vidtas, exempelvis flytt av berörda individer, förorenings- eller flödesperspektiv, av det dag och det kan vara aktuellt med prövning enligt vatten som avrinner från planområdet för Station artskyddsförordningen. Knölnate bedöms inte på Haga. Därmed bedöms inte genomförandet av annat sätt påverkas av att planförslaget genomförs planen innebära några negativa konsekvenser för och behandlas därför inte vidare i denna MKB. ytvatten. Den aktuella delen av Göta älv bedöms Till detaljplanen för Station Haga hör en dag vidare vara mindre känslig än den nuvarande reci vattenutredning. Utredningen utgår från Göte pienten, Rosenlundskanalen, eftersom älven har borgs Stads principer för dagvattenhantering som betydligt större vattenföring. Det tillkommande bland annat innebär att dagvatten från exempelvis vattnet från planområdet späds därmed snabbt ut. trafikintensiva områden alltid ska behandlas Vid schaktnings- och fyllnadsarbeten måste innan utsläpp till recipient. åtgärder vidtas för att inte orsaka utdränering och För att säkerställa utjämning och rening av grundvattensänkning främst för att inte äventyra dagvattnet förslår dagvattenutredningen flera befintliga grundläggningar med skadliga sätt åtgärder både för allmän platsmark och för ningar som konsekvens. Trafikverket har utrett kvartersmark. Exempel på åtgärder som föreslås de geohydrologiska förhållandena både under är gröna tak på nya byggnader, biofilterdiken bygg- och under driftskedet. I järnvägsplanen utmed delar av Parkgatan, Nya Allén och Haga med underlagsmaterial samt i en kommande Kyrkogata samt raingardens1 och kassettmagasin2 ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt för park- och torgytor. För att uppnå tillräcklig miljöbalkens 11:e kapitel beskrivs åtgärder för att reningseffekt föreslås att kassettmagasin kom förhindra sådan påverkan. Varken underjords pletteras med filterinsatser i brunnar. Dagvattnet anläggningarna för Västlänken eller de åtgärder ansluts till en befintlig dagvattenledning som kor som detaljplanen föreslår ovan mark förväntas sar detaljplanen i norr med flödesriktning västerut. därför medföra någon påverkan på grundvatten Därmed skulle inte Rosenlundskanalen längre nivån i drift. De föreslagna åtgärderna för att vara recipient utan Göta älv. omhänderta och avleda dagvatten innebär vidare I Trafikverkets underlag för järnvägsplanen att planförslaget inte heller påverkar grundvatt framgår att det vatten som uppstår i tunneln nets kvalitet. Därmed bedöms genomförandet av (spolvatten vid tvättning av tunneln, släckvatten planen inte heller medföra några negativa konse vid eventuell brand samt dräneringsvatten) kom kvenser för grundvattnet. mer att ledas till Västlänkens lägsta punkt, vilken ligger mellan Haga och Korsvägen. Där kommer 24.3 Förslag till ytterligare åtgärder för vattnet att samlas upp. Spolvattnet omhändertas att minska miljöpåverkan i ett magasin för att utjämna flödet samt avskilja Inga ytterligare åtgärder föreslås än de som redo föroreningar. Därefter leds det sannolikt till visas i dagvattenutredningen. Rosenlundskanalen, som är närmsta recipient. Eventuellt släckvatten, efter brand, samlas också 24.4 Nollalternativets konsekvenser upp i magasinet men leds inte till recipient utan Vid nollalternativet förväntas det dagvatten kommer att pumpas bort för vidare behandling. som avrinner från planområdet vara av samma Trafikverket anger att det endast förväntas uppstå kvalitet och avledas på samma sätt som idag. Det en liten mängd dräneringsvatten eftersom tunneln förväntas ingen annan större exploatering inom planområdet. Nollalternativet förväntas inte heller påverka grundvattnet, varken fysiskt genom änd 1 Lågpunkt med plantering av vattenälskande växter dit dag rade nivåer eller kemiskt genom tillkommande vatten från exempelvis tak och hårdgjorda ytor leds. föroreningar. Därmed skiljer sig inte nollalternati 2 Liknar traditionella så kallade stenkistor, fördröjer dagvatten vet nämnvärt från nuläget. Jämfört med det valda och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna är mycket utrymmeseffektiva. alternativet skulle dagvattnet fortsatt ledas till

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 24 VATTENMILJÖ 107 MKB FÖR STATION HAGA

Rosenlundskanalen. Dagens system är begränsat avseende åtgärder som fördröjer och renar dag vattnet. Föroreningsbelastningen på kanalen är således större vid nollalternativet jämfört med det valda planalternativet.

24.5 Alternativens konsekvenser De studerade alternativen bedöms inte skilja sig i hur vattenmiljön påverkas jämfört med det valda alternativet.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 108 24 VATTENMILJÖ MKB FÖR STATION HAGA

25 Människors hälsa

25.1 Förutsättningar och bedömnings- det har ekvivalenta ljudnivåer över 65 decibelA. grunder Endast de inre och östra delarna av Haga Kyrko I följande avsnitt behandlas frågor om luftkvalitet, plan ligger under 55 decibelA. När det gäller buller, stomljud och vibrationer samt förorenad buller från spårvagnstrafiken ligger större delen mark med koppling till människors hälsa. I den av området under 50 decibelA, det är bara längs övergripande MKB-delen redovisas förväntad Södra Allégatan nivåerna är högre. Ljudnivåerna påverkan på människors hälsa i Göteborg som från de båda bullerkällorna adderas inte eftersom helhet. I den övergripande delen redovisas också det inte går att bedöma det totala ljudets upplevelse. särskilt hur genomförandet av den aktuella planen I figur 25.1:1 visas utdrag ur bullerkartläggning för förväntas påverka möjligheten att följa gällande vägtrafik. MKN för utomhusluft samt buller. Spårvagnstrafiken kan också orsaka störningar i form av vibrationer, men det finns inget underlag 25.1.1 Luftkvalitet som visar hur nuvarande situation ser ut i detta Gällande MKN samt den miljömedicinska utred- avseende. ningen som gjorts för Västlänken ligger till grund för att värdera de olika alternativens påverkan och 25.1.3 Förorenad mark betydelse för luftkvaliteten och människors hälsa Jordprovtagning har genomförts av Trafikverket i och nära planområdet. under 2012-2013. Bildutsnittet i figur 25.1:2 Det är många olika faktorer som påverkar luft- redovisar provtagningspunkter kring planområ kvaliteten i Göteborg. Den luft som drar in över det. Bedömningsgrunden för förekomsten av staden kan föra med sig föroreningar från kon- föroreningar är Naturvårdsverkets riktvärden tinenten. I stadens ytterkanter finns bland annat (Rapport 5976). industriverksamhet som också bidrar med utsläpp Endast en provpunkt visar på förekomst av av svaveldioxid och kväveoxider. I centrala staden halter av föroreningar över riktvärde för känslig är det vägtrafikens utsläpp som påverkar luften markanvändning. Utifrån detta görs bedömning- mest. Vägtrafiken står för cirka 42 procent av en att det finns liten risk för förekomst av förore- kväveoxidutsläppen i centrala Göteborg (Göte- ningar inom planområdet. borgs Stad, Miljö, 2013-06-28). I Göteborg överskrids årshalterna av kväve dioxid i närheten av de stora trafiklederna. Extremvärdena (dygn och timme) överskrids dock över större ytor i centrala Göteborg. Enligt beräkningar överskrids också dygnsnormen för partiklar (PM10) mycket nära eller på större trafikleder. Enligt mätningar överskrids dock inte års- och dygnsnormerna för PM10 på någon av de faktiska mätplatserna. Däremot överskrids den så kallade nedre utvärderingströskeln för PM10 i stora delar av centrala Göteborg.

25.1.2 Buller, stomljud och vibrationer Till grund för redovisningen och bedömning- arna ligger den trafikbullerutredning som Göteborgs Stad gjort för planområdet (bilaga till detaljplanen), den miljömedicinska utredningen för Västlänken samt Trafikverkets underlag för järnvägsplanen avseende buller och vibrationer. Kartläggningen visar att bullernivåerna från vägtrafik är höga och stora delar av planområ-

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 25 MÄNNISKORS HÄLSA 109 MKB FÖR STATION HAGA

Planområdet

Hagakyrkan

Handelshögskolan

< 45 dBA (tyst sida) < 50 dBA (ljuddämpad sida) < 50 dBA > 55 dBA (ljuddämpad sida krävs) > 60 dBA (ljudklass B krävs) > 65 dPA (ej bostäder) Figur 25.1:1 Nuläge trafikbuller, utdrag från Göteborgs Stads bullerkartläggning redovisad i bullerutredningen för detaljplanen. Den yta som redovisas för planområdet är inte exakt densamma som nu gällande avgränsning. Skillnaden beror på att bullerutredningen genom fördes i ett tidigt skede.

Vallgraven

Teckenförklaring Vasastaden Jordprovtagning – jämförelsevärden < KM Hagakyrkan KM–MKM MKM–FA > FA

KM – avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (Rapport 5976) för känslig markanvändning. MKM – avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (rapport 5976) för mindre känslig markanvändning. FA – avser rekommenderade haltgränsen för klassificering av föro- renade massor som farligt avfall. Rapport 2007:01, ”Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor”, Avfall Sverige AB.

Figur 25.1:2 Utsnitt för planområdet med närhet, från bilaga 1 till Trafikverkets underlagsrapport Förorenade områden (arbetsmaterial 2014-04-01).

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 110 25 MÄNNISKORS HÄLSA MKB FÖR STATION HAGA

25.2 Detaljplanens påverkan, effekt Planerade byggnader i norr, det vill säga bygg- och konsekvenser nader för stationens entréer, beräknas få ekvivalenta ljudnivåer över 60 decibelA och i vissa delar 25.2.1 Luftkvalitet över 65 decibelA. Göteborgs Stad har beräknat halter av kvävedi- De nytillkommande byggnaderna ger inte oxid samt partiklar (PM10) som kan förväntas utrymme för bostäder. Därigenom innebär inte vid ett genomförande av planen. Beräkningarna planförslaget fler boende i en redan bullerutsatt har gjorts för ett större geografiskt område än miljö. Tillsammans med att planförslaget för öv- själva planområdet och omfattar bland annat rigt inte heller påverkar bullersituationen, mer än kvartersbebyggelsen på ömse sidor av Haga marginellt positivt i den södra delen, innebär det Kyrkoplan samt en längre sträcka av gatorna i att genomförandet av planen inte bedöms med- Nya Allén. Utredningen redovisas i en bilaga till föra några konsekvenser ur bullerhänseende. detaljplanen. Enligt Trafikverkets utredning för Västlänken För kvävedioxid visar beräkningarna att halter kommer inte vibrationsnivåerna att öka utmed na blir lägre vid ett genomförande av planen i befintliga spår som en följd av Västlänken. Det vissa gaturum, främst utmed Sprängkullsgatan finns heller ingen risk för vibrationsnivåer som och Vasagatan. Det beror sannolikt på att försla- överskrider riktvärden för komfortstörande vibra- gen i planen innebär en minskning av trafikmäng- tioner inom bostäder utmed de avsnitt som spåren derna i området. går i tunnel. Beräkningarna visare bland annat att årsmedel Eftersom Station Haga delvis byggs i berg kan värdet för kvävedioxid vid ett genomförande av passerande tåg ge upphov till stomburet buller. planen är lägre än utvärderingströsklar och de Det kommer att vidtas åtgärder för att minska nationella miljömålen inom större delen av plan uppkomsten av stomljud från den nya järnvägs- området. Det innebär att de nya byggnaderna anläggningen. Utan sådana åtgärder skulle flera inom planområdet inte påverkar årsmedelvärdet befintliga fastigheter inom och invid planområdet, för kvävedioxid. varav flera hyser bostäder, komma att påverkas För partiklar (PM10) visar beräkningarna att av stomljud. Även med åtgärder kan boende det generellt blir lägre halter vid ett genomföran- störas av stomljud. Störningen bedöms dock som de av planen, förutom en liten ökning på gatorna begränsad eftersom Västlänken endast i liten närmast det nya, relativt höga huset, i kvarteret utsträckning kommer att trafikeras nattetid. Det för Handelshögskolan. I samtliga studerade finns ingen beräkning av hur många människor alternativ, inklusive nuläget, överskrids dock års vid Station Haga som skulle störas av stomljud. medelhalterna av PM10 för det nationella målet I den miljömedicinska utredningen (se kapitel 6) på 15 mikrogram per kubikmeter inom stora delar bedömdes att 150 personer totalt skulle kunna av planområdet. störas av stomburet buller från Västlänken. Men Sammantaget visar beräkningarna att genom- i det fallet togs inte hänsyn till den begränsade förandet av planen endast i liten utsträckning nattrafiken. påverkar luftkvaliteten i och kring planområdet. 25.2.3 Förorenad mark 25.2.2 Buller, stomljud och vibrationer Genomförda provtagningar visar på låga halter av Ljudnivåerna inom planområdet beräknas vara markföroreningar inom planområdet. Komplet- relativt oförändrade inom planområdet jämfört terande provtagningar kan dock bli aktuella i den med nuläget vid ett genomförande av planen. kommande processen. Utmed Vasagatan, söder om Haga Kyrkoplan, blir nivåerna sannolikt något lägre jämfört med idag. 25.3 Nollalternativets konsekvenser För den nya byggnaden i Handelshögskolans De beräkningar som har gjorts för luftmiljön vid kvarter beräknas ekvivalentnivåer över 55 Station Haga visar att nollalternativet och det decibelA vid fasad men under 65 decibelA vid valda alternativet för detaljplanen endast i liten fasad för samtliga våningsplan. Höjden på denna utsträckning skiljer sig åt avseende luftkvaliteten byggnad har inte bedömts ha någon inverkan på i och kring planområdet år 2030. bullersituationen för befintliga bostadsfastigheter Även ur bullerhänseende är det små skillnader längs Haga Kyrkogata. mellan nollalternativet och planalternativet. En

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 25 MÄNNISKORS HÄLSA 111 MKB FÖR STATION HAGA

skillnad är att det inte tillkommer några byggnader i Kungsparken eller på den aktuella delen av Pusterviksplatsen som blir exponerade för de höga bullernivåerna från vägtrafiken.

25.4 Alternativens konsekvenser De studerade alternativen bedöms inte skilja sig åt i hur miljöaspekterna luftkvalitet och buller påverkas jämfört med planförslagets alternativ.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 112 25 MÄNNISKORS HÄLSA MKB FÖR STATION HAGA

26 Miljökvalitetsnormer

Västlänkens övergripande påverkan och konsekvenser i förhållande till miljökvalitetsnormer beskrivs i kapitel 9, i den övergripande MKB- delen, och sammanfattas för Station Haga nedan.

• Luftkvalitet: De beräkningar som har gjorts för luftmiljön i och i närheten av planområdet visar att genomförandet av planen endast i liten utsträckning påverkar luftkvaliteten. Därmed bedöms planförslaget inte påverka möjligheten att följa MKN för utomhusluft.

• Buller: Planområdet är bullerutsatt. Främsta källa är vägtrafiken. Själva genomförandet av planen bedöms inte medverka till högre buller nivåer.

• Fisk- och musselvatten samt vattenföre- komster: Göta älv är planerad recipient för det vatten som avrinner från planområdet. Älven omfattas av MKN för fiskvatten samt vatten förekomst. Nuvarande recipient för dagvatten är Rosenlundskanalen, som är utpekad som vattenförekomst. Under förutsättning att de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen för att omhänderta vattnet som avrinner från både allmän plats och kvartersmark genom- förs bedöms inte ändrad markanvändning enligt planförslaget påverka Göta älv på något sätt. Rosenlundskanalen avlastas genom att dagvattnet istället leds till Göta älv. Därmed motverkar planförslaget inte möjligheten att följa MKN, varken för fiskvatten eller för vattenförekomster.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 26 MILJÖKVALITETSNORMER 113 MKB FÖR STATION HAGA

27 Säkerhet

27.1 Geoteknik och geohydrologi är +3,9 meter. Vidare anges att om inte dessa De naturligt avsatta jordlagren inom planområdet skyddsnivåer uppnås genom projekterad mark utgörs inom större delen av planområdet av lera nivå ska skydd integreras i anläggningen. som vilar på friktionsjord ovan berg. Däröver Planförslaget innebär att byggnader och sam finns ett lager med fyllnadsmaterial. Samtidigt hällsviktiga anläggningar i planområdet förläggs varierar jordlagerförhållandena inom planom i enlighet med gällande översiktsplan, det vill rådet. Invid Rosenlundskanalen finns mäktiga säga +2,8 meter respektive +3,8 meter. Vidare lerlager (upp till cirka 60 meter) medan jord ska vägar som nyttjas av Räddningstjänsten djupet är betydligt mindre (cirka 2–4 meter och begränsas till att drabbas av maximalt 0,5 meter bitvis ingen lerjord alls) kring Hagakyrkan. Även vatten vid översvämning. Motsvarande för gång- fyllnadsmaterialets mäktighet varierar från att och cykelvägar är 0,1 meter. Om det blir aktuellt vara mycket litet inom vissa grönytor till närmare att skydda planområdet mot högra översväm 6–7 meter i Vallgravens tidigare läge. ningsnivåer än vad som anges i överskiltsplanen Grundvatten förekommer dels i de ytliga kommer detta sannolikt att ske via storskaliga jordlagren (fyllnadsmaterial) och dels i friktions yttre skyddsåtgärder. jordlagren under leran. Grundvattennivån kring Planen bedöms ge möjligheter till ett robust kanalen styrs av vattennivåer i kanalen som i sin översvämningsskydd i linje med gällande rikt tur styrs av Göta älv. linjer. Vidare garanterar Trafikverkets specifika Den geotekniska utredningen som ligger till krav skydd för underjordsanläggningen. grund för detaljplanen klargör förutsättningar för den föreslagna markanvändningen och byggna 27.2.1 Farligt gods tionen ovan mark inom planområdet. Utredningen Västlänken byggs för persontrafik och det visar att stabiliteten är tillfredställande men att kommer därmed inte att gå farligt gods marken i området är sättningsbenägen. I utred i järnvägstunneln. ningen påtalas också vikten av att det vid schakt nings- och fyllnadsarbeten måste vidtas åtgärder för att inte orsaka utdränering och grundvatten sänkning mot omkringliggande byggnader, anläggningar och kulturmiljö. Det pågår ett nära samarbete mellan Göte borgs Stad och Trafikverket för att säkerställa att planläggningen av anläggningar ovan mark och utformningen av tunneln är anpassade efter varandra.

27.2 Översvämning och höga flöden Trafikverket har tagit fram dimensionerande vat tennivåer för översvämningssäkring vid bland annat stationsentréer och andra öppningar till Västlänken. Scenarier över framtida klimatpåver kan på havsnivåer, flöden i vattendrag och extrem nederbörd har använts som underlag. Utgångs punkten är att Västlänken inte ska svämmas över under dess tekniska livslängd, vilket är 120 år. För planområdet är det havet som är styrande för skyddsnivåerna. I Trafikverkets underlags rapport som hanterar klimatförändringar och översvämningssäkring framgår att den perma nenta skyddsnivån i driftskedet för Station Haga

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 114 27 SÄKERHET MKB FÖR STATION HAGA

28 Bedömning av betydande miljöpåverkan Enligt de bestämmelser som gäller för miljö bedömningar av planer och program ska betydan de miljöpåverkan som bedöms uppstå vid genom förandet av planen eller programmet redovisas. Som grund för denna bedömning används den metod som presenteras för miljöbedömningen i avsnitt 2.3 Bedömningsgrunder för MKB. Där framgår att för de miljöaspekter där det trots inarbetade miljöåtgärder bedöms kvarstå nega tiva konsekvenser som är stora eller mycket stora bedöms det föreligga en risk att ett fullständigt genomförande av planen kan medföra betydande miljöpåverkan. Utifrån den samlade bedömning som gjorts för respektive miljöaspekt redovisas nedan bedömningen av betydande miljöpåverkan som en följd av detaljplanen för Station Haga. Genomförandet av detaljplaneförslaget för Station Haga medför betydande miljöpåverkan på kulturmiljön. Planen medför stor påverkan på stadsbilden då värdefull parkmark tas i anspråk och kulturhistoriska samband försvinner när nya anläggningar skär genom befintliga kultur miljöer. Särskilt de planerade byggnaderna för uppgångarna i norr och utökade hårdgjorda ytor för knutpunkt Haga bedöms medföra mycket stora konsekvenser, liksom det öppna schaktet för järnvägstunneln som ger direkt påverkan på fornlämningen Göteborg 216:1 och på träd beståndet i Kungsparken och norra delen av Haga Kyrkoplan. I den fortsatta planprocessen kommer därför ytterligare lämpliga skyddsåtgärder att ses över för att möjliggöra att planens konsekven ser på kulturmiljön mildras. Genomförandet av detaljplanen för Station Haga bedöms vidare sam mantaget medföra mycket stora negativa konse kvenser för naturmiljön inom planområdet i form av påverkan på områdets trädmiljöer och enskilda träd, som förutom värdet i sig också har stor bety delse för lav- och vedsvampsfloran samt områdets fågelliv. Det innebär att detaljplanen för Station Haga bedöms medföra betydande miljöpåverkan även på naturmiljön. I den fortsatta planprocessen kommer därför ytterligare lämpliga skyddsåtgär der att ses över för att minska miljöpåverkan på naturmiljön att tas fram, vilket kan innebära att planens konsekvenser på naturmiljön kan mildras ytterligare.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 28 BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 115 29 Referenser

Antiquum, 2013. Kulturmiljöbilaga till miljökon Göteborgs Stad, 2014. Detaljplan för Station Cen sekvensbeskrivning för Västlänken; järnvägs tralen, Västlänken inom stadsdelen Gullbergs tunneln. 2013-09-02. vass i Göteborg. Samrådshandling, koncept 2014-09-19. Antiquum, 2014. Kulturmiljöbilaga till miljökon sekvensbeskrivning för detaljplaner för Väst Göteborgs Stad, 2014. Detaljplan för Västlänken, länken; Station Centralen och Station Haga, Station Haga med omgivning inom stadsde 2014-07-03. larna Haga, inom vallgraven, Pustervik samt Vasastaden i Göteborg, Samrådshandling, Banverket, 2006. Järnvägsutredning inklusive koncept 2014-09-19. miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Väst änken – en tågtunnel under Göteborg, Norconsult, 2014. Dagvattenutredning till detalj Utställningshandling, BRVT 2006:03:01. plan och ändring av detaljplaner för stations områdena för Västlänken, Norconsult, 2014- Calluna, 2013. Thorell M., Andersson H., Askling 04-11. J., Björklind R., Hultengren S., Levan M., Lundkvist E., Sandsten H., Stahre M., Sweco, 2013. Trafikbullerutredning, Västlänken: Sörensen J., Tenow E. & Östlund Fält E. Steg 1. Beskrivning av ljudmiljö för detaljpla Naturmiljöutredning för Västlänken Göteborg ner vid Västlänkens tunnelpåslag i nuläget, – underlag för detaljplaner och deras miljö med Västlänken samt nollalternativet. PM konsekvensbeskrivningar. Calluna AB, Göte- 2013-08-26. borg 2013-12-13 reviderad 2014-05-16. Sweco, 2014a. Västlänken, Station Centralen, GR, 2006. Uthållig tillväxt – mål och strategier Inom stadsdelen Gullbergsvass Geoteknisk med fokus på hållbar regionalstruktur, anta- utredning för detaljplan, PM 2014-05-05. gen i Göteborgsregionens kommunalförbunds Sweco, 2014b. Västlänken, Station Haga. Geotek förbundsstyrelse 2006-05-16. nisk utredning för detaljplan, PM 2014-08-29. Göteborgs Stad, 2009. Göteborgs översiktsplan. Trafikverket, 2013. Järnvägsplan Västlänken Göteborgs stad, kommunfullmäktige 2009-02- Göteborgs Stad, Västra Götalands län, 26. Samrådshandling lägesrapport maj 2013. Göteborgs Stad, 2014. Detaljplan för Station Cen TrV2013/25920. tralen, Västlänken inom stadsdelen Gullbergs Trafikverket, 2013. Järnvägsplan Västlänken vass i Göteborg. Samrådshandling, koncept Göteborgs Stad, Västra Götalands län. 2014-07-03 till MKB. Tyréns, 2014. Kompletterande kulturmiljöbilaga, Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret tjänste Tekniska anläggningar, DP Järnvägstunnel utlåtande, 2012-04-29. Västlänken, Tyréns 2014-05-19. Göteborgs Stad, Miljö, 2013a. Nulägesbeskrivning WSP, 2014. Träd och trädmiljöer i Västlänkens (År 2011) av luftkvaliteten i Göteborgsområdet korridor. Underlagsrapport för detaljplaner inför byggande av Västlänken 2013-06-28. för Västlänken. Stadsbyggnadskontoret, 2014- 2014-09-02, rev 2013-12-20. 07-04. Göteborgs Stad, 2013, samrådshandling, Ändring WSP, 2014. Funktionsanalys av Kombiterminalen, av detaljplaner för Järnvägstunneln Västlän- WSP, 2014-09-03 ken mellan Gullbergsvass och Almedal samt detaljplan för Järnvägstunnel Västlänken; Tun- Västra Götalandsregionens Miljömedicinska nelmynningar, Schakt m.m. Centrum, 2014. Miljömedicinsk utredning av hälsoeffekter av Västlänken i Göteborg, 2014- Göteborgs Stad, 2014. Luftmiljöutredning Beräk 04-11, rev 2014-05-26. ningar av halterna PM10 och NO2 i närheten av Västlänkens stationslägen under drifttid, Trafikverkets SAM-modell. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, utrednings- rapport 2013:8, 2014-02-24.

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 116 29 REFERENSER www.goteborg.se - Miljö - Miljöläget i Göteborg - Buller och ljud Bebyggelseregistret (BBR) Riksantikvarieämbetet http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/ byggnad/visaRelationer.raa Riksintressebeskrivningar Riksantikvarieämbetet http://www.raa.se/kulturarvet/samhallsplane- ring/riksintressen/riksintressen-beskrivningar Fornsök Riksantikvarieämbetet http://www.fmis.raa.se

MKB FÖR DETALJPLANER 2014-09-30 29 REFERENSER 117

Göteborgs Stad, 404 82 Göteborg Besöksadress: Köpmansgatan 20 Tel: 031-368 00 00 – www.goteborg.se