El Caso Del País Vasco
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Fondo Social Año 2019 Solicitudes Admitidas ORGANIZACIÓN DNI Centro Vasco De Transfusión Y Tejidos Humanos 16273621V
Fondo Social año 2019 Solicitudes admitidas ORGANIZACIÓN DNI Centro vasco de Transfusión y tejidos humanos 16273621V Dirección General 14953015W Dirección General 15376440C Dirección General 16288762R Dirección General 22700341P Emergencias 15944729W Emergencias 45626256Y Emergencias 72470155F Hospital Gorliz 16041129D Hospital Gorliz 16067401S Hospital Gorliz 30591280S Hospital Gorliz 30619543B Hospital Gorliz 30648859W Hospital Gorliz 76232303E Hospital Santa Marina 14250383C Hospital Santa Marina 14899278Q Hospital Santa Marina 15388033K Hospital Santa Marina 22727331L Hospital Santa Marina 30567086V Hospital Santa Marina 30638548H Hospital Santa Marina 72388861H OSI Alto Deba 03418827S OSI Alto Deba 07955828J OSI Alto Deba 15368018Q OSI Alto Deba 34092184C OSI Alto Deba 72445882E OSI Alto Deba 72568594Y OSI Alto Deba 72568681R OSI Araba 03075049H OSI Araba 11924992K OSI Araba 11958823L OSI Araba 13290046W OSI Araba 13293466H OSI Araba 13293541R OSI Araba 13298936Z ORGANIZACIÓN DNI OSI Araba 13299119J OSI Araba 13306169W OSI Araba 16235573B OSI Araba 16240093T OSI Araba 16240946W OSI Araba 16241240C OSI Araba 16242617V OSI Araba 16243288K OSI Araba 16244784E OSI Araba 16245092P OSI Araba 16245277D OSI Araba 16245281J OSI Araba 16247647X OSI Araba 16255217J OSI Araba 16255571E OSI Araba 16256771A OSI Araba 16256804J OSI Araba 16259616L OSI Araba 16259670G OSI Araba 16260136X OSI Araba 16262384G OSI Araba 16263687L OSI Araba 16264708M OSI Araba 16265186T OSI Araba 16266493L OSI Araba 16267155Z OSI Araba 16268655L OSI Araba 16271226Z -
Aiarako Toponimia Nagusia = Toponimia Mayor De Ayala
IZENAK BILDUMA 3 I ZENAK B ILDUMA 1. Euskal Herriko udalen izendegia I ZENAK B ILDUMA ONOMASTIKA BATZORDEA Euskaltzaindia, 2011 I ZENAK BURUA: B ILDUMA 2. Leioako leku-izenak Patxi Salaberri Euskaltzaindia, 2011 La labor de Onomástica de Euskaltzaindia tiene como finalidad el IDAZKARIA: 3. Aiarako toponimia nagusia estudio de los nombres, tanto antropónimos (nombres de pila, AIARAKO TOPONIMIA NAGUSIA Mikel Gorrotxategi Euskaltzaindia, 2013 apellidos...) como topónimos (mayores, menores, exónimos, callejeros, KIDEAK: oicónimos...). Tras recoger, clasificar, analizar y establecer la forma TOPONIMIA MAYOR DE AYALA normativizada de los nombres, Euskaltzaindia considera imprescindible Nerea Alaba darlos a conocer, a fin de que las formas correctas vayan implantándose Asier Bidart en el uso habitual, al igual que ocurre en toda lengua normalizada. Patxi Galé Ese es el objetivo de la presente colección IZENAK. Imanol Goikoetxea Roberto González de Viñaspre Elena Martínez de Madina Le travail d’Onomastique d’Euskaltzaindia a pour but l’étude des Felix Mugurutza noms, aussi bien des anthroponymes (prénoms, noms de famille...) que Paskual Rekalde des toponymes (principaux, secondaires, exonymes, noms de rue, noms de maison...). Après les avoir répertoriés, classés, analysés et établis AYALA DE TOPONIMIA MAYOR Luis Mari Zaldua selon les normes, Euskaltzaindia considère indispensable de les faire connaître, afin de favoriser l’emploi habituel des formes correctes, ONOMASTIKA BATZORDE AHALDUNDUA comme c’est le cas de toutes les langues normalisées. BURUA: Voilà l’objectif de cette collection IZENAK. Patxi Salaberri IDAZKARIA: The main aim of Euskaltzaindia’s Onomastic work is the research of Mikel Gorrotxategi basque names that are classified in proper nouns (names of persons, surnames...) and place names (main and minor toponyms, exonyms, KIDEAK: street names, house names...). -
Memoria Anual 2018 Memoria Anual 2018
memoria anual 2018 anual memoria memoria anual ASOCIACIÓN ALAVESA DE FAMILIARES Y PERSONAS CON ENFERMEDAD MENTAL BURU GAIXOTASUNA DUTEN PERTSONEN ETA SENIDEEN ARABAKO ELKARTEA Declarada de utilidad pública en 1998 / Onura publikoko elkartetzat deklaratua 1998an Amadís, 2 (Entrada por Blas de Otero - Sarrera Blas de Oterotik) 2018 Vitoria-Gasteiz 945 288 648 www.asafes.org - [email protected] www.facebook.com/asafes.saludmental www.asafes.org Índice 1 Asafes .................................................................03 Vida asociativa ............................................................ 07 Argibide ........................................................................ 11 Autonomía ..................................................................... 15 • Servicio de acogida ........................................................... 15 • Programa de voluntariado ................................................. 17 • Programa de vacaciones .................................................. 19 • Programa de personas usuarias ..................................... 20 • Programa de familiares: - Escuela de familias y monográficos ...................................... 22 - Grupo de autoayuda a familiares .......................................... 24 - Comisión de familiares ............................................................. 26 • Programa de intervención socio-comunitaria ............................................................... 27 • Programa de sensibilización (Centros Escolares) .......................................................... -
Analysis of the Fragile X Trinucleotide Repeat in Basques: Association Of
Current Genomics, 2008, 9, 191-199 191 Analysis of the Fragile X Trinucleotide Repeat in Basques: Association of Premutation and Intermediate Sizes, Anchoring AGGs and Linked Microsatellites with Unstable Alleles M.I. Arrieta1,*, J.M. Ramírez1, M. Télez1, P. Flores2, B. Criado3, M. Barasoain1, I. Huerta1 and 4 A.J. González 1Department of Genetics, Faculty of Science and Technology, University of the Basque Country, Spain; 2Department of Nursery, School of Nursery, University of the Basque Country, Spain; 3CESPU, Porto, Portugal and 4Department of Internal Medicine, Faculty of Medicine, University of Basque Country, Spain Abstract: Fragile X Syndrome (FXS) is associated with an unstable CGG repeat sequence in the 5’ untranslated region in the first exon of the FMR1 gene which resides at chromosome position Xq27.3 and is coincident with the fragile site FRAXA. The CGG sequence is polymorphic with respect to size and purity of the repeat. Interpopulation variation in the polymorphism of the FMR1 gene and consequently, in the predisposition to FXS due to the prevalence of certain unstable alleles has been observed. Spanish Basque population is distributed among narrow valleys in northeastern Spain with little migration between them until recently. This characteristic may have had an effect on allelic frequency distributions. We had previously reported preliminary data on the existence of FMR1 allele differences between two Basque valleys (Mark- ina and Arratia). In the present work we extended the study to Uribe, Gernika, Durango, Goierri and Larraun, another five isolated valleys enclosing the whole area within the Spanish Basque region. We analyzed the prevalence of FMR1 premu- tated and intermediate/grey zone alleles. -
Laburpen Mapa (PDF, 3
Biotopo Gaztelugatxe Ruta del Vino y del Pescado - Senda del Mar BERMEO BAKIO GORLIZ LEMOIZ MUNDAKA KA N TA U R I I T S A S O A LAG BARRIKPALENTZIA DOT ELANTXOBE CASTRO URDIALES M A R C A N T Á B R IC O Euskal Autonomia Erkidegoko SUKARRIETA Senda del Mar MUNGIALDEA IBARRANGELU F R A N C I A SOPELANA BUSTURIA LURRALDE ANTOLAMENDUAREN MARURI-JATABE HONDARRIBIA URDULIZ MUNGIA EA LEKEITIO GIDALERROAK MURUETA Camino de Santiago (Costa) BERANGO ISPASTER EREÑO LAUKIZ GAUTEGIZ ARTEAGA BAYONNE ZIERBENA MENDEXA DIRECTRICES DE GETXO ARRIETA KORTEZUBI TXINGUDI - BIDASOA C A N TA B R IA PASAIA LEZO-GAINTZURIZKETA GERNIKA-LUMO GIZABURUAGA SANTURTZI LEZO ORDENACIÓN TERRITORIAL LEIOA FRUIZ GAMIZ-FIKA Reserva de la Biosfera de Urdaibai AMOROTO MUSKIZ NABARNIZ IRUN ABANTO Y CIERVANA/ABANTO-ZIERBANA ERRIGOITIA de la Comunidad Autónoma del País Vasco LOIU MUTRIKU ORTUELLA PORTUGALETE BUSTURIALDEA-ARTIBAI BERRIATUA ONDARROA Camino de Santiago (Interior) VALLE DE TRAPAGA-TRAPAGARAN SESTAO OIARTZUN ERANDIO ZUMAIA ZARAUTZ ERRENTERIA MORGA DEBA BARAKALDO ZAMUDIO AULESTI MIRAMÓN SONDIKA Biotopo Deba-Zumaia MUXIKA GETARIA Biotopo Inurritza 2019 DERIO ZAMUDIO BILBAO MENDATA MARKINA-XEMEIN P.N. Armañon USURBIL EREMU FUNTZIONALAK ÁREAS FUNCIONALES TRUCIOS-TURTZIOZ METROPOLITANO LASARTE-ORIA HERNANI BILBAO METROPOLITANO MUNITIBAR-ARBATZEGI GERRIKAITZ ORIO SOPUERTA LARRABETZU ITZIAR ÁREA DONOSTIA-SAN SEBASTIAN AIZARNAZABAL P.N. Aiako Harria Biotopo Zona Minera ETXEBARRIA MENDARO EREMU FUNTZIONALEN MUGAK DELIMITACIÓN DE AREAS FUNCIONALES ARTZENTALES ZIORTZA-BOLIBAR -
Etxebizitza Parkearen Bilakaera Lurgune Euskaldunean
[2. TXOSTEN MONOGRAFIKOA] ETXEBIZITZA PARKEAREN BILAKAERA LURGUNE EUSKALDUNEAN 2014ko azaroa Egilea: ETXEBIZITZA PARKEAREN BILAKAERA LURGUNE EUSKALDUNEAN AURKIBIDEA 1. Etxebizitza parkearen bilakaera eta erabilera motak…………………………………………………………………….3 1.1. Lurgune euskaldunaren argazkia herrialdeekin alderatuta 1.2. Lurgune euskaldunaren xehetasunak 1.2.1. Herrialdeka 1.2.2. Udalerrien tamainaren arabera 1.2.3. Eskualdeka 2. Eranskina: lurgune euskaldunaren xehetasunak udalerrien arabera……………………………………………13 2 ETXEBIZITZA PARKEAREN BILAKAERA LURGUNE EUSKALDUNEAN 1. Etxebizitza parkearen bilakaera eta erabilera motak 1.1. Lurgune euskaldunaren argazkia herrialdeekin alderatuta Etxebizitzen bilakaera orokorra aztertzen bada, hazkunde positiboa eremu guztietan nagusitzen da gertaturiko eraikuntza burbuilaren testuinguruan. 1991-2001 urte arteko hamarkadan zehar lurgune euskaldunean egondako guztizko etxebizitza kopuruaren hazkundea handiagoa izan da (+%21,1) Hegoalden baino, baina Nafarroa Garaian (+%27,9) egondakoaren azpitik kokatzen da. Azken bi zentsuen arteko hamarkadan, aldiz, egoera bestelakoa da. Eraikuntza burbuilaren ingurumarian lurgune euskaldunean (+%13,6) ez dira oro har Hegoalden (+%15,5) eraiki den haina etxebizitza eraiki. 2001/11 epean lurgune euskaldunean Bizkaiak izan duen etxebizitzen hazkunde bera eman da. Etxebizitza erabilerari dagokionez, aldaketa handienak bigarren etxebizitzak eta etxebizitza hutsen kasuan eman dira. 1991/2001 hamarkadan lurgune euskaldunak %15,9ko igoera izan zuen arren (Hegoalden baino gehiago), azken -
Euskal Autonomia Erkidegoko Eskualdeak Izendatzeaz
EUSKAL AUTONOMIA ERKIDEGOKO ESKUALDEAK IZENDATZEAZ Euskaltzaindiak, bere garaian, dagokion batzorde akademikoaren irizpe- nez, Euskal Autonomia Erkidegoko eskualdeen izenak igorri zituen Eusko Jaurlaritzara. Besterik da, Administrazio desberdinek, foru, udal eta mankomunitateek eskualde izen horiek erabiltzea, edota, Jaurlaritzak berak, Sail bakoitzaren es- kualde eremuak, beti bat ez etortzea. Hau gertatu omen da, dirudienez, Lu- rralde Antolamendu eta Ingurumen Sailak Lurralde Planetarako onartze bide- an dituen eskualdeekin, hala nola, Araba Erdialdearekin. Bistan da, kasu honetan, lurralde horretako eskualde bat baino gehiago hartzen dituela. Baina berehala dekretu bidez, lurralde horren Erdialdeaz gain, beste biak, eskualde eremu jakin batekin ados daudenak onartzen baditu Gobernu bilkurak, ofizialtasuna emanez, onuragarri eta ezinbestekotzat jotzen dugu, izen zuzenaz bataiatzea alor guztietarako. Beraz, Euskaltzaindiak igorri legez, Arabako Errioxa agertu beharko luke eta ez okerreko Arabar Errioxa. Gau- za bera Aiara / Ayala eta ez Kantauri Arabarra bezalako aldrebeskeria bat. Gipuzkoan eskualdeko mankomunitateak eskatuta, hain zuzen, euskal mendebaldeko tradizio toponomastikari so eginda, Debabarrena hobetsi zen, batzuk erabiltzen hasiak ziren Deba Beherea izenaren ordez. Arrazoi berbe- rengatik Debagoiena eta ez Deba Garaia. Komeni da, beraz, udal, foru eta autonomia administrazioek zein komunikabideek hedatzen diharduten izen bioi ere dekretuarekiko ofizialtasuna aitortzea. Goierri eta Tolosaldea izenek ez dute bat ere arazorik -
Eaeko ESKUALDEETAKO ETORKINAK
Ikuspegiren aldizkaria Immigrazioari begirada Alameda Mazarredo 39, 4ºC 48009 Bilbo Bizkaia www.ikuspegi.org 14.zbk Lege gordailua BI-1163-05 www.ikuspegi.org 2007ko otsaila 14.zbk EAEko ESKUALDEETAKO ETORKINAK Panoramika honetan, EAEko etorkinen eskualdekako banaketaz arituko gara, eta, horretarako, 2006ko urtarrilaren 1eko erroldaren behin beti- ko datuetan oinarrituko gara. Gai horri buruz, 2. panoramikan ere aritu ginen, 2003ko datuekin, eta horrek joerek jarraitu duten edo aldatu egin diren aztertzeko bidea ematen digu. Eskualde bakoitzeko etorkinen kokapen eta finkatzeetan, joerak jarraitu egin dute nagusiki. Etorkinen eskualdekako banaketari buruz hitz egiten hasi baino 1. grafikoa lehen, aipatu beharra dago 2006ko urtarrilaren 1eko erroldaren Etorkinen eta bertakoen banaketa EAEko eskualde nagusietan (%). behin betiko datuen arabera EAEn 85.542 etorkin zeudela, EINek 2006ko uztailean bildutakoa baino 2.000 gehiago. Ikuspegik 11. panoramikan aztertu zuen hori. Etorkinak 17 14 40 3 5 3 18 Biztanleria osoaren eta etorkinen lurralde-banaketan jarriko dugu arreta. Honako hauek dira datuak, hurrenez hurren: Bizkaian, EAEko biztanleria osoaren %53,5 bizi da, eta etorkinen %50,7. Araban, biz- tanleria osoaren %14,2 dugu, eta etorkinen %19,7. Gipuzkoan, biz- tanleria osoaren %32,5 dago, eta etorkinen %29,7 -1. taula-. Datu Bertakoak 11 15 41 4 4 3 22 horien arabera, Arabak EAEko biztanleria osoan duen ehunekoa baino handiagoa dute hango etorkinek, 5,6 puntu handiagoa baita. Gipuzkoan eta Bizkaian, berriz, alderantziz gertatzen da eta EAEko %0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %90 %100 Arabako Lautada Donostialdea Bilbo Handia Durangaldea Bidasoa Behea Urola Kosta Besteak 1. taula. Biztanleria osoaren eta etorkinen eskualdekako banaketa. Iturria: EINko datuak. -
Denominación Comunidad Autónoma Provincia Aberasturi PAIS VASCO
FUNDACIONES Denominación Comunidad Autónoma Provincia Aberasturi PAIS VASCO ARABA/ALAVA Abetxuko PAIS VASCO ARABA/ALAVA Abezia PAIS VASCO ARABA/ALAVA Abornikano PAIS VASCO ARABA/ALAVA Acebedo PAIS VASCO ARABA/ALAVA Acosta/Okoizta PAIS VASCO ARABA/ALAVA Adana PAIS VASCO ARABA/ALAVA Agencia Renovación Urb. y Vivienda, S.A. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Agiñaga PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aguas M. Vitoria (AMVISA) PAIS VASCO ARABA/ALAVA Alaitza PAIS VASCO ARABA/ALAVA Álava Agencia del Agua, S.A.U. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Álava Agencia Desar., S.A. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Albeiz/Albéniz PAIS VASCO ARABA/ALAVA Alda PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aldalur Araba S.L. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Alegría-Dulantzi PAIS VASCO ARABA/ALAVA Alegría-Dulantzi PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aloria PAIS VASCO ARABA/ALAVA Amarita PAIS VASCO ARABA/ALAVA Ametzaga PAIS VASCO ARABA/ALAVA Amurrio PAIS VASCO ARABA/ALAVA Amurrio Bidean, S.A. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Anda PAIS VASCO ARABA/ALAVA Andoin PAIS VASCO ARABA/ALAVA Andollu PAIS VASCO ARABA/ALAVA Angostina PAIS VASCO ARABA/ALAVA Antezana PAIS VASCO ARABA/ALAVA Antezana de La Ribera PAIS VASCO ARABA/ALAVA Antoñana PAIS VASCO ARABA/ALAVA Anucita PAIS VASCO ARABA/ALAVA Añana PAIS VASCO ARABA/ALAVA Añes PAIS VASCO ARABA/ALAVA Añua PAIS VASCO ARABA/ALAVA Apellániz/Apinaiz PAIS VASCO ARABA/ALAVA Apodaka PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aprikano PAIS VASCO ARABA/ALAVA Arabako Lanak, S.A.U. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Arabarri, S.A. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aramaio PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aramaioko Argindar Banatzailea, S.A. PAIS VASCO ARABA/ALAVA Aránguiz/Arangiz PAIS -
EL PAISAJE DE ERRIBERAGOITIA/RIBERA ALTA Y EL PAP (Plan De Acción Del
EL PAISAJE DE ERRIBERAGOITIA/RIBERA ALTA Y EL PAP (Plan de Acción del Paisaje) El conocimiento exhaustivo del carácter del paisaje es la base sobre la que se asentará el Estudio de Paisaje que se Los patrones de las unidades de paisaje en Erriberagoitia/Ribera Alta han sido: realiza sobre el Ámbito de Estudio. Para ello, deberemos dar respuesta a las preguntas que se plantean a continuación, y concretar sobre el futuro Plan de Acción de Paisaje (PAP), objeto de este trabajo. Ligados al agua (Río Bayas/Baia y Arroyo de Añana) Forestal Agroforestal FASE 1: ANÁLISIS Y DIAGNÓSTICO Agrícola Urbano Evolución del paisaje. Además de múltiples causas que han ido haciendo que Erriberagoitia/ Ribera Alta modifique su paisaje desde la Recursos paisajísticos. antigüedad hasta estos tiempos, hay un hecho diferencial que pone el punto de partida en este PAP, la eliminación ¿Qué recursos paisajísticos existen?; ¿de qué naturaleza son? obligada del paso a nivel que existe en el puente de Pobes y su consecuente variante, todavía en trámites administrativos. De cada unidad de paisaje se han analizado los siguientes Recursos: Esta es la principal causa de procesos de cambio presentes y futuros, cuyas opciones en mayor o menor medida preocupan a los responsables y habitantes de este municipio y por ello se analizarán planes y proyectos que afecten Recursos Paisajísticos de Interés Natural al área de estudio. o Áreas o elementos que gozan de protección, valores acreditados, o valorados por la población por su El paisaje es cambiante en el tiempo debido a factores naturales y/o antrópicos. La imagen de un territorio en el Interés Natural. -
Korrika Kmz Km
TAB] Bizkaia Arratia Otxandio 2017/03/30 17:00:00 Osteguna Bizkaia Arratia 2017/03/30 17:03:15 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:09:45 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:16:15 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:22:15 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:28:15 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:34:15 Araba Gasteiz Legutio 2017/03/30 17:40:45 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:45:37 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:49:12 Araba Gasteiz 2017/03/30 17:55:42 Araba Gasteiz 2017/03/30 18:02:54 Araba Gasteiz 2017/03/30 18:08:54 Araba Gasteiz Urbina 2017/03/30 18:16:06 Araba Gasteiz Luku 2017/03/30 18:22:06 Araba Gasteiz 2017/03/30 18:28:06 Araba Gasteiz 2017/03/30 18:34:06 Araba Gasteiz Amarita 2017/03/30 18:40:06 Araba Gasteiz Mendibil 2017/03/30 18:45:30 Araba Gasteiz 2017/03/30 18:51:12 Araba Gasteiz Durana 2017/03/30 18:57:30 Araba Gasteiz Gasteiz 2017/03/30 19:02:54 Araba Gasteiz Gamarra 2017/03/30 19:09:24 Araba Gasteiz Gamarra 2017/03/30 19:15:54 Araba Gasteiz Gamarra 2017/03/30 19:22:43 Araba Gasteiz Gamarra 2017/03/30 19:25:58 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:29:13 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:32:43 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:36:13 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:39:43 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:43:13 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:46:43 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:50:13 Araba Gasteiz Lakua 2017/03/30 19:53:43 Araba Gasteiz Zaramaga 2017/03/30 19:57:55 Araba Gasteiz Zaramaga 2017/03/30 20:01:25 Araba Gasteiz Zaramaga 2017/03/30 20:04:55 Araba Gasteiz Zaramaga 2017/03/30 20:08:25 Araba Gasteiz Aranbizkarra 2017/03/30 20:11:55 Araba Gasteiz Aranbizkarra -
Kulturgura 2014 Erantzunak
XV. LEHIAKETA œœœ XV. COCONCURSONCURSO KULTURGURA --- 2014 1.œ Zein herrialdetan kokatzen da tximista sensoreak dituen estazio PARA PARTICIPAR/ PARTE HARTZEKO. meteorologikoa? /¿En qué localidad hay ubicada una estación metereológica 1.œ 8 urtetik aurrerakoentzat. Participantes: a partir de 8 años con sensores de rayos? 2.œ Atzeko aldeko galderei erantzuna eman; erantzun zuzenari X bat Amezaga ⌧Beluntza jarriz. Contesta a las preguntas de la parte de atrás, poniendo una X a la respuesta Elosu Oleta correcta. 3.œ Pertsona bakoitzak galdetegi bakarra entregatu ahal izango du. Sólo se aceptará 2.œ Sorginak gure herrietako mitologiako pertsonaia klasikoak dira. Esa- un cuestionario por persona ten da, elkartzen ziren hainbat leku badaudela, ondorengo hauetatik zein 4.œ Galdetegia zure udaletxean edo Kuadrillan utzi. Epea urtarrilaren 8an bukatu- dago gure eskualdean?/ Las brujas son personajes clásicos en la mitología lo- ko da. Entrega el cupón en tu Ayuntamiento o en la Cuadrilla, hasta el 8 de ene- cal. Hay lugares donde, se dice, se reunían ¿cuál de éstos se corresponde a ro. nuestra comarca? 5.œ Zure erantzunak ongi badaude, galdetegia zozketan sartuko da. ⌧ Abadelaueta Petiberro Si tus respuestas son acertadas, el cupón entrará en sorteo. Irantzi Pullegi 6.œ SARIAKœ PREMIOS: * Ehun euroko bi bono, kirol materialetan gastatzeko. 3.œ Kuadrillako zein udalerrik dauzka bere herritarren artean —Urrezko 2 vales, de 100 ⁄ cada uno, para gastar en material deportivo.. hiru Zeledoi“? / ¿Qué municipio de la Cuadrilla puede presumir de tener tres * Ehun euroko bi bono, liburudenda batean gastatzeko. —Celedones de Oro“ entre sus vecinos? 2 vales, de 100 ⁄. cada uno, material de librería.