DOCSLIB.ORG

Som Folklorist Ämneshistoria

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Som Folklorist Ämneshistoria Carl Wilhelm von Sydow von Wilhelm Carl Etnologer och antropologer studerar människan som kultur­ varelse i gången tid och nutid. Själva träder de vanligen tillbaka och fokuserar helt på »de andra». Men sedan humanistisk forskning mer och mer presenteras som ett samtal eller en be­ rättelse med olika parter måste ljuset också falla på forskarna själva. Biografisk forskning har glädjande nog på nytt fått in­ tresse inte bara bland allmänheten utan också i forskarvärlden. I denna bok gör författaren en ingående analys av folkmin­ nesforskningens grundare i Sverige Carl Wilhelm von Sydow (1878–1952). Vi får möta en fascinerande personlighet och följa hans kamp för sitt ämne i olika nätverk med såväl vänner som motståndare. Hans livsöde är nära sammanflätat med hans forskning. Boken är därför på en gång en biografi och ett stycke folklorist som ämneshistoria. Nils­Arvid Bringéus var under åren 1967–1991 innehavare av lärostolen i etnologi, särskilt europeisk, vid Lunds universitet. Boken avslutas med ett kåseri av Max von Sydow om sin far hållet i Lund 1988 och med en bibliografi av Jan­Öjvind Swahn, en av von Sydows sista lärjungar. Nils-ArvidBringéus Carl Wilhelm Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur von Sydow Distribution: Swedish Science Press som folklorist Box 118 se­751 04 Uppsala issn 0065­0897 Nils-Arvid Bringéus E­post: [email protected] isbn1 9 ­85352­65­9 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 94 Sydow_inlaga.indd 1 06-12-01 11.49.52 Sydow_inlaga.indd 2 06-12-01 11.49.52 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI XCIV Nils-Arvid Bringéus Carl Wilhelm von Sydow som folklorist UPPSALA 2006 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Sydow_inlaga.indd 3 06-12-01 11.49.52 Omslagsbild: Carl Wilhelm von Sydow. Oljemålning av Esaias Thorén, Etnologiska institutionen, Lund © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2006 issn 0065-0897 isbn 91-85352-65-9 Formgivning av omslag: Lars Tempte Sättning och montage: Tempte & Tempte Grafisk studio Bildbehandling: Grahns Tryckeri AB Printed in Sweden 2006 Reklam & Katalogtryck, Uppsala Sydow_inlaga.indd 4 06-12-01 11.49.52 Innehåll 7 Förord Den personliga bakgrunden 9 Släkten von Sydow 9 I Tranhult 18 På Tagel 22 Gymnasist i Växjö 25 Lärare i Lunnevad 27 Student i Lund 36 Folkhögskollärare i Ronneby och Katrineberg 40 Bibliotekarie, amanuens och notarie i Lund 42 Äktenskapet med Anna Quennerstedt 49 Äktenskapet med Greta Rappe 54 På Blommagården 58 von Sydows ideologiska inriktning Forskarkarriären 66 Licentiatavhandlingen om Finnsägnen 70 Doktorsavhandlingen om spinnsagorna 73 Docentspecimen om Tors färd till Utgård 76 Universitetslärare i Lund 82 Universitetslärare i Uppsala 84 Lundaprofessuren 91 von Sydow och studenterna 95 Som professor emeritus Folkminnena 101 Ämnesprofilen 105 Folkminnessamlingen 111 Hyltén-Cavalliusstiftelsen 118 Folkbildningsambitionen 123 Skånska folkminnesföreningen 124 Folkminneskommitténs organisationsförslag 127 Det nordiska folksagoinstitutet Sydow_inlaga.indd 5 06-12-01 11.49.53 De vetenskapliga nätverken 133 Filosofiska fakulteten i Lund 136 Etnologiska föreningen i Lund 138 Docentföreningen i Lund 139 Vetenskapssocieteten i Lund 140 Folkminnesforskarna i Lund 149 Folkminnes- och folklivsforskare utanför Lund 157 Kungl. Gustav Adolfs Akademien 160 Nordiska forskarkontakter 166 von Sydow och Irland 181 von Sydow och Tyskland Några huvudfrågor i von Sydows forskning 189 von Sydow som entusiast och polemiker 193 Den komparativa folkminnesforskningen 197 Tidsdimensionen 198 Rumsdimensionen 202 Den sociala dimensionen 206 Individen i fokus 210 Den folkloristiska taxonomin 213 Att tolka texter 215 Sagoforskningen 220 Den folkliga festseden 221 Fruktbarhetsteorierna 225 Folkets sätt att tänka 230 Folkliga påhitt 233 Min far, sagoberättaren Av Max von Sydow 241 C. W. von Sydows bibliografi Av Eva och Jan-Öjvind Swahn 265 Källor och litteratur 276 Personregister Sydow_inlaga.indd 6 06-12-01 11.49.53 Förord Som skolpojke lyssnade jag den 9 februari 1941 till docent Carl Wilhelm von Sydow i föreläsningsföreningen i Örkelljunga, där far var förestån- dare. Han talade om »Våra folkminnen» och följde som alla andra fö- reläsare med hem och drack kaffe efteråt. När jag vårterminen 1947 började mina studier i folklivsforskning vid Lunds universitet hade von Sydow just blivit emeritus. Jag mötte honom vid ett par tillfällen på Folklivsarkivet, Finngatan 8. Han var då en trött och sjuklig gammal man och hade bara fem år kvar att leva. Fastän jag inte varit hans lärjunge har han likväl lärt mig mycket genom sina skrifter. Under min egen professorstid hängde hans porträtt i mitt tjänsterum. Han höll ögonen på mig när jag tenterade mina studenter och hans bild gjorde det ofrånkomligt att ventilera hans egna tankar om folkloristiska spörsmål av olika slag även om folkminnesforskningen då var integrerad i folklivsforskningen och senare i etnologin. I en forskningsrapport utarbetad på uppdrag av Universitets- och högskoleämbetet 1985 konstaterade jag att »Arvet från institutionens grundläggare Carl Wilhelm von Sydow har hållits levande» (Bringéus 1985:20). I dag undrar jag dock hur många som vet vem Carl Wilhelm von Sydow var, fast han utan gensägelse förtjänar att kallas Sveriges främ- ste folklorist. I fackkretsar är han känd världen över, men hur är det här hemma? Denna undran har motiverat den här boken och den har för- stärkts under arbetets gång. Boken är i viss mån en fortsättning på den ämneshistoriska forskning jag inledde 1966 om Gunnar-Olof Hyltén- Cavallius. von Sydow var född i Ryssby socken i Småland liksom dennes förnämste meddelare, Mickel i Långhult, och han kände sig alltid som Hyltén-Cavallius arvtagare (Boberg 1952:234, 244). Rubrikens »som folklorist» kan tolkas som en inskränkning, men är snarast en markering av von Sydows vetenskapliga profil. Själv använde 7 Sydow_inlaga.indd 7 06-12-01 11.49.53 han inte så gärna denna engelska beteckning, men den är i dag den mest adekvata. Avsikten har varit att teckna en helhetsbild av von Sydow som forskare och personlighet i en bred kontext. I ett brev den 7/7 1941 till sin lärjunge och vän Sven Liljeblad skriver han att han lovat hålla ett föredrag på Religiösa Reformförbundets årsmöte om prästutbildningen och tillägger: »Som du ser så är jag ej alltför ensidig vetenskapsman utan intresserar mig även för andra mänskliga frågor.» Detta har motiverat ett avsnitt om von Sydows ideologiska inriktning. Jag har låtit von Sydow i största möjliga utsträckning själv komma till tals genom sina personligt färgade formuleringar. Detta har varit möjligt tack vare det mycket rika brevmaterial han efterlämnat. Max von Sydow har låtit mig få publicera det kåseri om sin far, sago- berättaren, som han höll i universitetets aula i Lund vid Folklivsarkivets 75-årsjubileum 1988. Jan-Öjvind Swahn, en av von Sydows sista lärjungar, har välvilligt kontrollerat min text och tillsammans med sin dotter Eva bidragit med von Sydows bibliografi. Förste bibliotikarie Tomas Lind tackas för värdefullt bistånd härvid. Utrymme har inte funnits för en sammanfattning på främmande språk varför jag hänvisar till tidigare översikter av Anna Birgitta Rooth på tyska (Rooth 1961) och av Gösta Berg på engelska (Berg 1971). En koncentrerad framställning av Swahn kommer att ingå i Enzyklopädie des Märchens. Docent Maj Reinhammar har haft vänligheten att granska manu- skriptet och professor Lennart Elmevik har gått igenom det ombrutna korrekturet. Jag tackar dem båda för denna betydande väntjänst. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har intagit boken i sin Acta-serie och bekostat tryckningen, för vilket jag framför ett varmt tack. Lund i oktober 2006 Nils-Arvid Bringéus 8 Sydow_inlaga.indd 8 06-12-01 11.49.53 Den personliga bakgrunden Släkten von Sydow Släkten von Sydow kommer från Pommern och flyttade i början av 1700- talet till Sverige. Den först hitkomne, David Sidow, beräknas ha varit född 1661 eller 1662 och avled i Helsingør 1734, 72 år gammal. Efter att ha varit verksam på olika gårdar i Pommern utnyttjade han 1724 en båt- lägenhet till Kalmar för att undgå sina borgenärer. Året efter kom även hans hustru Anna Maria Burchard och två av makarnas sju barn, bland dem Christian-Fredrik (1714–1773) till Sverige. Dennes ättlingar har senast förtecknats i en omfattande släktutredning av Johan von Sydow 1996. I sina två giften fick han inte mindre än 14 barn. En sonson, Daniel Peter von Sydow, var apotekare i Halmstad och dennes tolfte barn, Lud- vig von Sydow (1835–1923), blev far till Carl Wilhelm von Sydow. I Tranhult Ludvig von Sydow var född 1835 i Halmstad. Han studerade på 1850-talet fysik och kemi vid Uppsala universitet och vid Ultuna lantbruksinstitut. I april 1857 hade han blivit rekommenderad till en lärarplats vid Krono- bergs läns lantbruksskola i Gåvetorp som leddes av kaptenen och konst- nären Uno Angerstein. Från 1860 var Ludvig delägare och 1862–1886 ensam ägare av Tranhults säteri i Ryssby, Kronobergs län. Till gården var förlagd Kronobergs läns lantbruksskola, för vilken han 1872–1883 var föreståndare. År 1867 var den nya huvudbyggnaden klar, ett vitmålat två- våningshus med souterrängvåning. I dess nedre del fanns gårdens stora kök och vardagsmatsalen. Planet ovanför innehöll familjens bostad och ytterligare en våning upp var sovrum. Genom en lärare på Gåvetorp, Wilhelm Kyhlberg, introducerades Ludvig hos familjen Rappe på Tagel i Mistelås. Med baronen Wilhelm 9 Sydow_inlaga.indd 9 06-12-01 11.49.53 Ludvig von Sydow. Marianne Skårmans bildsamling. Rappe kunde han tala om lantbruk och boskapsskötsel. På Tagel fanns inte mindre än sju ogifta döttrar och Ludvig fäste sig vid en av de yngsta, Göthilda (1841–1892), men först i september 1864 framförde han sitt frieri till henne i ett brev till friherre Rappe. Han blev väl mottagen, men det dröjde till den 2 april 1867 innan bröllopet stod på Tagel. Göthildas systerdotter Adelheid von Schmiterlöw omtalar att hon med all säkerhet fått sitt namn »efter den kära ungdomsvännen Göthilda Tegnér». Hon karakteriserar henne som »den ödmjukaste» av de sju systrarna (von Schmiterlöw 1950:84).
Load more

Recommended publications
  • Laura Stark Peasants, Pilgrims, and Sacred Promises Ritual and the Supernatural in Orthodox Karelian Folk Religion
    laura stark Peasants, Pilgrims, and Sacred Promises Ritual and the Supernatural in Orthodox Karelian Folk Religion Studia Fennica Folkloristica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Anna-Leena Siikala Rauno Endén Teppo Korhonen Pentti Leino Auli Viikari Kristiina Näyhö Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Laura Stark Peasants, Pilgrims, and Sacred Promises Ritual and the Supernatural in Orthodox Karelian Folk Religion Finnish Literature Society • Helsinki 3 Studia Fennica Folkloristica 11 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via Helsinki University Library. © 2002 Laura Stark and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International. A digital edition of a printed book first published in 2002 by the Finnish Literature Society. Cover Design: Timo Numminen EPUB: eLibris Media Oy ISBN 978-951-746-366-9 (Print) ISBN 978-951-746-578-6 (PDF) ISBN 978-952-222-766-9 (EPUB) ISSN 0085-6835 (Studia Fennica) ISSN 1235-1946 (Studia Fennica Folkloristica) DOI: http://dx.doi.org/10.21435/sff.11 This work is licensed under a Creative Commons CC-BY-NC-ND 4.0 International License.
    [Show full text]
  • Die Prämierten Künstler Und Künstlerinnen Der Kreativprämie
    Hessisches Ministerium für Wissenschaft und Kunst Sperrfrist Bekanntgabe der Prämierten: Mittwoch, 16. 12., 12 Uhr Die prämierten Künstler und Künstlerinnen der Kreativprämie Szenenbild Etabliert: Anette Reuther mit „Nur Gott kann mich richten“ (2017) von Özgür Yildirim, Spielfilm (Drama), 101 Min. Nachwuchs: Martha Funke mit „8:27“ (2019) von Matthias Kreter, Kurzspielfilm (Komödie), 13 Min. Kostüm Etabliert: Katharina Schnelting mit „Der süße Brei“ (2018) von Frank Stoye, TV- Spielfilm (Märchen), 90 Min. Nachwuchs: Niklas Braun mit „Dunyaland“ (2020) von Julie Gaston, Experimentalfilm, 10 Min. Maske Etabliert: Regine Frohberg mit „Der dritte König“ (2018) von Christoph Oliver Strunck, Mittellanger Spielfilm (Kriegsdrama), 25 Min. Nachwuchs: Sebile Zehra Berber & Rüya Yüksel mit „Dunyaland“ (2020) von Julie Gaston, Experimentalfilm, 10 Min. Visuelle Effekte Etabliert: Martin Jurado mit „Pettersson und Findus – Findus zieht um“ (2018) von Ali Samadi Ahadi, Kinderfilm, 90 Min. Nachwuchs: Robin Benito Schmid mit A CLOUD ON FIRE (2018) von Julie Gaston, Ex-perimentalfilm, 15 Min. 2 Ton / Sounddesign Etabliert: Michel Klöfkorn mit „Born In Evin“ (2019) von Maryam Zaree, Dokumentarfilm, 98 Min. Nachwuchs: Alexandros Konstantaras mit „Kira“ (2019) von Vanessa Dahl, Kurzspielfilm (Drama), 4 Min. Filmmusik Etabliert: Andreas Radzuweit mit „Die sagenhaften Vier“ (2018) von Christoph Lauen- stein/ Wolfgang Lauenstein, Animationsfilm, 92 Min. Nachwuchs: Robin Wächtershäuser mit „Ria“ (2019) von Dennis Baumann, Kurzspielfilm (Drama/ Mystery/ Fantasy), 20 Min. Kamera Etabliert: Vita Spieß mit „Heil dich doch selbst“ (2020/21) von Yasmin C. Rams, Dokumentarfilm, 106 Min. Nachwuchs: Dennis Mill mit „Das rote Rad“ (2019) von Nicolas Ehret, Mittellanger Spielfilm (Drama), 30 Min. Schnitt Etabliert: Eva Voosen mit „Mutterland – Das Matriarchat der Minangkabau“ von Uschi Madeisky/ Dagmar Margotsdotter/ Yelfia Susanti, Dokumentarfilm, 93 Min.
    [Show full text]
  • HL:N Vapaasti Tykitettävät Laulut V. 2011
    HL:n vapaasti tykitettävät laulut v. 2011 (olettaen, että tuntemattomat ovat oikeasti tuntemattomia… Jos joku tietää paremmin, ilmoittakoot: hsm(at)hsmry.fi) 1 Pyhä, pyhä, pyhä san. Reginald Heber (k. 1826) suom. Mikael Nyberg (k. 1940) 4 Jumala ompi linnamme san. Martti Luther (k. 1546) suom. Jacobus Petri Finno (Jaakko Suomalainen) (k. 1588) 5 Herralle kiitos ainiaan san. Thomas Ken (k. 1711) suom. tuntematon 7 Armo Jumalan san, Jens Nicolai Ludvig Schjörring (k. 1900) suom. tuntematon 9 Laula Herran rakkaudesta san. Samuel Trevor Francis (k. 19259 suom. tuntematon 10 Laula minulle uudestaan san. Philip Paul Bliss (k. 1876) suom. tuntematon 11 Uskomme Jumalaan san. Saksalainen suom. Julius Leopold Fredrik Krohn (k. 1888) 12 Min lupaapi Herra san. S. C. Kirk (k. 1900-luvulla) suom. tuntematon 13 Suuri Jumala, sinussa san. Josepha Gulseth (k. ?) suom. tuntematon 14 Oi Herra suuri san. Carl Gustaf Boberg (k. 1940) suom. tuntematon 15 Oi Jeesus, sanas ääreen san. Anna Helena Ölander (k. 1939) suom. Tekla Renfors, os. Mömmö (k. 1912) 17 Minä tyydyn Jumalaan san. Benjamin Schmolock (k. 1700-luvulla) suom. tuntematon 18 On Herra suuri san. Anton Valtavuo (k. 1931) 22 Suuri Luoja, kiittäen san. Ignaz Franz (k. 1790) suom. Aina G. Johansson (k. 1932) 24 Tää sana varma san. Joël Blomqvist (k. 1930) suom. tuntematon 26 En etsi valtaa loistoa san. Sakari Topelius (k. 1898) suom. tuntematon 28 Joulu, joulu tullut on san. Olli Vuorinen (k. 1917) 29 Enkeli taivaan san. Martti Luther suom. Hemminki Maskulainen, uud. Julius Krohn (k. 1888) 31 Kun joulu valkeneepi san. Abel Burckhart (k. 1800-luvulla) suom. tuntematon 32 Juhla on rauhainen san.
    [Show full text]
  • The Role of the Kalevala in Finnish Culture and Politics URPO VENTO Finnish Literature Society, Finland
    Nordic Journal of African Studies 1(2): 82–93 (1992) The Role of the Kalevala in Finnish Culture and Politics URPO VENTO Finnish Literature Society, Finland The question has frequently been asked: would Finland exist as a nation state without Lönnrot's Kalevala? There is no need to answer this, but perhaps we may assume that sooner or later someone would have written the books which would have formed the necessary building material for the national identity of the Finns. During the mid 1980s, when the 150th anniversary of the Kalevala was being celebrated in Finland, several international seminars were held and thousands of pages of research and articles were published. At that time some studies appeared in which the birth of the nation state was examined from a pan-European perspective. SMALL NATION STATES "The nation state - an independent political unit whose people share a common language and believe they have a common cultural heritage - is essentially a nineteenth-century invention, based on eighteenth-century philosophy, and which became a reality for the most part in either the late nineteenth or early twentieth century. The circumstances in which this process took place were for the most part marked by the decline of great empires whose centralised sources of power and antiquated methods of administrations prevented an effective response to economic and social change, and better education, with all the aspirations for freedom of thought and political action that accompany such changes." Thus said Professor Michael Branch (University of London) at a conference on the literatures of the Uralic peoples held in Finland in the summer of 1991.
    [Show full text]
  • Arv Nordic Yearbook of Folklore 2020
    Arv Nordic Yearbook of Folklore 2020 ARV Nordic Yearbook of Folklore Vol. 76 Editor ARNE BUGGE AMIUNDSEN OSLO, NORWAY Editorial Board Lene Halskov Hansen, København; Fredrik Skott, Göteborg; Suzanne Österlund-Poetzsch, Helsingfors (Helsinki); Terry Gunnell, Reykjavik Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY UPPSALA, SWEDEN Distributed by eddy.se ab VISBY, SWEDEN © 2020 by The Royal Gustavus Adolphus Academy, Uppsala ISSN 0066-8176 All rights reserved Articles appearing in this yearbook are abstracted and indexed in European Reference Index for the Humanities and Social Sciences ERIH PLUS 2011– Editorial address: Prof. Arne Bugge Amundsen Department of Culture Studies and Oriental Languages University of Oslo Box 1010 Blindern NO–0315 Oslo, Norway phone + 4792244774 e-mail: [email protected] http://www.hf.uio.no/ikos/forskning/publikasjoner/tidsskrifter/arv/index.html Cover: Kirsten Berrum For index of earlier volumes, see http://www.gustavadolfsakademien.se/tidskrifter/tidskrift/arv Distributor eddy.se ab e-post:[email protected] Box 1310, S-621 24 Visby Telefon +46(0)498 25 39 00 http://kgaa.bokorder.se Printed in Sweden Exakta Print, Malmö 2020 Contents Articles on Digital Humanities and Folklore Peter M. Broadwell & Timothy R. Tangherlini: Geist, Geest, Geast, Spøgelse: Challenges for Multilingual Search in Belief Legend Archives ........................................................................................... 7 Venla Sykäri: Digital Humanities and How to Read the Kalevala as a Thematic Anthology of Oral Poetry .............................................. 29 Trausti Dagsson & Olga Holownia: Legends, Letters and Linking: Lessons Learned from Amassing and Mapping Folklore and Viewing as Part of 19th-Century Culture Creation .......................... 55 Katherine S. Beard: The Eitri Database: A Digital Humanities Case Study .......................................................................................
    [Show full text]
  • Wildwill's Collector's Guide to Wizkids' Pirates of the Spanish Main
    WildWill’s Collector’s Guide to WizKids’ By Captain William “WildWill” Noetling Includes Price Guides, Collector’s Checklists, Bonus Game Scenario and MORE! WildWill’s Collector’s Guide to WizKids’ Pirates of the Spanish Main. Copyright ©2006 by William Noetling. This guide was created for educational and entertainment purposes only. All prices lists are printed as a guide only, and not an offer to buy or sell game pieces. This guide is not sponsored, endorsed, or otherwise affiliated with any of the companies or products featured within this guide. This is not an Official Publication. This guide and its editorial content remain the property of the writer and publisher. Written permission must be obtained from the author to publish, circulate, or otherwise disseminate this guide in any altered form, except for review purposes. All ship, crew and other game piece names and representations remain the property of WizKids. Portions of this guide have previously appeared on the website Pojo.com in a slightly altered form. All Prices Listed are current as of June 2006 and are representative of new “mint- condition” game pieces. Email me at [email protected] Visit my home page at www.geocities.com/wmnoe Join me at www.pojo.com WildWill would like to thank: WizKids Games, Pojo.com, Monica Lond-LeBlanc, Bill ‘Pojo’ Gill, James and Robin Hurwitz, Pat Pritchett, Stephanie Veglia.and Wendy Harrison Special Thanks to all my instructors and TA’s at UCLA from 2004 to 2006, especially: Joseph DiMuro, Michael Allen, Sean Silver, Noah Comet, Lars Larsen, Helen Deutsch and Irene Beesemyer Extra Special Thanks to my loving wife Melissa Pritchett, whom I cannot live without.
    [Show full text]
  • Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Julkaisut 1834–2008
    SUOMALAISEN KIRJALLISUUDEN SEURAN JULKAISut 1834–2008 SUOMALAISEN KIRJALLISUUDEN SEURAN JULKAISut 1834–2008 Toimittanut Eeva-Liisa Haanpää Johdanto Kai Häggman Suomalaisen Kirjallisuuden Seura • Helsinki Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1209, Tieto ISBN 978-952-222-066-0 ISSN 0355-1768 www.finlit.fi Taitto Kari Hyötyläinen Painotyö Tampereen yliopistopaino Oy – Juvenes Print, Tampere 2009 Sisällys Kai Häggman Kirkkaampi kieli ja selkeämmät kuvat 6 Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran julkaisut 1834–2008 Luettelon käyttäjälle 20 Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 22 Suomi 102 Kalevalaseuran vuosikirja 137 Kirjallisuudentutkijain Seuran vuosikirja 139 Studia Fennica 142 Tietolipas 151 Ylioppilasaineita 162 Kansanelämän kuvauksia 164 Kotiseudun murrekirjoja 168 Folklore 169 Totta ja tarua 172 Suomalaisen kirjallisuuden klassikoita 174 Sarjojen ulkopuolella ilmestyneet teokset 177 AV-aineisto 189 Suomen Historiallisen Seuran sarjat Historiallinen Arkisto 192 Historiallisia Tutkimuksia 194 Studia Historica 197 Bibliotheca Historica 198 Studia Biographica 203 Tekijähakemisto 205 Teoshakemisto 235 Kai Häggman KIRKKAAMPI KIELI JA SELKEÄMMÄT KUVAT 175 vuotta Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran kustannustoimintaa Kustannusalan erityispiirre on pitkäikäisyys. Eurooppalaiset kirja-alan yritykset esittelevät ylpeinä perinteitään ja myös pohjoismaiden suurimpien kustanta- moiden juuret ulottuvat lähes poikkeuksetta 1800-luvulle. Lääkäripiireissä pit- kän iän salaisuutena pidetään idealistista elämänasennetta ja useimmat menes- tyneet
    [Show full text]
  • Religious’ Cognition: the Eliadean Notion of the Sacred in the Light of the Legacy of Uno Harva1
    Rethinking ‘Religious’ Cognition: The Eliadean Notion of the Sacred in the Light of the Legacy of Uno Harva1 VEIKKO ANTTONEN University of Turku Abstract The article discusses methodological similarities and differences be- tween Uno Harva and Mircea Eliade, with the objective of reassessing the value of their comparativist programs for the study of religion in general and of ‘religious’ cognition in particular. The Finnish scholar Uno Holmberg-Harva (1882–1949) was a predecessor to Eliade as a scholar of Asian and European religious history. During the first three decades of the twentieth century, when the academic study of religion was still maturing in Europe, Harva expanded considerably the field of the ethnological study of religion with his religio-phe- nomenological monographs Der Baum des Lebens (1922), Finno-Ugric, Siberian Mythology (1927) and Die Religiösen Vorstellungen der Altaischen Völker (1938). Harva was a towering figure in Finnish scholarship. Originally a Protestant theologian and Lutheran minister, he resigned from his ecclesiastical position to become a historian of religion, field ethnographer, ethnosociologist and folklorist under the tutelage of Edward Westermarck and Kaarle Krohn. Harva’s influence on the work of Eliade has been almost entirely ignored by historiographers of Religious Studies. Keywords: Mircea Eliade, Uno Harva, Asian cosmology, the sacred, methodology, cognitive theory Closing the Eliadean Era Religious studies has been in the process of closing the Eliadean era for more than three decades. Scholarly development within the field makes the reason look obvious: Eliade’s methodology, in which the identity discourse of the discipline – at least in the United States – was anchored, does not belong to science and scholarship in a sense that would grant Religious 1 This article is based on a paper presented at the panel ‘Eliade and His Legacy/Eliade et son héritage’ at the annual EASR conference, ‘Religious History of Europe and Asia’, Bucharest, 20–23 September 2006.
    [Show full text]
  • Toimetav Õpetaja
    TOIMETAV ÕPETAJA Peeter Olesk Järgnevat võib võtta ka kui jutustust põhimõttel “asümptootiline narratiiv”. Narratiivil on mitu tähendust, millest siia on valitud järgmine: asjade ja sündmuste ning inimeste kirjeldus olulisemate episoodide kaupa selle järgi, missugused seosed tekivad nende suhtes kirjeldajal. See ei tähenda, nagu oleks selline narratiiv läbinisti isiklik. Ta on objektiveeriv ja objektiveeritav sedamööda, kuidas lugeja hakkab kirjeldaja käitumist taipama. Asümptootiline on selline narratiiv, mis püüab jõuda ainele võimalikult lähedale, sellega kokku siiski langemata. Geo- meetrias on asümptootiline näiteks Descartes’i (1596–1650) leht (Feuille de Descartes), kolmandat järku joon, teatud kuupvõrrandi graafik. Niisugune on secco-tehnikas meie korteri esikus, teosta- jaks 2003. aastal Toomas Kanter (1951). Kirjanduses leiab mi- dagi selletaolist Friedebert Tuglaselt (1886–1971), kelle novelli- kogu Unelmate maa: Tõe ja kujutluse päevik (1942) alustab kat- ketetsükkel “Kujutluspäevikust” (1936–1939, 1941). Selle esi- mene osa kirjeldab rongi, mis kihutab vikerkaare alla, sinna ometi jõudmata. Selline motiiv ei pruugi olla tingimata traagiline ega isegi elee- giline nagu Ernst Ennol (1875–1934) luuletuses “Rändaja õhtu- laul” (1910). Ta võib olla ka irooniline nagu Aleksander Suu- mani (1927–2003) pealkirjata luuletuses aastast 1963, mille vii- mane värss ütleb väga aforistlikult: “ja minek on lõpmatu eemal- dumine”. Ta võib olla koguni pööraselt pillerkaaritav nagu Artur Alliksaarel (1923–1966) tsüklis “Tikutõmbeid kottpimedas gale- riis”, mille keskel algab üks osa värsiga “Olen meri, millel puudub Lugu on kirjutatud ajakirja Akadeemia 200. numbri ilmumise puhul. 2557 Toimetav õpetaja Peeter Olesk äär”. Igal juhul nimetaksin ma vormildasa asümptootilise narra- oma kodus raamaturiiuli ees.2 Menning polnud vaid Lui Oleski tiivi näitena esseed kui katset öelda tundmused tõest välja, olemata eakaaslane, ta oli ka perekonnasõber.
    [Show full text]
  • Soldier, Structure and the Other
    CORE Metadata, citation and similar papers at core.ac.uk Provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto SOLDIER, STRUCTURE AND THE OTHER SOCIAL RELATIONS AND CULTURAL CATEGORISATION IN THE MEMOIRS OF FINNISH GUARDSMEN TAKING PART IN THE RUSSO- TURKISH WAR, 1877-1878 Teuvo Laitila Dissertation in Cultural Anthropology, University of Helsinki, Finland, 2001 1 ISSN 1458-3186 ISBN (nid.) 952-10-0104-6 ISBN (pdf) 952-10-105-4 Teuvo Laitila 2 ABSTRACT SOLDIER, STRUCTURE AND THE OTHER:SOCIAL RELATIONS AND CULTURAL CATEGORISATION IN THE MEMOIRS OF FINNISH GUARDSMEN TAKING PART IN THE RUSSO-TURKISH WAR, 1877-1878 Teuvo Laitila University of Helsinki, Finland I examine the influence of Finnish tradition (public memory) about the ’correct’ behaviour in war and relative to the other or not-us on the ways the Finnish guardsmen described their experiences in the Russo-Turkish war, 1877-1878. Further, I analyse how the men’s peacetime identity was transformed into a wartime military one due to their battle experiences and encounters with the other (the enemy, the Balkans and its civilian population) and how public memory both shaped this process and was reinterpreted during it. Methodologically I combine Victor Turner’s study of rituals as processes with Maurice Halbwachs’s sociologial insights about what he termed mémoire collective and what I have called public memory, and Eric Dardel’s geographical view about the meaning of space in remembering. My sources are the written recollections of the Finnish guardsmen, both volunteers and professionals. I have broken each recollection (nine together) down into themes (military ideals, views of the enemy, battle, the civilians or Bulgarians, etc.) and analysed them separately, letting every author tell his story about each thema.
    [Show full text]
  • The Fabled Coast
    The Fabled Coast Coastal and Maritime Folklore, Superstitions and Customs Saturday 27 April 2019 Contents Programme ................................................................................................................................................ 3 Panel 1a: Mermaids in fairy tales and fantasy fiction .............................................................................. 5 M.N. Meimaridi, ‘Come seek us where our voices sound’; Reading the Mermaid in Harry Potter’ ..... 5 Andy McCormack, ‘“Now listen, this is important”’: Andersen’s sea-witch, Disney’s Ursula, and the making of a cultural icon’ ....................................................................................................................... 5 Francesca Arnavas, ‘British and Irish Mermaids in Four Contemporary Fairy Tales’ ............................ 6 Panel 1b: Sacred waters: the benefits of water in myth and folklore..................................................... 6 Ulker Yusifova, ‘The sea as chthonic place in eastern mythological thinking’ ...................................... 6 Mariam Zia, ‘Khizer and the “Sea of Stories”’ ........................................................................................ 7 Rosalind Kerven, ‘Native American “Salmon Country”: A Sacred Place Beneath the Sea’ .................... 7 Panel 2a: The sea in poetry and soundscapes .......................................................................................... 8 Ellen Howley, ‘The Mythic Sea in Irish and Caribbean Poetry’ .............................................................
    [Show full text]
  • Anssi Halmesvirta the British Conception of the Finnish
    Anssi Halmesvirta The British conception of the Finnish 'race', nation and culture, 1760-1918 Societas Historica Finlandiae Suomen Historiallinen Seura Finska Historiska Samfundet Studia Historica 34 Anssi Häme svida The British conception of the Finnish 'race', nation and culture, 1760 1918 SHS / Helsinki / 1990 Cover by Rauno Endén "The Bombardment of Sveaborg" (9-10 of August, 1855). A drawing by J. W. Carmichael, artist from the Illustrated London News ISSN 0081-6493 ISBN 951-8915-28-8 GUMMERUS KIRJAPAINO OY JYVÄSKYLÄ 1990 Contents PREFACE 7 INTRODUCTION 8 1. THE EIGHTEENTH-CENTURY IMAGE OF THE FINN 29 1.1. Some precedents 29 1.2. The naturalists' view 36 1.3. The historians' view 43 1.4. Travel accounts 53 2. ON THE NORTH-EASTERN FRONTIER OF CIVILIZATION: THE EVOLUTION OF THE FINNS 81 2.1. The science of race 81 2.2. The place of the Finn in British pre-evolutionary anthropology, 1820-1855 88 2.3. Philology, ethnology and politics: the evolution of Finnish 111 2.4. The political and cultural status of Finland, 1809-1856: British perceptions 130 2.5. Agitation, war and aftermath 150 3. ARYANS OR MONGOLS? — BRITISH THEORIES OF FINNISH ORIGINS 167 4. THE FINNS, THEIR KALEVALA AND THEIR CULTURE.. 191 5. COMPARATIVE POLITICS AND BRITISH PERCEPTIONS OF THE PROGRESS OF THE FINNS, 1860-1899 209 5 6. BRITISH RESPONSES TO THE FINNISH-RUSSIAN CONSTITUTIONAL CONTENTION, 1899-1918 239 6.1. Immediate reactions 239 6.2. The Finnish question: variations on a Liberal theme 253 6.2.1. The constitutionalist argument 253 6.2.2. A compromise 266 6.2.3.
    [Show full text]