Carl Wilhelm von Sydow von Wilhelm Carl Etnologer och antropologer studerar människan som kultur­ varelse i gången tid och nutid. Själva träder de vanligen tillbaka och fokuserar helt på »de andra». Men sedan humanistisk forskning mer och mer presenteras som ett samtal eller en be­ rättelse med olika parter måste ljuset också falla på forskarna själva. Biografisk forskning har glädjande nog på nytt fått in­ tresse inte bara bland allmänheten utan också i forskarvärlden. I denna bok gör författaren en ingående analys av folkmin­ nesforskningens grundare i Sverige Carl Wilhelm von Sydow (1878–1952). Vi får möta en fascinerande personlighet och följa hans kamp för sitt ämne i olika nätverk med såväl vänner som motståndare. Hans livsöde är nära sammanflätat med hans forskning. Boken är därför på en gång en biografi och ett stycke folklorist som ämneshistoria. Nils­Arvid Bringéus var under åren 1967–1991 innehavare av lärostolen i etnologi, särskilt europeisk, vid Lunds universitet. Boken avslutas med ett kåseri av Max von Sydow om sin far hållet i Lund 1988 och med en bibliografi av Jan­Öjvind Swahn, en av von Sydows sista lärjungar. Nils-ArvidBringéus Carl Wilhelm Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur von Sydow Distribution: Swedish Science Press som folklorist Box 118 se­751 04 Uppsala issn 0065­0897 Nils-Arvid Bringéus E­post: [email protected] isbn1 9 ­85352­65­9 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 94 Sydow_inlaga.indd 1 06-12-01 11.49.52 Sydow_inlaga.indd 2 06-12-01 11.49.52 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI XCIV Nils-Arvid Bringéus Carl Wilhelm von Sydow som folklorist UPPSALA 2006 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Sydow_inlaga.indd 3 06-12-01 11.49.52 Omslagsbild: Carl Wilhelm von Sydow. Oljemålning av Esaias Thorén, Etnologiska institutionen, Lund © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2006 issn 0065-0897 isbn 91-85352-65-9 Formgivning av omslag: Lars Tempte Sättning och montage: Tempte & Tempte Grafisk studio Bildbehandling: Grahns Tryckeri AB Printed in Sweden 2006 Reklam & Katalogtryck, Uppsala Sydow_inlaga.indd 4 06-12-01 11.49.52 Innehåll 7 Förord Den personliga bakgrunden 9 Släkten von Sydow 9 I Tranhult 18 På Tagel 22 Gymnasist i Växjö 25 Lärare i Lunnevad 27 Student i Lund 36 Folkhögskollärare i Ronneby och Katrineberg 40 Bibliotekarie, amanuens och notarie i Lund 42 Äktenskapet med Anna Quennerstedt 49 Äktenskapet med Greta Rappe 54 På Blommagården 58 von Sydows ideologiska inriktning Forskarkarriären 66 Licentiatavhandlingen om Finnsägnen 70 Doktorsavhandlingen om spinnsagorna 73 Docentspecimen om Tors färd till Utgård 76 Universitetslärare i Lund 82 Universitetslärare i Uppsala 84 Lundaprofessuren 91 von Sydow och studenterna 95 Som professor emeritus Folkminnena 101 Ämnesprofilen 105 Folkminnessamlingen 111 Hyltén-Cavalliusstiftelsen 118 Folkbildningsambitionen 123 Skånska folkminnesföreningen 124 Folkminneskommitténs organisationsförslag 127 Det nordiska folksagoinstitutet Sydow_inlaga.indd 5 06-12-01 11.49.53 De vetenskapliga nätverken 133 Filosofiska fakulteten i Lund 136 Etnologiska föreningen i Lund 138 Docentföreningen i Lund 139 Vetenskapssocieteten i Lund 140 Folkminnesforskarna i Lund 149 Folkminnes- och folklivsforskare utanför Lund 157 Kungl. Gustav Adolfs Akademien 160 Nordiska forskarkontakter 166 von Sydow och Irland 181 von Sydow och Tyskland Några huvudfrågor i von Sydows forskning 189 von Sydow som entusiast och polemiker 193 Den komparativa folkminnesforskningen 197 Tidsdimensionen 198 Rumsdimensionen 202 Den sociala dimensionen 206 Individen i fokus 210 Den folkloristiska taxonomin 213 Att tolka texter 215 Sagoforskningen 220 Den folkliga festseden 221 Fruktbarhetsteorierna 225 Folkets sätt att tänka 230 Folkliga påhitt 233 Min far, sagoberättaren Av Max von Sydow 241 C. W. von Sydows bibliografi Av Eva och Jan-Öjvind Swahn 265 Källor och litteratur 276 Personregister Sydow_inlaga.indd 6 06-12-01 11.49.53 Förord Som skolpojke lyssnade jag den 9 februari 1941 till docent Carl Wilhelm von Sydow i föreläsningsföreningen i Örkelljunga, där far var förestån- dare. Han talade om »Våra folkminnen» och följde som alla andra fö- reläsare med hem och drack kaffe efteråt. När jag vårterminen 1947 började mina studier i folklivsforskning vid Lunds universitet hade von Sydow just blivit emeritus. Jag mötte honom vid ett par tillfällen på Folklivsarkivet, Finngatan 8. Han var då en trött och sjuklig gammal man och hade bara fem år kvar att leva. Fastän jag inte varit hans lärjunge har han likväl lärt mig mycket genom sina skrifter. Under min egen professorstid hängde hans porträtt i mitt tjänsterum. Han höll ögonen på mig när jag tenterade mina studenter och hans bild gjorde det ofrånkomligt att ventilera hans egna tankar om folkloristiska spörsmål av olika slag även om folkminnesforskningen då var integrerad i folklivsforskningen och senare i etnologin. I en forskningsrapport utarbetad på uppdrag av Universitets- och högskoleämbetet 1985 konstaterade jag att »Arvet från institutionens grundläggare Carl Wilhelm von Sydow har hållits levande» (Bringéus 1985:20). I dag undrar jag dock hur många som vet vem Carl Wilhelm von Sydow var, fast han utan gensägelse förtjänar att kallas Sveriges främ- ste folklorist. I fackkretsar är han känd världen över, men hur är det här hemma? Denna undran har motiverat den här boken och den har för- stärkts under arbetets gång. Boken är i viss mån en fortsättning på den ämneshistoriska forskning jag inledde 1966 om Gunnar-Olof Hyltén- Cavallius. von Sydow var född i Ryssby socken i Småland liksom dennes förnämste meddelare, Mickel i Långhult, och han kände sig alltid som Hyltén-Cavallius arvtagare (Boberg 1952:234, 244). Rubrikens »som folklorist» kan tolkas som en inskränkning, men är snarast en markering av von Sydows vetenskapliga profil. Själv använde 7 Sydow_inlaga.indd 7 06-12-01 11.49.53 han inte så gärna denna engelska beteckning, men den är i dag den mest adekvata. Avsikten har varit att teckna en helhetsbild av von Sydow som forskare och personlighet i en bred kontext. I ett brev den 7/7 1941 till sin lärjunge och vän Sven Liljeblad skriver han att han lovat hålla ett föredrag på Religiösa Reformförbundets årsmöte om prästutbildningen och tillägger: »Som du ser så är jag ej alltför ensidig vetenskapsman utan intresserar mig även för andra mänskliga frågor.» Detta har motiverat ett avsnitt om von Sydows ideologiska inriktning. Jag har låtit von Sydow i största möjliga utsträckning själv komma till tals genom sina personligt färgade formuleringar. Detta har varit möjligt tack vare det mycket rika brevmaterial han efterlämnat. Max von Sydow har låtit mig få publicera det kåseri om sin far, sago- berättaren, som han höll i universitetets aula i Lund vid Folklivsarkivets 75-årsjubileum 1988. Jan-Öjvind Swahn, en av von Sydows sista lärjungar, har välvilligt kontrollerat min text och tillsammans med sin dotter Eva bidragit med von Sydows bibliografi. Förste bibliotikarie Tomas Lind tackas för värdefullt bistånd härvid. Utrymme har inte funnits för en sammanfattning på främmande språk varför jag hänvisar till tidigare översikter av Anna Birgitta Rooth på tyska (Rooth 1961) och av Gösta Berg på engelska (Berg 1971). En koncentrerad framställning av Swahn kommer att ingå i Enzyklopädie des Märchens. Docent Maj Reinhammar har haft vänligheten att granska manu- skriptet och professor Lennart Elmevik har gått igenom det ombrutna korrekturet. Jag tackar dem båda för denna betydande väntjänst. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har intagit boken i sin Acta-serie och bekostat tryckningen, för vilket jag framför ett varmt tack. Lund i oktober 2006 Nils-Arvid Bringéus 8 Sydow_inlaga.indd 8 06-12-01 11.49.53 Den personliga bakgrunden Släkten von Sydow Släkten von Sydow kommer från Pommern och flyttade i början av 1700- talet till Sverige. Den först hitkomne, David Sidow, beräknas ha varit född 1661 eller 1662 och avled i Helsingør 1734, 72 år gammal. Efter att ha varit verksam på olika gårdar i Pommern utnyttjade han 1724 en båt- lägenhet till Kalmar för att undgå sina borgenärer. Året efter kom även hans hustru Anna Maria Burchard och två av makarnas sju barn, bland dem Christian-Fredrik (1714–1773) till Sverige. Dennes ättlingar har senast förtecknats i en omfattande släktutredning av Johan von Sydow 1996. I sina två giften fick han inte mindre än 14 barn. En sonson, Daniel Peter von Sydow, var apotekare i Halmstad och dennes tolfte barn, Lud- vig von Sydow (1835–1923), blev far till Carl Wilhelm von Sydow. I Tranhult Ludvig von Sydow var född 1835 i Halmstad. Han studerade på 1850-talet fysik och kemi vid Uppsala universitet och vid Ultuna lantbruksinstitut. I april 1857 hade han blivit rekommenderad till en lärarplats vid Krono- bergs läns lantbruksskola i Gåvetorp som leddes av kaptenen och konst- nären Uno Angerstein. Från 1860 var Ludvig delägare och 1862–1886 ensam ägare av Tranhults säteri i Ryssby, Kronobergs län. Till gården var förlagd Kronobergs läns lantbruksskola, för vilken han 1872–1883 var föreståndare. År 1867 var den nya huvudbyggnaden klar, ett vitmålat två- våningshus med souterrängvåning. I dess nedre del fanns gårdens stora kök och vardagsmatsalen. Planet ovanför innehöll familjens bostad och ytterligare en våning upp var sovrum. Genom en lärare på Gåvetorp, Wilhelm Kyhlberg, introducerades Ludvig hos familjen Rappe på Tagel i Mistelås. Med baronen Wilhelm 9 Sydow_inlaga.indd 9 06-12-01 11.49.53 Ludvig von Sydow. Marianne Skårmans bildsamling. Rappe kunde han tala om lantbruk och boskapsskötsel. På Tagel fanns inte mindre än sju ogifta döttrar och Ludvig fäste sig vid en av de yngsta, Göthilda (1841–1892), men först i september 1864 framförde han sitt frieri till henne i ett brev till friherre Rappe. Han blev väl mottagen, men det dröjde till den 2 april 1867 innan bröllopet stod på Tagel. Göthildas systerdotter Adelheid von Schmiterlöw omtalar att hon med all säkerhet fått sitt namn »efter den kära ungdomsvännen Göthilda Tegnér». Hon karakteriserar henne som »den ödmjukaste» av de sju systrarna (von Schmiterlöw 1950:84).