BMJ Open Is Committed to Open Peer Review. As Part of This Commitment We Make the Peer Review History of Every Article We Publish Publicly Available
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
The Bilateral Negotiations of the Deatnu Agreement and Its Impact on Sami People's Rights
Arctic Review on Law and Politics Vol. 6, No. 1, 2015, pp. 52Á73 One Valley, Three Hands: The Bilateral Negotiations of the Deatnu Agreement and Its Impact on Sami People’s Rights A´ ike Niillas Peder Selfors*, Student of Philosophy in Masters of Indigenous Studies, Center for Sami Studies (SESAM), UiT Á The Arctic University of Norway, Tromsø, Norway Abstract The salmon stocks of the Deatnu River, in the core area of Sa´pmi, the traditional lands of the Sami people, have been designated as critically endangered. In November 2011, Norway and Finland agreed to renegotiate the agreement that regulates salmon fishing in the Deatnu River. This article explores the safeguards under international human rights law that are available to the Sami people in the Deatnu Valley in connection with this renegotiation process. Since the Sami people are recognized as an indigenous people in both countries, the negotiations touch upon several core issues of indigenous peoples’ rights, amongst these: the principle of self-determination, the principle of non- discrimination, and indigenous issues related to international border regulations. The article shows that the ongoing negotiations’ structure and preparations, to all appearances, have violated the rights of the Sami people. Consequently, risking a dissemination of further violations of Sami people’s rights*both, in regards to the negotiation process, and in what may be the new Deatnu Agreement. Keywords: Deatnu; Finland; indigenous peoples; international border areas; interna- tional human rights; international negotiations; Norway; Sami; salmon Received: September 2014; Accepted: December 2014; Published: March 2015 1. Introduction1 1.1. Background, goals, and structure of paper In November 2011, Norway and Finland agreed to renegotiate the Deatnu Agreement2 on salmon fishing in the Deatnu River, one of the world’s most important rivers for Atlantic salmon. -
Felt 4 Kárášjohka/Karasjok
NIKU OPPDRAGSRAPPORT 10/2013 FELT 4 KÁRÁŠJOHKA/KARASJOK Sakkyndig utredning for Finnmarkskommisjonen Marit Myrvoll, Jan Åge Riseth, Alma Thuestad, Bjørg Evjen, Elisabeth T. Dalsbø, Trine Samuelsen NIKU Oppdragsrapport 10/2013 Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) Storgata 2, Postboks 736 Sentrum, 0105 Oslo Telefon: 23 35 50 00 www.niku.no Tittel Rapporttype/nummer Publiseringsdato FELT 4 KÁRÁŠJOHKA/KARASJOK NIKU Oppdragsrapport 10/2013 20T Sakkyndig utredning for Finnmarkskommisjonen Prosjektnummer Oppdragstidspunkt 15620421 Skriv her Forsidebilde Utmarksområde i Karasjok. Foto: Stine Barlindhaug Forfatter(e) Sider Tilgjengelighet Marit Myrvoll, Jan Åge Riseth, Alma Thuestad, Bjørg Evjen, Elisabeth T. 188 Begrenset Dalsbø, Trine Samuelsen Avdeling Nordområde Prosjektleder Marit Myrvoll Prosjektmedarbeider(e) Jan Åge Riseth, Alma Thuestad, Bjørg Evjen, Elisabeth T. Dalsbø, Håvald Hansen, Trine Samuelsen, Ranveig Ballovara Varsi, Sverre Porsanger, Øyvind Ravna Kvalitetssikrer Elin Rose Myrvoll og Einar Eythórsson Oppdragsgiver(e) Finnmarkskommisjonen Sammendrag Finnmarkskommisjonen ble oppnevnt av Kongen i statsråd 14. mars 2008 og har som oppgave å kartlegge eksisterende bruks- og eierrettigheter som folk i Finnmark har ervervet på grunnlag av langvarig bruk av den grunnen Finnmarkseiendommen overtok 1. juli 2006. Finnmarkskommisjonen skal foreta en systematisk og områdevis kartlegging av eksisterende rettigheter til land og vann i Finnmark. Formålet med utredningen er å gi en beskrivende framstilling av ulike gruppers bruk av grunn og naturressurser i felt 4 Kárášjohka/ Karasjok. Det fokuseres på både tidligere tiders bruk og på dagens bruk. Videre er rettsoppfatningene som har gjort og gjør seg gjeldende når det gjelder bruken, beskrevet og problematisert. I kapittel 3 er det utarbeidet en oversikt over bosettings-historie og husdyrhold fra 1865 til ca 1959, samt utfyllende kommentarer og henvisning til tidligere publikasjoner. -
CRYOSTRATIGRAPHY of the FIRST TERRACE in BELY ISLAND, KARA SEA: PERMAFROST and CLIMATE HISTORY (Part 3) E.A
Kriosfera Zemli, 2014, vol. XVIII, No. 3, pp. 32–43 http://www.izdatgeo.ru CRYOSTRATIGRAPHY OF THE FIRST TERRACE IN BELY ISLAND, KARA SEA: PERMAFROST AND CLIMATE HISTORY (Part 3) E.A. Slagoda1,2, A.N. Kurchatova1,2, O.L. Opokina1,2, I.V. Tomberg3, T.V. Khodzher3, A.D. Firsova3, E.V. Rodionova3, K.A. Popov1, E.L. Nikulina1 1 Earth Cryosphere Institute, Siberian Branch of the Russian Academy of Sciences, P/O box 1230 Tyumen, 625000, Russia; [email protected] 2Tyumen State Oil and Gas University, 56 Volodarskogo str., Tyumen, 625000, Russia 3Limnological Institute, Siberian Branch of the Russian Academy of Sciences, 3 Ulan-Batorskaya str., Irkutsk, 664033, Russia The distribution of lithological and permafrost facies deposited on the first terrace of Bely Island in the Kara Sea record alternated freezing and thawing cycles. The cryostratigraphy of the terrace, with constraints from data on the taxonomic diversity and habitats of microphytes found in the sediments, allows detailed reconstructions of the permafrost and deposition history associated with Late Pleistocene-Holocene climate and sea level changes. Cryostratigraphy, lithology, сryofacies, microphyte, thermokarst, taberal deposits, sealevel, Kara Sea INTRODUCTION The deposition history of frozen coastal and shelf In the West Arctic, however, the late Quaternary facies and formation of thermokarst in the context of climate and sealevel correlations remain more contro- latest Cenozoic sealevel changes in the Arctic Kara versial (Fig. 1) being interfered with a warming effect Sea area has been much less studied than in the East from the Atlantic water penetrated into the Barents- Arctic shelf. Freezing of shelf sediments in most of the Kara region [Polyakova, 1997]. -
Arvokas Vetemme
Arvokas vetemme ALUEELLINEN VESIENHOITOSUUNNITELMA 2022 - 2027 SUOMALAIS-NORJALAINENVESIENHOITOALUE Suunnitelmaehdotus ja ympäristövaikutusten arvionti Sisältö Kallis vetemme (esipuhe) ........................................................................................................................... 5 Suunnitelman lyhennelmä (tiivistelmä) ..................................................................................................... 7 1 Tarvitsemme suunnitelman vesillemme (suunnitelman kuvaus) .................................................... 16 Miksi tarvitsemme suunnitelmaa? (tarkoitus) ................................................................. 16 Lakiperusteet ja kansalliset ohjeistukset ......................................................................... 17 Apu kansallisten ja kansainvälisten ympäristötavoitteiden saavuttamiseen .................. 19 Muutokset edellisen suunnitelman jälkeen ..................................................................... 20 Uusi toiminta ja uudet muutokset vesienhoitoalueella (12 §) edellisellä suunnittelukaudella ......................................................................................................................... 21 Meidän vesienhoitoalueemme ................................................................................................ 21 Seuranta ................................................................................................................................... 25 Kuka toteuttaa ja rahoittaa seurannan ........................................................................... -
Translitterering Och Alternativa Geografiska Namnformer
TRANSLITTERERING OCH ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER Version XX, 27 juli 2015, Stefan Nordblom 1 FÖRORD För många utländska egennamn, i första hand personnamn och geografiska namn, finns det på svenska väl etablerade namnformer. Om det inte finns någon sådan kan utländska egennamn dock vålla bekymmer vid översättning till svenska. Föreliggande material är tänkt att vara till hjälp i sådana situationer och tar upp fall av translitterering1 och transkribering2 samt exonymer3 . Problemen uppstår främst på grund av att olika språk har olika system för translitterering och transkribering från ett visst språk och på grund av att orter kan ha olika namn på olika utländska språk. Eftersom vi oftast översätter från engelska och franska innehåller sammanställningen även translittereringar och exonymer på engelska och franska (samt tyska). Man kan alltså i detta material göra en sökning på sådana namnformer och komma fram till den svenska namnformen. Om man t.ex. i en engelsk text träffar på det geografiska namnet Constance kan man söka på det namnet här och då få reda på att staden (i detta fall på tyska och) på svenska kallas Konstanz. Den efterföljande sammanställningen bygger i huvudsak på följande källor: Institutet för de inhemska språken (FI): bl.a. skriften Svenska ortnamn i Finland - http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/ Iate (EU-institutionernas termbank) Nationalencyklopedin Nationalencyklopedins kartor Interinstitutionella publikationshandboken - http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm Språkbruk (Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån i Helsingfors) Språkrådet© (1996). Publikation med rekommendationer i term- och språkfrågor som utarbetas av rådets svenska översättningsenhet i samråd med övriga EU-institutioner. TT-språket - info.tt.se/tt-spraket/ I de fall uppgifterna i dessa källor inte överensstämmer med varandra har det i enskilda fall varit nödvändigt att väga, välja och sammanjämka namnförslagen, varvid rimlig symmetri har eftersträvats. -
Linguistic Human Rights Ole Henrik Magga Overcoming Linguistic Discrimination
The Sami Language Act Linguistic Human Rights Ole Henrik Magga Overcoming Linguistic Discrimination Introduction In October 1990 the Norwegian Parliament took a series of legislative steps to strengthen the official use of the Simi language in Norway. Together these measures are widely referred to as the Simi Language Act, a label I shall use for ease of reference. In reality the regulations in question involved changes in three laws, primarily the law on the Sami Assembly (Parliament), and also laws on education and on courts of Edited by law. 1 Tove Skutnabb-Kangas During a political crisis in 1980, the Norwegian Government was obliged to establish two investigatory commissions to examine the Sami Robert Phillipson people's cultural and legal position in Norway and to make recommen dations on future policy. The events that led to this decision were vigorous in collaboration with protests against the Alta River hydro-electric dam project 2 and more Mart Rannut general protests against Norwegian policies towards the Sami population. The Simi Rights Commission, chaired by Carsten Smith, now presiding judge of the Norwegian Supreme Court, presented its first report and recommendations in 1984. This resulted in the establishment of the Simi Parliament and the passing of a constitutional amendment with the following wording: It is incumbent on the governmental authorities to take necessary steps to enable the Simi population to safeguard and develop their languge, their culture and their social life. A draft Sami Language Act was prepared by the Culture Commission (NOV 1985:14, chapter 8), which submitted three reports. The govern ment has closely cooperated with the Simi Parliament in drafting the provisions of the Language Act, for enforcement from March 1 1992. -
Vårt Verdifulle Vann
Mal versjon: 26.11.2020 Dato: 06.01.2021 Vårt verdifulle vann REGIONAL VANNFORVALTNINGSPLAN 2022 - 2027 NORSK-FINSK VANNREGION Planforslag med konsekvensutredning 1 Innhold Vårt verdifulle vann (forord) ...................................................................................................................... 4 Kortversjon av planen (sammendrag)........................................................................................................ 5 1 Vi trenger en plan for vannet (planbeskrivelse) ................................................................................ 8 Hvorfor trenger vi en plan? (formål) .................................................................................. 8 Hjemmelsgrunnlag og nasjonale føringer .......................................................................... 9 Bidrag til å oppfylle nasjonale og internasjonale miljømål .............................................. 11 Endringer siden forrige plan ............................................................................................ 11 Ny aktivitet og nye inngrep i vannregionen (§ 12) i forrige planperiode ........................ 12 Vannregionen vår ..................................................................................................................... 12 Overvåking ............................................................................................................................... 15 Hvem gjennomfører og finansierer overvåkingen ........................................................... 16 Overvåkingsnettverk -
Article.Pdf (9.251Mb)
Čuđojoganjálbmi – en tidlig metalltidsboplass i Indre Finnmark - med spor etter opphold i eldre steinalder 2014 Kautokeino k. ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSER Tromsø Museum – Universitetsmuseet Ingrid Sommerseth Lokalitet: Čuđojoganjálbmi, Kautokeino kommune Id.nr.: 60027 Kulturminnetype: steinalderlokalitet med aktivitetsområde og mulig tuft. Utgravd: 184m² Areal: 450 m² stort område avgrenset som lokalitet id. 60027, Tiltakshaver: privat tiltak som dekkes av staten. Kommune: Kautokeino kommune Fylke: Finnmark Gnr/bnr: 15/1 Koordinater: N 7674973 / Ø 392101 Feltleder: Ingrid Sommerseth Prosjektansvarlig: Anja Niemi Rapport: Ingrid Sommerseth og Bente Isaksen Prosjektnr.: A 49148 GISprosjekt: Fotobase: TSAD Gjenstandsbase: ts 13825: 1-3 trekull, 4-32 brent bein, 33-156 steinredskaper, emner og avslag. Sammendrag: Čuđojoganjálbmi ligger ved kommunegrensen til Kautokeino og Karasjok midt på Finnmarksvidda. Området ligger i en bred elvedal i den sørlige enden av vannet Vuottašjávri like ved riksvei 92, ca 320 m.o.h. Området er preget av tørre morenemoer bevokst med lyng, lav og fjellbjrøk, myr og våtområder ved vannet. Området er sentral for reindrifta og har tidligere vært brukt som ressursområde for jakt- fangst og tidlig tamreindrift. Den planlagte hytta vil ligge midt i et område hvor det er spor etter boplassaktivitet fra tidlig metalltid ca 2000 f. Kr. Lokaliteten ble først registrert i 1976 og omtalt som Vuoddasjavri I-VI. I dag omfatter de registrerte overflatelokalitetene i området et areal på 450m ². Tromsø Museum åpnet et 184 m² stort utgravningsfelt og det ble funnet en mulig tuft og boplassaktivitet i form av redskaper og avslag i chert, kvarts og kvartsitt samt en mengde med brente beinfragmenter. Forsidebilde: Utgravningsfeltet i Čuđojoganjálbmi sett mot nord. -
4604. Declaration
Page 1 4450. Declaration By a decree dated 15 January 1985, the USSR Council of Ministers approved a list of the geographical co-ordinates of the points defining the position of the baselines for measuring the breadth of the territorial sea, the exclusive economic zone and the continental shelf of the USSR off the continental coast and islands of the Arctic Ocean and the Baltic and Black seas, as given below. The same decree establishes that the waters of the White Sea south of the line connecting Cape Svyatoy Nos with Cape Kanin Nos, the waters of Cheshskaya/Bay south of the line connecting Cape Mikulkin with Cape Svyatoy/Nos (Timansky), and the waters of Baidaratskaya Bay south-east of the line connecting Cape Yuribeisalya with Cape Belushy Nos are, as waters historically belonging to the USSR, internal waters. Arctic Ocean Co-ordinates Point Geographical location North East number of point latitude longitude 1 Boundary sign No. 415 (sea buoy) 69°47'41" 30°49'15" 2 Cape Nemetsky 69°57.2' 31°56.7' 3 Islet to the east of Cape 69 57.2 31 57.2 Nemetsky 4 Cape Kekursky 69 56.7 32 03.5 5 Islet to the south-east of 69 56.4 32 05.4 Cape Kekursky 6 Islet off Cape Lognavolok 69 46.2 32 57.4 7 Islet off Cape Laush 69 44.5 33 04.8 Thence following the low-water line to point 8 8 Rybachy Peninsula, Cape 69 42.9 33 07.9 Tsypnavolok 9 Kil'din Island, north-west coast 69 22.8 34 01.8 Thence following the low-water line to point 10 10 Kil'din Island, eastern 69 20.0 34 24.2 extremity 11 Cape to the east of Cape 69 15.2 35 15.2 Teribersky 12 Cape to the -
Haman FIT Brochure 2019/2020
Travel created by locals Brochure 2019/2020 SHORTCUTS NORWAY SWEDEN FINLAND DENMARK ICELAND ADVENTURES, DISCOVERY, RELAXATION… Welcome to the brand-new Haman FIT brochure! We proudly present you a year around bouquet of tours and inspiration for lovely Scandinavia. Arranged by country you will find breathtaking experiences. From vibrant autumn colors to green and magical Northern Lights and the never-ending Midnight sun, all shades of the year can be found. Let’s not forget the sparkle of Christmas and New Year’s Eve in our extended festive category. May it be with public transport, rental car or just a city break, Scandinavia can offer it all and will always captivate you with its stunning nature. Join us for a full year of adventures for your clients! THE TEAM Michelle Smith Séverine Lacroix Jana Bohn Department Leader Manager FIT Manager FIT Here in Copenhagen in October Here in Kirkenes in August Here in Oslo in March Marta Aizpurua Quentin Dessant Claudia Tanzhaus Sales & Operations Consultant Sales & Operations Consultant Sales & Operations Consultant Here in the Bergen in September Here in Åndalsnes in February Here in Flåm in January Victoria Peterson Strategic Promotions Manager Here on Iceland in March Haman Scandinavia AS. a part of Haman Group / www.haman.no / [email protected]. Tel / +47 22 94 13 79 3 NORWAY [Norge] TABLE OF CONTENT AUTUMN .............................................................................................................................................................................................................................4 -
Tiltakssonen for Finnmark Og Nord-Troms - Utviklingstrekk Og Gjennomgang Av Virkemidlene
I samarbeid med Rapport 2012:2 Tiltakssonen for Finnmark og Nord-Troms - utviklingstrekk og gjennomgang av virkemidlene Elisabeth Angell (red), Sveinung Eikeland, Leo A.Grünfeld (Menon), Ivar Lie, Sindre Myhr, Vigdis Nygaard og Paul Pedersen Tittel: Tiltakssonen for Finnmark og Nord-Troms - utviklingstrekk og gjennomgang av virkemidlene Forfatter : Elisabeth Angell (red), Sveinung Eikeland, Leo A. Grünfeld, Ivar Lie, Sindre Myhr, Vigdis Nygaard og Paul Pedersen Norut Alta - Áltá rapport : 2012:2 ISBN : ISBN: 978-82-7571-214-9 Oppdragsgiver : Kommunal- og regionaldepartementet Prosjektleder : Elisabeth Angell Oppsummering : Utviklingstrekkene innen folketall har vært litt bedre i Tiltakssonen enn i andre periferiregioner, sysselsettingen har økt kraftig, særlig fra siste høykonjunktur fra 2005. Det har skjedd omstruktureringer i næringslivet med framveksten av petroleumsrelatert virksomhet, samtidig med en kraftig nedbygging av fiskeriene og fiskeindustrien. Fem næringsklynger er identifisert. Analyser av arbeidsgiveravgiften viser at en økt avgift påvirker sysselsettingen på kort sikt primært i tjenesteforetak, på lang sikt er virkningen uklar. De personrettede virkemidlene; skattelette, nedskriving av studielån og økt barnetrygd virker både rekrutterende og bostabiliserende for aldersgruppen 18-40 år, og særlig for de med høyere utdanning. Framover vil det også være behov for virkemidlene, særlig for å stimulere tilbudet av relevant arbeidskraft. Derfor foreslås det en kraftig styrking av de personrettede virkemidlene. Emneord : Regionalpolitikk, -
Modellering Av Isdammer I Karasjohka
Modellering av isdammer i Karasjohka Norges vassdrags- og energidirektorat 2001 Rapport nr 14 /2001 Modellering av is dammer i Karasjohka Utgitt av: Norges vassdrags- og energidirektorat Forfatter: Øyvind Lier Trykk: NVEs hustrykkeri Opplag: 30 Forsidefoto: Sagat ISSN: 1501-2832 ISBN 82-410-0447-8 Sammendrag: Det er foretatt en modellering av fremtidige isdammer nedstrøms Karasjok. Emneord: Isdam, isoppstuvning, flomsone, flom, flomanalyse, flomareal, vannlinjeberegning, Karasjohka, Karasjok kommune, Tana. Norges vassdrags- og energidirektorat Middelthuns gate 29 Postboks 5091 Majorstua 0301 OSLO Telefon: 22959595 Telefaks: 22959000 Internett: www.nve.no 2 Forord I forbindelse med flomsonekartprosjektet ble det besluttet å lage en modell av isdammer for Karasjohka ved Karasjok tettsted. Historisk sett har det vært flere tilfeller hvor isdammer har gitt betydelige oversvømmelser i Karasjok. En slik ismodell vil gi en indikasjon på hvor lang tid det vil ta før effektene av oppdemningen når bebyggelsen, samt hvor høy vannstanden vil kunne bli ved en isdam nedstrøms Karasjok tettsted. Narvik, juni 200 l Are Mobæk avdelingsdirektør Øyvind Lier avdelingsingeniør 3 Sammendrag I forbindelse med flomsonekartprosjektet er det foretatt en modellering av isdammer i Karasjohka ved Karasjok tettsted. Isdammer har historisk voldt større skader enn ordinære flommer og denne analysen vil gi en innsikt i hva som kan skje dersom større isdemninger får etablere seg nedstrøms Karasjok. En isdam i dette området vil etter all sannsynlighet oppstå igjen. Flomskadene kan bli betydelige og er avhengig av dammens plassering. For å forhindre fremtidige flomskader bør kommunen ikke tillate bygging i områder som har blitt oversvømt ved tidligere isdammer. Modellen viser at en isdam kan oversvØmme deler av Karasjok forholdsvis raskt.