Translitterering Och Alternativa Geografiska Namnformer

Home , Anzhu Islands, Arabic exonyms, Aryanah, Bear Islands, Bely Island, Byblos District

TRANSLITTERERING OCH ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER

Version XX, 27 juli 2015, Stefan Nordblom

FÖRORD

För många utländska egennamn, i första hand personnamn och geografiska namn, finns det på svenska väl etablerade namnformer. Om det inte finns någon sådan kan utländska egennamn dock vålla bekymmer vid översättning till svenska. Föreliggande material är tänkt att vara till hjälp i sådana situationer och tar upp fall av translitterering1 och transkribering2 samt exonymer3 . Problemen uppstår främst på grund av att olika språk har olika system för translitterering och transkribering från ett visst språk och på grund av att orter kan ha olika namn på olika utländska språk. Eftersom vi oftast översätter från engelska och franska innehåller sammanställningen även translittereringar och exonymer på engelska och franska (samt tyska). Man kan alltså i detta material göra en sökning på sådana namnformer och komma fram till den svenska namnformen. Om man t.ex. i en engelsk text träffar på det geografiska namnet Constance kan man söka på det namnet här och då få reda på att staden (i detta fall på tyska och) på svenska kallas Konstanz. Den efterföljande sammanställningen bygger i huvudsak på följande källor:

Institutet för de inhemska språken (FI): bl.a. skriften Svenska ortnamn i Finland - http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/ Iate (EU-institutionernas termbank) Nationalencyklopedin Nationalencyklopedins kartor Interinstitutionella publikationshandboken - http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm Språkbruk (Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån i Helsingfors) Språkrådet© (1996). Publikation med rekommendationer i term- och språkfrågor som utarbetas av rådets svenska översättningsenhet i samråd med övriga EU-institutioner. TT-språket - info.tt.se/tt-spraket/

I de fall uppgifterna i dessa källor inte överensstämmer med varandra har det i enskilda fall varit nödvändigt att väga, välja och sammanjämka namnförslagen, varvid rimlig symmetri har eftersträvats.

Om man inte får svar i ovanstående källor, kan man ofta utgå från den engelska eller franska namnformen och anpassa den till det svenska systemet. Detta görs efter bestämda principer beroende på vilket språk som translittereringen till engelska och franska har gjorts från. Dessa principer redovisas i det följande materialet.

1 Överföring tecken för tecken till ett annat skriftsystem (i svenskans fall från ett annat än det latinska), t.ex. Jurij Gagarin (svenska) eller Youri Gagarine (franska, varvid dock är att märka att den franska modellen inte är en renodlad translitterering utan en modell lätt influerad av franskans uttal) för Юрий Гагарин (ryska). Vid translitterering kan man därmed alltid med stor säkerhet rekonstruera den ursprungliga formen. 2 Här: överföring till ett annat skriftsystem med strävan att återge originalspråkets uttal, t.ex. Gamal Abdel .(som skulle translittererats Jamāl 'Abd al-Nāsir) جمال عبد الناصر Nasser för 3 Geografiska namnformer som i skrift avviker från formen på det eller de inhemska eller officiella språken på platsen och som inte bara är en translitterering eller transkription. Exempel: Bryssel (svenska) eller Brussels (engelska) för Bruxelles (franska) eller Brussel (nederländska).

Som en sista utväg kan man också - om man inte skulle få vägledning på ovanstående sätt och behöver ha en svensk namnform omgående - göra en sökning i Google och välja den källa som bedöms som tillförlitligast. En framkomlig väg är att utifrån sin erfarenhet pröva sig fram och söka på troliga svenska namnformer eller göra en kontextuell sökning, t.ex. söka på "den ryske utrikesministern" eller "Pakistans president" och förhoppningsvis få upp namnet på köpet.

Detta dokument är resultatet av ett interinstitutionellt samarbete med representanter från den svenska översättningsenheterna vid rådet (ministerrådet), kommissionen och parlamentet samt vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Särskilt värdefulla bidrag har lämnats av Michael Kevin (bl.a. om det kyrilliska alfabetet och Nuts 2-områden) och Anna Maria Gull (grekiska alfabetet), båda översättare vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs svenska översättningsenhet, samt av Gustaf Hansson (genomläsning av hela materialet med många förslag till förbättringar), översättare vid rådets svenska översättningsenhet.

Eftersom syftet med materialet i första hand är praktiskt ombeds läsaren att överse med de förenklingar och utelämnanden som förekommer.

Jag tar gärna emot synpunkter på nedanstående sammanställning och rättar till eventuella felaktigheter som kan förekomma.

Bryssel den 27 juli 2015 Stefan Nordblom Översättare vid rådets (ministerrådets) svenska översättningsenhet, Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd e-post: [email protected]

Från den 1 augusti 2015 hänvisas eventuella synpunkter till

[email protected] och

[email protected]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING Sida Vad är translitterering?……………..…………………………………………………………………….…11 Vad är alternativa geografiska namnformer?……………………………………………………………….13 Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken………………………………………….…13 Bruksanvisning……………………………………………………………………………………….……14

DEL I. TRANSLITTERERING FRÅN OLIKA SKRIFTSYSTEM Sida Amhariska ...... ……49 Arabiska ...... 38 Arabisk skrift ...... 38 Armeniska ...... 50 Azerbajdzjanska ...... 16 Bengali ...... 52 Bulgariska ...... 27 Burmesiska ...... 53 Devanagari...... 49 Divehi ...... 53 Dzongkha ...... 49 Etiopisk skrift ...... 49 Georgiska ...... 49 Grekiska ...... 33 Hebreiska ...... 51 Hindi ...... 49 Japanska ...... 53 Kazakiska ...... 31 Khmer ...... 53 Kinesiska ...... 52 Kirgiziska ...... 32 Komoriska (comoro) ...... 12 Koreanska ...... 53 Kurdiska ...... 46 Kyrilliska alfabetet ...... 17 Lao ...... 53 Makedonska...... 25 Mongoliska ...... 33 Montenegrinska ...... 25 Nepali ...... 49 Pashto ...... 48 Persiska ...... 46 Ryska ...... 17 Serbiska ...... 25 Singalesiska ...... 53 Somaliska ...... 16 Tadzjikiska ...... 32 Tamil ...... 53 Thailändska ...... 53 Tibetansk skrift ...... 49 Tibetanska ...... 49 Tigrinska ...... 49 Turkmeniska ...... 16 Uiguriska ...... 12 Ukrainska ...... 29

Urdu ...... 48 Uzbekiska ...... 16 Vitryska ...... 28

DEL II. ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER

1. Namnbyten. Orter (m.m.) som (på ett och samma språk) relativt nyligen bytt namn (under 70-talet eller senare)………………………………………………………………………………………..………….…54

A. Ryssland……………..………………………………………………………………………………….55 B. Övriga länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen…………………………………………… …55 C. Övriga länder………………………………………………………………………………..…….…….57

2 Exonymer. Samma ort (stadsdel, provins/region/landskap, halvö, ö, ögrupp eller sjö) har olika namn på olika språk…………………………………………………………………………………………………58

I själva materialet följs en geografisk uppställning (som börjar med Sverige och slutar med Södra ishavet). Härigenom sammanhålls naturliga regioner som arabländerna eller Latinamerika. Nedan listas i alfabetisk ordning samtliga självständiga stater samt vissa regioner och icke självstyrande områden, vilka i flertalet fall ingår med egen rubrik. Sida Afghanistan ...... 98 Afrika utom arabländerna ...... 106 Afrikas horn ...... 107 Albanien ...... 75 Algeriet ...... 90 Amerikanska Jungfruöarna ...... 117 Amerikanska Samoa ...... 122 Andorra ...... 70 Angloamerika ...... 114 Angola ...... 112 Anguilla ...... 117 Antigua och Barbuda ...... 118 Arabländerna ...... 88 Argentina ...... 121 Armenien ...... 85 Aruba ...... 117 Asien ...... 97 Australien (kontinent) ...... 121 Australien (stat) ...... 122 Azerbajdzjan ...... 85 Bahamas ...... 117 Bahrain ...... 95 Balkanländerna ...... 73 Baltikum ...... 61 Bangladesh ...... 100 Barbados ...... 118 Belgien ...... 63 Belize ...... 118 Beneluxländerna ...... 63 Benin ...... 110 Bermuda ...... 114 Bhutan ...... 100 Bolivia ...... 121 Bonaire ...... 117 Bortre Indien...... 103

Bosnien och Hercegovina ...... 74 Botswana ...... 113 Bouvetön ...... 124 Brasilien ...... 120 Brittiska antarktiska territorier...... 124 Brittiska Jungfruöarna ...... 117 Brittiska territoriet i Indiska oceanen ...... 124 Brittiska öarna ...... 62 Brunei ...... 105 Bulgarien ...... 76 Burkina Faso ...... 107 Burma ...... 103 Burundi ...... 113 Caymanöarna ...... 117 Centralafrika ...... 110 Centralafrikanska republiken ...... 112 Centralamerika ...... 118 Centralasien ...... 86 Centraleuropa ...... 64 Chile ...... 121 Colombia ...... 120 Cooköarna ...... 123 Costa Rica ...... 119 Curaçao ...... 117 Cypern ...... 79 Danmark ...... 60 Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) ...... 111 Djibouti ...... 108 Dominica ...... 118 Dominikanska republiken ...... 117 Ecuador ...... 120 Egypten ...... 91 Ekvatorialguinea ...... 110 El Salvador ...... 119 Elfenbenskusten ...... 109 Eritrea ...... 108 Estland ...... 61 Etiopien ...... 108 Europa ...... 59 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ...... 75 Falklandsöarna ...... 119 Fiji ...... 124 Filippinerna ...... 111 Finland ...... 59 Frankrike ...... 69 Franska Guyana ...... 119 Franska Polynesien ...... 123 Franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis ...... 124 Färöarna ...... 61 Förenade Arabemiraten ...... 96 Förenade kungariket ...... 62 Förenta staterna ...... 116 Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien ...... 117, 122 Gabon ...... 111 Gambia ...... 107 Georgien ...... 85

Ghana ...... 110 Gibraltar ...... 70 Grekland ...... 76 Grenada ...... 118 Grönland ...... 116 Guadeloupe ...... 117 Guam ...... 122 Guatemala ...... 118 Guinea ...... 109 Guinea-Bissau ...... 109 Guineakusten ...... 109 Gulfstaterna ...... 95 Guyana ...... 120 Haiti ...... 117 Heardön och McDonaldöarna ...... 124 Heliga stolen ...... 73 Honduras ...... 118 Hongkong ...... 101 Iberiska halvön ...... 70 Îles Éparses ...... 106 Indien (Indiska unionen) ...... 99 Indiska oceanen ...... 124 Indiska subkontinenten ...... 98 Indokina ...... 99 Indonesien ...... 105 Inre Mongoliet ...... 102 Irak ...... 94 Iran ...... 97 Irland ...... 63 Island ...... 61 Isle of Man ...... 62 Israel ...... 93 Italien ...... 71 Jamaica ...... 118 Japan ...... 102 Jemen ...... 97 Jordanien ...... 94 Kambodja ...... 104 Kamerun ...... 110 Kanada ...... 115 Kanalöarna ...... 62 Kap Verde ...... 106 Karibiska Nederländerna ...... 117 Kazakstan ...... 86 Kenya ...... 112 Kina (Folkrepubliken Kina) ...... 101 Kirgizistan ...... 87 Kiribati ...... 123 Komorerna ...... 114 Kongo (Demokratiska republiken Kongo, Kongo-Kinshasa) ...... 111 Kongo (Republiken Kongo, Kongo-Brazzaville) ...... 111 Kosovo ...... 75 Kroatien ...... 74 Kuba ...... 117 Kuwait ...... 95 Laos ...... 104

Lesotho ...... 113 Lettland ...... 62 Libanon ...... 93 Liberia ...... 109 Libyen ...... 90 Liechtenstein ...... 68 Litauen ...... 62 Luxemburg ...... 64 Macao ...... 101 Madagaskar ...... 114 Makedonien ...... 75 Malawi ...... 113 Malaysia ...... 104 Maldiverna ...... 100 Mali ...... 107 Malta ...... 78 Marocko ...... 89 Marshallöarna ...... 123 Martinique ...... 117 Mauretanien ...... 90 Mauritius ...... 114 Mayotte ...... 106 Melanesien...... 123 Mellanöstern ...... 92 Mexiko ...... 118 Mikronesien ...... 123 Mikronesiska federationen ...... 123 Moçambique ...... 112 Moldavien ...... 84 Monaco ...... 70 Mongoliet ...... 100 Montenegro ...... 74 Montserrat ...... 117 Myanmar ...... 101 Namibia ...... 113 Nauru ...... 123 Nederländerna ...... 63 Nepal ...... 100 Nicaragua ...... 119 Niger ...... 107 Nigeria ...... 110 Niue ...... 122 Nordafrika ...... 89 Nordamerika ...... 114 Norden ...... 59 Nordkorea (Demokratiska folkrepubliken Korea) ...... 102 Nordmarianerna ...... 122 Norge ...... 60 Nya Kaledonien ...... 123 Nya Zeeland ...... 122 Oceanien ...... 122 Oman ...... 96 Ostasien ...... 100 Ostindiska övärlden ...... 104 Pakistan ...... 98 Palau ...... 123

Palestina (de palestinska territorierna) ...... 94 Panama ...... 119 Papua Nya Guinea ...... 121 Paraguay ...... 121 Peru ...... 120 Pitcairn ...... 122 Polen ...... 66 Polynesien ...... 124 Portugal ...... 71 Puerto Rico ...... 117 Qatar ...... 96 Réunion ...... 106 Rumänien ...... 73 Rwanda ...... 113 Ryssland (Ryska federationen) ...... 79 Saba ...... 117 Sahel ...... 107 Saint-Barthélemy ...... 117 Saint Kitts och Nevis ...... 118 Saint Lucia ...... 118 Saint-Martin...... 117 Saint-Pierre-et-Miquelon ...... 114 Saint Vincent och Grenadinerna ...... 118 Sankt Helena ...... 106 Salomonöarna ...... 123 Samoa (förr Västsamoa) ...... 124 San Marino ...... 73 São Tomé och Príncipe ...... 110 Saudiarabien ...... 95 Schweiz ...... 67 Senegal ...... 107 Serbien ...... 75 Seychellerna ...... 114 Sierra Leone ...... 109 Singapore ...... 105 Sint Eustatius ...... 117 Sint-Maarten ...... 117 Slovakien ...... 68 Slovenien ...... 69 Somalia ...... 108 Spanien ...... 70 Sri Lanka ...... 100 Storbritannien och Nordirland ...... 62 Sudan ...... 92 Surinam ...... 120 Sverige ...... 59 Swaziland ...... 113 Sydafrika ...... 113 Sydamerika ...... 119 Sydgeorgien och Sydsandwichöarna ...... 119 Sydkaukasien ...... 85 Sydkorea (Republiken Korea) ...... 102 Sydorkneyöarna ...... 124 Sydshetlandsöarna ...... 124 Sydsudan ...... 111 Sydvästeuropa (de romanska länderna) ...... 69

Syrien ...... 92 Södra Afrika ...... 112 Södra ishavet ...... 124 Tadzjikistan ...... 88 Taiwan (Republiken Kina) ...... 102 Tanzania ...... 112 Tchad ...... 107 Thailand ...... 103 Tibet ...... 101 Tjeckien ...... 66 Togo ...... 110 Tokelauöarna ...... 122 Tonga ...... 124 Trinidad och Tobago ...... 118 Tunisien ...... 90 Turkiet ...... 83 Turkmenistan ...... 87 Turks- och Caicosöarna ...... 117 Tuvalu ...... 123 Tyskland ...... 64 Uganda ...... 112 Ukraina ...... 83 Ungern ...... 68 Uruguay ...... 121 Uzbekistan ...... 87 Vanuatu ...... 123 Vatikanstaten ...... 73 Venezuela ...... 120 Vietnam ...... 104 Vitryssland ...... 83 Västindien ...... 116 Västsahara ...... 89 Wallis och Futuna ...... 123 Xinjiang ...... 101 Zambia ...... 112 Zimbabwe ...... 113 Österrike ...... 68 Östtimor ...... 106

FÖRKORTNINGAR (olika språk)……………………………………………………….………………..125

KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL…………………………………………..……………………130

BILAGA : ÖVNINGAR I TRANSLITTERERING AV RYSKA NAMN……………………………….131

INLEDNING

4 Vad är translitterering?5

Translitterering innebär att man tecken för tecken enligt fastställda regler överför text från ett skriftsystem till ett annat (t.ex. ett ryskt namn från det kyrilliska till det latinska alfabetet, varvid Москва blir Moskva och Самара blir Samara). Translittereringen bör vara reversibel, och man kan därmed alltid med stor säkerhet rekonstruera den ursprungliga formen. Man talar också om transkribering eller transkription, som är mindre exakt definierat och ofta innebär att man strävar efter att återge originalspråkets uttal så noggrant som möjligt. Ryskan använder konsekvent en sådan metod, och exempelvis skrivs staden Bordeaux på ryska Бордо (Bordo). I detta fall kan man inte med säkerhet rekonstruera den ursprungliga formen. På svenska kan transkribering förekomma från t.ex. arabiska eller grekiska (se motsvarande avsnitt). Vid sidan härom har vi också fonetisk (fonematisk etc.) transkription, främst det internationella fonetiska alfabetet (IPA).

För att strukturera och avgränsa ämnet anges här inledningsvis olika skriftsystem och de viktigaste officiella nationella språk som använder dessa.6

Det ska också redan här påpekas att en translitterering direkt från olika språk för våra syften (i fråga om framför allt namn på personer och geografiska namn) ofta inte är aktuell eftersom vi, på svenska, många gånger går via det tidigare kolonialspråket, t.ex. via engelska i fråga om Indien. I fråga om f.d. Sovjetunionen använde vi tidigare på liknande sätt ryska namnformer. Se vidare nedan under respektive språk.

Latinska alfabetet Alla språk i Europa utom grekiska och de språk som använder det kyrilliska alfabetet (se nedan). Vidare: turkiska, vietnamesiska, malajiska och indonesiska7, tetum (Östtimor) samt filipino/tagalog (Filippinerna), språken i Amerika, Australien och Oceanien liksom de flesta viktiga språk i Afrika, bl.a. somaliska, swahili (Östafrika) och malagassiska (Madagaskar) samt de officiella språken i Sydafrika (bl. a. zulu, xhosa och afrikaans)8. Tamazight (det största berberspråket) skrivs i Algeriet officiellt med det latinska alfabetet men i Marocko med den egna skriften tifinagh.

Kyrilliska alfabetet (ursprungligen använt för kyrkslaviska) Ett antal slaviska språk: ryska, vitryska, ukrainska, serbiska och montenegrinska9, makedonska och bulgariska samt ett antal icke slaviska språk10, främst i länder som uppstått ur f.d. Sovjetunionen (kazakiska11, kirgiziska och tadzjikiska12), men även mongoliska13.

4 I texten förekommande "xx" betyder att uppgift saknas men efterfrågas. 5 Språk som liksom svenska skrivs med det latinska alfabetet behöver inte translittereras till svenska. Det betyder också att befintliga diakritiska tecken i sådana språk normalt ska sättas ut och varken tas bort eller ersättas med en teckenkombination. För exempel och undantag, se avsnittet Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken på s. 13 samt avsnittet Latinska alfabetet på s.11 i Del I. 6 För definitionen av språk följs en "gängse norm", som bland annat innebär att - visserligen starka - regionala eller överregionala varianter (lågtyska, schweizertyska, frankoprovensalska, occitanska m.fl.) utelämnas i denna framställning. Som exempel kan här nämnas att Marseille på occitanska heter "Marselha" och att Aostadalen på frankoprovensalska heter "Vâl d'Aoûta". På ett liknande sätt är arabiska och kinesiska egentligen grupper av besläktade språk som sammanhålls av ett gemensamt skriftspråk. 7 Indonesiska är liksom den officiella malajiskan i Malaysia och Brunei en standardiserad form av malajiska, ett språk som talas i olika varianter på olika håll inom hela området. 8 Undantagen bland de officiella språken i Afrika är arabiska, tigrinska och amhariska samt ev. komoriska (se dessa). 9 Under den jugoslaviska tiden användes samlingsnamnet serbokroatiska för serbiska, kroatiska, bosniska och montenegrinska.

Grekiska alfabetet Grekiska (Grekland och Cypern)

Arabisk skrift14 Arabiska (arabländerna, se nedan under "Exonymer"), kurdiska15, persiska16 (Iran och Afghanistan), pashto (Afghanistan)17 och urdu (Pakistan)

Uiguriska (det största inhemska språket i Xinjiang) skrivs med arabisk skrift och translittereras enhetligt till de olika västerländska språken. Uiguriskan är dock inte officiellt nationellt språk. Se vidare under "Exonymer, Kina".

Komoriska (comoro, på Komorerna) skrivs ibland med arabisk skrift men normalt med det latinska alfabetet. I fråga om Komorerna använder vi dock i första hand franska eller förfranskade namnformer.

Etiopisk skrift Amhariska (Etiopien) och tigrinska (Eritrea och Etiopien)

Devanagari (skrift ursprungligen använd för sanskrit) Hindi (Indien) och nepali

Tibetansk skrift Dzongkha (Bhutan)

Även tibetanskan skrivs, självklart, med tibetansk skrift. Tibetanskan är dock inte officiellt nationellt språk. Se vidare under Exonymer, Kina.

Andra skriftsystem Ett antal officiella språk har (liksom grekiskan) sitt eget skriftsystem: georgiska, armeniska, hebreiska (Israel), divehi (Maldiverna), singalesiska (Sri Lanka), tamil (Sri Lanka och Singapore)18, bengali (Bangladesh), kinesiska (Kina, Taiwan och Singapore), koreanska (Sydkorea och Nordkorea), japanska, burmesiska, thailändska, lao (äv. kallat laotiska) och khmer (kambodjanska, Kambodja).

10 Även den rumänska som talas i Moldavien ("moldaviska") skrevs fram till 1989 med det kyrilliska alfabetet. 11 Här avses republiken Kazakstan. Den kazakiska folkgruppen i Kina (ca två miljoner i Dzungariet) använder arabisk skrift. 12 Tadzjikiskan är eg. är en variant av persiska. Här avses republiken Tadzjikistan som utgör den norra delen av det tadzjikiska språkområdet. Inom den större södra delen, ung. nordöstra Afghanistan, används arabisk skrift (se vidare under "Exonymer, Afghanistan"). 13 I stället för den gamla traditionella skriften (som skrivs uppifrån och ner) används numera det kyrilliska alfabetet. 14 Utöver här nämnda språk används arabisk skrift även för azerbajdzjanska, kazakiska, kirgiziska, uzbekiska, turkmenska och tadzjikiska i de språkområden som ligger utamnför f.d. Sovjetunionen. 15 I Irak har även kurdiskan officiell ställning tillsammans med arabiska och skrivs där med arabisk skrift. Den största gruppen kurder lever dock i Turkiet och skriver sitt språk med det latinska alfabetet. Det finns ett standardiserat sätt att skriva kurdiska på det latinska alfabetet men i flertalet fall når oss kurdiska namn via ett turkiskt, arabiskt eller persiskt filter, vilket vi tills vidare tycks godta. Detta gäller bl.a. namnet Abdullah Öcalan (kur. och en. Ocalan, f.d. ledare för den kurdiska separatistiska vänstergerillan PKK i Turkiet). Kurdiska är också numera tillsammans med arabiska och syriska/arameiska officielt språk i Västra Kurdistan/Rojava, det i praktiken självstyrande området i nordligaste Syrien. 16 På persiska heter språket farsi. Om denna term förekommer är den liktydig med persiska, det på svenska korrekta namnet på språket. 17 Afghanistan har två officiella språk: pashto och dari (en variant av persiska). Vi utgår normalt från dari som är det administrativa språket. 18 Språkets kärnområde är Sydindien men tamil talas av stora grupper utanför Indien och har officiell "andrarangsställning" i de angivna länderna.

Vad är alternativa geografiska namnformer?19

Alternativa geografiska namnformer omfattar i detta material dels namnbyten, dels exonymer. Frågeställningen skulle även ha kunnat omfatta historiska geografiska namn, men syftet och utrymmet medger inte detta, och här avses nästan uteslutande moderna geografiska namn. Se dock vissa fotnoter längre fram.

Namnbyten som tas upp här rör platser som bytt namn under 1970-talet eller senare.

Exonymer är geografiska namnformer som i skrift avviker från formen (endonymen) på det eller de inhemska20 eller officiella språken på platsen och som inte bara är en translitterering eller transkription21 . Exonymer kan vara översättningar (som Kapstaden för Kaapstad eller Cape Town), lån (som Florens, från tyska, för Firenze), anpassningar (som Själland för Sjælland) eller former med oklar koppling till endonymen (som Georgien för Sakartvelo)22 . Paris är alltså inte en exonym på svenska eftersom de franska och svenska namnen bara skiljer sig åt till uttalet, och Moskva är inte en exonym eftersom det är en ren translitterering.

Vad som i det nedanstående anges som korrekt bruk på svenska bygger på (och sammanjämkar) officiella EU-källor (främst Iate, Publikationshandboken, rättsakter och Språkrådet), TT och NE samt, i sista hand, förekomst på svenskspråkiga sidor på internet. I fråga om engelska, franska och tyska är utgångspunkten också i första hand officiella EU-källor, och för engelskans del Encyclopædia Britannica (EB), men för dessa språk handlar det för det här aktuella syftet egentligen om att ange de namnformer som faktiskt används på respektive språk och inte om att föreskriva ett lämpligt bruk.

Exonymer och alternativa namn på självständiga stater tas inte upp i materialet. För att undvika en onödig upprepning hänvisas här till Utrikes namnbok, där man finner uppgifter av typen Slovenien (en. Slovenia, fr. Slovénie, ty. Slowenien).

Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken

En särskild frågeställning är återgivandet av diakritiska tecken. På svenska finns ju ringen på å och trema (prickarna) på ä och ö (samt eventuellt ü, i ordet müsli och olika efternamn som Hübinette) liksom accenttecknet ´ (armén till skillnad från armen). Franskan har accenter och trema, tyskan "tyskt ü", spanskan tilde över n (ñ) och många av de andra EU-språken har ett stort antal "egna" bokstäver bildade genom tillägg av diakritiskt tecken, som č, š och ž.

Befintliga accenter och andra diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska sättas ut (t.ex. Tórshavn, Liepāja, Düsseldorf, Sèvres, Citroën, Gdańsk, Poznań, Łódź, Wrocław, Kraków, Málaga,

19 Här avses endast moderna geografiska namn. Frågeställningen skulle även ha kunnat omfatta historiska geografiska namn samt namn på språk, folkgrupper m.m., men syftet och utrymmet medger inte detta. Se dock vissa fotnoter längre fram. 20 När det gäller minoritetsspråk upptas normalt inte "invandrarspråk" i denna framställning. I linje med Europarådets definitioner ska ett språk för att erkännas som nationellt minoritetsspråk ha varit modersmål och levande över minst tre generationer i ett givet land. Ehuru viktigt och intressant behandlas därför det språkliga nedslaget av migrationsflöden från 1960-talet och fram till idag endast undantagsvis. 21 I andra än geografiska sammanhang kan exonymer också avse namn på språk, folkgrupper m.m. som getts av utomstående, men det faller utanför ämnet för detta material. 22 Dessutom finns former som varit endonymer men på grund av t.ex. nya gränsdragningar eller folkförflyttningar blivit exonymer. Många tyska namn på orter i Östeuropa faller under denna kategori, men även en del svenska namn i t.ex. Estland eller Ryssland som varit inhemska och/eller officiella men som nu är exonymer.

Bouaké, Lomé, Yaoundé, Cancún, Bogotá, Valparaíso)23, vilket dock inte alltid är det vanliga i EU:s oftast engelska källtexter och inte heller i svenska medier.

Diakritiska tecken i språk som skrivs med det latinska alfabetet ska inte ersättas med en teckenkombination. Det är således felaktigt att i fråga om Ustaša (en kroatisk extremnationalistisk organisation) skriva "Ustasja" (el. "Ustasha", via engelskan, fr. ibl. les Oustachis), och liknande. Undantag: kroatiskt, bosniskt, serbiskt och montenegrinskt đ skriver vi normalt som dj och i azerbajdzjanska namn ersätts tecknet ə med bokstaven ä (som användes i det azerbajdzjanska latinska alfabetet under några år på 1990-talet och till uttalet liknar ett svenskt öppet ä).

I de fall där ett translittereringssystem omfattar diakritiska tecken (längdstreck, accenter m.m., se resp. språk) brukar dessa dock av praktiska skäl utelämnas (i medier och EU-material, men inte i mer vetenskaplig kontext) utom, av särskilda skäl, i fråga om f.d. Jugoslavien, dvs. serbiska, montenegrinska och makedonska (se dessa språk). Exempel: Parvanov (eg. Părvanov, f.d. president i Bulgarien), Amman (eg. Ammān, Jordaniens huvudstad) och Guangdong (eg. Guǎngdōng, provins i Kina). Eftersom trema är etablerat i svenskan skriver vi dock ä och ö (och ibland även ï och ü), som förekommer vid translitterering från vissa språk, t.ex. kazakiska.

Det bör också tilläggas att man på andra språk, bland annat engelska och franska, ibland som alternativ till utelämnande av det diakritiska tecknet ersätter bokstäverna ä, ö och ü med "ae", "oe" respektive "ue". Bokstaven å ersätts på samma sätt någon gång med "aa", och då även på tyska där det kan förekomma att man fortfarande skriver "Aarhus" i stället för Århus. På franska ersätts bokstaven ö någon gång i obsoleta ortnamn med "œ", t.ex. i namnet "Kœnigsberg" (numera: Kaliningrad).

I de fall där ett translittereringssystem omfattar tilläggstecken i form av spiritus (el. apostrof) utelämnas dessa oftast vid translitterering från det kyrilliska alfabetet (t.ex. ryska och ukrainska), georgiska, armeniska, arabisk skrift (arabiska och persiska), hebreiska, etiopisk skrift och koreanska. Det tilläggstecken som skrivs som apostrof bör dock bibehållas i kinesiska namn.

Bruksanvisning

Om ett namn skrivs olika på olika språk, vilken form ska man då välja på svenska?

Om ett visst geografiskt namn vållar problem bör man först söka under respektive land (del II, Alternativa geografiska namnformer). Om det officiella språket i detta land skrivs med ett annat skriftsystem (alfabet) än det latinska bör man vid behov därefter även söka på det språket (del I, Translitterering). Om andra namn (personnamn, organisationer ...) vållar problem och språket i det aktuella landet skrivs med ett annat skriftsystem än det latinska bör man direkt söka under detta språk i del I (Translitterering).

Exempel: Danmark Ryssland + ryska Georgien + georgiska Jemen + arabiska Afghanistan + persiska

För den händelse man inte vet vilket språk som är officiellt språk eller det talade språket i ett visst land ges denna information inledningsvis under varje land. Där inget annat anges är det officiella språket också det allmänt talade språket i respektive land.

För att snabbt hitta en viss uppgift i materialet rekommenderas i första hand elektronisk sökning, i andra hand sökning utifrån innehållsförteckningen.

23 Undantagen är få: huvudsakligen namn på huvudstäder eller metropoler som Reykjavik, Riga, Chisinau, Quebec, Montreal och Brasilia samt, kanske mer självklart, i fråga om exonymer (Bukarest, Hanoi, Panama City m.fl.).

DEL I. TRANSLITTERERING FRÅN OLIKA SKRIFTSYSTEM

De problemställningar som ligger till grund för denna framställning hänför sig till texter som är avfattade på engelska, franska eller tyska (men inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till svenska, varvid problemet består i att dessa olika EU-språk för vissa språk som skrivs med ett annat skriftsystem (t.ex. ryska) använder sig av olika translittererings- eller transkriptionssystem.

Nämnas bör i sammanhanget att utvandrare, inklusive ättlingar till utvandrare, från t.ex. Ryssland eller arabländerna24, ofta anpassar sin stavning till andra språk, i synnerhet till engelska. I sådana fall ska man bortse från all translittereringsproblematik och använda den stavning personen själv eller berörda myndigheter tillämpar.

Detta gäller också i fråga om ryssar (och andra vilkas språk eg. skrivs med det kyrilliska alfabetet) tillhöriga de ryska (etc.) minoriteterna i Estland, Lettland, Litauen och Moldavien, vilka inte är utvandrare. Den stavning och eventuella anpassning av deras namn som gjorts i respektive land (i Lettland sker detta konsekvent, i Litauen mindre konsekvent) ska bibehållas. Exempel: de lettiska namnformerna för Rigas borgmästare Nils Ušakovs (ry. eg. Nil Usjakov) och den ryskfödde f.d. litauiska partiledaren Viktoras Uspaskichas/Uspaskich (ry. eg. Viktor Uspasskich) ska bibehållas. I fråga om den icke erkända utbrytarrepubliken Transnistrien görs dock i enlighet med internationellt bruk ett undantag och vi skriver här, något inkonsekvent, de ryska namnen enligt vår gängse translittereringsmodell för ryska. Eftersom Transnistrien inte är internationellt erkänt som stat hade det egentligen varit mer konsekvent att här använda de officiella rumänska namnen.

I fråga om olika tredjeländers EU-ambassadörer och personal inom deras administrationer använder vi, om namnen behöver translittereras, av praktiska skäl engelsk stavning, t.ex. i fråga om Rysslands och Ukrainas EU-ambassadörer: Vladimir Chizhov respektve Kostiantyn Yelisieiev. Detta gäller dock inte för FN- ambassadörer, diplomatisk personal i allmänhet eller representanter i internationella organ.

I en text som ska översättas kan det dessutom förekomma olika felkällor, som att man i exempelvis en fransk text citerar namn tagna ur en engelsk källa och av förbiseende bibehåller den engelska translittereringen. Vidare förekommer sammanblandningar, bortfallna tecken och en allmän osäkerhet om det korrekta bruket.25

Latinska alfabetet

Också språk som skrivs med det latinska alfabetet kan i translittereringshänseende ställa till problem i de fall man relativt nyligen gått över till det latinska alfabetet. Så är fallet i fråga om några turkspråk i de stater som uppstått ur f.d. Sovjetunionen, dvs. azerbajdzjanska26 (äv. kallat azeriska), turkmeniska27 och uzbekiska28 samt karakalpakiska (i Uzbekistan), vilka sedan ett antal år officiellt skrivs med det latinska

24 T.ex. den utvandrade ryske författaren Joseph Brodsky (ry. Iosif Brodskij), den ursprungligen bulgariske konstnären Christo Javacheff (bul. Javasjev), den grekiskättade skeppsredaren och affärsmannen Aristoteles (en. Aristote, fr. Aristotle) Onassis, 1906-75, (gr. Aristotelis Onasis) eller Refaat El-Sayed (ar. Rif'at al-Sa'īd, egyptisk-svensk affärsman) och, som "invandrare i andra generationen", Zinédine Zidane (ar. Zayn al-Dīn Zīdān, fransk fotbollsspelare med algeriska rötter). 25 Olika avvikelser/felaktigheter kan förekomma även utanför translittereringsproblematiken. På franska skriver man ibland "Raoul Castro" i stället för Raúl Castro (Kubas president) och "Abou Sayyaf" i stället för Abu Sayyaf (terroristgrupp i Filippinerna) trots att spanska och filipino skrivs med det latinska alfabetet och ingen translitterering är aktuell. 26 Här avses republiken Azerbajdzjan. Cirka hälften av azerbajdzjanerna lever i Iran (se vidare under "Exonymer, Iran") och använder arabisk skrift. Samma gäller för en mindre grupp i Irak, där de dock kallas turkmener. 27 Här avses republiken Turkmenistan. Cirka en fjärdedel av turkmenerna utgör dock minoritetsgrupper i framför allt Iran och Afghanistan och använder arabisk skrift. 28 Här avses republiken Uzbekistan. Uzbekiskan i norra Afghanistan (se vidare under "Exonymer, Afghanistan") skrivs med arabisk skrift.

alfabetet i stället för med det kyrilliska. Även somaliskan har relativt nyligen börjat skrivas med det latinska alfabetet.

Azerbajdzjanska (äv. kallat azeriska)

För namn i Azerbajdzjan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin ställning och språket har börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med undantag för ett antal exonymer (se nedan under "Exonymer, Azerbajdzjan") och eventuellt vissa etablerade historiska namn, använda azeriska namnformer, varvid vi dock ersätter tecknet ə med bokstaven ä, t.ex. i namnet på Azerbajdzjans premiärminister Artur Rasizadä (eg. Rasizadə). Azerbajdzjanskan skiljer, liksom turkiskan, mellan i och ı ("i utan prick"), vilket vi i fråga om gemener helst bör följa på svenska. Även en versal kan på azerbajdzjanska ha en prick, vilken vi dock inte återger på svenska. I fråga om namn på personer gör vi ett enstaka undantag för Azerbajdzjans president och använder formen Ilham Aliyev och inte den azeriska namnformen "Ilham Äliyev (eg. İlham Əliyev)".

I ett försök att göra skriftbilden mer västerländsk används ibland bokstavskombinationer för att undvika diakritiska tecken. I så fall bör normalt sådana namn återföras till sin rätta skriftbild, vilket innebär att följande justeringar behöver göras: ch > ç, zh > j, g29 > q och gh > ğ. I några fall då skriftbilderna blir alltför disparata och en viss person i Europa blivit känd under ett stavningsanpassat namn bör vi dock godta denna stavning, t.ex. i fråga om människorättsförsvararen Rasul Jafarov (eg. Rəsul Cəfərov, eller Räsul Cäfärov, enl. ovanstående).

Vissa namn har etablerats i sin äldre form (då man translittererade via ryskan), t.ex. Gejdar Alijev (eg. Heydər Əliyev, en. Geydar Aliyev/Aliev, Azerbajdzjans president 1993-2003).

Turkmeniska och uzbekiska

För namn i Turkmenistan och Uzbekistan använde vi tidigare ryska former. Nu när ryskan har förlorat sin ställning och ländernas språk har börjat skrivas med det latinska alfabetet bör vi, med undantag för ett antal exonymer (se nedan "Turkmenistan" resp. "Uzbekistan" under "Exonymer") och vissa historiska namn, använda oss av nu gällande turkmeniska resp. uzbekiska namnformer. Vi gör dock ett enstaka undantag i fråga om Uzbekistans president och använder den ryska formen Islam Karimov och inte den uzbekiska namnformen "Islom Karimov".

Somaliska

Somaliskan standardiserades med latinsk skrift 1972 efter att tidigare normalt ha skrivits med arabisk skrift. I fråga om personnamn använder vi fortfarande etablerade arabiska namnformer med engelsk stavning och skriver/skrev därför bl.a. Hassan Sheikh Mohamud (som. Xasan Sheekh Maxamuud, fr. Hassan Sheikh Mohamoud, Somalias president), Abdiweli Mohamed Ali (som. Cabdiweli Maxamed Cali, f.d. premiärminister), Sharif Sheikh Ahmed (som. Shariif Sheekh Axmed, ty. ibl. Scharif Scheik Ahmed, f.d. president), Mohamed Abdullahi Mohamed (Farmajo) (som. Maxamed Cabdulaahi Maxamed, f.d. premiärminister), (schejk) Hassan Dahir Aweys (som. (Sheekh) Xasan Daahir Aweys, f.d. högste ledare för Islamiska domstolarnas högsta råd ("islamisterna", som. Midowga Maxkamadaha Islaamiga, en. Supreme Islamic Courts Council, Sicc) och (schejk), Yusuf Muhammed Siyad, (som. Yusuf Maxamed Siyaad, fr. Cheikh Yousouf Mohamed Siad, krigsherre), alias Indha'adde (som. Indhacadde, en. ibl. Indha Adde).

Namnet på den islamistiska extremgruppen al-Shabaab (som. Xarakada Mujaahidiinta al-Shabaab, ar. Harakat al- Shabāb al-Mujāhidīn, fr. les shebab el. Al Chabaab, ty. ibl. Al-Schabaab, "den kämpande ungdomsrörelsen") är av arabiskt ursprung och eftersom arabiska är officiellt språk i Somalia vid sidan av somaliskan kan man i en svensk text antingen använda det arabiska namnet i förenklad internationell translitterering (al-Shabab) eller i den somaliska stavningen av namnet (enligt ovan). Samma princip gäller i andra liknande fall.

29 Såvida det inte är ett "riktigt" g. Man måste veta (eller göra en sökning på internet).

Kyrilliska alfabetet

Svenska (eg. skandinaviska, eftersom danskan och norskan tillämpar samma modell), engelska, franska och tyska har var sin egen etablerade modell30 för hur man med latinska bokstäver ska återge kyrillisk text. I engelsk text finns dock någon vacklan mellan olika translittereringssystem. Den engelska "normalvariant" som oftast förekommer i våra texter och i nedanstående framställning liknar mest det amerikansk-brittiska systemet BGN/PCGN31 men också något British Standard (BS, som används av brittiska bibliotek). Dessutom används ibland på svenska den vetenskapliga translittereringen som innebär att man skriver ž istället för zj, x istället för ch etc. (som om man bortser från angivna undantag är tillämpligt även på vitryska och ukrainska, se närmare under "Ryska", "Vitryska" och "Ukrainska" samt under "Bulgariska"). Med den vetenskapliga translittereringen och BS bortfaller bl.a. "intervokaliskt j" och "initialt j" före e. Så skrivs exempelvis efternamnet Andrejev (fr. Andreïev) och staden Jelets (fr. Ielets) på engelska vanligtvis "Andreyev" respektive "Yelets" men med den vetenskapliga translittereringen "Andreev" och "Elets", varvid "j" visserligen ska uttalas men inte skrivas ut. Även tyskan vacklar vid translitterering från det kyrilliska alfabetet mellan två dock ganska lika modeller, DIN och Duden. Den vetenskapliga translittereringen ligger också till grund för modellen ISO 9, där bl.a. det kyrilliska tecknet x (sv. ch) skrivs med h i stället för x (som inom den vetenskapliga translittereringen, medan man på engelska och franska normalt skriver kh). Exempel: städerna Astrachan och Chabarovsk skrivs med ISO 9 "Astrahan" respektive "Habarovsk".

Glappet i fråga om olika translittereringar går i vissa fall utanför den rent "kyrilliska sfären". Kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko skrivs på engelska 67P/Churyumov–Gerasimenko, på franska 67P/Tchourioumov-Guérassimenko och på tyska 67/P Tschurjumow-Gerassimenko. Den upptäcktes 1969 av två sovjetiska (ukrainska) astronomer efter vilka den är uppkallad.

1. Ryska

Ryska namn ska alltid återges i korrekt svensk translitterering, enligt nedanstående. Med korrekt translitterering avses den etablerade modell som används i uppslagsböcker, kartor, tidningar m.m. Som redan nämnts är denna inte densamma på svenska, engelska, franska och tyska.

Nedanstående manual bör användas om t.ex. namn som "Eltsine", "Gorbatchev" eller "Jirinovski" skulle förekomma i en fransk text och man inte är helt säker på att de på svenska skrivs Jeltsin, Gorbatjov och Zjirinovskij.

Presentationen av ryskan är av mer grundläggande karaktär än det övriga materialet och syftar till att på ett heltäckande sätt visa på de systematiska skillnaderna mellan olika språks translittereringar. Exemplen är därför inte i första hand aktuella utan snarare sådana som förmodas kunna vara kända. Från dessa exempel kan man rekonstruera hur aktuella uppdykande namn ska skrivas på svenska. Presentationen av ryskan ligger dessutom till grund för presentationerna av de övriga språk (nedan) som skrivs med det kyrilliska alfabetet.

Exempel för att belysa problemet: engelska franska tyska svenska Yeltsin Eltsine Jelzin Jeltsin Gorbachev Gorbatchev Gorbatschow Gorbatjov Dudayev Doudaïev Dudajew Dudajev Chekhov Tchekhov Tschechow Tjechov

30 Även många andra språk, som spanska, nederländska, polska, slovenska osv., tillämpar vart och ett sin egen modell. 31 United States Board on Geographic Names (BGN) och the Permanent Committee on Geographical Names for British Official Use (PCGN).

Tablå över translittereringar

Nedan ges en översikt över de olika translittereringsmodellerna som även inkluderar den vetenskapliga translittereringen (International Scholarly System, som tillämpas i t.ex. bibliotekssammanhang). ryska engelska franska tyska vetenskaplig svenska а a a a a a б b b b b b в v v w v v г g g (gu-, g g g gh-)32 д d d d d d е e, ye e, ie, ïe e, je e e, je, ie se nedan: "Ryskans vokaler" ё yo, e io, ïo, e jo, o ë jo, io se nedan: "Ryskans vokaler" (e) ж zh j sch ž zj з z z s z z и i i i i i se nedan: "Ryskans vokaler", "Falska diftonger" och "Sammanfall i final ställning" й y ï j j j se nedan: "Falska diftonger" och "Sammanfall i final ställning" к k k k k k л l l l l l м m m (-me) m m m н n n (-ne)33 n n n о o o o o o se nedan: "Ryskans vokaler" п p p p p p р r r r r r с34 s s (-ss-) s (-ss-) s s т t t t t t у u ou u u u se nedan: "Ryskans vokaler" ф f f f f f х kh kh ch x ch ц ts ts z c ts

32 Före främre vokal skriver man gu, eller ibland gh, i stället för bara g för att undvika uttal med tonande sje-ljud. Därför skrivs t.ex. mansnamnet Sergej på franska "Sergueï" eller "Sergheï" och den ryska delrepubliken Dagestan skrivs "Daghestan". 33 Efternamnen Pusjkin, Lenin, Stalin, Kalinin, Putin m.fl. samt ön Sachalin skrivs på franska "Pouchkine", "Lénine", "Staline", "Kalinine", "Poutine" respektive "Sakhaline" för att undvika nasalering. Detta gäller för namn som slutar på -in, -im och -yn. I övriga fall är däremot det gamla bruket att lägga till av stumt e i ordslut numera obsolet. Man skriversåledes även på franska Stalingrad och Kaliningrad (och inte "Stalingrade" och "Kaliningrade"). 34 På franska och tyska skriver man intervokaliskt -ss- i stället för -s- för att ange att uttalet är tonlöst. Namnet Kosygin skrivs således på franska "Kossyguine". Omvänt skrivs dubbelt s ibland enkelt i andra fall, t.ex. i fråga om stadsnamnen Nevinnomyssk (fr. ibl. Nevinnomysk) och Tjerkessk34 (fr. Tcherkessk, ibl. Tcherkesk, en. ibl. Cherkesk).

Ч ch tch tsch č tj Ш sh ch sch š sj Щ shch chtch schtsch šč sjtj Ы y y y y y se nedan: "Ryskans vokaler", "Falska diftonger" och "Sammanfall i final ställning" Э e e e è e se nedan: "Ryskans vokaler" Ю yu iou, ïou ju ju ju; (iu) se nedan: "Ryskans vokaler" Я ya ia, ïa ja ja ja; (ia) se nedan: "Ryskans vokaler"

Till dessa bokstäver kommer mjukt tecken (ь) och hårt tecken (ъ)35, som kan translittereras med spiritus (eller apostrof) men normalt utelämnas i förenklad translitterering. Tidningen Tvoj Den (mer noggrant: Tvoj Den', "din dag") ska således skrivas på detta sätt och inte "Tvoj Denj" (eller "Tvoj Djenj"), där finalt -j är ett försök att med en ungefärlig uttalsanpassning återge mjukt tecken. För mer information om fenomenet mjuka/hårda konsonanter, se nedan avsnittet "Ryskans vokaler".

Ryskans vokaler

Ryskan har två uppsättningar av vokalgrafem:

1. Ryska a э ы о у Translitterering till svenska: a e y o u 2. Ryska я е и ё ю Translitterering till svenska: ja (ia) e, je (ie) i, ji jo (io), e ju (iu)

Den första serien vållar inga translittereringsproblem.

35 Hårt tecken används sedan stavningsreformen 1918 endast mellan prefix som slutar på hård konsonant och stammar som börjar på /j/, t.ex. i Nina Nadjarnych, och förekommer mycket sällan i person- och ortnamn. Framställningen innehåller därför inga exempel med hårda tecken.

Den andra serien, "alternativvokalerna", har däremot flera olika funktioner och translittereringssystemen är inte helt konsekventa. Dessa vokaler interagerar nämligen med hårda (ъ) och mjuka (ь) tecken, som själva inte translittereras men ibland avgör hur vokalerna ska translittereras. Här är det snarare tal om transkribering än translitterering och det är svårt att hantera dessa fall utan tillgång till den ryska skriftbilden. Man kan urskilja följande fall:

exempel sv. eng. fr. ty. (sv.) 1. Alternativvokalerna (alla utom i) anger vokaler med j- förslag a) i början av ord Jazov ja ya/ia ia ja Jeltsin je ye e je Jelena /ie Andrejev Jolka jo e/yo io jo Jusupov ju yu/iu iou ju b) efter vokal Majakovskij ja ya/ia ïa ja Dostojevskij je ye/ie ïe je Sojuz ju yu/iu iou ju c) efter konsonant med hårt/mjukt tecken (även framför i)36 Amu-Darja ja ya/ia ia ja (j > i efter s, t och z, anges i tabellen med *) Prokofjev je/ ie/ye ie je Almetievsk ie* Iljitj ji i/yi i ji Vorobjov jo/ ie/ye ie/io jo io* io/yo Vjugin ju/ iu/yu iou ju iu* 2. Efter konsonant utan hårt eller mjukt tecken anger Rjazan ja ia/ya ia ja alternativvokalerna (även i) bara att föregående konsonant är /ia* mjuk Medvedev e e e e (j > i efter s, t och z, anges i tabellen med *) Putin i i i i Vjoksa jo/ io/yo io jo Speciella regler gäller vid translitterering av sibilant + ë (anges i Aksionov io* tabellen med **) Gorbatjov** o e e o Chrusjtjov** Krjutjkov ju* iu/yu iou ju

36 Denna kombination är vanlig i fadersnamn (mellannamn) avledda av förnamn som slutar med -ij, t.ex. Anatoljevitj och Grigorjevitj (av Anatolij resp. Grigorij).

Kombinationerna io, iu och ia är varianter som (i stället för jo, ju och ja) används i svensk translitterering efter s, t och z för att undvika sammanfall med sj, tj och zj. Motsvarande sammanfall blir inte aktuella vid translitterering till engelska, franska och tyska, som därför enligt den övergripande principen i dessa fall använder yo/yu/ya, io/iu/ia respektive jo/ju/ja. Exempel: sv. eng. fr. ty. sv. eng. fr. ty. datja dacha Datcha Datscha Tatiana Tatyana Tatiana Tatjana ung. [datj-a] ung. [tat-jana] (rysk sommarbostad) (kvinnonamn) Natasja Natasha Natacha Natascha Vasia Vasya Vasia Vasja ung. [natasj-a] ung. [vas-ja] (kvinnonamn) (smeknamn)

Den svenska translittereringen är konsekvent när det handlar om att ange ryskt [j] med men inte när det gäller att ange mjuk konsonant: Här sätts ut framför a, o och u (Berdjajev) men inte framför e eller i (Lebedev, Lena, Medvedev). Formen "Lebedjev" är därför, liksom "Medvedjev", felaktig på svenska.

Om man ser "ja (ia)", "jo (io)" och "ju (iu)" i en svensk translitterering kan man därför inte heller veta om j anger ljudet [j] eller bara anger att föregående konsonant är mjuk. Exempel: Uttalsmässigt börjar Rjazan på mjukt r + a, medan Amu-Darja slutar på mjukt r + ja. Den korrekta ryska formen kan i detta fall alltså inte rekonstrueras utifrån den svenska, och translittereringen är därför inte reversibel.

Ett problem med bokstaven e är att den har en mindre vanlig "syster", ë, som är betonad och uttalas [o] samt anger att föregående konsonant är mjuk37. Bokstaven translittereras i de flesta fall med jo (io), t.ex. i mansnamnet Fjodor och städerna Orjol och Kisjinjov38, men med o efter sibilant (sj, tj, sjtj), t.ex. i namnen Gorbatjov och Chrusjtjov. I det senare fallet sammanfaller den svenska translittereringen med den tyska men inte med den engelska och franska, där e används (jfr sv. Chrusjtjov, en. Khrushchev, fr. Khrouchtchev, ty. Chruschtschow)39. I detta fall måste man alltså känna till den ryska ordbilden, men det hjälper inte alltid: Tremat över bokstaven utelämnas ofta i löpande rysk text och ë translittereras därför ibland av misstag med e.

Rent praktiskt innebär detta vid översättning till svenska följande:

Från engelska till svenska: eng. sv. eng. sv. ya/ia ja Yazov Jazov ia efter s, t och z Oktyabrsky Oktiabrskij ye/ie je i början av ord (rysk bokstav: e) Yeltsin Jeltsin mellan vokaler Dostoyevsky Dostojevskij efter konsonant med hårt/mjukt tecken Prokofiev Prokofjev ie efter s, t eller z med hårt/mjukt tecken Almetyevsk Almetievsk yi ji Ilyich Iljitj yo/io jo Vorobyov Vorobjov io efter s, t och z Aksyonov Aksionov yu/iu ju Yusupov Jusupov

37 Positionen vokal + jo förekommer sällan i rent ryska ord. I låneord och utländska namn som "майор" (major, major) samt "Нью-Йорк" (Nju-Jork, New York) och "Айова" (Ajova, Iowa) skrivs йo trots att ё egentligen bättre hade passat in i systemet. 38 Det ryska namnet på Moldaviens huvudstad Chisinau. 39 Namnet Pugatjov/Pugatjova skrivs på engelska Pugachev men även Pugachyov förekommer.

iu efter s, t och z Tyumen Tiumen e e i början av ord (rysk bokstav: э) Elista Elista efter konsonant utan hårt/mjukt tecken Medvedev Medvedev o i betonad ställning efter sibilant (sj, tj, sjtj) Gorbachev Gorbatjov Khrushchev Chrusjtjov

Från franska till svenska: fr. sv. fr. sv. ia/ïa ja Yazov Jazov Maïakovski Majakovskij ia efter s, t och z Oktiabrski Oktiabrskij ie/ïe je i början av ord; Iekaterinbourg Jekaterinburg mellan vokaler; Dostoïevski Dostojevskij efter konsonant med hårt/mjukt tecken Prokofiev Prokofjev ie efter s, t eller z med hårt/mjukt tecken Almetievsk Almetievsk i i Irina Irina ji efter konsonant med hårt/mjukt tecken Ilitch Iljitj io/ïo jo Vorobiov Vorobjov io efter s, t och z Aksionov Aksionov iou/ïou ju Ioussoupov Jusupov Soïouz Sojuz iu efter s, t och z Tioumen Tiumen e je i början av ord (rysk bokstav: e) Eltsine Jeltsine e i början av ord (rysk bokstav: э); Elista Elista efter konsonant utan hårt/mjukt tecken Medvedev Medvedev o i betonad ställning efter sibilant (sj, tj, sjtj) Gorbatchev Gorbatjov Khrouchtchev Chrusjtjov

Från tyska till svenska: ty. sv. ty. sv. ja ja Jasow Jazov ia efter s, t och z Oktjabrskij Oktiabrskij je je Dostojewskij Dostojevskij ie efter s, t eller z Almetjewsk Almetievsk ji ji Iljitsch Iljitj jo jo Worobjow Vorobjov io efter s, t och z Aksjonow Aksionov ju ju Jussupow Jusupov iu efter s, t och z Tjumen Tiumen

"Falska diftonger"

Vokal + j kan i sina motsvarigheter på engelska, franska och tyska se ut som diftonger men är det inte. ry. eng. fr. ty. sv. ай -ay -aï -ai/-aj -aj (t.ex. Bajkalsjön, Altaj, Batajsk) ей -ey -eï -ei/-ej -ej (t.ex. Sergej, Jenisej, Kopejsk, Balej) ий -y/-iy -i/-iy -i/-ij -ij (t.ex. Gorkij, står nästan alltid final ställning, se nedan "Sammanfall i final ställning") ой -oy -oï -oi/-oj -oj (t.ex. bolsjoj, "stor") уй -uy -uï -ui/-uj -uj (t.ex. Kujbysjev) ый -y/-yy -y/-yy/ -y/-yj -yj (t.ex. novyj, "ny"), står nästan alltid final ställning, se -yï/-yi nedan "Sammanfall i final ställning")

I fråga om ovanstående påpekas särskilt ändelsen -yjsk/ijsk. Städerna Baltijsk och Novorossijsk skrivs på engelska ofta och på tyska genomgående "Baltisk" respektive "Novorossisk"(på engelska)/"Noworossisk"(på tyska).

Sammanfall i final ställning

I engelsk translitterering uppkommer ett "finalt -y" som på grund av sammanfall (i just engelskan) har följande tre olika motsvarigheter på ryska och svenska:

ry. eng. fr. ty. sv. 1. -ый -y/-yy -y/-yy/ -y/yj -yj Normal adjektivändelse, t.ex. i groznyj -yï/-yi ("förskräcklig", även namn på Tjetjeniens huvudstad) eller staryj ("gammal", t.ex. i namnet på staden Staryj Oskol). 2. -ий -y/-iy/ -i -i -ij Adjektivändelse som ersätter den vanligare ändelsen -ii -yj efter g, k, ch, zj, sj, tj och sjtj, t.ex. i ordet gorkij ("bitter", även använt som efternamn), samt i ledet - skij (även i olika efternamn som Tjajkovskij). Den förekommer också efter n, t.ex. i sinij ("blå") och i en rad mansnamn som Anatolij, Dmitrij, Gennadij, Grigorij, Jevgenij Jurij, Valerij, Vasilij och Vitalij. 3. -ы -y -y -y -y Substantivisk pluraländelse, t.ex. namnet på kurorten Mineralnyje Vody ("mineralvatten", pl.).

För franskan och tyskan finns ett motsvarande sammanfall i fråga om både finalt -i och finalt -y. vilket kan utläsas ur ovanstående material: ry. fr./ty. sv. -и och -ий -i -i och -ij -ы och -ый -y -y och -yj

Exempel: På franska skrivs namnet Jurij Gagarin "Youri Gagarine" och staden Sotji "Sotchi".

I bilagan finns övningar för den som vill få ett fastare grepp om tillämpningen.

Avslutande, något sammanfattande exemplifiering sv. Archangelsk Brezjnev Gorbatjov Jeltsin Solzjenitsyn Sotji Tjernomyrdin eng. Arkhangelsk Brezhnev Gorbachev Yeltsin Solzhenitsyn Sochi Chernomyrdin fr. Archanguelsk Brejnev Gorbatchev Eltsine Soljenitsyne Sotchi Tchernomyrdine ty. Archangelsk Breschnew Gorbatschow Jelzin Solschenizyn Sotschi Tschernomyrdin

Undantag

Undantagen (på svenska) från ovanstående allmänna principer är få. De gäller (liksom i fråga om resten av världen) historiska personer, bl.a. tsarer med exempelvis namnen Peter (ry. Pjotr) och Alexander40 (ry. Aleksandr), på samma sätt som franska kungar med namnet "Louis" på svenska heter Ludvig, samt vissa efternamn av omisskännligt tyskt ursprung, t.ex. i fråga om poeten Osip Mandelstam (eg. Mandelsjtam), den politiske teoretikern Lev Bronstein (eg. Bronsjtejn, mer känd som Lev [en. Leon, fr. Léon, ty. Leo] Trotskij) och regissören Sergej Eisenstein (eg. Ejzensjtejn)41. Ytterligare undantag utgörs av familjenamnet Potemkin [ung. utt.: pat-jomkin] (eg. Potiomkin) liksom namnet Leo (eg. Lev, fr. Léon) Tolstoj. Slutligen använder vi engelsk translitterering i fråga om internationellt kända företag, t.ex. Yukos Oil (ry. och ty. Jukos, fr. Ioukos) och Lukoil (ry. Lukojl), samt för namn som faktiskt är engelska, som punkgruppen Pussy Riot (ry. Pussi Rajot). Om man skriver det engelska namnet på ett företag eller en institution ska man använda engelsk translitterering även i fråga om ingående ortnamn, t.ex. "Chelyabinsk (inte Tjeljabinsk) Electrometallurgical Integrated Plant" (ry. Tjeljabinskij elektrometallurgitjeskij kombinat).

Det bör också tilläggas att man på engelska och andra språk i strid med de vanliga translittereringsreglerna använder x i stället för ks i vissa kända namn samt, här i fråga om engelska (och i enlighet med BS), ei och oi (och inte ey och oy), motsvarande ej och oj i svensk translitterering. På engelska skriver man således oftast "Maxim" (Maksim), "Andrei" (Andrej), "Alexei" (Aleksej), "Sergei" (Sergej), "Tolstoi" (Tolstoj), "Yenisei" (Jenisej) och "Bolshoi Theatre" (Bolsjoj teatr, "Stora teatern", Bolsjojteatern). Kvinnonamnet Natalja (en. eg. Natalya) skrivs på engelska oftast "Natalia". Namnet Garri Kasparov (f.d. världsmästare i schack) skrivs på engelska (och franska) "Garry (ibl. Gary) Kasparov", Marija Sjarapova (tennisspelare) skrivs "Maria Sharapova" och Jevgenij Kasperskij (antivirusspecialist) skrivs "Eugene Kaspersky". Förnamnet Lev (t.ex. Trotskij) skrivs på engelska "Leon" på franska "Léon" och på tyska "Lew" eller "Leo".

Vissa kända namn har också en etablerad något avvikande fransk stavning: Namnen Aleksandr, Jelena, Jeltsin, Jevgenij, Lenin och Potemkin (det sistnämnda utgör en avvikelse även i svenskan) skrivs på franska oftast "Alexandre", "Elena", "Eltsine", "Evgueni" (undantag: "Eugène Kaspersky", jfr ovan), "Lénine" och "Potemkine". Namnet Maksim Gorkij skrivs på franska ofta "Maxime Gorki". Till detta kommer att man på franska ibland använder engelska translittereringsmönster och exempelvis skriver "Le Bolshoï" i stället för "Le Bolchoï" (Bolsjojteatern/-baletten).

Dessutom använder man på engelska, franska och tyska ibland avvikande namnformer för rysk-ortodoxa kyrkliga dignitärer, exempelvis i fråga om patriarken av Moskva Kirill I (fr. Cyrille, ty. Kyrill) och dennes företrädare Aleksij II (en. och fr. Alexis II, ty. Alexi II, en. och ty. ibl. äv. Alexius II).

Vetenskaplig translitterering Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det följande justeringar som ska vidtas vid översättning till svenska: c > ts, č > tj, x > ch, š > sj, ž > zj, ë > jo (el. o), è > e samt initalt och efter vokal e > je

Rysslands valuta rubel heter på ryska egentligen "rubl".

40 Samt, givetvis, en uppsjö andra historiska namn. Däremot skriver vi helt korrekt Aleksandr Solzjenitsyn. 41 Det normala är dock att man (i fråga om ryska och andra språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet) behandlar utländskt klingande namn på samma sätt som andra namn/ord.

Observera slutligen att flera orter i Ryssland relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Ryssland". Se även "Exonymer, Ryssland" nedan.

2. Serbiska/montenegrinska

Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras serbiskan till olika västeuropeiska språk på samma sätt. Samma gäller för montenegrinskan. För dessa språk används ett latinskt alfabet ("latinica") som är identiskt med kroatiskans och bosniskans modifierade variant av det latinska alfabetet. Det innebär att vi använder tillhörande diakritiska tecken och således skriver t.ex. Slobodan Milošević (tidigare president i Förbundsrepubliken Jugoslavien). Det normala bör emellertid vara att ersätta tecknet "đ" med dj och då skriva t.ex. Zoran Djindjić (premiärminister i Serbien 2001-2003) och Milo Djukanović (Montenegros premiärminister) i stället för "Zoran Đinđić" och "Milo Đukanović". Samma gäller i princip för engelska, franska och tyska, varför namn på serbiska och montenegrinska inte behöver anpassas vid översättning till svenska.

För fullständighetens skull redovisas här det serbiska alfabetet med sin latinska motsvarighet: serbiskt tecken Translitterering serbiskt tecken Translitterering А A Н N Б B Њ Nj В V О O Г G П P Д D Р R Ђ Đ đ / Dj dj (se ovan) С S Е E Т T Ж Ž Ћ ћ Ć З Z У U И I Ф F Ј J Х H К K Ц C Л L Ч Č Љ Lj Џ Dž М M Ш Š

Det kan dock på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar från det kyrilliska alfabetet enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på engelska skriver "Nish" i stället för Niš (stad i Serbien).

Montenegrinskan har följande två extra tecken som saknas i serbiskan: kyrilliska latinica Ć Ś З́ Ź

Se även "Serbien" och "Kosovo" under "Exonymer".

3. Makedonska

Till skillnad från flertalet språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet translittereras makedonskan på samma sätt till de olika västeuropeiska språken (i likhet med serbiskan/montenegrinskan, se ovan) och man

följer därvid samma mönster som för serbiskan, alltså med olika diakritiska tecken som "š" (sj-ljudet) och "č" m.fl. (och inte med sj på svenska, sh på engelska, sch på tyska o.s.v.).

De bokstäver som (liksom på serbiska) translittereras på annat sätt än från ryska är följande och translittereringen är här som sagt densamma på engelska, franska, tyska och svenska:

Ж > ž Х > h Ц > c Ч > č Ш > š

Till dessa kommer

Љ > lj Њ > nj Џ > dž som inte förekommer i ryskan men i serbiskan.

Makedonskan har dessutom också följande tre extra bokstäver jämfört med serbiskan:

Ѓ ѓ > gj (variant: g') S s > dz Ќ ќ > kj (variant: k'); specialfall: efternamnsändelsen -iќ > -ić

Dessa translittereras på samma sätt till engelska, franska, tyska och svenska. Om varianterna g' och k' skulle förekomma i latinsk skrift bör dessa varianter helst ersättas med gj respektive kj.

Makedonskan har numera en officiell translitterering, för pass o.d., vilket i följande fyra fall innebär en avvikelse från standarden:

Ж > ž (officiellt: zh) Ч > č (officiellt: ch) Ш > š (officiellt: sh) Џ > dž (officiellt: dj)

Om denna stavning förekommer bör den dock ersättas med ovan rekommenderade normala variant. Syftet med den "officiella modellen" är uppenbarligen att undvika diakritiska tecken som riskerar att falla bort.

Rent praktiskt innebär dock allt detta att vi vid översättning i princip normalt ska skriva på samma sätt som i källtexten.

Det kan dock, utöver slarv och förenklingar, på andra språk undantagsvis förekomma att man translittererar makedonskan från det kyrilliska alfabetet enligt samma modell som för ryska och i så fall exempelvis på engelska skriver "Okhrid" i stället för Ohrid (stad i Makedonien). Sådan stavning bör korrigeras till ovan beskrivna normalvariant.

Slutligen kan nämnas att man i fråga om albanska personnamn (albanska talas av en tredjedel av befolkningen i Makedonien) inte translittererar dessa från makedonskan utan skriver så som de normalt skulle skrivas med det latinska alfabetet i Albanien.

Se även " Exonymer, Makedonien".

4 Bulgariska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska42 (se ovan under "Ryska"), gäller i huvuddrag även för bulgariskan och ur praktisk synvinkel kan därför den ryska tablån användas. Exempelvis skrivs städerna Burgas och Ruse på franska "Bourgas" och "Roussé". Stadsnamnet Ruse skrivs på engelska, liksom på tyska, oftast "Russe" och städerna Sjumen och Dobritj samt staden och kärnkraftverket Kozloduj skrivs på engelska "Shumen" (ibl. "Shoumen"), "Dobrich" respektive "Kozloduy". Staden Plovdiv skrivs på tyska "Plowdiw"43. Se även "Exonymer, Bulgarien". Flera städer har gett namn åt Nuts 3-områden.

Det finns dock ett par undantag i förhållande till ryskan:

1. Det kyrilliska tecknet "е" translittereras alltid med e och aldrig med je till skillnad från ryskan, där man vid translitterering till svenska normalt skriver e efter konsonant men je initialt och efter vokal. De ryska kvinnonamnen Jelena och Jekaterina motsvaras således av de bulgariska namnen Elena och Ekaterina trots att den kyrilliska ordbilden är densamma som på ryska. Bulgariska har således också vokalmöte med e i andra position, t.ex. i stadsnamnet Blagoevgrad och personnamnen Nikolaj Liliev (författare). I motsvarande fall använder man vid translitterering av ryska namn (och i enlighet med ryskans uttal) ett inskjutet j (t.ex. Dostojevskij) på svenska, medan engelskan i sådana fall använder y eller utelämnar.

2. Tecknet щ translittereras från ryskan sjtj (en. shch) men sjt (en. sht) från bulgariskan.

3. Bulgariskan har också en bokstav som finns men saknar eget ljudvärde i ryskan: "ъ" Denna translittereras mer noggrant med ă, men vi förenklar detta normalt till a (vilket visserligen leder till sammanfall med vanligt a), t.ex. i namnet Parvanov, mer noggrant: Părvanov, f.d. president, och i Bălgarija, förenklat: Balgarija, Bulgarien på bulgariska).

Ur rent praktisk synvinkel kan man således vid översättning från engelska, franska eller tyska använda tablån för ryska men måste vara uppmärksam på att inte skjuta in ett j mellan vokal och e, som man gör vid translitterering av ryska namn, där exempelvis engelskans "Dostoevsky" (om denna stavning skulle tillämpas i stället för det normala "Dostoyevsky") blir Dostojevskij, utan behålla vokalmötet som i Blagoevgrad.

År 2006 införde man i Bulgarien en officiell translitterering som i stort sett överensstämmer med den engelska. Undantag är dock att tecknet "x" translittereras med h (och inte kh)44 och att mjukt tecken (ь) translittereras med y (och inte med ', ett tecken som vi i förenklingens namn utelämnar) samt att ändelsen - ija (en. -iya) skrivs -ia. Detta till trots använder svenskan och andra västeuropeiska språk fortfarande vart och ett oftast sin egen modell för translitterering av bulgariska.

En källtext (på en., fr. eller ty.) kan också vara baserad på andra (mindre vanliga) translittereringsmodeller. Utöver vad som anges i tablån under Ryska ska i så fall även följande justeringar vidtas: x > ch, tz > ts, vokaliskt y > i, ai > aj, ia > ja, iu > ju, ou > u samt (engelskt) j > dzj (och franskt) j > zj

Om man i källtexten använder vetenskaplig translitterering (med diakritiska tecken) är det i stället följande justeringar som ska vidtas i förhållande till källtexten: c > ts, č > tj, h > ch, š > sj, ž > zj

42 På tyska har man en viss tendens att frångå sin egen translitterering och då använda den internationella translittereringen med bland annat diakritiska tecken (jfr "Serbiska" och "Makedonska") och i så fall skrivs staden Plovdiv på detta sätt även på tyska (och inte "Plowdiw"). 43 Även på engelska skriver man ofta, och i så fall som exonymer, "Bourgas" och "Rousse". 44 Exempel på detta: Staden Chaskovo skrivs "Haskovo" (en. "Khaskovo").

Några exempel på personnamn: Georgi (en. Georgy, fr. Gueorgui) Parvanov (f.d. president), Rusen Asenov Plevneliev (fr. Rossen Assenov Plevneliev, ty. Rossen Assenow Plewneliew, Bulgariens president), Bojko (en. Boyko, fr. Boïko) Borisov (fr. Borissov, ty. Borissow, premiärminister), Sergej Stanisjev (en. Sergei Stanishev, fr. Sergueï Stanichev, f.d. premiärminister), Rumjana Zjeleva (en. och fr. Rumiana Jeleva, ty. Schelewa, f.d. utrikesminister), Ivajlo (en. Ivailo, fr. Ivaïlo) Kalfin (fr. Kalfine, vice premiärminister), Plamen (Vasilev) Oresjarski (en. Plamen (Vassilev) Oresharski, fr. Orecharski, f.d. premiärminister) och Solomon Pasi (inte "Passy", som namnet ofta skrivs, f.d. utrikesminister) (se vidare regeringslistorna på svenska enhetens hemsida).

Observera att flera bulgariska mansnamn och efternamn slutar med -i (t.ex. Evgeni och Georgi samt efternamn på -ski) (och alltså inte ska skrivas med -ij som motsvarande ryska namn, dvs. Jevgenij, Grigorij och -skij, se ovan under "Ryska"). Däremot heter det dock Valerij. Flera mansnamn som på många andra språk slutar med -er får på bulgariska -ar (egentligen -ăr), t.ex. Aleksandar, Dimitar och Petar. På engelska anpassas dessa ibland och skrivs med -er men på svenska ska man, liksom på bulgariska, skriva -ar.

Normal translitterering gäller även för namnet på Bulgariens f.d. premiärminister och tidigare kung Simeon Sakskoburggotski (Simeon II Sachsen-Coburg-Gotha, en. även Saxe-Coburggotski, fr. och ty. äv. Saxcoburggotski) som större delen av sitt liv levt i exil i Spanien och själv skriver sitt namn "Saxe-Coburg Gotha" eller bara "Saxe-Coburg".

På engelska och franska återger man i fråga om personnamn normalt det kyrilliska tecknet "x" (sv. ch) med kombinationen kh och det kyrilliska tecknet "ч" (som på svenska skrivs tj) med kombination ch (en.) respektive tch (fr.). I enstaka fall förekommer avvikelser så att man på bl.a. engelska skriver ch där det normalt skulle ha stått kh. I dessa fall ska vi på svenska bibehålla ch. Exempelvis gäller detta i fråga om den f.d. arbetsmarknadsminister Christina Christova, vars namn även på engelska skrivs på detta sätt. Däremot skriver man på engelska enligt normerna med kh i namnet Christo Botev (en. Khristo Botev, bulgarisk poet och frihetshjälte på 1800-talet).

I fråga om bulgarer som arbetar inom EU-institutionerna eller den ständiga representationen samt bulgariska ledamöter av Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén translittererar vi inte namnen enligt gängse principer utan använder av praktiska skäl en och samma namnform på alla språk (ofta engelsk translitterering), t.ex. i fråga om Boyko Kotzev (i st. för Bojko Kotsev, f.d. ständig representant) och Alexander Arabadjiev (i stället för Aleksandr Arabadzjiev, ledamot av Europaparlamentet, f.d. domare i EU-domstolen.

Se även " Exonymer, Bulgarien".

5. Vitryska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska (förenklad version av BGN/PCGN), franska och tyska (se ovan under "Ryska"), gäller i sina huvuddrag även för vitryskan och ur praktisk synvinkel kan därför den ryska tablån användas (med dess angivna avvikelser) med korrigeringarna w > u och, efter konsonant, ye > e (se vidare nedan).

Det bör dock påpekas att det är vanligt att man i mediespråket och EU:s dokument fortfarande ofta möter de ryska namnformerna och inte de vitryska, och därtill är ryska officiellt språk vid sidan om vitryskan. Vi använder dock numera de vitryska namnformerna av geografiska namn i Vitryssland samt av personnamn, men gör ett enstaka undantag i fråga om Vitrysslands president och använder den ryska formen Aleksandr (fr. Alexandre) Lukasjenko och inte den vitryska namnformen "Aljaksandr Lukasjenka". I fråga om övriga personer använder vi de vitryska namnen, t.ex. i fråga om oppositionspolitikerna Aljaksandr Kazulin (ry. Aleksandr Kozulin), Aljaksandr Milinkevitj och Michail Marynitj (ry. Marinitj).

Särdrag för vitryskan är translittereringen av tecknet "г" som till skillnad från ryskan (uttalas annorlunda och) translittereras med h till alla språk och därför ska kvarstå vid översättning från engelska utom i

kombinationerna sh och zh (se ovan under "Ryska"), samt att bokstaven "i" skrivs som i det latinska alfabetet och inte som på ryska.

Utöver "i" har vitryskan ytterligare en extra bokstav jämfört med ryskan:

Ў ў > ǔ, förenklat: u (på de flesta språk, men på engelska oftast w)

Tecknet "e" translittereras även efter konsonant i fransk text med ie och i engelsk text ibland med ye. Stadsnamnen Vitsebsk och Homel skrivs på engelska således ibland "Vitsyebsk" respektive "Homyel".

Vitryskan har också sin egen, av oss sällan använd, nationella translitterering (som i mycket liknar den vetenskapliga translittereringen och ISO 9). Med denna translittereras tecknet "e" med ie efter konsonant men med je initialt och efter vokal, och diakritiska tecken förekommer. Om den nationella modellen har använts i en text ska man vid översättning till svenska införa följande justeringar: ie > e, ia > ja, iu > ju, ǔ > u, ž > zj, c > ts, č > tj och š > sj

Kombinationen ch (för det kyrilliska tecknet "x") ska i denna kontext kvarstå eftersom bruket här sammanfaller med svenskans. De ovannämnda städerna skrivs med. den nationella modellen "Viciebsk" respektive "Homiel".

Sammanfattande tabell över skillnaderna mellan svenska, engelska, franska och tyska Vitryska En. Fr. Ty. Nationell vitrysk Svenska Kyrilliskt tecken translitt. В в v v w v v Ж ж zh j sch ž zj З з z z s z z Ў ў w u u ǔ u Х х kh kh ch ch ch Ц ц ts ts z c ts Ч ч ch tch tsch č tj Ш ш sh ch sch š sj Е е ye/e ie e ie, je e, je Ё ё yo/e io/e jo, o io, jo jo Э э e e e e e Ю ю yu ïou, iou ju iu, ju ju, iu Я я ya ïa, ia ja ia, ja ja, ia Г г h h h h h І і i i i i i Й й y i j j j

Observera också att flera orter i Vitryssland relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Vitryssland". Se även "Exonymer, Vitryssland".

6. Ukrainska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska (förenklad version av BGN/PCGN), franska och tyska (se ovan under "Ryska"), gäller i sina huvuddrag även för ukrainskan och ur praktisk synvinkel kan därför den ryska tablån (med dess angivna avvikelser) användas. Bokstaven h ska vid översättning från engelska kvarstå som h utom i kombinationerna sh och zh (se ovan under "Ryska" och nedan).

Följande två tecken (uttalas och) translittereras annorlunda från ukrainskan än från ryskan: Г > h (på ryska: g) И > y (på ryska: i)

Exempel: Namnet på Ukrainas f.d. vice premiärminister Kostiantyn Hrysjtjenko skrivs på ryska "Konstantin Grisjtjenko". I detta och vissa andra fall skrivs namnet (här efternamnet) lika på ryska och ukrainska (Грищенко) men de nämnda bokstäverna uttalas och (här med avvikelse från den generella principen) translittereras olika.

Detta återverkar för engelskans del på ändelsen "-ий", som vi på svenska skriver -yj (en. -yi el. -y, fr. -yï, ty. -yj), t.ex. i namnet Ihor Kolomojskyj (en. Ihor Kolomoyskyi, förenklat: Kolomoysky, "känd oligark").

Ukrainskan har också fyra extra bokstäver jämfört med ryskan: sv. en. fr. ty. Ґ ґ > g g g g Є є > je45 ye ie je І і > i i i i Ї ї > ji yi el i ï ji

Tidigare translittererades det sistnämnda tecknet med ï men av principiella och systematiska skäl bör det på svenska skrivas ji, t. ex. i stadsnamnen Mykolajiv, Izmajil och Makijivka (tidigare: Mykolaïv, Izmaïl och Makiïvka; en. Mykolaiv, Izmail och Makiivka).

Ukrainskans "normala" "e" translittereras till skillnad från ryskans motsvarighet alltid med e (inte med je).

På engelska kan det komplicerade förhållandet i fråga om den latinska bokstaven y i ordslut bli lika komplicerat som vid translitterering från på ryskan men här är det tecknet "и" (inte tecknet "ы", vilket saknas i ukrainskan) som translittereras med y.

Till detta förekommer på engelska viss vacklan mellan olika translittereringsmodeller, vilket exempelvis innebär att städerna Charkiv och Cherson, som på engelska normalt skrivs "Kharkiv" respektive "Kherson", ibland kan skrivas "Harkiv" och "Herson" (med translittereringsmetoden ISO 9, se ovan under "Kyrilliska alfabetet").

Några allmänt belysande exempel i fråga om personnamn: Viktor Jusjtjenko (sv.), en. Viktor Yushchenko, fr. Viktor Iouchtchenko, ty. Wiktor Juschtschenko (f.d. president) Jurij Jechanurov (sv.), en. Yuriy Yekhanurov, fr. Youriï (förenklat Youri) Yekhanourov, ty. Jurij Jechanurow (f.d. premiärminister)

I vissa sammanhang slarvas det då och då, så att t.ex. namnet Andrij Sjevtjenko (fotbollsspelare) skrivs "Andrey Shevchenko" (det stod ju så på tröjan), vilket är den engelska translittereringen. "Andrej" är därtill den ryska formen av det ukrainska namnet Andrij. I mediespråket möter vi fortfarande ofta ryska namnformer i stället för ukrainska, t.ex. i fråga om Viktor Janukovytj (varvid "Janukovitj" är den ryska formen, f.d. president).

Ett enstaka undantag (på svenska) från ovanstående allmänna principer är namnet på den f.d. premiärministern Julia (uk. Julija, en. Yulia, fr. Ioulia) Tymosjenko ("Timosjenko" är den ryska formen).

Ukrainskan har också sin egen nationella translitterering, där tecknen "я", "є"."ю" och " ї" (sv.: ja, je. ju och ji) skrivs ia, ie, iu och i utom initialt där de skrivs ya, ye, yu och yi. Exempel: namnet Arsenij Jatsenjuk (Арсеній Яценюк) skrivs officiellt "Arsenii (ibland reducerat till Arseni) Yatseniuk" men på engelska

45 Man tillämpar samma princip som för ju och ja och translittererar således till svenska med je, men med ie efter s, t och z (se ovan under "Ryska"). Exempel: stadsnamnet Sievjerodonetsk (Сєвєродонецьк, en. Syevyerodonetsk, fr. Sievierodonetsk, ty. Sjewjerodonezk).

"Arseniy (ibland förenklat till Arseny) Yatsenyuk" (Ukrainas premiärminister). Vidare translittereras tecknet "й" med i (som enl. BS), och inte med y som på engelska, t.ex. i fråga om Majdan Nezalezjnosti (uk. off.: Maidan Nezalezhnosti, en. "Maydan Nezalezhnosti", Självständighetstorget i Kiev), men initialt (vilket är ytterst ovanligt) med y. Kombinationen gh används som translitterering av "г"efter tecknet "з" (= zgh) för att undvika sammanfall med ж (= zh).

Rent praktiskt innebär detta att man vid översättning av text från engelska, om Ukrainas nationella translitterering tillämpas, kan använda den ryska tablån men bör ersätta ii med iji utom finalt där det blir -ij (Makiivka > Makijivka , Arsenii > Arsenij) samt ersätta kombinationerna ie,ia, io och iu med e, ja, jo respektive ju utom där de står efter s, t och z där de bör kvarstå. Teckenkombinationen zgh (kyrill: "зг") bör ersättas med zh (samtidigt som zh i svensk version blir zj).

Sammanfattande tabell över skillnaderna mellan svenska, engelska, franska och tyska Ukrainska En. Fr. Ty. Nationell ukrainsk Svenska Kyrilliskt tecken translitt. В в v v w v v Ж ж zh j sch zh zj З з z z s z Х х kh kh ch kh ch Ц ц ts ts ts ts Ч ч ch tch tsch ch tj Ш ш sh ch sch sh sj Щ щ shch chtch schtsch shch sjtj Е е e e e e e Є є ye ie je ie, ye je, ie Ю ю yu ïou, iou ju iu, yu ju, iu Я я ya ïa, ia ja ia, ya ja, ia Г г h h h h h Ґ ґ g g g g g И и y y y y y -ий -yi/-y -yï -yj -yi -yj І і i i i i i -ії- -iyi- -iï- -iji- -ii- -iji- -ій -iy (-y) -iï (-i) -ij -ii (-i) -ij Ї ї yi ï ji i, yi ji Й й y j j i, y j

Utländskt klingande namn behandlas på samma sätt som andra ord (se "Ryska")

Ukrainas valuta hryvnia heter på ukrainska egentligen "hryvnja".

Observera också att flera orter i Ukraina relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Ukraina". Se även "Exonymer, Ukraina".

7. Kazakiska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska (se ovan under "Ryska"), tillämpas också för kazakiskan, t.ex. i fråga om namnen Nursultan Nazarbajev (en. Nazarbayev/Nazarbaev, fr. Noursoultan Nazarbaïev/Nazarbaev, Kazakstans president) och Ak Zjol ("den ljusa stigen", en. Ak Zhol, ett oppositionsparti).

Kazakiskan har dessutom nio extra bokstäver som translittereras enligt följande: Ғ ғ > gh Ə ə > ä İ і > i (kort, i motsats till И и) Қ қ > q Ң ң > ng Ө ө > ö Ү ү > ü Ұ ұ > u (kort, i motsats till У у) Һ һ > h Den kyrilliska teckenkombinationen "ау" translittereras ibland som "aw" men bör skrivas au (som vid translitterering från ryska).

I princip innebär inte de extra bokstäverna något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna. På ryska använder man i stället för de angivna nio extra bokstäverna "г, а, и, к, н, о, у, у respektive х" (alltså g, a, i, k, n, o, u, u resp. ch). Det kan förekomma att man i fråga om personnamn och liknande i t.ex. en engelsk text haft en rysk källa (på svenska, i fråga om geografiska namn normalt de ryska namnen); exempel: Bolat Äbilov (en. Bulat Abilov, fr. Boulat Abilov, politiker, varvid man har utgått från den ryska formen "Bulat" i stället för den kazakiska formen "Bolat").

Observera också att flera orter i Kazakstan relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Kazakstan". Se även " Exonymer, Kazakstan".

Kazakiskan kan också inofficiellt skrivas direkt med det latinska alfabetet. I så fall används en annan (av turkiskan inspirerad) stavning som bland annat medför att sje-ljudet (det kyrilliska tecknet "ш"), vilket till svenska translittereras sj, till engelska sh, till franska ch, till tyska sch och med vetenskaplig translitterering skrivs š, i stället skrivs ş (som på turkiska) samt att y ersätts med ı (i utan prick) osv. Denna stavning är dock inte etablerad och är med en mängd diakritiska tecken heller inte särskilt praktisk.

Se även "Exonymer, Kazakstan", nedan.

8. Kirgiziska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska (se ovan under "Ryska"), tillämpas också för kirgiziskan, t.ex. i fråga om namnet Kurmanbek Bakijev (en. Bakiyev, fr. Bakiev, ty. Bakijew, Kirgizistans f.d. president). Till detta kommer,liksom vid translitterering från ryskan, andra anpassningar, t.ex. i fråga om namnet Feliks (en. Felix) Kulov (f.d. premiärminister)

Kirgiziskan har dessutom tre extra bokstäver som translittereras enligt följande: Ң ң > ng Ө ө > ö Ү ү > ü

I princip innebär inte de extra bokstäverna något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna.

Se även "Exonymer, Kirgizistan".

9. Tadzjikiska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska (se ovan under "Ryska"), tillämpas också för tadzjikiskan.

Tadzjikiskan har dessutom sex extra bokstäver som translittereras enligt följande: Ғ ғ > gh Ӣӣ > y

Қ қ > q Ӯӯ > ö Ҳ ҳ > h Ҷҷ > dzj (en. och fr. :j; ty: dsch)

Utöver diskrepanserna i fråga om tecknet "ҷ" innebär de extra bokstäverna i princip inte detta något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna eller förenklar och translittererar på samma sätt som för de snarlika ryska tecknen och skriver g i stället för gh, k i stället för q och kh (ty: ch) i stället för h.

Observera att flera orter i Tadzjikistan relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Tadzjikistan". Se även "Exonymer, Tadzjikistan".

10. Mongoliska

De principer som gäller för translitterering av ryska namn till svenska, samt till engelska, franska och tyska (se ovan under "Ryska"), tillämpas också för mongoliskan, t.ex. i fråga om namnet på Mongoliets parlament Stora Chural (en. State Great Khural, fr. Grand Khoural, ty. Großer Staats-Chural).

Till skillnad från ryskan translittererar man till svanska dock enligt följande: ж > dzj (men en. och fr. j, ty.: dsch)

På engelska, franska och tyska förekommer dessutom följande här betydelsefulla avvikelser: й > j (men en., fr. och ty.: i) з > z (men en., fr. och ty.: ibland dz)

Mongoliskan har dessutom två extra bokstäver som translittereras enligt följande: Ө ө > ö Ү ү > ü

Med viss reservation innebär inte dessa skillnader och extra bokstäver något problem vid översättning, förutom risken för att man på engelska och franska kan ha utelämnat prickarna.

Praktiskt innebär detta i fråga om översättning av engelsk text att j ska ersättas med dzj, ii med ij och dz med z. Exempel: namnen Tsachiagijn Elbegdordzj (en. Tsakhiagiin Elbegdorj, Mongoliets president), Nambaryn Enchbajar (en. Nambaryn Enkhbayar, Mongoliets f.d. president) och Sanjaagijn Bajar (en. Sanjaagiin Bayar, f.d. premiärminister) .

Därtill kan det på engelska förekomma att man använder ISO 9 och skriver h i stället för kh (sv.: ch).

Se även "Exonymer, Mongoliet".

Grekiska alfabetet

Grekiska (nygrekiska)

1. Grekland (se även under "Exonymer, Grekland") Det förekommer flera olika system för translitterering/transkription. I svensk text används normalt en modell som ligger mellan de, internationellt sett, två vanligaste, nämligen Elot 743 och BGN/PCGN. Elot 743 är en reversibel modell (se ovan "Vad är translitterering") och officiell i Grekland. Den används i princip inom EU och FN. BGN/PCGN är en amerikansk-brittisk modell för i första hand geografiska namn (se ovan under "Kyrilliska alfabetet"). Dessutom förekommer ISO 843. Dessa olika system för translitterering till det latinska alfabetet är alternativa och inte (som i fråga om det kyrilliska alfabetet) knutna till vissa målspråk (engelska, franska, svenska …).

Nedan följer en schematisk översikt som med utgångspunkt i det grekiska alfabetet fullständigt redovisar den svenska modellen och Elot 743.

Translitterering från nygrekiska

EL ELOT 743 SV EN/FR/TY Kommentar Α α a a a αι ai e (ai) e (ai) "ai" förekommer, men "e" rekommenderas p.g.a. uttalet; TY: även "ä"; (i klassiska namn "ai") άι ái ai ai αϊ aï ai ai αυ av/af av/af av/af "av" före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ, ν, ρ) och vokaler "af" före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ, ψ) och i slutet av ord Β β v v v TY: även "w" Γ γ g g g EN & FR: ibland "y" framför vokal γγ ng ng ng γκ gk g, gk g, gk "g" i början och slutet av ord Δ δ d d d EN & FR: även "dh" Ε ε e e e ει ei i (ei) i (ei) "ei" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; (i klassiska namn "ei") έι éi ei ei εϊ eï ei ei ευ ev/ef ev/ef ev/ef "ev" före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ, ν, ρ) och vokaler "ef" före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ, ψ) och i slutet av ord Ζ ζ z z z Η η i i i (e) "e" förekommer ofta i klassiska namn ηυ iv/if iv/if iv/if "iv" före tonande konsonant (β, γ, δ, ζ, λ, μ, ν, ρ) och vokaler "if" före tonlös konsonant (θ, κ, ξ, π, σ, τ, φ, χ, ψ) och i slutet av ord Θ θ th th th Ι ι i i i Κ κ k k k EN & FR: även "c" Λ λ l l l Μ μ m m m μπ b, mp b, mb/mp b, mb/mp "b" i början och slutet av ord

Ν ν n n n ντ nt d, nd/nt d, nd/nt "d" i början och slutet av ord

Ξ ξ x x x

Ο ο g o o Οι οι oi i (oi) i (oi) "oi" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; TY: även "ö"; (i klassiska namn "oi") όι oi oi oi οϊ oï oi oi ου ou ou ou TY: även "u" Π π p p p Ρ ρ r r r Σ σ, ς s s s Τ τ t t t Υ υ y i (y) i (y) "y" förekommer, men "i" rekommenderas p.g.a. uttalet; (i klassiska namn "y") Φ Φ f f f Χ χ ch ch ch/kh (h) Ψ Ψ ps ps ps Ω ω o o o

Vokalkombinationerna ai, ei och oi blir med den tillämpade modellen ovanliga i svensk text. De förekommer dock (beroende på accent på första vokalen eller trema på andra vokalen i grekiskan) bland annat i namnen Achaia (landskap/län), Panathinaikos (fotbollslag) och Evangelos Meimarakis (parlamentets talman).

Med en pragmatisk/kontrastiv utgångspunkt kan man ur ovanstående tabell utläsa att det mellan de olika systemen förekommer ett (mindre) antal diskrepanser enligt följande förenklade framställning:

Tablå över de viktigaste diskrepanserna mellan systemen, med angivande av de praktiska konsekvenserna vid översättning från engelska(, franska eller tyska) till svenska

Vokaler (med sina klassiska namn)

Grekiska bokstav (BGN/PCGN) (ISO 843) Elot 743 Svensk modell

ε (epsilon) e e e e η (ēta) i ī i i ι (jōta) i i i i υ (ypsilon) i y y i

Om vokalen y förekommer bör den således ersättas med i.

Ursprungliga diftonger (diftonger i klassisk grekiska - monoftongiserat uttal i nygrekiskan)

Grekiska bokstäver (BGN/PCGN) (ISO 843) Elot 743 Svensk modell

αι e ai ai e (ai) ει i ei ei i (ei) οι i oi oi i (oi) αυ av av, af, ay av, af av/af ευ ev ev, ef, ey ev, ef ev/ef ηυ iv iv, if, iy iv, if iv/if ου ou ou, oy ou ou

Om kombinationerna ai, ei eller oi förekommer bör de således ersättas med e respektive i, utom i de fall då det grekiska originalet har accent på första vokalen eller trema (på den andra) (man måste veta). Kombinationerna ay, ey, iy och oy används inom ISO-normen i de fall då grekiskan har accenttecken eller trema. Om dessa kombinationer skulle förekomma bör de enligt ovan angivna huvudregel (tonande resp. tonlös konsonant följer) ersättas med av/af, ev/ef respektive iv/if. Om växlingen av/af, ev/ef respektive iv/if inte tillämpas i källtexten (eftersom man följt BGN/PCGN) bör detta korrigeras.

Konsonanter

Grekiska bokstäver (BGN/PCGN) (ISO 843) Elot 743 Svensk modell

γ (gamma) g, y g g g γγ ng gg ng ng δ (delta) d, dh d d d χ (chi) kh ch ch ch

Härav kan det bl.a. utläsas att konsonantkombinationerna gg, dh och kh samt "konsonantiskt y" (t.ex. "Yiorgos" i stället för Giorgos) indikerar att ett annat translittereringssystem än Elot 743 har använts och att följande korrigeringar behöver göras: gg > ng, dh > d, kh > ch samt y + efterföljande vokal > g + efterföljande vokal

Andra modeller (än de ovan jämförda) (karakteristika: h, ks, ss, c, ph) Tecknet χ translittereras i andra språk ibland med h (i stället för ch). Vidare translittereras tecknet ξ ibland med ks (i stället för x). Det förekommer också att intervokaliskt s dubbeltecknas och skrivs ss (för att undvika ett tonande uttal på engelska, franska och tyska) trots att grekiskan använder enkelt s. Grekiskan kan dock i vissa fall mycket väl ha dubbelt s. Vidare skriver man ibland c i stället för k och ph i stället för f. I enlighet med detta förekommer bl.a. ofta skrivsättet "Halkidiki" i stället för Chalkidiki eller "Khalkidiki". Stavningen "Halkidiki" har fått dominerande genomslag i turistsammanhang. På engelska och franska skriver man undantagsvis "Costas (smeknamn för Konstantinos) Caramanlis". På svenska bör man skriva Konstantinos Karamanlis (enligt regeringslistan, Greklands f.d. premiärminister, som ofta kallas "Kostas" för att särskiljas från sin farbror Konstantinos G. Karamanlis, 1907-98, i olika omgångar grekisk president och premiärminister).

Följande korrigeringar kan således behöva göras: c > k, h > ch, ks > x, ph > f och ss > s

Om konsonantkombinationerna mp eller nt skulle förekomma initialt bör dessa här ersättas med b respektive d.

Äldre tysk norm (karakteristika: u, ä, ö, w) Enligt denna modell använder man u, ä, ö och w i stället för ou, ai, oi respektive v. Exempelvis skrivs mansnamnet Vasilios med denna modell "Wassilios".

Allmänna kommentarer Det finns på engelska en tendens att använda systemet BGN/PCGN för geografiska namn, t.ex. i fråga om staden Chania (en. Khania), men Elot 743 för personnamn, och således "ch" (och inte "kh") i namn som Christos, Christina och Michalis.

Accenttecknet, som är obligatoriskt i grekiskan, utelämnas vid translitterering46.

Det bör också nämnas att grekiskan har två varieteter (ung. som norskan med bokmål och nynorsk). Katharevousa var den form av (ny)grekiska som skapades efter Greklands frigörelse på 1820-talet. Denna

46 Franskan inför ibland sina egna accenttecken för att markera olika e-ljud, t.ex. i namnet Evangelos Venizelos (med grekiskans accenttecken: Evángelos Venizélos, fransk accentuering: Evangélos Venizélos, f.d. utrikesminister).

språknorm levde under lång tid parallellt med en annan, dimotiki, och upphörde slutgiltigt 1976 i och med att dimotiki blev officiell norm, varvid bl.a. ändelsen -on i ortnamn blev -o eller bortföll. Detta normbyte har också bidragit till mångfalden exonymer. Avsteg från den svenska modellen Trots att vi generellt följer en viss norm bör vi i fråga om personnamn godta etablerade avvikelser. Exempel:

Elot 743 används i fråga vissa namn: Odysseas (en., fr. och ty. oftast "Odysseus") Elytis (för Odisseas Elitis, poet och nobelpristagare, 1911-96) Evripidis Stylianidis (för Stilianidis, f.d. transport- och kommunikationsminister)

ISO 843 används i fråga vissa namn: Vasilios Magginas (för Manginas, f.d. minister för sysselsättning och socialt skydd)

Andra undantag: Melina Mercouri (för Merkouri, skådespelerska och politiker, 1920-94) Lucas Papademos (för Loukas Papadimos, f.d. premiärminister) Theodora (Dora) Bakoyanni (för Bakogianni, f.d. utrikesminister) Ioannis/Yannis (för Giannis) Papathanasiou (f.d. ekonomi- och finansminister) Sotiris Hatzigakis (för Chatzigakis, f.d. minister för landsbygdsutveckling och livsmedel) Alexandros Contos (för Kontos, f.d. minister för landsbygdsutveckling och livsmedel) Mihail-Georgios (för Michail-Georgios) Liapis (f.d. kulturminister).

I fråga om greker som arbetar inom de europeiska institutionerna eller den ständiga representationen samt grekiska ledamöter av Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén translittererar vi inte namnen enligt gängse principer utan använder av praktiska skäl en och samma registrerade namnform på alla språk.

På engelska och franska "anpassas" ofta mansnamnet Georgios, ibland skrivet Giorgos, till "George". I sådana fall bör vi använda det namn som personen faktiskt heter.

Se även "exonymer, Grekland".

2. Cypern (se även under "Exonymer, Cypern")

Liksom i fråga om Grekland använder vi den stavning av personnamn som vederbörande själv tillämpar. På Cypern har dock Elot 743 och liknande varianter mindre genomslagskraft (på grund av landets brittiska förflutna ?) och många använder en mer dekorativ stavning (med c, ph, ch etc. och inte k, f, kh etc.), t.ex. Androulla Vassiliou (eg. Androulla Vasiliou, EU-kommissionär), Demetris (eg. Dimitris) Christofias (f.d. president och regeringschef), Neoklis Sylikiotis (eg. Silikiotis, f.d. inrikesminister), Costas Papacostas (eg. Kostas Papakostas, f.d. försvarsminister) samt George Vassiliou (eg. Giorgos Vasiliou, president 1988–93), Glafkos Klerides (eg. Kliridis, en. Clerides, president 1993-2003), George Iacovou (eg. Georgios Iakovou, f.d. utrikesminister), Yiorgos (eg. Giorgos) Lillikas (f.d. utrikesminister), Sophocles Sophocleous (eg. Sofoklis Sofokleous, f.d. justitieminister) och Kypros Christomides (eg. Kipros Christomidis, f.d. justitieminister),.

Utöver detta tillåter man sig på engelska och franska ibland ytterligare justeringar. I fråga om namnet Markos Kyprianou (eg. Kiprianou, bl.a. f.d. utrikesminister) skriver man ibland "Marcos" och i fråga om Erato Kozakou-Markoulli (f.d. utrikesminister) skriver man på engelska ibland "Kozakou-Marcoullis" och på franska ibland "Kozakou-Markoullis".

Se även "exonymer, Cypern".

Arabisk skrift

Den arabiska skriften användes ursprungligen bara för arabiska. Sedan lång tid tillbaka används den också för andra språk, med vissa smärre skillnader beroende på varje språks struktur, samt med vissa skillnader i fråga om translitterering. I fråga om persiska redovisas de viktigaste skillnaderna (se Persiska).

1. Arabiska

Det finns två mer betydande internationellt vedertagna translittereringssystem för arabiska. Det absolut vanligaste är ALA-LC (som bygger på DIN 31635, se exempelvis NE), som vi här med viss förenkling använder i den variant som anbefalls av BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid Kungliga biblioteket). Det andra större systemet, ISO 233, är mindre använt och innehåller fler diakritiska tecken. För alla dessa system gäller att bortfall av diakritiska tecken leder till sammanfall av olika grafem.

Förenklingar vid translitterering i förhållande till ALA-LC 1. Eventuella punkter under tecknen t, d, s, z och h, som anger ett "skarpt"/mer emfatiskt uttal, utelämnas. På arabiska är de emfatiska ljuden egna fonem och återges med egna skrivtecken. 2. Eventuella längdstreck över lång vokal utelämnas (i enlighet med vad som sägs ovan under "Allmänt påpekande om diakritiska tecken och tilläggstecken"). som betecknar en ,(ﻉ) Apostrof eller spiritus asper (ʿ), som används för att translitterera tecknet ayn .3 tonande faryngal frikativa, utelämnas. Vi skriver därför t.ex. Ali (inte 'Ali). som betecknar ,(ﺀ) Apostrof eller spiritus lenis (ʾ), som används för att translitterera tecknet hamza .4 glottisstöt, utelämnas. 47 translittereras enligt ALA-LC med h när det inte uttalas och med t när det uttalas, medan (ة) Ta marbuta .5 det till svenska inte ska translittereras när det inte uttalas.

Det traditionella arabiska alfabetet (tabell 1 nedan) omfattar endast konsonanter, halvvokaler (waw och ya) och bokstaven alif, som i kombination med andra tecken används för att återge olika ljud. Alif används t.ex. som betecknar glottisstöt). Det finns också ett antal tilläggstecken (se tabell 2 (ﺀ)) tillsammans med hamza som alltid sätts över alif och betecknar bortfall av glottisstöt + elidering i början av (ٱ)) nedan), t.ex. wasla ord) och olika vokaltecken. Över/under en konsonant betecknar dessa vokaltecken kort vokal, och över/under alif eller en halvvokal betecknar de lång vokal. De brukar dock utelämnas, varför läsaren måste känna till orden eller kunna göra en kvalificerad gissning.

Tabell 1

Arabiskt Namn DIN ALA- sv. ISO eng. fr. ty. uttal Regio- skriv- 31635 LC = 233 nal tecken48 (bygger förenklad variant50 på DIN) ALA-LC49 51 ' .hamza ʾ ʾ - ibl. ibl ﺀ (spiritus a, e a lenis)

47 För att undvika förväxling skrivs sammandragningen av ordet "och" (wa) och bestämda artikeln (al-) t.ex. wa-l- i stället för "wa'l-". 48 Här anges de olika tecknen i isolerad position. De ändrar utseende något beroende på om de står initialt, medialt, finalt eller isolerat i ett ord. Hamza och ta marbuta hör egentligen inte till den alfabetiska uppställningen (för register, ordböcker m.m.) men redovisas här av praktiska skäl. 49 ”Förenklad” innebär här att alla diakritiska tecken, inbegripet spiritus asper och spiritus lenis har avlägsnats. 50 Ett avvikande regionalt uttal återges ofta vid transkription av personnamn och geografiska namn men inte vid translitterering av standardiserad arabiska. 51 S.k. glottisstöt.

/[:alif ā ā a ā [æi ﺍ [ɑ:] [ba b b b b [b ﺏ [ta t t t t [t ﺕ 52 [tha ṯ th th ṯ [θ] [s ﺙ 53 [jim g J j ǧ ibl. ibl. [dʒ] [g ﺝ dj dsch [ha ḥ ḥ h ḥ ibl. [ħ ﺡ ch [kha ḫ kh kh ḫ ibl. [x ﺥ ch [dal d d d d [d ﺩ [dhal ḏ dh dh ḏ [ð ﺫ [ra r r r r [r ﺭ [zay z z z z ibl. [z ﺯ s [sin s s s s [s ﺱ [shin š sh sh š ibl. ibl. [ʃ ﺵ ch sch [sad ṣ ṣ s ṣ [sˁ ﺹ 54 [dad ḍ ḍ d ḍ [dˁ] [ðˤ ﺽ

[ta ṭ ṭ t ṭ [tˁ ﻁ 55 [za ẓ ẓ z ẓ [zˁ] [ðˁ ﻅ 56 [ayn ʿ ʿ - ʿ [ʕ ﻉ (spiritus asper)

[ghayn ġ gh gh ġ [ɣ ﻍ

[fa f f f f [f ﻑ 57 [qaf q q a q ibl. ibl. ibl. [q] [g ﻕ k k k

52 Uttalas i Levanten ofta [s]. 53 Uttalas i Egypten, Sudan och Jemen oftast [g]. 54 Uttalas i Irak och Gulfstaterna oftast på samma sätt som ”dh”. 55 Uttalas i Irak och Gulfstaterna oftast på samma sätt som ”dh”. 56 Tonande laryngal frikativa. 57 Uttalas i Libyen och Irak ibland [g].

[kaf k k k k [k ﻙ

[lam l l l l [l ﻝ

[mim m m m m [l ﻡ [nun n n n n [n ﻥ

[ha h h h h [h ﻩ 58 [-] ta -h/-t -h/-t -/-t ẗ ة mar- /[t] buta

[waw halv- w halv- w [w ﻭ konsonant: konsonant: w w

lång vokal: ū lång vokal: ibl. ibl. [u:] ū ū oo, ou ou

[ya halv- y halv- y ibl. j [j ﻱ konsonant: konsonant: y y

lång vokal: ī lång vokal: ibl. ibl. [i:] ī ī ee, ï y

Tabell 2 Arabiska diakritiska tecken – ett (mycket) begränsat urval

Tilläggs- Namn Sv. Uttal Kommentar tecken fatha a [a]/ [æi] َ damma u [u]/ [ɔ] َ kasra I [i]/ [e] َ wasla - - används (alltid tillsammans med alif) för att ange (en sorts "bindning" (ung. som franskans elidering ٱ med föregående ord, varvid hamza (glottisstöt) försvinner i början av det andra ordet sukun - - anger att kort vokal saknas mellan två konsonanter َ

58 Uttalas som "t": 1. efter lång vokal, 2. före (efterställt) genitivattribut, 3. före (efterställt) adjektivattribut inlett med bestämda artikeln al-. I övriga fall stumt. Se "kommentarer".

shadda den långa - anger lång konsonant konsonanten َ dubbeltecknas

Kommentarer

Ta marbuta och h Tecknet är särskilt vanligt i ordslut, t.ex. i den femininändelse som enligt ALA-LC ska translittereras –ah men som uttalas [a] och enligt svensk translitterering därför ska translittereras -a. Detta överensstämmer också med bruket hos NE (och i viss mån TT), t.ex. i fallen Anaba (stad i Algeriet), Zuwara (stad i Libyen), Halabja (stad i Irak), Salala (stad i Oman) och Sada (stad i Jemen) samt ett stort antal kvinnonamn, bl.a. Fatima, Jamila och Sara, och inte "Anabah", "Zuwarah", "Halabjah", "Salalah", "Sa'dah", "Fatimah", "Jamilah" och "Sarah". Ta marbuta ska däremot translittereras när det uttalas [t], dvs. 1) efter lång vokal, t.ex. i namnet på den libanesiska tidningen Al-Hayat (ar. al-Hayāt, "livet"), 2) före (efterställt) genitivattribut i allmänhet, t.ex. i fråga om Kairo-stadsdelen Madinat Nasr ("Segerstaden", sv. Nasser City) och Usbat al-Ansar59 (ar. 'Usbat al-Ansār, "medhjälparnas/anhängarnas förbund", palestinsk islamistisk rörelse i Libanon) samt 3) före (efterställt) adjektivattribut inlett med bestämda artikeln al-, t.ex. al-Jamaat al-Islamiyya ("Islamiska förbundet", en islamistisk rörelse av egyptiskt ursprung). I arabiskan finns det vid noggrann translitterering med resp. utan punkt ,(ﻩ) och vanligt (ﺡ) också två andra "riktiga" h (emfatiskt under) som uttalas och ska translittereras med h. Dessa förekommer inte lika ofta i ordslut men finns exempelvis i namnen Rafah (stad på Gazaremsan) och al-Fatah (palestinskt politiskt parti) samt i ordet Allah (egentligen en sammandragning av al-ilah, "guden") och i egennamn där detta ord ingår, t.ex. Abdallah, Nasrallah och Ramallah. Däremot skrivs titeln ayatolla (ar. Āyat Allāh, "Guds tecken") på svenska oftast utan –h.

Särskilda tecken för lånord och icke arabiska namn Flera olika ljud (främst de som skrivs med g, p, v och ch [͡tʃ]) som saknas i arabiskans fonematiska system kan vid behov, i lånord och icke arabiska namn, utskrivas med hjälp av ett arabiskt tecken + ett tilläggstecken.

Translitterering via engelska, franska och tyska

Parallellt med de internationella systemen tillämpar de stora västeuropeiska språken engelska, franska och tyska sedan lång tid sina egna uttalsanpassade sätt att återge arabiska namn. För geografiska namn, se vidare nedan under "Exonymer" för respektive land. Vid översättning från engelska och andra språk är problemet att man inte alltid med säkerhet kan härleda den arabiska formen och därmed nå fram till det korrekta skrivsättet. Man får i så fall fråga en arabiskkunnig person till råds. De flesta araber tillämpar i praktiken en engelsk eller fransk uttalsåtergivande transkribering beroende på respektive lands politiska historia.

Trots stor vansklighet kan i enlighet med tablån följande "ledtrådar" för härledning av den korrekta stavningen ges:

Vid översättning till svenska kan i många fall följande justeringar bli aktuella, om källtexten är på a) engelska60 oo > u, ou > u, ee > i, y > i, o > u, ai > ay, b) franska61 dj > j, ch > sh, u > w, ou > u, ï > i, aï > ay, eï > ay, finalt ia > iyya,

59 I detta och flertalet andra fall bortser vi från elideringen (med tecknet wasla) av den inledande vokalen i det påföljande ordet. Ett med utgångspunkt i skriftbilden mer exakt alternativ hade varit att skriva "Usbatu l-Ansar", men detta skulle av flera anledningar bli mer komplicerat och saknar stöd i talspråket. Man skulle i så fall också helst markera den utelämnade vokalen med en övre båge (ungefär som man vid fransk uttalsåtergivning markerar bindning med en nedre båge). Elideringen får i denna kontext endast genomslag när "småord" (wa, "och", samt vissa prepositioner) sammanskrivs med efterföljande huvudord, t.ex. i namnet på den islamistiska grupperingen al-Takfir wa-l-Hijra (se vidare nedan). 60 Dessutom bör man utelämna sådana a och e som betecknar hamza.

finalt ieh > iyya, c) tyska dsch > j, ch > h, ch > kh, sch > sh, s > z, u > w, j > y, o > u, ai > ay, finalt ija > iyya, d) engelska, franska, tyska i k > q, e > a, e > i, ei > ay, finalt i > iyy samt intervokaliskt ss> s. allmänhet Finalt h bör utelämnas då detta står för ta marbuta. e) engelska, franska, tyska, för att s > th, g62 > j, dh > d, dh > z, g > q, o > aw. återge regionalt uttal Detta innebär dock inte att samtliga s och k på andra språk ska skrivas z respektive q osv..

För såväl engelska som franska och tyska gäller att intervokaliskt s ofta skrivs "ss" ofta för att undvika tonande uttal, vilket dock inte innebär att samtliga intervokaliska "ss" ska återföras till s. På liknande sätt lägger man på franska i fråga om namn ofta till ett "stumt -e" efter finalt"n för att undvika nasalering.

Förekomsten av bokstaven g är i fråga om rent arabiska ord63 en ren uttalsåtergivelse. På egyptisk arabiska uttalas "j" som "g" och på mesopotamisk (irakisk) arabiska uttalas "q" som "g".

Bestämda artikeln bör skrivas al-64. Det gäller även i personnamn om man inte vet hur personen själv skriver. Man bör liksom i fråga om svenska namn med af, de och von bibehålla liten bokstav i början av ny mening men allra helst undvika att låta sådana namn inleda en mening (Myndigheternas skrivregler). Särskilt på engelska särskiver man ofta i namn bestämda artikeln: Al X, och särskilt på franska förekommer ofta El-X, vilket också dominerar i Egypten.

Ett mycket frekvent avledningsmorfem är det adjektivbildande suffixet -iyy, som ofta skrivs "-i" (eg. -ī) i överensstämmelse med uttalet och viss praxis, med femininformen -iyya. Detta suffix skrivs dock ofta inkorrekt (även i NE) "-iy" respektive -"iya" eller -iyah".

I fråga om namn på olika mer kända personer, samt en del andra namn, ges här en allmän och exemplifierad överblick. Man bör i princip respektera den stavning som används av personen själv (eller som allmänt etablerats i historiska sammanhang och inom medierna), även om denna är präglad av engelska eller franska transkriptionsmönster65 (och i fråga om Marocko, Algeriet, Tunisien och Libanon använder vi genomgående en etablerad förfranskad stavning66). Ovanstående gäller t.ex. i fråga om följande

61 Dessutom bör man utelämna sådana a som betecknar hamza. 62 Gäller även franskans "gu" före främre vokal. 63 Arabiskan kan dock med hjälp av diakritiska tecken bygga ut sitt skriftsystem och i fråga om icke arabiska egennamn återge ljud som saknas i arabiskan (g, p, v, ch …). Hit hör även den marockanska staden Agadir, vars namn egentligen är berbiskt. 64 Det är enklast och mest enhetligt att bortse från assimileringen före vissa konsonanter (de s.k. solbokstäverna: t, th, d, dh, r, z, s, sh, l och n). Vi bör således skriva al-Sham (ar. al-Shām, Levanten, även kallat Storsyrien, dvs. Syrien, Libanon och Israel/Palestina), som ibland används som namn på endast Syrien och ibland på Damaskus) och inte "ash-Sham". Detta står också i överensstämmelse med den praxis som numera tillämpas av BUS. 65 I vissa fall bortser vi helt från arabiskan. I fråga om akronymer utgår vi oftast från en engelsk (eller fransk, beroende på land) benämning. Exempelvis är PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse) en akronym av Popular Front for the Liberation of Palestine (ar. al-Jabha al-sha'biyya li-tahrīr Filastīn, fr. Front populaire de libération de la Palestine, ty. Volksfront zur Befreiung Palästinas, en palestinsk marxist- leninistisk rörelse). För den grekisk-ortodoxe patriarken av Jerusalem (som också är etnisk grek, eg. Ilias Giannopoulos) använder vi det grekiska ämbetsnamnet Theofilos (ar. xx, en. och ty. Theophilos, fr. Théophile) III. 66 Ett enstaka undantag är det tunisiska politiska partiet al-Nahda ("uppvaknandet", med förfranskad stavning Ennahda).

personer: Muhammed (ar. och en. Muhammad, pe. Mohammad, fr. Mahomet, ty. och ibl. en. Mohammed, islams profet, 570–632)67, Aminatou Haidar (ar. Aminatū Haydār, västsaharisk människorättsaktivist), Abdelaziz Bouteflika (ar. 'Abd al-'Azīz Bū Taflīqa, Algeriets president), Rachid al-Ghannouchi (ar. Rāshid al-Ghannūshī, en. Rashid Ghannushi, fr. Rached Ghannouchi, ledare för det tunisiska partiet al-Nahda), Zayn al-Abidin Ben Ali (ar. Zayn al-'Abidīn bin 'Alī, förfranskat Zine El Abidine Ben Ali, f.d. president i Tunisien), Muammar (fr. Mouammar) Gaddafi (skrivs ibl. äv. al-Qadhdhafi, Kadaffi, etc., ar. Muammar al- Qadhdhāfī, fr. Khadafi el. Kadhafi, Libyens tidigare "ledare"), Muhammad Mursi (en. och fr. Mohammed Morsi, eng. ibl. Morsy, f.d. president i Egypten), Hosni Mubarak (ar. Husnī Mubārak, fr. Moubarak, Egyptens f.d. president), Naguib Mahfouz (ar. Najīb Mahfūs, ty. Nagib Mahfus, egyptisk författare och nobelpristagare, 1911–2006), Gamal Abdel Nasser (ar. Jamāl 'Abd al-Nāsir, tidigare egyptisk president), Boutros Boutros-Ghali (ar. Būtrus Būtrus Ghālī, f.d. generalsekreterare för FN), Amr Moussa (ar. 'Amr Mūsā, en. ibl. Amre Moussa, ty. Amr Mussa, f.d. generalsekreterare i Arabförbundet), Mohamed El- Baradei (ar. Muhammad al-Barād'ī, egyptisk politiker, tidigare generaldirektör för IAEA), Shenouda (ar. Shnūdah, fr. ibl. Chenouda, ty. ibl. Schenuda el. Schenouda) III (tidigare patriark av Alexandria), Omar Sharif (ar. 'Umar al-Sharīf, egyptisk skådespelare), Omar Hassan al-Bashir (ar. 'Umar Hasan al-Bashir, fr. el-Béchir, ty. al-Baschir, Sudans president), Khaled Mashaal (ar. Khālid Mash'al, en. Khaled Mashal, fr. Khaled Mechaal, ty. Chalid Maschal, Hamas politiske ledare), Saeb (ty. Sajeb) Erekat (ar. Sā'ib 'Urayqāt, palestinsk chefsförhandlare), Marwan Barghouti (ar. Marwān al-Barghūthī, fr. Marouan Barghouthi, utbrytare ur al-Fatah), Yassir (fr. Yasser, ty. Jassir) Arafat (ar. Yāsir Arafāt, eg. Rahmān 'Abd al-Ra'uf al- Qudwa, tidigare palestinsk president), Ismail Haniya (ar. Ismā'īl Haniyya, fr. Ismaïl Haniyeh, ty. Hanija, f.d. palestinsk premiärminister, politisk ledare på Gazaremsan), Ahmed Yassin (ar. Ahmad Yāsin, fr. Yassine, Hamas grundare), Rania (ar. Rāniyā, drottning av Jordanien), Michel Suleiman (ar. Mishāl Sulaymān, en. ibl. Sleiman, fr. Sleimane el Souleïmane, ty. ibl. Sulaiman, f.d. libanesisk president), Fouad (ty. Fuad) Siniora (ar. Fu'ād al-Sinyūra, f.d. premiärminister i Libanon), Fawzi Salloukh (ar. Sallūkh, en. ibl. Sallukh, fr. Faouzi Salloukh, ty. Fausi Salluch, Libanons f.d. utrikesminister), Nabih Berri (ar. Nabīh Birrī, talman för Libanons parlament), Hassan Nasrallah68 (ar. Hasan Nasr Allāh, Hizbollahs generalsekreterare), Walid Jumblatt (ar. Walīd Janublāt, fr. Joumblatt el. Djoumblatt, ty. Dschumblat, libanesisk politiker, drusledare och ordförande för Progressiva socialistpartiet), Michel Aoun (ar. Mīshāl 'Awn, libanesisk general och politiker), Emile Lahoud (ar. Amīl Lahūd, f.d. libanesisk president), Amin (en. och fr. Amine) Gemayel (ar. Amīn al-Jumayyil, ty. ibl. Dschemajel, f.d. libanesisk president), Faruq al- Shara (ar. Fārūq al-Shara', en., fr. och ty. Farouk al-Sharaa, fr. Farouk Al-Chareh, ty. ibl. Faruk al-Schara, Syriens vicepresident), Muhammad Naji al-Otari (ar. Muhammad Nājī al-'Utrī, f.d. premiärminister i Syrien), Mahmoud Issa (ar. Mahmūd Īsā, syrisk oppositionspolitiker), Michel Kilo (ar. Mīshyal Kīlū, syrisk författare och regimkritiker), Riad (en. ibl. Riyad) Seif (ar. Riyād Sayf, syrisk människorättsaktivist), Ahmad Chalabi (skrivs ibland Jalabi, ar. Ahmad al-Chalabī/al-Jalabī, en. och fr. Ahmed Chalabi, ty. Tschalabi, f.d. vice premiärminister i Irak), Emmanuel Delly (ar. 'Amānūīl Dalī, f.d. patriark av Babylon (ar. Bābil)), Saddam Hussein (ar. Saddām Husayn al-Tikrītī, Iraks tidigare president och regeringschef) och Khalid Sheikh (ty. Scheich) Mohammed (ar. Khālid Shaykh Muhammad , fr. Khaled Cheikh Mohammed, kuwaitisk aktivist inom al-Qaida), begrepp: Maghreb (ar. maghrib "solnedgång" = "Västern", dvs. Nordafrika), Koranen (ar. al-Qur'ān, en. ibl. Alcoran, fr. le Coran, Islams heliga skrift) samt termen fedayin (ar. fidā'iyyūn, "de som offrar sig", kommandogrupp av gerillasoldater), institutioner, organisationer, politiska partier m.m.: Hizbollah (enl. NE dock "Hizbullah", ar. Hizb Allāh "Guds parti", en. Hezbollah el. Hizballah, fr. le Hezbollah el. le Parti de Dieu, ty. die Hisbollah, shiitisk islamistisk rörelse i Libanon),

67 Muhammed brukar kallas profet men har egentligen högre rang. I fråga om övriga personer av arabisk (se vidare nedan) etnicitet med detta namn bör man där det råder tvekan om stavningen enligt vedertagen translitterering skriva Muhammad. Många personer med detta namn skriver dock genomgående "Mohammad" (bl.a. i Syrien), "Mohammed" (bl.a. i Libyen) eller "Mohamed" (bl.a. i Egypten). 68 Inte "Sayyid" Hassan Nasrallah. Sayyid kan helt enkelt betyda "herr/Sir" men är också en religiös titel.

byggnader: Muqatan (ar. al-Muqāta'a, en. the Muqata, fr. la Mouqataa/Moukataa/Mouqata/Moukata, den palestinska myndighetens högkvarter" i Ramallah) och Abu Ghurayb (ar. Abū Ghrayb, en. och ty. oftast Abu Ghraib, fr. Abou Ghraib, fängelse i Irak).

Så långt detta är möjligt eftersträvar vi dock alltmer att följa det internationellt vedertagna translittereringssystemet i förenklad form (vilket vi i princip alltid bör göra om vi inte vet hur personen i fråga själv skriver) och skriver därför t.ex. i fråga om följande personer: Umm Kulthum (fr. Oum Kalsoum, egyptisk sångerska, 1898–1975), Ayman al-Zawahiri (egyptisk kirurg, ledare för al-Qaida), Muhammad Mursi (en. och fr. Mohammed Morsi, eng. ibl. Morsy, f.d. president i Egypten), Ayman (ty. Aiman) Nur (en. och fr. Nour, egyptisk politiker), Ahmad Harun (en. och fr. ibl. Ahmed Haroun, f.d. inrikesminister i Sudan), Ali Muhammad Ali Abd al-Rahman (även känd som "Ali Kushayb", ty. och ibl. fr. Ali Kosheib, sudanesisk milisledare), Mahmud (fr. Mahmoud, ty. Machmud) Abbas (Palestinas president, även kallad Abu Mazen, ar. Abū Māzin, en. Abu Mahsen, fr. Abou Mazen), Salam Fayyad (ty. Fajad, f.d. palestinsk premiärminister), Faruq al-Qaddumi (fr. Farouk Kaddoumi, ty. Faruk Kaddumi, ledare för PLO och al-Fatah), Ahmad Quray (fr. Ahmed Qoreï, ty. Ahmed Kurei/Kureia, f.d. palestinsk premiärminister, även kallad Abu Ala, ar. Abū 'Alā, fr. Abou Alaa), Ahmad (en. och fr. Ahmed) Jibril (ty. ibl. Dschibril, ledare för PFLP-GC, en utbrytargrupp ur Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP), Saad al-Hariri (en. fr. och ty. Hariri, libanesisk premiärminister), Rafiq (en. och ty. Rafik, fr. Rafic) al-Hariri (en. fr. och ty. Hariri, tidigare libanesisk premiärminister), Bashar al-Asad (en. Bashar Asad/Assad/al-Assad, fr. Bachar el-Assad, ty. Baschar Asad/el Assad, Syriens president), Hafiz al-Asad (fr. Hafez el-Assad, ty. Hafis al-Assad, Syriens president 1970-2000), Nuri al-Maliki (en. Nouri Maliki, fr. Nouri al-Maliki, f.d. premiärminister i Irak), Abd al-Aziz al-Hakim (en. och fr. Abdul Aziz al-Hakim, tidigare ledare för det politiska partiet SIIC, "Högsta rådet för den islamiska revolutionen i Irak"), Muqtada (fr. Moqtada, ty. Muktada) al-Sadr (irakisk shiitisk prästman, ledare för den shiitiska milisstyrkan Jaysh (en. och fr. Jaish) al-Mahdi, "Mahdi-armén"), Abu Musab al-Zarqawi (fr. Abou Mossab al-Zarqaoui, ty. Al Sarkawi el. Zarkawi, eg. Fadil Nazzal al-Khalayla, sunnitisk rebelledare av jordanskt ursprung, dödad i Irak 2006), Ibrahim al-Jaafari (ty. Dschafari, f.d. irakisk premiärminister), Iyad Allawi (fr. Allaoui, f.d. irakisk premiärminister), Tariq (en. ibl. Tareq, fr. och ibl. ty. Tarek) Aziz (ty. ibl. Asis, eg. Mikhaīl Yuhanna, f.d. irakisk utrikesminister), Sabah al-Ahmad al-Jabir (en. och fr. al-Jaber, ty. ibl. Dschaber) al-Sabah (emir av Kuwait), Hamad bin Isa al-Khalifa (kung av Bahrain), Tamim bin Hamad al-Thani (emir av Qatar), Muhammad bin Rashid al-Maktum (en. Mohammed bin Rashid Al Maktoum, fr. Mohammad ben Rached Al-Maktoum, ty. ibl. Muhammed bin Raschid Al Maktum, Förenade arabemiratens premiärminister och emir av Dubai), Qabus bin Said (sultan av Oman) och Usama bin Ladin (en. Osama bin Laden, fr. Oussama Ben Laden, saudier, tidigare ledare för al-Qaida, ett nätverk av terrorister), begrepp: hajj (vallfarten till Mecka, en. och fr. hadj, el. haj, ty. Hadsch), hajji (person som företagit vallfarten till Mecka, som titel al-Haj NN), id al-adha (ar. 'īd al-adhā, den islamiska offerhögtiden, ar. äv. 'Īd al-kabīr, "den stora högtiden", tu. kurban bayram, i Västafrika: tabaski, en. Eid el-Adha, fr. Aïd el-Kébir el. Fête du mouton), id al-fitr (ar. ˙Īd al-fitr, islamisk högtid vid fastans upphörande, tu. Ramazan Bayramı, Şeker Bayramı el Küçük bayram, en. Eid al-fitr, fr. Aid el-Fitr), Ashura (ar. 'āshūrā', fr. Achoura, ty. Aschura, shiitisk sorgedag), mujahid (pl. mujahider, ibl. mujahidin)69 (en. mujahideen, ibl. mujahedeen, fr. moudjahidine, ty. Mujahedin el. Mudschaheddin, den som deltar i "heligt krig", "kämpe", även uttytt "helig krigare" eller "gudskrigare", benämning på olika muslimska aktivistiska grupperingar) och intifada ("uppror", al-Aqsa-intifadan/-upproret, ar. al-Intifādat al-Aqsā, palestinsk folkresning inledd år 2000, jfr al- Aqsa-moskén), institutioner, organisationer, politiska partier m.m.: al-Nahda (en. och fr. Ennahda, ty. ibl. die Nahda, "förnyelsen", islamistiskt politiskt parti i Tunisien), Janjawid (ar. janjawīd, ibland uttytt "väpnade ryttare", en. Janjaweed, fr. ibl. les Djandjawids el. Djandjaouids, ty. Dschandschawid, sudanesisk milisgrupp), al- Jamaat al-Islamiyya (ar. al-Jamā'at al-Islāmiyya, "islamiska gruppen", en. Gamaa al-Islamiyya, fr. Djamaa Islamiya, islamistisk rörelse av egyptiskt ursprung,), al-Fatah (fr. ibl. le Fatah, ty. ibl. die Fatah, palestinskt

69 Detta arabiska begrepp används inom hela den muslimska världen och stavningen varierar mellan språken (se vidare under "Persiska" och "Urdu").

politiskt parti), Izz al-Din al-Qassam-brigaderna (ar. Katā'ib Izz al-Din al-Qassām, "Izz al-Din al-Qassams bataljoner", en. The Izz ad-Din al-Qassam (ibl. al-Qassem) Brigades, fr. Ezzadin el-Kassem, ty. Kassam- Brigaden, paramilitär enhet inom Hamas), al-Kataib (ar. al-Katā'ib, "bataljonerna", en. och ibl. fr. Kataeb, en. äv. Phalange, fr. Phalanges, ty. Falange-Partei, politiskt parti i Libanon, vars medlemmar ofta kallas falangister), Jund al-Sham (ar. Jund al-Shām, "Levantens soldater", fr. Jund/Jound al-Cham, terroristgrupp i Syrien och Libanon), Bathpartiet (ar. Hizb al-Ba'th al-'Arabī al-Ishtirākī, "Arabiska socialistiska återfödelsepartiet", en. Baath Party, fr. le Baas, ty. Baath-Partei, panarabiskt socialistiskt parti i Syrien och Irak), al-Hawzat al-Ilmiyya (ar. al-Hawzat al-'Ilmiyya "teologiska auktoriteten", shiiternas högsta teologiska centrum, i Najaf i Irak), al-Jazira ("ön", ofta beteckning på Arabiska halvön, en. al-Jazeera, ty. Al-Dschasira, Qatarbaserad TV-kanal), al-Arabiyya (ar. al-'Arabiyya, en. Al-Arabiya, ty. Al-Arabija el. Al Arabia, Dubaibaserad TV-kanal), al-Takfir wa-l-Hijra (ar. al-Takfīr wa-l-Hijra, ung. "exkommunicering och uppbrott/uttåg", en. ibl. Taqfir Wal Hijra, fr. al-Takfir et al-Hijra, ty. ibl. At-Takfir wa-'l-Higra, olika extrema islamistiska grupperingar), al-Qaida (ar. al-Qā'ida "basen", en. Al Qaeda, fr. Al-Qaïda, ty. Al- Qaida, äv. Al Kaida el. die Kaida, ett nätverk av terrorister) och al-Sahab (ar. al-Sahāb, "ledsagarna", en., fr. och ty. As-Sahab, al-Qaidas mediegren), byggnader: al-Aqsa-moskén (ar. al-Masjid al-Aqsā, ty. El-Aksa-Moschee).

I vissa fall översätter vi begrepp, t.ex. i fråga om Muslimska brödraskapet (ar. al-Ikhwān al-muslimūn, en. Muslim Brotherhood el. The Society of the Muslim Brothers, fr. Les Frères musulmans, ty. Muslimbrüder el. Muslimbruderschaft, en politisk-religiös islamisk organisation) och al-Aqsa-martyrernas brigader (ar. Katā'ib shuhadā' al-Aqsā, en.al-Aqsa Martyrs' Brigades, fr. Brigades des martyrs d'Al-Aqsa, ty. al-Aqsa- Märtyrer-Brigadena, en palestinsk milis).

Som en vägledning för de fall då man inte vet hur personen själv skriver följer här en förteckning över några vanliga manliga förnamn (för vilka ortografin ofta varierar) i korrekt (men förenklad) translitterering70: Muhammad (se ovan), Abdallah (ar. 'Abd(u) Allāh, skrivs på svenska ofta "Abdullah", t.ex. i fråga om Saudiarabiens tidigare kung Abdullah, Jordaniens kung Abdullah II och Jemens f.d. president Ali Abdullah Saleh, ar. 'Alī 'Abd Allāh Sālih), Ali (vedertagen stavning av varianten 'Alī, eg. 'Aliyy), Ahmad (inte Ahmed), Amir (inte Ameer), Ayman (inte Aimen), Dawud (inte Dawoud), Faruq (inte Faroukh), Faysal (inte Faisal), Firaz (inte Firas), Haydar (inte Haider), Husayn (inte Hussein), Khalid (inte Khaled), Khalil (inte Khaleel), Mahmud (inte Mahmoud), Majid (inte Majeed), Masud (inte Massoud), Nur (inte Noor, även kvinnonamn), Nuri (inte Nouri, Noori el. Nury), Qasim (inte Kassem), Rashid (inte Rachid), Tariq (inte Tarek), Ubayd (inte Obaid), Umar (inte Omar), Usama (inte Osama), Uthman (inte Osman) och Yusuf (inte Yussuf). Dessutom förekommer de båda namnen Hasan (med betoning på första stavelsen) och Hassan (ar. Hassān, med betoning på andra stavelsen). Här följer vi dock vedertaget bruk och skriver t.ex. Hassan II (ar. Hasan, kung av Marocko 1961–99).

Ett stort antal mansnamn är bildade av ordet abd (slav) plus en benämning på Gud, t.ex. Abdel-Karim (ar. eg. 'Abd al-Karīm, "Den generöses slav") och Abdel-Rahim (ar. eg. 'Abd al-Rahīm, "Den nådiges slav"). Dessa namn skrivs med latinsk skrift på flera olika sätt71 men om inget annat är väletablerat för en viss person bör man helst använda den mest etablerade modellen: Abdel- (med bindestreck åtföljd av versal). Ett undantag från detta är namnet Abdallah (el. Abdullah, "Guds slav", se ovan) som skrivs som ett ord utan bindestreck.

Observera att namn som innehåller ledet Abu (ar. Abū, fransk transkription Abou, "far") eller Umm (arabiska i förfranskad form: Oum, "mor") aldrig (med undantag för det manliga förnamnet Abu Bakr) är de

70 Detta gäller dock enbart vid translitterering från arabiskan. Olika namn av arabiskt ursprung förekommer i olika varianter inom den muslimska världen och flertalet personer som bär namn av arabiskt ursprung är inte araber (utan indonesier, pakistanier, bangladeshare, iranier etc.). Exempelvis motsvaras namnen Muhammad och Umar på andra språk ofta av Moham(ma)d och Omar (så är exempelvis fallet i fråga om Irans tidigare president Mohamad Khatami samt den tidigare ledaren för talibanerna i Afghanistan Mohamad Omar (mulla Omar). Muhammad och Umar motsvaras på turkiska av Mehmet resp. Ömer. 71 T.ex. Abd el-Rahim, Abdul Rahim, Abdulrahim/Abdurrahim (sammanskrivet med u och assimilering lr>rr enl. ovan), Abdelrahim, Abdel Rahim, Abdul-Rahim.

riktiga namnen utan endast smeknamn eller aliasnamn som oftast bygger på äldsta barnets (eller sonens) förnamn, t.ex. heter "Abu Ala" ("Alas far") egentligen Ahmad Quray. I pressen missförstås detta ibland och Abu Zubayda (fr. Abou Zoubaydah, ty. Abu Subaida, eg. Zayn al-'Ābidīn Muhammad Husayn, al-Qaida- aktivist) benämns på grund av detta sitt aliasnamn, som utgår från kvinnonamnet Zubayda, ibland "Zubayda", med det förmodade efternamnet.

Se även land för land under "Exonymer".

2. Kurdiska (i Irak)

Som det ovan påpekats skrivs kurdiskan i Turkiet (där den största gruppen återfinns) med det latinska alfabetet men i Syrien, Irak och Iran med arabisk skrift. Det är dock endast i Irak (samt Västkurdistan, se under "Syrien") som kurdiskan har viss officiell ställning. För mer kända personer i Irak använder vi de i medierna etablerade namnen, t.ex. i fråga om Jalal Talabani (kur. Celal Talebanî, ar. Jalāl Tālabānī, f.d. irakisk president), Masud Barzani (kur. Mesûd Barzanî, ar. Mas'ūd al-Barzānī, ledare för KDP och president i Irakiska Kurdistan/Södra Kurdistan) och Hoshyar Zebari (kur. Hişyar Zêbarî, ar. Hūshyār Zībārī, ty. Hoschiar Sibari, vice premiärminister i Irak). Samma sak gäller i fråga om termen peshmerga (kur. pêşmerge, ty. Peschmerga, kurdiska milisförband). Det kurdiska nyårsfirandet heter newroz (persiska: noruz).

3. Persiska (Iran och Afghanistan72)

Trots bristfälligt genomslag bör systemet BGN/PCGN användas för translitterering av persiska, dock i sin förenklade form, dvs. utan diakritiska tecken.73 Exempel: Ali Khamenei (pe. 'Alī Hoseynī Khāmene'ī, ty. Chamenei, Irans högste religiösa överhuvud, med titeln hojatoleslam), Ali Ardashir Larijani (ty. Ali Ardaschir Laridschani, iransk politiker och f.d. förhandlare) och Mohammad (en. Mohammed) Zahir Shah (fr. Mohammed Zaher Chah, ty. Mohammed Sahir Schah, kung av Afghanistan 1933-73) samt det persiska/afghanska/kurdiska nyårsfirandet noruz (som via olika käll- och målspråk förekommer i en uppsjö olika stavningsvarianter). Irans parlament benämns med kortform ofta majles ("rådet", en. och fr. ofta Majlis, ty. Madschles). Vid translitterering utelämnar vi som exemplen visar normalt diakritiska tecken samt det tecken som translittereras som spiritus (eller apostrof) och skriver t.ex. Ali (inte 'Ali).

Eftersom persiskans fonetiska struktur skiljer sig från arabiskans, och eftersom translittereringsmodellen är en annan, får flera ursprungligen arabiska ord som inlånats i persiskan vid translitterering från persiska en annan ordbild än vid translitterering från arabiskan, och så skrivs exempelvis ordet "mujahidin" (kämparna) i persisk kontext mojahedin (eg. mojahedīn) i fullständiga persiska namn, t.ex. i fråga om partiet Folkets mujahidin (på svenska dock i arabisk form såsom begrepp, pe. Mojahedīn-e khalq, en. People's Mujahideen, fr. Moujahidines du peuple, ty. Volksmudschaheddin). På samma sätt blir det arabiska namnet Ibrahim på persiska Ebrahim (eg. Ebrahīm) och "islam" blir eslam (eg. eslām) i den mån ordet ingår i ett fullständigt persiskt namn (se nedan). Av principiell betydelse är också att arabiskans ta' marbuta (-a(h)/- at) saknas och motsvaras av "vanligt" h, vilket innebär att arabiskans -a (finalt -a som femininändelse i namn och lånord) på persiska motsvaras av -eh, t.ex. i kvinnonamnet Jamileh (ar. Jamila).

Trots att BGN/PCGN inte är etablerat i medier m.m. bör denna norm helst tillämpas, även i fråga om namnen Mahmud (en. Mahmoud) Ahmadinejad (ty. Ahmadinedschad, Irans f.d. president), Behman Asgarpur (en. Asgarpour, driftschef för kärnkraftsreaktorn i Arak), Mir Hoseyn (en., fr. och ty. Hossein)

i fråga om Iran و Innehållet i avsnittet gäller även för Afghanistan med undantag för att tecknet 72 translittereras med v utom i diftongerna ow och aw men i Afghanistan genomgående med w. I fråga om Afghanistan se även under "Pashto". 73 Det gäller även i fråga om det islamisk-marxistiska partiet Folkets mujahidin (el. ev. Mojahedin-e khalq, om man väljer att skriva det persiska namnet, eg. Sāzmān-e mojāhedīn-e khalq-e Īrān, se nedan). I fråga om termen "mujahidin", se ovan under "Arabiska".

Musavi (en och fr. Mousavi el. Moussavi, ty. Mussawi, iransk politiker), den tidigare storayatollan Hoseyn (en. och fr. Hossein, ty. Hussein) Ali Montazeri (ty. ibl. Montaseri) m.fl..74

Undantag: några i medierna mycket väl etablerade namnformer: talibanerna (pe. Talebān, ar. al-Talibān, "lärjungarna", en. och ty. the/die Taliban, en. äv. the Taleban, fr. le taliban, afghansk militär och religiös rörelse, äv. kallad Islamiska emiratet), den afghanska rådsförsamlingen Loya jirga75 (pe. Lūyeh jergeh, ty. ibl. Loja Dschirga), Hassan Rohani (pe. Hasan Rūḥānī, en. Rouhani, ty. Ruhani, Irans President), Hamid Karzai (pe. Hāmid Karzay, fr. Karzaï, ty. Karsai, f.d. president i Afghanistan), Ahmed Shah Massoud (pe. Mas'ūd, pash. Masrūd, tadzj. Achmadsjochi Masud, mer noggrant Aҳmadsjoҳi Mas'ud, en. Masood, ty. Ahmed/Achmed Schah Massud, afghansk gerillaledare från den tadzjikiska minoriteten, mördad 2001) samt den dödsdömda fången Sakineh Mohammadi (eg. Mohamadi) Ashtiani. I fråga om den baluchiska motståndsrörelsen Jondallah använder vi den anglifierade formen Jundullah (se nedan under "Urdu").

Trots att dubbelteckning normalt inte förekommer (man skriver t.ex. Mohamad och Hoseyn, se nedan) skrivs dock namn där ordet Allah ingår med två l (i ändelsen -ullah), t.ex. i namnen Ahmadullah, Hamidullah och Obaydullah. Dessutom skrivs vid translitterering vanligen med dubbeltecknad konsonant namnet Abbas (och därmed också därav avledda namn), familjenamnet Haqqani (och därmed Haqqani- nätverket). Dubbelteckning förekommer också i latinsk text som uttalsåtergivning av assimileringen av arabiskans bestämda artikel al- (se "Arabiska") i vissa namn, särskilt (afghanska) namn som slutar med - uddin (eg. -u al-din) (Burhanuddin, Gulbuddin, Jalaluddin) .

I engelsk, fransk och tysk text förekommer ofta avvikande translittereringar eller andra transkriberingar som medför följande:

Vid översättning till svenska behöver oftast följande justeringar göras om källtexten är på a) engelska: ai > ay, ei > ey, oo > u, ou > u b) franska: ch > sh, dj > j, ai > ay, ei > ey, ou > u c) tyska: w > v, sch > sh, dsch > j, tsch > ch, ai > ay, ei > ey samt i vissa fall k > q, s > z och ch > kh (det senare beror på att q, z och kh på tyska ersätts med k, s respektive ch, vilket dock inte innebär att samtliga k, s och ch på andra språk ska skrivas q, z respektive kh).

Exempel på ovanstående

Personnamn: Ali Akbar Hashemi Rafsanjani (Irans president 1989-1997) skrivs på franska "Ali Akbar Hachémi Rafsandjani" och Mohamad Khatami (Irans president 1997-2005) skrivs på tyska "Mohammed Chatami". Geografiska namn: På franska skrivs städerna Shiraz och Bushehr "Chiraz" och "Bouchehr" och på tyska skrivs städerna Ahvaz, Shiraz och Qasvin "Ahwas", "Schiras" och "Kaswin".

Som allmän vägledning följer här en förteckning över några vanliga manliga förnamn (för vilka ortografin ofta varierar) i korrekt (men förenklad) translitterering: Abdollah (inte Abdullah), Dawud (inte Dawood), Fareydun76 (inte Fareidoon), Hoseyn (inte Hosein/Hossein), Mahmud (inte Mahmoud), Mansur (inte Mansour el. Mansoor), Manuchehr (inte Manouchehr el. (ty.) Manutschehr), Masud (inte Masoud el. Masood), Mohamad (inte Mohammed). Exempel: Irans f.d. utrikesminister Manuchehr Mottaki och talibanernas f.d. militäre ledare Mansur (inte Mansoor) Dadullah, i Afghanistan.

De ursprungligen arabiska mansnamn (se "Arabiska") som är bildade med ordet abd (slav) plus en benämning på Gud, t.ex. Abdolkarim (ibl. Abdul Karim) (ar. 'Abd al-Karīm, "Den generöses slav") och

74 Enstaka undantag kan emellertid godtas, exempelvis om personer vilkas namn är starkt förankrade i en viss kontext, t.ex. internationellt kända vetenskapsmän som aidsforskaren Kamiar Alaei (eg. Kamyar Alayi). För ytterligare undantag, se nedan. 75 Termen är egentligen pashtunsk och inte persisk. 76 Även namnet på en ö.

Abdolrahim (ibl. Abdul Rahim) (ar. 'Abd al-Rahim, "Den nådiges slav") sammanskrivs vanligen vid translitterering från persiska enligt angiven modell men bruket vacklar.

Övrigt: Den grammatiska partikeln ezafe, -e (-ye), skrevs förr oftast -i- och sammanskrevs med efterföljande ord Denna partikel har olika funktioner: som ändelse på huvudord som följs av adjektiv men också som ändelse på genitivattribut som följs av sitt huvudord. I det senare fallet är det alltså attributet och inte huvudordet som får ändelsen (se exempel nedan under "Exonymer, Afghanistan"). Namnet Hezb-e eslami (pe. Hezb-e eslāmī, "islamiska partiet", ett islamistiskt parti i Afghanistan) skrivs på andra språk oftast "Hezb-i-Islami" eller "Hizb-i-Islami". Dessutom är båda de ingående orden i detta fall av arabiskt ursprung och det tecken som från persiskan translittereras med "e" translittereras om man utgår från arabiskan med "i" (ar. hizb "parti"). Observera också att Seyed (ar. Sayyid) och Haj (ar. al-Haj) är titlar (se "Arabiska").

Persiskan saknar bestämd artikel och genom tillägg av arabiskans bestämda artikel "arabiserar" man på engelska och tyska ofta felaktigt namnet Qods-styrkan (pe. Nīsūī-ye Qods, en. Qods Force el. Quds Force el. Al Quds Force, fr. Force Qods, ty. Quds-Truppe, Kuds-Truppe, Al-Kuds-Einhet, Al-Kuds-Brigaden el. Al-Quds-Brigaden, elitgrenen inom Islamiska revolutionsgardet i Iran)77.

Se även "Iran" och "Afghanistan" under "Exonymer".

4. Pashto (Afghanistan)

I fråga om Afghanistan använder vi i princip de persiska namnen. Om pashtunska namnformer förekommer får de av metodiska skäl redovisas som exonymer. Efternamn och klannamn slutar ofta med -zai (ung. Xsson, -söner av X, t.ex. Karzai, Alizai ...)

5. Urdu (Pakistan)

I de aktuella sammanhangen (personnamn och geografiska namn) tillämpar pakistanierna själva en traditionell uttalsbaserad anglifierad transkribering, t.ex. i fråga om den (pro-)talibanska rörelsen Tehreek- e-Nafaz-e-Shariat-e-Mohammadi (skrivs ibl. "Tehrik-i-Nifaz-i-Shariat-i-Mohammadi", TNSM, "aktivering av andan i den muslimska lagen") och terroristgruppen (för Kashmirs lösgörande från Indien) Lashkar-e- Taiba (ur. eg. Laškar-e Tayyiba, en. Lashkar-e-Taiba el. Lashkar e Tayyaba, fr. Lashkar-e-Taïba el. Le Lashkar, ty. ibl. Laschkar-e-Taiba, "de rättfärdigas armé").78 Engelska är dessutom officiellt språk vid sidan av urdu. Vi (och andra) följer i stort sett det pakistanska bruket när det gäller att skriva namn med det latinska alfabetet och någon translitterering från urdu är därför inte aktuell.

Undantag från ovanstående utgörs av den kashmiriska gerillarörelsen Hizbul Mujahidin79(en. Hizbul Mujahideen, ur. och kash. Hizb al-Mujāhidīn, fr. Hizbul Moudjahidine, ty. Hisbollah Mudschaheddin) och den religiösa grupperingen Ahmadiya (en., ur., ty. Ahmadiyya, en. ibl. Ahmadiyah, fr. ibl. Ahmadisme).

På andra språk förekommer ibland några undantag. Så skrivs Pervez Musharraf (f.d. president) på franska ibland "Moucharraf" och på tyska ibland "Perves Muscharraf". Variationer förekommer också i fråga om namnen Yousaf (fr. Youssouf el Yousouf, ty. ibl. Yousuf el. Yusuf) Raza Gilani (f.d. premiärminister) och Nawaz Sharif (ty. Scharif, premiärminister) samt grupperingen Jundullah (pe. Jondallāh, ar. Jund Allāh,

77 Denna är inte samma som al-Quds-brigaderna (ar. Sarāyā al-Quds, "Jerusalem-kompanierna", en. al- Quds Brigades, den väpnade grenen av Palestinska Islamiska jihad, med lokalisering på Gazaremsan). al- Quds det arabiska namnet på Jerusalem och Qods är det persiska. 78 Dessa namn är liksom namnet på terroristgruppen (för Kashmirs lösgörande från Indien) Jaish-e- Mohammad (en. Jaish-e Mohammed) egentligen persiska, varvid bakgrunden är att persiska en gång var hovspråk i Mogulriket (1526-1857) i Nordindien och att urdu har övertagit mycket persiskt (och arabiskt) språkgods. 79 Egentligen en förvrängning av arabiskans "Hizb al-mujāhidīn", "kämparnas parti". Gruppen har sin bas i Pakistan men sin verksamhet i Indien.

"Guds soldater", fr. le Joundallah, ty. Dschundallah, baluchisk motståndsrörelse som även är verksam i Iran).

Se även "Exonymer, Pakistan".

Etiopisk skrift (amhariska och tigrinska)

Det finns ingen helt allmänt vedertagen translittereringsmodell och det förekommer därför en hel del diskrepanser. Den mest etablerade modellen (en förenklad variant av BGN/PCGN) används dock i NE, EB och mer seriösa kartverk. Namnen på vissa personer, t.ex. den tidigare etiopiske kejsaren Haile Sellassie I (am. Hayle Silase, fr. Haïlé Sélassié), har dock etablerats enligt ett äldre/alternativt transkriptionssystem, men i sådana fall är bruket på svenska och de övriga västeuropeiska språken i princip detsamma.

Se även för "Etiopien" och "Eritrea" under "Exonymer".

Devanagari (hindi och nepali)

Translittereringen är internationellt vedertagen men blir här inte aktuell eftersom vi nästan genomgående använder personnamn och andra namn så som de officiellt skrivs med det latinska alfabetet, ofta i den anglifierade uttalsåtergivande form som använts sedan kolonialtiden. I Indien är dessutom engelska officiellt språk vid sidan av hindi. Exempelvis skriver man Lucknow (huvudstad i Uttar Pradesh, den största av Indiens delstater), fastän namnet egentligen enligt internationella translittereringsregler ska skrivas "Lakhnaū". Vi skriver också Punjab [ung. utt. "pandsja'b"] (hi. och pan. Panjāb) trots att språket i denna provins heter panjabi. I fråga om personnamn förekommer motsvarande anglifiering av skrivsättet, t.ex. i namnet Atal Bihari Vajpayee (hi. Vājpāyī, f.d. indisk premiärminister). I ett antal fall har dock har man dock sedan rätt lång tid frångått den äldre engelska transkriberingen och infört en korrekt translitterering (utan att detta påverkar uttalet och egentligen utgör ett namnbyte), t.ex. i fråga om städerna Jalandhar (förr: Jullundur), Jabalpur (förr: Jubbulpore) och Munger (förr: Monghyr). Eftersom svenskan, liksom franskan och tyskan, följer den officiella transkriberingen uppkommer nästan inga diskrepanser och vi bör nästan alltid skriva som det står i källtexten. I fråga om undantagen härifrån (bl.a. städerna Bombay och Calcutta). Se vidare under "Namnbyten, Indien" samt "Exonymer, Indien (resp. Nepal)".

Tibetansk skrift (dzongkha, tibetanska)

De västerländska språken tillämpar samma translittereringssystem. Titeln Dalai lama skrivs på engelska och tyska "Dalai Lama" och på franska "le Dalaï-lama"80.

För geografiska namn i Tibet, se vidare nedan under "Exonymer, Kina".

Andra skriftsystem

1. Georgiska

Georgiskan skrivs med ett eget alfabet (mchedruli).

Translittereringen till de olika västeuropeiska språken skiljer sig åt på följande punkter: eng. fr. ty. sv. V v w v Z z s z U ou u u

80 Även engelskan och tyskan använder bestämd artikel (the, der) trots att det är en titel och inte en befattning.

zh j sch zj sh ch sch sj ch tch tsch tj dz dz ds dz kh kh ch ch j dj dsch dzj i (intervokaliskt) i/î j I

Vid översättning till svenska behöver man därför anpassa stavningen på vissa punkter. Det kan också förekomma att man i en engelsk källtext har förenklat och skriver g både där det ska stå g och där det ska stå gh: den nuvarande premiärsministerns namn ska på svenska skrivas Irakli Gharibasjvili.

Vi utelämnar apostrofer (som vid exakt translitterering används för att ange ejektivt och inte aspirerat uttal av vissa konsonanter) och skriver t.ex. Stepantsminda (inte St'epants'minda).

På franska och tyska dubbeltecknar man s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal. På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både s och z skrivs med s och både sj och zj med sch. Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga om ryskan. Några exempel: namnet på Georgiens f.d. president Micheil Saakasjvili skrivs på engelska "Mikheil Saakashvili", på franska "Mikheil Saakachvili" och på tyska "Micheil Saakaschwili" och namnet på den tidigare premiärministern Zurab Zjvania blir på engelska "Zurab Zhvania", på franska "Zourab Jvania" och på tyska "Surab Schwania".

Abchazien och Sydossetien I fråga om personer från de av endast ett fåtal stater erkända utbrytarstaterna Abchazien och Sydossetien använder vi av praktiska skäl deras ryska namn (de har också ofta ryska pass), t.ex. i fråga om Sydossetiens president Leonid Tibilov (geo. xx, oss. Tybylty Xarithony fyrt Leonid). Av principiella skäl använder vi däremot georgiska geografiska namn (se nedan under Georgien).

Se även "Exonymer, Georgien".

2. Armeniska

Armeniskan skrivs med ett eget alfabet.

Translittereringen till de olika västeuropeiska språken skiljer sig åt på följande punkter: engelska franska tyska svenska z z s z zh j sch zj kh kh ch ch dz dz ds dz ch tch tsch tj sh ch sch sj y i j j

Vi översättning till svenska behöver man därför anpassa stavningen på vissa punkter.

Vi utelämnar eventuella apostrofer (som vid exakt translitterering används för att ange aspirerat uttal av vissa konsonanter).

Om bokstaven j skulle komma efter s, t eller z måste den på svenska ersättas med i för att undvika förväxling med sj, tj och zj.

På franska och tyska dubbeltecknar man s intervokaliskt för att undvika ett tonande uttal. På franska uppkommer ett sammanfall genom att både i och j skrivs med i. På tyska uppkommer ett sammanfall genom att både s och z skrivs med s.

Totalt innebär detta att man vid översättning till svenska behöver göra liknande justeringar som i fråga om ryskan.

Armeniska efternamn slutar på -jan (som skrivs -ian efter s, t och z), t.ex. Robert Kotjarjan (en. Kocharyan, f.d. president) och Vardan Oskanjan (en. Oskanyan, fr. Oskanian, f.d. utrikesminister). Det kan därvid nämnas att det stora flertalet etniska armenier (armenisktalande eller ej) lever i förskingringen och inte i Armenien. Kanske har detta bidragit till att man ibland i fråga om armenier i Armenien skriver vissa vanliga efternamn så som dessa normalt skrivs i Västeuropa (detta gäller i mindre utsträckning på svenska än på andra språk), t.ex. "Markarian" (en. Markaryan, ty. ibl. Markarjan) och "Sarkis(s)ian" (en. äv. Sarkisyan, fr. och ty. Sarkissian, ty. ibl. Sarkissjan) i stället för att translitterera från armeniskan och konsekvent skriva Margarjan (en. Margaryan) och Sargsian (en. Sargsyan). Det korrekta bruket vinner dock terräng, såväl på engelska som på svenska, t.ex. i fråga om namnet på Armeniens president Serzj Sargsian (en. Serzh/Serge Sargsyan/Sarkisian/Sarkisyan, fr. Serge Sarkissian, ty. Sersch Sargsjan/Sarkissjan) och premiärministern Tigran Sargsian81. Namnet Edvard Nalbandjan (utrikesminister) skrivs på engelska "Edward Nalbandian". Namnet Petrosian skrivs på franska och ibland på engelska "Petrossian".

Observera att flera orter i Armenien relativt nyligen har bytt namn. Se vidare under "Namnbyten, Armenien".

Se även "Exonymer, Armenien".

3. Hebreiska

För hebreiskan finns olika system för translitterering till det latinska alfabetet. Vi och de andra västerländska språken använder i första hand den modell som utformats av Hebrew Academy ("etablerad modell"), i ny version från 2006. Vi utelämnar dock diakritiska tecken och det tecken som translitteras med spiritus. Parallellt förekommer fortfarande den äldre modellen från Hebrew Academy samt ISO 259 och en inofficiell israelisk (här nedan kallad "ii") modell. Den senare är framför allt vanlig vid translitterering av personnamn. Flertalet diskrepanser hänför sig till förekomsten av olika modeller, vilket här belyses på några enstaka men centrala punkter:

Det traditionella hebreiska alfabetet består av konsonanter och halvvokaler, medan vokaler kan men inte behöver anges med tilläggstecken över eller under konsonanterna/halvvokalerna.

:kuf) translittereras numera med k, men tidigare och enl. ISO med q. Exempel) ק Det hebreiska tecknet staden Ashkelon (tid. Ashqelon).

."tsadi) translittereras numera med ts (ii: tz) men tidigare med "z med streck/punkt under) צ Tecknet Exempel: Israels armé kallas ibland "Tsahal" (ii: Tzahal), vilket egentligen en utskriven akronym, ungefär som att skriva "teve" i stället för TV.

Bokstaven w förekommer i den äldre etablerade modellen men ersätts med v i den nyare. Kombinationen ch används i den inofficiella israeliska modellen men motsvaras av h i den etablerade.

Vokalen shva na ( ְ ) [ə], som fungerar ungefär som franskans "e instable (gardé/supprimé)", utelämnas numera (i enlighet med ii) i de fall där den inte uttalas. Där den uttalas translittereras den med e. Enligt tidigare bruk translittererades den genomgående med e. Exempel: staden Sderot (tid. Sederot)

81 Däremot dominerar äldre skrivsätt i fråga om de tidigare premiärministrarna (på 90-talet) Armen Sarkisian (ar. Sargsian) och Vazgen (fr. Vazguen) Sarkisian (arm. Sargsian).

Med avvikelse från det ovanstående använder vi i fråga om i Israel bosatta personer den israeliska modellen (ii), bl.a. i fråga om namnet Tzipi (Hebrew Academy: Tsipi, tid.: Zipi) Livni (Israels f.d. utrikesminister). Det kunde förefalla logistkt att tillämpa denna modell även i fråga om geografiska namn, men i praktiken är här faktiskt den "etablerade modellen" mest gångbar.

På svenska (och andra västeuropeiska språk) förekommer dessutom vissa andra avvikelser från vedertagen translitterering, bl. a. i fråga om namnet Benjamin Netanyahu (= eng. stavning, he. Binyamin Netanyahu, fr. Benyamin Nétanyahou, ty. Netanjahu, Israels premiärminister). Många israeler har vidare icke hebreiska namn som i sin translittererade form påverkas av ett annat språk (oftast tyska el. jiddisch), t.ex. Avigdor Lieberman (eg. Leberman, ii. och fr. Liberman, utrikesminister) och Ezer (ty. ibl. Eser) Weizman (eg. Wetsman, tidigare president). I fråga om israeler med arabiska namn bör man i princip translitterera namnen från arabiskan och inte från hebreiskan. I Israel är arabiska officiellt språk vid sidan om hebreiskan.

På andra språk förekommer ytterligare avvikelser, t.ex. i fråga om det politiska partiet Yisrael Beyteinu (en. ibl. Israel Beyteinu, fr. Israel Beytenou, ty. Israel Beitenu el. Unser Heim Israel).

På franska skriver man ibland "Chaoul/Shaoul Mofhaz" i stället för Shaul Mofaz (bl.a. f.d. försvarsminister) och "Likoud" i stället för Likud (ett politiskt parti) samt "Ehoud" i stället för Ehud (Ehud Barak, f.d. premiärminister, och Ehud Olmert, f.d. premiärminister). Den judiska försoningsdagen (he. Yom kippur), vars hebreiska namn ibland även används för att beteckna oktoberkriget 1973 mellan Israel och arabländerna, skrivs på franska "Yom Kippour".

Tyskan har mer systematiska avvikelser och ersätter ofta "sh", "z", "y", "v" och "h" med "sch", "s", "j", "w" och "ch". Namnen Yitzhak Rabin (tidigare premiärminister), Shaul Mofaz (se ovan), Ariel Sharon (tidigare premiärminister), Silvan (fr. Sylvan) Shalom (f.d. utrikesminister) och Gilad (fr. ibl. Guilad) Shalit (soldat och tidigare fånge hos Hamas) skrivs således ofta/oftast "Jitzchak Rabin", "Schaul Mofas", "Ariel Scharon", "Silvan Schalom" respektive "Gilad Schalit".

Se även "Exonymer, Israel/Palestina".

4. Bengali

Translittereringen är med smärre variationer internationellt vedertagen. I fråga om vissa etablerade namn använder vi dock den uttalsbaserade anglifierade form som används sedan kolonialtiden, t.ex. i fråga om namnet Tagore (be. Thākur, författare och nobelpristagare, 1861–1941) och flera geografiska namn. Jämfört med engelska och andra språk uppkommer det nästan inga diskrepanser och man kan skriva som det står i källtexten. Namnet Taslima Nasrin (författarinna) skrivs dock på engelska ibland "Taslima Nasreen" och Muhammad Yunus (fredspristagare) skrivs på tyska ibland "Mohammed Junus".

Se även "Exonymer, Bangladesh".

5. Kinesiska

Liksom de andra EU-språken använder vi numera, med några få undantag, pinyin-systemet (den nya stavningen som infördes i Folkrepubliken Kina 1958 och innebär att man exempelvis numera skriver Mao Zedong i stället för "Mao Tse-tung"82, tidigare ordförande för Kinas kommunistiska parti) utom i fråga om ett antal namn med anknytning till Hongkong eller Macao och i vissa fall även till Taiwan, så t.ex. i fråga om Hongkongs f.d. regeringschef/chefsminister (Chief Executive) Donald Tsang Yam Kuen (pinyin: Zeng Yinquan). Nuvarande chefsminister är Leung Chun-ying, även känd som CY Leung, med tillämpning av europeiskt namnskick.

82 Enligt kinessiskt namnskick står familjenamnet/efternamnet först. I några av nedan redovisade undantag har man, utöver skillnaden i stavning, ändrat detta enligt europeisk modell med efternamnet sist.

Vid tillämpningen av pinyin-systemet utelämnar vi diakritiska tecken men bibehåller det tecken som skrivs med apostrof. När inom den äldre/taiwanesiska translittereringen bindestreck förekommer i namn inleds det efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav (se exemplen ovan och nedan). I fråga om historiska namn förekommer oftast den äldre stavningen, t.ex. i fråga om Kinas tidigare presidenter Sun Yat-sen (pinyin: Sun Yixian) och Chiang Kai-shek (pinyin: Jiang Jieshi). I Taiwan infördes pinyin först 2009 och i fråga om personer som innan dess befann sig på den politiska arenan används den äldre stavningen. t.ex. i fråga om den f.d. presidenten Ma Ying-jeou (pinyin: Ma Yingjiu) och den f.d. premiärministern Frank Chang-ting Hsieh (pinyin: Xie Changting). I fråga om det politiska partiet Guomindang använder vi dock pinyin- formen i stället för den traditionella formen "Kuomintang".

I vissa fall översätter man kinesiska namn på andra språk men inte på svenska eller tvärtom, t. ex. i fråga om San Xia ("de tre ravinernas damm", ki. Sanxia daba, en. Three Gorges Dam, fr. barrage des Trois Gorges, ty. Drei-Schluchten-Damm) eller Himmelska fridens torg (eg. Himmelska fridens ports torg, kin. Tiananmen guangchang, en. Tiananmen Square).

Det bör framhållas att kinesiska är att betrakta som ett gemensamt skriftspråk för olika talade språk som mandarin, kantonesiska, hakka m.fl..

Se vidare under "Exonymer", rubrikerna Kina, Taiwan och Singapore, samt Språkrådet nr 28.

6. Koreanska

Translittereringen är internationellt standardiserad, men med en ny variant i Sydkorea som vi också börjat använda sedan 2002. Viss vacklan råder dock fortfarande. Vi utelämnar diakritiska tecken och det tecken som skrivs som apostrof. När bindestreck förekommer i namn inleds det efterföljande ledet med liten begynnelsebokstav, t.ex. i fråga om namnet Ban Ki-moon (FN:s generalsekreterare).

Se även "Exonymer, Nordkorea".

7. Japanska

Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken . Se även "Exonymer, Japan".

8. Divehi, singalesiska, tamil, burmesiska, thailändska, lao och khmer

Den förenklade translitterering som normalt används är densamma i de olika västeuropeiska språken. I fråga om geografiska namn i Sri Lanka och Kambodja använder vi och andra trots detta de engelsk- respektive franskfärgade koloniala namnformerna. Se även på respektive land under "Exonymer".

DEL II. ALTERNATIVA GEOGRAFISKA NAMNFORMER83

De problem som tas upp i denna framställning avser texter som är avfattade på engelska, franska eller tyska (alltså inte spanska, finska eller andra språk) och som ska översättas till svenska84.

1. Orter (m.m.) som (på ett och samma språk) bytt namn (under 1970-talet eller senare) 2. Orter (samt stadsdelar, provinser/regioner/landskap, halvöar, öar, ögrupper eller sjöar) som har olika namn på olika språk85 3. Floder som har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 4. Bergsområden, berg, dalar, slättland eller öknar som har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 5. Hav, vikar eller sund siom har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version) 6. Byggnader, gator, torg e.d.som har olika namn på olika språk (ingår inte i föreliggande version)

1. Namnbyten. Orter (m.m.) som relativt nyligen bytt namn (under 1970-talet eller senare).

Generellt sett ska man använda det nuvarande namnet på orten86. Om man hänvisar till ett visst årtal eller historisk händelse skriver man dock det namn på orten som var det då aktuella, eventuellt med nuvarande namn inom parentes:

83 I fråga om namn på personer ska här endast påpekas att vi (utöver translittereringsproblematiken, som behandlats i det föregående) i princip använder samma namn i fråga om personer som dessa har på det officiella språket i respektive stat, inbegripet påvars namn på latin (som i vissa sammanhang har officiell ställning inom Vatikanen): Franciskus I (lat. eg. Franciscus, it. Francesco, en Francis, fr. François , ty. Franziskus, eg. Jorge Mario Bergoglio), Benedictus XVI (it. Benedetto, en. Benedict, fr. Benoît, ty. Benedikt. eg. Joseph Ratzinger) och Johannes Paulus II (it. Giovanni Paolo, en. John Paul, fr. Jean Paul, ty. Johannes Paul, eg. Karol Wojtyła). För patriarken av Konstantinopel (eg. ärkebiskop av Konstantinopel och ekumenisk patriark) använder vi det grekiska/turkiska namnet: Bartholomeos (en. Bartholomew, fr. Bartholomée, ty. Bartholomäus el. Bartholomaios). Ett undantag är att namnet på norra Cyperns tidigare president på svenska m.fl. språk skrivs Rauf Denktash (tu. Denktaş, ty. Denktasch). Den nämnda principen gäller numera även i fråga om monarker, t.ex. kallar vi, liksom spanjorerna, Spaniens kung för Juan Carlos, medan en äldre princip ofta, men inte alltid, var översätta kunganamn till svenska, t.ex. Ludvig (i stället för Louis) XVI och Vilhelm (i stället för Willem) av Oranien. 84 Vad som inte tas upp är sådana fall där skillnaden mellan språken endast består i att det geografiska namnets appellativa led är en direkt översättning, t.ex. att "Lac Kivu" på gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda på svenska kallas Kivusjön och omvänt att Storsjön på tyska blir "Storsee", samt att t.ex. de danska öarna Læsø och Samsø på engelska heter "Læs Island" och "Sams Island" (åtminstone enligt EB) och att Bouvetön på norska heter "Bouvetøya" och på franska "Île Bouvet" osv.. Inte heller översättningar av led som betecknar väderstreck ("Väst"-, "Norra" m.fl.) tas här upp (på svenska t.ex. Nordön/Nya Zeelands Nordö (en. North Island), utom i de fall där det är provinser, regioner eller Nuts- områden som försvenskas, t.ex. Östra Makedonien (gr. Anatolikí Makedonía, i Grekland) och Norra Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North Darfur, i Sudan) samt, i fråga om Nuts-områden, i de fall då dessa anglifieras, förfranskas eller förtyskas, t.ex. den nederländska provinsen/Nuts 2-området Noord-Brabant (fr. Brabant septentrional). Ovannämnda fall utgör undantag. I normalfallet bibehåller vi det ursprungliga namnet, t.ex. North Carolina ("Norra Carolina", i Förenta Staterna) och Dornogovi ("Östra Govi", i Mongoliet). I helt självklara fall tar materialet inte heller upp denna typ av varianter på andra språk, som förfranskade och förtyskade namnformer för bl.a. zambiska provinser, t.ex. North-Western Province (fr. Province Nord-Occidentale, ty. Nordwestprovinz). De många uddar (med svensk namnanpassning) i Australien och Nya Zeeland som bär väderstrecksnamn utelämnas också, t.ex. Nordvästkap (en. Cape North West, fr. Cap Nord-Ouest, ty. Nordwestkap). I framställningen utelämnas också sjön Kaspiska havet, som har fem olika kuststater, och för vilken vi i princip använder samma namn som på ryska (ry. Kaspijskoje more). På kazakiska heter sjön Kaspii Tenizi och på persiska Daryā-ye Khazar. 85 Så är ofta fallet i fråga om huvudstäder och större och/eller mer kända orter etc. 86 Härvid utgör Sydafrika ett undantag. Se vidare under Exonymer, Sydafrika.

"Han föddes 1930 i Leningrad (Sankt Petersburg) och flyttade 1948 till det dåvarande Stalingrad (nu Volgograd)"

"På sin väg till Antiokia passerade korsfararna Bysans (Konstantinopel)" (i stället för "Antakya" respektive "Istanbul").

I fråga om länder där namnbyten förekommit märks främst de länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen. Nämnas bör även Somalia, där man numera skriver ortnamnen på somaliska med användande av det latinska alfabetet, vilket medför att stavningen har ändrats. I länder vilkas språk skrivs med andra skriftsystem kan det ibland förefalla som om en ort (etc.) har bytt namn trots att det egentligen bara är translittereringssystemet som har ändrats (se vidare nedan under resp. land). I flertalet länder är företeelsen namnbyte betydligt begränsad. Vid namnbyten följer i princip omvärlden med, men inte alltid. Undantag förekommer i fråga om vissa mycket etablerade namn, vilket anges i det nedanstående. I fråga om några länder bibehåller vi på svenska (och mer eller mindre på andra språk), ibland eller oftast, de äldre namnen. Så är fallet i fråga om bland annat Cypern och Indien (se på respektive land nedan under "Namnbyten " och "Exonymer").

A. Ryssland

Många orter som under den sovjetiska tiden bytte namn har efter Sovjetunionens sammanbrott återfått sina gamla namn (inom parentes anges här det avskaffade "sovjetiska" namnet). Observera också att stavningen såväl i fråga om det nya som om det gamla namnet på grund av translittereringen från det kyrilliska alfabetet ofta är en annan på engelska, franska och tyska: Sankt Petersburg (ry. Sankt Peterburg, tidigare: Leningrad)87, Nizjnij Novgorod (Gorkij), Jekaterinburg (Sverdlovsk)88, Samara (Kujbysjev), Tver (Kalinin), Vladikavkaz89 (Ordzjonikidze), Sergijev Posad (Zagorsk), Sjlisselburg90 (Petrokrepost) m.fl..

Några städer hann bara bära sitt "sovjetiska" namn under kort tid. Så hette staden Rybinsk "Andropov" från 1984 till 1989.

Trots planer på namnändring har Lenins födelsestad Uljanovsk91 i likhet med ett stort antal andra orter inte återfått sitt gamla namn, här "Simbirsk".

B. Övriga länder som uppstått ur det forna Sovjetunionen

Utöver vad som sägs i led a har man i dessa länder infört de nationella språken som officiellt språk (vilket tidigare var ryska) med åtföljande namnändringar eller anpassningar av stavningen av namn. Observera också att stavningen såväl i fråga om det nya som om det gamla namnet på grund av translittereringen från det kyrilliska, georgiska eller armeniska alfabetet ofta är en annan på engelska, franska och tyska92.

Nedanstående är exempel på nya (el. "nygamla" namn) med det sovjetiska (ryska) namnet inom parentes:

Estland Kuressaare (Kingisepp)

Lettland Aizkraukle (Stučka)

87 Länet heter fortfarande Leningrad. 88 Länet heter dock fortfarandet Sverdlovsk. 89 Huvudstad i den autonoma republiken Nordossetien och heter på ossetiska Dzæudzjychæu. 90 Staden ligger i Ingermanland och hette under svensktiden 1611–1702 Nöteborg. 91 Staden är uppkallad efter Lenin, vars egentliga namn var Vladimir Uljanov. 92 Detta senare gäller för Vitryssland, Ukraina, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan, Georgien och Armenien men inte för Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Azerbajdzjan, Turkmenistan och Uzbekistan eftersom dessa länders officiella språk skrivs med det latinska alfabetet.

Litauen Marijampolė (Kapsukas), Visaginas (Sniečkus)

Vitryssland Navapolatsk (Novopolotsk), Vitsebsk (Vitebsk), Hrodna (ry. och pol. Grodno), Baranavitjy (Baranovitji), Barysau (Borisov), Mahiljou (Mogiljov/Mogilev), Babrujsk (Bobrujsk), Homel (Gomel) m.fl.

Ukraina Lviv (Lvov), Rivne (Rovno), Zjytomyr (Zjitomir), Ternopil (Ternopol), Ivano–Frankivsk (Ivano– Frankovsk), Tjernivtsi (Tjernovtsy), Chmelnytskyj (Chmelnitskij), Vinnytsia (Vinnitsa), Tjernihiv (Tjernigov), Charkiv (Charkov), Bila Tserkva (Belaja Tserkov), Tjerkasy (Tjerkassy), Krementjuk (Krementjug), Kirovohrad (Kirovograd), Dniprodzerzjynsk (Dneprodzerzjinsk), Dnipropetrovsk (Dnepropretrovsk), Zaporizjzja (Zaporozje), Kryvyj Rih (Krivoj Rog), Mykolajiv (Nikolajev), Makijivka (Makejevka), Slovjansk (Slavjansk) och Horlivka (Gorlovka) samt, här med "nygamla" namn, Mariupol (Zjdanov), Altjevsk (Kommunarsk) och Luhansk (ry. Lugansk, tidigare: Vorosjilovgrad) eller, med helt nytt namn, Stachanov (Kadijevka), m.fl.

Däremot använder vi fortfarande de gamla (dvs. etablerade eller ryska) namnen i följande tre fall (här angivna med den ukrainska formen inom parentes): Kiev (Kyjiv), Odessa (Odesa) och Tjernobyl (Tjornobyl). Se även nedan under "Exonymer, Ukraina".

Moldavien Chisinau (ru. eg. Chişinău, ry. Kisjinjov) Bălţi (Beltsy) m.fl.

Georgien Senaki (Tschakaja) Achalgori (Leningori)93

Armenien Gjumri (Leninakan) Vanadzor (Kirovakan)

Azerbajdzjan Ganja (Kirovabad)

Kazakstan Astana (Akmola; ännu tidigare: Tselinograd) Atyrau (Gurjev) Aktau (Sjevtjenko) Sjymkent (Tjimkent) Taraz (Dzjambul) Engelskan och franskan har en starkare tendens att anamma nya/kazakiska namn (se nedan under "Exonymer, Kazakstan").

Kirgizistan Bisjkek (Frunze)

Turkmenistan Türkmenbaşy94 (Krasnovodsk)

93 Staden ligger i Sydossetien och heter på ryska numera Leningor. 94 Egentligen en hederstitel för den tidigare presidenten Sapurmurat Nijazov (turkm. Saparmyrat Nyýazow) (med betydelsen "turkmenernas hövding").

Balkanabat (Nebit-Dag) Daşoguz (Tasjauz) Türkmenabat (Tjardzjou)

Tadzjikistan Chudzjand (Leninabad, tadzj. Leninobod) Qurghonteppa (Kurgan-Tiube) Vahdat (Ordzjonikidzeabad)

C. Övriga länder

Relativt få fall är av betydelse. Nämnas kan främst följande huvudstäder (med det äldre namnet inom parentes): Montenegro: Podgorica (Titograd); Gambia: Banjul (Bathurst); Ekvatorialguinea: Malabo (Santa Isabel); Tchad: N'Djamena (Fort-Lamy); Zimbabwe: Harare (Salisbury) och Moçambique: Maputo (Lourenço Marques)

Ytterligare några exempel:

Städer: Tyskland: Bad Fallingbostel (Fallingbostel), Chemnitz (Karl-Marx-Stadt); Tjeckien: Zlín (Gottwaldov), Spanien: Ferrol (El Ferrol del Caudillo); Bulgarien: Dobritj (Tolbuchin); Kosovo: Kosovska Mitrovica (Titova Mitrovica); Makedonien: Veles (Titov Veles); Turkiet: Mersin (Içel); Algeriet: Chlef (El Asnam, och ännu tidigare Orléansville); Västsahara: al-Dakhla (Villa Cisneros); Iran: Orumiyeh (Rezaiye); Pakistan: Faisalabad (Lyallpur); Indien95: Bhatinda (Bathinda), Vadodara (Baroda)96, Kozhikode (Calicut) och Ingraj Bazar (English Bazar); Vietnam: Hô Chi Minh-staden (Saigon); Indonesien: Bandar Lampung (Tanjungkarang-Telukbetung); Angola: Huambo (Nova Lisboa) och Namibe (Moçâmedes, fr., ty. och ibl. en. Mossamedes); Zimbabwe: Mutare (Umtali); Moçambique: Xai-Xai (Vila de João Belo); Kanada: Iqaluit97 (Frobisher Bay) samt Paraguay: Ciudad del Este (Ciudad Presidente Stroessner)

I några fall är det nya namnet bara en ny transkription, t.ex. i fråga om den marockanska staden Guelmim (förr: Goulimime, ar. eg. Kulmīm) och den indiska staden Pune (förr: Poona, mara. Pune).

Öar: den Indonesiska ön Dolak (Yos Sudarso), den ekvatorialguineanska huvudön Bioko (Fernando Poo), den kubanska ön Juventud (sp. eg. Isla de la Juventud, tidigare: Isla de Pinos), de australiska öarna Badu (Mulgrave Island), Moa (Banks Island) och Muralug (Prince of Wales Island, fr. Île du Prince-de-Galles), ön och delstaten Pohnpei (Ponape) i Mikronesiska federationen liksom ett antal öar i Kiribati, bl.a. Banaba (Ocean Island), Teraina (Washington Island) och Tabuaeran (Fanning Island)98

I fråga om de tre huvudöar som tillsammans bildar Unionen Komorerna vacklar bruket (se nedan "Exonymer, Komorerna").

Sjöar: "Mobuto Sese Seko" och "Idi Amin Dada", båda på gränsen mellan demokratiska republiken Kongo och Uganda, har återfått sina gamla (koloniala) namn Albertsjön respektive Edwardsjön.

95 De nya namnen används endast i de fyra här angivna fallen. Många andra städer har relativt nyligen bytt namn och i de stora flertalet av dessa fall använder vi i dessa fall, liksom i varierande utsträckning engelskan, franskan och tyskan, fortfarande de gamla koloniala namnen, bl. a. i fråga om mångmiljonstäderna Bombay (Mumbai), Calcutta (Kolkata), Madras (Chennai) och Bangalore (Bengaluru) m.fl. (se vidare nedan under "Exonymer, Indien "). 96 Den stora banken heter fortfarande "Bank of Baroda". 97 Huvudstad i territoriet Nunavut, som omfattar ett område där invånarna i första hand talar inuktitut, en variant av inuit ("östeskimåiska"), m.a.o. den nordöstra delen av Kanada. 98 De två sistnämnda öarna överlämnades relativt nyligen av Förenta staterna till Kiribati.

2. Exonymer. Samma ort99 (stadsdel, provins/region/landskap100 101, halvö102, ö, ögrupp eller sjö) har olika namn på olika språk103.

Här redovisas även (i vissa fall mycket) små stavningsvarianter (vid translitterering, om dessa utgör undantag från respektive huvudregler), som i vissa fall endast består av en dubbelteckning eller utebliven dubbelteckning. Det är omöjligt att dra en klar gräns mellan "äkta" och "falska" exonymer. Praktiskt skulle en sådan metod också framtvinga två olika parallella listningssystem.

I princip följer vi det officiella språket i respektive land. Se vidare under respektive land. Vid översättning måste man dessutom känna till att vissa orter m.m. har andra namn på andra språk. Därför anges för varje land de viktigaste exonymerna inte bara på svenska utan även på engelska, franska och tyska.

Det bör allmänt påpekas att de i det följande angivna exonymerna på engelska, franska och tyska inte nödvändigtvis är allenarådande utan mycket väl kan förekomma parallellt med respektive inhemskt namn eller andra namn.

I turistsammanhang och liknande förekommer ofta tillfälliga försvenskningar av utländska namn som "Smaragdkusten" (dels Côte d'Emeraude i Bretagne, dels Costa Smeralda på Sardinien). Denna typ av namn tas normalt inte upp i den följande framställningen. Samma tendens förekommer i andra språk, exempelvis i fråga om de taiwanesiska öarna Lüdao (med äldre transkription: Lu Tao, ibl. äv. på sv. "Gröna ön", en. Green Island, fr. Île Verte, ty. Grüne Insel) och Lanyu (en. Orchid Island, fr. Île des Orchidées, ty. Orchidéeninsel).

99 Ruinstäder och utgrävda fornlämningar tas inte upp. Exempel härpå är bl.a. Mykene (gr. Mikíne, en. Mycenae, fr. Mycènes, i Grekland), Troja (tu. Truva, gr. Tría, en. Troy, fr. Troie, i Turkiet) och Karthago (ar. Qartāja, en. Carthago, fr. Carthage, i Tunisien). Ett liknande förhållande från modern tid gäller för de nazistiska förintelselägren Auschwitz (det tyska namnet på staden Oświęcim) och Birkenau (pol. Brzezinka) i södra Polen. 100 För (historiska) landskap används ofta exonymer. För nutida administrativa regioner föredrar man de inhemska namnen. Man kan t.ex. säga att "det franska landskapet Savojen (fr. Savoie) är uppdelat på departementen Haute-Savoie och Savoie". Generellt sett har landskapsnamn genom EU återfått sin roll på grund av satsningen på regioner. 101 Namn på självständiga stater (inkl. Västsahara) omnämns bara på svenska (för andra språk se Publikationshandboken) liksom namn på världsdelar. Överstatliga regioner tas upp i lämpliga fall men inte där namnet enbart hänför sig ett väderstreck (Nord-, Väst-, Öst-, Syd-), som Västafrika eller Östeuropa, vilka också är svåra att exakt definiera. 102 Ledet "kap" försvenskas ofta i fråga om vissa mer kända uddar, främst i den östra hemisfären, t.ex. Kap Corse (fr. Cap Corse), Kap Ortegal (sp. Cabo Ortegal), Kap Spartivento (it. Capo Spartivento). Detta element utelämnas dock i den följande översikten. Engelskan, franskan och tyskan har också motsvarande anpassningar i dessa fall. 103 Antarktis utelämnas i denna framställning.

EUROPA INKL. TURKIET, CYPERN OCH DE UTOMEUROPEISKA STATER SOM UPPSTÅTT UR F.D. SOVJETUNIONEN (DE NORDISKA LÄNDERNA, DE BALTISKA STATERNA, BRITTISKA ÖARNA, BENELUXLÄNDERNA, CENTRALEUROPA, SYDVÄSTEUROPA (DE ROMANSKA LÄNDERNA), BALKANLÄNDERNA, ÖSTATERNA I MEDELHAVET, TURKIET och DE STATER SOM UPPSTÅTT UR F.D. SOVJETUNIONEN FÖRUTOM BALTIKUM)

DE NORDISKA LÄNDERNA (NORDEN) (SVERIGE, FINLAND, NORGE, DANMARK, FÄRÖARNA och ISLAND104)

SVERIGE Officiellt språk är svenska105 och vi använder de svenska namnen. Exonymer på andra språk: städerna Göteborg (en. Gothenburg, fr. ibl. Gothembourg el. Gothenbourg) och Uppsala (en. ibl. Upsala, fr. ibl. Upsal), landsdelen Götaland (en. ibl. Gothland el. Gothia, fr. ibl. Gothie), landskapen Skåne (en. Scania, fr. Scanie, ty. Schonen), Dalarna (en. Dalecarlia, fr. Dalécarlie, ty, Dalekarlien) och Lappland (sami. Lappi, en. Lapland, fr. Laponie)106 107 samt sjöarna Vänern (ty. Vänersee)108, Vättern (ty. Vättersee), Mälaren (en. ibl. Lake Malar, fr. Le/Lac Mälar, ty. Mälarsee) och Hjälmaren (ty. ibl. Hjälmarsee)

FINLAND Officiella språk är finska och svenska109. Tvåspråkigheten innebär att ett stort antal orter (m.m.) har dubbla namnformer på finska och svenska. I sådana fall använder vi genomgående det svenska namnet110. Lägg märke till följande orter (med det finska namnet inom parentes): huvudstaden Helsingfors (Helsinki), dess förorter Esbo (Espoo) och Vanda (Vantaa) samt städerna Åbo (Turku), Tammerfors (Tampere), Vasa (Vaasa), Uleåborg (Oulu), Lahtis (Lahti), Björneborg (Pori), Raumo (Rauma), Nystad (Uusikaupunki), Nådendal (Naantali), Hangö (Hanko), Tavastehus (Hämeenlinna), Borgå (Porvoo), Fredrikshamn (Hamina), Villmanstrand (Lappeenranta), Sankt Michel (Mikkeli), Nyslott (Savonlinna), Idensalmi (Iisalmi), Kajana (Kajaani) och Torneå (Tornio) m.fl. Observera också särskilt de orter som (2015) har svensktalande majoritet: Nykarleby (Ususikaarlepyy), Jakobstad (Pietarsaari), Kristinestad (Kristiinankaupunki), Ekenäs (Tammisaari) m.fl.111

Märk vidare: Nuts 1-området Finländska fastlandet (Manner-Suomi), Nuts 2-områdena Västra Finland (Länsi-Suomi), Södra Finland (Etelä-Suomi), Norra Finland (Pohjois- Suomi) och Östra Finland (Itä-Suomi), verksamhetsområden för regionförvaltningsverk (fi. aluehallintovirastojen toimialueet) av regionliknande karaktär har sedan den 1 januari 2010 ersatt de tidigare länen112 113: verksamhetsområdet för

104 I begreppet Norden ingår också ofta Grönland, se under "Amerika". 105 Sverige har dessutom fem officiella minoritetsspråk, bl.a. finska, samiska och meänkieli (som inbegriper tornedalsfinska). Staden Kiruna heter på nordsamiska Giron, på meänkieli Kieruna och på finska Kiiruna. 106 De engelska och franska exonymerna samt begreppet Lappland på tyska betecknar också Sameland (nordsam. Sápmi), dvs. samernas bosättningsområde, vilket sträcker sig in i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. 107 Det finns också ett par extremt ovanliga el. obsoleta exonymer för landskapen Västergötland (en. West Gothland, fr. Westrogothie), Östergötland (en. East Gothland, fr. Ostrogothie) och Närke (fr. Néricie). 108 I de nämnda fallen utesluter tyskan den enklitiska artikeln. I motsats härtill heter Siljan på tyska "Siljansee". 109 Finska är det större språket (ca 90 %). Svenska är modersmål för drygt 5 %, främst på Åland och längs kusterna. Det finns tre erkända minoritetsspråk, bl.a. samiska, som talas längst i norr. 110 http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=fabc&b=A Observera dock att det finns vissa svenska namn som blivit obsoleta, t.ex. i fråga om landskapet Satakunta (äldre sv. form: Satakunda) och staden Joensuu (äldre sv. namn: Åminne). 111 För mer information, se NE, kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/ och ev. Svenska ortnamn i Finland (finns i svenska enhetens bibliotek). 112 På Åland motsvaras regionförvaltningsverken av Statens ämbetsverk på Åland (Ahvenanmaan valtionvirasto) vars verksamhetsområde omfattar landskapet Åland.

regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland (fi. Lounais-Suomen aluehallintovirasto) omfattar landskapen Egentliga Finland och Satakunta, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Södra Finland (fi. Etelä-Suomen aluehallintovirasto) omfattar landskapen Nyland, Östra Nyland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Södra Karelen, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (fi. Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapen Birkaland, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Östra Finland (fi. Itä-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapen Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelen, verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Norra Finland (fi. Pohjois-Suomen aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapen Norra Österbotten och Kajanaland, och verksamhetsområdet för regionförvaltningsverket i Lappland (fi. Lapin aluehallintoviraston toimialue) omfattar landskapet Lappland, landskapen Egentliga Finland (Varsinais-Suomi), Mellersta Finland (Keski-Suomi), Birkaland (Pirkanmaa), Södra Österbotten (Etelä-Pohjanmaa), Mellersta Österbotten (Keski-Pohjanmaa), Nyland (Uusimaa), Egentliga Tavastland (Kanta-Häme), Päijänne-Tavastland (Päijät-Häme), Kymmenedalen (Kymenlaakso), Södra Karelen (Etelä-Karjala), Södra Savolax (Etelä-Savo), Norra Savolax (Pohjois- Savo), Norra Karelen (Pohjois-Karjala), Norra Österbotten (Pohjois-Pohjanmaa) och Kajanaland (Kainuu), ögruppen, landskapet, länet samt Nuts 1- och 2-området Åland (Ahvenanmaa), liksom sjöarna Saimen (Saimaa), Ule träsk (Oulujärvi), Kemi träsk (Kemijärvi) och Enare träsk (fi. Inarinjärvi, sami. Aanaarjävri el. Anárjávri, en. Lake Inari, fr. Lac Inari, ty. Inari-See) m.fl.

På engelska, franska och tyska använder man i princip genomgående de finska namnen, t.ex. i fråga om landskapet Nyland (fi. Uusimaa), såvida inte namnet hänför sig till landskapet (m.m., se ovan) Åland (fi. Ahvenanmaa), i vilket fall de svenska namnen används. Vidare använder man också ofta de svenska namnen i fråga om de historiska landskap som delvis har svensktalande befolkning, främst Nyland och Österbotten, och särskilt om svenskspråkiga skärgårdsöar, t.ex. Replot (fi. Raippaluoto). Exonymer förekommer för de historiska landskapen Egentliga Finland (fi. Varsinais-Suomi, en. Southwest Finland el. Finland Proper, fr. Finlande propre), Tavastland (fi. Häme, en. Tavastia) , Savolax (fi. Savo, en. Savonie, fr. Savonie) och Österbotten (fi. Pohjanmaa, en. Ostrobothnia, fr. ibl. Ostrobotnie el. Ostrobothnie) och Lappland114 (fi. och sami. Lappi, en. Lapland, fr. Laponie) och landsdelen Karelen (fi. Karjala, en. Karelia, fr. Carélie, ty. Karelien).

NORGE115 Officiellt språk är norska116 och vi använder de norska namnen och de specifika bokstäverna æ och ø117, utom i fråga om öarna Spetsbergen (no. och en. Spitsbergen, fr. Spitzberg, ty. Spitzbergen), Björnön (no. Bjørnøya, en. Bear Island, fr. Île aux Ours, ty. Bäreninsel) och Vitön (no. Kvitøya, en. Kvit Island, fr. Île blanche, ty. Kvitöya) samt udden Nordkap (no. Nordkapp, sami. Davvinjárgga, en. North Cape, fr. Cap Nord).

De övriga exonymerna på andra språk utgörs av ett antal öar m.m. i Svalbard, bland annat Nordaustlandet (en. North East Land, fr. Terre du Nord-Est, ty. Nordost-Land), Prins Karls Forland (en. Prince Charles Foreland, fr. Île du Prince-Charles, ty. Prinz-Karl-Vorland), Kong Karls land (en. King Charles Land, fr. Terre/Île du Roi-Charles, ty. König-Karl-Land) och Hopen (en. ibl. Hope Island, fr. äv. Île d’Espérance).

DANMARK Officiellt språk är danska118 och vi använder de danska namnen och de specifika bokstäverna æ och ø (se fotnot 123, under "Norge"), utom i fråga om

113 Se lagen om regionalförvaltningsverken (896/2009) och statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009). 114 Se fotnot 106. 115 Inklusive Svalbard och Jan Mayen. 116 Norge har ett dessutom några erkända minoritetsspråk: olika varianter av samiska samt kvänska (eg. en finsk dialekt). Finnmark fylke heter på nordsamiska Finnmárku och på kvänska Ruija. 117 Engelskan och franskan bibehåller också dessa eller ersätter dem med "ae" respektive "oe" medan tyskan föredrar "ä" och "ö".

huvudstaden Köpenhamn (da. København, en. Copenhagen, fr. Copenhague, ty. Kopenhagen) samt Nuts 2- områdena Huvudstadsområdet (da. Hovedstaden) och Mittjylland (da. Midtjylland). Vi använder svenskt ä i fråga om ön och Nuts 2-området Själland (da Sjælland, en. Zealand, fr. och ty. Seeland)119. Däremot skriver vi numera Frederikshavn (och inte längre "Fredrikshamn").

Trots att en del lokala myndigheter föredrar att skriva ortnamn med "aa", är det på danska alltid korrekt att skriva med "å": Århus (da. Århus eller Aarhus), Ålborg (da. Ålborg eller Aalborg) och Åbenrå (da. Åbenrå eller Aabenraa, ty. äv. Apenrade).

Övriga exonymer på övriga språk: städerna Helsingør (en. Elsinore, fr. äv. Elseneur), Tønder (ty. Tondern), Ribe (ty. äv. Ripen), Haderslev (ty. äv. Hadersleben) och Sønderborg (ty. Sonderburg), landskapet Sønderjylland (en. South Jutland, fr. Jutland-du-Sud, ty. Nordschleswig), halvöarna Jylland (en. och fr. Jutland, ty. Jütland) och Skagens Odde (en. The Skaw) samt öarna Fyn (en. Funen, fr. Fionie, ty Fünen), Als (ty. Alsen) och Rømø (ty. Röm). Dessutom används för staden Århus på tyska och ibland även på engelska och franska den äldre stavningen "Aarhus".

FÄRÖARNA (fär. Føroyar, da Færøerne, en. Faeroe/Faroe Islands, fr. Îles Féroé, ty. Färöer) Officiella språk är det inhemska språket färöiska samt danska. Vi använder numera de färöiska (och inte längre de danska) namnen, t.ex. i fråga om huvudstaden Tórshavn (da. Thorshavn120) och öarna Streymoy (da. Strømø) och Suðuroy (da. Suderø), samt de specifika bokstäverna æ, ø (se fotnot 123, under "Norge") och ð121.

ISLAND Officiellt språk är isländska och vi använder genomgående de isländska namnen122 och de specifika isländska bokstäverna æ, þ och ð123 men skriver Reykjavik utan accenttecken på i.

DE BALTISKA STATERNA (BALTIKUM) (ESTLAND, LETTLAND och LITAUEN)

ESTLAND Officiellt språk är estniska124 och vi använder de estniska namnen, utom i fråga om staden Hapsal (es., en., fr. och ty. Haapsalu), Nuts 3-regionerna Norra Estland (Põhja-Eesti), Västra Estland (Lääne-Eesti), Mellersta Estland (Kesk-Eesti), Nordöstra Estland (Kirde-Eesti) och Södra Estland (Lõuna-Eesti), ett flertal öar i och omkring det område där svenska fram till andra världskriget talades som minoritetsspråk (och på vissa mindre öar som majoritetsspråk), främst Ösel125 (es., en. och fr. Saaremaa), Dagö (es., en. och fr. Hiiumaa), Ormsö (es., en. och fr. Vormsi, ty. Worms), Nargö (es., en. fr. och ty. Naissaar), Odensholm (es., en. fr. och ty. Osmussaar) och Runö (es., en. fr. och ty. Ruhnu), halvön Nuckö (es. Noarootsi) och sjön Peipus (es. Peipsi järv, ry. Tjudsko-Pskovskoje ozero, fr. Lac Peipous).

Övriga exonymer på andra språk utgörs av mer eller mindre obsoleta namn på tyska (och ryska), t.ex.i fråga om huvudstaden Tallinn (ry. Tallin, ty. Reval), städerna Tartu (ty. Dorpat), Narva (ty. Narwa) och Pärnu (ty. Pärnau) samt ön Muhu (ty. Moon) och sjön Võrtsjärv (ty. Wirzsee)

118 Tyska är erkänt regionalt minoritetsspråk i Sønderjylland. 119 Vi skriver däremot Læsø (inte Läsö). 120 Staden kallas på svenska ibland "Torshamn" men det är det färöiska namnet som rekommenderas. 121 Denna ersätts på engelska och franska ibland med "dh" och på tyska ibland med "d". 122 Även i fråga om ögruppen, kommunen och staden Vestmannaeyjar, som på svenska ibland kallas"Västmannaöarna". 123 På engelska skriver man oftast "æ", "th" och "dh", på franska "ae", "th" och "dh" och på tyska "ä", "th" och "d". 124 Ett betydande minoritetsspråk är ryska (modersmål för cirka en fjärdedel av befolkningen) med koncentration till landets nordöstra del, där ryska också har officiell status i vissa kommuner. Staden Narva-Jõesuu (ty. Hungerburg) heter på ryska Ust-Narva. 125 Observera att Ösel och Dagö förutom att de är öar med svenska namn utgör egna län. I fall då estländska län anges i tabellform bör man använda de estniska namnen på dessa län med de svenska inom parentes.

LETTLAND Officiellt språk är lettiska126 och vi använder de lettiska namnen utom i fråga om huvudstaden/Nuts 3-området Riga (le. Rīga)127, de fyra landskapen och tillika Nuts 3-områdena Livland (le. Vidzeme, en. Livonia, fr. Livonie), Kurland (le. Kurzeme, en. Courland, fr. Kourland), Semgallen (le. Zemgale, en. Semigalia el. Semigallia, fr. Semgale) och Lettgallen (le. Latgale, ry. Latgola, en. Latgalia el. Latgallia, fr. Latgalie) samt udden Domesnäs (äv. Kolkas udde, le. Kolkasrags, en. Cape Kolka, ibl. Point kolka, ty. Kap Kolka, ibl. Kap Domesnäs el. Horn von Kolka, liv. Kūolka nanā, ry. Mys Domesnes).

Övriga exonymer på andra språk utgörs av mer eller mindre obsoleta namn på tyska (och ryska), t.ex.i fråga om städerna Liepāja (ty. Libau), Daugavpils (ry. Dvinsk, ty. Dünaburg), Ventspils (ty. Windau), Jelgava (ty. Mitau), Kuldīga (ty. Goldingen), Jēkabpils (ty. Jakobstadt), Rēzekne (ry. Rezjitsa, ty. Rositten) och Valmiera (ty. Wolmar)

LITAUEN Officiellt språk är litauiska128 och vi använder de litauiska namnen, utom i fråga om landskapet Samogitien (lit. Žemaitija, en. Samogitia, fr. Samogitie, ty. äv. Unterlitauen), samt landtungan Kuriska näset (lit. Kuršių nerija, en. Courland Spit, fr. Cordon littoral de Courlande el. Cordon des Coures, ty. Kurische Nehrung, ry. Kursjskaja kosa).

I fråga om Nuts 3-områdena, vilka är uppkallade efter respektive huvudort, använder vi nominativformen och inte genitivformen: Alytus (lit. Alytaus apskritis), Kaunas (lit. Kauno apskritis), Klaipėda (lit. Klaipėdos apskritis), Marijampolė (lit. Marijampolės apskritis), Panevėžys (lit. Panevėžio apskritis), Šiauliai (lit. Šiaulių apskritis), Tauragė (lit. Tauragės apskritis), Telšiai (lit. Telšių apskritis), Utena (lit. Utenos apskritis) och Vilnius (lit. Vilniaus apskritis).

Övriga exonymer på andra språk: landskapen Mažoji Lietuva (en. Lithuania Minor, fr. Petite Lituanie, ty. Kleinlitauen el. Preußisch-Litauen129), Aukštaitija (en. ibl. Upper Lithuania, fr. ibl. Haute-Lituanie, ty. ibl. Oberlitauen el. Aukschtatitien), Suvalkija (en. Sudovia, fr. ibl. Sudovie, ty. Suwalken) och Dzūkija (en. Dainava) samt mer eller mindre obsoleta namn på tyska (och ryska), t.ex.i fråga om huvudstaden Vilnius (ty. Wilna, pol. Wilno, ry. Vilna) samt städerna Klaipėda (ty. Memel), Šiauliai (ty. Schaulen) och Panevėžys (ty. Ponewiesch)

BRITTISKA ÖARNA (STORBRITANNIEN/FÖRENADE KUNGARIKET och IRLAND)

STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND/FÖRENADE KUNGARIKET (inkl. Isle of Man och Kanalöarna) Officiellt språk är engelska130 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om131 landsdelen/Nuts 1-området Skottland (en. Scotland, fr. Écosse, ty. Scottland, gae. Alba), landsdelen/Nuts 1- och 2-området Nordirland (en. Northern Ireland, fr. Irlande du Nord, ir. Tuaisceart Éireann), Nuts 1- områdena Nordöstra England (en. North East (England)), Nordvästra England (en. North West (England)),

126 Lettiskan är modersmål för drygt halva befolkningen. Cirka en fjärdedel talar ryska som modersmål (främst i Riga och längst i öster). 127 Däremot skriver vi som på lettiska i fråga om provinsen/Nuts 3-området Pierīga. 128 De största minoritetsspråken är polska och ryska med ca 6 % vardera. 129 Detta historiska landskap landskap omefattar en del av Kaliningradområdet samt Klaipėdos kraštas (ty. Memelland/Memelgebiet, en. Klaipėda Region), dvs. den del av nuvarande Litauen, runt staden Klaipėda (ty. Memel), som fram till 1918 tillhörde Tyska riket. 130 I Wales har även walesiska (kymriska) officiell status och walesiska namn har i flera fall officiellt ersatt de engelska: exempelvis heter den stad som tidigare kallades Carnarvon numera officiellt Caernarfon och halvön "Lleyn" heter nu Llŷn. Där dubbla namnformer förekommer använder vi normalt de engelska, t.ex i fråga om ön Anglesey (wale. Ynys Môn). Storbritannien har dessutom ett antal erkända minoritetsspråk: iriska, scots (lågskotska), korniska och skotsk gaeliska samt manx (på Isle of Man). Ön Lewis i Yttre Hebriderna heter på skotsk gaeliska Leòdhas. På Kanalöarna har franska officiell status tillsammans med engelskan på Jersey. Dessutom förekommer de romanska dialekterna jèrriais, guernésiais och sercquiais. 131 Utöver vad som här nämns förekommer på svenska ibl. namnet Östangeln för regionen East Anglia.

Östra England (en. East of England), Sydöstra England (en. South East (England)) och Sydvästra England (en. South West (England)) samt ögrupperna Shetlandsöarna (en. Shetland Islands, fr. Îles Shetland, ty. Shetland-Inseln)132, Yttre Hebriderna (en. Outer Hebrides el. Western Isles, gae. Na h-Eileanan Siar, fr. Hébrides extérieures, ty. Äußere Hebriden). Inre Hebriderna (en. Inner Hebrides, gae. Na h-Eileanan a- staigh, fr. Hébrides intérieures, ty. Innere Hebriden) och Kanalöarna (en. Channel Islands, fr. Îles Anglo- Normandes, ty. Kanalinseln el. Normannische Inseln). Scillyöarna (en. Isles of Scilly, fr. ibl. Les Sorlingues, korn. Syllan) ingår i Nuts 2-området Cornwall and Isles of Scilly.

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden London (fr. Londres, hi. Lanḍhan), städerna Edinburgh (fr. Édimbourg), Dover (fr. Douvres), Canterbury (fr. ibl. Cantorbéry), St. Helier (fr. St-Hélier, huvudort på Jersey) och St. Peter Port (fr. St-Pierre-Port, huvudort på Guernsey), landsdelen England (fr. Angleterre), landsdelen och Nuts 1-området Wales (wale. Cymru, fr. Pays de Galles), grevskapet Cornwall (fr. Cornouailles, korn. Kernow), ögruppen Orkneyöarna (fr. Îles Orcades) samt öarna (i Engelska kanalen) Guernsey (fr. och ty. Guernesey), Alderney (fr. Aurigny) och Sark (fr. Sercq).

IRLAND Officiella språk är iriska och engelska, det dominerande modersmålsspråket. Trots iriskans starka ställning använder vi genomgående de engelska namnen.133

BENELUXLÄNDERNA (NEDERLÄNDRNA, BELGIEN och LUXEMBURG)

NEDERLÄNDERNA Officiellt språk är nederländska134. Vi använder de officiella namnen,vilka oftast är de nederländska men i några fall de frisiska, utom i fråga om huvudstaden Haag (nl. och ty. 's-Gravenhage/Den Haag, en. The Hague, fr. La Haye), Nuts 1-områdena Norra Nederländerna (Noord-Nederland), Östra Nederländerna (Oost-Nederland), Västra Nederländerna (West-Nederland) och Södra Nederländerna (Zuid-Nederland), provinsen och Nuts 2-området Frisland (nl., en. och ty. Friesland, en. äv. Frisia, fris. Fryslân, fr. Frise) samt ögruppen Västfrisiska öarna (nl. Waddeneilanden, fris. Fryske waadeilannen, en. West Frisian Islands, fr. Îles de la Frise occidentale, ibl. Îles Frisonnes Occidentales, ty. Westfriesische Inseln).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Arnhem (ty. Arnheim), Nijmegen (fr. Nimègue, ty. Nimwegen), 's-Hertogenbosch (oftast kallad Den Bosch, fr. Bois-le-Duc), Leeuwarden (fris. Ljouwert, fr. ibl. Leuvarde), Den Helder (fr. Le Helder), Alkmaar (ty. ibl. Alkmar), Leiden (en. Leyden, fr. Leyde), och Vlissingen (en. Flushing, fr. Flessingue), staden och tillika provinsen/Nuts 2-området Groningen (fr. Groningue, fris. Grins) samt provinserna/Nuts 2-områdena Noord-Holland (fr. Hollande septentrionale), Zuid-Holland (fr. Hollande méridionale), Gelderland (en. ibl. Guelders, fr. Gueldre, ty. Geldern), Limburg (fr. Limbourg), Noord-Brabant (fr. Brabant septentrional) och Zeeland (en. Zealand, fr. Zélande) samt till sist Zuiderzeedammen Afsluitdijk (fris. Ofslútdyk, en. Ijsselmeer Dam, fr. Digue du Nord, ty. Abschlußdeich)

BELGIEN Officiella språk är nederländska (över 50%, i Flandern och Bryssel), franska (ca 35 %, i Vallonien och Bryssel) och tyska (ca 1 %, längst i öster). Vi använder de lokala namnen135 på respektive språk, utom i fråga om huvudstaden och tillika delstaten/Nuts 1-området Bryssel136 (fr. Bruxelles, nl. Brussel, ty. Brüssel, en. Brussels, ar. Brūksil), staden Brygge137 (nl. Brugge, fr. och en. Bruges, ty. Brügge), regionerna

132 Shetlandsöarna och Orkneyöarna kallas tillsammans Northern Isles. 133 Exempel på några iriska namn: huvudstaden Dublin heter på iriska Baile Átha Cliath och städerna Cork och Limerick heter Corcaígh respektive Luimneach. 134 Nederländerna har fem erkända regionala språk, främst (väst)frisiska i Friesland. Ön Terschelling heter på frisiska Skylge. 135 I fråga om stadsdelar och adresser i landets tvåspråkiga huvudstad bör vi helst använda båda namnen med det franska namnet först, t.ex. för stadsdelen Laeken/Laken.

(=delstaterna)/Nuts 1-områdena Flandern (nl. Vlaanderen, fr. Flandre, en. Flanders) och Vallonien (fr. Wallonie, nl. Wallonië, ty. Wallonien, en. Wallonia) samt provinserna/Nuts 2-områdena Flamländska Brabant (nl. Vlaams Brabant, fr. Brabant flamand, ty. Flämisch-Brabant, en. Flemish Brabant), Vallonska Brabant (fr. Brabant wallon, nl. Waals-Brabant, ty. Wallonisch-Brabant, en. Walloon Brabant), Östflandern (nl. Oost-Vlaanderen, fr. Flandre orientale, ty. Ost-Flandern, en. East Flanders) och Västflandern (nl. West- Vlaanderen, fr. Flandre occidentale, ty. West-Flandern, en. West Flanders).

Övriga exonymer på andra språk138:

Flandern: städerna Gent (fr. Gand, en. Ghent), Oostende (fr. och ty. Ostende, en. Ostend)139, Ieper (fr. och en. Ypres, ty. Ypern)140, Kortrijk (fr. och en. Courtrai), Aalst (fr. Alost), Mechelen (fr. Malines, ty. Mecheln, en. Mechlin), Lier (fr. Lierre), Leuven (fr. och en. Louvain, ty. Löwen)141, Tongeren (fr. Tongres, ty. Tongern) m.fl., Bryssel-förorten Sint-Genesius-Rode (fr. Rhode-Saint-Genèse), staden och tillika provinsen Antwerpen (fr. Anvers, en. Antwerp), provinsen/Nuts 2-området Limburg (fr. Limbourg) samt landskapet Kempen (fr. Campine, ty. och en. Kempenland) och hamnorten Zeebrugge (fr. och ibl. en. Zeebruges, ty. Zeebrügge), som hör till kommunen Brygge.

Vallonien: staden och tillika provinsen/Nuts 2-området Liège (nl. Luik, ty. Lüttich) samt provinserna/Nuts 2-områdena Hainaut (nl. Henegouwen, ty. Hennegau) och Luxembourg142 (nl. och ty. Luxemburg).

LUXEMBURG Officiella språk är franska, tyska och luxemburgiska143. Vi använder de franska namnformerna (som ofta egentligen är tyska) och inte de alternativa formerna på luxemburgiska, utom i fråga om huvudstaden Luxemburg (fr. och en. Luxembourg, lux. Lëtzebuerg, it. Lussemburgo) samt landsdelarna Gutland (fr. och en. Bon Pays) och Ösling (fr. och en. Oesling, lux. Éislak).

CENTRALEUROPA (TYSKLAND, TJECKIEN, POLEN, SCHWEIZ, LIECHTENSTEIN, ÖSTERRIKE, SLOVAKIEN, UNGERN och SLOVENIEN)

TYSKLAND Officiellt språk är tyska144 och vi använder de tyska namnen, utom i fråga om landskapet Sydslesvig (ty. Südschleswig el. Landesteil Schleswig, en. Southern Schleswig, fr. Schleswig du Sud) samt ögrupperna Nordfrisiska öarna (ty. Nordfriesische Inseln, en. North Frisian Islands, fr. Îles de la Frise septentriole, ibl. Îles Frisonnes septentrionales) och Ostfrisiska öarna (ty. Ostfriesische Inseln, en. East Frisian Islands, fr. Îles de la Frise orientale, ibl. Îles Frisonnes orientales). Tecknet ß kan på svenska ersättas med dubbelt s.

136 Som delstat/Nuts 1-område är det fullständiga namnet Huvudstadsregionen Bryssel (fr. région de Bruxelles-Capitale, nl. Brussels Hoofdstedelijk Gewest, ty. Region Brüssel-Hauptstadt, en. Brussels- Capital Region). 137 Däremot skriver vi Zeebrugge. Se nedan. 138 Ett stort antal orter i Flandern har parallella franska namn och på samma sätt har många orter i Vallonien parallella nederländska namn. 139 På svenska används ofta formen "Ostende" (med svenskt uttal), men den korrekta formen är Oostende. 140 I vissa historiska sammanhang används ofta den tyska namnformen Ypern även på svenska. 141 På svenska används här ofta felaktigt den franska namnformen "Louvain". Däremot finns i Vallonien det franskspråkiga universitetet Louvain-la-Neuve, beläget i staden Ottignies-Louvain-la-Neuve. 142 Vi gör på svenska en åtskillnad i stavningen mellan å ena sidan Storhertigdömet Luxemburg och dess homonyma huvudstad och å andra sidan den belgiska provinsen Luxembourg. 143 En standardiserad variant av den i landet allmänt talade tyska dialekten moselfrankiska. 144 Tyskland har fem officiella minoritesspråk, bl.a. danska och frisiska (nordfrisiska) (längst i norr) samt hög- och lågsorbiska (i Lausitz). Staden Flensburg heter på danska Flensborg och staden Cottbus heter på lågsorbiska Chóśebuz.

I fråga om mindre sjöar bibehåller vi också de tyska namnen (inkl. avledningssuffixet -(e)r), t.ex. Schweriner See (en. Lake Schwerin, fr. ibl. lac de Schwerin) och Steinhuder Meer (en. ibl. Lake Steinhude, fr. ibl. lac de Steinhude).

Övriga exonymer på andra språk145: städerna och tillika delstaterna och samtidigt Nuts 1- och Nuts 2- områdena Hamburg (fr. Hambourg) och Bremen (fr. Brême), städerna146 Flensburg (fr. Flensbourg, da. Flensborg), Ratzeburg (fr. Ratzebourg), Oldenburg (fr. Oldenbourg), Lüneburg (en. ibl. Lunenberg, fr. Lunebourg), Hannover (en. Hanover, fr. Hanovre), Hameln (en. och fr. Hamelin), Göttingen (en. Gottingen, fr. ibl. Goettingue), Kassel (fr. ibl. Cassel), Braunschweig (en. och fr. Brunswick), Wolfsburg (fr. Wolfsbourg), Quedlinburg (fr. Quedlinbourg el. Quedlimbourg), Neubrandenburg (fr. Neubrandenbourg), (staden) Brandenburg an der Havel (en. ibl. Brandenburg City, för att skilja staden från delstaten, fr. Brandebourg-sur-la-Havel), Bernburg (fr. Bernbourg), Magdeburg (fr. Magdebourg), Merseburg (fr. Mersebourg), Naumburg an der Saale (fr. Naumbourg), Jena (fr. Iéna), Altenburg (fr. Altenbourg), Dresden (fr. Dresde), Frankfurt an der Oder (fr. Francfort-sur-l'Oder), Kleve (en. Cleves, fr. Clèves), Duisburg (fr. Duisbourg), Köln (en. och fr. Cologne), Jülich (fr. Juliers), Aachen (en. och fr. Aix- la-Chapelle), Monschau (fr. Montjoie), Marburg (fr. Marbourg), Kassel (fr. Cassel), Weilburg (fr. Weilbourg), Koblenz (en. ibl. Coblenz, fr. Coblence), Trier (en. ibl. Treves, fr. Trèves), Zweibrücken (fr. Deux-Ponts). Saarbrücken (fr. Sarrebruck)147, Mainz (fr. Mayence), Frankfurt am Main (fr. Francfort-sur- le-Main), Aschaffenburg (fr. Aschaffenbourg), Speyer (fr. Spire), Würzburg (fr. Wurtzbourg), Rothenburg ob der Tauber (fr. Rothenbourg), Coburg (fr. Cobourg), Nürnberg (en. och fr. Nuremberg), Offenburg (fr. Offenbourg), Freiburg im Breisgau (en. Freiburg, fr. Fribourg-en-Brisgau), Günzburg (fr. Guntzbourg), Konstanz (en. och fr. Constance), Augsburg (fr. Augsbourg), Neuburg an der Donau (fr. Neubourg-sur-le- Danube), Regensburg (fr. Ratisbonne), München (en. och fr. Munich) och Stuttgartförorten Ludwigsburg (fr. Ludwigsbourg), delstaterna och tillika Nuts148 1-områdena Niedersachsen (en. Lower Saxony, fr. Saxe- Basse), Mecklenburg-Vorpommern (en. Mecklemburg-West Pomerania, fr. Mecklembourg-Poméranie- Antérieure), Brandenburg (fr. Brandebourg, bestående av Nuts 2-områdena Nordöstra Brandenburg (Brandenburg – Nordost) och Sydvästra Brandenburg (Brandenburg – Südwest)), Sachsen-Anhalt (en. Saxony-Anhalt, fr. Saxe-Anhalt), Sachsen (en. Saxony, fr. Saxe), Thüringen (en. Thuringia, fr. Thuringe), Hessen (en. och fr. Hesse), Nordrhein-Westfalen (en. Northrhine-Westphalia, fr. Rhénanie-du-Nord- Westphalie), Rheinland-Pfalz (en. Rhineland-Palatinate, fr. Rhénanie-Palatinat), Saarland (fr. Sarre), Baden-Württemberg (fr. Bade-Wurtemberg) och Bayern149 (en. Bavaria, fr. Bavière) samt landskapen Nordfriesland (en. North Frisia, fr. Frise-du-Nord, fris. Nordfraschlönj), Ostfriesland (en. East Frisia, fr. Frise orientale), Wagrien (en. Wagria), Lausitz (en. Lusatia, fr. Lusace, lågs.Łužyca, högs. Łužica)150, Franken (en. Francony, fr. Franconie)151, Breisgau (fr. Brisgau) och Schwaben152 (fr. Souabe) liksom slutligen ön Helgoland (fris. Halaglun , en. äv. Heligoland, fr. Héligoland) och Bodensjön (ty. Bodensee, en. Lake Constance, fr. Lac de Constance)

145 Franskan har en generell tendens att ersätta slutledet -burg med "-bourg" och använder utöver här redovisade namnformer ibland namnformer som "Rendsbourg", "Bad Harzbourg" osv. (i stället för Rendsburg, Bad Harzburg osv.). Det kan också nämnas att städerna Wittenberg och Eisleben numera officellt heter Lutherstadt Wittenberg och Lutherstadt Eisleben. 146 Ett antal städer (Köln, Dresden m.fl.) har dessutom gett namn åt olika Nuts 2-områden. 147 Saarland förvaltades tidigare av Frankrike och ett antal orter har franska exonymer: Saarlouis (fr. ibl. Sarrelouis), St. Ingbert (fr. ibl. Saint-Ingbert), Homburg (fr. Hombourg), Merzig (fr. Mercy) och Sankt- Wendel (fr. Sankt-Wendel). 148 De mindre delstaterna är samtidigt Nuts 2-områden. 149 Bayern delas in i Niederbayern (en. Lower Bavaria, fr. Basse-Bavière) och Oberbayern (en. Upper Bavaria, fr. Haute-Bavière). 150 Består av Niederlausitz (en. Lower Lusatia, fr. Basse-Lusace, lågs. Dolna Łužyca) och Oberlausitz (en. Upper Lusatia, fr. Haute-Lusace, högs. Hornja Łužica). 151 Består av Oberfranken (en. Upper Francony, fr. Haute-Franconie) och Unterfranken (en. Lower Francony, fr. Basse-Franconie). 152 Schwaben är dels en historisk region (uppdelad i Niederschwaben, Unterschwaben eller Schwäbisches Unterland, en. Lower Swabia, och Oberschwaben eller Schwäbisches Oberland, en. Upper Swabia) som omfattar områden i delstaterna Baden-Würtemberg och Bayern, dels en administrativ enhet nomi Bayeren.

TJECKIEN Officiellt språk är tjeckiska153 och vi använder de tjeckiska namnen, utom i fråga om huvudstaden och tillika Nuts 2- och Nuts 3-området Prag (tj. som stad och Nuts 2-område: Praha, som Nuts 3-område: Hlavní město Praha, en. och fr. Prague), (de historiska) landskapen/landsdelarna Böhmen (tj. Čechy, en. Bohemia, fr. Bohême), Mähren (tj. Morava, en. Moravia, fr. Moravie) och Schlesien (tj. (České) Slezsko, ty. Mährisch-Schlesien, Österreichisch-Schlesien, Tschechisch-Schlesien el.. Sudetenschlesien, en. (Czech) Silesia, fr. Silésie), Nuts 2- och tillika Nuts 3-områdena Mellersta Böhmen (tj. som Nuts 2-område: Střední Čechy, som Nuts 3-område: Středočeský kraj) och Mähren-Schlesien (tj. som Nuts 2-område: Moravskoslezsko, som Nuts 3-område: Moravskoslezský kraj), Nuts 2-områdena Nordvästra Tjeckien (tj. Severozápad), Nordöstra Tjeckien (tj. Severovýchod), Sydvästra Tjeckien (tj. Jihozápad), Sydöstra Tjeckien (tj. Jihovýchod) och Mellersta Mähren (tj. Střední Morava) samt Nuts 3-området Södra Böhmen (tj. Jihočeský kraj).

I fråga om de Nuts-3 områden som är uppkallade efter sin huvudort använder vi på svenska huvudortens namn medan man på tjeckiska använder adjektiviska namnformer enligt följande: Karlovy Vary (tj. Karlovarský kraj), Ústí nad Labem (tj. Ústecký kraj), Liberec (tj. Liberecký kraj), Plzeň (tj. Plzeňský kraj), Pardubice (tj. Pardubický kraj), Hradec Králové (tj. Královéhradecký kraj), Olomouc (tj. Olomoucký kraj) och Zlín (tj. Zlínský kraj).

Övriga exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flertalet orter parallella tyska namnformer): städerna Karlovy Vary (ty. Karlsbad), Mariánské Láznĕ (ty. samt ibl. äv. en. och fr. Marienbad), Ústí nad Labem (ty. Aussig), Plzeň (ty. och fr. samt ibl. äv. en. Pilsen), České Budějovice (ty. Budweis), Pardubice (ty. Pardubitz), Liberec (ty. Reichenberg), Hradec Králové (ty. Königgrätz), Ostrava (ty. Ostrau), Olomouc (ty. Olmütz), Brno (ty. Brünn) m.fl. (alla på tyska)

POLEN Officiellt språk är polska154 och vi använder de polska namnen, utom i fråga om Nuts 1-områdena Nordvästra Polen (pol. Region Północno-Zachodni), Norra Polen (pol. Region Północny), Mellersta Polen (pol. Region Centralny), Sydvästra Polen (pol. Region Południowo-Zachodni), Östra Polen (pol. Region Wschodni) och Södra Polen (pol. Region Południowy), de historiska landskapen (samma/motsvarande namn kan förekomma ifråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden, se nedan) Pommern (pol. Pomorze, som vojvodskap äv. pomorskie, en. Pomerania, fr. Poméranie), Schlesien (pol. Śląsk, en. Silesia, fr. Silésie), Kasjubien (pol. Kaszuby, kasj. Kaszëbë el. Kaszëbskô, en. Kashubia, fr. Cachoubie, ty. Kaschubien), Pommerellen (pol. Pomorze Gdańskie,en. Pomerelia, fr, Poméranie orientale, kasj. Pòrénkòwô Pòmòrskô), Kulmerland (pol. Ziemia chełmińska, en Chelmno Land), Storpolen (pol. Wielkopolska el. wielkopolskie, en. Great/Greater Poland, fr. Grande Pologne, ty. Großpolen), Lillpolen (pol. Małopolska el małopolskie, en. Little/Lesser Poland, fr. Petite Pologne, ty. Kleinpolen), Kujavien (pol. Kujawy, en. Cujavia el. Cuiavia, fr. Cujavie, ibl. Kujavie, ty. Kujawien), Masovien (pol. Mazowsze el. mazowieckie, en. Mazovia el. Masovia, fr. Masovie, ty. Masowien), Ermland (pol. Warmia, en. Ermeland, fr. Warmie), Masurien155 (pol. Mazury, en. Masuria, ibl. Mazuria, fr. Masurie, ty. Masuren), Podlasien (pol. Podlasie el. podlaskie, en. Podlasie, ibl. Podlachie el. Podlasie, fr. Podlachie, ty. Podlachien el. Podlesien) och Galizien (pol. Galicja, en. Galicia, fr. Galicie), landtungorna Hel (pol. Mierzeja Helska, ty. Putziger Nehrung, Hela) och Frische Nehrung (pol. Mierzeja Wiślana, en. Vistula Spit, fr. Presqu'île de la Vistule, ry. Baltijskaja kosa) samt (den en gång svenska) ön Usedom (pol. Uznam).

I fråga om vojvodskap/län/Nuts 2-områden använder vi i första hand de polska namnen i adjektivisk form men kan också i vissa fall använda de traditionella namnformerna (här inom parentes): Mazowieckie

153 Det finns ett stort antal officiellt erkända minoritetsspråk, bl.a. slovakiska, ukrainska, romani och vietnamesiska. 154 Kasjubiska har erkänd ställning som regionalt språk i Kasjubien. Staden Kartuzy (ty Karthaus) heter på kasjubiska Kartuzë. Dessutom har andra minoritesspråk erkänd ställning i vissa kommuner, bl.a. tyska inom ett område i Schlesien. 155 Med Masuriska sjöarna (pol. Jeziora Mazurskie, en. Masurian/Mazurian Lakes, fr. Lacs de Masurie, ty. Masurische Seen).

(Masovien), Małopolskie (Lillpolen), Śląskie (Schlesien), Podkarpackie156, Świętokrzyskie, Podlaskie, Wielkopolskie (Storpolen), Zachodniopomorskie (Västpommern), Dolnośląskie (Nedre Schlesien), Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern), Warmińsko-Mazurskie (Ermland-Masurien, en. Warmia- Masuria, ty. Ermland-Masuren) och Pomorskie (Pommern)

Även i de fall då vojvodskap/län/Nuts 2-områden är uppkallade efter sin huvudort använder vi i första hand de adjektiviska formerna men kan också i vissa fall använda huvudortens namn (inom parentes): Łódzkie (Łódź), Lubelskie (Lublin), Lubuskie (Lubusz) och Opolskie (Opole).

Exonymer på andra språk (stora delar av det nuvarande Polen har tidigare tillhört Tyskland eller Österrike, varför många orter har parallella tyska namnformer): huvudstaden Warszawa (en. Warsaw, fr. Varsovie, ty. Warschau), städerna Kraków (en. Cracow, fr. Cracovie, ty. Krakau), Łódź (ty. Lodsch), Gdańsk (ty. Danzig), Gdynia (ty. Gdingen), Wrocław (ty. Breslau), Świnoujście (ty. Swinemünde), Szczecin (ty. Stettin), Koszalin (ty. Köslin), Słupsk (ty. Stolp), Gorzów Wielkopolski (ty. Landsberg an der Warthe), Zielona Góra (ty. Grünberg), Legnica (ty. Liegnitz), Poznań (ty. Posen, en. och fr. ibl. Posnan), Wałbrzych (ty. Waldenburg), Opole (ty. Oppeln), Katowice (ty. Kattowitz), Bytom (ty. Beuthen), Gliwice (ty. Gleiwitz), Zabrze (ty. Hindenburg), Chorzów (ty. Königshütte), Tychy (ty. Tichau), Częstochowa (ty. Tschenstochau), Elbląg (ty. Elbing), Grudziądz (ty. Graudenz), Bydgoszcz (ty. Bromberg), Toruń (ty. Thorn), Olsztyn (ty. Allenstein) m.fl., vojvodskapen/Nuts 2-områdena Lubuskie (ty. Lebus) och świętokrzyskie ("Heliga korset", fr. Sainte-Croix, ibl. Croix Sacrée, ty. Heiligkreuz) samt ön Wolin (ty. Wollin)

SCHWEIZ Officiella språk är tyska (drygt 70 %, i de centrala delarna och i norr), franska (drygt 20 %, i väster) och italienska (ca 6 %, i syd) och delvis rätoromanska (0,7 %, i sydost). Vi använder de lokala namnen på tyska, franska respektive italienska157 utom ifråga om Genèvesjön (fr. Lac Léman, ty. Genfer See/Genfersee, en. Lake Geneva) samt Brienzsjön (ty. Brienzersee) m.fl. sjöar för vilka tyskan använder anledningssuffixet -er, i enlighet med de fotnoter som hänför sig till Schweiz. I fråga om mindre sjöar, se under "Tyskland". Det tyska tecknet ß kan på svenska ersättas med dubbelt s.

Övriga exonymer på andra språk158:

Den tysktalande delen: städerna Biel (fr. Bienne)159, Thun (fr. Thoune)160, Chur (fr. Coire) och Sankt (ty. St.) Moritz (fr. Saint-Moritz), städerna och tillika kantonerna Bern (fr. och en. Berne), Zürich (fr. och en. Zurich)161, Basel (fr. Bâle, en. Basle), Schaffhausen (fr. Schaffhouse), Solothurn (fr. Soleure), Zug (fr. Zoug), Luzern (fr. och en. Lucerne), Sankt (ty. St.) Gallen (fr. Saint-Gall, en. Saint Gall) och Glarus (fr. Glaris), kantonerna Basel-Stadt (Bâle), Basel-Landschaft (Bâle-Campagne), Aargau (fr. Argovie), Thurgau (fr. Thurgovie), Schwyz (fr. Schwytz), Unterwalden162 (fr. Unterwald), Obwalden (fr. Obwald), Nidwalden (fr. Nidwald), Appenzell Ausserrhoden (fr. Appenzell Rhodes-Extérieures), Appenzell Innerrhoden (fr. Appenzell Rhodes-Intérieures) och Graubünden (it. Grigioni, rät. Grischun, fr. och en. Grisons) samt

156 Trots att detta inte är etablerat förekommer försvenskningen "Podkarpatien" (pol. med substantivform Podkarpacie, en. Subcarpathia, fr. Subcarpathie, ty. Karpatenvorland). 157 Däremot inte på rätoromanska. För orter inom detta språkområde använder vi de tyska namnen (se "Den tysktalande delen"), t.ex. i fråga om städerna Disentis och Sankt Moritz. Motsvarande rätoromanska namn är "Mustér" och "San Murezzan". 158 I fråga om tvåspråkiga områden räknas dessa till den tysk- resp. fransktalande delen beroende på vilket språk som är majoritetsspråk, således räknas staden Biel och kantonen Bern till den tysktalande delen och staden och kantonen Fribourg samt kantonen Valais till den fransktalande delen. 159 Denna delvis fransktalande stad heter numera officiellt Biel/Bienne. Bielsjön (ty. Bieler See el. Bielersee) heter på franska Lac de Bienne. 160 Thunsjön (ty. Thuner See) heter på franska Lac de Thoune. 161 Zürichsjön (ty. Züricher See) heter på franska Lac de Zurich. 162 Denna är inte längre en kanton utan ett samlingsbegrepp för kantonerna Nidwalden och Obwalden.

sjöarna Bodensjön (ty. Bodensee, fr. Lac de Constance, en. Lake Constance) och Vierwaldstättersjön (fr. Lac des Quatre-Cantons, ibl. Lac de Lucerne, en. Lake Lucerne).

Den fransktalande delen: städerna Delémont (ty. Delsberg) och Sion (ty. Sitten), städerna och tillika kantonerna Fribourg (ty. Freiburg), Genève (ty. Genf, en. Geneva) och Neuchâtel (ty. Neuenburg)163 samt kantonerna Vaud (ty. Waadt) och Valais (ty. Wallis) m.fl.

Den italiensktalande delen: staden Bellinzona (fr. Bellinzone), kantonen Ticino (ty. och fr. Tessin) och sjön Lago Maggiore (fr. Lac Majeur).

LIECHTENSTEIN Officiellt språk är tyska och vi använder de tyska namnformerna.

ÖSTERRIKE Officiellt språk är tyska164 och vi använder de tyska namnen, utom i fråga om Nuts 1-områdena Västra Österrike (ty. Westösterreich), Östra Österrike (ty. Ostösterreich) och Södra Österrike (ty. Südösterreich) samt delstaten/Nuts 2-området Tyrolen (ty. Tirol, en. och fr. Tyrol). Tecknet ß kan på svenska ersättas med dubbelt s.

I fråga Neusiedlersjön (ty. Neusiedler See, ung. Fertő-tó, en. Lake Neusiedl, fr. ibl. Lac de Neusiedl), på gränsen mot Ungern, sammanskriver vi namnet till ett ord. I fråga om mindre sjöar, se under "Tyskland".

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden och tillika delstaten/Nuts 2-området Wien (en. Vienna, fr. Vienne), staden och tillika delstaten/Nuts 2-området Salzburg (fr. Salzbourg) samt delstaterna/Nuts 2- områdena Oberösterreich (en. Upper Austria, fr. Haute-Autriche), Niederösterreich (en. Lower Austria, fr. Basse-Autriche), Steiermark (en. Styria, fr. Styrie) och Kärnten (en. Carinthia, fr. Carinthie, slove. Koroška) liksom även Bodensjön (ty. Bodensee, fr. Lac de Constance, en. Lake Constance), på gränsen mot Tyskland och Schweiz

SLOVAKIEN Officiellt språk är slovakiska165 och vi använder de slovakiska namnen, utom i fråga om Nuts 2-områdena Västra Slovakien (slova. Západné Slovensko), Mellersta Slovakien (slova. Stredné Slovensko) och Östra Slovakien (slova. Východné Slovensko).

I fråga om Nuts 2- och 3-området Bratislava (slova. Bratislavský kraj) och Nuts 3-områdena (som är uppkallade efter sin huvudort) använder vi på svenska huvudortens namn medan man på slovakiska använder adjektiviska namnformer enligt följande: Trnava (slova. Trnavský kraj), Trenčín (slova. Trenčianský kraj), Nitra (slova. Nitrianský kraj), Žilina (slova. Žilinský kraj), Banská Bystrica (slova. Banskobystrický kraj), Prešov (slova. Prešovský kraj) och Košice (slova. Košický kraj).

Exonymer på andra språk (landet tillhörde under lång tid Österrike-Ungern och flertalet orter har parallella tyska och ungerska namnformer): huvudstaden Bratislava (ty. Preßburg, ung. Pozsony), staden Košice (ung. Kassa, ty. Kaschau) och Donau-ön Žitný ostrov (ung. Csallóköz, ty. Große Schüttinsel) m.fl.

UNGERN Officiellt språk är ungerska166 och vi använder de ungerska namnen, utom i fråga om Nuts 1-området Transdanubien167 (ung. Dunántúl, en. Transdanubia, fr. Transdanubie), som består av Västra Transdanubien (ung. Nyugat-Dunántúl), Mellersta Transdanubien (ung. Közép-Dunántúl) och

163 Neuchâtelsjön heter på tyska Neuenburger See. 164 Slovenska (i södra Kärnten) samt kroatiska och ungerska (i Burgenland) är officiella minoritetsspråk. Staden Finkenstein am Faaker See heter på slovenska Bekštanj. 165 Det största minoritetsspråket är ungerska som talas av dygt en halv miljon (ca 10 % av befolkningen) längs gränsen mot Ungern och i vissa kommuner har officiell ställnig vid sidan av slovakiskan. Staden Komárno heter på ungerska Komárom. 166 Det finns åtta erkända minoritetsspråk, bl.a. tyska och romani.

Södra Transdanubien (ung. Dél-Dunántúl), Nuts 1- och 2-området Mellersta Ungern (ung. Közép- Magyarország) samt Nuts 1-området Slättområdet och Norra Ungern (ung. Alföld és Észak), som består av Norra Ungern (ung. Észak-Magyarország), Norra slättområdet (ung. Észak-Alföld) och Södra slättområdet (ung. Dél-Alföld), liksom Neusiedlersjön (ung. Fertő-tó, ty. Neusiedler See, en. Lake Neusiedl, fr. ibl. lac de Neusiedl), på gränsen mot Österrike.

Övriga exonymer på andra språk. I Ungern finns alltjämt en liten tysk minoritet och flera städer har parallella tyska namnformer, t.ex. Sopron (ty. Ödenburg), Győr (ty. Raab), Esztergom (ty. Gran), Szombathely (ty. Steinamanger), Székesfehérvár (ty. Stuhlweissenburg), Pécs (ty. Fünfkirchen) och Debrecen (ty. Debreczin) m.fl. samt sjön Balaton (ty. Plattensee).

SLOVENIEN Officiellt språk är slovenska168 och vi använder de slovenska namnen, utom i fråga om Nuts 2-områdena Västra Slovenien (slove. Zahodna Slovenija) och Östra Slovenien (slove. Vzhodna Slovenija), Nuts 3-områdena Mellersta Slovenien (slove. Osrednjeslovenska) och Sydöstra Slovenien (slove. Jugovzhodna Slovenija), det historiska landskapet Krain (slove. Kranjska, en. Carniola, fr. Carniole, uppdelat i tre mer moderna slovenska landskap, se nedan), platålandet och vindistriktet Karst (slove. Kras, it. Carso) samt halvön Istrien (slove. Istra, en. och it. Istria, fr. Istrie). I fråga om övriga Nuts 3-områden använder vi således de slovenska namnen.

Exonymer på andra språk (i detta tidigare österrikiska land har flera orter tyska namnformer): huvudstaden Ljubljana (ty. Laibach), städerna Maribor (ty. Marburg an der Drau), Kranj (ty. Krainburg), Postojna (ty. Adelsberg) samt landskapen Koroška (äv. Spodnja Koroška, Slovenska Koroška el Pokrajina, en. Slovene Carinthia, fr. Carinthie slovène, ty. "abgetrennter Teil von Unterkärnten"), Gorenjska (en. Upper Carniola, fr. Haute-Carniole, ty. Oberkrain, även namn på ett Nuts 3-område), Notranjska (en. Inner Carniola, fr. Cariole-Intérieure, ty. Innerkrain), Dolenjska (en. Lower Carniola, fr. Basse-Carniole, ty. Unterkrain), Primorska (en. ibl. Slovenian Littoral, fr. ibl. littoral slovène, ty. ibl. Küstenland), Spodnja Štajerska (äv. bara Štajerska el. Slovenska Štajerska, en. Lower Styria, fr. Basse-Styrie, ty. Untersteiermark) och Prekmurje (ibl. även Pomurje, ty. Übermurgebiet el. Murland, ung. Muravidék, motsvarar Nuts 3-området Pomurska) m.fl.

SYDVÄSTEUROPA (DE ROMANSKA LÄNDERNA)169 (FRANKRIKE, MONACO, ANDORRA, IBERISKA HALVÖN, ITALIEN, SAN MARINO och HELIGA STOLEN)

FRANKRIKE170 Officiellt språk är franska171 och vi använder de franska namnen, utom i fråga om Nuts 1-områdena Västra Frankrike (fr. Ouest), Östra Frankrike (fr. Est), Östra mellersta Frankrike ( fr. Centre-Est), Sydvästra Frankrike (fr. Sud-Ouest) och Utomeuropeiska departement (fr. Départements d’outre-mer (DOM))172, landskapet Savojen173 (fr. Savoie, en. Savoy, ty. Savoyen), storregionen

167 Motsvarar västra Ungern. I det förgångna kallades detta område samt angränsande områden i grannländerna för Pannonien (en. Pannonia, fr. Pannonie), ett namn som i viss mån håller på att återintroduceras. 168 I vissa områden har även italienska och ungerska officiell status. Staden Koper heter på italienska Capodistria. 169 Rumänien och Moldavien är visserligen också romanska länder men ligger geografiskt avskilt från de övriga. Belgien och Luxemburg har germanskspråkig befolkningsmajoritet och innefattas i begreppet Beneluxländerna. 170 Utom de utomeuropeiska departementen (Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana, Mayotte och Réunion). 171 På Korsika har även korsikanska en stark men omstridd ställning. Flera andra språk, bl.a. bretonska, har erkänts som regionaala språk. 172 Dessa (Réunion, Mayotte, Guadeloupe, Martinique och Franska Guyana) återfinns under Afrika, Västindien respektive Sydamerika.

Sydfrankrike (fr. Midi), kustområdet (franska) Rivieran (fr. Côte d'Azur)174, ön (och Nuts 2-området) Korsika175 (fr. Corse, kors., it. och en. Corsica) samt Genèvesjön (fr. Lac Léman, en. Lake Geneva, ty. Genfer See).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Lyon (en. Lyons), Marseille (en. Marseilles, ar. Marsīlyā), Dunkerque (en. Dunkirk, ty. Dünkirchen, nl. Duinkerken), Reims (en. äv. Rheims), Nancy (ty. ibl. Nanzig) och Nice (it. och ty. Nizza), orterna i Alsace och norra Lorraine (det tidigare tyska Elsass-Lothringen), t.ex. Strasbourg (ty. Straßburg), Mulhouse (ty. Mühlhausen), Thionville (ty. Diedenhofen), Haguenau (ty. Hagenau), Sarreguemines (ty. Saargemünd) och Saverne (ty. Zabern) m.fl., landskapen/regionerna/Nuts 2- områdena Alsace (ty. Elsaß), Lorraine (ty. Lothringen), Bourgogne (en. Burgundy, ty. Burgund), Picardie (en. Picardy) och Bretagne (bre. Breizh, en. Brittany), (de historiska) landskapen Normandie (en. Normandy)176 och Gascogne (en. Gascony), regionen/Nuts 2-området Aquitaine (ty. ibl. Aquitanien), departementen Bas-Rhin (ty. ibl. Unterelsass, en. ibl. Lower Rhine) och Haut-Rhin (ty. ibl. Oberelsass, en. ibl. Upper Rhine) samt ön Île d'Ouessant (bre. Eusa, en. Ushant).

MONACO Officiellt språk är franska177 och vi använder de franska namnen.

ANDORRA Officiellt språk är katalanska och vi använder de katalanska namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Andorra la Vella (fr. Andorre-la-Vieille)

IBERISKA HALVÖN (SPANIEN och PORTUGAL, samt Gibraltar178)

SPANIEN Officiellt språk är spanska179 och vi använder de spanska namnen (samt i några fall katalanska180 eller galiciska namn, se nedan), utom i fråga om Nuts 1-områdena Nordvästra Spanien (sp. Noroeste), Nordöstra Spanien (sp. Noreste), Mellersta Spanien (sp. Centro), Östra Spanien (sp. Este) och Södra Spanien (sp. Sur), landskapen/de självstyrande regionerna/ Nuts 2-områdena Katalonien (sp. Cataluña, kat. Catalunya, en. Catalunia, fr. Catalogne), Baskien (sp. País Vasco, bask. Euskadi, en. Basque Country, fr. Pays Basque, ty. Baskenland) och Galicien (sp., gal. och en. Galicia, fr. Galice), Aragonien (sp. Aragón, en. och fr. Aragon), Asturien (sp. (Principado de) Asturias, en. Asturias, fr. Asturies), Kantabrien (sp. och en. Cantabria, fr. Cantabrique) och Andalusien (sp. Andalucía, en. Andalusia, fr. Andalousie), landskapet Kastilien (sp. Castilla, en. Castile, fr. Castille), som tidigare indelades i Gamla och Nya Kastilien men numera utgörs av regionerna Kastilien-León (sp., en. och ty. Castilla y León, fr. Castille-León) och Kastilien-La Mancha (sp., en. och ty. Castilla-La Mancha, fr. Castille-La Manche), ön Teneriffa (sp. Tenerife) samt ögrupperna Balearerna (sp. Islas Baleares, kat. Illes Balears, en. Balearic Islands, fr. Îles Baléares, ty. Balearen, även Nuts 2-område), Pityuserna (sp. Islas

173 Den franska delen av det historiska landskapet Savojen (fr. Savoie) är uppdelad på departementen Haute-Savoie och Savoie. I gångna tider har dock Savojen tidvis varit större och bl.a. omfattat Aostadalen.i Italien. 174 Däremot finns det ett Nuts 2-område som även på svenska heter Provence-Alpes-Côte d’Azur. 175 Men de två departementen på ön heter Haute-Corse och Corse-du-Sud. 176 Regionerna Haute-Normandie och Basse-Normandie kallas på engelska ofta "Upper Normandy" resp. "Lower Normandy". 177 Det traditionella men nästan utdöda språket är monegaskiska (eg. en italiensk dialekt påverkad av occitanskan). 178 I Gibraltar är engelska officiellt språk men befolkningen talar huvudsakligen den andalusiska (spanska) dialekten llanito. 179 Ett antal språk har officiell status regionalt eller lokalt. Se vidare nedan. 180 Valencianska, officiellt språk i den autonoma (självstyrande) regionen (här samma som Nuts 2-området) Valencia (kat. Comunitat Valenciana) är en variant av katalanska. Katalanskan är Spaniens näst största språk och modersmål för ca 10 miljoner. Dess dialekt på Balearerna kallas , och baleariska, officiellt språk på Balearerna,

Pitiusas, kat. Illes Pitiuses, en. Pitiusas, fr., Pityuses, ty. Pityusen) och Kanarieöarna (sp. Islas Canarias, en. Canary Islands, fr. Îles Canaries, ty. Kanarische Inseln el. Kanaren, även Nuts 1- och 2-område).

Vi använder "kortformer" i fråga om Nuts 1- och 2-området Madrid (sp. Comunidad de Madrid), Nuts 2- områdena Navarra (sp. Comunidad Foral de Navarra, bask. Nafarroako Foru Komunitatea, Nafarroa el. Nabarra, en. Navarre, fr. Communauté Forale de Navarre), Valencia (sp. Comunidad Valenciana, kat. Comunitat Valenciana, en. Valencian community, fr. Communauté valencienne) och Murcia (sp. Región de Murcia, fr. Région de Murcie) samt städerna och Nuts 2-områdena Ceuta (sp. Ciudad Autónoma de Ceuta, ar. Sabta ("förspanskat": Sebta)) och Melilla (sp. Ciudad Autónoma de Melilla, ar. Malīlya, tar. Mlilt ?).

Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om ön Hierro (sp. El Hierro, en. och fr. ibl. Ferro, ett äldre namn, fr. äv. Île de Fer, pop. Isla del Meridiano).

Namn på de regionala språken katalanska, galiciska och baskiska håller på att komma i bruk (exempelvis heter städerna Bilbao och Vitoria på baskiska "Bilbo" respektive "Gasteiz" och Alicante, Castellón de la Plana och Elche heter på katalanska "Alacant", "Castelló de la Plana" respektive "Elx") men även här använder vi tills vidare de spanska namnen utom i fråga om städerna (och provinserna med samma namn) Girona (sp. Gerona, fr. Gérone, i Katalonien), Lleida (sp. Lérida, i Katalonien) och Terrassa (sp. Tarrasa, förort till Barcelona), samtliga tre i Katalonien, Barakaldo (sp. Baracaldo, förort till Bilbao), i Baskien. och Ourense (sp. Orense), i Galicien. På engelska och tyska är också en motsvarande utveckling på gång. Vi använder således fortfarande de spanska namnen även i sådana fall där orter officiellt har bytt namn, t.ex. i fråga om staden La Coruña (gal. A Coruña) och Barcelona-förorten Hospitalet de Llobregat (kat. L'Hospitalet de Llobregat).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Barcelona (fr. Barcelone), Zaragoza (en. och ty. Saragossa, fr. Saragosse), Pamplona (bask. Iruñea, fr. Pampelune), Tarragona (fr. Tarragone), Valencia (kat. València, fr. Valence), Cartagena (fr. Carthagène), Murcia (fr. Murcie), Granada (fr. Grenade), Algeciras (fr. Algésiras), Sevilla (en. Seville, fr. Séville), Cádiz (en. Cadiz, fr. Cadix), Jerez de la Frontera (fr. ibl. Xérès), Córdoba (en. Cordova, fr. Cordoue), Toledo (fr. Tolède), Segovia (fr. Ségovie), Salamanca (fr. Salamanque), Santiago de Compostela (fr. St-Jacques-de-Compostelle), La Coruña (gal. A Coruña, en. ibl. Corunna, fr. La Corogne) och San Sebastián (bask. och en. Donostia, fr. Saint-Sébastien), landskapet/regionen/Nuts 2-området Extremadura (fr. Estrémadure, ibl. äv. Estrémadoure), udden Kap Higuer (bask. Higer lurmuturra, fr. ibl. Cap du Figuier) samt öarna Mallorca181 (en. Majorca, fr. Majorque el. Mallorque), Menorca (en. ibl. Minorca, fr. Minorque), Ibiza (kat. Eivissa, en. ibl. Iviza) och Isla de Perejil (en. Perejil Island, fr. Îlot Persil)

PORTUGAL Officiellt språk är portugisiska182 och vi använder de portugisiska namnen, utom i fråga om Huvudstaden och Nuts 2-området Lissabon (port. Lisboa, en. Lisbon, fr. Lisbonne), Nuts-1-området Portugisiska fastlandet (port. Continente), Nuts 2-områdena Norra Portugal (port. Norte) och Mellersta Portugal (port. Centro) samt ögruppen/Nuts 1- och 2-området Azorerna (port. och fr. Açores, port. som Nuts-område: Região Autónoma dos Açores, en. Azores, ty. Azoren).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Porto (en. ibl. Oporto) och Coimbra (fr. ibl. Coimbre), staden och tillika landskapet Bragança (fr. Bragance), landskapet Estremadura (fr. ibl. Estrémadoure), udden Kap São Vicente (en. Cape St Vincent, fr. Cap Saint-Vincent) och ögruppen/Nuts 1- och 2-området Madeira (port. som Nuts-område: Região Autónoma da Madeira, fr. Madère)

ITALIEN Officiellt språk är italienska183 och vi använder de italienska namnen, utom i fråga om184

181 Staden Palma de Mallorca blir på engelska "Palma of Majorca" och på franska "Palma de Majorque". 182 Mirandesiska är officiellt erkänt regionalt språk längst upp i nordost. 183 Tyska är i Sydtyrolen och franska i Aostadalen officiellt jämställda med italienskan. Dessutom är ett antal språk erkända minoritetsspråk, bl.a. ladinska, friuliska (furlanska), slovenska och sardiska (på

huvudstaden Rom (it. Roma, en. och fr. Rome), städerna Neapel (it. Napoli, en. och fr. Naples), Turin (it. Torino), Genua (it. Genova, en. Genoa, fr. Gênes), Padua (it. Padova, fr. Padoue), Mantua (it. Mantova, fr. Mantoue), Venedig (it. Venezia, en. Venice, fr. Venise) och Florens (it. Firenze, en. och fr. Florence, ty. Florenz), Neapel-förorten Pompeji (it. Pompei, en. Pompeii, fr. Pompéi), Nuts 1-områdena185 Nordvästra Italien (it. Nord-Ovest), Nordöstra Italien (it. Nord-Est), Mellersta Italien (it. Centro), Södra Italien (it. Sud) och Italienska öarna (it. Isole) samt landskapen/regionerna och tillika Nuts 2-områdena Lombardiet (it. Lombardia, en. Lombardy, fr. Lombardie, ty. Lombardei), Aostadalen (it., en. och ty. Valle d'Aosta, ty. ibl. Aostatal, fr. Vallée/Val d'Aoste), Ligurien (it. och en. Liguria, fr. Ligurie), Venetien (it. Veneto, en. Veneto el. Venetia, fr. Vénétie), Umbrien (it. och en. Umbria, fr. Ombrie), Kampanien (it. och en. Campania, fr. Campanie), Abruzzerna (it. Abruzzo el. Abruzzi, en. och ty. Abruzzi, fr. Abruzzes), Kalabrien (it. och en. Calabria, fr. Calabre) och Apulien (it. Puglia, en. Apulia, fr. Pouilles), landskapen Sydtyrolen (it. Alto-Adige, ty. Südtrol, en. ibl. South Tyrol, fr. Haut-Adige el. Tyrol de Sud, motsvarande provinsen/Nuts 2-området Bolzano/Bozen, se nedan) och Emilien186 (it., en. och ty. Emilia, fr. Émilie), kustområdet italienska Rivieran (it. Riviera Ligure), halvön Apenninska halvön (it. Penisola italiana, en. Apennine peninsula, fr. Péninsule italienne, ty. Apenninenhalbinsel), öarna och tillika regionerna/Nuts 2- områdena Sicilien (it. Sicilia, en. Sicily, fr. Sicile, ty. Sizilien) och Sardinien (it. Sardegna, sard. Sardinnya, en. Sardinia, fr. Sardaigne) samt ögrupperna Borromeiska öarna (it. Isole Borromee, en. Borromean Islands, fr. Îles Borromées, ty. Borromäische Inseln, i Lago Maggiore), Pontinska öarna (it. Arcipelago Ponziano el. Isole di Ponza, en. Ponza Islands, fr. Îles Pontines, ty. Pontinische Inseln), Lipariska öarna (äv. Eoliska öarna, it. Isole Lipari el. Isole Eolie, en. Eolie and Lipari Islands, fr. Îles Éoliennes, ty. Liparische Inseln), Egadiska öarna (it. Isole Egadi, en. Egadi Islands, fr. Îles Egadi, ty. Ägadische Inseln) och Pelagiska öarna (it. Isole Pelagie, en Pelagier Islands, fr. Îles Pélagie, ibl. Îles Pélage, ty. Pelagische Inseln).

I fråga om orterna i det tysktalande Sydtyrolen använder vi, liksom engelskan och franskan, i första hand de italienska namnen: Bolzano 187(ty. Bozen), Merano (ty. Meran), Bressanone (ty. Brixen) etc.. Samma sak gäller i fråga om Aostadalen, som är delvis fransktalande.

Övriga exonymer på andra språk: städerna Milano (en. och fr. Milan, ty. Mailand), Aosta (fr. Aoste), Varese (fr. Varèse), Ivrea (fr. ibl. Ivrée), Como (fr. Côme)188, Susa (fr. Suse), Cuneo (fr. Coni), Bergamo (fr. Bergame), Novara (fr. Novare), Pavia (fr. Pavie), Alessandria (fr. Alexandrie, ty. ibl. Alexandria), Ventimiglia (fr. Vintimille), Sanremo (fr. San Remo), Savona (fr. Savone), Piacenza (fr. Plaisance), Cremona (fr. Crémone), Trento (en. Trent, fr. Trente, ty. Trient, i fråga om provinsen Trento, se nedan), Verona (fr. Vérone), Vicenza (fr. Vicence), Treviso (fr. Trévise), Gorizia (friu. Gurize, slove. Stara Gorica, fr. ibl. Gorice el. Goritz, ty. ibl. Görz), Aquileia (friu. Aquilee, fr. Aquilée), Trieste (friu. och ty. Triest, sloven. Trst), Parma (fr. Parme), Modena (fr. Modène), Bologna (fr. Bologne), Ferrara (fr. Ferrare), Ravenna (fr. Ravenne), Ancona (fr. Ancône), Carrara (fr. Carrare), Lucca (fr. Lucques), Pisa (fr. Pise), Livorno (en. Leghorn, fr. Livourne), Perugia (fr. Pérouse), Viterbo (fr. Viterbe), Spoleto (fr. Spolète), Assisi (fr. Assise), Siena (en. ibl. Sienna, fr. Sienne), Gaeta (fr. Gaète), Aquino (ty. ibl. Aquin), Capua (fr. Capoue), Caserta (fr. Caserte), Sorrento (fr. Sorrente, ty. ibl. Sorrent), Salerno (fr. Salerne), Benevento (fr. Bénévent, ty. ibl. Benevent), Taranto (fr. Tarente, ty. Tarent), Messina (fr. Messine), Palermo (fr. Palerme), Taormina (fr. Taormine), Catania (fr. Catane), Siracusa189 (en. och, fr. Syracuse, ty. Syrakus),

Sardineien). Staden Cortina d'Ampezzo heter på ladinska Anpezo, Udine heter Udin på friuliska och Videm på slovenska. Staden Cagliari heter på sardiska Casteddu de Callaris. 184 I vissa fall använder dessutom italienskan adjektiv utan motsvarighet i svenskan, t.ex. i fråga om Tiberön (it. Isola Tiberina, en. Tiber Island, fr. Île du Tibre, ty. Tiberinsel), i Rom, Sorrentohalvön (it. Penisola Sorrentina, en. ibl. Sorrentine Peninsula) och Amalfikusten (it. Costiera Amalfitana, fr. Côte Amalfitaine). 185 Det kan även tilläggas att Norditalien (Övre Italkien) och Syditalien (Nedre Italien) på tyska ofta kallas "Oberitalien" resp. "Unteritalien". Albanosjön (italienska: Lago Albano 186 Ingår i regionen/Nuts 2-området Emilia-Romagna, se nedan. 187 Däremot provinsen/Nuts 2-området Bolzano/Bozen (se nedan). 188 Sjön Lago di Como heter på franska "Lac de Côme" och på tyska "Comer See". 189 På svenska är namnet "Syrakusa" det vanligast förekommande men detta hänför sig egentligen till en historisk kontext.

Ragusa (fr. Raguse), Agrigento (fr. Agrigente, ty. Agrigent) m.fl., landskapen/regionerna och tillika Nuts 2- områdena Piemonte (en. Piedmont, fr. Piémont, ty. Piemont), Toscana (en. Tuscany, fr. Toscane, ty. Toskana), Marche (en. och fr. Marches, ty. Marken) Lazio (en., fr. ty. och Latium) och Basilicata (fr. Basilicate), regionerna/Nuts 2-områdena Friuli-Venezia Giulia (friu. Friûl Vignesie Julie, sloven. Furlanija Julijska krajina, fr. Frioul-Vénétie julienne, ty. Friaul Julisch Venetien) och Emilia-Romagna (fr. Émilie- Romagne), regionen Trentino-Alto Adige (ty. Trentino-Südtirol, fr. Trentin-Haut-Adige el. Trentin-Tyrol- du-Sud), vilken består av de två provinserna/Nuts 2-områdena Bolzano/Bozen (it. Provincia Autonoma di Bolzano, ty. Autonome Provinz Bozen, en. Bolzano-Bozen), motsvarande landskapet Sydtyrolen (se ovan), och Trento (it. Provincia Autonoma Trento, fr. Trente, ty. Trentino, i fråga om staden Trento, se ovan), motsvarande landskapet Trentino (fr. Trentin), landskapet Polesine (fr. Polésine), landskapet Friuli (friu. Friûl, sloven. Furlanija, en. äv. Furlania, fr. Frioul, ty. Friaul, ingående i regionen/Nuts 2-området Friuli- Venezia Giulia, se ovan), ön Elba (fr. Elbe) samt sjöarna Lago Maggiore (fr. Lac Majeur), Gardasjön (it. Lago di Garda, fr. Lac de Garde), Lago Trasimeno (fr. Lac Trasimène, ty. Trasimenischer/Trasimener See) och Albanosjön (it. Lago Albano, ty. Albaner See)

SAN MARINO Officiellt språk är italienska och vi använder de italienska namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden San Marino (fr. Saint-Marin)

HELIGA STOLEN/VATIKANSTATEN190 Officiellt språk är italienska men även latin har viss officiell ställning. Vi använder de italienska namnen, utom i fråga om huvudstaden Vatikanstaden (it. Città del Vaticano, lat. Vaticanum, en. Vatican City, fr. Cité du Vatican, ty. Vatikanstadt).

BALKANLÄNDERNA (RUMÄNIEN, KROATIEN, BOSNIEN OCH HERCEGOVINA, MONTENEGRO, SERBIEN, KOSOVO, ALBANIEN, F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN, BULGARIEN och GREKLAND)

RUMÄNIEN Officiellt språk är rumänska191 och vi använder de rumänska namnen, utom i fråga om huvudstaden Bukarest (ru. Bucureşti, en. Bucharest, fr. Bucarest), Nuts 1-områdena Makroregion ett (ru. Macroregiunea unu), Makroregion två (ru. Macroregiunea doi), Makroregion tre (ru. Macroregiunea trei) och Makroregion fyra (ru. Macroregiunea patru), Nuts 2-områdena Nordvästra Rumänien (ru. Nord-Vest), Nordöstra Rumänien (ru. Nord-Est), Västra Rumänien (ru. Vest), Mellersta Rumänien (ru. Centru), Sydvästra Rumänien (ru. Sud-Vest Oltenia), Södra Rumänien (ru. Sud – Muntenia), Bukarest – Ilfov (ru. Bucureşti – Ilfov) och Sydöstra Rumänien (ru. Sud-Est) samt de historiska landskapen Valakiet (ru. Ţara Românească, en. Walachia, fr. Valachie, ty. Walachei), som består av Lilla Valakiet (ru. Oltenia) och Stora Valakiet (ru. Muntenia), Transsylvanien (ru. Transilvania el. Ardeal, ung. Erdély, en. Transylvania, fr. Transylvanie, ty. Transsilvanien el. Siebenbürgen) och Bukovina (ru. Bucovina, fr. Bucovine, ty. Bukowina). I fråga om det historiska landskapet Banatet använder vi liksom rumänskan bestämd form (ru. Banatul, en., fr. och ty. The/Le/Das Banat, ung. Bánság, se. Banat). I fråga om stavningsvarianter tycks vi på svenska föredra det mindre vanliga alternativet î i stället för â, t.ex. i fråga om staden Tîrgu Mureş (ru., en. och fr. vanligen Târgu Mureş, ung. Márosvásárhely, ty. Neumarkt am Mieresch). Observera dock att â och ă är två skilda bokstäver med skilda ljudvärden.

Övriga exonymer på andra språk: städerna Constanţa (en. ibl. Constanza, fr. Constance, ibl. Constantza, ty. Konstanza), Galaţi (ty. Galatz) och Iaşi (ty. Jassy), ett stort antal orter i det delvis (tysk- och) ungersktalande Transsylvanien, främst Cluj-Napoca (ung. Kolozsvár, ty. Klausenburg, ), Timişoara (ung.

190 It. Stato della Città del Vaticano, lat. Status Civitatis Vaticanae, en. State of the Vatican City, fr. L'État de la Cité du Vatican, ty. Staat Vatikanstadt. Utrikes namnbok nämner bara "Heliga stolen". 191 Ett betydande minoritetsspråk är ungerska (ca 7 % av befolkningen), koncentrerat till vissa delar av Transsylvanien). Andra minoriteter är romer och tyskar. De större minoritetsspråken har erkänd ställning i vissa kommuner.

Temesvár, ty. Temeschburg/Temeswar), Oradea (ung. Nagyvárad, ty. Grosswardein,), Baia Mare (ung. Nagybanya, ty. Frauenbach), Satu Mare (ung. Szatmárnémeti, ty. Sathmar), Sibiu (ty. Hermannstadt, ung. Nagyszeben), Sighisoara (ty. Schäßburg, ung. Segesvár) och Braşov (ung. Brassó, ty. Kronstadt), samt de historiska landskapen Crişana (ung. Körösvidék, fr. ibl. Crisanie, ty. Kreischgebiet), Moldova192 (en. Moldavia, fr. Moldavie, ty. Moldau) och Dobrogea193 (en. Dobruja, fr. Dobroudja, ty. Dobrudscha)

KROATIEN Officiellt språk är kroatiska194 och vi använder de kroatiska namnen195, utom i fråga om regionerna Slavonien (kro. Slavonija, en. Slavonia, fr. Slavonie196, ty. Slawonien) och Dalmatien (kro. Dalmacija, en. Dalmatia, fr. Dalmatie), nuts 1-områdena Kroatiens inland (kro. Kontinentalna Hrvatska) och Kroatiens kustland (kro. Jadranska Hrvatska), halvön och tillika distriktet Istrien (kro. Istra resp. Istarska županija, en. Istria, fr. Istrie) samt de namn på distrikt/Nutsområden som innehåller dessa namn: (distriktet) Požega–Slavonien (kro. Požeško-slavonska županija) och (distriktet) Split–Dalmatien (kro. Splitsko-dalmatinska županija). Överlag är de kroatiska distriktsnamnen adjektiviska och ska i svensk text (liksom i engelsk etc.) ersättas med de geografiska egennamn som de utgår ifrån, t.ex.Karlovačka županija med distriktet Karlovac). Man måste dock hålla isär Zagreb (stad) (kro. Grad Zagreb) och Zagreb (distrikt) (kro. Zagrebačka županija). Tecknet đ bör genomgående ersättas med dj (ex. Međimurska županija – distriktet Medjimurje).

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Zagreb (ty. ibl. Agram)197 och landskapet Srijem (serb. Srem, en. ibl. Syrmia, fr. ibl. Syrmie, ty. ibl. Syrmien)

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA Officiella språk är bosniska198, kroatiska och serbiska. Dessa tre betraktas ofta, liksom montenegrinska, som varieteter av ett och samma språk, med olika normer i fråga om skriften. Vi använder de bosniska199 namnen, utom i fråga om den ena av de båda ingående enheterna: Federationen Bosnien och Hercegovina (bo. Federacija Bosne i Hercegovine, en. Federation of Bosnia and Herzegovina, ibl. Bosniak/Croat Federation el. Croat-Bosniak federation, fr. Fédération de Bosnie et Herzégovine, ty. Föderation Bosnien und Herzegowina), ett begrepp som alltså inte är liktydigt med staten Bosnien och Hercegovina samt de historiska landskapen Bosnien och Hercegovina (en., fr. och ty.: se ovan).

Exonymer på andra språk: den andra av de båda enheterna: Republika Sprska (ibl. Bosnien-serbiska republiken, "Serbiska republiken", en. ibl. Republic of Srpska el. Serb Republic, fr. ibl. la République serbe, ty. ibl. die Serbische Republik el. bosnische Serbenrepublik)

MONTENEGRO Officiellt språk är montenegrinska (37 %), som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Serbiska/montenegrinska"). Vi använder de officiella montenegrinska namnen i korrekt translitterering. Vid sidan av montenegrinskan har även serbiska (44 %), bosniska, kroatiska och albanska officiell regional ställning. Montenegrinskan står serbiskan mycket nära (se förklaring under "Bosnien och Hercegovina").

192 Det historiska landskapet Moldova är inte identiskt med staten Moldavien, som på rumänska och engelska heter just Moldova men motsvarar det historiska landskapet Bessarabien (ru. Basarabia, ry. Bessarabija, en. Bessarabia, fr. Bessarabie) plus den landrensa öster om floden Dnestr (Transnistrien) som brutit sig ur Moldavien. 193 Södra delen av landskapet ligger i Bulgarien och heter Dobrudzja (i engelsk translitterering "Dobrudzha"). 194 Kroatiskan skrivs med ett modifierat latinskt alfabet, varvid tecknet đ på svenska bör ersättas med dj. 195 Några minoritetsspråk, bl.a. italienska, har i vissa kommuner officiell status vid sidan av kroatiskan. 196 Den alternativa formen "Esclavonie" hör hemma i historisk kontext. 197 Eftersom Kroatien under lång tid tillhörde Österrike-Ungern förekommer på tyska dessutom ett stort antal numera obsoleta namnformer, som "Essegg" el. "Esseg" (ung. Eszék) för Osijek. 198 Bosniskan skrivs med samma modifierade latinska alfabet som kroatiskan (se fotnot under "Kroatien"). 199 Med annan terminologi används den jekaviska varianten i stället för den ekaviska. Detta innebär exempelvis att "flod" heter rijeka (som på kroatiska) och inte reka (som på serbiska).

SERBIEN200 Officiellt språk är serbiska201, som skrivs med det kyrilliska (eller det latinska) alfabetet (se ovan under "Serbiska"). Vi använder de serbiska namnen , utom i fråga om huvudstaden Belgrad (serb. Beograd, en. och fr. Belgrade). Vi använder bestämd form i fråga om landskapet Banatet (serb. Banat, se vidare under "Rumänien").

Övriga exonymer på andra språk: städerna Subotica (ung. Szabadka, ty. Maria-Theresiopel) och Novi Sad (ty. Neusatz), det autonoma området Vojvodina (ung. Vajdaság, fr. Voïvodine, äv. Vojvodine, ty. Wojwodina, äv. Vojvodinen) och de däri ingående landskapen Bačka (ty. Batschka, ung. Bácska) och Srem (en. ibl. Syrmia, fr. ibl. Syrmie, ty. ibl. Syrmien) samt regionen Sandžak (fr. ibl. Sandjak, ty. Sandschak Novi Pazar), som även kallas Raška (en. ibl. Rascia, fr. ibl. Rascie, ty. ibl. Raszien)

KOSOVO Officiella språk är albanska (modersmål för ca 90 % av befolkningen) och serbiska202 (främst längst i norr, skrivet med det kyrilliska alfabetet). Vi använder (åtminstone tills vidare) de mer etablerade serbiska namnen203, t.ex. i fråga om städerna Peć (alb. Pejë, best. form: Peja, Se vidare "Albanien"), Kosovska Mitrovica (oftast bara "Mitrovica", alb. Mitrovica e Kosovës) och Uroševac (alb. Ferizaj). Själva namnet Kosovo är också det serbiska. På albanska heter landet Kosova eller Kosovë (Se vidare Albanien),. Undantag: huvudstaden Pristina (serb. Priština, alb. obest. form Prishtinë, alb. best. form och en. Prishtina, se under "Albanien")

ALBANIEN Officiellt språk är albanska204 och vi använder de albanska namnen i obestämd form, utom i fråga om huvudstaden Tirana (= best. form, obest. form = Tiranë) samt Ohridsjön (alb. Liqeni Ohrit, mak. Ohridsko ezero) och Prespasjön (alb. Liqeni i Prespës, mak. Prespansko ezero, gr. Limni megali Prespa, en. Greater Prespa, fr. Lac (de) Prespa, ty. Prespasee).

Övriga exonymer på andra språk (andra språk föredrar ofta bestämd form): städerna Shkodër (best. form: Shkodra, ty. äv. Skutari), Vlorë (best. form: Vlora, ty. äv. Valona, eg. det italienska namnet), Korçë (best. form: Korça, gr. Koritsa, aru. Curceaua, en, ibl. Korutsa) och Gjirokastër (best. form: Gjirokastra), udden Kepi i Gjuhëzës (en./fr./ty. Cape/Cap/Kap Glossa) och Shkodërsjön205 (alb. Liqeni e Shkodrës, mont. Skadarsko jezero, en. Lake Shkodra el. Lake Scutari, ty. Skutarisee el. Shkodrasee)

F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN (MAKEDONIEN) Officiellt språk är makedonska206, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan). Vi använder de makedonska namnen, utom i fråga om Prespasjön (mak. Prespansko ezero, alb. Liqeni i Prespës, gr. Limni megali Prespa, en. Greater Prespa, fr. Lac (de) Prespa, ty. Prespasee).

Övriga exonymer på andra språk: staden Bitola (fr. och ty. ibl. Monastir) och regionen Pelagonija (en Pelagonia, fr. Pélagonie, ty. ibl. Pelagonien)

200 Exklusive Kosovo. 201 I Vojvodina har även kroatiska, rumänska, rusinska, slovakiska och framför allt ungerska officell ställning. Ungerska är landets största minoritetsspråket och modersmål för 3,5 % av befolkningen. 202 Dessutom är turkiska, bosniska, gorani och romani erkända regionala språk. 203 Om man i en text som ska översättas konsekvent använder albanska namn bör detta dock inte ändras. 204 Några språk, bl.a. grekiska (i söder), är erkända minoritetsspråk. 205 I montenegrinska sammanhang: Skadarsjön. 206 Fem språk är erkända dom minoritetsspråk. Det mest betydande av dessa är albanskan (ca en tredjedel av befolkningen, i nordväst). Vi använder dock de makedonska namnen även här. Staden Tetovo heter på albanska Tetovë (i best. form: Tetova, se vidare under "Albanien").

BULGARIEN207 Officiellt språk är bulgariska208, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Bulgariska") och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de bulgariska namnen i korrekt svensk translitterering, utom i fråga om huvudstaden Sofia (bul. Sofija), som i egenskap av Nuts 3-område kallas Sofia (huvudstad) (bul. Sofija (stolitsa)), Nuts 1-områdena Norra och sydöstra Bulgarien (bul. Severna i Jugoiztotjna Balgariija) och Sydvästra och södra mellersta Bulgarien (bul. Jugozapadna i juzjna tsentralna Balgarija), Nuts 2-områdena Nordvästra Bulgarien (bul. Severozapaden), Norra mellersta Bulgarien (bul. Severen tsentralen), Nordöstra Bulgarien (bul. Severoiztotjen, en. Severoiztochen), Sydvästra Bulgarien (bul. Jugozapaden, en. Yugozapaden), Södra mellersta Bulgarien (bul. Juzjen tsentralen) och Sydöstra Bulgarien (bul. Jugoiztotjen, en. Yugoiztochen), Nuts 3-området Sofia (bul. Sofija), vilket inte är identiskt med "Sofia (huvudstad)" (se ovan), samt det historiska landskapet Östrumelien (bul. Iztotjna Rumelija, en. Eastern Rumelia/Roumelia, fr. Roumélie orientale, ty. Ostrumelien, tu. Doğu Rumeli). På engelska, franska och tyska används namnen på Nuts-områdena översatta till eller på sedvanligt sätt translittererade till respektive språk. Ett antal städer har också gett namn åt kringliggande Nuts 3-områden.

Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Ruse (fr. Roussé, ty. Russe), Dobritj (en. Dobrich, fr. Dobritch, ty. Dobritsch) och Pazardzjik (en. Pazardzhik, fr. Pazardjik, ty. Pasardschik).

Övriga exonymer på andra språk: staden Pleven (en. ibl. Plevna)

GREKLAND Officiellt språk är grekiska209, som skrivs med det grekiska alfabetet (se ovan under "Grekiska"). Vi använder de grekiska210 namnen i svensk translitterering211212 (men vissa namnformer skrivs vid translitterering ibland olika på svenska, engelska, franska och tyska), utom i fråga om huvudstaden Aten (gr. Athína, en. Athens, fr. Athènes, ty. Athen) och dess förort Pireus (gr. Pireás, Elot: Peiraiás, en. Piraeus, fr. Le Pirée, ty. Piräus, tillika distrikt), städerna och tillika distrikten Kavalla (gr. Kavála, en. fr. och ty. Kavala), Rethymnon (gr. Réthimno, Elot: Réthymno, en. och ty. Rethimnon) och Heraklion (gr. Iráklio Krítis, Elot: Irákleio Krítis, fr. och ty. Iraklion, fr. äv. Candie), städerna Messolongi (gr. Mesolóngi, en., fr. och ty. Missolonghi, ibl. Messolonghi el. Mesolongion), Sparta (gr. Spárti, fr. Sparte), Korinth (gr. Kórinthos, en. Corinth, fr. Corinthe), Marathon (gr. Marathónas) och Thebe (gr. Thíva, en. Thebes, fr. Thèbes, ty. Theben), den autonoma staten Athos213 (gr. Ágion Óros, en. Mount Athos, fr. Mont Athos, ty. Berg Athos),

207 I fråga om landskapet Dobrudzja, se under "Rumänien". 208 Det största minoritetsspråket är turkiska, med stark koncentration till ett område i söder samt till Dobrudzja. Staden Kardzjali heter på turkiska Kırcaali. 209 Det största minoritetsspråket är albanska (ca 5 %) som dock saknar erkänd ställning. 210 Dvs. de nygrekiska namnen i varieteten dimotiki (se vidare ovan under "Grekiska"). Exonymerna på svenska (samt engelska, franska och tyska) härrör ibland från att den äldre varieteten av grekiskan (katharevousa) dröjt sig kvar i olika namn och utgörs ibland av de inhemska namnen på klassisk grekiska med den delvis annorlunda translittereringsmetod som därvid tillämpas. Olika skrivsätt beror dessutom på användning av olika parallellt förekommande system för translitterering till det latinska alfabetet, vilka egentligen inte är knutna till ett visst målspråk. Exempel på ovannämnda redovisas separat i det följande. 211 I förteckningen redovisas dock även den officiella translittereringen Elot 743 i de fall då denna avviker från den svenska. 212 För de mellan Turkiet och Grekland omtvistade obebodda småöarna i Egeiska havet använder vi de grekiska namnen, bl.a. i fråga om ögruppen Imia (tu. Kardak). 213 I vissa rättsakter heter denna "Berget Athos".

Nuts 1-områdena Norra Grekland (gr. Vória Elláda, Elot: Vóreia Elláda), Mellersta Grekland (gr. Kentrikí Elláda) och Attika (som även är Nuts 2-område, gr. Attikí, en. Attica, fr. Attique), Nuts 2- områdena/regionerna, Thessalien (gr. Thessalía, en. Thessaly, fr. Thessalie) och Västra Grekland (gr. Ditikí Elláda, en. Western Greece, fr. Grèce occidentale, ty. Westgriechenland), Grekiska fastlandet (gr. Stereá Elláda, en. Continental Greece, fr. Grèce continentale el. Grèce centrale, ty. Mittelgriechenland), Trakien (gr. Thráki, en. och fr. Thrace, bul. Trakija, tu. Trakya), Nordegeiska öarna (gr. Vório Egéo, Elot: Vóreio, Aigaío, en. North Aegean, fr. Égée septentrionale, ty. Nördliche Ägäis) och Sydegeiska öarna (gr., Nótio Egéo, Elot: Nótio Aigaío, en. South Aegean, fr. Égée méridionale, ty. Südliche Ägäis), "överregionen" Makedonien214 (gr. Makedonía, en. Macedonia, fr. Macédoine, ty. Mazedonien, mak. Makedonija), landskapen och distrikten Aitolien och Akarnanien (gr. Aitoloakarnanía,e n. Aetolia-Acarnania, fr. Étolie- Acarnanie, ty. Ätolien-Akarnanien), Fokis (gr. Fokída, en. Phocis, fr. Phocide, ty. Phokis), Boiotien (gr. Viotía, Elot: Voiotía, en. Boeotia, fr. Béotie, ty. Böotien), Argolis (gr. Argolída, fr. Argolide), Elis (gr. Ilída, fr. Élide), Arkadien (gr. Arkadía, en. Arcadia, fr. Arcadie), Lakonien (gr. Lakonía, en. Laconia, fr. Laconie) och Messenien (gr. Messinía, en. Messenia, fr. Messénie) samt distriktet Attikas öar (gr. Periferiaki Enotita Nison Attikis, en. Islands, fr. îles), halvön och tillika regionen/Nuts 2-området Peloponnesos (gr. Pelopónnisos, en. Peloponnese, fr. Péloponnaise, ty. Peloponnes) samt uddarna Kap Sounion (gr. Soúnio el. Kavo Kolónes, en. Cape Sounion, fr. Sounion, ty. Kap Sunion) och Matapan (äv. Kap Tenaron, gr. Akrotírio Táinaro, en./fr./ty. ibl. Cape/Cap/Kap Matapan, fr. Cap/Le Ténare, ty. äv. Kap Tänaron),

öarna215 och tillika distrikten Korfu (gr. Kérkira, Elot: Kérkyra, en. Corfu, fr. Corfou), Ithaka (gr. Itháki, en. Ithaca, fr. Ithaque), Evia (gr. Évvia, Elot: Évvoia, en. Euboea, fr. Eubée, ty. Euböa el. Eubea) och Rhodos (gr. Ródos, en. och fr. Rhodes), öarna Kreta216 (gr. Kríti, en. Crete, fr. Crète), Hydra (gr. Ídra), Salamis (gr. Salamína, fr. Salamine) och Samothrake (gr. Samothráki, en. och fr. Samothrace), ögruppen och tillika regionen/Nuts 2-området Joniska öarna (gr. Iónia Nisiá, en. Ionian Islands, fr. Îles Ioniennes, Ionie, ty. Jonische Inseln), ögruppen och tillika distriktet Sporaderna (gr. Sporádes, en. och fr. Sporades, ty. Sporaden), den sammanfattande ögruppen Egeiska öarna217 (gr. Nísi Egéou, Elot: Nísi Aigaíou, en. Aegean Islands, fr. Îles Égéennes, ty. Ägäische Inseln) samt ögrupperna Kykladerna (gr. Kikládes, Elot: Kykládes, en. och fr. Cyclades, ty. Kykladen) och Dodekanesos (äv. Tolvöarna, gr. Dodekánisa, en. Dodecanese, fr. Dodécanèse, ty. Dodekanes).

I följande fall består "exonymerna" på svenska enbart i att vi tillämpar samma form som Elot 743 och inte den vanliga svenska modellen (inom parentes): städerna Mytilini (Mitilini, sv. äv. Mytilene, fr. Mytilène), Pyrgos (Pirgos) och Pylos (Pilos), Aten-förorten Glyfada (Glifada) samt öarna och tillika distrikten Zakynthos (Zakinthos, en. och fr. Zante, ty. Sakinthos), Syros (Siros), Mykonos (Mikonos, fr. ibl. Myconos) och Kalymnos (Kalimnos) samt öarna Kythira (Kithira, sv. äv. Kythera, en. Cythera, fr. Cythère), Skyros (Skiros), Nisyros (Nisiros) och Symi (Simi, förr: Syme).

"Prespasjön" kallas i grekisk kontext Stora Prespasjön (gr. Límni Megáli Préspa, mak. Prespansko ezero, alb. Liqeni i Prespës, en. Greater Prespa, fr. Lac (de) Prespa, ty. Prespasee) eftersom det även finns Lilla Prespasjön (gr. Límni Mikrí Préspa).

I fråga om alla stadsnamn som slutar med ledet -poli ("stad", äldre: -polis) använder vi denna nyare form, t.ex. Alexandroupoli, Tripoli, Megalopoli och Neapoli. På andra språk kan ibland den äldre formen förekomma.

214 Det historiska området Makedonien har gett namn åt såväl staten (f.d. jugoslaviska republiken) Makedonien som åt den nordgrekiska "överregionen" Makedonien, som består av regionerna/Nuts 2- områdena Västra Makedonien (gr. Ditikí Makedonía), Mellersta Makedonien (gr. Kentrikí Makedonía) och Östra Makedonien (gr. Anatolikí Makedonía). Östra Makedonien och Trakien bildar dock ett gemensamt Nuts 2-område. 215 I flera fall har öns huvudort samma namn som själva ön. 216 Kreta är ett Nuts 2-område som ingår i Nuts 1-området Egeiska öarna, Kreta (gr. Nisiá Egéou, Kríti). 217 Ingår i Nuts 1-området Egeiska öarna, Kreta (gr. Nisiá Egaíou, Kríti).

Ibland förekommer i olika källor (bl.a. NE och andra språk) ändelsen -on, som dock är katharevousa och på dimotiki oftast motsvaras av -o. Utom i fråga om städerna Rethymnon och Heraklion samt udden Kap Sounion, för vilka vi i enlighet med ovanstående alltjämt använder den äldre formen med -on, bör dessa former numera undvikas. Exempel: städerna Agrinio (förr: Agrinion), Argostoli (förr: Argostolion), Lavrio (förr: Laurion, en. Laurium, ibl. Laurio), Nafplio (förr: Nauplion, en. Nafplion, ibl. Navplion, fr. Nauplie, ty. Nauplia) och Githio (förr: Githion el. Gytheion, en. och ty. Gythion, ibl. Gythio, fr. och ibl. en. Yithion) samt Aten-förorten Peristeri (förr: Peristerion, en. ibl. Peristerio).

Då och då kan det (bland annat i NE) på svenska dessutom förekomma andra äldre mer eller mindre obsoleta former (klassiska namn eller katharevousa), som vi numera helst bör undvika, bl.a. i fråga om staden Elefsina (äldre: Eleusis, en. Eleusina), landskapet och distriktet Magnisia (äldre: Magnesien, en. Magnesia, fr. Magnésie, ty. Magnissia), öarna och tillika distrikten Lefkada (äldre: Lefkas/Leukas, en. ibl. Leucas, fr. Leucade), Milos (äldre: Melos, fr. Milo) och Thira218 (äldre: Thera, fr. Théra), ön Tilos (äldre: Telos, Elot: Tylos) samt, med lite mer tolerans, halvön och distriktet Chalkidiki219 (äv. Chalkidike, en. Chalcidice, fr. Chalcidique).

Ytterligare några exempel på ibland förekommande (men ej rekommenderade) namnformer som uteslutande kan hänföras till tillämpning av den officiella translittereringsmodellen Elot 743 (här inom parentes, se ovan under "Grekiska"): Aten-förorten Nikea (Elot: Nikaia) och ön Astipalea (Elot: Astypalaia).

Några exempel på ibland förekommande (men ej rekommenderade) namnformer som uteslutande kan hänföras till andra translittereringsnormer än den svenska modellen och Elot 743 (se ovan under "Grekiska") (med det icke rekommenderade alternativet inom parentes):staden och tillika distriktet Larisa (Larissa) samt städerna Naousa (Naoussa, aru. Niausta) och Giannitsa (Yiannitsa).

Övriga exonymer på andra språk: städerna och tillika distrikten Thessaloniki (en. ibl. Thessalonica, Salonika el. Saloniki, fr. Thessalonique el. Salonique), Serres (en. och ty. ibl. Serrai, fr. Serrè) och Chania (en. Khania el. Canea, fr. La Canée), städerna Platamonas (en. och ty. ibl. Platamon), Delfi (en. och ty. Delphi, fr. Delphes), Patra (ibl. Patras, en. Patrai), Egio (förr: Aigion, fr. och ty. ibl. Egion, ty. äv. Aegion el. Ägion), Messini (en. och ty. Messene, fr. Messène) och Ermoupoli (en., fr. och ty. ibl. Ermoupolis el. Hermoupolis), Nuts 2-området/regionen Ipiros220 (gr. Ípiros, Elot: Ípeiros, fr. Épire, alb. Epir), landskapen/distrikten Thesprotia (fr. Thesprotie), Imathia (fr. Imathie), Pieria (fr. Pierie), Evritania (en. och ty. Evrytania, fr. Eurytanie), Fthiotida (en. Phthiotis, fr. Phthiotide), Achaia (en. ibl. Achaea el. Akhaia, fr. Achaïe, ty. Achäa) och Lasithi (fr. Lassithi), halvöarna Kassandra (en. ibl. Cassandra peninsula, fr. ibl. Cassandre) och Mani (fr. Magne), distriktet Korinthia (dvs. distriktet kring staden Korinth, gr. Korinthía, en. Corinthie, fr. Corinthie). öarna och tillika distrikten Kefalonia (inte: Kefallinia, Kefalinia el. Kefallonia, en. Cephalonia, ibl. Kafallonia el. Cephallonia, fr. Céphalonie), Limnos (en. och fr. Lemnos), Lesvos (en., fr. och ibl. ty. Lesbos), Chios (fr. Chio), Ikaria (fr. ibl. Icarie) och Kos (en. och fr. ibl. Cos), ön Egina (en. Aegina, fr. Égine, ty. Ägina) samt ögruppen Santorini (fr. och ty. Santorin) m.fl.

ÖSTATERNA I MEDELHAVET (MALTA och CYPERN)

MALTA Officiella språk är maltesiska, modersmål för det stora flertalet, och engelska. Vi använder de (traditionella) engelska namnen (och inte de maltesiska) och bland annat gäller detta för öarna Gozo (malt. Għawdex) och Comino (malt. Kemmuna), vilka tillsammans bildar Nuts 3-området Gozo och Comino (malt. Għawdex u Kemmuna, en. Gozo and Comino), samt de mindre öarna Cominotto (malt. Kemmunett) och Filfla (malt. Filfola).

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Valletta (fr. La Valette)

218 Huvudö i den lilla ögruppen Santorini. 219 I turistsammanhang används normalt formen "Halkidiki". 220 Motsvarar den södra halvan av det historiska landskapet Epirus. Den norra halvan motsvarar södra Albanien.

CYPERN, inkl. den endast av Turkiet erkända utbrytarstaten Nordcypern (på norra Cypern, tu. Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti, Turkiska republiken Nordcypern) Officiella språk är grekiska221 (det större språket), som skrivs med det grekiska alfabetet, och turkiska (på norra Cypern, se vidare under "Turkiet"). Vi använder, liksom oftast franskan och tyskan, de traditionella (anglifierade) namnen från den brittiska kolonialtiden och inte de officiella namnen på grekiska eller turkiska (grekiskan har dessutom ett eget alfabet, se ovan under "Grekiska", och samma namnform skulle vid translitterering ibland skrivas olika på svenska, engelska, franska och tyska), t.ex. i fråga om huvudstaden Nicosia (gr. Lefkosía, tu. Lefkoşa, fr. Nicosie, ty. Nikosia), städerna Limassol (gr. Lemesós, tu. Limasol el. Leymosun), Larnaca (gr. Lárnaka, tu. och ty. Larnaka) och Famagusta (gr. Ammóchostos, tu. Gazimağusa, fr. Famagouste), huvudorten i den norra turkisktalande delen Kyrenia (tu. Girne, gr. Kerínia, Elot: Kerýneia, fr. Kyrinia) samt den brittiska militärbasen Dhekelia (gr. Dekélia, tu. Dikelya).

Undantag: staden Pafos (gr. Páfos, tu. Baf, en., fr. och ty. Paphos) och Karpashalvön (gr. Karpasía, tu. Karpaz, en. Karpass Peninsula)

TURKIET Officiellt språk är turkiska222 och vi använder de turkiska namnen och om möjligt den specifika turkiska bokstaven ı (i utan prick) (t.ex. i fråga om staden Balıkesir, andra stavelsen)223, utom i fråga om staden och provinsen Urfa (tu. sedan 1984 officiellt Şanlıurfa, "det ärorika Urfa", kur. Riha), landsdelen Anatolien (tu. Anadol, en. Anatolia, fr. Anatolie, ty. Anatolien el. Kleinasien), regionen Kurdistan (Norra Kurdistan, tu. Kürdistan), de historiska landskapen224 Lykien (tu. Likya el. Lisiya, en. Lycia, fr, Lycie) och Kappadokien (tu. Kapadokya, en. Cappadocia, fr. Cappadoce, ty. äv. Kappadozien), Gallipolihalvön (tu. Gelibolu Yarımdası) 225och dess sydspets Kap Hellas (tu. Teke Burnu-Abide) samt Seraljudden (tu. Sarayburnu, en. Seraglio Point, fr. Pointe du Sérail, ty Serailspitze), i Istanbul, och Prinsöarna 226(tu. Kizil Adalar, en. Princes Islands, fr. Îles des Princes, ty. Prinzeninseln), i Marmarasjön.

För de mellan Turkiet och Grekland omtvistade obebodda småöarna i Egeiska havet använder vi de grekiska namnen, bl.a. i fråga om ögruppen Imia (tu. Kardak).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Istanbul (fr. ibl. Istanboul), Edirne (en. ibl. Adrianople), Gelibolu (en., fr. och ty. Gallipoli), Bursa (fr. ibl. Brousse), Sinop (en., fr. och ty. ibl. Sinope), Trabzon (en. ibl. Trebizond, fr. Trébizonde, ty. Trapezunt), Iskenderun (ar. al-Iskanderūna, fr. ibl. Alexandrette) och Antakya227 (ar. Antākiya, en. Antioch, fr. Antioche)

221 Se inledande förtydliganden under Grekland ovan. 222 Ett betydande minoritetsspråk är kurdiska (minst 15 % el. ca 15 milj., i den sydöstra delen). Huvudorten i Turkiska Kurdistan/Norra Kurdistan Diyarbakır heter på kurdiska Amed. 223 Däremot tillämpar vi inte turkiskans omvända bruk av prick över versal. Vi skriver Istanbul och Izmir (inte İstanbul och İzmir). I fråga om bokstäverna ö (Abdullah Öcalan, f.d. PKK-ledare) och ü (Abdullah Gül, f.d. president) missar man på engelska ofta att sätta ut prickarna. 224 Dessa två tycks vara det enda historiska landskap som man refererar till i modern kontext. Övriga landskapsnamn (Frygien, Kilikien m.fl.) är däremot rent historiska. 225 Halvön är uppkallad efter staden Gelibolu, som tidigare kallades Gallipoli. 226 På en av dessa öar, Heybeliada, ligger Seminariet på Halki/Halkiseminariet (tu. Rum Ortodoks Ruhban Okulu, gr. Iera Theologiki Scholi tis Chalkis, en. Halki seminary), en grekisk-ortodox teologisk skola. I just denna kontext använder vi öns grekiska namn och dessututom den avvikande translittereringen Halki (gr. eg. Chalki). 227 Däremot benämns den syrisk-ortodoxa kyrkans överhuvud patriarken av Antiochia (men residerar numera i Damaskus), vilket kan jämföras med att den grekisk-ortodoxa kyrkans främste företrädare alltjämt kallas patriarken av Konstantinopel (och inte Istanbul).

DE STATER SOM UPPSTÅTT UR FÖRE DETTA SOVJETUNIONEN FÖRUTOM BALTIKUM (RYSSLAND, VITRYSSLAND, UKRAINA, MOLDAVIEN, SYDKAUKASIEN och CENTRALASIEN)

RYSSLAND (RYSKA FEDERATIONEN)228 Officiellt språk är ryska229, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Ryska"), varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I fråga om Ryssland, och även dess delrepubliker (som Tatarstan, Tjetjenien m.fl.), använder vi de ryska namnen i korrekt svensk translitterering230 (se härvid även "Namnbyten", ovan), utom i fråga om staden Sankt Petersburg (ry. Sankt-Peterburg, en. Saint Petersburg, fr. Saint-Pétersbourg) och dess ingående stadsdelar Kronstadt (ry. Kronsjtadt, en. Kronshtadt)231, Peterhof (ry. Petergof) och Systerbäck (se nedan) samt staden Novgorod (off. Velikij Novgorod, "Stora Novgorod", en. Veliky Novgorod, ty. Weliki Nowgorod), landskapet Ingermanland (ry. Izjorskaja zemlja, en. Ingria, fr. Ingrie, fi. Inkeri), landsdelen och republiken Karelen232 (ry. Karelija, fi. och karel. Karjala, en. Karelia, fr. Carélie, ty. Karelien), landsdelarna (storregionerna) Nordkaukasien233 (ry. Severnyj Kavkaz, en. North Caucasus, fr. Région du Caucase Nord, Ciscaucasie el. Caucase septentrional, ty. Nordkaukasusgebiet el. Ciskaukasien, tjetj. Q'ilbasaden Kavkaz), Sibirien (ry. Sibir, en. Siberia, fr. Sibérie) och (ryska) Fjärran östern (ry. Dalnevostotjnyj el. Dalnij Vostok, en. Far East Russia, fr. Extrême-Orient russe, ty. Russisch-Fernost), republikerna Tjuvasjien (ry. Tjuvasjija, tjuv. Tjavasj, en. Chuvashia, fr. Tchouvachie, ty. Tschuwaschien), Mari (ry., mari och ty. Marij El, en. Mari El, fr. Mari-El el. République des Maris), Mordvinien (ry. Mordovija, mor. Mordovijas, en. Mordovia, äv. Mordvinia, fr. Mordovie, ty. Mordowien), Basjkirien (ry. Basjkirija el. Basjkortostan, basj. Basjqortostan. en. Bashkortostan, äv. Bashkiria, fr. Bachkirie, ty. Baschkirien, äv. Baschkortostan), Udmurtien (ry. Udmurtija, udm. Udmurt Elkun, en. Udmurtia, fr. Oudmourtie), Adygeiska republiken (ry. Adygeja, ady. Adyge, en. Adygea, fr. République des Adyguéens, Adigey el. Adygeya, ty. Adygien el. Adygeia), Karatjajen-Tjerkessien (ry. Karatjajevo-Tjerkessia, karatj. Qaratjaj-Tjerkes, tjer. Qeresjej- Sjerdzjes, en. Karachay-Cherkessia, fr. République des Karatchaï-Tcherkesses el. Karatchaïevo- Tcherkessie, ty. Karatschai-Tscherkessien), Kabardinien-Balkarien (ry. Kabardino-Balkarija, kaba. Qeberdej-Bal-qer Réspublike, balk. Qabarty-Malqar Respublika, en. Kabardino-Balkaria, fr. Kabardino- Balkarie, ty. Kabardino-Balkarien), Nordossetien (ry. Severnaja Osetija el. Alanija, osset. Tsægat Iryston, en. North Ossetia el. Alania fr. Ossétie du Nord el. Alanie, ty. Nord-Ossetien el. Alanien), Ingusjien (ry. Ingusjetija, ing. Ghalghajtje, med latinsk skrift Ğalğajče, en. Ingushetia, fr. Ingouchie, ty. Inguschetien, äv. Inguschien), Tjetjenien234 (ry. Tjetjnja-Itjkerija, tjetj. Nochtjijtjö, en. Chechnya, fr. Tchétchénie, ty. Tschetschenien), Kalmuckien (ry. Kalmykija, kalm. Chal'mg Tanghtj, en. Kalmykia, fr. Kalmoukie, ty.

228 I fråga om namn som hänför sig till den annekterade republiken Krim, se under "Ukraina". 229 I Ryska federationen finns ett stort antal officiella minoritetsspråk på regional nivå. De större minoriteterna har egna republiker el. autonoma områden. Det största minoritetsspråket är tatariska, modersmål för drygt sex miljoner människor, varav ung. hälften bor i den autonoma republiken Tatarstan. Rysslands f.d. inrikesminister Rasjid Nurgalijev är tatar. 230 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Kaluga (ry. Kaluzjskaja oblast, ung. "det kalugiska länet"). Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall staden och länet Kaluga). 231 Tvärtemot principen att återföra utländska namn till respektive språks stavning (fotnot 250). 232 Republiken Karelen (ry. Respublika Karelija, karel. Karjalan tazavaldu) motsvarar landskapet Östra Karelen/Fjärrkarelen (ry. Vostotjnaja Karelija, karel. Idä-Karjala). Karelska näset heter på ryska "Karelskij peresjejek" (en. Karelian Isthmus, fr. Isthme de Carélie, ty. Karelische Landenge, fi. Karjanlan kannas). 233 Omfattar Krasnodars och Stavropols län, Adygeiska republiken samt republikerna Karatjajen- Tjerkessien, Kabardinien-Balkarien, Nordossetien, Ingusjien, Tjetjenien och Dagestan. 234 Officiellt numera: Tjetjenska republiken Itjkeri (ry. Tjetjenskaja Respublika Itjkerija, tjetj. Nochtjijn Respublika, en. Chechen Rebublic of Ichkeriya).

Kalmückien, ibl. Kalmykien el. Kalmükien), Gornyj-Altaj235 (ry. Altaj, tidigare: Gorno-Altaj, alt. Altaj, en. Altay, fr. Altaï, ty. Altai), Chakassien (ry. och chak. Chakasija, en. Khakassia, fr. Khakassie), Tuva (ry. Tuva el Tyva, tuv. Tyva, fr. Touva), Burjatien (ry. Burjatija, burj. Burjaad respublika, en. Buryatia, fr. Buriatie), Jakutien (el. Sacha, ry., jak. och ty. Sacha, ry. äv. Jakutija, ty. äv. Jakutien, en. och fr. Sakha, en. äv. Yakutia, fr. äv. Iakoutie el. Yakoutie), territoriet (ry. kraj, en. krai el. kray) Transbajkal (ry. Zabajkalskij kraj236 el. Zabajkalje, en. Transbaikalia, Transbaikal, Zabaikal eller Dauria, fr. Transbaïkalie el. Zabaikalie, ty. Transbaikalien, Daurien el. Davurien), de autonoma regionerna (ry. okrug) Chantien- Mansien (ry. och man. Chanty-Mansi - Jugra, chan. Chänty-Mansi - Jugra, äv. Khantia-Mansia, fr. Khantis- Mansis(- Iougra), ty. Autonomer Kreis der Chanten und Mansen), Jamalo-Nenetien (ry. Jamal-Nenets, nents. Jamalo-Nenëtsië, en. Yamalia fr. Iamalo-Nentsie, ty. Autonomer Kreis der Jamal-Nenzen), Nentsien (ry. Nenetsija, nents. Nenetsije ?, en. Nenetsia, fr. äv. Nenetsie, ty. Autonomer Kreis der Nenzen) och Tjuktjien (ry. Tjukotka, tjuk. Tjukotkaken avtonomnyken okrug, en. Chukotka, fr. Tchouktchie, ty. Tschukotka) samt Judiska autonoma länet (ry. Jevrejskaja avtonomnaja oblast, jid. Yidisher Oytonome Gegnt, en. Jewish autonomous oblast, fr. Région Autonome Juive, ty. Jüdisches Autonomes Gebiet), de områden som under 2007 och 2008 förlorade sin autonoma ställning: regionen Komi-Permjakien (tidigare autonoma regionen, ry. Komi-Permjak, komi: Perym-Komi, en. och fr. Komi-Permyak, en. äv. Permyakia, fr. äv. Permyakie, ty. Komi-Permjakien) samt distrikten Tajmyrien (tidigare den autonoma regionen Dolgano-Nentsien, ett område som är större än själva Tajmyrhalvön, se nedan, ry. Tajmyr, äv. Tajmyrija, jak. xx, nents. xx, nga. xx, en. Taymyr, äv. Taymyria, fr. Taïmyr el. Taïmyrie, ty. Taimyr) och Evenkien (tidigare autonom region, ry. Evenkija, ev. Evedy, en. Evenkia, fr. Évenkie, ty. Ewenkien), Ust- Ordynska Burjatien (ry. Ust-Orda Burjatija, burj. Ust-Ordyn Burjaadaj natsionalna okrug, en. Ust-Orda Buryatia, fr. (District autonome bouryat d')Ust-Orda, ty. Ust-Orda), Aginska Burjatien (ry. Aga-Burjatija, burj. Agyn, en. Agin-Buryatia, fr. Agin-Buriat, ty. Agin-Burjat) och Korjakien (ry. Korjak el. Korjakija, korj. Tjav'tjyvaokrug, en. Koryakia, fr. Koriakie, ty. Autonomer Kreis der Korjaken), landtungan Frische Nehrung (ry. Baltijskaja kosa, pol. Mierzeja Wiślana, en. Vistula Spit, fr. presqu'île de la Vistule) samt halvöarna Samland (ry. Semljandskij poluostrov, en Sambia Peninsula, fr. Sambie), Kuriska näset (ry. Kursjskaja kosa, en. Courland Spit, fr. Cordon littoral de Courlande el. Cordon des Coures, ty. Kurische Nehrung, lit. Kuršių nerija), Fiskarhalvön (ry. poluostrov Rybatjij, sami. sami. Giehkirnjárga, en. Rybachi Peninsula, fr. péninsule de Rybachi, äv. Presqu'île des Pêcheurs, ty. Fischerhalbinsel, fi. Kalastajasaarento), Kolahalvön (ry. Kolskij poluostrov, sami. Guoládatnjárga, en. Kola Peninsula, fr. Presqu'île de Kola, ty. Halbinsel Kola) och Tjuktjerhalvön (ry. Tjukotskij poluostrov, en. Chukchi Peninsula el. Chukotka Peninsula, fr. Péninsule Tchouktche el. Presqu'île des Tchouktches, ty. Tschuktschenhalbinsel), öarna237 Vasilijön (ry. ostrov Vasiljevskij, en. Vasilyevsky Island, fr. Île Vassilievski, ty. Wassili-Insel), i Nevas mynning i Sankt Petersburg, samt ett antal öar i Norra ishavet, bl.a. öarna i ögruppen Frans Josefs land (se nedan): Alexandras land (ry. zemlja Aleksandry, en. Aleksandra Land, fr. terre Alexandra, ty. Alexandra-Land), Prins Georgs land (ry. zemlja Georga, en. George Land, fr. terre George, ty. Georgland), Halls ö (ry. ostrov Galla, en. Hall Island, fr. île Hall, ty. Hall-Insel), Hookers ö (ry. ostrov Gukera, en. Hooker Island, fr. Île Hooker, ty. Hooker-Insel), Wilczeks land (ry. zemlja Viltjeka, en. Wilczek Land, fr. terre de Wilczek, ty. Wilczek-Land), Graham Bellön (ry. ostrov Greem- Bell, en. Graham Bell Island, fr. île Graham Bell, ty. Graham-Bell-Insel) och Rudolfön (ry. ostrov Rudolfa, en. Rudolf Island el. Prince Rudolf Land, fr. île Rudolf, ty. Rudolf-Insel) m.fl., vidare Dicksonön (ry. ostrov Dikson, en. Dikson Island, fr. Île Dickson, ty. Dickson-Insel), Schmidtön (ry. ostrov Sjmidta, en. Schmidt Island, fr. Île Schmidt, ty. Schmidt-Insel), Vita ön (ry. ostrov Belyj, nents. xx, en. Bely Island, äv.

235 Ej att förväxla med territoriet Altaj (äv. kallat Altajskij (adjektivform), med huvudstaden Barnaul). På ryska heter båda Altaj och på engelska, franska och tyska skrivs de båda på samma sätt (Altay, Altaï resp. Altai). 236 I Transbajkal (ry. Zabajkalskij kraj) ligger staden Zabajkalsk med distriktet Zabajkalsk (ry. Zabajkalskij rajon). 237 Namnet Berings ö (ry. ostrov Beringa, fr. Île Béring) är en översatt genitivform. Det vanligaste är dock att man i liknande fall på svenska tillämpar sammanskrivning, t.ex. i fråga om Bennettön (ry. ostrov Bennetta) samt, med adjektiviska namn i genitiv, Sjokalskijön (ry. ostrov Sjokalskogo) och Vilkitskijön (ry. ostrov Vilkitskogo). Sammanskrivning på svenska förekommer också i fråga om Bungeland (ry. Zemlja Bunge, en. Bunge Land, fr. Terre Bunge).

White Island, fr. Île Blanche, ty. Belyj-Insel), Pionjärön (ry. ostrov Pioner, en. Pioneer, fr. Île Pionnier, ty. Pioneer-Insel), Oktoberrevolutionens ö (ry. ostrov Oktiabrskoj Revoljutsii, en. October Revolution Island el. Rabocheostrovsk Island, fr. Île de la Révolution d'Octobre, ty. Oktoberrevolution-Insel), Jeannetteön (ry. ostrov Zjannetty, en. Jeannette Island), Henriettaön (ry. ostrov Genrijetty, en. Henrietta Island, fr. ibl. Île Henriette), Wrangels ö (ry. ostrov Vrangelja, tjuk. xx, en. Wrangel Island, fr. Île Vrangel, ty. Wrangel- Insel), Heraldön238 (ry. ostrov Geralda, en. Herald Island, fr. Île Hérald) och Stora Diomedeön (ry. ostrov Ratmanova, yup. Imaqliq el. Nunarbuk, en. Big Diomede, fr. Grande Diomède, ty. Ratmanow-Insel), liksom slutligen de två öarna Kunashiri (ry. Kunasjir, fr. Kounachir, ty. Kunaschir) och Shikotan (ry. Sjikotan, fr. Chikotan)239, vilka båda ingår i Kurilerna,

ögrupperna240 Frans Josefs land (ry. Zemlja Frantsa-Jusifa, en. Franz Josef Land Islands, fr. Archipel François-Joseph, ty. Franz-Josef-Land), Solovetskijöarna (ry. Solovetskije ostrova, en. Solovets Islands, fr. Îles Solovetski, ty. Solowetzki-Inseln), Arktiska institutets öar (ry. ostrova Arktitjeskogo Instituta, en. Arctic Institute Islands, fr. Ostrova Arktitcheskogo Instituta, ty. Inseln des arktischen Instituts), Nordenskiöldarkipelagen (ry. Archipelag Nordensjelda, en. Nordenskiold Archipelago, fr. Arkhipelag Nordenchelda, ty. Nordenskiöld-Archipel), Nysibiriska öarna (ry. Novosibirskije ostrova, en. New Siberia Islands, fr. Archipel de la Nouvelle-Sibérie, ty. Neusibirische Inseln), De Longs öar (ry. ostrava De-Longa, en. De Long Islands, fr. Îles De Long, ty. De-Long-Inseln), Björnöarna (ry. Medvezji ostrova, jak. Enepeex arııpar, tjuk. xx, eve. xx, en. Bear Islands, fr. Îles aux/des Ours, ty. Bären-Inseln), Diomedeöarna (ry. ostrova Diomida, en. Diomede Islands, yup. xx, fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln), Kurilerna (ry. Kurilskije ostrova, en. Kuril Islands, fr. Îles Kouriles, ty. Kurilen), Habomaiöarna241 (ry. ostrova Chabomai), som ingår i Kurilerna, och Kommendörsöarna (ry. Komandorskije ostrova, ale. xx, en. Commander Islands, fr. Îles du Commandeur, ty. Kommandeur-Inseln), samt sjöarna Pyhäjärvi (ry. Pjuchejervi, på gränsen till Finland), Peipus (ry. Tjudsko-Pskovskoje ozero, es. Peipsi järv, fr. Peipous, på gränsen till Estland), Ladoga (ry. Ladozjskoje ozero, karel. Luadogu, fi. Laatokka) och Onega (ry. Onezjskoje ozero, karel. Ääninen el. Äänisjärvi).

En särskild punkt utgörs av några mer kända namn inom de tidigare finländska (och, i fråga om Karelen, ännu tidigare svenska) områdena, främst städerna Viborg (ry. Vyborg, fi. Viipuri, ty. Wiburg el. Wiborg), Kexholm (ry. Prioziorsk, fi. Käkisalmi), Systerbäck242 (ry. Sestroretsk, fi. Siestarjoki), Björkö (ry. Primorsk, fi. Koivisto) och Sordavala (ry., fi. och ty. Sortavala), orterna Petsamo (ry. Petjenga, sami. Beahcán el. Peäccam) och Linhammar (ry. Liinachamari, sami. Lunabmari ?, fi. Liinahamari), öarna Hogland (ry. Gogland, ibl. Sur Sar, fr. och ty. Hogland, i, fi. Suursaari), Tyterskär243 (ry. Bolsjoj Tiuters, ty. Groß Tütters, fi. Tytärsaari), Lövskär (ry. ostrov Mosjtjnyj, fi. Lavansaari) och Björkö (ry. ostrov Bolsjoj Beriozovyj, fi. Koivusaari), i Finska viken, samt ögruppen Valamo (ry. Valaam), i Ladoga. Engelskan och franskan, samt om inget annat anges även tyskan, använder här de ryska namnen.

Några exempel för att visa på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Voronezj (en. Voronezh, fr. Voronej, ty. Woronesch), Machatjkala (en. Makhachkala, fr. Makhatchkala, ty. Machatschkala), Chanty-Mansijsk (en. Khanty-Mansiysk, fr. Khanty-Mansiïsk) och Chabarovsk (en. och fr. Khabarovsk, ty. Chabarowsk)

Ortnamn på de lokala språken i delrepublikerna börjar förekomma allt mer. Som exempel kan nämnas att städerna Nizjekamsk och Naberezjnyje Tjelny244, båda i Tatarstan, på tatariska (här skrivet direkt med det latinska alfabetet) heter "Tuban Kama" respektive "Yar Çallı" samt att Republiken Karelens huvudstad

238 Denna ö och några andra småöar i närheten överlämnades nyligen av Förenta staterna till Ryssland. 239 Vi använder alltjämt de japanska namnen. Japan gör fortfarande anspråk på dessa öar samt på ön Iturup (jap. Etorofu) och några andra mindre öar (= Södra Kurilerna) som 1945 besattes av Sovjetunionen. 240 Namnet Sergej Kirovs öar (ry. ostrova Sergeja Kirova) är en översatt genitivform. 241 Det japanska namnet. Se fotnot 239 vid "Shikotan". 242 Numera en stadsdel inom Sankt Petersburg. 243 Tyterskären är ett samlingsnamn för Tyterskär och Lill-Tyterskär. 244 Under sovjettiden hette denna stad en tid "Brezjnev".

Petrozavodsk på karelska heter "Petroskoi" och att Udmurtiens huvudstad Izjevsk på udmurtiska heter "Izjkar". I ryska Karelen har olika sjöar även karelska/finska namn, t.ex. Topozero (fi. Tuoppajärvi).Vi använder dock de ryska namnen.

Övriga exonymer på andra språk245: huvudstaden Moskva (en. Moscow, fr. Moscou, ty. Moskau), städerna Pskov (ty. ibl. Pleskau)246, Nikel (fr. och ty. ibl. Nickel), Archangelsk (en. Archangel, fr. Arkhangelsk), Staryj Oskol (en. fr. och ty. Stary Oskol), Toljatti (en., fr. och ty. Togliatti)247, Rostov-na-Donu (en. Rostov-on-Don, fr. Rostov-sur-le-Don, ty. Rostow am Don), Sotji (ty. Sotschi, ibl. Sotchi), Majkop248 (ady. Myéqwape, en. och ty. Maikop, fr. Maïkop), Groznyj249 (tjetj. Sölzj-Ghala, en. och fr. Grozny, ty. Grosny), Orenburg (fr. Orenbourg), Jekaterinburg (en. Yekaterinburg, fr. Iekaterinbourg el. Ekaterinbourg), Dikson (en. och ty. Dickson)250 och Komsomolsk-na-Amure (en. Komsomolsk-on-Amur, fr. Komsomolsk-sur-l'Amour, ty. Komsomolsk am Amur), länet Leningrad (fr. oblast de Léningrad), delrepublikerna Komi (komi: Komi mu, en. ibl. Komia, fr. République des Komis) och Tatarstan (fr. ibl. Tatarie), Tajmyrhalvön (som administrativt ingår i distriktet Tajmyrien, se ovan, nga. xx, en. och ty. Taimyr, fr. Taïmyr), uddarna Panagijaudden (en. Cape Panagia el. Cape Panagija), Mys Zjelanja ("längtans udde", Novaja Zemljas nordspets, fr. ibl. Cap du Désir, ty. Eiskap) och Mys Arktitjeskij (en. Arctic Cape, ty. Arktisches Kap), ett antal öar i Norra ishavet, bl. a. Viktorijaön (ry. ostrov Viktorija, en. Victoria Island), ostrov Ujedinenja (en. Solitude Island, fr. Île de la Solitude, ty. Einsamkeitsinsel) och Novaja Sibir (en. New Siberia, fr. Île Nouvelle Sibérie, ty. Neu-Sibirien), vidare ostrov Mednyj ("Kopparön", en Copper Island, fr. ibl. Île du Cuivre, ty. Kupferinsel) (i Barents hav), ögrupperna Novaja Zemlja (fr. Nouvelle- Zemble), Severnaja Zemlja (en. North Land, Northern Islands, fr. Terre du Nord, ibl. Zemble du Nord) och Anzjus öar (ry. ostrova Anzju, en. Anzhu Islands, fr. îles Anjou, ty. Anschuinseln) samt sjöarna Beloje ozero (ibl. Vita sjön, en. White Lake, fr. Lac blanc, ty. Weißer See) och Bajkalsjön (ry. ozero Bajkal, burj. Dalai-Nor, en. Lake Baikal, fr. Lac Baïkal, ty. Baikalsee)

Dessutom förekommer tyska varianter av alla geografiska namn i Kaliningradområdet (det tidigare tyska Ostpreussen, ry. Kaliningradskaja oblast, "Kaliningrads län"), bl.a. gäller detta städerna Kaliningrad (ty. Königsberg), Baltijsk (ty. Pillau) och Sovetsk (ty. Tilsit, numera ibl. Sowjetsk, fr. ibl. Sovïetsk).

VITRYSSLAND Officiellt språk är vitryska och ryska251. Båda skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Vitryska") och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de ("nya") vitryska namnformerna i korrekt svensk translitterering252 (se vidare ovan under "Namnbyten"), utom i fråga om regionen Polesien (vit. Palesse, ry. Polesje, en. Polesia el. Polesie, fr. Polésie, ty. ibl. Podlesien, uk. Polissia).

Geografiska namn är vid översättning problematiska eftersom man på engelska ofta använder de ryska namnen medan vi använder de vitryska.

245 Utgångspunkten är här att den ryska adjektivändelsen -yj (-ый) på engelska (enligt en mer vetenskaplig princip) ska translittereras med -yy, på franska med -yï och på tyska med -yj (se "Translitterering från ryska"), vilket ofta inte är fallet. 246 Pskovsjön (ry. Pskovskoje ozero, es. Pihkva järv), som egentligen är en vik av sjön Peipus, heter på tyska Pleskauer See. 247 Staden är uppkallad efter den italienske kommunistledaren Palmiro Togliatti (1893-1964). Utom på svenska följer man här principen att återföra utländska namn till respektive språks stavning (fotnot 250). 248 Huvudstad i den autonoma Adygeiska republiken. 249 Huvudstad i den autonoma republiken Tjetjenien. 250 En kollision mellan två olika principer: på andra språk har man återfört ett västeuropeiskt namn till källspråket. medan vi på svenska translittererar som vanligt. 251 Ryska är det större men situationen är komplex eftersom majoriteten betraktar sig som vitryssar men talar ryska. Dessutom är polska modersmål för ca 3 % av befolkningen. 252 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Hrodno (vit. Hrodzenskaja Voblasts, ung. "det hrodniska länet"). Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall staden och länet Hrodno).

Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: staden Vilejka (en. Vileyka, fr. Vileïka, ty. Wilejka).

UKRAINA (inkl. Krim)253 Officiellt språk är ukrainska254, som skrivs med det kyrilliska alfabetet (se ovan under "Ukrainska") och samma namnform skrivs vid translitterering ofta olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de ("nya") ukrainska namnformerna i korrekt svensk translitterering255, utom i fråga om huvudstaden Kiev (uk. Kyjiv, ry. Kijev, en. Kyiv, ty. Kiew), städerna Odessa (uk. Odesa), Zaporizjzja (uk. Zaporizjzjja, ry. Zaporozje, en. Zaporizhzhya, ibl. Zaporizhia, fr. Zaporijia el. Zaporijie) och Tjernobyl (uk. Tjornobyl, en. Chernobyl, fr. Tchernobyl, ty. Tschernobyl), landskapen Galizien (uk. Halytjyna, pol. Galicja, en. Galicia, fr. Galicie), Polesien (uk. Polissia, en. Polesia el. Polesie, fr. Polésie, ty. ibl. Podlesien, vit. Palesse, ry. Polesje), Severien (uk. Sivirija, en. Severia, fr. Sévérie, ty. Sewerien), Bukovina (uk. Bukovyna, ru. Bucovina, fr. Bucovine, ty. och pol. Bukowina), Volynien (uk. Volyn, en. Volhynia, fr. Volhynie, ty. Wolhynien), Podolien (uk. Podillja, en. Podolia, fr. Podolie) och Transkarpatien (uk. Zakarpattia, ung. Kárpátalja, en. Transcarpathia, fr. Transcarpatie), halvön och tillika Autonoma republiken Krim256 (uk. och ry. Krym, krim. Qirim, en. Crimea, fr. Crimée) samt den mellan Ukraina och Rumänien omtvistade ön Insula Şerpilor (det rumänska namnet, "Ormön", uk. ostriv Zmijinyj, en. Snake Island el. Serpent Island, fr. L'île des Serpents, ty. Schlangeninsel).

Ett par exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Chmelnytskyj (en. Khmelnytskyi, fr. Khmelnytskyï , ty. Chmelnyzkyj) och Kertj (en. Kerch, fr. Kertch, ty. Kertsch)

Övriga exonymer på andra språk: städerna Lviv (pol. Lwów, ty. Lemberg, ry. Lvov), Uzjhorod (ung. Ungvár, ty. ibl. Ungstadt, ry. Uzjgorod), Tjernivtsi (ty. Czernowitz, ru. Cernăuţi, ry. Tjernovtsy), Ternopil (ty. samt ibl. äv. en. och fr. Tarnopol, egentligen det polska namnet, ry. Ternopol), Oleksandrija (en. Oleksandriia el. Olexandria, ty. äv. Olexandrija), Izmajil (en., fr. och ty. Ismail, egentligen det rumänska namnet, ry. Izmail), Jevpatorija (krim. Gözleve, en. Yevpatoriya, äv. Evpatoria, Yevpatoriya el. Evpatoriya, fr. och ty. Eupatoria, ty ibl. Jevpatoria), Sevastopol (krim. Aqyar, en. Sebastopol, fr. Sébastopol), Jalta (en. och fr. Yalta) och Feodosija (krim. Kefe, en. Feodosia, Feodosiya el. Theodosia, fr. Théodosie, Féodosie el. Feodossia, ty, Feodossija)

MOLDAVIEN Officiellt språk är rumänska257 (i varianten moldaviska). Vi använder de ("nya") rumänska namnformerna, men skriver förenklat Chisinau (ru. Chişinău, ty. ibl. Kischinau, ry. Kisjinjov), utom i fråga om

253 Förutom att Krim har annekterats av Ryssland har separatister i länen Luhansk och Donetsk utropat självständighet ("Folkrepubliken Lugansk" resp. "Folkrepubliken Donetsk"), med en starkare ställning för ryska språket. Detta har inte erkänts av omvärlden. Tillsammans kallar de sig "Novorossija" ("Nya Ryssland" el. "Folkrepublikernas union", en. ¨Novorossiya el. New Russia, fr. Nouvelle-Russie, ty. Neurussland). 254 Flera språk, främst ryska (modersmål för närmare 30 % av befolkningen), har erkänd regional ställning. Ryskan saknade dock tills nyligen officiell status utom på Krim men tillerkändes 2012 officiell status i flera län. Vi använder dock de ukrainska namnen även i fråga om de rysktalande delarna, huvudsakligen i öster (t.ex. staden Horlivka, ry. Gorlovka) och i söder (på Krim och i vissa andra områden). I fråga om ryska ortnamn, se ovan under "Namnbyten". I Transkarpatien talas också flera minoritetsspråk, bl.a. ungerska. Staden Berehove heter på ungerska Beregszász. 255 Vi undviker dock de adjektiviska namnen på länen och skriver t.ex. länet Odessa (uk. Odeska oblast, ung. "det odessiska länet"). Detta innebär som exemplet visar att man i vissa fall måste rekonstruera namnet på staden/länet (i detta fall staden och länet Odessa). 256 På Krim talas huvudsakligen tre språk: ukrainska, ryska (det största språket) och krimtatariska. Ryskan och krimtatariskan har officiell ställning vid sidan om ukrainskan. Autonoma republiken Krim är numera de facto annekterad av Ryssland och kallas Republiken Krim. 257 Ukrainska, ryska och gagauziska är erkända regionala språk. Staden Edineț heter på ryska Jedinets och på ukrainska Jedintsi och Gagauziens huvudstad Comrat skrivs på gagauziska Komrat.

staden Bender (ru. och ibl. äv. en. Tighina, ry. och en. Bendery), det autonoma området Gagauzien (ru. och en. Gagauzia, gag. Gagauz-Yeri, fr. Gagaouzie) och den icke erkända utbrytarstaten Transnistrien258 (ru. och en. Transnistria, en. äv. Transdniestria m.fl. namn, ry. Pridnestrovje, uk. Prydnistrovja, fr. Transnistrie).

SYDKAUKASIEN259 (GEORGIEN; ARMENIEN och AZERBAJDZJAN)

GEORGIEN Officiellt språk är georgiska260, som skrivs med ett eget alfabet (se ovan). Vi använder de georgiska namnen i korrekt translittererad form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se ovan under "Georgiska"). Undantag: staden Suchumi (geo. och ibl. ty. Sochumi, ab. Aqwa, en. Sukhumi, fr. Soukhoumi, huvudstad i utbrytarrepubliken Abchazien), de icke erkända utbrytarstaterna Abchazien (geo. Apchazeti, ab. Ap'sny, en. Abkhazia, fr. Abkhazie) och Sydossetien (geo. Samchreti Oseti, oss. Chussar Iryston, en. South Ossetia, fr. Ossétie du Sud, ty. Süd-Ossetien), den autonoma republiken Adzjarien (geo. Atj'ara, en. Ajaria, äv. Ajara el. Adzharia, fr. Adjarie, ty. Adscharien, äv. Adschara) samt landskapen/regionerna Övre Svanetien (geo. Semo Svaneti, en. ibl. Upper Svanetia, fr. ibl. Haute-Svanétie, ty. Oberswanetien), Nedre Svanetien (geo. Kvemo Svaneti, en. ibl. Lower Svanetia, fr. ibl. Basse-Svanétie, ty. Unterswanetien), Megrelien (geo. Samegrelo, meg. Samargalo, en. Mingrelia, fr. Mingrélie, ty. Mingrelien), Gurien (geo.Guria), Imeretien (geo. Imereti, fr. ibl. Imérétie), Inre Kartlien (geo. Sjida Kartli, en. Shida Kartli, fr. Karthlie intérieure, ty. Innerkartlien), Nedre Kartlien (geo. Kwemo Kartli, en., Lower Kartli fr. Bas-Karthli, ty. Niederkartlien) och Kachetien (geo. Kacheti, en. ibl. Kakhetia, fr. Kakhétie).

Ett exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Kutaisi (fr. Koutaïssi, ty. Kutaissi) och Chasjuri (en. Khashuri, fr. Khachouri, ty. Chaschuri).

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Tbilisi (fr. Tbilissi, ty. Tiflis)

ARMENIEN Officiellt språk är armeniska261, som skrivs med ett eget alfabet (se ovan). Vi använder de armeniska namnen i korrekt translittererad form, varvid samma namnform ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se ovan under "Armeniska"). Undantag: huvudstaden Jerevan (arm. Erewan, en. Yerevan, fr. Erevan, ty. Eriwan) och staden Etjmiadzin (arm. Edzjmiatsin, officiellt: Vagharsjapat, en. Echmiadzin, ibl. Ejmiatsin, fr. Etchmiadzin, ty. Etschmiadsin)

Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Gjumri (en. och fr. Gyumri) och Vanadzor (ty. Wanadsor).

AZERBAJDZJAN Officiellt språk är azerbajdzjanska262 (el. azeriska) som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de azerbajdzjanska namnen och om möjligt den specifika bokstaven ı (i utan prick) och med den förenklingen att tecknet ə skrivs ä, utom i fråga om

258 Namnet betyder "på andra sidan floden Dnestr" (vi använder fortfarande det ryska namnet på denna flod som på ukrainska heter Dnister och på rumänska Nistru). En stor minoritet i Moldavien talar ryska (eller ukrainska) som modersmål och utbrytarstaten motsvarar någorlunda bosättningsområdet för denna minoritet. I Transnistrien är ryska, rumänska (moldaviska) och ukrainska officiella språk. 259 Kallades tidigare Transkaukasien. 260 Minoritetsspråk är, förutom abchaziska och ossetiska i utbrytarstaterna, bl.a. svanetiska och megreliska (i nordväst – båda språken saknar dock skriftspråk) samt azerbajdzjanska och armeniska (båda i söder). 261 Det största minoritetsspråket är kurdiska (längst i söder). 262 Det viktigaste minoritetsspråket är armeniska som främst talas i utbrytarstaten Nagorno-Karabach.

huvudstaden Baku (az. Bakı, fr. Bakou), dess förort Sumgait (az. Sumqayıt, fr. Soumgeït), städerna Ganja (az. Gäncä, eg. Gəncə, fr. Gandja, ry. Gjandzja) och Stepanakert (huvudstad i Nagorno-Karabach, se nedan, az. Xankändi, eg. Xankəndi, en. ibl. Khankendi), staden och den autonoma republiken Nachitjevan (az. Naxçivan, en. och fr. Nakhichevan, ty. Nachitschewan), regionen /den endast av Armenien erkända utbrytarstaten Nagorno-Karabach263 (az. Dağliq Qarabağ, arm. Artsach, en. ibl. Nagorny Karabakh el. Upper Karabakh/Garabagh el. Mountainous Karabagh, fr. Haut-Karabakh el. Nagorny-Karabakh, ty. Berg- Karabach, ibl. Nagorny-Karabach el. Nagorni-Karabach) samt halvön Apsjeron (az. Abşeron, en. och fr. Apsheron, ty. Apscheron) (se även ovan under "Namnbyten").

I flertalet fall använder vi dock numera de azerbajdzjanska namnen och inte de (äldre) ryska (här inom parentes), t.ex. i fråga om städerna Mingäçevir (eg. Mingəçevir, ry. Mingetjaur) och Länkäran (eg. Lənkəran, ry. Lenkoran)

CENTRALASIEN (KAZAKSTAN, KIRGIZISTAN, TURKMENISTAN, UZBEKISTAN och TADZJIKISTAN)

KAZAKSTAN Officiella språk är kazakiska och ryska264, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet, varför samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. I de fall där man på kazakiska ochkazakstansk ryska har olika namn använder vi den ryska formen265, bland annat i fråga om följande städer266: Uralsk (kaz. Oral, fr. Oural), Aktobe (kaz. Aqtöbe, en. Aktobe, fr. Aktiubé), Kustanaj, (kaz. Qostanaj, en. Kostanay, fr. Koustanaï, ty. Kostanai), Petropavlovsk (kaz. Petropavl, ty. Petropawlowsk), Ust-Kamenogorsk (kaz. Öskemen, en. Oskemen, fr. Oust-Kamenogorsk), Aktau (kaz. Aqtau, fr. Aktaou; tidigare: Sjevtjenko), Zjezkazgan (kaz. Zjezqazghan, en. Zhezkazgan, fr. Jezkazgan, ty. Schesqasghan), Karaganda (kaz. Qaraghandy, en. ibl. Karagandy), Kyzylorda (kaz. Qyzylorda, ty. ibl. Kysyl-Orda), Taldykorgan (kaz. Taldyqorghan, fr. Taldykorgan, ibl. Taldykourgan) och Zjanaozen (kaz. Zjangaözen, en. Zhanaozen, fr. Janaozen, ty. Schangaösen). Undantag: i fråga om staden och kosmodromen Bajkonur (kaz. Bajqongyr, ry. Bajkonyr, en. och ty. Baikonur, fr. Baïkonour, se även fotnot 265) använder vi fortfarande det äldre etablerade ryska namnet.

Många städer har samma namn på ryska och kazakiska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan under "Namnbyte"): huvudstaden Astana (tidigare: ry. Akmola, kaz. Aqmola, med den ryska formen Akmolinsk) samt bland annat städerna Atyrau267 (fr. Atyraou; tidigare: Gurjev), Rudnyj (en. Rudniy etc., fr. Roudny, ty. Rudny), Pavlodar (ty. Pawlodar), Ekibastuz (fr. Ekibastouz, ty. Ekibastus), Temirtau (fr. ibl. Temirtaou), Semej (en. Semey, fr. Semeï, ty. Semei), Aral, Sjymkent268 (en. Shymkent, fr. Chymkent, ty. Schymkent, tidigare: Tjimkent), Taraz (ty. ibl. Taras; tidigare: Dzjambul, en Dzhambul, fr. Dchamboul, ty. Dschambul, varvid den kazakiska namnformen av stadens gamla namn var Zjambyl)269 och Almaty270 . Här

263 Sedan folkomröstningen 1991 och kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 1993–94 är Nagorno- Karabach i praktiken självständigt, och territoriellt utvidgat. 264 Minst en fjärdedel av befolkningen (i stort sett inom den norra landshalvan) talar ryska som modersmål. Utöver kazakiska och ryska talas bl.a. uzbekiska (3 % el. ca en halv miljon). 265 Dvs. den ryska form som används av ryssarna i Kazakstan. I Ryssland håller man dock i några fall fast vid de tidigare etablerade ryska namnen, bl. a. i fråga om stadsnamnen Aktobe, Aral, Bajkonyr, Semaj och Almaty (som i Ryssland fortfarande kallas "Aktiubinsk", "Aralsk", "Bajkonur,", "Semipalatinsk" och "Alma-Ata"). På engelska, franska och tyska används oftast de kazakiska namnen i varje språks repektive förenklade translitterering. 266 Den kazakiska namnform som här redovisas är den translittererade formen av det kazakiska namnet skrivet med det kyrilliska alfabetet. Kazakiskan skrivs dessutom ibland direkt med det latinska alfabetet med användande av en inofficiell (turkiskinspirerad) stavning som inte överensstämmer med den som används vid translitterering från det kyrilliska alfabetet (se ovan "Kazakiska"). Med denna latinisering skrivs de här uppräknade städerna: Oral, Aqtöbe, Qostanai, Petropavl, Öskemen, Aqtaw, Bayqoñır, Jezqasğan, Qarağandı, Qızılorda och Taldıqorğan. 267 Med inofficiell latinisering (se fotnot 266): Atıraw. 268 Med inofficiell latinisering (se fotnot 266): Şımkent. 269 Med inofficiell latinisering (se fotnot 266): Jambıl.

kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem.

Undantag från ovanstående är att vi använder det kazakiska namnet i fråga om staden Türkistan (ry. Turkestan) samt skriver Aralsjön (på flera andra språk "Aralhavet", kaz. Aral tengizi, uz. Orol dengizi, karak. Aral ten'izi, en. Aral Sea, fr. Mer d'Aral, ty. (der) Aralsee, ry. Aralskoje more), på gränsen mot Kazakstan271. . KIRGIZISTAN Officiella språk är kirgiziska (drygt 70 %) och ryska (ca 6 %)272, som båda skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. Om ett geografiskt namn är olika på de båda språken använder vi (liksom engelskan och franskan) den ryska formen (medan man på tyska tycks föredra den krigiziska), bland annat i fråga om städerna Dzjalal-Abad (en. Jalal-Abad, fr. Djalalabad, ty. Dschalalabat, ibl. Dschalalabat, kirg. Zjalalabat) och Gultja (en. Gulcha, kirg. Gultjö) och provinsen Tjuj (en. Chuy el. Chui, fr. Tchouî, ty. Tschûi, kirg. Tjûj),.

Många städer har samma namn på ryska och kirgiziska (ofta efter ett namnbyte under senare år, se ovan under "Namnbyte"), t.ex. huvudstaden Bisjkek (en. Bishkek, fr. Bichkek, ty. Bischkek; tidigare: Frunze) och staden Osj (en. Osh, fr. Och, ty. Osch). Här kan det dock, liksom i övriga fall, förekomma diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer beroende på målspråkens olika translittereringssystem.

TURKMENISTAN Officiellt språk är turkmeniska273 som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de turkmeniska namnen, utom i fråga om huvudstaden Asjchabad (turkm. Aşgabat, en. Ashgabat, fr. Achgabat, ty. Aschgabat)

På engelska och franska söker man ibland ersätta eller utelämna diakritiska tecken, t.ex. i fråga om städerna Daşoguz (en. Dashoguz, fr. Dachoguz, ty. ibl. Daschogus) och Türkmenbaşy (en. ibl. Turkmenbashi, fr. Turkmenbachy, ty. Türkmenbaschi)274.

UZBEKISTAN Officiellt språk är uzbekiska275 som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de uzbekiska namnen, utom i fråga om huvudstaden Tasjkent (uz. Toshkent, en. Tashkent, fr. Tachkent, ty. Taschkent), städerna Samarkand (uz. Samarqand, fr. Samarcande), Chiva (uz. Xiva, en. och fr. Khiva, ty. Chiwa), Buchara (uz. Buxoro, en. Bukhara, fr. Boukhara), Andizjan (uz. Andijon, en. Andizhan, fr. Andijan, ty. Andischan), Fergana (uz. Farg'ona, fr. och ty. Ferghana), Kokand (uz. Qog'on) och Nukus276 (uz. Nuquz, karak. Nökis, fr. Noukous) samt förvaltningsområdet Karakalpakien (uz. Qoraqalpog'iston, karak. Qaraqalpaqstan, ry. Karakalpakija, en. och ty. Karakalpakstan, ty. äv. Karakalpakistan, fr. Karakalpakie)

I flertalet fall använder vi dock numera de uzbekiska namnen och inte de (äldre) ryska (här inom parentes), t.ex. i fråga om städerna Qarshi (ry. Karsji, en. Karshi, fr. Karchi, ty. Karschi) och Jizzax (ry. Dzjizak, en. Jizzakh, ry. Dzjizak, fr. Djizak). På andra språk förekommer fortfarande ofta de ryska namnen i respektive

270 Med inofficiell latinisering (se fotnot 266): Almatı. 271 Den däri belägna ön Vozrozjdenije (ry. ostrov Vozrozjdenija (genitivform), "Pånyttfödelseön", kaz. Vozrozjdenije araly, uz. Tiklanish orollari, karak. Vozrojdenie, en. Vozrozhdeniya Island, Rebirth Island el. Renaissance Island, fr. Île de la Renaissance, ty. Insel der Wiedergeburt) har på grund av sjöns uttorkning vuxit samman med fastlandet och existerar således inte mer. 272 Den största minoritetsspråket är uzbekiska som är modersmål för ca 15 % av befolkningen. 273 Det största minoritetsspråket är uzbekiska (5 %). 274 Dessa städer hette under den sovjetiska tiden Tasjauz resp. Krasnovodsk (se under "Orter som relativt nyligen bytt namn"). 275 Det största minoritetsspråket är ryska (5 %). Karakalpakiska är erkänt minoritetsspråk i Karakalpakien. 276 Huvudstad i förvaltningsområdet Karakalpakien.

translitterering eller uzbekiska namn i en tidigare version av latinisering (med bl.a. ş och kh i stället för sh och x)

I fråga om den uttorkande Aralsjön, på gränsen mot Uzbekistan, se "Kazakstan".

TADZJIKISTAN Officiellt språk är tadzjikiska277, som skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska (se också fotnot 12). Vi använder de tadzjikiska namnen i korrekt translitterering, t.ex. i fråga om huvudstaden Dusjanbe (en. Dushanbe, fr. Douchanbé, ty. Duschanbe) och städerna Hudzjand (tidigare translitt. Chudzjand, en. Khujand, fr. Khoudjand, Khodjend el. Khodjent, ty. Chudschand, uz. Xo'jand), Istaravsjan (en. Istaravshan, ty. Istarawschan), Qurghonteppa (en. och ty. ibl. Kurgonteppa el. Kurgonteppa), Kölob (en, fr. och ty. Kulob), Vahdat (ty. Wachdat) och Gorno-Badachsjans huvudstad Chorugh (en. Khorugh, fr. Khorog, ty. Chorugh el. Chorog, pam. xx). Undantag från ovanstående: det historiska landskapet Badakhshan (eg. det persiska namnet, tadzj. Badahsjon, en. Badakhshan, fr. Badakhchan, ty. Badachschan, pe. Badakhshān, pam. xx) och det autonoma området Gorno-Badachsjan278 (tadzj. Vilojati Muhtori Köhistoni Badahsjon, en. Gorno-Badakhshan, fr. Haut-Badakhchan, ty. Berg-Badachschan, pam. xx)

ARABLÄNDERNA279 samt ISRAEL (NORDAFRIKA, MELLANÖSTERN, IRAK, GULFSTATERNA och JEMEN)

I fråga om Marocko, Algeriet, Tunisien, Mauretanien och Libanon använder vi, liksom engelskan280 och tyskan, normalt de arabiska namnen i förfranskad språkdräkt281.

I fråga om de övriga arabländerna använder vi, liksom engelskan, samt i vissa fall franskan och tyskan282, i princip de geografiska arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering283 (se ovan under "Translitterering, Arabiska") utom i fråga om de (mer etablerade) geografiska namn som anges i det följande. Det kan därvid förekomma att orter i ett visst land officiellt translittereras på annat sätt än enligt internationell norm, t.ex. "Beit Lahm" i stället för "Bayt Lahm" (sv. Betlehem).

277 Ryska har viss officell ställning för mellanfolklig kommunikation. Det största minoritetsspråket är uzbekiska (15 %). 278 Den norra delen av Badakhshan. Den södra delen hör till Afghanistan. 279 Här avses de länder i vilka arabiska är officiellt språk och dessutom majoritetsspråk och således inte Djibouti, Somalia och Komorerna, där arabiska visserligen har officiell status vid sidan av franska (Djibouti och Komorerna), komoriska (Komorerna) eller somaliska (Somalia). Dessa tre länder är medlemmar i Arabförbundet men arabiska är modersmål endast för en liten minoritet. Arabiska har också officiell status i Eritrea vid sidan av tigrinska, men talas som modersmål bara av liten minoritet och landet ingår inte i Arabförbundet. Tchad är inte heller medlem i Arabförbundet men har en stor arabisktalande folkgrupp och arabiska som officiellt språk vid sidan av franskan. I fråga om Palestina, se "Israel/Palestina". Arabländerna indelas i en västlig grupp Maghreb (ar. al-Maghrib al-'arabiyy, "solnedgångens land"), omfattande i snäv bemärkelse Marocko, Algeriet och Tunisien, men egentligen även Västsahara, Mauretanien och Libyen, och en östlig Mashriq (ar. al-Mashriq al-'arabiyy, "soluppgångens land", en. och fr. Mashreq, fr. äv. Mashrek, ty. Maschrik), omfattande de övriga arabländerna. 280 För engelskans del gäller detta främst Algeriet och Marocko, medan man i fråga om Mauretanien, Tunisien och Libanon vagt eftersträvar en användning av korrekt skrivna arabiska namn. 281 Denna utmärks bl.a. av att bestämda artikeln oftast skrivs "El" i stället för al-. 282 I fråga om hela Nordafrika (dvs. Marocko, Algeriet, Tunisien och Mauretanien men även Västsahara, Libyen, Egypten och Sudan) använder franskan genomgående egna förfranskade namnformer. 283 Observera särskilt det ofta förekommande adjektivsuffixet –iyy, som i femininum blir –iyya, vilket ofta möter oss i andra (felaktiga) varianter (se "Translitterering, Arabiska").

NORDAFRIKA (MAROCKO, ALGERIET, TUNISIEN, VÄSTSAHARA, MAURETANIEN, LIBYEN, EGYPTEN och SUDAN)

MAROCKO (exkl. Västsahara) Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vid sidan av arabiskan har även berber (tamazight)284 ställning som "nationellt språk". Vi använder dock genomgående förfranskade arabiska namnformer (utom i fråga om det av Marocko ockuperade Västsahara, se nedan, där namnen i princip ska vara de arabiska i korrekt men förenklad translitterering), t.ex. för huvudstaden Rabat (ar. al-Ribāt), städerna Larache (ar. al-'Arāish), Nador (ar. al-Nādūr, tama. och tar. Nnadur), Oujda (ar. Wajda el. Ūjda, tama. Wajada), Kénitra (ar. al-Qunaytra, 1962 officiellt omdöpt till Mīnā Hasan al-Thānī, "Hassan II:s hamn", ett namn som i praktiken dock inte används), Meknès (ar. Miknās, tama. Ameknas), Mohammédia285 (ar. al-Muhammadiyya), Casablanca (ar. al-Dār al-Bayt, "det vita huset"; vår betckning kommer från spanskan: la casa blanca, "det vita huset"), el-Jadida (ar. al-Jadīda, tama. Mazghan) och Safi (ar. Asfī), Essaouira (ar. al-Sawīra, tach. Amogdul) samt för udden Cap Rhir (ar. Ra's Ghīr, tach. xx, fr. ibl. Cap Ghir).

I fråga om staden el-Hoceima (ar. al-Husīma, tar. Biya, tama. Husima, fr. Al Hoceïma, Al-Hoceïma el. El Hoceïma, en. Al Hoceima) förekommer det en vacklan i olika förfranskade namnformer.

I några fall används rent franska namn, till exempel i fråga om udden Cap des Trois Fourches (ar. Ra's al- Shi'ab al-Thalāth, tar. Ras Tleta Madari ?, en. Three Forks Cape, ty. Kap Tres Forcas).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tanger (ar. Tanja, en. Tangier el. Tangiers), Tétouan (ar. Titwān, en. och ty. ibl. Tetuan, tar. Tettawin ?), Fès (ar. Fās, en. fr. och ty. ibl. Fez) och Marrakech (ar. Murrākush el. Marākish, tama. Murakush, tach. Merrakec ?, en. Marrakesh, ty. Marrakesch). På andra språk förekommer det dessutom mer allmänt att man använder franska eller spanska namn på olika uddar, främst i Medelhavet.

VÄSTSAHARA286 Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden El-Aaiún (ar. al-'Uyūn287, en. Al aaiun, fr. El Aiun, ty. El Aaiún), städerna Smara (ar. al- Simāra, fr. ibl. Es-Semara, ty. ibl. Semara), Bujur (ar. Būjdūr, en. Bojador, fr. och ty. Boujdour, ty. äv. Cabo Bojador), Bu Craa (ar. Bukrā', en. och fr. Bou Craa) och Galtat Zammur (ar. Kalta Zammūr, en. Guelta Zemmur, fr. Galtat Zemmour, ty. Guelta Zemmour) samt uddarna Kap Bujur (ar. Ra's Buqādūr, äv. Abū Khatar, en./fr./ty. Cape/Cap/Kap Bojador) och Kap Blanc (på gränsen mot Mauretanien, se "Mauretanien").

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Mahbas (en. och ty. Mahbès, fr. El Mahbas), al-Dakhla (ar. al-Dākhla, en., fr. och ty. Dakhla, ty. ibl. Dachla), Awsard (en. Awserd, fr. och ty. Aousserd), Tishla (ar. Tishlā, en. och ty. Tichla, fr. Techla el. Téchle) m.fl.

ALGERIET Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vid sidan av arabiskan har även tamazight288 ställning som "nationellt språk". Vi använder dock de äldre förfranskade arabiska namnformerna, t.ex. i fråga om städerna Tlemcen (ar. Tilimsān, med nyare "förfranskad stavning" Tilimsen, tama. Tala Imsan el.

284 En tredjedel av befolkningen talar som modersmål olika berberspråk: tarifit, tamazight och tachelhit (fr. chleuh). 285 På franska används ibland fortfarande det äldre namnet Fédala. 286 Västsahara är ockuperat av Marocko som betraktar landet som en del av sitt territorium. Därför förekommer geografiska och andra namn ofta i den förfranskade språkdräkt som gäller för Marocko. 287 Med "förfranskad stavning" enl. marockansk modell: "Laâyoune". 288 Dessutom talas som modersmål andra berberspråk som kabyliska, shawiya och tuaregiska. Ung. en femtedel av befolkningen har ett berberspråk som modersmål.

Talamsan), Oran (ar. Wahrān), Mascara (ar. Mu'askar, ty. ibl. Muaskar), Sidi bel Abbès (ar. Sīdī bi-l- Abbās), Mostaganem (ar. Mustaghānim, med nyare "förfranskad stavning" Mestghanem), Chlef (ar. al- Shalīf, med nyare "förfranskad stavning" ech-Cheliff), Blida (ar. Bulayda), Tiaret (ar. Tiyārat, tama. Tahert), Tizi-Ouzou (ar. Tīzī Ūzū, kaby. Tizi Wezzu), Sétif (ar. Satīf, med nyare "förfranskad stavning" och kaby. Stif), Skikda (ar. Sukaykida), Constantine (ar. Qasintīna, med nyare "förfranskad stavning" Qacentina, kaby. Qsemtina), Tébessa (ar. Tibassa, shaw. Tbesa), Djelfa (ar. al-Jalfa), Touggourt (ar. Tuqurt, tama. Tugurt) och Tamanrasset (ar. Tamānrāsit, med nyare "förfranskad stavning" Tamanghasset, tua. Tamenghest), samt i några fall rent franska namn som på uddarna Cap de Fer (ar. Ra's al-Hadīd) och Cap de Garde (ar. Ra's al-Hamrā,"röda udden", med fransk stavning: Ras El Hamra). Undantag: regionen Kabylien (ar. al-Qabāil, kaby. Tamurt n Leqvayel, en. Kabylia, fr. Kabylie, ty. Kabylei)

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: huvudstaden Alger (ar. al-Jazā’ir, tama. Lžayer, en. Algiers, ty. Algier)

TUNISIEN Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift, men vi använder förfranskade arabiska namnformer, och i vissa fall franska namn, t.ex. i fråga om städerna Menzel Bourguiba (ar. Manzil Būrqība), Sousse (ar. Sūsa), Kairouan (ar. al-Qayrawān), Monastir (ar. al-Munastīr), Sfax (ar. Safāqis), Gafsa (ar. Qafsa), Gabès (ar. Qābis), Médenine (ar. Madanīn) och Borj Bourguiba (ar. Burj Būrqība), Tunis-förorterna La Goulette (ar. Halq al-Wādī), Ettadhamen Douar Hischer (ar. al-Tadāman Dawwār Hīshar), Carthage (ar. Qartāj), Sidi Bou Saïd (ar. Sīdī Bū Saīd), La Marsa (ar. al-Marsā) och Hammamet (ar. al-Hammāmāt), uddarna Kap Blanc (ar. Ra's al-Abyad, "vita udden") och Kap Bon (ar. Ra's al-Tīb, Ra's Azār) samt öarna La Galite (ar. Jālita, ty. äv. Galite-Insel) och Djerba (ar Jarba).

Undantag: staden Banzart (som med delvis "förfranskad stavning" skrivs Binzert, ar. Binzart, en., fr. och ty. Bizerte, ty. äv. Bizerta el. Bensert). Tunis-förorten Ariana (ar. al-Aryāna, en. ibl. Aryanah, fr. L'Ariana) skrivs på svenska utan fransk bestämd artikel.

MAURETANIEN Officiellt språk är arabiska289, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder dock förfranskade arabiska namnformer, t.ex. för huvudstaden Nouakchott (ar. Nawākshūt, Anwākshūt el. Inwākshūt), eller franska namn, som i fråga om udden Kap Blanc (ar. Ra's al-Abyad, "vita udden" el. Ra's Nuādhibū, en. och ty. äv. Cape/Kap Blanco) och nationalparken Banc d'Arguin (ar. Hawd Ārghīn).

LIBYEN Officiellt språk är arabiska290, som skrivs med arabisk skrift.. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Tripoli (ar. Tarābulus al-Gharb, ty. Tripolis), städerna Sabratha (ar. Sabrāta), Brega (ar. Marsa al-Burayqa, en. Mersa Brega, fr. Marsa El Brega), Ajdabiya (ar. Ijdābiyā, fr. Adjedabia, ty Ajabija el. Adschabija), Benghazi (ar. Binghāzī, ty. Bengasi) och Tobruk (ar. Tubruq, fr. Tobrouk), landsdelarna Tripolitanien (ar. Tarābulus, en. Tripolitania, fr. Tripolitaine), Cyrenaika (ar. Barqah, en. Cyrenaica, fr. Cyrénaïque, ty. ibl. Kyrenaika) och Fezzan (ar. Fazzan) samt oljehamnarna Marsa el-Brega (ar. Marsa al- Burayqa, en. Mersa Brega Seaport) och Zueitina (ar. Minā' al-Zuwaytīna al-Naftī)

Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om oasgruppen och distriktet Kufra (ar. al-Kufra, fr. Koufra).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Zuwara (zuw. Tamurt n Wat Willul, en. och fr. Zuwarah, ty Zuara), Nalut (fr. Nalout), al-Zintan (en. och fr. Zentan, ty. Sintan), al-Zawiya (en. Az Zawiyah, fr. Zaouia, ty. Sawija), al-Khums (en., fr. och ty. Homs, ibl. Khoms), Misrata (ar. Misrāta, en. och ty. Misurata, en. äv. Misratah, fr. Misourata), Surt (el. Sirt, en. Sirte, fr. Syrte), al-Bayda (ar. al-Baydā, en., fr. och ty. El-Beida), Darna (en. och fr. Derna, en. ibl. Darnah) och Hun (en. och fr. Houn) m.fl.

289 Dessutom har pulaar, soninke och wolof (alla längs sydgränsen) erkänd ställning som nationella språk. 290 Smärre minoriteter talar som modersmål olika berberspråk (bl.a. zuwara i staden Zuwara) samt teda (touboufolket i sydost).

EGYPTEN Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Kairo (ar. al-Qāhira, en. Cairo, fr. Le Caire), dess stadsdelar Garden City (ar. Jārdin Sītī) och Nasser City (ar. Madīnat Nasr, en. Nasr City)291, dess förort Giza (ar. al-Jīza, fr. och ty. Gizeh, fr. ibl. Guize el. Guizeh), städerna Salloum (ar. al-Sallūm, en. äv. Sallum el. Salum, fr. Sollum), Alexandria (ar. al- Iskandarīya, fr. Alexandrie, ty. ibl. Alexandrien) och dess förort Abukir (ar. Abū Qīr, en. och fr. Aboukir), El Alamein (ar. al-'Alamayn), Rosetta (ar. Rashīd, fr. Rosette), Sohag (ar. Sawhaj, ty. äv. Suhag), Luxor (ar. al-Uqsur, fr. Louqsor), Assuan (ar. Aswān, en. Aswan, fr. Assouan), Port Said (ar. Būr Sa‘īd, fr. Port-Saïd), Ismailia (ar. al-Ismāīlīya, fr. Ismaïlia), Suez (ar. al-Suways), Sharm el-Sheikh (ar. Sharm al-Shaykh, fr. Charm el-Cheikh, ty. Scharm el-Scheich) och Hurghada (ar. al-Ghurdaqa, fr. Hourghada), regionen Sinai (ar. Sīnā', fr. Sinaï), som består av Sinaihalvön (ty. Sinai-Halbinsel) samt av ett område som vetter mot Medelhavet, provinserna Norra Sinai (ar. Sīnā' al-Shamālliyya, ty. Schimal Sina) och Södra Sinai (ar. Sīnā' al-Janūbiyya, ty. Dschanub Sina), sjöarna Stora Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al-Kubrā, en. Great Bitter Lake, fr. Grand lac Amer, ty. Großer Bitter-See), Lilla Bittersjön (ar. al-Buhayrat al-Murra al- Sughrā, en. Small Bitter Lake, fr. Petit lac Amer, ty. Kleiner Bitter-See) och den konstgjorda sjön i Nilen, Nassersjön (ar. Buhayrat Nāsir). Vidare kallas norra Egypten ibland Nedre Egypten (ar al-Diltā, en Lower Egypt, fr. Basse-Égypte, ty. Unterägypten) och södra Egypten Övre Egypten (ar. Sa'īd Misr, en. Upper Egypt, fr. Haute-Égypte, ty. Oberägypten). Däremellan ligger Mellersta Egypten (ar. Misr al-wastī, en. Middle Egypt, fr. Moyenne-ègypte, ty. Mittelägypten).

Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Zaqaziq (ar. al-Zaqāzīq, en. fr. och ty. Zagazig).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Damanhur (ar. Damanhūr, fr. Damanhour), Dumyat (ar. Dumyāt, en. och ty. Damietta, fr. Damiette), al-Mansura (ar. al-Mansūra, en. och fr. Mansoura, fr. äv. Mansourah el. El-Mansoura, ty. Mansura), Madinat al-Sadat (ar. Madīnat al-Sādāt, en. Sadat City), Shibin al-Kawm (ar. Shibīn al-Kawm, en. och fr. äv. Shibin el-Kom, ty. Schibin al-Kum), al- Arish (ar. al-'Arīsh, en. El Arish, äv. Al-Areesh el. Arish, fr. El-Arich el. Al-Arich, ty. al-Arisch el. El Arisch), Banha (ar. Banhā, en., fr. och ty. äv. Benha), al-Fayyum (ar. al-Fayyūm, en. äv. El-Faiyum, fr. Médinet al-Fayoum, ty. ibl. Al-Fayum292), Bani Suwayf (ar. Banī Suwayf, en., fr. och ty. Beni Suef), al- Minya (ar. al-Minyā, en., fr. och ty. äv. Minya el. El-Minya, fr. äv. Minîeh), Asyut (ar. Asyūt, en. och ty. Assiut, fr. Assiout, ibl. Asiout el. Asiut) och Qina (ar. Qinā, en, fr. och ty. oftast Qena, fr. äv. Kénèh), Kairo-förorterna/stadsdelarna Shubra al-Khayma (ar. Shubrā al-Khayma, en. Shubra El-Khima, fr. Chubrâ el Kheima, ty. Schubra al-Chaima), Madinat 10 min ramadan (ar. Madīnat 10 min ramadān, en. 10th of Ramadan City, fr. Cité du 10 de Ramadan), Madinat 6 uktubar (ar. Madīnat al-sādis min uktūbar, en. 6th of October City, fr. La ville du 6 Octobre), Kairo-stadsdelarna Misr al-Jadida (ar. Misr al-Jadīda, fr. Héliopolis, ty. och ibl. äv. en. Heliopolis) och Hulwan (ar. Hulwān, fr. Hélouan, ty. Heluan) samt ön al- Jazira (ar. al-Jazīra, "ön", en., fr. och ty. Gezira) i Nilen m.fl.

SUDAN Officiellt språk är främst arabiska293, som skrivs med arabisk skrift, men även engelska har officiell ställning. Vi använder de arabiska geografiska namnen i korrekt men förenklad translitterering, utom i fråga om huvudstaden och tillika delstaten Khartoum (ar. al-Khartūm, ty. Khartum, ibl. Chartum), dess förorter Omdurman (ar. Umm Durmān) och Norra Khartoum (ar. al-Khartūm Bahrī, en. Kartoum North, fr. Khartoum-Nord, ty. al-Chartum Bahri, ibl. Khartum Bahri), städerna Port Sudan (ar. Būr Sūdān, fr. Port- Soudan) och Abyei (ar. Abiyī), staden och tillika provinsen Sinnar (ar. Sannār, en., fr. och Sennar, ty. Sannar), landskapet Nubien (ar. al-Nūbiyūn, en. Nubia, fr. Nubie), regionen Darfur (ar. Dār Fūr, fur:

291 Ordet nasr betyder seger och egentligen heter stadsdelen "Segerstaden" med anspelning påEgyptens tidigare president Gamal Abdel Nasser. 292 På tyska tenderar man att stryka bestämda artikeln om man avser den oas där staden är belägen (ty. Fajum). 293 Arabiskan dominerar som modersmålsspråk. De största minoritetsspråken är dongolawi ("nordnubiska", i norr), fur (i centrala Darfur) och beja (i kustområdet), vilka är modersmål för ca en miljon el. ca 3 % vardera. Nuba (i Nubabergen) betraktas som en folkgrupp men man talar flera olika mindre nubiska språk.

Fòòra?, fr. Darfour), som består av delstaterna Norra Darfur (ar. Shamāl Dār Fūr, en. North Darfur, fur: xx, fr. Darfour septentrional, ty. Norddarfur), Västra Darfur (ar. Gharb Dār Fūr, en. West Darfur, fr. Darfour occidental, ty. Westdarfur) och Södra Darfur (ar. Janūb Dār Fūr, en. South Darfur, fr. Darfour méridional, ty. Süd-Darfur), delstaterna Gezira (ar. al-Jazīra), Vita Nilen (ar. al-Nīl al-Abyad, en. White Nile, fr. Nil- Blanc/Nil blanc, ty. Weißer Nil) och Blå Nilen (ar. al-Nīl al-Azraq, en. Blue Nile, shi. xx, fr. Nil-Bleu/Nil bleu, ty. Blauer Nil) samt den konstgjorda sjön i Nilen Nubiska sjön (ar. Buhayrat Nūbiyya, den sudanesiska delen av Nassersjön).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Damir (ar. al-Dāmir, bej. xx, en. Ed Damer), Wad Madani (ar. Wad Madanī, en. och ty. Wad Medani, fr. Ouad-Médani), al-Ubayyid (ar. al- Ubayyīd, en. och ty. El Obeid, fr. El-Obeïd), al-Fashir (ar. al-Fāshir, fur: xx, en, fr. och ty. El Fasher, ty. äv. al-Faschir), Kusti (ar. Kūstī, en. och fr. Kosti), al-Duayn (ar. al-Du'ayn, en., fr. och ty. Ed Daein), al- Junayna (en. Geneina, fr. och ty. El Geneina), al-Rusayris (en., fr. och ty. El Roseires, shi. xx), m.fl. samt staden och tillika delstaten al-Qadarif (ar. al-Qadārif, en., fr. och ty. Gedaref), regionerna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, fr. Nord, ty. Nordregion, don xx), al-Sharqiyya (en. Eastern el Ash Sharqiyah, bej. xx, fr. Est, ty. Ostregion), Kurdufan294 (ar. Kurdufān, en., fr. och ty. Kordofan), al-Wusta (en. Central, fr. Centre, ty. Zentralregion), delstaterna al-Shamaliyya (ar. al-Shamāliyya, en. Northern el. Ash Shamaliyah, fr. Nord, ty. asch- Schamaliyya, don. xx), Nahr al-Nil (ar. Nahr al-Nīl, en. River Nile, fr. Nil, ty. Nahr an-Nil el. Nil-Provinz) och al-Bahr al-Ahmar (ar. al-Bahr al-Ahmar, bej. xx, en. Red Sea, fr. Mer Rouge, ty. Rotes Meer),.

MELLANÖSTERN (SYRIEN, LIBANON, ISRAEL/PALESTINA, JORDANIEN),

SYRIEN Officiellt språk är arabiska295, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Damaskus (ar. Dimashq, en. Damascus, fr. Damas), städerna Aleppo (ar. Halab, fr. Alep, ty. äv. Haleb), Latakia (ar. al-Lādhiqīya, en. ibl. Ladekye el. Lattakia, fr. Lattaquié), Hama (ar. Hamāh), Homs (ar. Hims el. Hums), Abu Kamal (ar. al-Būkamāl, fr. Aboukamal) och Palmyra (ar. Tadmur, fr. Palmyre), provinsen Damaskus (ar. Rif Dimashq, en.Rif Damascus el. Damascus Countryside), den av Israel ockuperade regionen Golan (ar. al-Jūlān)296 samt den konstgjorda sjön i Eufrat Asadsjön (ar. Bushayrat al- Asad, en. Lake Assad, fr. Lac Assad, ty. Assad-See).

Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Qamishli (ar. al-Qāmishlī, kur. Qamişlo, sy. Qamišlo el. Beṯ Zālin, en. äv. Kamishly el. Kamishli, ty. Kamishli, ibl. Kamischli el. Qamischli), huvudstad i det 2015 de facto självstyrande området i nordligaste Syrien Västra Kurdistan/Rojava (ar. Kurdistān al-Suriyya, kur. Rojavayê Kurdistan).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tartus (fr. Tartous), Ayn al-Arab (en. och ty. Ain al-Arab el. Kobane, fr. Aïn al-Arab el. Kobané, kur. Kobanî)297, al-Hasaka (en. Al Hasakah, fr. Hassaké), al-Raqqa (en. och fr. Raqqa, ty. Rakka, Al-Rakka el. Raka), al-Rastan (fr. Rastane), Dayr al- Zawr (en., fr. och ty. Deir ez-Zor, en. ibl. Der Zor el. Deir al-Zor) och al-Qunaytira (ar. al-Qunaytīra, en.

294 Med provinserna Norra Kurdufan (ar. Shamāl Kurdufān, en. North Kordofan, fr. Kordofan septentrional, ty. Nord-Kordofan), Västra Kurdufan (ar. Gharb Kurdufān, en. West Kordofan, fr. Kordofan occidental, ty. West-Kordofan) och Södra Kurdufan (ar. Janūb Kurdufān, en. South Kordofan, fr. Kordofan méridional, ty. Süd-Kordofan). 295 Det största minoritetsspråket är kurdiska (ca 10 % el 2 milj.) som huvudstaklingen talas i det 2015 de facto självstyrande området, i nordligaste Syrien, Västra Kurdistan. 296 Området har sitt namn efter Golanbergen (ar. Hadbat al- Jūlān , he. Ramat haGolan, en. Golan Heights, fr. Plateau de Golan, ty. Golanhöhen). 297 Om man i en text av politiska skäl har valt att skriva "Kobane" kan denna namnform användas även i den svenska översättningen.

och fr. Quneitra, ty. Kuneitra) samt Damaskus-förorten Saydnaya (ar. Saydnāyā, en. och ty. Sednaya, fr. Saidnaya) m.fl.

LIBANON Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder dock normalt förfranskade arabiska namnformer, t.ex. för staden Baalbek (ar. Ba'labakk, en. och ty. ibl. Baalbak), utom i fråga om huvudstaden och tillika provinsen Beirut (ar. Bayrūt, fr. Beyrouth), det där belägna palestinska flyktinglägret Shatila (ar. Shatīla, "förfranskad stavning" Chatila), Beiruts förort Juniya (ar. Jūniya, "förfranskad stavning", Jounié, ibl. Joûnié, en., fr. och ty. Jounieh), staden och tillika provinsen Nabatiye (ar. al-Nabatiyya, "förfranskad stavning" En Nabatiyé, fr. och ty. Nabatieh, en. ibl. Nabatiyye, ty. ibl. Nabatäa), städerna Tripoli (ar. Tarābulus al-Shām, "förfranskad stavning" Trablous), Byblos (ar. Jubayl, "förfranskad stavning" Jbeil, fr. ibl. Jbaïl), Sayda (ibl. Saida, ar. Saydā, en. och ty. Sidon, fr. Saïda), Tyros (ar. Sūr, "förfranskad stavning" Sour, ibl. Soûr, en. Tyre, ty. Tyrus, äv. Tyr el. Sur), Naqura (ar. al-Nāqūra, "förfranskad stavning" En Naqoura, en. Naqoura, fr. El Nâqoûra, ty. Nakura) och Zahle (ar. Zahlah, fr. Zahlé), provinserna Norra Libanon (ar. al-Shamāl, fr. Liban-Nord, en. North, ty. Nord-Libanon), Bekaa (ar. al-Biqā', en. Beqaa), Libanonbergen (ar. Jabal Lubnān, fr. Mont-Liban, en. Mount Lebanon, ty. Libanonberg) och Södra Libanon (ar. al-Janūb, fr. Liban-Sud, en. South, ty. Süd-Libanon) samt regionen Bekaadalen (ar. al-Biqā', "förfranskad stavning" El-Beqaa, en. Bekaa Valley, fr. la Bekaa, ibl. la Béqaa, ty. die Bekaa el. die Bekaa-Ebene), det omstridda gränsområdet Shebaagårdarna (el. Shebaaområdet, ar. Mazāri' Shib'ā, en. Shebaa Farms, fr. fermes de Chebaa, ty. Schebaa-Farmen el. Schebaa-Höfe) och udden Kap ha-Niqra (ar. Ra's al-Nāqūra, he. Rosh ha-Niqra, en. Ras Al-Naqura, fr. Ras Naqoura, ty. Ras Nakura) på gränsen mot Israel (för alternativa stavningar av detta israeliska namn, se under "Israel").

ISRAEL/PALESTINA (ar. Filastīn, he. Filastin, en. Palestine, fr. Paléstine, ty, Palästina)

1. ISRAEL Officiella språk är hebreiska (det större språket), som skrivs med en egen skrift, och arabiska (drygt 20 %), som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de hebreiska namnen i den nyare translittereringen (se ovan under "Hebreiska"), utom i fråga om städerna Jerusalem (västra Jerusalem) (he. Yerushalayim, ar. al-Quds, äv. Ūrshalīm, fr. Jérusalem), Haifa (he. Hefa, ar. Hayfa, fr. Haïfa), Netanya (he., en. och fr. Natanya, ar. Natānyā, ty. ibl. Netanja), Tiberias (he. Teverya, ar. Tabariyā, fr. Tibériade), Nasaret (he. Nazerat, ar. al-Nāsira, en., fr. och ty. Nazareth), Safed (ibl. Zefat298, he. Tsfat, ii: Tzfat/Tzefat, ar. Safad, en. äv. Zephath) och Eilat (he. och en. Elat, ar. Ayla el. Īlāt), Tel Avivs förort Jaffa (he. Yafo, ar. Yāfā), landsdelarna Judeen (he. Yehudah, ar. Yahūdiya, en. Judea el. Judaea, fr. Judée, ty. Judäa) och Galileen (he. ha-Galil, ar. al-Jalīl, en. Galilee, fr. Galilée, ty. Galiläa), flygplatsen Ben-Gurion299 (he. Ben Guryon, ar. bin Ghūryūn, en. Ben Gurion, fr. David-Ben- Gourion), udden Kap Karmel (he. Rosh ha-Karmel, ar. xx, en. och fr. Cape/Cap Carmel) samt sjön Döda havet (he. Yam ha-helah, ar. al-Bahr al-Mayyit, en. Dead Sea, fr. Mer Morte, ty. Totes Meer).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Tel Aviv (ar. Tal 'Abib, fr. Tel-Aviv), Akko (ar. 'Akkā, en. och ty. äv. Acre, fr. Saint-Jean-d'Acre), Kesarya (ar. Qisārya, en., fr. och ty. ofta Caesarea)300, Kfar Sava (en., fr. och ty. Kfar Saba, ibl. Kefar Sava), Ashdod (ar. Isdūd, ty. Aschdod), Ashkelon (tid. Ashqelon, ar. al-Majdal el. 'Askalān, ty. Askalon), Lod (ar. al-Ludd, en., fr. och ty. ibl. Lydda), Sderot (tid. Sederot, ar. Sadīrūt, fr. Sdérot) och Beer Sheva (he. Be'er Sheva', ar. Bi'r al-Sabi', en. Beersheba, fr. Beersheva, äv. Beershéba, ty Beerscheba) samt udden Kap ha-Nikra (he. Rosh ha-Nikra, ar. Ra's al-Nāqūra, en., fr. och ty. Rosh Hanikra), på gränsen mot Libanon (för libanesiskt namn, se under "Libanon"), och Kinneretsjön (el. Genesarets sjö, Tiberias sjö, Galileiska sjön, he. Yam Kinneret, ar. Buhayra Tabariyā, en. Lake Tiberias el. Sea of Galilee, fr. Lac de Tibériade, ty. See Generzareth, ibl. See Tiberias) m.fl.

De stavningsvarianter som förekommer bottnar till stor del i variationerna mellan de olika translittereringssystemen. Två av Tel Avivs förorter kan få belysa denna problematik: Rishon le-Tziyyon (tidigare: Rishon le-Ziyyon, he. Rishon leTsion, tidigare: Rishon LeZion, ii: Rishon LeTzion, ar. Rishūn

298 Egentligen det hebreiska namnet enligt den äldre translittereringsmodellen. 299 Uppkallad efter David Ben-Gurion, Israels premiärminister 1948–53 och 1955–63. 300 Den intilliggande romerska ruinstaden heter dock Caesarea, även på svenska.

Litsiyyūn, ty. ibl. Rischon LeTzion) och Petah Tikva (tidigare: Petah Tiqwa, he. Petah Tikvah, tidigare: Petah Tiqwah, ii: Petach Tikvah, ar. Bitāh Tikfā, fr. Petah-Tikva).

2. DE PALESTINSKA TERRITORIERNA/PALESTINA utgörs av Västbanken (ar. al-Daffat al-Gharbiyya, he. ha-Gada ha-Ma'aravit, en. West Bank, fr. Cisjordanie, ty. Westjordanland, äv. Cisjordanien) och Gazaremsan (ar. Qattā' Ghazza, he. Rezu'at 'Azza, en. Gaza Stripe, fr. Bande de Gaza, ty. Gazastreifen).

Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om städerna Jerusalem (östra Jerusalem) (ar. al-Quds (äv. Ūrshalīm)/al-Quds al-Sharqiyya, he. Yerushalayim, fr. Jérusalem/Jérusalem-Est), Ramallah (ar. Rām Allāh, tillfälligt huvudkvarter för den palestinska myndigheten på Västbanken och närmast en förort till Jesrusalem), Betlehem (ar. Bayt Lahm, he. Bet le- Hem, en. och ty. Bethlehem, fr. Bethléem), Gaza (ar. Ghazza, he. 'Azza, en. ofta Gaza City och ty. Gaza- Stadt för att skilja staden från "remsan"), Jenin (ar. Janin, fr. Jenine, ibl. Djénine, ty. Dschenin), Jeriko (ar. Arīhā, he. Yeriho, en. och ty. Jericho, fr. Jéricho), Hebron (ar. al-Khalīl, he. Hevron, fr. Hébron), Beit Hanun (ar. Bayt Hānūn, he. Bet Hanun, en. och fr. Beit Hanoun) och Deir al-Balah (ar. Dayr al-Balah, en. Dayr el-Balah, ty Dair al-Balah) samt landsdelen Samarien (ar. Sāmariyyūn el. al-Sāmira, he. Shomron, en. och ty. Samaria, fr. Samarie).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Tulkarm (he., en., fr. och ty. Tulkarem), Qalqilya (ar. Qalqīlya, he. Kalkilyah, tid. Qalqilyah, fr. äv. Kalkiliya, ty. äv. Kalkilja el. Kalkilija), Nablus (officiellt Nabulus, he. Shekem, fr. Naplouse) och Khan Yunis (ar. Khān Yūnis, fr. Khan Younès, ty. Chan Junis) samt Gaza-förorten Jabalya (en. Jabaliya, ty. Jabalia el. Dschabalija) m.fl.

JORDANIEN Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om sjön Döda havet (ar. al-Bahr al-Mayyit, he. Yam ha-helah, en. Dead Sea, fr. Mer Morte, ty. Totes Meer).

Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om staden Aqaba (ar. al-'Aqaba, ty. Akaba) samt Amman-förorten Rusayfa (ar. al-Rusayfa, en. Ar-Rusayfah, fr. Rusayfah, ty. Ruseifa).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Ajlun (ar. Ajlūn, en. Ajloun) och Jarash (en., fr. och ty. Jerash) och al-Karak (en. Karak, fr. och ty. Kerak) samt Amman-förorten al-Zarqa (ar. al- Zarqā', en. och fr. Zarqa, ty. Zarka, ibl. Sarka, Serka el. Zerka) m.fl.

IRAK301 Officiella språk är arabiska och kurdiska302, som båda skrivs med arabisk skrift. Kurdiska talas i den norra delen, Irakiska Kurdistan (Södra Kurdistan) av ca 12 % av hela befolkningen el. närmare fem miljoner. Vi använder dock för hela landet de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden och tillika provinsen Bagdad (ar. Baghdād, en. Baghdad), dess stadsdel Sadrstaden303 (ar. Madīnat al-Sadr, en. Sadr City, tidigare kallad "Saddam City" och dessförinnan Madīnat al-Thawra, "Revolutionsstaden"), staden Mosul (ar. al-Mawsil, kur. Mûsil, fr. Mossoul, ty. Mossul), staden och tillika provinsen Kirkuk (ar. Karkūk, kur. Kerkûk, fr. Kirkouk) samt provinserna Nineve (ar. Nīnawā , en. Nineveh,

301 "Tvåflodslandet" kallas Mesopotamien (vilket kommer från grekiskan och betyder "Landet mellan floderna", ar. Bilād ma bayna al-nahrayn el. Bilād al-rāfidayn, kur. Mezopotamya, sy. Beth Nahrain, samma betydelse, en. Mesopotamia, fr. Mésopotamie, ty. även "Zweistromland"). 302 Den större kurdiska befolkningen i Turkiet skriver kurdiska med det latinska alfabetet. Minoritetsspråk är främst azerbajdzjanska (som här kallas turkmenska) och syriska (östarameiska), som ibland kallas assyriska, vilket egentligen är en beteckning på det sedan länge utdöda östsemitiska språket i forntidens Assyrien. Många syrisktalande tillhör dock Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka. 303 Uppkallad efter den 1999 mördade shiitiske ledaren storayatollan Muhammad Sadiq al-Sadr (far till Muqtada al-Sadr).

fr. och ty. Ninive) och Saladin (ar. Salāh al-Dīn. en., fr. och ty.äv. Salaheddin el. Salahedin fr. ibl. Saladine el. Salheddine) samt regionen Irakiska Kurdistan/Södra Kurdistan (ar. Kurdistān al-'Irāqī, kur. Başûrê Kurdistanê). Vi utelämnar bestämda artikeln i fråga om städerna och tillika provinserna Sulaymaniyya (ar. al-Sulaymāniyya, kur. Silêmanî, en. och fr. Sulaymaniyah, fr. äv. Soulaimaniyah, ty. Suleimanija el. Sulaimanija), Najaf (ar. al-Najaf, fr. äv. Nadjaf, ty. Nadschaf) och Basra (ar. al-Basra, fr. Bassorah).

Observera att man i många andra fall i svenska (och andra) medier ofta "glömmer" att sätta ut bestämda artikeln på de namn som ska ha denna, t.ex. städerna al-Hilla, al-Ramadi, al-Diwaniyya, al-Samawa, al- Nasiriyya, al-Kut, al-Amara och al-Zubayr, provinserna al-Anbar och al-Muthanna samt halvön och staden al-Faw.

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk304: huvudstaden i Irakiska Kurdistan och tillika provisen Arbil (ar. Arbīl, kur. Hewlêr, fr. och ty. Erbil, en. äv. Irbil), städerna Tal Afar (ar. Tal 'Afar, az. Tälafär şähäri, en. ibl. Tall Afar, ty. och fr. ibl. Tell Afar), Tal Kayfa (en. Tel Keppe, sy. Tal Kepe), Bakhdida (en. ibl. Qaraqosh, sy. xx), Baquba (ar. Ba'qūba, fr. Baqoubah, ty. Bakuba), Bayji (ar. Bayjī, en. Baiji, fr. Baïji, ty. Baidschi), Khanaqin (ar. Khānaqīn, kur. Xaneqîn, en. och fr. äv. Khanaquin, ty. Chanakin), al-Falluja (ar. al-Fallūja, en. Falluja, fr. Falloujah, ty. Falludscha), al-Kut (ar. al-Kūt, fr. Kout), al-Kufa (ar. al-Kūfa, en. och ty. Kufa, fr. Koufa), al-Diwaniyya (ar. al-Dīwāniyya, en. Ad Diwaniyah, fr. Diwaniyah, ty. Diwanija) och al-Nasiriyya (ar. al-Nāsiriyya, en. och fr. Nasiriyah, ty. Nasirija) samt städerna och tillika provinserna, Dahuk (ar Dahūk, kur. och ty. Duhok, en. och fr. Dohuk, fr. äv. Dahouk, Douhouk) och Karbala (ar. Karbalā', fr. äv. Kerbéla, ty. Kerbela el. Kerbala), stadsdelen i Bagdad al- Kazimiyya (en. ofta Kadhimiya el. Kadhamiyah), provinserna Diyala (ar. Diyāla, ty. Dijala), Babil305 (ar. Bābil, en. Babylon, fr. och ty. Babel) och Wasit (ar. Wāsit, fr. och ibl. en. och ty. Wassit) samt halvön och staden al-Faw (en. Fao, al-Fao el. al-Fawr), Ashraf-lägret (ar. Mu'askar Ashraf, en. Camp Ashraf, fr. Camp Achraf) m.fl.

GULFSTATERNA (KUWAIT, BAHRAIN, SAUDIARABIEN, QATAR, FÖRENADE ARABEMIRATEN och OMAN)

KUWAIT Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Kuwait (ar. al-Kuwayt, en. Kuwait City, fr. Koweït).

BAHRAIN Officiellt språk är arabiska306, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska").

Vi utelämnar dock bestämda artikeln i fråga om huvudstaden Manama (ar. al-Manāma) och staden Muharraq (ar. al-Muharraq).

Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Manamas förort Madinat Isa (ar. Madīnat 'Īsā, en. Isa Town) m.fl..

SAUDIARABIEN Officiellt språk är arabiska, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Riyadh (ar. al-Riyād, en. Riyadh, fr. Ryad, ty. Riad) samt städerna Mekka (ar. Makkat al- Mukarrama, en. Mecca, fr. La Mecque) och Medina (ar. al-Madīnat al-Munawwara, fr. Médine).

304 På eneglska skriver man ofta ut ordet City för att skilja staden från provinsen, t.ex. "Nasiriyah City" för staden al-Nasiriyya. 305 Däremot skriver vi patriarken av Babylon, titel för Kaldeiska kyrkans överhuvud (residerar i Bagdad). 306 Närmare hälften av befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska.

Vi utelämnar dessutom bestämda artikeln i fråga om städerna Jidda (ar. al-Jidda, ibl. al-Jadda el. al-Judda, en., fr. och ty. Jeddah el. Jedda, en. ibl. Jiddah, fr. äv. Djedda el. Djeddah, ty. ibl. Dschidda el. Djidda), Dammam (ar. al-Dammām) och dess förort Zahran (ar. al-Zahrān, en., fr. och ty. Dhahran) samt landsdelen Hijaz (ar. al-Hijāz, en. Hejaz, fr. Hedjaz, ty. Hedjas). Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna al-Jubayl (en. och ty. Jubail, fr. Jubayl, ibl. Jubaïl), al-Khubar (en., fr. och ty. Al Khobar, ty. ibl. El Chobar), al-Hufuf (ar. al-Hufūf, en. och ty. Hofuf), Burayda (en. och fr. Buraydah, fr. ibl. Buraïda, ty. Buraida), Hail (ar. Hā'il, fr. Haïl), al-Taif (ar. al- Tā'if , en., fr. och ty. Taif , fr. äv. Taëf), Yanbu (ar. Yanbu', ibl. med tillägget al-Bahr, ung. "vid havet", ty. ibl. Janbu el. Janbo), Khamis Mushayt (ar. Khamīs Mushayt, fr. och ibl. en. Khamis Mushait, ty. Khamis- Mushait) och Najran (ar. Najrān, ty. ibl. Nadschran), landsdelen Najd (fr. Nejd, ibl. Nedjed, ty. Nedschd) samt kustområdet och Dammam-förorten al-Qatif (ar al-Qatīf, en. Qatif resp. Qatif City) m.fl.

QATAR Officiellt språk är arabiska307, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Doha (ar. al-Dawha, ty. ibl. Dauha el. Ad-Dauha) och udden Ras Abu Fontas (ar. Ra's Abū Funtās).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: Dohas förort al-Rayyan (ar. al-Rayyān, en., fr. och ty. Al Rayan) m.fl.

FÖRENADE ARABEMIRATEN (som omfattar de sju emirat som omnämns nedan) Officiellt språk är arabiska308, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om emiratet och huvudstaden Abu Dhabi (ar. Abū Zabī, fr. Abou Dhabi) samt emiraten och tillika städerna Dubai (ar. Dubayy, fr. Dubaï) och Umm al-Qaywayn (ar. Umm al-Quwwayn, en. Umm Al Qaiwain el. Umm Al Quwain, fr. och ty. Umm al-Qaiwain). I fråga om emiratet och tillika staden Fujayra (ar. al- Fujayra, en., fr. och ty. Fujairah) samt emiratet och staden Sharja (ar. al-Sharja, en., fr. och ty. Sharjah, ty. ibl. Schardscha, namnet är den vardagliga benämningen på al-Shāriqa, en. och fr. Ash Shariqah, ty. Shariqah) utelämnar vi bestämda artikeln.

Kuststräckans historiska namn är Piratkusten (ar. xx, en. Pirate Coast, fr. Côte des pirates, ty. Piratenküste).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: emiratet och Dubai-förorten Ajman (ar. 'Ajmān, ty. ibl. Adschman), emiratet och tillika staden Ras al-Khayma (ar. Ra's al-Khayma, en., fr. och ty. Ras Al Khaìmah, ty ibl. äv. Ras al Chaima) samt staden al-Ayn (ar. al-'Ayn, en, fr. och ty. Al Ain, en. ibl. Al Ein) m.fl.

OMAN Officiellt språk är arabiska309, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Muskat (ar. Masqat, en. Muscat, fr. Mascate, ty. Maskat), regionen Dhofar (ar. Zufār, meh xx, she xx) och ögruppen Kuria-Muria-öarna (ar. Khūryān Mūryān el. Juzur al-Halānīyāt, she. xx).

I fråga om staden Suhar (ar. al-Suhār, en. och ty. Sohar) utelämnar vi bestämda artikeln.

Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: regionen al-Batina (en. och ty. Batina, fr. Al Batinah) m.fl.

307 Närmare hälften av befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska. 308 Mer än halva befolkningen är invandrare från olika asiatiska länder med annat modersmål än arabiska. 309 Det största minoritetsspråket är baluchiska (ca 10 %).

JEMEN Officiellt språk är arabiska310, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de arabiska namnen i korrekt men förenklad translitterering (se ovan under "Arabiska"), utom i fråga om huvudstaden Sana (ar. Sana'ā’, en. Sana'a, fr. och ty. Sanaa), städerna Aden (ar. 'Adan) och Mocka (ar. al- Mukhā, en. och ty. Mocha, fr. Mokka) samt öarna Perim (ar. Barīm el. Mayyūn) och Sokotra (ar. Sūqutra, soq. Saqātr ?, en. och fr. Socotra).

Övriga exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Sada (ar. Sa'da, en. Sa'dah), Taizz (ar. Ta'izz, en. och ty. Taiz, fr. Taez el. Taïz), al-Hudayda (fr. och ty. Hodeida), al-Mukalla (ar. al-Mukallā, ty. Mukalla) och Zinjibar (ar. Zinjibār, fr. Zingibar) samt provinsen och den större regionen Hadramawt (meh. xx, fr. Hadramaout, ty. Hadramaut), provinsen Abyan (ar. 'Abyan, fr. Abyane) och ögruppen al-Ikhwan (ar. al-Ikhwān, "bröderna", soq. xx, en. Brother Islands el. The Brothers, ty. Brüder-Inseln) m.fl.

ASIEN UTOM TURKIET, CYPERN, DE STATER SOM UPPSTÅTT UR FÖRE DETTA SOVJETUNIONEN, ARABLÄNDERNA och ISRAEL (IRAN, AFGHANISTAN, INDISKA SUBKONTINENTEN, OSTASIEN, BORTRE INDIEN och OSTINDISKA ÖVÄRLDEN)

IRAN Officiellt språk är persiska311, som skrivs med arabisk skrift. Vi använder de persiska namnen i standardiserad translitterering (men engelskan, franskan och tyskan har ofta egna varianter, se ovan under "Persiska"), utom i fråga om huvudstaden Teheran (pe. Tehrān, en. Tehran, fr. Téhéran), staden Bandar-e Abbas (pe. Bandar-e 'Abās, ar. Bandar 'Abbās), provinsen Kurdistan312 (pe. Kordestān), regionerna Azarbaijan313 (pe. Āzarbāyjān, az. med latinsk skrift Guney Azerbaycan), Arabistan 314(pe. 'Arabestān, en delvis arabisktalande region i sydväst) och Baluchistan (pe. Balūchestān, balu. Balúčistán ?, en. Balochistan, fr. Baloutchistan, ty. Belutschistan; för motsv. provins, se nedan) samt Urmiasjön (pe. Daryācheh-ye Orūmīyeh, az., skrivet direkt med latinsk skrift, Urmu gölü, kur. Gola Urmiyê, fr. Lac d'Ourmia).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Tabriz (pe. Tabrīz, az. Täbriz, ty. Täbris), Orumiyeh (pe. Orūmīyeh, az. Urmiye, kur., en. och ty. Urmia, fr. Ourmia), Rasht (gil. Résht, en. ibl. Resht, fr. ibl. Recht, ty. ibl. Rescht), Bojnurd (pe. Bojnūrd, kur. Bocnûrd, en. Bojnord el. Bujnurd, fr. Bojnourd, ty. Bodschnurd), Mashhad (en. ibl. Mashad el. Meshed, fr. Mechhed, Machad el. Meched, ty. Mesched, ibl. Meschhed, Maschhad el. Maschad), Qom (en. och ty. ibl. Qum), Esfahan (pe. Esfahān, en. och ty. Isfahan, fr. Ispahan), Yazd (fr. ibl. Yezd, ty. Jasd), Bushehr (en, fr. och ty. ibl. Bushire) och Hormoz315 (ar. Hurmuz el. Hirmiz, en. Hormuz, fr. Ormuz, ty. Hormus), Teheran-förorten Karaj (fr. äv. Karadj, ty. Karadsch) samt regionen Khorasan (pe. Khorāsān, en. äv. Khurasan, fr. Khorassan, ty. Chorasan), som består av provinserna Razavi-Khorazan (pe. Khorāsān-e Rażavī , en. Razavi Khorasan, ty. Razavi-Chorasan), Nordkhorasan (pe. Ostān-e Khorāsān-e Shomālī, en. North Khorasan Province, fr. Khorasan du Nord, ty.

310 De viktigaste minoritetsspråken är mehri (i den östligaste provinsen, al-Mahra) och soqotri (på ön Sokotra). 311 Persiska är modersmål för drygt halva befolkningen. Det största minoritetsspråket är azerbajdzjanska (ca 15 % el. ca 12 milj., i den nordvästra delen), följt av kurdiska (i väster). Staden Zanjan heter på azerbajdzjanska Zäncan och Sanandaj heter på kurdiska Sine. 312 Denna provins omfattar kärnan av det kurdisktalande området i Iran, vilket kan kallas regionen Östra Kurdistan. Med beteckningen Kurdistan avses dock oftast hela det kurdisktalande området (delar av Turkiet, Iran, Irak, Syrien och Armenien) och ibland även det autonoma området Irakiska Kurdistan/Södra Kurdistan i Irak (det enda område där kurderna har officell autonomi och där kurdiskan har officiell status). 313 Observera stavningen. Detta är den södra delen av det azerisktalande området och regionen består av provinserna Västazarbaijan (pe. Āzarbāyjān-e Gharbī, az. Qərbi Azərbaycan, en. West Azerbaijan, fr. Azerbaïdjan occidental, ty. West-Aserbaidschan) och Östazarbaijan (pe. Āzarbāyjān-e Sharqi, az. Şərqi Azərbaycan, en. East Azerbaijan, fr. Azerbaïdjan oriental, ty. Ost-Aserbaidschan). Den norra delen bildar staten Azerbajdzjan (obs. stavningen). 314 Ibland benämns denna region något missvisande "Ahvaz" efter staden Ahvaz (ar. Ahwaz). 315 Sundet utanför heter på svenska Hormuzsundet.

Nord-Chorasan) och Sydkhorasan (pe. Ostān-e Khorāsān-e Jonūbī, en. South Khorasan Province, fr. Khorasan du Sud, ty. Süd-Chorasan), provinserna Lorestan316(pe. och lor. Lorestān, ty. äv. Luristan) och Sistan va Baluchestan (pe. Sistān va Balūchestān, balu. xx, en. Sistan & Baluchestan, ibl. Sistan- Baloochestan, fr. Sistan-Balouchistan, ty. Sistan-Belutschistan; för motsv. region, se ovan) liksom öarna Khark (ar. Kharj, en. fr. och ty. Kharg), Daryush (pe. Daryūsh, en, Darius), Sorush (pe. Sorūsh, en. Cyrus el. Soroosh) och Qeshm (ar. Jazira al-Tawīla, fr. ibl. Quesm, ty. Keschm) och sjön Hamun-e Helmand (pe. Hamūn-e Helmand el. Daryācheh-ye Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, balu. xx, en. äv. Sistan Lake, fr. Lac Hamoun, ty. Hilmendsee), på gränsen mot Afghanistan

AFGHANISTAN Officiella språk är pashto (det största språket, drygt 40 % el. ca 13 milj.) och dari (en bland flera varianter av persiska), som båda skrivs med arabisk skrift317. Vi använder de persiska namnen i standardiserad translitterering (se ovan under "Persiska") och inte de pashtunska, utom i fråga om huvudstaden Kabul (pe. Kābol, pash. Kābäl, fr. Kaboul), städerna och tillika provinserna Kunduz (pe. Qondūz el. Kondūz, pash. Gondoz, uz. xx, tadzj. Kundöz, ty. Kundus), Khost (pe. Khūst, pash. Xost) och Kandahar (pe. Qandahār, pash. Kandahār) samt provinserna Ghor (pe. och pash. Ghūr, en. ibl. Ghowr, fr. Ghôr), Uruzgan (pe. och pash. Orūzgān, pash. även Rūzgān, fr. Orozgân el. Ourouzgan, ty. Urusgan), Logar (pe. och pash. Lūgar, fr. Lôgar), Wardak (pe. Vardak, pash. Maydān Wardag ) och Paktia (pe. och pash. Paktyā).

Den östra delen av provinsen Badakhshan (pe. Badakhshān, tadzj. Badahsjon, en. Badakhshan, fr. Badakhchan, ty. Badachschan, pam. xx) kallas Wakhan-korridoren (pe. Wākhān, en. Wakhan Corridor).

Exonymer och stavningsvarianter på andra språk: städerna Meymaneh (en. och ty. Maimana, Maymana el. Meymana, fr. Maïmana, uz. Maymana), Mazar-e Sharif (pe. Mazār-e Sharīf, pash. Mazār Sharīf ?, tadzj. Mazori Sjarif, uz. Mozori-Sharif, en. och fr. och ty. Mazar-i-Sharif, fr. äv. Mazer-e Charif el. Mazâr-e Charîf, ty. äv. Masar-i Scharif), Bagram (pe. Bagrām, pash. xx, fr. Begrâm, ty. ibl. Begram), Jalalabad (pe. Jalāl Ābād, pash. Jalālkūt (ofta skrivet Jalalkot), fr. Djalalabad, ty. Dschalalabad) och Feyzabad (pe. Feyz Ābād, ibl. felaktigt Faidabad, eg. Faid Ābād, pash. Fayz Ābād, tadzj. xx, en. och fr. Fayzabad el. Faizabad, ty. Faisabad), staden och tillika provinsen Sar-e Pol (pash. Saripul, en. ibl. Sari Pul) samt provinserna Jowzjan (pe. och pash. Jowzjān, uz. Joʻzjon , turkm. xx, tadzj. Dzjödzjon, en. även Jozjan, fr. Djôzdjân, ty. Dschuzdschan), Daykondi (pe. Dāykondī, pash. Dāykundī, en. och ty. Daikondi, en. ibl. Daykundi, fr. Deykandi), Panjshir (pe. Panjshīr, en. och ty. ibl. Panshir, en. äv, Pansher, fr. Pandjchir el. Panchir), Kunar (pe. och pash. Kūnar, en. ibl. Konar, fr. Kounar), Nimruz (pe. Nīmrūz, en. och ty. ibl. Nimroz, fr. Nimrôz), Helmand (en. ibl. Hilmand) och Zabol (pe. Zābol, en. och ty. Zabul, fr. Zaboul) samt sjön Hamun-e Helmand (pe. Hamūn-e Helmand el. Daryācheh-ye Sistān, äldre translitt.: Hamun-i-Helmand, pash. xx, en. äv. Sistan Lake, fr. Lac Hamoun, ty. Hilmendsee), på gränsen mot Iran

INDISKA SUBKONTINENTEN (PAKISTAN, INDIEN, NEPAL, BHUTAN, MALDIVERNA, SRI LANKA och BANGLADESH)

PAKISTAN Officiella språk är urdu318, som skrivs med arabisk skrift, och engelska. Liksom i fråga om Indien använder vi de officiella (ofta "koloniala anglifierade") namnformerna, t.ex. i fråga om staden Lahore (ur. Lāhôr,

316 Motsvarande historiska landskap heter på svenska Luristan (fr. ibland Louristan). 317 Dessutom förekommer olika minoritetsspråk, främst tadzjikiska (minst 25 % el minst åtta milj., i den nordöstra delen) och uzbekiska (i den nordvästra delen). 318 Urdu (skrivet med arabisk skrift) och hindi (skrivet med devanagari) är egentligen varieteter av ett och samma språk, hindustani. Urdu är det sammanhållande statsbärande språket i Pakistan men modersmål för endast drygt 5 % av befolkningen. De största språken är panjabi, som inklusive varianter är modersmål för drygt halva befolkningen eller ca 90 milj. (i de centrala delarna), sindhi (ca 25 milj., i söder) och pashto (i gränsområdet mot Afghanistan). Engelska är det gamla kolonialspråket.

pan. Lahor) och provinserna Khyber Pakhtunkhwa319 (ur. Kheibar Pakhtūnkhwā, pash. Xaybär Pashtūnkhwā), Baluchistan320 (en. Balochistan, ur. Balūcistān, balu. Balúčistán ?, fr. Baloutchistan, ty. Belutschistan). Undantag utgörs av de sju klanområdena Federalt administrerade stamområden (en. Federally Administered Tribal Areas, FATA, ur. Wafāqā kabāila 'alāqajāt, pash. Markazī qabāylī sayimī ?, fr. Régions tribales, ty. Stammesgebiete unter Bundesverwaltung), där Norra Waziristan (en. North Waziristan, ur. Šumālī Vazīristān, pash. xx, fr. Waziristan du Nord) och Södra Waziristan (en. South Waziristan, ur. Janūbī Vazīristān, pash.xx, fr. Waziristan du Sud) ingår.

Övriga exonymer på andra språk: städerna Karachi (ur. och sind. Karācī, ty. Karatschi) och Peshawar (ur. Pešāwar, pash. Pexawar, ty. ibl. Peschawar) samt provinsen Punjab (ur. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, ty. Pandschab) och regionen Kashmir321 (ur. Kašmīr, hi. Kaśmīr, kash. Kạśīr, fr. Cachemire, ty. Kaschmir)

INDIEN (INDISKA UNIONEN) Officiella språk på federal nivå är hindi322, skrivet med devanagariskriften, och engelska. På delstatsnivå tillkommer drygt 20 språk med antingen officiell ställning eller erkänd regional status323. Vi använder de officiella namnen som dessa skrivs med det latinska alfabetet, dvs. i ett stort antal fall de "koloniala anglifierade" namnformerna, t.ex. i fråga om huvudstaden New Delhi (hi. Naī Dillī, ty. Neu-Delhi) eller staden Coimbatore (hi. Koyambatūr, tami. Koyamutthoor ?). Undantag: staden Simla (hi. Śimlā, en., fr. och ty. Shimla) samt de flesta324 städer som relativt nyligen återfått sina ursprungliga lokala325 namn (här inom parentes), men för vilka vi bibehåller de "anglifierade koloniala" namnen326: främst Bombay (Mumbai, hi. Mumbaī, mara. Mumba), Calcutta (Kolkata, hi. Kolkātā, ty. Kalkutta), Madras (Chennai), Bangalore (Bengaluru, ibl. skrivet Bengalooru, hi. Bangalor el. Bengalūr, kann. Bengalūru), Panaji (Panjim), Mangalore (Mangaluru, hi. Mangalūr, kann. Mangalūru, ty. äv. Mangalur), Cannanore (Kannur), Cochin (Kochi), Alleppey (Alappuzha), Quilon (Kollam), Trivandrum (Tiruvanantapuram), Tuticorin (Thoothukudi), Mysore (Maisuru, hi. Maisūr, kann. Maisūru, en. ibl. Mysuru, fr. ibl. Maïssour, ty. ibl. Maissur el. Maisur), Pondicherry (Puducherry, hi. Pãndicerī, tami. Pānticcēri, fr. Pondichéry) inom det motsvarande unionsterritoriet Pondicherry (Puducherry, tami. Putuccēri, fr. Pondichéry), Vijayawada (Bezwada), Visakhapatnam (Vishakhapatnam), Berhampur (Baharampur) och Gauhati (Guwahati), Bombay-förorten Nya Bombay (Navi Mumbai) och Calcutta- förorten Howrah (Haora), vidare regionen Bengalen (hi. och be. Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale), delstaterna Jammu och Kashmir (hi. och dog. Jammū aur Kaśmīr, kash. Jọm tụ Kạśīr, en. Jammu and Kashmir, fr. Jammu-et-Cachemire, ty. Jammu und Kashmir), som innefattar den indiska delen av landskapet Kashmir (jfr ovan, ty. Kaschmir), och Västbengalen (hi. Paśchim Bangāl, be. Poshchimbōngo, en. West Bengal, fr. Bengale Occidental, ty. Westbengalen) samt ögrupperna Lackadiverna (hi. Laksa

319 Inofficiellt ibland kallad Pashtunistan. Äldre namn: Nordvästra gränsprovinsen (en. North-West Frontier Province, ur. Šumālī maġribī sarhadī sūbha ?, fr. La Province de la Frontière du Nord-Ouest, ty. Nordwestliche Grenzprovinz el. Nordwestprovinz). 320 Detta är visserligen den koloniala engelska formen men inte den numera officiella. 321 Som autonomt territorium: Azad Jammu och Kashmir el. Azad Kashmir (dvs. den del av Jammu och Kashmir som kontrolleras av Pakistan). 322 Hindi (skrivet med devanagari) och urdu (skrivet med arabisk skrift) är egentligen varieteter av ett och samma språk, hindustani. Hindi talas som modersmål (med varianter inräknade) av minst 300 milj. människor i landets norra delar. Engelska är det gamla kolonialspråket. 323 De största är bengali (ca 90 milj., i Västbengalen), telugu (ca 80 milj. i Andhra Pradesh), marathi (ca 80 milj., i Maharashtra), tamil (ca 75 milj., i Tamil Nadu), gujarati (ca 55 milj.) och urdu (ca 50 milj.). 324 Undantagen är få: det nya namnet använder vi i fråga om städerna Bhatinda (Bathinda), Vadodara (Baroda), Pune (Poona), Kozhikode (Calicut) och Ingraj Bazar (English Bazar). Jfr ovan "Namnbyten". På engelska, franska och tyska finns dock en tendens att i dessa fall (i motsats till anammandet av "Mumbai" för Bombay) bibehålla de gamla koloniala namnen. Namnet Varanasi (i stället för "Benares") och stavningarna Jalandhar, Jabalpur och Munger (se ovan under "Hindi") är etablerade sedan relativt lång tid. 325 På respektive språk. Indien torde ha cirka 100 olika språk, av vilka flera har regional officiell status. 326 I fråga om dessa nya namnbyten är tendensen även på engelska, franska och tyska att bibehålla de koloniala namnformerna. Se också vidare ovan under "Orter som relativt nyligen bytt namn".

Dvīp, malay. Kavaratti, en. Laccadives Islands, fr. Îles Lacquedives, ty. Lakkadiven)327, Amindiverna (hi. Amīndīvī ?, malay. Amantīv, en. Amindives Islands, fr. Îles Amindives, ty. Amindiven), Cannanorerna (hi. xx, malay. xx, en. Cannanore Islands, fr. Ïles Cannanore, ty. xx), Andamanerna (hi. Andamān Dvīp, be. xx, jar. xx, en. Andaman Islands, fr. Îles Andaman, ty. Andamanen) och Nikobarerna (hi. Nikobār Dvīp, tami. xx, nik. xx, en. Nicobar Islands, Îles Nicobar, ty. Nikobaren)

Övriga exonymer på andra språk328: städerna Jammu (hi. och dog. Jammū, ty. ibl. Dschammu), Lucknow (hi. Lakhnaū, ty. ibl. Lakhnau), Varanasi (hi. Varānasī, en. och ty. äv. Benares, fr. Bénarès), Indore (hi. Indaur, mara. Indūr, ty. ibl. Indur) och Hyderabad (hi. Haidarābād, tel. Haidarābādu, ty. ibl. Haiderabad) samt delstaterna Punjab (hi. och pan. Panjāb, fr. Pendjab, ty. Pandschab) och Maharashtra (fr. ibl. Maharastra), regionen Hindustan (hi. Hindusthān, fr. Hindoustan, ty. Hindostan) och halvön Deccan (hi. Dakān, ty. Dekkan)

NEPAL och BHUTAN Officiella329 språk är nepali, skrivet med devanagariskriften, resp. dzongkha, skrivet med tibetansk skrift. Vi använder de officiella namnen i officiell translitterering, utom i fråga om Nepals huvudstad Katmandu (nep. Kāthmāndau, new. yem, en. och ty. Kathmandu, fr. Katmandou).

Övriga exonymer på andra språk: Katmandus förort Lalitpur (nep. Lālitpūr, new. yala, fr. och ibl. en. Patan)

MALDIVERNA Officiellt språk är divehi, som skrivs med en egen skrift (thaana). Liksom i fråga om Indien använder vi de officiella, ibland "koloniala anglifierade" namnformerna330.

SRI LANKA Officiella språk är singalesiska (75 %, i söder) och tamil (11 % el. drygt två milj., i norr), vilka båda har egna skriftsystem. Vi använder genomgående de officiella (ofta koloniala) "anglifierade" namnformerna331.

BANGLADESH Officiellt språk är bengali, som skrivs med en egen skrift, men liksom i fråga om Indien använder vi de officiella, ibland "koloniala anglifierade" namnformerna, t.ex. i fråga om staden Jessore (be. Yaśor), utom i fråga om regionen Bengalen (be. Bānglā, en. Bengal, fr. Bengale).

Exonymer på andra språk: huvudstaden Dhaka (be. Dhākā, fr. Dacca) samt städerna Mymensingh (be. och ibl. ty. Maimansingh), Comilla (be. Kumillā, ty. ibl. Kumilla) och Barisal (äv. Barishal, be. Bariśāl, en Barisal City).

OSTASIEN (MONGOLIET, KINA, TAIWAN, NORDKOREA, SYDKOREA och JAPAN)

MONGOLIET Officiellt språk är mongoliska332, som skrivs med det kyrilliska alfabetet, varvid samma namnform vid translitterering ofta skrivs olika på svenska, engelska, franska och tyska. Vi använder de mongoliska namnen i korrekt translitterering, utom i fråga om huvudstaden Ulan Bator (mong. Ulaanbaatar, fr. Oulan-Bator, ty. Ulan-Bator).

327 Motsvarande administrativa territorium heter officiellt Lakshadweep och omfattar Lackadiverna, Amindiverna och ön Minicoy. 328 Ortnamnsändelsen -pur (stad) förfranskas ofta till "-pour", så att exempelvis städerna Kanpur och Nagpur på franska ibland skrivs "Kanpour" och "Nagpour". 329 Cirka hälften av befolkningen i Nepal talar som modersmål andra språk än nepali medan dzongkha är majoritetsspråk i Bhutan. 330 Huvudstaden Male heter på divehi egentligen "Maale". 331 Huvudstaden Colombo heter på singalesiska "Kolamba" och på tamil "Kolumpu". 332 Det största minoritetsspråket är kazakiska (5 %, längst i väst).

100

Några exempel på diskrepanser mellan svenska, engelska, franska och tyska namnformer som uteslutande beror på de olika translittereringssystemen målspråken emellan: städerna Darchan (en. och fr. Darkhan) och Tjojbalsan (en. Choibalsan, fr. Tchoïbalsan, ty. Tschoibalsan).

Övriga exonymer på andra språk: ett antal provinser i södra delen av landet: Govi-Altaj333 (mong. Govĭ- Altaj, en. Govi-Altay, fr. Gobi Altaï, ty. Gobi-Altai), Dundgovi (mong. Dundgovĭ, ty. Dund-Gobi), Ömnögovi (mong. Ömnögovĭ, en. Omnogovi, fr. Omno-Govi, ibl. Gobi du Sud, ty. Ömnö-Gobi, ibl. Süd- Gobi), Govi-Sümber (mong. Govĭ-Sümber, en. och fr. Govi-Sumber, ty. Gobi-Sümber) och Dornogovi (mong. Dornogovĭ, fr. ibl. Gobi de l'Est, ty. Ost-Gobi, ibl. Dorno-Gobi)

KINA (Folkrepubliken Kina, inbegripet de administrativa regionerna Hongkong och Macao samt de autonoma områdena, bl.a. Xinjiang, Tibet och Inre Mongoliet) Officiellt språk är kinesiska334, som skrivs med kinesisk skrift. Utom i fråga om Hongkong och Macao, där vi använder de engelska respektive portugisiska namnen335 ( samt Tibet och Xinjiang, se nedan), använder vi, liksom engelskan, franskan och tyskan, numera de officiella kinesiska namnen i pinyin-versionen ("den nya stavningen", som dock inte är etablerad i fråga om namn med anknytning till Hongkong, se vidare ovan under "Kinesiska"), t.ex. i fråga om städerna Tianjin (tidigare: Tientsin), Xi'an (tidigare: Sian), Jinan (tidigare: Tsinan), Chongqing (tidigare: Chungking) och Nanjing (tidigare: Nanking), det autonoma området Xinjiang (tidigare: Sinkiang, ui. Shinjang, kaz. Sjinzjäņ, en. (Uygur autonomous region of) Xinjiang/Sinkiang, fr. (Région Autonome Ouïghoure du) Xinjiang/Sinkiang) eller provinserna Shandong (tidigare: Shantung) och Fujian (tidigare: Fukien) osv.. Undantag: huvudstaden Peking (ki. och en. Beijing, fr. Pékin), staden Kanton (ki. Guangzhou, en. och fr. Canton) , de autonoma områdena Tibet (ki. Xizang, tib. Bod) och Inre Mongoliet (ki. Nei Mongol, mong. Öbör Monggol, en. Inner Mongolia, fr. Mongolie Intérieure, ty. Innere Mongolei), liksom landskapen Manchuriet (ki. Dongbei, en. Manchuria, fr. Mandchourie, ty. Manschurei) och Dzungariet (ki. Zhuanger, ui. Junggar ?, kaz. xx, oir. xx, mong. Dzüüngar, en. Dzungaria, fr. Dzoungarie, ty. Dsungarei), distriktet Shangri-La (ki. Xiānggélǐlā Xiàn, tib. Gyalthang, fr. Xian de Shangri-La) samt ön Pratas (ki. Donshai).

I fråga om ett antal omtvistade ögrupper336 i Sydkinesiska havet använder vi samma namn som på engelska: Paracelöarna (ki. Xisha Qundao, på vilken även Vietnam och Filippinerna gör anspråk) och Spratlyöarna (ki. Nansha Qundao, på vilka även Vietnam, Taiwan, Malaysia, Brunei och Filippinerna gör anspråk). Även i fråga om namnen på de enskilda öarna i de båda sistnämnda ögrupperna använder man på svenska, franska och tyska de engelska namnen, t.ex. Itu Aba (eg. malajiskt namn, kin. T'ai Ping), Johnson South Reef och Sandra Cay (alla bland Spratlyöarna) eller Lincoln (bland Paracelöarna). Kina gör också anspråk på Senkakuöarna (se Japan) i Östkinesiska havet.

Xinjiang och Tibet Beträffande de autonoma områdena Xinjiang (ui. Shinhang) (officiellt Uiguriska autonoma regionen Xinjiang) och Tibet använder vi normalt de officiella namnen på uiguriska337 respektive tibetanska i officiell translitterering, utom i fråga om staden Yining (det kinesiska namnet, ui. Ghulja, kaz. Khülzja, en. ibl. Kulja, ty. Gulja), i Xinjiang.

333 Motsvarande bergskedja heter däremot på svenska Gobi Altaj. 334 Zhuang (med 16 miljoner det största minoritetsspråket, talat vid gränsen mot Vietnam), uiguriska, mongoliska, tibetanska, engelska (Hongkong) och portugisiska (Macao) har officiell ställning på regional nivå vid sidan av kinesiskan. Ett stort antal andra språk som miao (inkl. hmong), yi, kazakiska (i Dzungariet) m.fl, har erkänd regional ställning vid sidan av kinesiskan. 335 Hongkong (ki. Xianggang, en. och ty. Hong Kong), med halvön Kowloon (ki. Jiulong), staden Victoria (ki. Weiduolìya Cheng) m.m., samt Macao (ki. Aomen, port., en. och ty. Macau) med bl.a. ön Taipa (ki. Dàngzǎi). 336 Ytterligare en (mellan Kina, Taiwan och Filippinerna) omtvistad ögrupp är Panatag, som kontrolleras av Filippinerna (se under "Filippinerna"). 337 Ett turkspråk som skrivs med arabisk skrift.

101

Inre Mongoliet Beträffande Inre Mongoliet använder vi de kinesiska namnen, exempelvis i fråga om staden Chifeng (mong. Ulanhad), utom i fråga om huvudstaden Hohhot (ki. Huhehaote, mong. Kökekhota, en. och fr. Huhhot, fr. ibl. Houhehot, ty. Huhehot).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Shanghai (fr. Changhaï, ty. Schanghai), Nanjing (fr. Nankin), Dalian (en. Lüda, jap. Dairen), Qingdao (ty. ibl. Tsingtau) och Xiamen (en. Amoy), ögruppen Zhongshaöarna (en. äv. Macclesfield Bank) samt ett antal orter i de autonoma områdena: Tibets huvudstad Lhasa (ki. Lasa, fr. Lhassa) och Xinjiangs huvudstad Ürümqi (ki. Wulumuqi, en. och ty. Urumchi, fr. Ouroumtsi) samt flera andra städer i Xinjiang, bl.a. Kaxgar (ki., en. och fr. Kashi, en. äv. Kashgar, fr. äv. Kachgar, ty. Kaschgar) och Yarkant (ki. och ibl. fr. Shache, en., fr. och ty. Yarkand). Det mellan Indien och Kina omstridda och av Kina besatta området (i Ladakh-bergen) Demqog benämns på engelska, franska och tyska ofta med sitt indiska namn "Demchok".

TAIWAN (REPUBLIKEN KINA)338 Officiellt språk är kinesiska339, som skrivs med kinesisk skrift. Vi använder de kinesiska namnen i pinyin- versionen (som i Taiwan infördes 2009, se vidare ovan under "Kinesiska"), t.ex. i fråga om ögruppen Mazu (med äldre skrivsätt Matsu). Undantag: huvudstaden Taipei (pinyin: Taibei, ty. Taipeh), städerna Taichung (pinyin: Taizhong) och Kaohsiung (pinyin: Gaoxiong ) samt ögruppen Pescadorerna (ki. Penghu Liedao, en., fr. och ty. Pescadores). Det heter dock tullområdet Taiwan, Penghu, Kinmen och Matsu och inte "Taiwan, Pescadorerna, Jinmen (se nedan) och Mazu".

Övriga exonymer på andra språk: ön Jinmen (ibl. Kinmen, se ovan, en. fr. och ty. Quemoy, äv. Kinmen el. Chinmen)

Taiwan gör anspråk på Senkakuöarna (se Japan) i Östkinesiska havet.

NORDKOREA (DEMOKRATISKA FOLKREPUBLIKEN KOREA) Officiellt språk är koreanska, som skrivs med koreansk skrift. Vi använder de koreanska namnen och (i enlighet med allmänt bruk) den gamla translittereringen (utan diakritiska tecken).

Exonymer på andra språk: huvudstaden Pyongyang (kor. Pyŏngyang, ty. Pjöngjang) och orten/kärnkraftverket Yongbyon (ty. ibl. Jongbjon)

SYDKOREA (REPUBLIKEN KOREA) Officiellt språk är koreanska, som skrivs med koreansk skrift. Vi använder numera (i enlighet med allmänt bruk) de koreanska namnen i den nya translittereringen, t.ex. i fråga om huvudstaden Seoul (tidigare: Söul, fr. Séoul) och gränsorten Panmunjeom (tidigare: Panmunjom, bas för de neutrala ländernas övervakningskommission).

Ytterligare exempel (med den gamla translittereringen inom parentes): städerna Incheon (Inchon), Daejeon (Taejon), Gwangju (Kwangju), Daegu (Taegu), Busan (Pusan) och Jeju (en. ibl. Jeju City, tidigare: Cheju) samt ön Jejudo (en., fr. och ty. Jeju-do, en. ibl. Jeju Island, tidigare: Chejudo).

JAPAN Nationalspråket är japanska340, som skrivs med japansk skrift. Vi använder de japanska namnen i förenklad internationell translitterering, utom i fråga om ögrupperna Boninöarna (jap. Ogasawara-shotō, en. Bonin Islands, fr. Îles Bonin, ty. Ogasawara-Inseln). Ryukyuöarna heter på japanska Ryūkyū-shotō eller Nansei.

338 I fråga om omstridda ögrupper, se även under "Kina". 339 Många talar hokkien ("taiwanesiska", ca 15 milj. el. mer än halva befolkningen) eller hakka, vilka dock båda bör räknas som varianter av kinesiska. 340 Några smärre språk har erkänd regional status, bl.a. ainu (på norra Hokkaido, nästan utdött) och ryukyuspråk (på Ryukyuöarna). Ön och staden Okinawa heter påokinawianska Uchinaa.

102

Övriga exonymer på andra språk341: huvudstaden Tokyo (ty. ibl. Tokio), staden Kobe (fr. ibl. Kobé), ön Minamitorishima (en. Marcus Island) och ögrupperna Okinotorishima (en. äv. Okinotori coral reefs, Okinotori Islands el. Parece Vela, fr. ibl. Oki-no-tori) och Kazan-retto (en. Volcano Islands, fr. äv. Îles Volcano, ty. ibl. Vulkaninseln el. Vulcan-Inseln).

Japan gör anspråk på Senkakuöarna (el. Diaoyuöarna) i Östkinesiska havet (jap. Senkaku-shoto, ki. Tiauyutai, en. ibl. Pinnacle Islands), på vilka även Kina och Taiwan gör anspråk.

BORTRE INDIEN (MYANMAR/BURMA, THAILAND och INDOKINA)

MYANMAR/BURMA Officiellt språk är burmesiska342, som skrivs med burmesisk skrift. Vi använder de officiella burmesiska namnen i gängse translitterering, utom343 i fråga om Den tidigare huvudstaden Rangoon (burm. Rankun mrui, officiellt: Yangon, fr. Rangoun, ty. Rangun), städerna Sittwe (burm. Sac twe mrui, tidigare: Akyab), Bassein (burm. Pu. sim mrui, officiellt: Pathein), Prome (burm. Prany mrui, officiellt: Pyay), Pegu (burm. Pai: khu: mrui, officiellt: Bago, fr. Pégou), Moulmein (burm. Mau la. mruing mrui, officiellt: Mawlamyaing, en. Mawlamyine, mon: xx) och Tavoy (burm. hta: wai mrui, officiellt: Dawei, tav. xx, mon: xx, karen: xx, th. xx), delstaterna344 Chinstaten (burm. Kyang: pranynai, en. Chin State, chin: xx), Rakhinestaten345 (burm. Rahkuing pranynai, en. Rakhine State, fr. État d'Arakan, ty. Rakhaing-Staat, arak. Ra-khai-pray-ni), Kachinstaten (burm. Kahkyang pranynai, en. Kachin State, jin. Jingphaw Mungdaw), Shanstaten346 (burm. Hram: prany nai, en Shan State, fr. État Shan el. Union des États Shan, shan: Yum: pranynai ?), Kayahstaten (burm. Ka.ya: pranynai, en. Kayah State, fr. ibl. État Karenni, kay. xx), Karenstaten (burm. Ka.yang pranynai, en. Kayin State, äv. Karen State, karen: xx), Monstaten (burm. Mwan pranynai, en. Mon State, fr. État Môn, mon: xx), Malackahalvön (burm. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu, th. xx, en. Malacca el. Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel) och ögruppen Mergui-arkipelagen (burm. Myeik Kyungzu).

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Naypyidaw (en. ibl. Nay Pyi Taw)

THAILAND Officiellt språk är thailändska347, som skrivs med thailändsk skrift. Vi använder de thailändska namnen i gängse translitterering, utom i fråga om huvudstaden Bangkok (th. Krung Thep) samt Malackahalvön (th. xx, malaj. Semenanjung Tanah Melayu, burm. xx, en. Malacca, Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel).

Övriga exonymer på andra språk: staden Songkhla (en. ibl. Singgora, fr. ibl. Singora)

INDOKINA (LAOS, KAMBODJA och VIETNAM)

341 Undantagsvis förekommer på olika språk äldre namn på de japanska huvudöarna, t.ex. "Hondo" för Honshu. 342 Burmesiska är modersmål för ca två tredjedelar av befolkningen. Shan, jingpo, kayah, karen, chin, mon och rakhine är erkända regionala språk. Shan är det största och modersmål för ca 10 % el. ca 6 milj. 343 De officiella namnen är dock inte de korrekt translittererade. Exempelvis translittereras namnet på regionen Ayeyarwady egentligen Ei:rawati tuing: desa. kri. 344 Delstaterna utgörs av de områden som befolkas av nationella minoriteter medan de administrativa områdena inom den burmesisktalande delen av landet kallas regioner. 345 Tidigare: Arakanstaten. 346 Numera uppdelad i Norra Shanstaten, Södra Shanstaten och Östra Shanstaten. 347 Det största minoritetsspråket är kanske laotiska (i nordost), men de aktuella dialekterna i nordost räknas officiellt som thailändska. Khmer och malajiska (i gränsområdena mot Kambodja resp. Malaysia) är modersmål för ca 2 % eller en och en halv miljon vardera. Den betydande kinesiska befolkningsgruppen talar numera i regel thailändska som modersmål.

103

LAOS Officiellt språk är lao (laotiska)348, som skrivs med laotisk skrift. Vi använder de laotiska349 namnen i gängse translitterering, utom i fråga om huvudstaden Vientiane (la. Viangchan) och staden Luang Prabang (la. Louangprabang).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Pakxé (fr. Paksé, en. och ty. Pakse), Xam Nua (fr., en. och ty. Sam Neua), Muang Xaignabouri (fr., en. och ty. Sayaboury) m.fl. Det mycket stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande genomgående använder de förfranskade koloniala namnformerna.

KAMBODJA Officiellt språk är khmer (el. kambodjanska)350, som skrivs med khmerisk skrift (abugida). Vi använder dock de khmeriska namnen i förfranskad kolonial språkdräkt, t.ex. i fråga om städerna Battambang (khm. Bătdâmbâng), Siem Reap (khm. Siemréab), Pursat (khm. Pŏuthĭsăt) och Kratie (khm. Krâchéh) samt sjön Tonle Sap (khm. Bœng Tônlé Sab). Undantag: huvudstaden Phnom Penh (khm. Phnum Pénh, fr. Phnom-Penh) och staden Sihanoukville (khm. Preah Sihanouk)

VIETNAM351 Officiellt språk är vietnamesiska352 som till skillnad från språken i de närmaste grannländerna skrivs med det latinska alfabetet. Vi använder de vietnamesiska namnen, inklusive de diakritiska tecknen, utom i fråga om huvudstaden Hanoi (vie. Ha nôi, fr. Hanoï), städerna Haiphong (vie. Hâi Phòng) och Hô Chi Minh-staden (vie. Thanh-phô Hô Chi Minh, en. Ho-Chi Minh-City, fr. Hô Chi Minh-Ville, ty. Ho-Chi Minh-Stadt) samt landsdelarna Tonkin (vie. Bac Bô), Annam (vie. Trung Bô) och Kochinkina (vie. Nam Bô, en. Cochin China, fr. Cochinchine, ty. Cochinchina).

Övriga exonymer på andra språk: staden Đa-năng (en. Danang) m.fl.353. För Côn Dao-öarna använder man på franska ibland fortfarande det koloniala namnet "Poulo Condor" och för ögruppen Phu Quy används på engelska ibland beteckningen "Catwick Islands".

OSTINDISKA ÖVÄRLDEN (MALAYSIA, BRUNEI, SINGAPORE, INDONESIEN, ÖSTTIMOR och FILIPPINERNA)

MALAYSIA354 Officiellt språk är malajiska355 och vi använder de malajiska356 namnen, utom i fråga om Städerna och tillika delstaterna Pinang (malaj., en., fr. och ty. Penang el. George Town) och Melaka (malaj. Bandar Melaka, en. Malacca Town, fr. Malacca, ty. Malakka) samt Malackahalvön357 (malaj. Semenanjung Tanah Melayu, th. xx, burm. xx, en. Malacca el. Malay peninsula, fr. Peninsule Malaise, ty. Malaiische Halbinsel).

348 Laotiska är modersmål för drygt halva befolkningen. Minoritetsspråk är främst thailändska, khmu och hmong. 349 Vi sätter därvid ut accenttecken, emot den allmänna principen för translittererade namn. 350 Det största minoritetsspråket är vietnamesiska (3 % el. ca en halv miljon). 351 I fråga om omstridda ögrupper, se under "Kina". 352 Det största minoritetsspråket är tay (visserligen ett thaispråk men inte identiskt med thailändska, 2 % el. ca en och en halv miljon) vid gränsen mot Kina. 353 På engelska förekommer vid vietnamesiska ortnamn ofta sammanskrivningar i stället för särskrivning eller bindestreck, t.ex. "Dalat" och "Namdinh" i stället för Đa Lat och Nam Đinh. 354 I fråga om omstridda ögrupper, se under "Kina". 355 Den standardiserade form av malajiska som används (en. Standard Malay) kan kallas malaysiska till skillnad från indonesiska som är en annan standardiserad variant av malajiska. 356 Malajiska är det största språket men över halva befolkningen har andra modersmål, främst kinesiska (ca 25 % el. ca sju milj.) och tamil (ca 7 % el. ca två milj.). Engelska talas inte som modersmål men har erkänd ställning. 357 Sundet mellan Malackahalvön och Sumatra kallas Malackasundet.

104

Övriga exonymer på andra språk (äldre eller alternativa namnformer): städerna Alor Setar (en. och fr. ibl. Alor Star), Kota Baharu (en., fr. och ty. Kota Bahru), Muar (en, fr. och ty. ibl. Bandar Maharani), Batu Pahat (fr. och ty. ibl. Bandar Penggaram) och Johor Baharu (en., fr. och ty. Johor Bahru, ibl. Johore Baharu), Kuala Lumpors förort Kelang (bes. xx, en., fr. och ty. Port Klang) samt delstaten Johor (en., fr. och ty. ibl. Johore) och ön Borneo (fr. Bornéo)

BRUNEI Officiellt språk är malajiska358 (som främst talas i den lokala varianten Melayu Brunei). Vi använder de officiella malajiska namnen.

SINGAPORE Officiella språk är kinesiska, engelska, malajiska och tamil. Majoriteten talar kinesiska som modersmål men engelska är administrativt språk. Vi använder genomgående de engelska eller anglifierade namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Singapore (ki. Xinjiapo, malaj. Singapura, tami. Ciŋkappūr, fr. Singapour, ty. Singapur)

INDONESIEN Officiellt språk är indonesiska359 och vi använder de indonesiska namnen, utom i fråga om regionen Västpapua (= den indonesiska delen av ön Nya Guinea och indelad i provinserna Papua och Papua Barat (se nedan, ind. Papua bagian barat360, en. West Papua361 el. Western New Guinea, fr. Nouvelle-Guinée occidentale, ty. West-Neuguinea el. West-Papua), öarna Java (ind., jav. och su. Jawa), Sumatra (ind. Sumatera) och Borneo (ind. Kalimantan, fr. Bornéo), ögrupperna Stora Sundaöarna (ind. Kepulauan Sunda Besar, en. Greater Sundas, fr. Grandes, Îles de la Sonde, ty. Große Sunda-Inseln), Små Sundaöarna (ind. Kepulauan Sunda Kecil, en. Lesser Sundas, fr. Petites Îles de la Sonde, ty. Kleine Sunda- Inseln) och Moluckerna362 (ind. Kepulauan Maluku, en. Moluccas el. Molucca Islands, fr. Moluques, ty. Molukken) samt halvön Doberai (ind. Kapala Burung, en. Bird's Head, en. och fr. äv. Vogelkop, ty. Vogelkopf).

Övriga exonymer på andra språk: huvudstaden Jakarta (fr. ibl. Djakarta), staden Surabaya (ty. ibl. Surabaja), staden och ön Ambon (en. ibl. Amboina, fr. ibl. Amboine), provinserna Sumatera Utara (en. North Sumatra), Sumatera Barat (en. West Sumatra), Kepulauan Riau (en. Riau Islands), Sumatera Selatan (en. South Sumatra), Kepulauan Bangka-Belitung (en. Bangka-Belitung), Jawa Barat (en. West Java), Jawa Tengah (en. Central Java), Jawa Timur (en. East Java), Kalimantan Barat (en. West Kalimantan), Kalimantan Tengah (en. Central Kalimantan), Kalimantan Selatan (en. South Kalimantan), Kalimantan Timur (en. East Kalimantan), Kalimantan Utara (en. North Kalimantan), Sulawesi Utara (en. North Sulawesi), Sulawesi Tengah (en. Central Sulawesi), Sulawesi Barat (en. West Sulawesi), Sulawesi Selatan (en. South Sulawesi), Sulawesi Tenggara (en. South East Sulawesi), Nusa Tenggara Barat (en. West Nusa Tenggara), Nusa Tenggara Timur (en. East Nusa Tenggara), Maluku Utara (äv. Norra Maluku, en. North Maluku, fr. Moluques du Nord, ty. Nord-Molukken), Maluku (fr. Moluques), Papua Barat 363 (namnet betyder "västra Papua" men begreppet är inte liktydigt med det svenska begreppet Västpapua (se ovan, en.

358 Engelska talas inte som modersmål men har erkänd ställning. Det största minoritetsspråket är kinesiska (drygt 10 %) 359 Som det inledningsvis påpekades är indonesiska ett konstruerat språk (en variant av malajiska) som i stort är identiskt med malajiska. Det största modersmålsspråken är javanesiska (ca 40 % el. över 100 milj.) och sundanesiska (ca 15 % el. ca 40 milj.). Kinesiska är modersmål för 3 % eller 8 miljoner. Av tradition har malajiska varit lingua franca och talas som modersmål här och var inom hela övärlden. 360 Tidigare Irian Jaya. 361 Betecknar även en provins inom regionen. Se nedan. 362 Ögruppen består av provinserna Maluku och Maluku Utara (se dessa). 363 tidigare: Irian Jaya Barat. "Irian" är det indonesiska namnet på hela ön Nya Guinea. Papua Barat är en relativt nybildad provins som brutits ut ur provinsen Papua. "Irian Jaya Barat" omfattade hela Västpapua (västra Nya Guinea, se äv. ovan under "Orter m.m. som relativt nyligen bytt namn").

105

West Papua364, fr. Papouasie occidentale) och Papua (fr. Papouasie), öarna Sulawesi (en. Celebes, fr. Célèbes), Belitung (en. och ty. ibl. Billiton), Sawu (sav. xx, en. och fr. Savu) och Rote (rot. xx, fr. Roti) och Seram (mat. xx, fr., ty. och ibl. en. Ceram) samt ögruppen Sawu-öarna (ind. Kapulauan Sawu, sav. xx, en. Savu Islands)

ÖSTTIMOR Officiella språk är tetum365 och portugisiska. Vi använder, liksom engelskan, franskan och tyskan, de geografiska namnen på portugisiska, t. ex i fråga om städerna Pante Macassar (tet. Pantai Makasar, uab. xx), Liquiçá (tet. Likisá, tuk. xx), Baucau (tet. Baukau, maka. xx) och Viqueque (tet. Vikeke).

I fråga om huvudstaden Dili (port. Díli) skriver vi, som på tetum, utan accenttecken.

FILIPPINERNA Officiella språk är filipino366 och engelska utan att detta medför dubbla namnformer. Vi använder genomgående de officiella namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Manila (fr. Manille), staden Cebu (en. Cebu City, ty. Cebu- Stadt)367, ön Luzon (fr. Luçon) och ögruppen Panatag (fil. äv. Bajo de Masinloc, kin. Huangyan dao, en. Scarborough Shoal el. Scarborough Reef, fr. récif de Scarborough, ty. Scarborough-Riff el. Scarborough- Inseln )368.

AFRIKA UTOM ARABLÄNDERNA (KAP VERDE, SAHEL, AFRIKAS HORN, GUINEAKUSTEN, CENTRALAFRIKA, OMRÅDET KRING DE STORA SJÖARNA, SÖDRA AFRIKA och DE AFRIKANSKA ÖSTATERNA I INDISKA OCEANEN)

De icke självständiga territorierna369 är de franska utomeuropeiska departementen Mayotte (komo.370 Maore, förfranskat: Mahoré) och Réunion371 och det franska territoriet Îles Éparses ("de spridda öarna" fr. îles éparses de l'Océan indien, en. Scattered French Islands in the Indian Ocean), som bland annat omfattar ögruppen Glorieusesöarna (fr. Îles Glorieuses, en. Glorioso Islands, ty. ibl. Glorioso-Inseln), samt den brittiska besittningen Sankt Helena (en. Saint Helena, fr. Sainte-Hélène, ty. St. Helena). Vi använder här de franska resp. engelska namnen.

KAP VERDE Officiellt språk är portugisiska372 och vi använder de officiella portugisiska namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudön São Tiago (en., fr. och ty. Santiago) samt ögrupperna Îlhas de Barlavento ("öarna över vinden", fr. Îles-du-Vent, "îles au vent") och Îlhas de Sotavento ("öarna under vinden", fr. Îles Sous-le-Vent)

364 Betecknar även hela regionen. Se ovan. 365 Tetum är modersmål för ca 10 % av befolkningen och därmed det största språket. Det finns ytterligare 15 erkända "nationella språk". Portugisiska är det gamla kolonialspråket. 366 Filipino (tidigare kallat pilipino) är den standardiserade varianten av det största språket tagalog, som är modersmål för ca 30 % av befolkningen eller ca 30 miljoner människor. Det näst största språket är cebuano (ca 20 % el. ca 20 milj.). Engelska är modersmål för en liten grupp av befolkningen. 19 språk har erkänd ställning som regionala språk. Dessutom åtnjuter också spanska och arabiska en särställning. 367 För att särskilja staden från ön Cebu, på vilken den är belägen. 368 Även Folkrepubliken Kina och Taiwan gör anspråk på Panatag. I fråga om övriga omstridda ögrupper, se under "Kina". 369 Se även "Indiska oceanen och Södra ishavet" (nedan). 370 Den variant av komoriska som talas på Mayotte kallas shimaoré. 371 Befolkningen på Réunion talar huvudsakligenett franskbaserat kreolspråk. Det kan tilläggas att Réunion och Mauritius tillsammans utgör ögruppen Maskarenerna (fr. Îles Mascareignes, en. Mascarene Islands, ty. Maskarenen). 372 Befolkningen talar huvudsakligen ett portugisiskbaserat kreolspråk, som har erkänd regional status.

106

SAHEL (SENEGAL, GAMBIA, MALI, BURKINA FASO, NIGER och TCHAD)

SENEGAL Officiellt språk är franska373 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om halvön (kontinentens västspets, inte staten) Kap Verde (fr. Cap-Vert, sere. xx, ty. Cabo Verde).

GAMBIA Officiellt språk är engelska374 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna.

MALI Officiellt språk är franska375 och vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om staden Timbuktu (fr. Tombouctou, song. Tumbutu, en. Timbuctoo, tua. Tin-Buktu, ar. Tumbuktū).

BURKINA FASO Officiellt språk är franska376 och vi använder de förfranskade namnformerna.

NIGER Officiellt språk är franska377 och vi använder de förfranskade namnformerna.

Exonymer på andra språk: Tchadsjön (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, kanu. xx, en. Lake Chad, ty. Tschadsee), på gränsen mot Tchad, Kamerun och Nigeria. Staden Agadez (tua. xx) skrivs på andra språk ofta "Agadès".

TCHAD Officiella språk är franska och arabiska378. Vi använder förfranskade namnformer.

Exonymer på andra språk: huvudstaden N'Djamena (ar. Nijāmīnā, en, fr. och ty. ibl. Ndjamena, sb. xx), regionen Ouaddaï (ar. Waddāy, zag. xx, ty. och ibl. en. Wadai) samt Tchadsjön på gränsen mot Kamerun, Nigeria och Niger (fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, bud. xx, en. Lake Chad, ty. Tschadsee).

AFRIKAS HORN (ERITREA, ETIOPIEN, DJIBOUTI och SOMALIA)379

373 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är wolof (närmare hälften el. ca fem milj.). Wolof och ytterligare fem språk har ställning som "nationella språk". 374 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är malinke (mandingo). Detta och ytterligare fyra språk har ställning som "nationella språk". 375 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är bambara (ca 35 % el. ca sex milj.). Befolkningen i norra Mali talar tuaregiska (ett berberspråk) och en tuaregisk separatiströrlse utropade 2012 tillsammans med salafistgruppen Ansar al-Din (fr., en. och ty. Ansar Dine) den kortlivade tuaregiska staten Azawad. 376 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är moore (ca 50 % el. ca åtta milj.) som tillsammans med ytterligare ett par språk har erkänd regional status. 377 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är hausa (ca 50 % el. ca åtta milj., i de centrala delarna) och zarma (ca 25 % el. ca fyra milj., i väst).Dessa och ytterligare fyra språk har ställning som "nationella språk". 378 Sara och arabiska är de största språken och är vardera modersmål för en dryg fjärdedel av befolkningen (ca tre milj.). En lokal dialekt av arabiska, tourkou, fungerar som lingua franca. Längst i norr är teda modersmål för touboufolket. 379 Begreppet Afrikas horn (tig. xx, am. xx, fr. Corne de l'Afrique, som. Geeska Afrika, ar. Qarn al-Afrīqī, or. Gaaffaa Afriikaa, en. Horn of Africa, ty. Horn von Afrika) är i EU-sammanhang ofta vidare och omfattar fler länder men kan också vara snävare och endast omfatta själva Somalihalvön (dvs. bara Somalia och den östligaste delen av Etiopien).

107

ERITREA Officiellt språk är tigrinska380. Även arabiska och engelska är officiella arbetsspråk. Vi använder de tigrinska namnen i gängse translitterering, utom i fråga om huvudstaden Asmara (tig. Asmera).

Övriga exonymer på andra språk: städerna Mitsiwa (tig. Mitsiwa', ar. Mussuwa' el. Masawwa', en., fr. och ty. Massawa, en. äv. Mesewa, fr. äv. Massaoua, ty. äv. Massaua) och Aseb (en., fr. och ty. Assab, ar. 'Asab, afa. xx) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta använder äldre namnformer.

ETIOPIEN Landet består av nio etniskt baserade regioner. Officiellt språk på federal nivå är amhariska och vi använder de amhariska381 namnen i förenklad translitterering, utom i fråga om huvudstaden och tillika delstaten Addis Abeba (am. 'Adīs 'Abäba, en. Addis Ababa, fr. Addis-Abeba, or. Finfinne. gur. xx), regionerna Oromia (am. Oromiya, or. Oromiyaa, fr. ibl. Oromie) och Somali382 (am. Sumalē, som. Gobolka Soomaali, fr. Somalie), halvön Somalihalvön (am. xx, som. xx, ar. xx, en. Somali Peninsula, fr. péninsule somali, ty. Somali-Halbinsel) samt Abbesjön (am. xx, afa. xx, en. Lake Abbe, fr. Lac Abbé, ty. Abbe-See, ar. Buhayrat Ābih), på gränsen mot Djibouti, Turkanasjön (am. xx, das. xx, swa. Ziwa Turkana, ty. Rudolfsee383), på gränsen mot Kenya, och Stefaniesjön (am. Čẹ w bāhir, en. och fr. Chew Bahir, bor. xx).

Övriga exonymer på andra språk384: städerna Jima (or. en., fr. och ty. Jimma), Bahir Dar (fr. och ty. Bahar Dar), Gonder (en, fr. och ty. Gondar), Aksum (tig. xx, en. och ty. Axum, fr. Axoum), Mekele (tig. xx, en. och ty. Mekele, ibl. Mekelle el. Makale, fr. Mékélé, Makalé el. Macallé, afa. xx, sah. xx), Dese (en, och ty. Dessie, en. äv. Dessye, fr. Dessié, or. xx, wol. xx), Debre Zeyt (or. Bishoftu, en., fr. och ty. Debre Zeit el. Debre Zeyit), Nazret (or. Adaama, en., fr. och ty. Nazareth el. ibl. Adama), Awasa (sid. xx, fr. och ty. Awassa) och Harer (har. xx, en Harar, fr. och ty. Harar el. Harrar), staden och tillika delstaten Dire Dawa (som. Dirirdhaba, en. ibl. Diredawa, fr. ibl. Dire-Daoua) samt regionerna Amara (en., fr. och ty. Amhara), Hareri Hizb (en. oft. Harari People, fr. och ty. Harari) och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region", sid. xx, en. och ty. Southern Peoples, Nations & Nationalities, fr. La Région des Nations, Nationalités et Peuples du Sud) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man fortfarande ofta använder namnformer som utgår från en äldre translitterering/transkription.

DJIBOUTI Officiella språk är franska och arabiska385. Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Djibouti (ar. Jībūtī, afa. Gabuuti, som. Jabuuti, ty. Dschibuti) samt Abbésjön (fr. Lac Abbé, ar. Buhayrat Ābih, afa. xx, en. Lake Abbe, ty. Abbe-See, am. xx), på gränsen mot Etiopien

SOMALIA386 Officiella språk är somaliska (modersmål för så gott som hela befolkningen) och arabiska. Vi använder de somaliska namnen såsom dessa numera skrivs med det latinska alfabetet387, utom i fråga om

380 Tigrinskan (inklusive tigre) är modersmål för drygt två tredjedelar av befolkningen. Minoritetsspråk är bl.a. beja (i väster), arabiska (vid kusten) och afar (i öster). 381 Amhariska är modersmål för cirka en tredjedel av befolkningen och oromo är modersmål för ungefär lika många. Oromo och andra större språk har erkänd regional status. 382 Det östliga, somaliskspråkiga delen (motsv. ung den tidigare provinsen Ogaden), gränsande till Somalia. 383 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare "Lac Rodolphe"). 384 Staden Shire heter officiellt Inda Silase, vilket på andra språk ofta skrivs "Inda Selassie". 385 Befolkningen talar dock som modersmål afar (i väst) eller somaliska (klanen issa, i öst), vilka båda är erkända nationella språk. 386 Inklusive de icke erkända utbrytarstaterna Awdalland (ar. 'Ard 'Awdāl), Somaliland och Puntland. 387 Tidigare användes arabisk skrift eller "improviserad transkription".

108

huvudstaden Mogadishu (som. Muqdisho, ar. Maqdīshū, fr. och ibl. ty. Mogadiscio, ty. Mogadischu), städerna Hafun (som. och ty. Xaafuun, ar. Hāfūn, en. och fr. äv. Dante) och Baidoa (som. Baydhabo, ar. Bayduwā, fr. Baïdoa), landsdelarna Somaliland (so. Soomaaliland, ar. 'Ard al-Sūmāl), Puntland (som. Buntlaand, ar. 'Ard al-Bunt) och Jubaland (som. Jubbaland), vidare Somalihalvön (som. xx, ar. xx, en. Somali Peninsula, fr. péninsule somali, ty. Somali-Halbinsel) samt uddarna Kap Gardafai (som. Gees Gwardafuy, ar. Ra's Asir, en., fr. ty. Cape/Cap/Kap Guardafui) och Kap Hafun (som. Raas Xaafuun, ar. Ra's Hāfūn, en., fr. och ty. Ras/Kap Hafun, fr. äv. Ras Hafoun). Övriga exonymer på andra språk: städerna Boorama388 (ar. Būrāmā, en. Borama), Hargeysa389 (ar. Harjaysa, en. och fr. Hargeisa), Boosaaso390 (ar. Bawsāsū, en., fr. och ty. Bosaso el. Bossaso), Harardhere (en. ibl. Harardera, fr. och ty. Harardere), Jowhar (en. och ty. ibl. Jawhar), Waajid (ar. Wājid, en. Wajid), Marka (en. ibl. Merca, fr. och ty. ibl. Merka), Jamaame (ar. Jamāma, en. Jamame) och Kismaayo (ar. Kīsmāyū, en., fr. och ty. Kismayo, en. äv. Kismayu), landsdelen Puntland (fr. ibl. Pount) samt regionerna Shabeellaha Dhexe (ar. Shabaylī al-Wustā, en. Middle Shabele), Shabeellaha Hoose (ar. Shabaylī al-Suflā, en Lower Shabele), Baay (ar. Bāy, en Bay), Jubbada Dhexe (ar. Jūbbā al-Wustā, en. Middle Juba) och Jubbada Hoose (ar. Jūbbā as-Suflā, en. Lower Juba) m.fl. Det stora antalet exonymer på andra språk beror på att man ofta bibehållit ett äldre (kolonialt) namnskick.

GUINEAKUSTEN (GUINEA-BISSAU, GUINEA, SIERRA LEONE, LIBERIA, ELFENBENSKUSTEN, GHANA, TOGO, BENIN, NIGERIA, EKVATORIALGUINEA samt SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE)

GUINEA-BISSAU Officiellt språk är portugisiska391 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Bissau (krio. xx, bala. xx, fr. Bissao)

GUINEA Officiellt språk är franska392 och vi använder de förfranskade namnformerna.

SIERRA LEONE och LIBERIA Officiellt språk är engelska.393 Vi använder de officiella anglifierade namnformerna, även i fråga om den liberianska staden Tubmanburg (som ibland också kallas "Bomi" efter den provins där den ligger, gol. xx).

Övriga exonymer på andra språk: den liberianska udden Kap Palmas (gre. xx, fr. Cap des Palmes)

ELFENBENSKUSTEN Officiellt språk är franska394 och vi använder de förfranskade namnformerna.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Yamoussoukro (ty. ibl. Jamussukro) och staden Abidjan (ty. ibl. Abidschan)

388 Huvudstad i utbrytarrepubliken Awdalland. 389 Huvudstad i utbrytarrepubliken Somaliland. 390 Huvudstad i utbrytarrepubliken Puntland. 391 Crioulo (ett portugisiskbaserat kreolspråk) är erkänt regionalt språk. Befolkningen talar dessutom som modersmål olika inhemska språk. 392 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är fulani (fulbe el. peul, ca 40 % el. ca fyra milj.), malinke (mandingo) och susu (fr. soussou, vid kusten). Huvudstaden Conakry heter på susu Kɔnakiri. 393 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är temne (i nordväst) och mende (i sydost) resp. kpelle samt engelskbaserade kreolspråk i huvudstäderna. Området motsvarar ungefär den historiska kuststräckan Pepparkusten (en. Pepper Coast el. Grain Coast, fr. Côte des Graines el. Côte du Poivre, ty. Pfefferküste). 394 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är akan (främst i varianten baule, fr. baoulé) med ca 40 % el. ca nio milj..

109

GHANA Officiellt språk är engelska395 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna396.

Övriga exonymer på andra språk: udden Cape Three Points (ah. xx, fr. Cap des Trois-Pointes, ty. Kap der drei Spitzen)

TOGO och BENIN Officiellt språk är franska397 och vi använder de förfranskade namnformerna. I fråga om "Slavkusten", se fotnot 399, under "Nigeria".

NIGERIA Officiellt språk är engelska398 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna, utom i fråga om Tchadsjön (en. Lake Chad, kanu. xx, fr. Lac Tchad, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee), på gränsen mot Niger, Tchad och Kamerun399. Övriga exonymer på andra språk: städerna Ogbomosho (yor. Ògbómọ̀ ṣọ, ty. ibl. Ogbomoscho) och Onitsha (ig. Onịchạ, ty. ibl. Onitscha)

EKVATORIALGUINEA Officiella språk är spanska (det gamla kolonialspråket) samt numera även franska och portugisiska400. Vi använder de förspanskade namnformerna. Observera dock att huvudön har bytt namn från "Fernando Poo" till Bioko, jfr ovan. Ön Annobón bytte en tid namn till "Pagalu" men har numera återfått sitt förra namn.

SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE Officiellt språk är portugisiska401 (och flertalet invånare talar portugisiskbaserade kreolspråk). Vi använder de officiella portugisiska namnformerna.

CENTRALAFRIKA402 (KAMERUN, CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN, SYDSUDAN, GABON, KONGO (Kongo-Brazzaville) och DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO (Kongo- Kinshasa))

KAMERUN Officiella språk är franska och engelska403. Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna. Exonymer på andra språk: huvudstaden Yaoundé (fang: xx, ty. Jaunde), staden Douala (dua. xx, en. och ty. äv. Duala) och Tchadsjön på gränsen mot Tchad, Nigeria och Niger (fr. Lac Tchad, en. Lake Chad, mpa. xx, ar. Buhayra Tshād al-Kabrā, ty. Tschadsee)

395 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är akan (med huvudvarianten ashanti), närmare hälften el. ca tolv milj. Huvudstaden Accra heter på akan Nkran. 396 I landet återfinns även den historiska området Guldkusten (en. Gold Coast, ak. xx, fr. Côte d'Or, ty. Goldküste). 397 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är ewe (ca 40 % el. över tre milj.) resp. fon (40 % el. över fyra milj.), adja och yoruba. 398 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De tre största, hausa (i norr), yoruba (i sydväst) och igbo (ibo, i sydost), är vart och ett modersmål för ca 20 % av befolkningen eller cirka 35 milj. vardera. De har också status som nationella språk. Även fulani (fulbe el. peul) och kanuri (båda i norr) är betydande regionala språk. De olika inhemska språken har en mycket stark ställning inom respektive region. Den tidigare huvudstaden Lagos heter på yoruba Èkó och Enugu (en gång huvudstad i utbrytarstaten Biafra) heter på igbo Enúgwu. 399 I Nigeria återfinns även det historiska området Slavkusten (en. Slave Coast, fr. Côte des Esclaves, yor. xx, ty. Sklavenküste). 400 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är fang (85 % el. en och en halv miljon, på fastlandsdelen). 401 Befolkningen talar huvudsakligen portugisiskbaserade kreolspråk. Tre olika kreolspråk har ställning som erkända regionala språk. 402 Indelningen är här inte densamma som EU:s officiella. 403 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk som fang (i söder) och olika bamileke-språk.

110

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Officiella språk är franska och sango404. Vi använder genomgående förfranskade namnformer.

SYDSUDAN Officiellt språk är engelska405 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna utom i fråga om delstaten Övre Nilen406 (en. Upper Nile, din. xx, shi. xx, fr. Nil supérieur el. Haut-Nil, ty Oberer Nil).

Exonymer på andra språk: huvudstaden Juba (bar. xx, fr. Djouba, ty. ibl. Dschuba), regionerna Bahr el Ghazal407 (din. xx, fr. och ibl. ty.. Bahr el-Ghazal) och Equatoria408 (fr. Équatoria, ty. ibl. Äquatoria) samt delstaterna Unity (din. xx, nue. xx, fr. Unité), Lakes (din. xx, fr. Lacs) och Jonglei (din. xx, nue. xx, ty. ibl. Dschonglei).

GABON Officiellt språk är franska409 och vi använder förfranskade namnformer.

(REPUBLIKEN) KONGO (Kongo-Brazzaville) Officiellt språk är franska410 och vi använder förfranskade namnformer.

Exonymer på andra språk: sjön Pool Malebo (kon. Dizanga Malebo, en. och ty. ofta Stanley Pool, det koloniala namnet)

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO (Kongo-Kinshasa) Officiellt språk är franska men kongo, luba, lingala och swahili har status som "nationella språk"411. Vi använder de förfranskade namnformerna, utom i fråga om Provinserna Nordkivu (fr. och ty. Nord-Kivu, en. North/Northern Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyaruguru) och Sydkivu (fr. Sud-Kivu, rr. Intara ya Kivu y’Amajyepfo, en. South/Southern Kivu, ty. Süd-Kivu), vilka tillsammans kallas Kivu-provinserna eller ibland bara Kivu, samt sjöarna Edwardsjön (äv. Rutanzige, fr. Lac Édouard, konz. xx, en. Lake Edward, swa. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, ty. Eduardsee), på gränsen mot Uganda, och Mwerusjön (fr. Lac Moero, bem. xx, en. Lake Mweru, ty. Mwerusee), på gränsen mot Zambia.

Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (fr. Lac Tanganyika, en Lake Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, ty. Tanganjikasee), på gränsen mot Burundi, Tanzania och Zambia.

OMRÅDET KRING DE AFRIKANSKA STORA SJÖARNA (RWANDA, BURUNDI, KENYA, UGANDA och TANZANIA)

404 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Sango är modersmål för ca en fjärdedel av befolkningen och lingua franca i hela landet. Huvudstaden Bangui heter på sango Bangî. 405 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är dinka (ca en fjärdedel el. ca två milj.). Dinka, nuer och ytterligare ett antal språk har erkänd ställning som "nationella språk". i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga 1 406 Namnet betecknar även en region (en. Greater Upper Nile), som omfattar delstaterna Övre Nilen, Unity och Jonglei. 407 Regionen omfattar delstaterna Western Bahr el Ghazal (fr. Bahr al Ghazal occidental), Northern Bahr el Ghazal (din. xx, fr. Bahr al Ghazal du Nord/septentrional), Warrap och Lakes. 408 Regionen omfattar delstaterna Western Equatoria (zan. xx, fr. Équatoria-Occidental, ty. ibl. West- Äquatoria), Central Equatoria (bar. xx, fr. Équatoria-Central, ty. ibl. Zentral-Äquatoria) och Eastern Equatoria (fr. Équatoria-Oriental, ty. ibl. Ost-Äquatoria). 409 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är fang (ca 30 % el. ca en halv miljon). 410 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är kongo (ca hälften el.över två miljoner) som liksom lingala är erkänt regionalt språk. Huvudstaden Brazzaville heter på kongo Balazavile. 411 De största, luba(-kasai) och kongo, är modersmål för 18 resp. 12 %, dvs. över tio miljoner vardera. Huvudstaden Kinshasa heter på kongo Kinsasa och på lingala Kinsásá.

111

RWANDA och BURUNDI Officiellt språk är franska samt i Rwanda även engelska och rwanda (kinyarwanda) och i Burundi även rundi (kirundi)412. Dessutom används swahili som kontaktspråk. Vi använder genomgående de officiella förfranskade namnformerna.

Exonymer på andra språk: Tanganyikasjön (en./fr. Lake /Lac Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika , rr. xx, ty. Tanganjikasee), på gränsen mellan Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Tanzania.

KENYA, UGANDA och TANZANIA Officiella språk är engelska och swahili413. Vi använder de anglifierade namnformerna, utom i fråga om den tanzaniska staden Dar es-Salaam (en. Dar es Salaam, sw. Daresalama, zar. xx, fr. Dar es Salam, ty. Daressalam).

Malawisjön kallas i Tanzania på engelska "Lake Nyasa". Se vidare under "Moçambique".

Övriga exonymer på andra språk: den kenyanska staden Mombasa (fr. ibl. Mombassa), den tanzaniska staden Ujiji (sw. ibl. Jiji, rr. xx, fr. ibl. Udjiji el. Oudjiji, ty. ibl. Udschidschi el. Udjidji), den tanzaniska staden och ön Zanzibar (swa. Unguja, ungu. Unguja ?, ty. Sansibar, ar. Zinjibār) samt den mittemellan de tre staterna belägna Victoriasjön (en. Lake Victoria, sw. Ziwa Victoria el. Viktoria Nyanza, gan. Nalubaale, zin. xx, luo: Nam Lolwe, suk. xx, ty. äv. Viktoriasee), vidare Turkanasjön (en. Lake Turkana, swa. Ziwa Turkana, tt. xx, samb. xx, am. xx, ty. Rudolfsee414), på gränsen mellan Kenya och Etiopien, Edwardsjön (äv. Rutanzige, en. Lake Edward, swa. Ziwa Edward el. Edward Nyanza, rr. xx, fr. Lac Édouard, ty. Eduardsee), på gränsen mellan Uganda och Demokratiska republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en./fr. Lake /Lac Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, rr Tanganyika, tong. xx, ty. Tanganjikasee), på gränsen mellan Tanzania, Burundi, Demokratiska republiken Kongo och Zambia

SÖDRA AFRIKA (ANGOLA, ZAMBIA, MOÇAMBIQUE, ZIMBABWE, MALAWI, BOTSWANA, LESOTHO, SWAZILAND, NAMIBIA OCH SYDAFRIKA)

ANGOLA Officiellt språk är portugisiska415 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt.

Exonymer på andra språk: staden Lucapa (lun xx, cho. xx, ty. ibl. Lukapa) och halvön Península dos Tigres (her. xx, en. Tiger Peninsula, fr. Presqu'ile des Tigres, ty. Tigerhalbinsel)

ZAMBIA Officiellt språk är engelska men det finns också åtta erkända regionala språk. De största av dessa är bemba och nyanja416. Vi använder de officiella anglifierade namnformerna.

Exonymer på andra språk: staden Maramba (på övriga språk föredrar man det koloniala namnet "Livingstone") samt Mwerusjön (en. Lake Mweru, bem. xx, fr. Lac Moero, ty. Mwerusee), på gränsen mot Demokratiska republiken Kongo, och Tanganyikasjön (en Lake Tanganyika, bem. Etanga'ya'nia, fr. Lac Tanganyika, sw. Ziwa Tanganyika, ty. Tanganjikaseese), på gränsen mot Tanzania och Demokratiska republiken Kongo

412 Rwanda och rundi är de talade språken och betraktas oftast som två varianter av ett och samma språk (rwandarundi). 413 Swahili är (liksom engelskan) lingua franca i regionen men inte majoritetsspråk i något av länderna. Befolkningen talar ett stort antal inhemska språk, av vilka de största i de tre länderna är kikuyu (ca 17 % el. ca sju milj.), luganda (ca 21 % el. ca sju milj.) resp. sukuma (ca 13 % el. ca sex milj.). I nordöstra Kenya talas somaliska (ca 3 milj. el ca 7 %). Staden Garissa heter på somaliska Gaarisa. 414 Det äldre koloniala namnet (fr. tidigare "Lac Rodolphe"). 415 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är umbundu (ca 35 % el. ca sju milj.). 416 Befolkningen talar många olika inhemska språk. Bemba är modersmål för närmare 25 % el. över tre miljoner.

112

MOÇAMBIQUE Officiellt språk är portugisiska417 och vi använder de officiella namnformerna i portugisisk språkdräkt, utom i fråga om Malawisjön (port. Lago Niassa, swa. Ziwa Nyasa, en. Lake Malawi/Lake Nyasa, nya. xx) på gränsen mot Malawi och Tanzania.

ZIMBABWE Officiella språk är engelska, shona och ndebele418. Vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna, utom i fråga om Provinserna Västra Mashonaland (en. Mashonaland West, fr. Mashonaland Occidental), Centrala Mashonaland (en. och fr. Mashonaland Central), Östra Mashonaland (en. Mashonaland East, fr. Mashonaland Oridental), Norra Matabeleland (en. Matabeleland North, fr. Matabeleland Septentrional) och Södra Matabeleland (en. Matabeleland South, fr. Matabeleland Méridional) .

MALAWI, BOTSWANA, LESOTHO och SWAZILAND Officiellt språk är engelska samt chewa, tswana, sotho respektive swazi (de är också, vid sidan av andra inhemska språk, de största modersmålsspråken i respektive stat; och i fråga om Lesotho det enda). Vi använder genomgående de officiella anglifierade namnformerna.

NAMIBIA Officiellt språk är engelska419 och vi använder de officiella anglifierade namnformerna.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Windhoek (nam. Ai-Gams, her. Otjomuise, ty. Windhuk) och staden Walvis Bay (nam. xx, ty. Walfischbucht el. Walfischbai)

SYDAFRIKA Sydafrika har elva officiella språk, varav de tre största är zulu (i sydost), xhosa (i söder) och afrikaans (i sydväst) (modersmål för ca tolv, åtta resp. sju milj.), åtföljda av engelska, pedi, tswana och sotho. Vi använder i princip de (brittisk-)engelska namnformerna420, utom i fråga om staden Kapstaden (en. Cape Town, afr. Kaapstad, xh. och zul. iKapa, fr. Le Cap, ty. Kapstadt), provinserna Västra Kapprovinsen (en. Western Cape, afr. Wes-Kaap, xh. IPhondo yaNtshona-Koloni, zul. IKipi Lasentshonalanga, fr. Cap-Occidental, ty. Westkap), Norra Kapprovinsen (en. Nothern Cape, afr. Noord- Kaap, zul. IKipi laseNyakatho, sot. Kapa Leboya, fr. Cap-du-Nord, ty. Nordkap), Östra Kapprovinsen (en. Eastern Cape, afr. Oos-Kaap, zul. KwaXhosa, xh. IPhondo yaMpuma-Koloni, fr. Cap-Oriental, ty. Ostkap), Nordvästprovinsen (en. North West Province, afr. Noordwes, ts. Porofense ya Bokone Bophirima, zul. iSifundazwe yaNyakatho-Ntshonalanga, xh. iPhondo yaseuMntla-Ntshona, sot. Leboya Bophirimela, fr. Nord-Ouest, ty. Nord-West) och Fristatsprovinsen (en. Free State Province, afr. Vrystaat, sot. Provense ya Freistata/Foreisetata, zul. iSifundazwe yaFuleyisitata, xh. iPhondo yaFreyistata, fr. État libre, ty. Freistaat) samt Godahoppsudden (en. Cape of Good Hope, afr. Kaap die Goeie Hoop, fr. Cap de la Bonne Espérance, ty. Kap der Guten Hoffnung) och ögruppen Prins Edwardöarna (en. Prince Edward Islands, fr. Îles du Prince-Edouard, ty. Prinz-Edward-Inseln el. Prinz-Edouard-Inseln) med huvudön Prins Edwardön (en. Prince Edward Island, fr. Île du Prince-Edouard, ty. Prinz-Edward-Insel el. Prinz-Edouard-Insel).

417 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. De största är makua (ca hälften el. över tio miljoner och tsonga (ca 25 %). 418 Det största språket är dock shona, som är modersmål av ca 75 % el. ca elva miljoner, i de centrala delarna. Ndebele talas i väster. 419 Det finns dessutom åtta erkända regionala språk. Befolkningen talar som modersmål främst olika inhemska språk. Det största är ovambo (ambo, oshiwambo, modersmål för ca halva befolkningen el. drygt en miljon). 420 Exempelvis i fråga om staden East London (afr. Oos-Londen, xh. iMonti). De senaste namnändringarna har vi ännu inte anammat: huvudstaden Pretoria heter numera officiellt Tshwane (anammat på sydafrikansk engelska och afrikaans, eg. tswana, sotho och pedi; zul. iPitoli, xh. iTswani). Dessutom har många andra städer nyligen bytt namn, och så heter t.ex. Bloemfontein och Durban numera officiellt Mangaung (eg. sotho) respektive eThekwini (eg. zulu).

113

Övriga exonymer på andra språk: staden Johannesburg (zul. iGoli, fr. ibl. Johannesbourg) och udden Kap Agulhas (en./afr. Cape/Kaap Agulhas, fr. Cap des Aiguilles, ty. ibl. Nadelkap)

DE AFRIKANSKA ÖSTATERNA I INDISKA OCEANEN (SEYCHELLERNA, KOMORERNA, MADAGASKAR OCH MAURITIUS)

SEYCHELLERNA Officiella språk är franska, engelska och seychelliska (el. seselwa, ett franskbaserat kreolspråk som är modersmål för nästan hela befolkningen). Vi använder de officiella namnen som ofta är engelska men i fråga om öar och ögrupper oftast franska421, t.ex. Ïle aux Récifs, utom i fråga om ögruppen Amiranterna (en. Amirante Islands/Isles, fr. les Amirantes, sey. xx, ty. Amiranten).

KOMORERNA422 Officiella språk är franska, komoriska (comoro)423 och arabiska424. Vi använder genomgående de förfranskade namnformerna, bland annat i fråga om de tre huvudöarna Grande Comore (komo. Ngazidja), Anjouan (komo. Nzwani) och Mohéli (komo. Mwali) trots att de komoriska namnen är officiella sedan 1977.

MADAGASKAR Officiella språk är franska samt malagassiska, modersmålet för nästan hela befolkningen. Vi använder de malagassiska namnformerna, utom i fråga om ön Sainte-Marie (malag. Nosy Boraha).

Övriga exonymer på andra språk: staden Andoany (en. Hellville, fr. och ty. Hell-Ville) samt uddarna Kap Bobaomby (en., fr. och ty. Cap d'Ambre), Kap Vilanadro (en., fr. och ty. Cap St André) och Kap Vohimena (en., fr. och ty. Cap Sainte Marie)

Dessutom använder man på franska ibland fortfarande mer allmänt de koloniala franska namnen i stället för de malagassiska, t.ex. i fråga om huvudstaden Antananarivo (fr. Tananarive) samt städerna Mahajanga (fr. Majunga), Toamasina (fr. Tamatave), Antsiranana (fr. Diego Suarez) och Tolagnaro (fr. ibl. Port- Dauphin).

MAURITIUS Landet saknar officiellt språk. I officiella sammanhang används främst engelska men även franska425 . Vi använder de anglifierade namnformerna.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Port Louis (fr. Port-Louis) samt ett antal öar m.m. som har parallella franska namnformer, t.ex. ön Round Island (fr. Île Ronde)

NORDAMERIKA (ANGLOAMERIKA, VÄSTINDIEN, MEXIKO och CENTRALAMERIKA426)

ANGLOAMERIKA (KANADA och FÖRENTA STATERNA (samt Grönland))

De icke självständiga områdena är Grönland (självstyrande del av det danska riket), det franska territoriet Saint-Pierre-et-Miquelon och den brittiska besittningen Bermuda (fr. Bermudes)

421 Ögruppen Les Sœurs (Grande Sœur och Petite Sœur) kallas inofficiellt "Sisters Islands". 422 D.v.s. Unionen Komorerna. Det geografiska begreppet Komorerna inkluderar även den franska ön Mayotte. 423 Det språk som så gott som hela befolkningen talar som modersmål. 424 Huvudstaden Moroni heter på arabiska "Mūrūnī". 425 Befolkningen talar som modersmål olika kreolspråk eller indiska språk. Lingua franca är mauritiska (ett franskbaserat kreolspråk). 426 Centralamerika och Västindien utgör tillsammans Mellanamerika.

114

GRÖNLAND (grö. Kalaallit Nunaat, da. Grønland, en. Greenland, fr. Groenland) Officiellt språk är numera grönländska (grö. kalaallisut, en variant av inuit), Vi använder numera, liksom i flertalet fall engelska, franskan och tyskan, de grönländska namnen i fråga om orter och öar men danska namn i fråga om områden och uddar, t ex. i fråga om huvudstaden Nuuk (da. Godthåb), orterna Qasigiannguit (da. Christianshåb) och Qaanaaq (da. Thule) samt ön Qeqertarsuaq (da. Disko, en Disco Island, fr. Île de Disko, ty. Disko-Insel).

Övriga exonymer på andra språk: sydspetsen Kap Farvel (grö. Uummannarsuaq, en. Cape Farewell) samt olika landområden med närmast obsoleta namn, som Kong Christian IX Land (grö. Nuna Kunngi Christian IX, en. King Christian IX's Land, King Christian IX Land, fr. Terre du Roi-Christian-IX, ty. König- Christian IX-Land) m.fl.

KANADA Officiella språk är engelska och franska427. Vi använder de lokala namnen på engelska respektive franska, utom i fråga om följande namn:

I den engelsktalande delen: delstaten Newfoundland och Labrador (en. Newfoundland and Labrador, fr. Terre-Neuve-et-Labrador, ty. Neufundland und Labrador), området Akadien (en Acadia, fr. Acadie) samt sjöarna Övre sjön (en. Lake Superior, fr. Lac Supérieur, oji. Gichigami, ty. Oberer See), Södra/Norra Indiansjön (en. Southern/Northern Indian Lake, fr. Grand Lac des Indiens, cre. xx, ty. Südlicher/Nördlicher Indianersee), Rensjön (en. Reindeer Lake, fr. Lac Caribou, äv. Lac Reindeer, cre. xx, chip. xx, ty. Rentiersee), Lilla Slavsjön (en. Lesser Slave Lake, fr. Petit Lac des Ésclaves, cre. xx, ty. Kleiner Sklavensee), Stora Slavsjön (en. Great Slave Lake, fr. Grand Lac des Ésclaves, tlic. Tideè, ty. Großer Sklavensee) och Stora Björnsjön (en. Great Bear Lake, fr. Grand Lac de l'Ours, tlic. Sahtì, ty. Großer Bärensee)

I den fransktalande delen: Vi använder de engelska namnformerna Quebec (fr. Québec, delstat och stad) och Montreal (fr. Montréal, stad) utan accenttecken.

Övriga exonymer på andra språk:

Den engelsktalande delen: delstaterna Nova Scotia (fr. Nouvelle-Écosse, ty. Neuschottland), New Brunswick (fr. Nouveau-Brunswick, ty. Neubraunschweig), Prince Edward Island (fr. Île du Prince- Edouard, ty. Prinz-Eduard-Insel) och British Columbia (fr. Colombie-Britannique, ty. Britisch-Kolumbien), Gaspéhalvön (en. Gaspé Peninsula, ibl. Gaspesia, fr. Gaspésie, mic. xx (Gespeg ?)), öarna Newfoundland (fr. Terre-Neuve, ty. Neufundland), Sable Island (fr. Île de Sable), Baffinön (en. Baffin Island, fr. Terre de Baffin, inu. Qikiqtaaluk, ty. Baffininsel), Prince Charlesön (en. Prince Charles Island, fr. Île du Prince- Charles, inu. xx, ty. Prinz-Charles-Insel), King William Island (fr. Île du Roi-Guillaume, inu. Qikiqtaq), Prince of Walesön (en. Prince of Wales Island, fr. Île du Prince-de-Galles, inu. xx), Prince Patrickön (en. Prince Patrick Island, fr. Île du Prince-Patrick, inu. xx, ty. Prinz-Patrick-Insel) och Banksön (en. Banks Land, fr. Terre de Banks, inu. Ikkaahuk qikiqtaalua, ty. Banksinsel) samt Saint Ignace Island (fr. Île Saint- Ignace) i Övre sjön, ögrupperna Queen Elizabethöarna (en. Queen Elizabeth Islands, fr. Îles de la Reine-

427 Franska talas i princip delstaten Quebec (fr. Québec) och engelska i övriga delstater (provinser och territorier). Vid sidan av engelska och franska har i territoriet Nunavut två varianter av inuit (inuktitut och inuinnaqtun) officiell ställning och vid sidan av engelska och franska har i Northwest Territories chipewyan, cree, tlicho (tidigare kallat dogrib), gwich’in och slavey (nordlig och sydlig) samt tre varianter av inuit (inuktitut, inuinnaqtun och inuvialuktun) officiell ställning. Folket tlicho har särskild autonomi inom området Akaitcho mellan Stora Slavsjön och Stora Björnsjön. Folket cree har autonomi också i delstaten Manitoba (Nisichawayasihk Cree Nation i norr och O-Pipon-Na-Piwin Cree Nation i söder). Inom regionen Nord-du-Québec, i delstaten Quebec, kommer också cree att erhålla ett eget område, kallat Eeyou Istchee-Baie-James (en. Eeyou Istchee James Bay Territory). Inuiterna har redan inom samma region en motsvarighet i området Nunavik. Större invandrargrupper, bl.a tysklalande, har ofta bibehållit sitt modersmål över generationer, men framför allt märks den stora kinesisktalande befolkningen (ca en miljon el. ca 3 %).

115

Élisabeth, inu. Quttikturmiut qikiqtangit, ty. Königin-Elizabeth-Inseln), Twin Islands (fr. Îles Jumelles, cre. Mah-Nah-Woo-Na-N), Queen Charlotteöarna (en. Queen Charlotte Islands, fr. Îles de la Reine-Charlotte, haid. Haida Gwaii, ty. Königin-Charlotte-Inseln) samt sjöarna Eriesjön (en. Lake Erie, fr. Lac Erié) och Lake of the Woods (fr. Lac des Bois, ty. äv. Waldsee)

Den fransktalande delen (Quebec): ögruppen Îles de la Madeleine (en. Magdalen Islands) med huvudön Île de la Madeleine (en. Magdalen Island)

FÖRENTA STATERNA Nationellt språk är engelska428 och vi använder de engelska namnen429, utom i fråga om delstaten Kalifornien (en. och sp. California, fr. Californie) och ögruppen Aleuterna (en. Aleutian Islands, ale. xx, fr. Îles Aléoutiennes, ty. Aleuten, ibl. Aläuten) samt Övre sjön (en. Lake Superior, oji. Gichigami, fr. Lac Supérieur, ty. Oberer See) och Stora Saltsjön430 (en. Great Salt Lake, fr. Grand lac Salé, ty. Großer Salzsee, ute: xx).

Övriga exonymer på andra språk: städerna New York (fr. ibl. New-York), Philadelphia (fr. Philadelphie), Chicago (ty. ibl. Chikago) och New Orleans (fr. La Nouvelle-Orléans), regionen New England (fr. Nouvelle-Angleterre), delstaterna Pennsylvania (fr. Pennsylvanie, ty. ibl. Pennsylvanien), Virginia (fr. Virginie), West Virginia (fr. Virginie-Occidentale), North Carolina (fr. Caroline du Nord, ty. ibl. Nordkarolina, Nord-Carolina el. Nordkarolinien), South Carolina, (fr. Caroline du Sud, ty. ibl. Südkarolina, Süd-Carolina el. Südkarolinien), Georgia (Géorgie), Florida (fr. Floride)431, Louisiana (fr. Louisiane) och New Mexico (sp. Nuevo México, ker. xx, nav. Yootó Hahoodzo, fr. Nouveau-Mexique, ty. Neu-Mexiko), delstaten och ögruppen Hawaii (haw. Hawai'i, fr. äv. Hawaï), öarna Mount Desert Island (fr. Île du Mont Désert), Prince of Wales Island (tlin. xx, haid. xx, fr. île du Prince-de-Galles), Coronation Island (tlin. xx, fr. ibl. Île du Couronnement), Saint Paul (ale. xx, fr, Île Saint-Paul), Saint George (en. Saint George Island, ale. xx, fr. Île Saint-George), Saint Lawrenceön (en. St. Lawrence Island, yup. Sivuqaq, fr. Île Saint- Laurent, ty. Sankt-Lorenz-Insel), Saint Matthewön (en. St. Matthew Island, fr. Île Saint-Mathieu, ty. St.- Matthew-Insel) och Lilla Diomedeön (en. Little Diomede, yup. Inaliq, fr. Petite Diomède, ty. Kleine Diomedes-Insel), ögrupperna Apostle Islands432 (oji. xx, fr. Îles des Apôtres) i Övre sjön, Chandeleur Islands (fr. Îles de la Chandeleur), Channel Islands (fr. Îles du Détroit), Alexanderarkipelagen (en. Alexander Archipelago, tlin. xx, fr. Archipel Alexandre) och Trinity Islands (tlin. xx, fr. ibl. Îles de la Trinité), de i Aleuterna ingående mindre ögrupperna Fox Islands (ale. xx, fr. ibl. Îles aux Renards, ty. ibl. Fuchs-Inseln), Islands of the Four Mountains (ale. Uniiĝun, fr. Îles des quatre Montagnes, ty. ibl. Inseln der vier Berge), Rat Islands (ale. 'Qax̂ um tanangis, fr. Îles aux Rats, ty. Ratten-Inseln) och Near Islands (ale. Sasignan Tanangin, fr. Îles Proches, ty. Nahe Inseln), vidare Diomedeöarna (en. Diomede Islands, ry. ostrova Diomida, yup. xx, fr. îles Diomède, ty. Diomedes-Inseln) samt Eriesjön (en. Lake Erie, fr. Lac Erié)

VÄSTINDIEN433 (BAHAMAS, KUBA, DOMINIKANSKA REPUBLIKEN, HAITI, JAMAICA och DE SJÄLVSTÄNDIGA STATERNA I SMÅ ANTILLERNA)

428 I delstaten Hawaii har även hawaiiska officiell ställning och i New Mexico även spanskan. Större invandrargrupper har ofta bibehållit sitt modersmål över generationer. Framför allt märks den stora spansktalande befolkningen (ca 40 miljoner el. ca 12 %) men också bl.a. tysktalande. 429 Utöver nedan angivna namn förekommer på svenska undantagsvis formerna Nordkarolina (en. och sv. North Carolina) och Sydkarolina (en. och sv.South Carolina), Norddakota (en. och sv. North Dakota, fr. Dakota du Nord, ty. ibl. Norddakota) och Syddakota (en. och sv. South Dakota, fr. Dakota du Sud, ty. ibl. Süddakota). 430 Namnet "Saltsjöstaden" (Salt Lake City) är dock obsolet. 431 Ögruppen Florida Keys heter på franska "Cayes de Floride". 432 I området omkring Stora sjöarna (som ursprungligen upptäcktes av fransmän) förekommer åtminstone som alternativ till de engelska namnen ett flertal franska exonymer. 433 Inklusive Bermuda. Västindien kallas på svenska också ofta Karibien och kan indelas i Östkaribien (en. Eastern Caribbean, fr. Caraïbes orientales, sp. Caribe Oriental, ne. de Oost-Caraïbische staten, ty. Ostkaribien) och Västkaribien.

116

De större ögrupperna heter på svenska Antillerna (en. och fr. Antilles, sp. Antillas, ty. och nl. Antillen), Öarna över vinden ("Läöarna", en. Leeward Islands, fr. Îles-au-Vent el. Îles du Vent, nl. Bovenwindse Eilanden, ty. Inseln über dem Winde) och Öarna under vinden ("Lovartöarna", en. Windward Islands, fr. Îles-sous-le-Vent, nl. Benedenwindse Eilanden, sp. Islas de Sotavento, ty. Inseln unter dem Winde)434.

De brittiska besittningarna är Anguilla, Caymanöarna (en. Cayman Islands, ty. Kaimaninseln), Montserrat, Turks- och Caicosöarna (en. Turks and Caicos Islands, fr. Îles Turks-et-Caicos) och Brittiska Jungfruöarna (en. British Virgin Islands, fr. Îles Vierges britanniques, ty. Britische Jungferninseln). Vi använder här de engelska namnen.

De övriga icke självständiga territorierna är de båda franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe och Martinique, det franska utomeuropeiska förvaltningsområdet Saint-Barthélemy (en. Saint Barthélemy, ty. St. Barthélemy), de autonoma länderna inom Nederländerna435 Aruba och Curaçao (pap. Kòrsou), de särskilda kommunerna inom Nederländerna, tillsammans kallade Karibiska Nederländerna (nl. Caribisch Nederland, en. Caribbean Netherlands, fr. Caraïbes néerlandaises, ty. die Karibischen Niederlande) Bonaire (pap. Boneiru), Saba och Sint Eustatius, de amerikanska besittningarna Puerto Rico (fr. Porto-Rico), Amerikanska Jungfruöarna (en. US Virgin Islands, fr. Îles Vierges américaines, ty. Amerikanische Jungferninseln) och Navassa (en. Navassa Island, fr. Île de la Navase). Den sistnämnda ingår i Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien (en. United States Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis, ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln). Vi använder i fråga om dessa territorier de franska, nederländska resp. engelska namnen. Den av Frankrike och Nederländerna delade ön Saint-Martin/Sint-Maarten kallas på engelska Saint Martin och på tyska ibland Sankt Martin (St. Martin).

Exonymer på andra språk: de tre öar som utgör Amerikanska Jungfruöarna: Saint John (fr. Saint-Jean), Saint Thomas (fr. Saint-Thomas) och Saint Croix (fr. Sainte-Croix)

BAHAMAS Officiellt språk är engelska och vi använder de engelska namnen.

Exonymer på andra språk: öarna New Providence (fr. Nouvelle-Providence), Cat Island (fr. Île du Chat), Long Island (fr. Île Longue) och Crooked Island (Île Tordue) samt ögruppen Ragged Islands (fr. Îles Déchiquetées)

KUBA Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Havanna (sp. La Habana, en. Havana, fr. La Havane).

Övriga exonymer på andra språk: den amerikanska militärbasen Guantánamobasen (sp. Base Naval de Guantánamo, en. Naval Station Guantanamo Bay), med ett fångläger med samma namn (en. Guantanamo Bay detention camp), samt ön Isla de la Juventud (en. äv. Isle of Youth, fr. Île de la Jeunesse, ty. "Jugendinsel")

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN Landet ligger på ön Hispaniola (sp. La Española, fr. ibl. Haïti436, hait. Ispayola). Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Santo Domingo (fr. Saint-Domingue)

HAITI

434 På engelska tillämpas en annan indelning mellan "läöar" och "lovartöar" än på andra språk. En liknande uppdelning förekommer även inom andra arkipelager. 435 Officiell ställning vid sidan av nederländskan har papiamentu på Aruba, Curaçao och Bonaire och engelska på Saba och Sint Eustatius. 436 Man skiljer i så fall mellan "à Haïti" (på ön Hispaniola) och "en Haïti" (i staten Haiti).

117

Landet ligger på ön Hispaniola (se Dominikanska republiken). Officiella språk är franska och haitiska (ett allmänt talat franskbaserat kreolspråk). Vi använder de franska437 namnen, utom i fråga om ön Tortuga (fr. Île de la Tortue, hait. Latòti).

JAMAICA Officiellt språk är engelska438 och vi använder de engelska namnen.

DE SJÄLVSTÄNDIGA STATERNA I SMÅ ANTILLERNA (ANTIGUA OCH BARBUDA, SAINT KITTS OCH NEVIS, DOMINICA, SAINT LUCIA, SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA, GRENADA, BARBADOS samt TRINIDAD OCH TOBAGO) Officiellt språk är engelska439 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om ögruppen Grenadinerna (en. och fr. Grenadines, en äv. Grenadine Islands, ty Grenadinen), som delvis ligger inom S:t Vincent och Grenadinerna medan resten tillhör Grenada.

Övriga exonymer på andra språk: huvudstäderna Saint George's (fr. Saint-Georges, Grenada) och Port of Spain (fr. Port d'Espagne, ty. Port-of-Spain, Trinidad och Tobago)

MEXIKO och CENTRALAMERIKA (MEXIKO, BELIZE, GUATEMALA, HONDURAS, EL SALVADOR, NICARAGUA, COSTA RICA och PANAMA)

MEXIKO Officiellt språk är spanska440 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Mexico City (sp. Ciudad de México, en. och fr. Mexico, ty. Mexiko-Stadt, nah. Anahuac el. Mexihco) och ögruppen Maríasöarna (sp. och en. Las Tres Marías, fr. Les Trois Marie).

Övriga exonymer på andra språk: staden Ciudad Juárez (en. ofta bara Juarez), halvön och delstaten Baja California (halvön ibl. kallad Californiahalvön el. Nedre Kalifornien, en. Lower California, fr. Basse Californie, ty. Niederkalifornien), kustområdet Riviera Maya (en. ibl. Mayan Riviera, yuk. xx) samt öarna Tiburón (fr. ibl. Île du Requin) och Espíritu Santo (fr. ibl. Île du Saint-Esprit)

BELIZE Officiellt språk är engelska441 och vi använder de engelska namnen.

GUATEMALA Officiellt språk är spanska442 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Guatemala City (sp. Ciudad de Guatemala, eg. La Nueva Guatemala de la Asunción, kich. xx, en. och fr. Guatemala, ty. Guatemala-Stadt).

HONDURAS Officiellt språk är spanska443 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om

437 Huvudstaden Port-au-Prince heter på haitiska "Pòtoprens" och städerna Cap-Haïtien, Gonaïves och Les Cayes heter "Kap Ayisyen", "Gonayiv" resp. "Okay". 438 Befolkningen talar huvudsakligen ett engelskbaserat kreolspråk, patwa (jamaican patois). 439 Befolkningen talar huvudsakligen engelskbaserade kreolspråk eller (på Dominica och Saint Lucia) franskbaserade kreolspråk (antillisk kreol). 440 Dessutom har ett mycket stort antal inhemska språk (modersmål för ca fem miljoner el. ca 5 %) erkänd rättslig ställning, framför allt nahuatl (aztekiska, modersmål för ca en och en halv miljon), mixtekiska, zapotekiska och tre olika mayaspråk (främst yukatekiska). Staden Oaxaca (de Juárez) heter på zapotekiska La'a eller Lula'a. 441 Majoriteten talar som modersmål ett engelskbaserat kreolspråk. Det finns åtta erkända regionala språk, bl.a. tre olika mayaspråk. 442 Det största minoritesspråket är k'iche' (modersmål för drygt 10 % el. närmare två miljoner). 443 Det finns ett antal erkända regionala språk, bl.a. miskito. På Bahíaöarna talas ett engelskbaserat kreolspråk som modersmål.

118

kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des Mosquitos, ty. Mosquitoküste, misk. xx) samt ögruppen Swan Islands ("Svanöarna", sp. Islas del Cisne el. Islas Santilla, fr. Îles Swan, ty. Swan-Inseln) och dess ingående öar Great Swan Island (sp. Cisne Grande), Little Swan (sp. Cisne Pequeño) och Booby Cay (sp. El Cayo Pájaro Bobo).

Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Bahíaöarna (sp. Islas de la Bahía, en. och ty. Bay Islands, ty. äv. Buchtinseln, fr. Îles de la Baie)

EL SALVADOR Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen.

NICARAGUA Officiellt språk är spanska444 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om kustområdet Mosquitokusten (äv. Miskitokusten, sp. Costa de Mosquitos, en. Mosquito Coast, fr. Côte des Mosquitos, ty. Mosquitoküste, misk. xx), som även kallas "Atlantkusten" (sp. Costa Atlántica, en. Atlantic Coast, fr. Côte Atlantique, ty. Atlantikküste el. Karibikküste, omfattande de två autonoma regionerna Atlántico Norte och Atlántico Sur), samt ön (Great) Corn Island (sp. Isla del Maíz, fr. Île du Maïs, misk. xx).

Övriga exonymer på andra språk: udden Punta del Mono (en., fr. och ty. Monkey Point, misk. xx) och ögruppen Maízöarna (sp. Islas del Maíz, en. Corn Islands, fr. Îles du Maïs, ty. Mais-Inseln, misk. xx)

COSTA RICA Officiellt språk är spanska445 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om Cocosön (sp. Isla de Coco, en. Cocos Island, fr. Île des Cocos, ty. Kokosinsel).

PANAMA Officiellt språk är spanska446 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om huvudstaden Panama City (sp. Ciudad de Panamá, en. Panamá, fr. och ty. Panama).

Övriga exonymer på andra språk: ögruppen Las Perlas-arkipelagen ("Pärlöarna", sp. Archpiélago de las Perlas, en. Pearl Islands, fr. Archipel de Perles, ty. Las-Perlas-Archipel)

SYDAMERIKA447 (SURINAM, GUYANA, BRASILIEN och SPANSKTALANDE SYDAMERIKA)

De icke självständiga territorierna är Franska Guyana448 (fr. Guyane française, araw. xx, kari. xx, en. French Guiana, ty. Französisch-Guayana), franskt utomeuropeiskt departement) samt de brittiska besittningarna Falklandsöarna449 (en. Falkland Islands, fr. Îles Falkland, ty. Falklandinseln) och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (en. South Georgia and the South Sandwich Islands, fr. Îles Géorgie du Sud et Sandwich du Sud, ty. Südgeorgien und Südliche Sandwichinseln).Vi använder här de officiella namnen på franska respektive engelska, utom i fråga om Djävulsön (fr. Île du Diable, araw xx, kar. xx, en. Devil's Island, ty. Teufelsinsel) i Franska Guyana.

444 Det finns ett antal erkända regionala språk, bl.a. engelska, miskito, rama och sumo. 445 Det finns tre erkända regionala språk, främst mekatelyu (ett engelskbaserat kreolspråk). 446 Dessutom erkänns sju inhemska minoritetsspråk. De viktigaste minoritetsspråken är engelska och guaymí (ngäbere) med ca drygt resp. knappt 5 % vardera. 447 Latinamerika (eller Iberoamerika) utgörs av de stater i Nord- och Sydamerika där spanska eller portugisiska är det dominerande språket, dvs. av Kuba och Dominikanska republiken och Puerto Rico (som är en självstyrande del av Förenta staterna) (dessa tre i Västindien) samt Mexiko, Centralamerika utom Belize och Sydamerika utom Guyana och Surinam. 448 Befolkningen talar huvudsakligen ett franskbaserat kreolspråk. De största inhemska språken är arawak och karib. 449 Argentina gör anspråk på ögruppen, som på spanska heter Islas Malvinas (fr. Îles Maloines, ty. Malwinen).

119

GUYANA Officiellt språk är engelska450 och vi använder genomgående de engelska namnen.

SURINAM Officiellt språk är nederländska451 och vi använder genomgående de nederländska namnen.

BRASILIEN Officiellt språk är portugisiska452 och vi använder de portugisiska namnen, utom i fråga om området Amazonas453 (por. Amazônia, sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, tic. xx).

Vi skriver Brasilia (utan accenttecken, i stället för "Brasília").

Exonymer på andra språk: ögruppen São Pedro e São Paulo-arkipelagen (en. Saint Peter and Saint Paul Archipelago, fr. rochers de Saint-Pierre et Saint-Paul, ty. ibl. Sankt-Peter-und-Sankt-Pauls-Felsen)

SPANSKTALANDE SYDAMERIKA (VENEZUELA, COLOMBIA, ECUADOR, PERU, BOLIVIA, URUGUAY, PARAGUAY, ARGENTINA och CHILE)

VENEZUELA Officiellt språk är spanska454 och vi använder de spanska namnen.

Exonymer på andra språk: staden Barcelona (fr. ibl. Barcelone)

COLOMBIA Officiellt språk är spanska455 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om området Amazonas456 (sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, tic. xx, por. Amazônia) och ögruppen San Andrés och Providencia457 (sp. Archipiélago de San Andrés, Providencia y Santa Catalina).

Exonymer på andra språk: staden Cartagena (fullständigt namn: Cartagena de Indias,fr. ibl. Carthagène)

ECUADOR Officiellt språk är spanska458 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om området Amazonas (sp. och en. Amazonia, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia) och ögruppen Galápagosöarna (sp. Archipiélago de Colón) samt den däri ingående ön Christóbal (sp. San Cristóbal)

De olika öar som ingår i Galápagosöarna har även parallella engelska namnformer, t.ex. heter öarna Isabela och Christóbal även " Albemarle" resp. "Chatham".

PERU Officiella språk är spanska (majoritetsspråket), quechua459 och aymara460. Vi använder dock de spanska namnen, utom i fråga om

450 Flera språk har erkänd regional ställning. Det viktigaste modersmålsspråket är dock ett engelskbaserat kreolspråk. 451 Det viktigaste minoritetsspråket är sranan, ett engelskbaserat kreolspråk, som liksom sarnami (en lokal variant av hindi) och javanesiska har erkänd regional ställning. 452 Det inhemska språket nheengatu har officiell ställning på kommunivå i provinsen Amazonas. Större invandrargrupper, som tyskar och italienare, har ofta bibehållit sitt modersmål. över generationer. 453Dvs. Amazonområdet, inte delstaten Amazonas. 454 Ett stort antal inhemska språk har ställning som erkända regionala språk. 455 Ett stort antal inhemska språk har ställning som erkända regionala språk. 456 Dvs. Amazonområdet, inte departementet Amazonas. 457 På denna har även engelskan officiell status och talas vid sidan av spanska. 458 Bl.a. quechua har ställning som erkänt regionalt språk. 459 Modersmål för ca 13 % el. över fyra miljoner. Staden Ayacucho skrivs på quechua Ayakuchu. 460 Staden Juliaca heter på aymara Hullaqa.

120

staden Cuzco (sp. officiellt: Cusco, que. Qusqu el. Qosqo, ash. xx) och området Amazonas 461 (sp. och en. Amazonia, que. xx, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia).

BOLIVIA Officiella språk är spanska (50 % el. fem miljoner), quechua (25 %), aymara (20 %) och guaraní462. Vi använder genomgående de spanska namnen, utom i fråga om området Amazonas (sp. och en. Amazonia, ay. xx, que. xx, fr. Amazonie, ty. Amazonien, por. Amazônia).

URUGUAY Officiellt språk är spanska och vi använder de spanska namnen.

PARAGUAY Officiella språk är spanska och guaraní463. Vi använder genomgående de spanska namnen.

Exonymer på andra språk: huvudstaden Asunción (gua. Paraguay, fr. Assomption)

ARGENTINA Officiellt språk är spanska464 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om landskapet Patagonien (sp. och en. Patagonia, fr. Patagonie) och ön Eldslandet (sp. Tierra del Fuego, fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland).

Övriga exonymer på andra språk: staden Ushuaia (fr. ibl. Ushuaïa) och ön Isla de los Estados (en. Staten Island, fr. Île des Etats, ty. Staateninsel)

CHILE Officiellt språk är spanska465 och vi använder de spanska namnen, utom i fråga om uddarna Kap Horn (sp. Cabo de Hornos, en. Cape Horn, fr. Cap Horn, ty. Kap Hoorn) och Falska Kap Horn (sp. Falso Cabo de Hornos, en. False Cape Horn, fr. faux Cap Horn, ty. Falsches Kap Hoorn) samt öarna Eldslandet (sp. Tierra del Fuego, fr. Terre de Feu, ty. das Feuerland) och Påskön (sp. Isla de Pascua, rap. Rapa Nui, en. Easter Island fr. Île de Pâques, ty. Osterinsel).

Övriga exonymer på andra språk: Brunswickhalvön (ty. Braunschweig-Halbinsel), öarna Isla de Hornos (fr. Île Horn) och Isla Desolación (fr. Île de la Désolation) samt ögruppen Archipiélago Reina Adelaide (fr. Archipel de la Reine Adelaïde). Om man mot det vanliga bruket vill använda det fullständiga namnet benämns huvudstaden Santiago de Chile på franska "Santiago du Chili".

AUSTRALIEN (världsdelen) (PAPUA NYA GUINEA, AUSTRALIEN (staten), NYA ZEELAND och OCEANIEN)

PAPUA NYA GUINEA Officiella språk är engelska, tok pisin och hiri-motu466. Vi använder de engelska namnen, utom i fråga om

461 Dvs. Amazonområdet, inte regionen Amazonas. 462 Även flera mindre språk har en erkänd ställning. Huvudstaden La Paz heter på aymara Chuqiyapu. 463 Paraguay är det klassiska exemplet på diglossi. Flertalet invånare är tvåspråkiga och talar båda språken. Många talar spanska ute och guaraní hemma. Ortnamnen är (med undantag för huvudstaden, se nedan) oftast desamma på båda språken. Staden Villarrica stavas dock på guaraní Vlllarrika. 464 I de nordligaste provinserna har guaraní och ytterligare tre språk erkänd regional ställning. Större invandrargrupper, som italienare, araber och tyskar, har ofta bibehållit sitt modersmål över generationer. Italienska är modersmål för en och en halv miljon eller över 3 %. 465 Det viktigaste inhemska minoritetsspråket är mapudungun som talas av mapuchefolket (förr kallade araukaner). Längst i norr talas quechua och aymara och på Påskön rapa nui. 466 Huvudstaden Port Moresby heter på tok pisin Pot Mosbi. Som modersmål förekommer uppemot tusen olika språk; de största är tok pisin och enga med vardera 2-3 % av befolkningen.Engelska är det gamla kolonialspråket och tok pisin lingua franca.

121

ön Lavongai (en. New Hanover island, fr. Nouvelle-Hanovre, ty. ibl. Neu-Hannover), ögrupperna Amiralitetsöarna (även Manusöarna, en. Admiralty Islands, tokp. Ples ai Manus, hir. xx, lin. xx, lev. xx, fr. Îles de l'Amirauté. ty. Admiralitätsinseln), Sankt Matthiasgruppen (en. Saint Mattias Group, tokp. Mussau, hir. xx, mus. xx, fr. Îles Saint-Matthias, ty. Sankt Matthias-Gruppe) och Louisiaderna (en. Louisiade Archipelago, tokp. xx, hir. Louisiada Ailans, misi. xx, fr. Louisiades, Archipel de la Louisiade, ty. Louisiade-Archipel).

Trobriandöarna (Trobrianderna, en. Trobriand Islands) heter numera officiellt Kiriwinaöarna (en. Kiriwina Islands, topk. xx, hir. xx, kiriv. xx).

Övriga exonymer på andra språk: öarna New Britain (tokp. Niu Briten, hir. xx, tol. xx, fr. Nouvelle- Bretagne, ty. Neubritannien) och New Ireland (tokp. Niu Ailan ailan, hir. xx, sia. xx, lih. xx, lav. xx, fr. Nouvelle-Irlande, ty. Neuirland) samt ögruppen Green Islands (ty. ibl. Grüne Inseln)

AUSTRALIEN (staten, Samväldet Australien)467 Nationellt språk är engelska468 och vi använder de engelska namnen, utom i fråga om469 öarna Tasmanien (en. Tasmania, fr. Tasmanie) och Julön470 (en. Christmas Island, kin. xx, malaj. Pulau Krismas, fr. Île Christmas, ty. Weihnachtsinsel) samt ögruppen Kokosöarna (en. Cocos Islands, förr: Keeling Islands, malaj. Kepulauan Cocos, fr. Îles des Cocos, ty. Kokosinseln) och Stora Barriärrevet (en Great Barrier Reef, fr. Grande Barrière, ty. Großes Barrierriff).

Övriga exonymer på andra språk: staden Adelaide (fr. Adélaïde), delstaterna New South Wales (fr. Nouvelle-Galles du Sud, ty. Neusüdwales), Western Australia (fr. Australie-Occidentale, ty. Westaustralien) och South Australia (fr. Australie-Méridionale, ty. Südaustralien), förbundsterrritoriet Northern Territory (fr. Territoire du Nord, ty. Nordterritorium), territoriet och ögruppen Coral Sea Islands ("Korallhavsöarna", fr. Îles de la Mer de Corail, ty. Korallenmeerinseln) samt ön Kangaroo Island (fr. Île Kangourou, ty. Känguruh-Insel)

NYA ZEELAND Officiella språk är engelska (majoritetsspråket) och maori471. Vi använder genomgående de engelska namnen, utom i fråga om472 ögruppen Antipodöarna (en. Antipodes Islands, mao. xx, fr. Îles Antipodes, ty. Antipodeninseln).

OCEANIEN (MIKRONESIEN, MELANESIEN och POLYNESIEN)

De icke självständiga territorierna473 är de amerikanska besittningarna Amerikanska Samoa (en. American Samoa, samo. Amerika Sāmoa, fr. Samoa américaines, ty. Amerikanisch-Samoa), Guam (cham. Guåhån, pal. x), Nordmarianerna (en. Commonwealth of the Northern Mariana Islands el. Northern Marianas, cham. Sankattan Siha Na Islas Mariånas, fr. Mariannes du Nord, ty. Nördliche Marianen) och Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien (en. United States Minor Outlying Islands, fr. Îles mineures éloignées des États-Unis, ty. Kleinere amerikanische Überseeinseln), de nyzeeländska besittningarna Niue (niu. Niuē, fr. ibl. Niué el.Nioué) och Tokelauöarna (äv. Unionsgruppen, en., toke. och ty. Tokelau, fr. Tokélaou), den brittiska besittningen Pitcairn (en. Pitcairn Islands, fr. Îles Pitcairn, ty. Pitcairninseln)474 samt de franska

467 Inklusive Norfolkön, Lord Howeön, Julön (i Indiska oceanen) och Kokosöarna.. 468 De största minoritetsspråken är invandrarspråk som kinesiska (ca en miljon el. ca 3 %), italienska, arabiska m.fl. De olika inhemska språken talas numera av totalt endast ca 50 000 personer. 469 I fråga om olika uddar, se fotnot 84. 470 Ej att förväxla med ön Kiritimati (i Stilla havet) som tidigare också kallades "Julön". På engelska heter båda "Christmas Island". 471 Maori är modersmål för ca 5 % av befolkningen. Huvudstaden Wellington heter på maori Te Whanga- nui-a-Tara. 472 I fråga om olika uddar, se fotnot 84. 473 I fråga om Påskön, se under "Chile". 474 Befolkningen talar pitkern, ett engelskbaserat kreolspråk med officiell status.

122

besittningarna Nya Kaledonien (fr. Nouvelle-Calédonie, pai. Kanaky, en. New Caledonia, ty. Neukaledonien), Wallis och Futuna (fr. Wallis-et-Futuna, wall. och, fut. 'Uvea mo Futuna) och Franska Polynesien (fr. Polynésie française, tah. Pōrīnetia Farāni, en. French Polynesia, ty. Französisch- Polynesien). Cooköarna (en. Cook Islands, rar. Kuki Airani) är i princip en självständig stat men ansluten till Nya Zeeland.

Vi använder här de engelska resp. franska namnen475, utom i fråga om ögrupperna Sällskapsöarna (fr. Îles de la Société, tah. Tōtaiete mā, en. Society Islands, ty. Gesellschaftsinseln), Marquesasöarna (fr. Îles Marquises, tah. ’Enana mā (Te ta’amotu), marq. Te Fenua ‘Enata/Te Henua Kenana, en. Marquesas Islands, ty. Marquesas-Inseln) och Australöarna (fr. îles Australes, tah. Tuha’a pae mā, aus. xx, en. Austral Islands, ty. Austral-Inseln), alla tre i Franska Polynesien.

Övriga exonymer på andra språk: Guams huvudstad Hagåtña (fr. ibl. Agana), Amerikanska Samoas huvudstad Pago Pago (ty. ibl. Pago-Pago) samt Loyautéöarna (fr. Îles Loyauté, deh. xx, neng. xx, en. Loyalty Islands, ty. Loyalitätsinseln), i Nya Kaledonien, och Îles du Désappointement (en. Disappointment Islands, ty. ibl. Inseln der Enttäuschung), i Franska Polynesien

MIKRONESIEN (PALAU, MIKRONESISKA FEDERATIONEN, MARSHALLÖARNA, NAURU, KIRIBATI och TUVALU)

MIKRONESISKA FEDERATIONEN Officiellt språk är engelska476 och vi använder de engelska namnformerna, utom i fråga om ögruppen Karolinerna (en. Caroline Islands, fr. Carolines, ty. Karolinen, chu. xx).

PALAU, MARSHALLÖARNA, NAURU, KIRIBATI477 och TUVALU Officiella språk är engelska samt respektive största eller enda lokala språk478 (palau, marshallesiska, nauruanska, kiribati479 resp. tuvalu). Vi använder dock de engelska namnformerna480.

Exonymer på andra språk: Palaus huvudö Babedaob (ty. ibl. Babelthuap) och två ögrupper i Kiribati, nämligen Phoenixöarna (kirib. Rawaki, fr. ibl. îles Phœnix el. Îles Phénix, ty. Phönixinseln) och Line Islands (ibl. Linjeöarna, kirib. Line, fr. Îles de la Ligne, ty. Linieninseln)

MELANESIEN (SALOMONÖARNA, VANUATU och FIJI)

SALOMONÖARNA481 Officiellt språk är engelska482 och vi använder de engelska namnformerna.

Exonymer på andra språk: ögruppen New Georgia (bis. xx, rov. xx, fr. Nouvelle-Géorgie, ty. Neugeorgien)

VANUATU Officiella språk är engelska, bislama och franska483. Vi använder de engelska namnformerna.

475 Flera inhemska språk har dock officiell ställning vid sidan om engelska eller franska: samoanska (Amerikanska Samoa), chamorro (Guam och Nordmarianerna), karoliniska (Nordmarianerna), niueanska (Niue), tokelauanska (Tokelauöarna), tahitiska (Franska Polynesien) och rarotongesiska (Cooköarna). 476 Befolkningen talar som modersmål olika inhemska språk. Det största är chuukesiska (ca 50 %). 477 Landet omfattar bl.a. ön Kiritimati (på svenska tidigare kallad Julön, en. Christmas Island, ty. Christmasinsel). I fråga om den andra "Julön" som på svenska fortfarande heter så, se under "Australien". 478 Palau har tre erkända regionala språk, bl.a. japanska. 479 Kallades för gilbertesiska. 480 Exempel på de andra språken: Palaus huvudstaden Koror heter på palau "Oreor". 481 Det geografiska begreppet Salomonöarna inbegriper även öarna Bougainville och Buka som hör till Papua Nya Guinea. 482 Befolkningen talar som modersmål flera olika inhemska språk. 483 Befolkningen talar som modersmål flera olika inhemska språk.

123

Exonymer på andra språk: huvudstaden Port Vila (fr. ibl. Port-Vila)

FIJI Engelska, fijianska och fijiansk hindi är officiella språk och modersmål för en knapp tredjedel vardera. Vi använder de engelska namnformerna.

POLYNESIEN (SAMOA och TONGA)

SAMOA (förr Västsamoa el. Västra Samoa) och TONGA484 Officiella språk är engelska samt de dominerande inhemska språken samoanska resp. tonganska. Vi använder de engelska namnformerna485.

INDISKA OCEANEN och SÖDRA ISHAVET

De icke självständiga territorierna är Brittiska territoriet i Indiska oceanen (en. British Indian Ocean Territory, fr. Territoire britannique de l'Océan Indien, ty. Britisches Territorium im Indischen Ozean), som i första hand omfattar Chagosöarna med bl.a. atollen Diego Garcia. och Franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis (fr. Terres australes et antarctiques françaises, en. Territory of the French Southern and Antarctic Lands , ty. die Französischen Süd- und Antarktisgebiete), som omfattar Kerguelen, Crozetöarna, Amsterdamön och Saint Paul-ön (fr. Île Saint-Paul), samt några mindre öar, främst den brittiska besittningen Heardön och McDonaldöarna (en. Heard Island and McDonald Islands) och den norska besittningen Bouvetön (no. Bouvetøya). Vi använder här de officiella franska, engelska resp. norska namnen. Med undantag för militärbaser och forskningsstationer är öarna obebodda.

Brittiska antarktiska territorier (en. British Antarctic Territory, fr. territoire Antarctique britannique, ty. Britisches Antarktis-Territorium) är en (obebodd) sektor av Antarktis som även innefattar Sydorkneyöarna (en. South Orkney Islands, fr. Orcades du Sud, ty. Südorkney-Inseln) och Sydshetlandsöarna (en. South Shetland Islands, fr. Shetland du Sud, ty. Südshetland-Inseln).

484 Ögruppen, inte staten, kallas även "Vänskapsöarna" (en. Friendly Islands, fr. Îles de l'Amitié el. Îles Amicales, ty. Freundschaftsinseln). 485 Exempel på de andra officiella språken: Samoas huvudstad Apia skrivs på samoanska Āpia

124

FÖRKORTNINGAR (olika språk) ab. abchaziska ady. adygeiska afa. afar afr. afrikaans ah. ahanta ak. akan (med bl.a. varianterna ashanti och fanti) alb. albanska ale. aleutiska alt. altajiska486 am. amhariska ar. arabiska arak. arakanesiska (rakhine) araw. arawak arm. armeniska aru. arumänska ash. ashéninka aus. austral487 ay. aymara az. azerbajdzjanska (azeriska) bala. balante balk. balkariska balu. baluchiska bar. bari basj. basjkiriska bask. baskiska bem. bemba be. bengali bej. beja bem. bemba ber. berta bes. besisi bis. bislama bo. bosniska bor. borana bre. bretonska bud. buduma bul. bulgariska burm. burmesiska burj. burjatiska chak. chakassiska cham. chamorro chan. chantiska chip. chipewyan cho. chokwe chu. chuukesiska (förr: trukesiska) cre. cree da. danska das. dasenech deh. dehu

486 Altajiska är ett litet turkspråk i bergsområdet Altaj. Ej att förväxla med altaiska språk, som är samlingsnamn för turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk. 487 Austral är ett polynesiskt språk. Ej att förväxla med australiska (den variant av engelska som talas i Australien).

125

din. dinka dog. dogri don. dongolawi dua. duala en. engelska es. estniska ev. evenki(ska) (tungusiska) eve. even(ska) (lamutiska) fi. finska fil. filipino (pilipino, standardiserad tagalog) fr. franska fris. frisiska friu. friuliska (furlanska) fut. futunska fär. färöiska gae. skotsk gaeliska gag. gagauziska gal. galiciska gan. ganda geo. georgiska gil. gilaki gol. gola gr. grekiska gre. grebo grö. grönländska (kalaallisut, en variant av inuit) gua. guaraní gur. gurage haid. haida hait. haitiska (haitisk kreol) har. harari haw. hawaiiska he. hebreiska her. herero hi. hindi hir. hiri-motu högs. högsorbiska ig. igbo ind. indonesiska ing. ingusjiska inu. inuit ("östeskimåiska") ir. iriska it. italienska jak. jakutiska (sacha) jap. japanska jar. jarawa jav. javanesiska jid. jiddisch jin. jingpo (kachin) kaba. kabardinska kaby. kabyliska kann. kannada (kanaresiska) kanu. kanuri karak. karakalpakiska karatj. karatjajska karel. karelska kari. karib

126

karo. karoliniska kash. kashmiri kasj. kasjubiska kat. katalanska kay. kayah kaz. kazakiska ker. keres (pueblofolkets språk) khm. khmer kich. k'iche' (sp. quiché) ki. kinesiska kirg. kirgiziska kirib. kiribati kiriv. kirivila komo. komoriska (comoro) kon. kongo konz. konzo kor. koreanska korj. korjakiska korn. korniska kors. korsikanska krim. krimtatariska krio. kriol kro. kroatiska kur. kurdiska la. lao (laotiska) lat. latin lav. lavongai-nalik le. lettiska lev. levei-tulu lih. lihir lin. lindrou lit. litauiska liv. liviska (numera i praktiken utdött) lor. lori lux. luxemburgiska lun. lunda lågs. lågsorbiska mak. makedonska maka. makasai malag. malagassiska malaj. malajiska malay. malayalam malt. maltesiska man. mansiska mao. maori mara. marathi marq. marquesiska mat. matbat meg. megreliska (mingreliska) meh. mehri mic. micmac misi. misima misk. miskito mong. mongoliska mont. montenegrinska mor. mordvinska

127

mpa. mpada mus. mussau-emira nah. nahuatl/aztekiska nam. nama-damara nav. navajo nents. nentsiska neng. nengone nep. nepalesiska new. newari nga nganasaniska nik. nikobaresiska niu. niueanska nl. nederländska no. norska nue. nuer nya. nyanja oir. oiratiska oji. ojibwa or. oromo oss. ossetiska pai. paici pal. palau pam. pamirspråk (shughni, yazgulami, wakhi, ishkashmi och yidgha) pan. panjabi pap. papiamentu pash. pashto pe. persiska pol. polska por. portugisiska que. quechua rap. rapa nui rar. rarotongesiska rot. roti rov. roviana rr. rwanda-rundi (kinyarwanda + kirundi) ru. rumänska ry. ryska rät. rätoromanska sah. saho samb. samburu sami. samiska samo. samoanska sard. sardiska sav. savu (sabu, hawu) sb. sara-bagirmi serb. serbiska sere. serer sey. seychelliska shaw. shawiya (fr.; chaoui, ber.: tacawit/tashawit) (en variant av zenati) she. shehri (jibbali) shi. shilluk sia. siar sid. sidamo sind. sindhi sing. singalesiska slova. slovakiska

128

slove. slovenska som. somaliska song. songhai soq. soqotri sot. sotho sp. spanska su. sundanesiska suk. sukuma sv. svenska sw. swahili sy. syriska (östarameiska) tach. tachelhit tadzj. tadzjikiska tah. tahitiska tama. tamazight tami. tamil tar. tarifit (rif) (en variant av zenati) tav. tavoyanska tel. telugu tt. teso-turkana tet. tetum th. thailändska tic. ticuna tig. tigrinska tj. tjeckiska tjer. tjerkessiska tjetj. tjetjenska tjuk. tjuktjiska tjuv. tjuvasjiska tlic. tlicho (tidigare: dogrib) tlin. tlingit toke. tokelauanska tokp. tok pisin tol. tolai tong. tongwe ts. tswana tu. turkiska tuku. tukudede (tokodede) turkm. turkmeniska tuv. tuvinska tua. tuaregiska ty. tyska uab. uab meto (i Östtimor i varianten baikeno) udm. udmurtiska ui. uiguriska uk. ukrainska ung. ungerska ungu. unguja ur. urdu uz. uzbekiska wale. walesiska (kymriska) wall. walliska wol. wollo vie. vietnamesiska vit. vitryska xh. xhosa

129

yor. yoruba yuk. yukatekiska (maya) yup. yupik ("västeskimåiska") zag. zaghawa zan. zande zar. zaramo zin. zinza zul. zulu zuw. zuwara (en variant av zenati)

KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL

Källor och referensmaterial:

Iate (EU-institutionernas termbank) Publikationshandboken (EU-institutionernas redaktionella regler) Språkrådet© (1996) (Publikation med rekommendationer i term- och språkfrågor som utarbetas av rådets svenska översättningsenhet i samråd med övriga EU-institutioner) Nationalencyklopedin Nationalencyklopedins kartor Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet, f.d. Svenska språknämnden) Institutet för de inhemska språken (FI): bl.a. skriften Svenska ortnamn i Finland Språkbruk (Tidskrift utgiven av Svenska språkbyrån i Helsingfors) Utrikes namnbok Myndigheternas skrivregler Språkbladet (Catarina Grünbaum) Mediaspråkgruppen, TT-språket (Mediegruppen) BUS (Enheten för bibliografisk utveckling och samordning vid Kungliga biblioteket) Encyclopædia Britannica Stateman's Yearbook

130

BILAGA

ÖVNINGAR I TRANSLITTERERING AV RYSKA NAMN

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande engelska namnformer:

Ashkhabad Chekhov Chelyabinsk Khabarovsk Khrushchev Lukashenko Maskhadov Makhachkala Mikhail Nikolay Ryazan Sholokhov Shostakovich Yenisey Yevtushenko Yury Zhirinovsky Zhukov

131

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande franska namnformer:

Azerbaïdjan Bakuonine Balkhach Blagovechtchensk Briansk Doudaïev Gaïdar Gorki Iakoutsk Ienisseï Jdanov Jirinovski Joukov Khrouchtchev Kossyguine Kouban Kouïbychev Kouropatkine Nadejda Nijni Taghil Oulan-Oude Oural Sakhaline Tatiana Tchita Tchubaïs Tolstoï Toula Verkhoïansk Voronej Vychinski

132

Translitterera till svenska med utgångspunkt i följande tyska namnformer:

Aserbajdschan Ischewsk Iwanowo Kamtschatka Kertsch Lipezk Nowaja Semlja Petrosawodsk Schachty Schewtschenko Schtschekino Sewerodwinsk Sjuganow Tschechow Tschernobyl Tscherepowez Wolga Woroschilow

133

Facit till övningarna

Engelska Asjchabad, Tjechov, Tjeljabinsk, Chabarovsk, Chrusjtjov, Lukasjenko, Maschadov, Machatjkala, Michail, Nikolaj, Rjazan, Sjolochov, Sjostakovitj, Jenisej, Jevtusjenko, Jurij, Zjirinovskij, Zjukov.

Franska Azerbajdzjan, Bakunin, Balchasj, Blagovesjtjensk, Brjansk, Dudajev, Gajdar, Gorkij, Jakutsk, Jenisej, Zjdanov, Zjirinovskij, Zjukov, Chrusjtjov, Kosygin, Kuban, Kujbysjev, Kuropatkin, Nadezjda, Nizjnij Tagil, Ulan-Ude, Ural, Sachalin, Tatiana, Tjita, Tjubajs, Tolstoj, Tula, Verchojansk, Voronezj, Vysjinskij.

Tyska Azerbajdzjan (lika gärna hade det dock kunnat vara 'Aserbajdsjan'; man måste veta. Problemet är rätt betydande; när tyskan skriver "s" och "sch" kan det röra sig om s eller z respektive sj eller zj. Sådana namn har här markerats genom understrykning), Izjevsk, Ivanovo, Kamtjatka, Kertj, Lipetsk, Novaja Zemlja, Petrozavodsk, Sjachty, Sjevtjenko, Sjtjekino, Severodvinsk, Ziuganov, Tjechov, Tjernobyl, Tjerepovets, Volga, Vorosjilov.

134