De Sammansatta Ordens Accentuering I Skånemålen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 88 MATHIAS STRANDBERG De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen With a summary: Tonal Word Accent and Stress in Compound Words in Traditional Scanian Dialects 2014 Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen i nordiska språk vid Uppsala universitet kommer att offentligt försvaras i Ihresalen, Engelska parken, Uppsala, lördagen den 29 mars 2014, kl. 10.15. Disputationen sker på svenska. Abstract Strandberg, M., 2014: De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen. (Tonal Word Accent and Stress in Compound Words in Traditional Scanian Dialects.) Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 88. 209 pp. Uppsala. ISSN 0083-4661, ISBN 978-91-506-2386-4. Swedish has a contrast between two so-called tonal word accents: accent 1 and accent 2. In central standard Swedish, for example, compound words generally have accent 2 and primary stress on the first element. In contrast, traditional Scanian dialects exhibit both a high occur- rence of accent 1 in compounds and dialect geographic variation between accent 2 and second element stress. This dissertation argues in favour of four diachronically oriented hypotheses pertaining to the word accent distribution in compounds with monosyllabic first elements in these dialects: (1) compounds emanating from syntactic juxtapositions have accent 1; (2) compounds formed by way of compounding proper (stem compounds and comparable formations) have accent 2 or second-element stress; (3) compounds of either of these two types do, however, have ac- cent 1 if the first element was originally disyllabic and has lost its posttonic syllable through syncope; (4) West Germanic loanwords have accent 1. This permits the generalisation that postlexical accent 2, which applies generally in compounds in central standard Swedish, for example, only applies in (non-syncopated) compounds proper in Scanian dialects, while in the other categories the word accent follows from the first element. The larger dialect geograph- ical picture in Sweden is discussed, and it is concluded that the system found in Scanian and many other dialects represents the original state of affairs in Scandinavia as a whole, while the central standard Swedish system with general accent 2 in compounds is an innovation. The dissertation also gives a dialect geographical account of second-element stress, which, in agreement with previous research, is found to be primarily a south Scanian but to some degree also a north-west Scanian phenomenon. It is further proposed that Scanian sec- ond-element stress originated in an accent-2 curve with the floating prominence tone H (en- tailing the curve’s F0 maximum) timed with the posttonic syllable, by way of association of the prominence tone to the posttonic syllable. This curve is documented in south-east Scania and is hypothesised to have earlier been spread throughout southern and western Scania. Keywords: tonal word accent, tone accent, word accent, accent 1, accent 2, stress, second- element stress, compounds, compound words, Scanian, dialects, Swedish, etymology, synco- pe, loanwords, borrowing. Mathias Strandberg, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics, Box 135, Uppsala University, SE-75104 Uppsala, Sweden. © Mathias Strandberg 2014 ISSN 0083-4661 ISBN 978-91-506-2386-4 urn:nbn:se:uu:diva-218582 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218582) Printed in Sweden by Elanders Sverige, 2014 te mI]* Kv2i_]a Å mIna gl2u-ta Innehåll Förord ............................................. 11 1. Inledning .......................................... 15 1.1. Ordaccentdistributionen ............................ 15 1.2. Efterledsbetoningen ............................... 19 1.3. Syften och teser .................................. 20 1.3.1. Teser kring ordaccentdistributionen ................. 20 1.4. Metod och teori .................................. 25 1.4.1. Etymologisk och dialektgeografisk analys ............. 25 1.4.2. Autosegmentell fonologi och de skånska ordaccenterna .... 26 1.5. Material ....................................... 29 1.5.1. Källmaterial ................................. 29 1.5.2. Ordurval och excerpering av uppslagsord .............. 31 1.5.3. Excerpering av belägg .......................... 34 1.5.4. Materialredovisning ............................ 36 2. Etymologisk bakgrund ................................ 39 2.1. Dejuxtapositiva sammansättningar ..................... 39 2.2. Sammansättningar med förledssynkope .................. 42 2.2.1. Förledssynkope vid hiatus i Skånemålen .............. 43 2.2.2. Bildning av deverbativa förleder ................... 49 2.2.3. Slutsatser ................................... 52 2.3. Dansk förmedling av västgermanska lånord? ............... 52 3. Diakrona betingelser för ordaccentdistributionen ............... 55 3.1. Mångtydiga eller oklara sammansättningar ................ 55 3.1.1. Genitivförled eller stamförled? ..................... 56 3.1.2. Fornspråkligt enstavig eller tvåstavig genitivförled? ....... 61 3.1.3. Synkoperad eller ursprungligen enstavig infinitivisk förled? 65 3.1.4. Övriga mångtydiga eller oklara sammansättningar ........ 69 3.1.5. Sammanfattning och slutsatser ..................... 78 3.2. Icke dejuxtapositiva, osynkoperade sammansättningar ........ 79 3.2.1. Accent 2 eller efterledsbetoning .................... 79 3.2.2. Analogisk accent 1 ............................. 84 3.2.3. Standardsvenska och danska lånord .................. 91 3.2.4. Sammanfattning och slutsatser ..................... 92 3.3. Dejuxtapositiva sammansättningar ...................... 92 3.3.1. Sammansättningar med s-genitivförled ............... 93 3.3.2. Preteritiparticip av partikelverb ..................... 94 3.3.3. Vid-gå ..................................... 96 3.3.4. Sammansättningar återgående på prepositionsfraser ....... 96 3.3.5. Standardspråkliga lånord samt håg-kommen ............ 97 3.3.6. Sammanfattning och slutsatser ..................... 99 3.4. Synkoperade sammansättningar ....................... 99 3.4.1. Synkoperad stamförled ......................... 100 3.4.2. Synkoperad genitivförled ....................... 104 3.4.3. Synkoperad infinitivisk förled .................... 116 3.4.4. Enstavig men icke synkoperad deverbativ förled ........ 120 3.4.5. Sammanfattning och slutsatser .................... 130 3.5. Från västgermanska språk lånade sammansättningar ......... 130 3.5.1. Sammansättningar med accent 1 ................... 130 3.5.2. Standardspråkligt förmedlade västgermanska lånord ...... 136 3.5.3. Övriga västgermanska lånord med accent 2 eller efterledsbetoning ................................. 137 3.5.4. Sammanfattning och slutsatser .................... 137 3.6. Diskussion .................................... 138 3.6.1. Diakrona generaliseringar ....................... 138 3.6.2. Synkrona mönster ............................ 143 3.6.3. Fonologisk representation ....................... 146 4. Efterledsbetoningens dialektgeografi ...................... 151 4.1. Enstavig förled ................................. 152 4.1.1. Efterledsbetoning i södra (och nordvästra) Skåne ........ 152 4.1.2. Större förekomst av accent 2 ..................... 159 4.1.3. Större förekomst av efterledsbetoning ............... 162 4.1.4. Efterledsbetoning med accent 2? ................... 164 4.2. Trokaisk förled på -el, -en eller -er med accent 1 som simplex .. 165 4.2.1. Efterledsbetoning i södra eller sydöstra Skåne .......... 165 4.2.2. Accent 2 i (i stort sett) hela Skåne .................. 169 4.3. Sammanfattning ................................. 170 5. Dialektgeografiska och historiska frågor .................... 171 5.1. Det skånska ordaccentdistributionssystemet .............. 171 5.1.1. Ålder ..................................... 171 5.1.2. Äldre utbredning ............................. 172 5.1.3. Generell accent 2 i sammansättningar – en centralsvensk novation ....................................... 174 5.2. Den skånska efterledsbetoningen ...................... 177 5.2.1. Olika distribution i olika dialekter ................. 177 5.2.2. Efterledsbetoningen ligger alltid på posttoniska stavelsen . 180 5.2.3. Association av prominenstonen till posttoniska stavelsen .. 181 5.2.4. Trokaisk förled på -el, -en eller -er ................. 190 Summary .......................................... 193 Bilaga. IPA-nyckel till landsmålsalfabetet .................... 199 Källor, litteratur och förkortningar ......................... 201 Tabeller Tabell 1. Översikt över ordaccentdistributionen hos sammansättningar 139 Tabell 2. Sammansättningstyper där accent 1 förekommer i svenska dialekter utom Skånemålen ........................... 173 Figurer Figur 1. Autosegmentell representation av den skånska accent 2-kurvan i simplex resp. sammansättning .......................... 28 Figur 2. Några nuspråkligt formella sammansättningstyper som identifieras i litteraturen och de diakrona typer de hänför sig till .. 143 Figur 3. F0-kurva över sekvensen och så skulle där vävas .......... 184 Figur 4. F0-kurva över sekvensen till kvinnorna, till, till, till kjolar och, och, och ....................................... 184 Figur 5. F0-kurva över sekvensen om den här pigan som hette Bolla ... 185 Figur 6. F0-kurva över kolningen best. sg. ..................... 185 Figur 7. F0-kurva över svina-hös ’grishuvud’ ................... 185 Figur 8. F0-kurva över sekvensen för de skulle slippa komma till Karlskrona