Ah,/T-Ck-- Björn Brohmee Ulla Engstrand Ick 5 Ndelin
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Asyl-, Migrations- Och Integrationsfonden (AMIF)
1 Ansökan om stöd och projektplan Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fylls i av funktionen för fonderna Projektnummer: Inkom: Åtgärdsområde: Denna versions nummer: Gemensam indikator: Datum för godkännande: Uppgifter om projektet Fylls i av projektägaren Namn på projektet "En väg in" – En inkluderande mötesplats för arbete och företagande Projektägare Hedemora kommun Startdatum Denna version reviderad: 2016-06-15 2016-06-08 Slutdatum Ursprunglig version upprättad: 2019-10-15 2016-02-10 Projektet söker finansiering inom specifik mål: (Välj ett område) Asyl Integration och laglig migration Återvändande Har projektet ansökt om medfinansiering från annan EU-fond? Om ja, ange vilken fond och beslut för ansökan: Ja Nej Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren? Ja Nej Nej, vi är en myndighet. Fritext Kommer projektet att generera intäkter? Ja, beskriv vilken typ an intäkter som projektet kommer att generera: Nej Uppgifter om projektägarens organisation Organisationens namn Hedemora kommun Postadress Postnummer och ort Box 201 776 28 Besöksadress (gata och ort) Hemsida Hökargatan 6 Hedemora www.hedemora.se Organisationsform Organisationsnummer Lokala offentliga organ 212000-2254 Plusgiro-/bankgironummer Behörig firmatecknare Bankgiro 433-2409 Ulf Hansson Telefon/mobiltelefon E-postadress 0225-34170 [email protected] Kontaktperson för projektverksamhet Projektledare (för- och efternamn) Telefon/mobiltelefon Maria Lundgren 0225-34155 E-postadress [email protected] Kontaktperson för ekonomi Ansvarig för ekonomihantering (namn och befattning) Telefon/mobiltelefon Anna-Lotta Sjöstrand 0225-34004 E-postadress [email protected] Det här är ett projekt som finansieras av Europeiska unionen Asyl-, migrations och integrationsfonden 2 1. -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 -
Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten. -
Gender Equality from an Employer Perspective
Gender equality from an employer perspective Gender equality from an employer perspective This is an english edition of Jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv (978-91-7585-419-9) Information about the content: Charlotta Undén, [email protected] © Swedish Association of Local Authorities and Regions, 2017 ISBN: 978-91-7585-517-2 Photos: Casper Hedberg, Tommy Andersson, Maria Rosenlöf, Maskot bildbyrå and Scandinav bildbyrå Production: Advant Produktionsbyrå, 2017 Introduction The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and the Employer Policy Division have been working to develop a gender equality strategy for some considerable time. There are still clear structural differen- ces between men and women on the Swedish labour market. Municipalities, county councils and regions are major players in the labour market. There- fore, SALAR and its members have a significant responsibility to identify and attempt to tackle all labour market-related inequality. Our aim with this report is to present a gender equality programme from an employer perspective, which is sustainable in the long term, integrated with various employer policy objectives, and provides clear and uniform answers to gender equality questions both now and in the future. A coherent, well- formulated and well-supported programme enables SALAR, as a key employer organisation, to provide its members with more straightforward support in efforts to achieve gender equality. Something that hopefully contributes to enhanced benefits for members and to a more gender-equal labour market in Sweden. There is, of course, a great deal of other gender equality work going on alongside this at SALAR, looking at how the activities of municipalities, county councils and regions can achieve greater gender equality from the perspective of citizens and users. -
Division IV, Dalarna
Färnäs Sportklubb 1955-1956. (Text Lars Kjell, Dala-Demokraten. Gunnar Axelsson Dalarnas Fotbollsförbunds årsmötesprotokoll 1955). Lika oroande som IK Brages utgångsläge tedde sig våren 1955 lika betryggande ter det sig efter avverkad höstomgång i 1955-1956 års serie. Efter en segersvit som saknar motstycke i lagets historia leder Dalalaget division II Svealand med 20 poäng, 6 poäng före närmaste lag, IK City. IK Brages höstspel har endast medfört en förlorad match och det är nog inte att hänge sig åt någon överdriven optimism, att redan nu anse en plats säkrad för allsvenskt kval. Våromgången, den optimism vi hade anledning ge tillkänna i föregående årsberättelse, med anledning av IK Brages fina höstomgång i 1955-1956 års division II, visade sig välgrundad och Borlänge laget kunde utan att ha varit allt för allvarligt hotat hålla undan i tabellen och gå till allsvenskt kval. Spelordningen i kvalificeringsmatcherna fastställdes efter offentlig radiolottning, varvid IK Brage parades med segrarlaget i östra götalandsgruppen, IFK Malmö. Första matchen spelades på Domnarsvallen i Borlänge, där i runt tal 11 000 åskådare fick se skåningarna triumfera med matchens enda mål, till yttermera visso inspelat under tilläggsminut strax innan domarens pipa gick för full tid. Trots det snöpliga matchslutet – eller kanske tack vare – reste IK Brage till returmatchen med verklig segerglöd och drog sig inte för att på Idrottsparken i Malmö ta ledningen med 2-1. Bladet vände sig emellertid och när den anmärkningsvärt dramatiska matchen var till ända stod siffrorna 2-2, vilket innebar att rikets tredje stad med ett nödrop fått ett andra lag i högsta serien. Division IV, Dalarna. -
Economic Renewal and Demographic Change an Evaluation of Local Labour Market Performance in the Nordic Countries
Economic Renewal and Demographic Change An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries Editor Lars Olof Persson With contributions from Ingi Rúnar Eðvarðsson, University of Akureyri, Iceland Elli Heikkilä, Institute of Migration, Finland Mats Johansson, Swedish Institute for Growth Policy Studies Sari Korkalainen, Institute of Migration, Finland Torben Dall Schmidt, Institute for Border Studies, Denmark, Lasse Sigbjørn Stamböl, Statistics Norway (SSB) Nordregio 2004 First published in 2004 by Nordregio. PO Box 1658, SE-111 86 Stockholm, Sweden Tel. +46 8 463 54 00, fax: +46 8 463 54 01 e-mail: [email protected] website: www.nordregio.se Economic Renewal and Demographic Change: An evaluation of local labour market performance in the Nordic countries. Editor Lars Olof Persson .Stockholm: Nordregio 2004 (Nordregio Report 2004:8) ISSN 1403-2503 ISBN 91-89332-46-6 Nordic co-operation takes place among the countries of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, as well as the autonomous territories of the Faroe Islands, Greenland and Åland. The Nordic Council is a forum for co-operation between the Nordic parliaments and governments. The Council consists of 87 parliamentarians from the Nordic countries. The Nordic Council takes policy initiatives and monitors Nordic co-operation. Founded in 1952. The Nordic Council of Ministers is a forum for co-operation between the Nordic governments. The Nordic Council of Ministers implements Nordic co-operation. The prime ministers have the overall responsibility. Its activities are co-ordinated by the Nordic ministers for co-operation, the Nordic Committee for co-operation and portfolio ministers. Founded in 1971. Stockholm, Sweden 2004 Preface This report is a comparative study of economic renewal and demographic change on local labour markets in Nordic countries. -
Boliden Summary Report Garpenberg
9 Boliden Summary Report Resources and Reserves | 2018 Garpenberg Prepared by Johan Högnäs Table of contents 1 Summary 3 1.1 Competence 3 2 General introduction 4 2.1 Pan-European Standard for Reporting of Exploration Results, Mineral Resources and Mineral Reserves – The PERC Reporting Standard 4 2.2 Definitions 4 2.2.1 Mineral Resource 5 2.2.2 Mineral Reserve 5 3 Garpenberg 6 3.1 Major changes 2018 6 3.1.1 Technical studies 6 3.2 Location 6 3.3 History 7 3.4 Ownership 8- 3.5 Permits 8 3.6 Geology 9 3.7 Exploration procedures and data 11 3.8 Exploration activities 11 3.9 Mining methods, processing and infrastructure 13 3.10 Prices, terms and costs 14 3.11 Mineral resources 14 3.12 Mineral reserves 16 3.13 Comparison with previous year 18 3.14 Reconciliation 19 4 References 20 Appendix 1 – A historical overview Boliden Summary Report, Resources and Reserves 2018, Garpenberg| 2 1 SUMMARY In 2018 the total mineral reserves in Garpenberg decreased by 1.6 Mt (million metric tonnes) to 76.1 Mt. Measured and indicated resource in Garpenberg decreased by 1.4 Mt to 39.8 Mt. Inferred resource increased by 2.1 Mt to 19.1 Mt. Table 1. Mineral reserves and mineral resources in Garpenberg 2018 2017 kton Au Ag Cu Zn Pb kton Au Ag Cu Zn Pb Classification (g/t) (g/t) (%) (%) (%) (g/t) (g/t) (%) (%) (%) Mineral Reserves Proved 22 800 0.24 101 0.03 3.6 1.4 21 900 0.24 109 0.04 3.6 1.4 Probable 53 400 0.32 94 0.05 2.9 1.4 55 800 0.34 96 0.05 2.9 1.4 Total 76 100 0.30 96 0.05 3.1 1.4 77 700 0.31 100 0.05 3.1 1.4 Mineral Resources Measured 4 400 0.31 100 0.06 3.3 1.6 5 700 0.29 99 0.06 3.7 1.7 Indicated 35 400 0.35 88 0.05 2.8 1.3 35 500 0.33 86 0.05 2.7 1.3 Total M&I 39 800 0.34 90 0.05 2.8 1.4 41 200 0.33 88 0.05 2.9 1.4 Inferred 19 100 0.48 56 0.08 2.8 1.7 17 000 0.53 58 0.08 2.7 1.7 1.1 Competence Multiple participants have been involved and contributed to this summary report. -
10 Country Reports on Economic Impacts
10 COUNTRY REPORTS ON ECONOMIC IMPACTS 1 Call: H2020-SC6-MIGRATION-2019 Work Programmes: H2020-EU.3.6.1.1. The mechanisms to promote smart, sustainable and inclusive growth. H2020-EU.3.6.1.2. Trusted organisations, practices, services and policies that are necessary to build resilient, inclusive, participatory, open and creative societies in Europe, in particular taking into account migration, integration and demographic change Deliverable 4.3 – 10 country reports on economic impacts. Editors: Caputo Maria Luisa, Bianchi Michele, Andrea Membretti, and Simone Baglioni Authors: Austria: Marika Gruber, Ingrid Machold, Lisa Bauchinger, Thomas Dax, Christina Lobnig, Jessica Pöcher and Kathrin Zupan Bulgaria: Anna Krasteva, CERMES/NBU with the support of Chaya Koleva and Vanina Ninova Finland: Daniel Rauhut, Pirjo Pöllänen, Havukainen, Lauri, Jussi Laine, Olga Davydova-Minguet Germany: Stefan Kordel and Tobias Weidinger, with support from Anne Güller-Frey Italy: Monica Gilli and Andrea Membretti Norway: Veronica Blumenthal and Per Olav Lund Spain: Raúl Lardiés-Bosque and Nuria Del Olmo-Vicén Sweden: Ulf Hansson, Anna Klerby, Zuzana Macuchova Turkey: Koray Akay and Kübra Doğan Yenisey United Kingdom: Maria Luisa Caputo, Michele Bianchi, Martina Lo Cascio, Simone Baglioni 2 Approved by Work Package Managers of WP 4: Simone Baglioni and Maria Luisa Caputo, University of Parma (20/06/21) Approved by the Scientific Head: Andrea Membretti, University of Eastern Finland (27/06/21) Approved by the Project Coordinator: Jussi Laine, University of Eastern Finland (29/06/21) DOI: 10.5281/zenodo.5017813 How to cite: Caputo M. L. et al. (2021) (eds.) “10 country reports on economic impact” MATILDE Deliverable 4.3 DOI: 10.5281/zenodo.5017813 This document was produced under the terms and conditions of Grant Agreement No. -
200 Dpi) Å 30 S 1:78000 N
450000 460000 470000 480000 490000 14° 0'0"E 14° 10'0"E 14° 20'0"E 14° 30'0"E 14° 40'0"E 14° 50'0"E GLIDE num b er: N/A Activa tion ID: EM S R280 5 0 Product N.: 02VANS BRO, v1, English 0 4 n 4 0 0 400 0 å 0 0 500 0 40 s 0 0 0 4 300 4 4 a 0 r Vansbro - SWEDEN ) 3 3 18 0 300 0 3 5 /20 Mora 0 0 0 4 B 0 0 0 0 00 27/ 2 ( 0 T 4 S A AR 400 0 Flood - Situation as of 27/04/2018 RAD 0 0 0 3 3 4 N 0 " Delinea tion M a p - M ONIT 02 0 0 ' 0 4 0 0 0 0 4 4 0 ° 0 N 0 4 0 " 6 Jämtlands 0 0 0 5 ' 0 0 Gävleborgs 4 4 län 00 ° 4 0 4 4 6 0 län 0 0 0 Malung-Sälen 4 n L 0 0 0 e j 3 0 D u 3 g 0 a l s 0 0 V na n ä 4 0 a v s a t n e 05 r r 500 ä d J a 0 l 0 , Gulf of 4 3 D 0 0 Bothnia 4 0 a 0 0 0 04 Sweden 0 5 l 0 Dalarnas län 4 Norwegian Sea 40 0 400 01 300 (! 02 03 Finla nd G Va nsb ro Gulf of Bothnia o Norwa y ta 3 UppSstoaclkaholm 0 0 4 ^ 0 Estonia 0 North län A Sea 4 rb og La tvia Russia n 0 F Baltic 0 a Sea a Denym a rk 4 n r Federa tion Malung Värmlands i s 0 0 0 0 a 0 3 0 Leksand n 0 0 ) 0 län 0 0 7 0 2 1 2 Västmanlands Stockholms 7 0 7 6 ) 6 4 2 S va r län / 7 län ta n 30 00 , A 8 1 r km 0 b Baltic 3 0 Örebro / o 0 2 g Sea 6 / S tockholm 0 a Södermanlands län a n ^ 2 7 län 30 0 ( 0 0 0 3 0 / 3 2 0 0 - 6 0 4 l 0 e ( 3 n i 2 0 t - 0 l n Cartographic Information e e V n i S t 0 a n 0 0 n 0 3 4 0 e Full color IS O A1, m edium resolution (200 dpi) å 30 S 1:78000 n 0 0 1,5 3 6 40 0 0 3 km 00 0 3 4 n 0 0 e 4 g 0 0 ä Grid: WGS 1984 U T M Z one 33N m a p coordina te system 40 sv nd T ick m a rks: WGS 84 geogra phica l coordina te system sa ± ek L 400 Legend 3 -
Final Report
TOWN Small and medium sized towns in their functional territorial context Applied Research 2013/1/23 Case Study Report | Sweden Version 15th May, 2014 ESPON 2013 1 This report presents the interim results of an Applied Research Project conducted within the framework of the ESPON 2013 Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The partnership behind the ESPON Programme consists of the EU Commission and the Member States of the EU27, plus Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. Each partner is represented in the ESPON Monitoring Committee. This report does not necessarily reflect the opinion of the members of the Monitoring Committee. Information on the ESPON Programme and projects can be found on www.espon.eu The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This basic report exists only in an electronic version. © ESPON & University of Leuven, 2013. Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON Coordination Unit in Luxembourg. ESPON 2013 2 List of authors Mats Johansson (editor, text, data processing) Jan Haas (text, data processing, map-making) Elisabetta Troglio (map-making) Rosa Gumà Altés (data processing) Christian Lundh (interviews) ESPON 2013 3 Table of Contents 1. NATIONAL CONTEXT ........................................................................... 8 1.1 National/regional definitions of SMSTs .......................................... 14 1.2 SMSTs in national/regional settlement system: a literature overview .................................................................................................. 24 1.3 Territorial organization of local government system ...................... 25 2. TERRITORIAL INDENTIFICATION OF SMSTS .................................. 30 2.1 Validation of the identification of SMSTS based on morphological/geomatic approach .......................................................... -
Ut Till Bygdens Alla Hörn? – En Studie Om Kommunbygderådets Funktion I Hedemora Kommun
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Ut till bygdens alla hörn? – En studie om kommunbygderådets funktion i Hedemora kommun To every corner within the community? – A study of the function of a rural municipal network in Hedemora municipality Josefin Eriksson Institutionen för stad och land Examensarbete • 30 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2015 Ut till bygdens alla hörn? – En studie om kommunbygderådets funktion i Hedemora kommun To every corner within the community? - A study of the function of a rural municipal network in Hedemora municipality Josefin Eriksson Handledare: Elinor Carlbrand Institutionen för stad och land, SLU Examinator: Emil Sandström Institutionen för stad och land, SLU Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: Avancerad nivå, A1E Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0797 Program/utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Utgivningsår: 2015 Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: kommunbygderåd, dialog, demokrati, kommunal samverkan, förväntan Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land Sammanfattning Under 1900-talets andra hälft genomfördes kommunsammanslagningar i Sverige. Sammanslagningarna innebar större och färre kommuner, vilket ledde till en för- ändrad struktur på landsbygder runt om i landet. Kommunbygderåd bildades som en del i Hela Sverige ska levas led att stödja och organisera -
Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet.