DOCSLIB.ORG

Marknad I Röros Per Gudmunds

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

1/2017 AMERIKANSKT SPELMANSLAG BLICKAR FRAMÅT DE SPELAR PÅ FOLKMUSIKFESTEN I STJÄRNSUND PÅ VINTER- MARKNAD I RÖROS PER GUDMUNDSON: ÖPPNA ARKIVEN! HANS LISPER "Han var en skicklig fiolspelare och en fantastisk dansspelman. Det var världens sväng när Hans Lisper spelade." Till Dalarnas Spelmän Redaktören har ordet www.dalarnasspelmansförbund.se Innehåll: "Detta häfte är ett första försök att skapa ett re- Innan jag flyttade till Dalarna 1993 och blev chef för 2. Inledare Vid adressändring: meddela kansliet gelbundet utkommande medlemsblad för Dalarnas Dalarnas museum var jag i Jämtland bland annat un- 3. Redaktören har ordet Kansli: Brita Ström, Dalagatan 7, 795 31 Spelmansförbund. Avsikten är att därigenom åstad- der tio år ordförande för Heimbygdas spelmansför- 4. Han var en konstnär, Hans Lisper Rättvik. 0248-79 70 50, 0730-337 991, info@ komma en länk som binder oss alla Dalarnas Spel- bund. Jag är själv inte spelman (utan gitarrist i Faluns 6. "Fant-Hans" som jag minns honom dalarnasspelmansforbund.se 8. Per Gudmundson: Öppna arkivet män samman, ett språkrör där var och en får yttra sig gubbrockband Dalecarlian Retro Band) men är en 9. Nu är Dalarnas sångnätverk igång Ordförande: Pontus Selderman, pontus@ och föra talan i angelägenheter som tonar i samklang älskare av folkmusik och har en musikalisk familj. 9. Naturakustikreservat i Södra Dalarna dalarnasspelmansforbund.se 10. Folkmusikfesten i Stjärnsund med våra idéer och vårt arbete.” När jag i höstas beklagade mig för 11. Musik i alla rum under Vice ordförande: Johan Nylander Det som är perfekt formulerat bör inte Sekreterare: Sofia Sandén Pontus Selderman att det var ganska Midvinterstämman Kassör/registeransvarig: Kalle Liljeberg skrivas om. Orden är Knis Karls och trist att vara pensionär och succesivt 11. Bingsjöpolskor med Bingsjöbor prydde det första stencilerade med- 12. Amerikanskt spelmanslag blickar Övriga styrelseledarmöter: Tommy Gjers, förlora tidigare nätverk så frågade framåt Therese Olsson, Emma Tysk lemsbladet från 1945, utgivet bara han om jag inte ville bli redaktör för 14. Folkliga koraler - då och nu några år efter spelmansförbundets 15. Spelmanspodden Styrelsesuppleanter: Anna-Karin Jobs Arn- Dalarnas Spelmansblad. Efter några Ryan Garrison Foto: bildande. Zhang Yang Foto: 16. Vi minns Olle Wallman berg, Anders Bjernulf, Linnéa Hedvall, Jon dagars betänketid så tackade jag ja. 17. Notiser Holmén, Lars Moberg, Olle Moraeus, Sven 18. På vintermarknad i Röros Roos Och precis som Knis Karl uttryckte Den 23 januari hade vi det första 20. Från arkivet: Om ett par saken tycker jag att Dalarnas Spel- Horn- och blåssektion: John-Erik Eggens, redaktionsmötet på Folkmusikens Särnaspelmän sammankallande mansblad skall fungera, innehållet hus i Rättvik med åtta engagerade 21. Spelmansförbundet i sociala medier Nyckelharpssektion: Olle Plahn, sammankal- skall spegla förbundets verksamhet. 22. Notiser lande redaktionsmedlemmar och spikade 22. Annonser Vissektion: Lissman Gunnar Thuresson, sam- Och alla skall känna sig välkomna att yttra sig, utan att behöva innehållet i den tidskrift du nu håller i handen. Det har varit 23. Info om Studieförbundet Bilda mankallande bli refuserade. fantastiskt spännande – och kommer framför allt att bli - att 24. Kalendarium Försäkringen: Sven Roos, 072-721 06 46, lära känna fler och fler av Dalarnas folkmusiker. Pressbild Foto: [email protected] Dalarnas Spelmansblad i dess olika former under åren har all- tid varit en mycket uppskattad del av medlemskapet i förbun- Det finns en enorm urkraft i Dalarnas folkmusikrörelse, som Uppgifterna i Dalarnas spelmansförbunds (DSF) medlemsregister används till tidnings- det. Knis Karl förstod tidigt vikten av kommunikation och en avspeglar sig i att Dalarnas Spelmansförbund har landets och adressutskick och för DSF’s adminis- ”länk som binder oss samman”. Jag tror att han hade jublat om största medlemsantal av alla spelmansförbund. Men det hin- tration. Adressetiketter kan beställas och användas av intresserade. han dessutom hade haft dagens sociala medier och teknik till drar inte vi bör rekrytera ännu fler medlemmar. Till exempel sitt förfogande. så planerar Linnéa Hedvall att skapa en ungdomssektion inom MEDLEMSAVGIFT FÖR 2017 150 kronor. Upp till 16 år: 75 kronor. För Dalarnas Spelmansblad är i dag en av många kommuni- spelmansförbundet. Medlemmar bosatta utanför Sverige: 250 kronor. kationskanaler för förbundet. Dessutom har vi en fin hemsida Tidskriften Spelmansbladet avses i fortsättningen utkomma (Tidningarna Dalarnas spelmansblad och och få folkmusikinstitutioner är lika aktiva som vi på sociala med två nummer per år – ett i maj och ett i december. Jag är Spelmannen ingår i avgiften.) medier såsom Facebook, Instagram och t o m Snapchat! redaktör och jobbar tillsammans med Jens Höglin (studieför- Medlemskap löses enklast via www.dalar- bundet Bilda) som svarar för formgivning/layout. nasspelmansforbund.se, vid frågor kontakta Och som det inte skulle vara nog har vi nu också ett eget lju- Spelmansbladet framför sina hjärtliga kansliet. dande kommunikationsverktyg – podcastprogrammet ”Spel- gratulationer till Sofia Sandén som vann Vi hoppas att tidskriften efter två års uppehåll ska bli uppskat- priset för "Årets folkmusik" i Dalarnas egen Ansvarig utgivare: Lars Moberg manspodden”. Här visar den moderna tekniken sin slagkraft. tad av medlemmarna. Vi uppmanar alla medlemmar att till Grammisgala, Dalecarlia Music Awards [email protected] När vi inte kan förmå public service att spela vår musik, Redaktör: Jan Raihle redaktören inkomma med förslag till angelägna artiklar och ANNONSERING [email protected] skapar vi vårt eget radioprogram som kan höras över hela inlägg till Spelmansbladet. Tidskriften är spelmansförbundets Boka annonsplats senast vid annonsstopp. Grafisk form/layout: Jens Höglin världen! Har du inte lyssnat på de senaste avsnitten, logga in Redaktionen förbehåller sig rätten att neka an- Omslagsfoto: Håkan Olsén språkrör och vill engagera alla folkmusikeldsjälar i Dalarna. nonsplats. Leverera tryckfärdig annons senast Tryck: Sahlanders Grafiska, Falun på hemsidan och njut! två veckor efter annonsstopp. ISSN 02880-6584 Välkommen till Dalarnas Spelmansblad! Men för mig som jobbar i pappersbranschen är det ändå något Priser/mått Helsida: 2000 kr (bredd 185 mm, höjd 273 Tidningen utkommer med två nummer per år visst med en riktig tidning! Det känns fantastiskt roligt att mm) - i maj och december Trevlig läsning! Dalarnas Spelmansblad nu återupptas. Och jag önskar den nya Utfallande helsida: 2000 kr (bredd 210 mm, höjd 297 mm och utfall 5 mm på alla sidor) Jan Raihle redaktionen lycka till med sitt viktiga arbete. Halvsida: 1200 kr (bredd 185 mm, höjd 135 [email protected] mm) 070-606 22 59 Fjärdedel: 800 kr (bredd 90 mm, höjd 135 Pontus Selderman mm) Ordförande i Dalarnas Spelmansförbund Åttondel: 500 kr (bredd 90 mm, höjd 67,5 mm) 2 3 han uppmuntrade Hans att skaffa flera ben att stå på. Hans Det var världens sväng när Hans Lisper spelade. tog Hellands ord på allvar och fick så småningom med sig Vad tycker du om hans låtar? en utbildning som violinpedagog i bagaget. Det kräver oftast en hel del jobb för att lära sig en Lisper- Hans Lispers kontakter i fiolmakarvärlden skulle ta honom låt, men det är det ju värt. Han gjorde flera valser som är till byggarlandet framför andra, Italien. Han lärde känna "Han var en konstnär, riktiga pärlor. Tvillingvalsen, Västerdalälven och Fossum- Piero Badalassi, känd fiolbyggare i Pisa. Goda vitsord valsen är några sådana. efter somrar som elev tog honom vidare till en av Italiens bäst renommerade byggare, Giovanni Battista Morassi i Har du någon egen favorit bland Lisperlåtarna som du Cremona. Med mästarbrev från Italien drog Hans vidare i gärna spelar? livet. Hans Lisper" För tillfället är det en pols i Rörosstil, Leken hass Jan Iver. Dags för mera Norge. Kalle Almlöf instämmer. Målselv, vackert beläget vid en laxälv mellan Narvik och Hans hade en driven teknik, kunde använda sig av den Tromsö skulle bli Hans Lispers hemort under några år vid och få till ett bra driv och sväng på låtarna, säger Kalle. Vi slutet av sjuttiotalet. Hans undervisade i musik, och med spelade tillsammans en del och efter en turné i Danmark bandet Fossegrimen spelade han till dans från Bodö till gjorde vi en spelning i Lund som till och med imponerade Vadsö. Med skivan Snöskree satte gruppen "en ny standard på stadens klassiska musiker. för den folkmusikbaserade gammeldansen i Nordnorge", skriver Terje Foshaug på konvolutet till Hans Lisper som gick bort 2007 lever en återutgivning av skivan 2012. genom sina låtar och instrument. Och en "Det kräver decemberkväll förra året var det Hans Lis- Efter några år i norr lockades Hans per för hela slanten i Malungs kyrka. Där söderut till Röros, nästa anhalt på oftast en hel fanns spelmanslaget, förstärkt med Pers Norgefärden. En viktig musikalisk Hans Olsson, Rättvik och dragspelaren inspirationskälla var traktens nestor i del jobb för Bent Helgren Jacobsen, Röros. Båda har polsbranschen, Peder Nyhus. Av honom att lära sig spelat en hel del med Hans Lisper, Bent lärde Hans Rörosmusiken. Ytterliga- som medlem i gruppen Fossegrimen. re skivutgivning skulle det också bli. en Lisperlåt, Namnet på gruppen det samma, men en Hur resonerade ni inom spelmanslaget när ny upplaga av Fossegrimen var det som men det är ni bestämde att genomföra en Lisperkon- spelade. det ju värt." sert? Hans var även kappleiksspelman, täv- Det var ett bra sätt att minnas Hans som lade i låtspel på norskt vis. Dock med Hans Bohm den gode kompositör och spelman han var, tveksam framgång. Hörde honom en säger Hans Bohm. Och som en riktig ut- Foto: Hans Bohm gång spela upp sin Tvillingvals på di- maning för spelmanslaget. På senare år har många fioler så småningom. striktskappleik i Hamar. Lät alldeles utmärkt. Men svenska allt fler av hans låtar börjat spelas i laget. Det började bli Spelman, fiolbyggare, låtmakare. Han läge för en konsert. Vi ville göra det högtidligt, därför blev Sent sextio- och tidigt sjuttiotal, en tid när mycket hände framgångar på norsk kappleik? Nej, domarna var nog inte gick bort för tio år sedan 61 år gammal. det i Malungs kyrka.
Recommended publications
  • Käll- Och Litteraturförteckning

    Käll- Och Litteraturförteckning

    Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands
  • Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning

    Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning

    Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag SMEDJEBACKENS kommun 2013-2017 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen ska harmoniera med kommunens översiktsplan och ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 – 2017. Planen omfattar ett måldokument, ett åtgärdsdokument samt ett underlagsdokument. Måldokumentet beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden. Åtgärdsdokumentet förankras i kommunstyrelsen och kan revideras löpande. Underlagsdokumentet bifogas handlingarna. Dokumentstrukturen framgår nedan. Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och mål Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward

    VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward

    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
  • Networks for Development in Restrim Case Studies

    Networks for Development in Restrim Case Studies

    Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS
  • Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020

    Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020

    Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016
  • Byggmax Opens in Smedjebacken

    Byggmax Opens in Smedjebacken

    Smedjebacken 2012-04-02 Press invitation: Byggmax opens in Smedjebacken On the 5th of April, Byggmax holds an opening ceremony, to mark the opening of Byggmax store in Smedjebacken. The Municipal Commissioner, Leif Nilsson gives a short speech and will also saw a board in half to mark the official opening of the store. Place: Bryggarvägen 5 Time: April 5th, 10 am, local time Program • The head of the Municipal Commissioner, Leif Nilsson, holds an opening speech and saws a board to mark the official opening of the store. • Regional manager Daniel Svensk, speaks about the opening in Smedjebacken and plans for the future. • The store operations manager Pawel Lenert participates. Free hot dogs and lemonade will be served to all customers during the opening day. RSVP to Daniel Svensk either by phone +4676-11 90 103 or by e-mail: [email protected] Background to Byggmaxʼs establishment in Smedjebacken The low-price retailer Byggmax opens a store near Ludvika in the spring of 2012. Byggmax has more than doubled the number of stores in Sweden since 2003. There are currently 59 stores throughout the country. - For a long time we have wanted to establish a location in Smedjebacken/Ludvika, and now we have found a good location for Byggmax, Our stores in Falun, Borlänge and Avesta are doing well, so it feels great to be able to open in Smedjebacken. Says Daniel Svensk, regional manager at Byggmax. Byggmax have found a good location in Smedjebacken, with a large space and the opportunity to establish Byggmaxʼs concept. Overall, a space of approximately 8000 sqm is necessary, where the retail store and the drive-in occupy most of the space.
  • Familjecentraler I Dalarna Samt Att Skapa En Utgångspunkt För Ökad Likvärdighet På Familjecentalerna

    Familjecentraler I Dalarna Samt Att Skapa En Utgångspunkt För Ökad Likvärdighet På Familjecentalerna

    Boberg Pettersson Kristina /Division Primärvård /Falun FAMILJECENTRALER 191210, version 1:1 Foto: Mostphotos I DALARNA En inventering hösten 2019 Innehåll Ingress ..................................................................................................................................................... 2 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 3 Syfte ......................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 Genomförande ........................................................................................................................................ 4 Resultat .................................................................................................................................................... 4 När startade familjecentralen? ........................................................................................................... 4 Samlokalisering .................................................................................................................................... 5 Öppna förskolan
  • Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna

    Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna

    Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.
  • Meyer's Accent Contours Revisited

    Meyer's Accent Contours Revisited

    TMH-QPSR Vol. 44 – Fonetik 2002 Meyer’s accent contours revisited Olle Engstrand1 and Gunnar Nyström2 1Department of Linguistics, Stockholm University 2Institute for Dialectology, Onomastics and Folklore Research (SOFI), Uppsala Abstract Do E.A. Meyer’s tonal word accents contours from the Swedish dialects provide a reliable basis for quantitative analysis? Measurements made on acute and grave tone-peaks in a number of dialects spoken in the province of Dalarna suggested that the timing of grave tonal peaks tended to vary systematically from south-east to north-west. The former dialects had relatively late and the latter relatively early tone-peaks. This finding suggests that Meyer’s accent data may be sufficiently accurate to reflect systematic variation within broad dialect areas. Implications for the historical development of the Dalarna dialects are discussed. Introduction Several decades ago, E.A. Meyer compiled his pioneering survey of tonal word accent contours in 100 Swedish dialects (Meyer 1937, 1954). Pitch curves were automatically generated using a pitch meter that Meyer himself had invented. The original pitch curves are thus likely to be quite accurate. To enhance the dialect-specific tonal characteristics, the original contours were time-normalized, averaged and smoothed by Figure 1. Tonal contours representing the eye. These schematized contours were arranged Central Swedish dialects (Stockholm, upper by province and displayed on charts. panel) and the Dalarna dialects (Leksand, lower The Meyer contours have proved useful in panel). establishing accent-based dialect typologies In this paper, the question is raised whether the (Gårding 1977, Bruce & Gårding 1978, Öhman Gårding and Bruce scheme can be elaborated to 1967).
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden

    Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden

    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Bostad 2080040 Elsborg, Östanfors, Lustigknopp m fl i Falu centrum 2080041 Slaggatan, Bergmästarg i Falu centrum 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Butik 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2001 Kontor 2080042 Åsgatan, Holmgatan, Falanhuset i Falu centrum 2080043 Regementsområdet i Falun 2081058 Östermalm i Borlänge kommun 2081059 Borlänge centrum, kv Ringen, Hushagen, Forsa mfl 2081060 Borlänge centrum 2081061 Kupolen i Borlänge kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Bostad 2023008 Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun 2029031 Leksands centrum 2080032 Falun, Främby, Galgberget, Kvarnb. m fl områden i SÖ Falun 2080045 Falun, Tallen FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 18 Dalarnas län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2002 Butik 2081068 Norra Backa, Ikeaområdet i Borlänge kommun 2084070 Avesta centrum, del av Kungsgatan FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 18
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
  • The Blend of Normative Uncertainty and Commercial Immaturity in Swedish Ice Hockey

    The Blend of Normative Uncertainty and Commercial Immaturity in Swedish Ice Hockey

    The Blend of Normative Uncertainty and Commercial Immaturity in Swedish Ice Hockey Re-submitted for publication in Sport in Society (February 2014). By describing and analysing normative uncertainties and the commercial immaturity in Swedish ice hockey (SHL/SIHA), this article focuses on the tension and dialectics in Swedish sport; increasingly greater commercial attempts (i.e., entrepreneurship, ‘Americanisation’, multi-arenas, innovations and public limited companies (plcs)) have to be mixed with a generally non-profit making organisation (e.g., the Swedish Sports Confederation) and its traditional values of health, democracy and youth sports and fosterage. In this respect, the elite ice hockey clubs are situated in a legal culture of two parallel norm systems: the tradition of self-regulation in sport and in civil law (e.g., commercial law). Indeed, the incoherent blend of idealism and commercialism in Swedish elite hockey appears to be fertile ground for hazardous (sports) management and indebtedness. This mix of ‘uncertainty’ and ’immaturity’ has given rise to various financial trickeries and negligence, which have subsequently developed into legal matters. Consequently, the legal system appears to have become a playground for Swedish ice hockey. This article reflects on the reasons and the rationale in this frictional development by focusing on a legal case that comes under the Business Reorganisation Act. The analysis reveals support for a ‘soft’ juridification process in Swedish ice hockey in order to handle the charging tension of the two parallel norm systems. Keywords: entrepreneurship, public limited company (plc.), non-profit-organisation, bankruptcy, business reorganisation, juridification. Introduction Swedish ice hockey, and particularly SHL, the premier league, is claimed to be the most commercially developed Swedish sport in terms of financial turnovers1 and commercial magnetism.