STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:131

1987:131 Motion av Brit Rundberg (vpk) om nya buss-färje-linjer som en första etapp i en utbyggnad av genvägar och ringlinjer för kollektivtrafiken

Det saknas tvärförbindelser och ringlinjer för kollektivtrafiken iStorstockholm. Det finns t. ex. behov av förbindelser mellan östra Södermalm och Östermalm samt mellan Nacka och Lidingö. Men detta motiverar inte en sexfilig motorväg (Osterleden) tvärs över Djurgården. Det finns enklare och mer miljövänliga alternativ. 1 avvaktan på nya spårbundna ringlinjer föreslår jag att man prövar specilla färjor för bussar och passagerare. Dessa färjor bör kombineras med nya busslinjer där det i dag finns felande län:r På så sätt kan man snabbt och enkelt skapa genvägar. Jag vill visa på tre ställen som skulle vara lämpliga för nya buss-färjea Busslinje 54 kan förlängas i båda ändar och genom en buss-färje-linje mellaa Stadsgården/Masthamnen och Djurgården (eventuellt Beckholmen) kan en kollek- liv ringlinje ordnas i innerstan. Denna färjelinje kan också utnyttjas för en helt ny busslinje: Ropsten - östra Gärdet - Djurgården —Henriksdal— Hammarby industri område—Gullmarsplan. Denna busslinje får direkt kontakt med ra fik från Lidingö, Nacka-Värmdö och söderförorterna. Längre österut, mellan Lidingö/Gåshaga och Nacka/Hasselud linje länka samman Lidingöbanan med Nacka-Värmdöbussarn: man också överväga om viss nyttotrafik kan få utnyttja färjan Västerut finns flera ställen som är lämpliga för buss-färje-1inje motorväg över Kungshatt och Lovön. T. ex. kan en färja gå mellan Norsborg ocä Träkvista på Ekerö, som föreslogs i landstingets kollektivtrafikutredning p 1970-talet. Denna färjelinje gör det möjligt att köra expressbussar me Flemingsberg—Botkyrkastaden - Ekerö —Brommaplan - U1vsunda—Su Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att fullmäktige besluta att staden tar initiativ till att skapa nya buss-färje--linjer, bl. a. uppvakta landstinget och berörda kommuner.

1 Stockholm den 23 november 1 P7 2

fle

EN

gotab Stockho'm 1987 14020 STOCKHOLMS STAD *7 Kommunfullmäktige u Motioner 1987:132

1987:132 Motion av Anders Johnson (fp) om försäljning av biblioteks- böcker

Stockholms Stadsbibliotek gallrar regelbundet ut stora mängder böcker. Dessa säljs inte utan förstörs. Detta är skandalöst, dels därför att potentiella bokköpare går miste om en billig bok, dels därför att kommunen går miste om inkomster. På en del håll i landet har man börjat sälja utgallrade böcker. Växjö landsbibliotek fick nyligen in 113 750 kronor för 13 000 böcker. Statens kulturråd har också o uppgivit att de bibliotek som på senare år har sålt utgallrade böcker har redovisat övervägande positiva erfarenheter. En tanke är att ordna försäljningar på biblioteken, vilket skulle locka dit fler besökare. Jag föreslår att biblioteksnämnden får i uppdrag att genomföra prov med försäljning av utgallrade böcker.

Stockholm den 25 november 1987

Anders Johnson

gotab Stockholm 1987 14021

STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:133

1987:133 Motion av Per Sundgren (vpk) om utveckling och använd- ning av solceller

Redan idag finns solceller på den kommersiella marknaden. En anläggning som försörjer ett fritidshus med elektricitet till belysning, radio och TV behöver inte kosta mer än 5 000 kr. Driftkostnaderna är minimala och energin är helt ren. Soicellerna laddar upp batterier så att man kan använda elen när som helst, oberoende av tid på dygnet. Aven om solceller med dagens teknik inte kan klara några större mängder av hela elbehovet kan de bli ett viktigt komplement. Tekniken utvecklas snabbt. Stockholms stad bör på olika sätt stödja utvecklingen och användningen av denna miljövänliga energiform. Det kan betyda att stadens förvaltningar och bolag undersöker om de själva kan använda soicellstekniken. Det kan också betyda att staden stödjer solcellsprojekt utanför stadens eget ansvarsområde. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda kommunala organ i uppdrag att ta initiativ för utveckling och användning av solceller i Stockholm.

Stockholm den 7 december 1987

Per Sundgren

gotab Stockhom 1987 14090

STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:134

1987:134 Motion av Agneta Dreber (sp) och Gunnar Fagerberg (sp) om att lägga igen Smedsuddsvägen så att Rålambshovsparken blir sammanhängande ner till Riddarfjärden

Gångstråket utefter Norr Mälarstrand och Rålambshovsparken har blivit allt populärare för stadens flanörer. Sommartid ses människor i alla åldrar njuta av sol och vatten. Joggarna utnyttjar stranden och parken året runt och vindsurfarnas säsong tycks utökas allt längre in på hösten för varje år. Den nya sommarrestauranten i parken lockar också allt fler besökare. Den stora gräsytan intill utnyttjas flitigt av gymnaster, brännbollsspelare, fotbollsspelare, drakflygare m. fl. Också på vintern är parken en tillgång. Den populära rundskridskobanan har blivit en attraktion för hela stan. Men den allra viktigaste användningen av parken är som lekområde för barnen. Det finns nog inte ett daghem på Kungsholmen som inte minst en dag i veckan har på programmet att besöka Rålambshovsparken. Under lördag/söndag ses familjerna tillsammans njuta av de fria ytorna. Det finns bara en sak som alltjämt är mycket störande. Det är bilarnas intrång i parken på Smedsuddsvägen. Föräldrar och daghemspersonal måste ständigt ha uppsikt över barnen så att de inte rusar ut på gatan. Stockholmspartiet försökte redan för flera år sedan att få bort gatan så att parkområdet kunde bli sammanhängande ner till Riddarfjärden. Nu är det ännu viktigare sedan besökarna tycks öka i takt med att antalet barn på Kungsholmen ökar. Det finns ju knappast något sakligt skäl till att bilarna måste ta sig fram just denna väg eftersom de lika gärna kan ta sig till båtklubbarna från Västerbroplan. Mot denna bakgrund yrkar vi att fullmäktige beslutar att Smedsuddsvägen läggs igen och blir en del av Rålambshovsparken så snart som möjligt.

Stockholm den 7 december 1987

Agneta Dreber Gunnar Fagerberg

gotab Stockhc1m 1987 14091

STOCKHOLMS STAD ,~gk,) Kommunfullmäktige Motioner 1987:135

1987:135 Motion av Ann-Marie Strömberg (vpk) om statsbidragser- sättning för flyktingar

De flesta flyktingar är beroende av socialbidrag för sin försörjning under den första tiden i Sverige, dels medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd, dels under svenskstudietiden på grund av otillräckliga utbildningsbidrag. Många har också andra hjälpbehov, barn behöver skola och daghem med hemspråksundervis- ning, de behöver hälso- och sjukvård m. m. Som kompensation för de utgifter kommuner, som tar emot flyktingar, har lämnar staten statsbidrag, dels täcks utbetalt socialbidrag av statsbidrag upp till 3 år efter att uppehållstillstånd beviljats, och ännu längre tid för åldringar, sjuka och handikappade, dels utbetalas engångs- belopp, schahlonbelopp för varje mottagen flykting som kompensation för den service för flyktingar de mottagande kommunerna skall bygga upp. Systemet är emellertid inte heltäckande. Statsbidrag utbetalas endast för de flyktingar som erhåller uppehållstillstånd som flyktingar eller därmed jämställda. En stor grupp som söker asyl beviljas emellertid uppehållstillstånd inte som flyktingar utan av humanitära skäl eller som anknytningsfall. För dessa beviljas inte statsbidrag. Den grupp människor som erhåller uppehållstillstånd av humanitära skäl är ofta människor som antingen väntat mycket länge på tillstånd och därmed hunnit fara mycket illa, och också människor som är i så dålig fysisk och/eller psykisk kondition att detta är anledningen till att de får stanna. Det rör sig alltså ofta om människor med stora hjälpbehov. Statsbidragssystemet täcker alltså inte kommunernas kostnader fullt ut. Flykting- ars biståndsbehov och servicebehov är inte avhängigt av enligt vilken paragraf de fått uppehållstillstånd utan högst individuellt. Det är heller inte möjligt varken för den enskilde flyktingen eller för kommunerna att veta vilka som kommer att få flyktingstatus och vilka som kommer att få "humanitär" status, och därmed omöjligt att beräkna vilka statsbidrag man har att räkna med för de mottagna flyktingarna. Det är rimligt att de kommuner som tar emot flyktingar får ekonomisk kompensation för sina merutgifter för mottagandet oavsett vilken status flyktingen får på sitt uppehållstillstånd. Och det är stora penningsummar det handlar om, dels full täckning för socialbidragen, dels femsiffriga schablonbelopp per person (även för barn). Jag föreslår kommunfullmåktige besluta att hos statsmakterna hemstäila om ändring av bidragsbestämmelserna så att statsbidrag för täckande av utbetalt socialbidrag och schablonbelopp utbetalas till kommunerna för varje mottagen asylsökare/flykting oav- sett vilken status på uppehållstillståndet som senare beviljas, samt att statsbidrag utbetalas för barn som föds i Sverige av asylsökare.

Stockholm den 7 december 1987

Anii- A'!a rie Ström berg STOCKHOLMS STAD Kommunfullmäktige ) Motioner 1987:136

1987:136 Motion av Ann-Marie Strömberg (vpk) om fullmäktiges arbetstider

Tisdagen den 24 november 1987 började fullmäktiges budgetmöte kl. 10.00 och slutade kl. 03.30 morgonen därpå. Förhandlingarna återupptogs sedan kl. 10.00 samma dag. Detta förhållande är ett hot mot demokratin och ett hot mot jämställdheten. Kulturnämndsdebatten torde ha gått såväl många ledamöter som massmedia och allmänhet förbi. Då debatten påbörjades först efter midnatt, och åtskilliga ledamö- ter befann sig i hel- eller haivsovande tillstånd. Det är tråkigt för de ledamöter som förberett sig för debatt. Att tala för tomma stolar och/eller trötta kollegor. Debatten oavsett ämnen kommer helt i skymundan och då även deltagande debattörer är trötta är det risk för att det heller inte blir bra. Det är också viss risk för att besluten kan bli fel, när voteringarna kommer framåt nattkröken är det lätt hänt att tänka - därmed rösta - fel. Det är inte konstigt att människor (kanske främst kvinnor och småbarnsföräldrar) drar sig för att ge sig in i politiken med arbetstider som dessa. Naturligtvis måste tid ges till debatt. Debatten skall inte strypas men fullmäktiges ledamöter måste ha drägliga arbetsformer om allmänhet och massmedia skall ha praktisk möjlighet att lyssna och ta del av debatten. Med anledning av ovanstående föreslås fullmäktige besluta att förhandlingarna vid fullmäktiges sammanträden skall inriktas på att vara avslutade senast kl. 22.00 och att endast smärre tidsöverdrag där får förekomma att ha en reservdag avsatt för den händelse att tidsschemat inte håller.

Stockholm den 7 december 1987

Ann-Marie Strömberg

gotab Stockholm 1987 14093

STOCKHOLMS STAD Kommunfullmäktige Motioner 1987:137

1987:137 Motion av Anders Johnson (fp) om ljusreklam på Medbor- garplatsen

Vad vore Slussen utan Stomatol-skylten? Vad vore Piccadilly Circus utan all ljusreklam? Svar: inte mycket mer än vilket landsortstorg som helst. Ljusreklam är en viktig del av storstadens miljö: färgrik, stor, rörlig. 1 Stockholm har vi valt att vara relativt återhållsamma med ljusreklam i innerstaden. Normalt tillåts endast skyltar som har direkt anknytning till den verksamhet som bedrivs på platsen. Placering, utformning och storlek regleras noggrant. Det kan finnas skäl för en sådan linje och resultatet av denna politik är nu en gång för alla en del av stadens miljö. Men vi har också accepterat att på ett par platser tillåta s. k. riksreklam, dvs. ljusreklam utan lokal anknytning till platsen. Riksrek- lamplatser är t. ex. Stureplan och Fridhemsplan. Mitt förslag är nu att även öppna ett annat viktigt torg för riksreklam, nämligen Medborgarplatsen. Längs den västra sidan kommer ett antal nya hus att uppföras och deras slutliga utformning är ännu inte bestämd. Därför vore det bra med ett beslut redan nu, så att arkitektur (och tomträttsavgäld) kan ta hänsyn till detta. Ett sådant beslut skulle markera Medborgarplatsen som centrum på Söder. Det skulle markera reklamens, ljusets och affärslivets betydelse för storstaden. Genom att kommunen ställer höga kvalitativa krav på ljusreklamens utformning skulle vi också kunna bidra till denna konstforms utveckling. Vi glödlamps- och neonfreaks har nämligen kunnat notera en beklaglig skymningsperiod i ljusreklamens utveck- ling, genom att trista ljuslådor har fått breda ut sig. En annan tanke som bör prövas är att också släppa fram ett större neonkonstverk vid Medborgarplatsen. (Bussterminalen på Slussen har nyligen utsmyckats på detta sätt.) Reklamintäkterna skulle kunna bidra till konstverket. Neonet har ju även på andra sätt än genom reklamen blivit "stadens gas": i diskotek, restauranger, affärer och radio (Neonmagasinet) Jag föreslår att fullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att verka för att Medborgar- platsen får bli riksreklamplats och att ett neonkonstverk placeras där.

Stockholm den 7 december 1987

Anders Johnson gotab Stockholm 1987 14094

STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:138

197:138 Motion av Bitte Engzell (vpk) om satsningar på vindkraft- verk m. m.

"Många bäckar små etc." brukar man säga och det måste i hög grad gälla elproduktion för hushållsanvändning. Ett rent alternativ som kan produceras inom landet är utvecklandet av vindkraftverk och vindsnurror. Stora vindkraftverk testas på ett par blåsiga ställen i Sverige och Stockholm ställer upp med lite pengar till ett projekt på (Gotland?). Det är bra. Men det finns anledning för stan att satsa ytterligare på denna teknik som förhoppningsvis har framtiden för sig. Vad som saknas är kanske en optimism även för småskaliga lösningar. Små kraftverk, vindsnurror, som praktiseras i Danmark, borde kunna vara användbara även i Stockholm, trots mindre blåst. Det vore förnämligt om man även som i Danmark kunde ha ett kraftutbyte på nätet så att fastighetens överskott respektive underskott kan regleras. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att berörda kommunala organ får i uppdrag att göra satsningar på vindkraft enligt vad som ovm beskrivs.

Stockholm den 7 december 1987

Bitte Engzell

gotab Stockholm 1987 14095

STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:139

1987:139 Motion av Birgitta Alexius (sp) och Anne Murray (sp) om omvandling av parkeringspiatsen på Jarlaplan till park

År 1975 motionerade Elisabet Söderström (c) om förslag angående den framtida utformningen av Jarlaplan. Motionärens intention var att området, som då utnyttjades som bussterminal, skulle bli park. Motionen besvarades med att planeringen av det aktuella området var beroende av bussterminaifrågan och planeringen av Norra Realområdet. Bussterminalen har nu flyttat till Valhallavägen och det område, som tidigare användes som terminal är parkeringsplats. Därmed har frågan om det framtida utnyttjandet av detta område åter aktualiserats av människor, som bor i stadsdelen och som skulle vilja att området iordningställdes som park. Dåvarande parkförvalt- ningen har tidigare i flera olika alternativ redovisat hur man skulle kunna åstadkomma en sammanhängande rekreationsyta på Jarlaplan. Parkeringspiatsen ligger till största delen inom kvartersmark på vilken man enligt gällande stadsplan endast kan uppföra byggnad för offentligt ändamål. En mindre del av terminalen är uppförd på gatumark. Denna del av staden saknar parker. Vi yrkar, med hänvisning till ovanstående, att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda kommunala organ att genom en planändring ändra beteckningen för den mark på Jarlaplan som i dag används som parkeringsplats till parkmark, samt att därefter iordningställa detta markområde till park.

Stockholm den 7 december 1987

Birgitta Alexius Anne Murray

gotab Stockhoim 1987 14096

STOCKHOLMS STAD ) Kommunfullmäktige Motioner 1987:140

1987:140 Motion av Brit Rundberg (vpk) om att låta nya spårvägslin- jen - "Djurgårdslinjen" - vända runt Sergels Torg

En politisk majoritet i Stockholm är för en spårvägslinje mellan City och Djurgården. Linjen är avsedd att bli en museispårväg. Men meningen är också att spårvägen ska transportera folk från stans centrum till Djurgården och vice versa. Linjen ska bara vara öppen sommartid och under helger övriga delar av året. Linjen ska få spår mitt i gatan på Strandvägen och på Djurgården, alltså högsta kvalitet för kollektivkörfält. Detta är mycket bra och ligger helt i linje med de krav vpk ställt för innerstans busstrafik. Linjen ska enligt förslaget vända precis som tidigare spårvagn 7 vid Oakhill. 1 stan ska spårvägen få sin ändhållplats på Norrmalmstorg. Men vpk tycker inte att denna spårväg ska ha som huvudsyfte att vara en museielinje. 1 stället bör den byggas för att ge kollektivtrafiken mellan innerstan och Djurgården ett rejält lyft. Den nya linjen bör bli ett första steg i ett mer vittförgrenat nät av spårvägar som täcker innerstan. Mot den bakgrunden är det fel att låta den nya spårvägen vända på Norrmalms- torg.Här blir möjligheterna till byte till T-bana dåliga.NärmasteT-bana utgörs av bara två linjer och det är dessutom ett relativt långt gångavstånd från T- banestationen till Norrmalmstorg. För flertalet T-baneresenärer krävs ett byte för att nå Östermalmstorg. Andstationen bör läggas mer centralt. Det bästa vore om spårvägen kunde förlängas via Hamngatan och Klarabergsgatan till Centralen. Vändslingan skulle i så fall kunna ordnas på det breda utrymmet framför centralhallen. 1 det alternativet får man bra kontakt med de flesta av regionens spårbundna transportmedel. Ett annat alternativ är att använda Sergelrondellen som vändplats. Spårvagnarna kan då ledas i västlig riktning i mittfil Hamngatan fram till Sergels Torg. Därefter får de en egen signalfas runt rondellen och samtidigt låter man dem byta fil till sidofilen. De får sedan av- och påstigningshållplatser längs Hamngatans södra sida mellan Beridarbansgatan och Regeringsgatan. Allra helst bör Beridarbansgatan läggas igen helt mellan Brunkebergstorg och Sergels Torg. Spårvagnshållplatsen kan då ordnas intill Kulturhuset. Spårvagnarna kan sedan fortsätta i högerfil längs hela Hamngatans södra sida fram till Kungsträdgårdsgatan, där spårvagnen åter förs ut till mitten av gatan. Det finns här inget behov av bilangöring varför spårvägen ej hindrar övrig trafik. För att skydda fotgängare kan ett kort staket sättas upp mot spårvgfilen. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar att ansvarig kommunal instans vid den fortsatta planeringen för den nya spårvägslinjen City-Djurgården arbetar för att Sergels Torg i stället för Norrmalmstorg blir ändhållplats i innerstan.

Stockholm den 7 december 1987

Brit Rundberg

gotab Stockholm 1987 14097