Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Emelie Ekström-Eriksson Title Stockholms city – en mötesplats? Issue 37 Year of Publication 1999 Pages 109–122 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Stockholms city - en mötesplats?

av Emelie Ekström-Eriksson

Torgen har i alla tider varit stadens naturliga träff¬ vid Stockholms universitet. För den nu aktuella punkter, liksom även gaturummet förr hade en vik¬ upprustningen av city finns ännu ingen cityplan, tig social funktion. Med tiden kom på många håll varför den delen av undersökningen som rör dagens vissa gator till och med att få karaktären av väl eta¬ situation främst grundas på intervjuer med stadsar¬ blerade promenadstråk. I Stockholm kan Stureplan kitekten Per Kallstenius och med andra ansvariga och Birger Jarlsgatan nämnas som exempel. Allt och engagerade. eftersom tekniken och samhället utvecklades förän¬

drades också människans sätt att umgås, man bör¬ Stockholm vid jade träffas inomhus och på bestämda tider ocb sekelskiftet platser. Detta avspeglades också i stadsplaneringen, Industrialismen kom sent till Sverige, och från då städernas centra alltmer fick rollen av arbetsplats 1800-talets mitt kom den att medföra en explo¬ och mindre en plats för sociala möten. Begreppet sionsartad befolkningsökning i Stockholm. 1872 mötesplats kan definieras på olika sätt. Det jag läg¬ invigdes Stockholms centralstation. Det för sin tid ger i begreppet är både det uppgjorda mötet och det ovanliga och djärva beslutet att leda in stambanan vardagligt oförutsedda mötet mellan enskilda indi¬ genom stadens centrala bebyggelse bidrog mycket vider eller människor i grupp. Idag menar många, starkt till att stadens tyngdpunkt kom att förskjutas både politiker och allmänhet, att Stockholms city' norrut från Stadsholmen.^ 1866 års planförslag, är - att man efter andra som ”felplanerat” världskriget lades fram av Albert Lindhagen, var i huvud¬ tog för stor hänsyn till biltrafiken och att därför fot¬ sak inriktad på regleringen av malmamas nya gängare och cyklister fick en underordnad roll i pla¬ bostadsområden. Den innehöll även en del större neringen. I debatten har city många gånger beskri¬ gatuvidgningar i stadens centrum. Det kanske mest vits som fult, kallt, stelt och omänskligt; samtidigt kända exemplet är planen på den nästan 70 meter som försvararna av Stockholms city blir allt fler. breda Sveavägen, från Norrtull rakt över Adolf Fre¬ Mot denna bakgrund är frågan berättigad hur stor driks kyrka, Hötorget och Brunkebergstorg till det vikt man i planeringen efter andra världskriget lade utvidgade Gustav Adolfs torg. En nästan ofattbar vid citys funktion som mötesplats, och om synsät¬ trångboddhet och misär präglade livet för det stora tet eventuellt har förändrats fram till idag, samt befolkningsskiktet i Stockholm, men först på 1890- vilka åtgärder som planeras med anledning av talet böljade arbetarklassens bostadsförhållanden detta. Artikeln baseras på min C- och D-uppsats kartläggas i regelrätta bostadsundersökningar. med samma titel.^ Cityplanema 1946, -62, -67 och Från sekelskiftet 1900 expanderade bebyggelsen -77 har granskats, liksom även förarbetet till gene¬ på malmarna. Det ”nya” cityområdet på Nedre ralplanen 1946.1 litteraturen bör geografen William Norrmalm, dit nu också de stora bankerna hade William-Olsson avhandling ”Huvuddragen av flyttats, ställde krav på ny bebyggelse och nya tra¬ Stockholms geografiska utveckling 1850-1930” fiktekniska lösningar för bättre framkomlighet. från 1937 särskilt nämnas. Intervjuer har bland 1912 lades därför fram en generalplan för Nedre annat gjorts med förre stadsbyggnadsdirektörema Norrmalm med förorter, men mycket lite av planen Göran Sidenbladh och Torsten Westman - liksom kom att förverkligas. Under dåvarande förste stads- även med Thomas Hall, professor i konstvetenskap planedirektören Albert Lilienbergs ledning lades

109 Figur 1. Stockholms centra¬ la detaljhandelsområde 1895. Skala 1: 12,000. Källa: William-Olsson, W. “Huvuddragen av Stock¬ holms geografiska utveck¬ ling 1850-1930. ” 1937, denna upplaga 1984.

bred boulevard från Brunnsviken till Slottet. Tan¬ istället en ny generalplan fram år 1928. Några av de ken var inte storslagna visioner som fanns i denna och som kom ny, förslaget hade lagts fram tidigare; bland annat av Jean de la Vallée under 1600-talets att genomföras var Västerbron och Centralbron. mitt och som redan nämnts av Albert Även den nya Slussen byggdes under denna tid Lindhagen med några förändringar från Lilienbergs plan. I pla¬ 1866. Detta var Lilienbergs mest radikala förslag och kom att väcka en nen gavs även ett förslag om Sveavägens förläng¬ livlig debatt. Där Sveavägen skulle korsa ning ner till Gustav Adolfs torg, således som en Klarabergsgatan och Hamngatan tänk-

110 Figur 2. Stockholms centra¬ la detaljhandelsområde 1930. Affärsverksamheten har ökat betydligt i hela regionen. Detta kan också ses på antalet anställda vid bankernas huvudkontor, vilka är koncentrerade till Nedre Norrmalms södra del. Skala 1: 12,000. Källa: William-Olsson, W. “Huvuddragen av Stock¬ holms geografiska utveck¬ ling 1850-1930. ” 1937, denna upplaga 1984.

te man sig dessutom en stor trafikplats. En interna¬ Trots de intensiva diskussioner som fördes under tionell tävling utlystes 1932. Bland de tävlande kan 1920- och 30-talen, då djärva och genomgripande bl.a. nämnas Le Corbusier och Alvar Aalto. Flera ändringsförslag presenterades, förblev malmama av förslagen innebar genomgripande förändringar och centrala Stockholm orörda. Det skulle dröja av Stockholms city, men inget av de inköpta försla¬ ända till tiden efter andra världskrigets slut innan gen kom till utförande.'' några radikala förändringar genomfördes.

111 Den stora cityfömyelsen ytan var ofrånkomlig. För att åstadkomma goda tra¬ fikförbindelser var det nödvändigt att minska be¬

- Nya tänkesätt byggelsetätheten, vilket i sin tur skulle kompense¬ Efter andra världskriget såg man på Stockholm med ras av en fortsatt utbredning av affärsdistriktet. Så nya ögon. Staden hade expanderat kraftigt. I den långt det var möjligt ville man klara detta genom att undersökning som gjordes 1937 av geografen Wil¬ bygga skyskrapor för kontorsändamål. Samtidigt liam William-Olsson beräknades att befolkningen ville man hålla koncentrationen av företag hög skulle fortsätta öka under de närmsta trettio åren. inom cityområdet. Staden behövde därför saneras, De specifikt stadsbildande verksamheterna skulle förnyas och moderniseras. ”Det gäller inte bara att vara de politiska och administrativa liksom handel, ordna rikligare tillgång till ljus, luft och grönska. finansväsende, grosshandel och högre kulturella Det är framför allt frågan om att åstadkomma en verksamheter.^ Av särskilt stor betydelse ansågs bebyggelse, som är fullt ändamålsenlig för de skil¬ vara ”de för hela landet dirigerande organ, som gör da verksamheter, vilka bedrivs inom det centrala Stockholm till dess politiska, ekonomiska och kul¬ arbetsområdet.”'" ”Stockholms stadskärna har för¬ turella huvudstad.”^ Företag från övriga landet för¬ utom sin uppgift som säte för kulturella institutio¬ läde också ofta sina huvudkontor till Stockholm. ner, förvaltning och affärsliv också en speciell Man ville ha den närhet till andra verksamheter och funktion. Stockholm är landets huvudstad, och konsumenter som huvudstaden kunde erbjuda. stadskärnan framstår som rikets centrum.”" Att (Fig. 1 och 2.) skapa ett city som var så ”koncentrerat som de Trafiktekniska framsteg hade tidigt visat sig vara praktiska omständigheterna tillåta” var den vikti¬ stimulerande för storstädernas tillväxt. Bilen hade gaste frågan för att nå den bästa stadsplaneringen." fått ett stort inflytande över människomas vardag Då den ökade trafiken krävde allt mer utrymme, som ett viktigt transportmedel. Därför var det kom trafik- och bebyggelsefrågan i konflikt. Skulle man bevara den naturligt att man i planeringen ville ta hänsyn till gamla stadskärnans historiska och dess behov av större och bredare gator. Man såg nu arkitektoniska värden, eller skulle man bereda plats även en möjlighet att bygga en del av den tunnel¬ för den moderna trafikens krav? Malmamas bo¬ bana som börjat utredas redan på 1930-talet och stadsbebyggelse ansågs vara enformig och trist. som på sikt skulle öka möjligheterna för stadens Dessutom ansåg man dess arkitektur vara svår att expansion. Under andra världskriget kom dessutom kombinera med de tilltänkta nya trafiklederna. ”De flygtrafiken att få en snabb utveckling och man såg skall genom sin skala och husens gruppering och framför sig Stockholm som en nordisk metropol. samspel med vegetation och landskap verka tillta¬ ”Om Stockholm får direkta flygförbindelser med lande för människorna.”" Nödvändigheten av att ta andra världsdelar och måhända utbildas till ett flyg- hänsyn till stadsbildens karaktäristiska drag betona¬ centmm för norra Europa, kommer det att innebära des, samtidigt som man inte ville väja för radikala stora fördelar för svenska företag med behov av ingrepp, där dessa behövdes. Således skulle man ta snabba förbindelser med utlandet att ha sin verk¬ hänsyn till bevarandet av historiska och arkitekto¬ samhet helt eller delvis förlagd till Stockholm. niska miljöer, men samtidigt även till den moderna Likaså kan utländska firmor komma att i ökad ut¬ utvecklingens krav på en modem stad. sträckning lägga avdelningskontor för Sverige eller Trots att stadsplanetänkandet starkt dominerades Skandinavien till Stockholm.”’ av tekniska problemlösningar är det påtagligt att I det nya samhälle som började ta form tog man protesterna vid denna tid var få. Stadens bebyggel¬ hänsyn till tekniska, ekonomiska, administrativa semönster ansågs vara för trångt, inte bara med och politiska behov på ett helt annat sätt än tidiga¬ hänsyn till trafiklederna utan även med avseende på re. Göran Sidenbladh® och Torsten Westman,’ som luft och ljus." Husen var för höga i förhållande till båda innehade tjänster av stor betydelse för stads¬ den då rådande gatubredden, bebyggelsen var tät planernas genomförande, betonar i intervjuer 1994 och gårdarna små och oregelbundna. Staden måste den enorma framtidstro som man hade. Stadens till¬ nu representera den nya funktion som man trodde växt ställde krav på snabba och goda kommunika¬ den skulle få - funktionen som Nordens metropol. tioner, varför man ansåg att en utökning av trafik¬ Man var trött på den misär som staden många gång-

112 Rivs 1962 Sergels torg Most. Sam.-gatan Här blir Åhlén & Holm helt klart 1964 öppnas 1/7 1961 senare P-hus bygger varuhus

Malmskillnadsgatan Provisorisk på viadukt över Hamngatsbacken trafikplats Hamngatan 1965 grävs bort 1962 1962 j NK-bygge7

Figur: 3: Bilden visar planerade och pågående bygg¬ projektet förrän pä 1950-talet och först 1957 öpp¬ nadsprojekt under 60-talets första hälft. Källa: Pressens nades den Bild. viktiga sträckan mellan Hötorget och Slussen.'* Byggandet av tunnelbanan kan på olika sätt sägas vara startsignalen för själva cityomda¬ er erbjöd med sina smala och trånga gator, gränder ningen. Eftersom det var tekniskt nödvändigt att och gårdar, och många längtade efter ljus och luft i konstruera tunnelbanan från gatunivån krävdes fri¬ staden. var en Det ny framtid man gick till mötes. ställande av stora markytor, vilket av borgarrådet Politiker och planerare hade därför i många avseen¬ Yngve Larsson i debatten framhölls som en förut¬ den allmänheten med sig.'’ De gamla husen man sättning för bostadsförhållandenas sanering.Spår¬ rev hade till en början ingen egentlig försvarare, vagnarnas framtid var redan vid denna tid diskute¬ inte ens stadsantikvarien Tord Olsson-Nordberg rad. Bussar var mer obundna än spårvagnarna och som fram till 1962, enligt Göran Sidenbladh, var dessutom mer lättkombinerade med bilarna. Trafik¬ inaktiv.” Senare ville han emellertid spara 30 fas¬ säkerheten ansågs vara dålig i city och man ville tigheter av 600. De nya och yngre arkitekterna gjor¬ med regleringen skapa en säkrare trafikmiljö för de en ny lista med ytterligare 30 hus. Således spa¬ alla typer av trafikanter. rades sammanlagt 60 hus. Kollektivtrafiken var en viktig faktor för att öka citys tillgänglighet, och skulle locka företagen till lokalisering i området. Efter flera års utredande fat¬ Cityplanerna -46 och -62 tade stadsfullmäktige 1941 beslut om att bygga en 1945 godkände stadsfullmäktige en plan för Nedre tunnelbana i Stockholm.” Riktig fart satte dock inte Norrmalm vilket var det första avgörande och prin-

113 cipiella beslutet för cityomvandlingen.^“ Denna sen skapade ”ett arkitektoniskt tema, som hushöj¬ kom i något reviderad form att kallas för City-46. derna i andra delar av Nedre Norrmalm, bör under¬ Ett av huvudsyftena med Nedre Norrmalmsregle- ordna sig”.“ ringen och med City-46 var att göra de mest cen¬ Redan 1963 kom en ny politiskt förankrad över¬ trala och ekonomiskt sämst utnyttjade delarna av sikt om vad den fortsatta verksamheten borde inne¬ cityområdet mer attraktiva för kontors- och affärs- bära - City 62. Grunddragen var i City 62 desamma lokalisering. Planförfattama ville skapa snabba och som i 1946 års plan, men den omfattade ett större ostörda huvudtrafikleder. Göran Sidenbladh och område. Varför behövdes då en ny cityplan så snart Torsten Westman bekräftade också i intervjuer efter den föregående? Bilismen hade ökat avsevärt. 1994 att det handlade om en ren satsning på kon- 1939 års nivå återuppnåddes först 1949, medan den torsverksamheten samt på vad man ansåg vara för¬ fördubblades mellan 1950 och 1955 för att redan bättrade trafiktekniska lösningar för det ständigt vid 1960-talets början återigen ha fördubblats.^ ökade behovet av framkomlighet med bil. Trafiknätet måste därför förbättras ytterligare, fler Många gator skulle nu breddas. Kungsgatan var gator än tidigare borde breddas och bättre parke¬ för smal för att fungera som en tillfredsställande ringsmöjligheter än tidigare skapas. Det var ”bilis¬ trafikled och butiksgata. För den öst-västliga mens genombrott” som kom att bestämma de nya genomfartstrafiken ansågs därför en ny huvudtra¬ kraven på gatustandard. De radiella infartsledema fikled nödvändig, varför Hamngatan och Klara- skulle få en standard motsvarande motorväg, likaså bergsgatan skulle ombildas till breda och bekväma ville man bygga en ringled runt staden med samma trafikleder. I korsningen mellan dessa leder och den standard. Man avsåg dessutom att tillskapa 20.000 framdragna Sveavägen skulle en större öppen plats parkeringsplatser i cityområdet. Kontorsverksam- skapas, Sveaplatsen, senare kallad Sergels Torg. heten och detaljhandeln ställde nya krav pä effekti¬ Efter flera års diskussioner hade man således vitet, attraktivitet och överskådlighet. Med de nya bestämt att Sveavägen skulle ha sitt slut i denna satsningarna i cityområdet steg emellertid markvär¬ korsning, och inte fortsätta ända ner till Gustav det och hyrorna höjdes betydligt, varför många Adolfs torg. Mellan Sergelgatan och Sveavägen företag tvingades flytta till mindre attraktiva områ¬ föreslogs fem tvärställda höghus -fem stolta trum¬ den. petstötar. De två understa våningarna skulle vara framdragna för att skapa terrasser mellan de högre Kritik delarna av byggnaderna. De avsågs bli omsorgsfullt möblerade och skulle bland annat ha daghem, Sveaplatsen var från början tänkt som en trafikför- rekreation och restauranger.^' Dessutom räknade delningsplats. Trots detta hoppades man att platsen man med en betydande ökning av privatbilarnas genom enkla arrangemang skulle kunna bli ”ett vär¬ funktion som färdmedel till butiksområdet. Idag defullt tillskott till de knappa rekreationsmöjlighe- häpnadsväckande synpunkter framfördes som att terna inom Nedre Norrmalm”.^’ Inom Stockholms kunderna till exklusivare butiker borde ostört Handelskammare var man kritisk, då man menade ”kunna parkera vid trottoarkanten”.^ ”Gånggatoma att platsen inte innebar attraktiva butikslägen. Den blir ensidiga, men vad man därmed förlorar av kon¬ restaurant som arkitekten David Helidén hade ritat takt mellan två butiksfasader, kan måhända kom¬ under dammen var även den föremål för kritik: penseras av kontakten med biltrafiken och den sti¬ ”...om restauranten icke får tillräckligt god klass - mulans som denna ger.”“ vilket kan vara svårt med hänsyn till den publik Fastigheterna i staden präglades enligt cityplanen som här kan ifrågakomma - får detta allvarliga ”av stor torftighet” och av att man före sekelskiftet konsekvenser för icke blott här belägna butiker utan hade ägnat ”ett påfallande ljumt intresse åt den även för miljön som sådan.”“ Sergelgatan var, pre¬ arkitektoniska gestaltningen”.^"' Dessutom menade cis som det senare byggda Kulturhuset, politikernas man att den nya bebyggelsen var av sådan karaktär och planerarnas svar på en växande kritik från all¬ att den helst inte borde kombineras med den gamla mänheten.“ Utöver restauranten och det kommande bebyggelsen, utan att den krävde en relativt genom¬ Kulturhuset planerade man emellertid inte för några gripande omdaning av cityområdet. De fem höghu¬ kulturellt sociala verksamheter. Den planerade

114 stadsteater, som skulle ligga vid Hötorget, lyftes ur jön, i synnerhet i samband med större vägarbeten. projektet i brist på investeringsvilliga byggherrar. I Den tidigare planerade matarled, som skulle gå från det kärva förhandlingsläge planerarna hamnat hade Tegelbacken till citys centrala och östliga delar, frågor som mötesplatser och sociala problem ingen hade nu utvecklats till en tunnel - Klaratunneln. hög prioritet, detta trots de så kallade Hötorgskra- Denna var ett av många större vägbyggen som kom vallema 1956 och Berzeliipark-kravallema, där att ändra miljön radikalt. Vidare ville man bredda ungdomarnas svar på frågan varför de betedde sig Tunnelgatan (nuvarande Olof Palmes gata) för att som de gjorde var att de inte hade något att göra.” den skulle bli en avlastande parallellgata till På 60-talet blev kritikerna allt fler men ändå inte Kungsgatan, vilket redan diskuterades i City 46. tillräckligt många och tillräckligt högljudda för att Även denna skulle medföra stora ingrepp i miljön. vinna gehör. Man ville ha ”kammarmusik”, inte Gatan skulle fungera som matargata med direkt¬ ”trumpetstötar”, men saneringen fortskred utan kontakt med stadsmotorvägsystemet, och den skul¬ större hinder.^' Sverige var fortfarande ett land med le byggas på viadukter. Tillsammans med den en uppåtgående ekonomi, ett land i utveckling och omgivande bebyggelsen skulle gatan bilda ”en med en huvudstad som skulle synas. Den första samverkande kommunikationsteknisk och arkitek¬ mera samlade kritiken, vilken dessutom fick viss tonisk organisation”.” Bebyggelsen skulle överens¬ effekt, kom hösten 1962 och vintern 1963.” Emel¬ stämma med trafikleden och denna skulle därför lertid fick inte planerare och politiker påverkas av kantas av kontor och sex parkeringshus för att på så kritik och motsättningar om planerna skulle kunna vis ”skapa liv” i gatubilden.” Gångstråken ville genomföras. Förnyelseplanema hade således ”förts man nu förbättra för att binda samman kollektivtra¬ vidare genom beslut, varom tillräckligt många haft fiken, parkeringshusen samt angränsande stadsde¬ åsikten, att de varit förnuftiga”.” De politiker som lar. Dessa gångtrafikleder skulle bilda gränder, eventuellt var kritiska till planerna kunde inte för¬ gågator, torg och terrasser för att skapa en trevlig vänta sig hjälp av tjänstemän som gemensamt käm¬ och tryggare citymiljö. För dagens läsare av då pade för att få förslagen genomförda. Utåt var där¬ aktuella handlingar är det påfallande hur de tekno¬ för fronten enad och politiker och tjänstemän stod kratiska trafiklösningama fortfarande dominerade, på samma sida.” Figur 3 visar planerade och påbör¬ vilka våldsamma ingrepp i stadsbilden man kunde jade byggnadsprojekt under 60-talets första hälft. tänka sig att tolerera och hur lite man diskuterade de enskilda människomas sociala behov. Stagnation och omprövning, Kritiska röster hördes nu allt oftare. En allt mer ändrad trafikpolitisk uppfattning var synlig redan cityplanerna -67 och -77 under 1960-talets slut. Kritikerna menade ”att sta¬ Vid mitten av 1960-talet utgick man fortfarande dens hela city visserligen är viktig som arbetsplats ifrån att utvecklingen och expansionen skulle fort¬ och köpcentmm, men därutöver är det en mötes¬ sätta. Sergels Torg var ännu inte helt färdigställt. plats, som stadens alla invånare har ett slags ägan¬ Den tänkta breddningen av många av stadens gator derätt till”.” Välkända personer deklarerade sin kri¬ hade genomförts. Till skillnad från i föregående tik, ”de 29” och senare ”de 39”. De skrev debattar¬ planer, ansåg man emellertid nu att saneringen tiklar i dagstidningar, samlade in protestlistor och måste göras så, att en expansion mot norr inte skul¬ skrev till fullmäktige. Kulmen nåddes dock först le hindras. Målsättningarna i City 62 ansågs fortfa¬ under sjuttiotalets början, med det så kallade ”Alm- rande vara bra, men behövde en komplettering - bråket” i Kungsträdgården 1971. Staden skulle City 67. Med City 67 ville man vidareutveckla och bygga en tunnelbaneuppgång i Kungsträdgården förbättra detaljerna. Biltrafiknätet planerades med och ansåg sig därför vara tvungen att fälla parkens utgångspunkt från 1960 års trafikledsplan samt almar. Detta resulterade i enorma protester, nu hade cityplan 62. Målsättningen var att med den moder¬ man fått nog. Almama hade blivit en symbol och na planeringen ”bevara och stadsbildsmässigt för¬ händelsen måste ses som en protest mot hela den stärka”” Stockholms karaktäristiska struktur och nya cityplaneringen. Stockholms city representera¬ bebyggelse från 1600-talet även om man ibland de nu för många en helt ny och till viss del främ¬ kunde komma att tvingas till hårda ingrepp i mil¬ mande stad.

115 Man bör ha i åtanke att detta var en tid då sam¬ också tillskapa ett permanent gångtrafiksystem, hällsdebatten var oerhört intensiv och då inga auk¬ sittplatser i parker, på busshållplatser och på gator toriteter längre var självklara. På universiteten ifrå¬ och torg. Gångstråken i parker och på kajer skulle gasattes allt ”från stadsplaner till läroböcker”. Oron rustas upp, och gång- och cykeltrafiken skulle prio¬ spred sig över hela Europa och kulminerade i stu¬ riteras i signalreglerade korsningar. dentrevolten i Paris och Berlin. I Stockholm ocku¬ 1977 års cityplan kan sägas innebära en vänd¬ perade studenterna sitt kårhus. Samtidigt pågick punkt i efterkrigstidens cityplanering. Till stor del Vietnamkriget och många stockholmare stördes av hade kritikerna blivit hörda, men den tidigare så att man här gick fram i ”pengaöverflöd” och bygg¬ teknokratiskt och ekonomiskt inriktade planeringen de i lyx, samtidigt som detta meningslösa och be- var ändå djupt rotad i de ansvarigas medvetande. sinningslösa krig pågick på andra sidan jorden.^^ Trots alla försök att minska trafikmängderna, för att Dessutom rådde nu skilda åsikter i regering och istället få ett city för gående, lyckades man inte. riksdag, man var inte längre enig om vad som skul¬ Istället ökade genomfartstrafiken. 80% av biltrafi¬ le göras. Samtidigt ställdes man inför ett nytt pro¬ ken på huvudgatorna var genomfartstrafik.'*^ I Norr- blem. De stora företagen hade börjat försvagas och malmsregleringens slutskede var således effekterna var inte längre lika villiga att investera. Sverige av genomförda åtgärder liksom budskapen motsä¬ gick ur perioden av stark ekonomisk tillväxt. Kriti¬ gelsefulla. Trots allt hade många kommit till insikt ken från allmänheten ”slog in fönstren på stadshu¬ om att Stockholms city inte bara kunde vara ett set” och kom att påverka planeringen. Finansbor¬ område för olika typer av ekonomiska verksamhe¬ garrådet Hjalmar Mehr var oerhört skakad och tog ter. Området behövdes även som en gemensam tacksamt emot erbjudandet att flytta ut från stads¬ plats för stadens invånare, en plats för socialt huset. Almbråket knäckte honom.'*" Man beslöt att umgänge - en mötesplats. Figur 4 visar Sergels endast avsluta det man nu höll på att bygga eller Torg och Hötorgshusen under 90-talets första hälft. riva. Därför genomfördes till exempel inte den tänkta breddningen av hela Hamngatan ända fram Den nya Cityfömyelsen till Strandvägen, utan man stannade vid Norr- - malmstorg.'" City idag Efter kommunfullmäktiges antagande av nya ”Målen vi har idag, är morgondagens fel.” riktlinjer för den fortsatta regleringen av Nedre (Jost Assmann, 17 november 1994.) Norrmalm, presenterades City 77. Regleringen skulle nu ske i mindre enheter samt i kortare tids¬ Många av de förutsättningar som en gång låg till perioder, dessutom ville man undvika större och grund för den stora cityomvandlingen är inte läng¬ genomgripande förändringar av kvarter och gatu- re aktuella. Ny teknik och höga marknadshyror har struktur. Målsättningen var att city även i framtiden gjort att de stora företagens kontor i allt högre grad skulle leda regionens ekonomiska och kulturella liv utlokaliseras från centrum. De fem höghusen upp¬ och att city skulle vara attraktivt och lockande. Man fattas inte längre som ”stolta trumpetstötar”, fontä¬ menade nu att regleringen av cityområdet var en nerna runt Sergels Torgs glasobelisk är ofta av¬ ”avslutad enhet” och att man därför i gränsområdet stängda och torget framför Kulturhuset, det torg mot malmamas bostadsbebyggelse inte ville föreslå som skulle sjuda av liv, har ”invaderats av narko¬ ”skalförändringar” och ”stadsbildaccenter”.'*^ På ett maner”. I olika utredningar har Stockholms city be¬ helt annat sätt än tidigare poängterade man betydel¬ skrivits som fult, kallt och människofientligt.'*^ Det sen av att bevara kulturhistoriskt och miljömässigt city som byggdes upp efter andra världskriget är i intressanta inslag i stadsbilden. Man hade också behov av upprustning. Enligt stadsarkitekten Per som målsättning att skapa bättre förutsättningar för Kallstenius'*" ökar idag gångströmmama i city, men gående och cyklister i city. ”Den privata biltrafiken ingen vill ha ett nedslitet city där man upplever att får anpassa sig till den lägre kapacitet som gatunä¬ ”mångfalden” har gått förlorad. Det är uppenbart tet erbjuder efter föreslagna trafikomläggningar.”'*" att beslutsfattarna idag känner behovet av att inom - man ville inte bidra till ytterligare ökning i city¬ ramarna för tidigare genomförda planer förnya och området. I stor kontrast till tidigare planer ville man vitalisera city utifrån dagens förutsättningar. Under

116 Figur: 4. Sergels Torg och Hötorgshusen. Foto: Jonas Lindqvist 30 mars 1994. Källa: Pressens Bild.

slutet av 1980-talet omvandlades startskottet Stureplan och för den nu aktuella cityupprustning som under 1994 även Norrmalmstorg i ett samarbete påböljades 1992. 1992 beslöt fastighetsnämnden mellan staden och fastighetsägarna för att bättre och byggnadsnämnden ”att staden tillsammans passa tidens krav." med fastighetsägarna, tomträttshavarna och han¬ delns representanter m fl inom Hötorgscity - Ser¬ Nya målsättningar gels Torgområdet”... skulle ”ta fram en projektplan för en upprustning av området” med Stockholms Idétävlingen för Hötorgscitys förnyelse 1985 och stadsarkitekt Per Kallstenius som ansvarig.'^ Från citykonferensen om Stockholms framtid, ”The Soul krigsslutet har trafiken haft en oavbruten tillgång and Form of the City”, 1991 kan betraktas som till ytor och anläggningar. Den viktigaste uppgiften

117 är därför att ta tillbaka trafikytor, till förmån för de en längre tid ansetts sakna historia, men har idag gående/’ De allt starkare gängströmmama bör hel¬ efter cirka 40 år skapat sin egen historia. Det city vi ler inte, enligt Per Kallstenius, enbart omges av idag har är för de unga det enda de har upplevt och kommersiella verksamheter, utan även ge männis¬ en radikal omvandling skulle kunna upplevas på korna möjligheter till positiva upplevelser. Gatus- samma sätt som rivningarna gjorde på 1950- och tandarden i city anses vara ett av de största proble¬ 1960-talen. men. Man arbetar med målsättningen att montera ned gångbroar och återställa fasader, föra upp gång¬ Vad systemen ovan jord, förbättra belysningen, placera skapar mötesplatsen? ut fler parkbänkar samt förbättra löpande underhåll, Ett levande city kräver en miljö med ett rikt varie¬ städning och liknande. Målet är således att skapa ett rat utbud, både av tjänster och rekreationsmöjlighe- levande city för större grupper av människor, men ter, som kan locka invånarna även efter kontorstid. ändå med en ”representativ prägel som kan gagna Det måste dessutom vara lättillgängligt och ha este¬ inte bara staden utan hela landet och dess närings- tiska eller andra kvaliteter. Från böijan var staden, liv”.“ vilket författaren och journalisten Göran Rosenberg I City 46 avsågs att tillskapa en ”kulturaxel” mel¬ också påpekar i boken 2022,” en plats för männis¬ lan Hötorget och Sergels Torg. Idag vill man åter¬ korna att uppleva, utmana, mötas i och lockas av. skapa denna kulturaxel med publika festbyggnader ”Gator och torg var inte i första hand transportleder för att nå målen med ett aktivare och mera mångsi¬ mellan stadens olika delar, utan sociala ådror mel¬ digt kvällsliv. Man har skapat den nya Filmstaden, lan dess människor.”” Efter andra världskriget har ett hotell och Kungshallen med restauranger vid planeringen präglats av ett allt mer teknokratiskt Hötorget. Med shoppingcentret mellan Hötorget och finansiellt tänkande där olika tekniska lösning¬ och Sergels Torg vill man återknyta till ambitioner¬ ar prioriterades för att nå största möjliga effektivi¬ na i City 46. Sergels Torg anses vara ”en överstor tet. ”De ständiga fysiska transporterna av männis¬ trafikapparat med problemfyllda fotgängarpassager kor från en del av staden till en annan tömmer det som följd”.’' En mindre upprustning har genom¬ mänskliga rummet på möten och innehåll.”” Idag förts där man bl.a. har ökat trottoarbredden och för¬ kan man enligt arkitekten och scenografen Jost Ass- bättrat kommunikationerna mellan den undre och mann” se en reaktion mot modernismen, en reak¬ övre delen. En upprustning av Kulturhuset har tion mot det upplösta stadsrummet. Husen runt ett också genomförts, och det har även diskuterats att torg eller längs en gata är ”rummets” väggar. Att se göra en galleria av Hästskogången. sambanden ocb relationerna mellan dessa är oerhört Vårt nuvarande city är trots allt ett viktigt exem¬ viktigt. pel på sin tids stadsplanetänkande. Thomas Hall, Jost Assmann, med erfarenhet från förnyelsen av professor i kostvetenskap vid Stockholms universi¬ Stureplan och Norrmalmstorg, och hans kollega tet, är en av många som anser att vi måste accepte¬ Björn Bränngård har i intervjuer 1994 framhållit att ra det som det är utan förändringar, eller bara göra city skall vara en kreativ miljö. Det skall vara både mindre ingrepp som inte påverkar belhetsbilden.“ estetiskt vackert och praktiskt, samtidigt som det Även om mycket kritik har riktats mot efterkrigsti¬ måste tillfredsställa allas behov. Att redan i plane¬ dens cityplanering, kan sålunda en ny inställning ringen eftersträva att skapa en färdig helhet skulle skönjas. Den på 1950-talet extremt moderna bebyg¬ således vara en farlig tanke, eftersom det då bara gelsen har idag klassats som riksintresse, då den skulle bli det ”jag” vill, det vill säga planerarens representerar ”den internationella modernismens helhet. Det skulle, som Torsten Westman har sagt, estetik”.” ”Det kulturhistoriska värdet ligger inte bli en stadsplanemässig diktatur. Det kan vara vik¬ minst i enhetligheten.”” Enligt lagen får riksintres¬ tigt att inte planera i detalj, utan låta slumpen verka sen ”inte tillfogas påtaglig skada”, vilket Thomas och därigenom låta människorna skapa sin egen Hall menar att de nya planförslagen gör. Vidare stad. Varje enskild människas handlande påverkar påpekar han att människomas värderingar förän¬ dras över tid - att det vi idag anser vara fult, kan Figurm 5. Aktuell karta över Stockholms city med gatu¬ imorgon anses vara vackert. Sergels Torg har under namn.

118 119 planeringens utfall. Göran Sidenbladh” påpekade vet var stort på Nedre Norrmalm efter andra världs¬ även han i en intervju 1994 att man kan planera kriget. Man såg Stockholm framför sig som Nor¬ efter förutsättningarna, men inte hela vägen fullt ut. dens metropol och affärslivets centrum. Tanken att Dessutom har varje generation sina värderingar och city skulle fungera som mötesplats mellan männis¬ alla vill och måste få förverkliga sina visioner. En kor fanns däremot helt enkelt inte med i planering- stad är, som f.d. borgarrådet Monica Andersson har en.“ Funktionen var det vackra. ”Den optimism och sagt, ”en anhopning av tider, där dess förflutna och tro man hade på sin förmåga att uppnå och kontrol¬ dess spontana användning har samma hemortsrätt lera den vision man hade, översteg vida vad tidiga¬ som nutiden”.®’ Därför är det också viktigt att sta¬ re generationer hade trott vara möjligt.”“ Moder¬ den växer långsamt, så att den får utvecklas med nismen medförde stora samhällsförändringar, och sina invånare och bli deras stad. Torsten Westman Stockholms city bör ses som en konsekvens av påpekade 1994 vikten av att inte alltid förkasta det dessa. Det nya Stockholm som växte fram var ett som gjorts tidigare, utan att utgå från det vi faktiskt barn av sin tid, och bör således också betraktas i sitt har idag. Här fick han medhåll av Jost Assmann. sammanhang. Med facit i hand kan man emellertid Likt Thomas Hall påpekade Jost Assmann dessut¬ se att samtidigt som man rev den gamla bebyggel¬ om att det vi gör idag mycket väl kan anses som sen för att bana väg för den nya, undanröjde man felaktigt i morgon. även stora delar av stadens historia och därmed Torsten Westman framhöll i intervjun som gjor¬ även människornas levnads- och rörelsemönster. des 1994 att om man skall förbättra city skall man Samtidigt bör man dock hålla i minnet att vi redan, så långt som möjligt eftersträva en radikal minsk¬ efter ca 40 år, har gett vårt nya city en egen historia med ning av biltrafiken. Även Göran Sidenbladh*' fram¬ nya levnadsmönster och mötesplatser. höll att det skulle gå att minska biltrafiken, men han ställde samtidigt frågan om vi verkligen vill det, om vi inte fortfarande har svårt att fullt ut säga ”nej” till bilen. Thomas Hellström, VD för Stockholms köp¬ mannaförbund, ansåg att bilen har kommit för att stanna, men att det vore önskvärt att så långt som möjligt minska citys genomfartstrafik.“ I dagens debatt om city kommer frågan om ökat boende upp. Många anser att det vore bra, men att påfrestningarna skulle bli stora för dem som skulle bo i området. Endast vissa grupper skulle dessutom ha råd att bo i området eftersom boendekostnader¬ na skulle bli mycket höga. Det är också sannolikt att endast vissa åldersgrupper skulle vilja bosätta sig där. Lite bostäder ”här och där” ger emellertid inget nytt liv i city.“ Alla intervjuade ansåg dock att boende i city skulle öka trevnaden i området och platsen skulle få en helt annan funktion som mötes¬ plats.

Stockholms city som Emelie Ekström-Eriksson, född 1973. Fil. kand. mötesplats examen i kulturgeografi, konstvetenskap och soci¬ ologi. Sedan 1997 doktorand i kulturgeografi vid När man ser tillbaka på planeringen efter andra Stockholms universitet, med ett avhandlingsprojekt världskriget är det viktigt att försöka se visioner om modernistiska torg där Sergels Torg tjänar som och resultat med den tidens planerares egna ögon. fallstudie. Trots allt bör man hålla i minnet att saneringsbeho-

120 Noter 48 Redovisning av projektplan för Hötorgscity-Sergels Torg¬ området, bil.l. 1 Stockholm city definieras här som Nedre Norrmalm, Detta 49 Kallstenius, 1995. innebär en yta från Gustav Adolfs torg i söder, Norra Ban- 50 Redovisning av projektplan för Hötorgscity och Sergels torget (Olof Palmes gata, i vissa fall upp till Adolf Fredriks Torgområdet, bil. 1 och 4. kyrka) i norr, Stureplan i öster och Centralstationen i väster. 51 Handlingsalternativ Sergels Torg, sept. 1993. Den idag aktuella diskussionen rör främst Sergels Torg och 52 Hall, 1995. Hötorget, vilka är de platser som oftast koirunit att uppfattas 53 Hall, 1995 som den verkliga kärnan i city. 54 Hall, 1995. 2 Kulturgeografiskt seminarium nr 3/96, Kulturgeografiska 55 Rosenberg, 1994. institutionen vid Stockholms universitet. 56 Rosenberg, 1994, s 28. 3 Bodström 1994 s 3, Eriksson 1990, s 44. 57 Rosenberg, 1994, s 27. 4 Sidenbladh, 1981, s 204-209. 58 Intervju, 1994. 5 William-Olsson, 1937. Denna upplaga 1984, del I s 97. 59 Intervju, 1994. 6 Riktlinjer för Stockholms generalplan, 1946, s 12. 60 Andersson, 1991, s 5. 7 Riktlinjer för Stockholms generalplan, 1946, s 14. 61 Intervju, 1994. 8 Stadsbyggnadsdirektör 1955-1973. 62 Intervju, 1994. 9 Stadsplanechef 1955-1973 och stadsbyggnadsdirektör 63 Assmann 1994, Bränngärd 1994, Westman 1994. 1973-1985. 64 Sidenbladh 1994, Westman 1994. 10 Riktlinjer för Stockholms generalplan, 1946, s 65. 65 Kallstenius, 1995. 11 Riktlinjer för Stockholms generalplan, 1946, s 68. 12 William-Olsson, 1937. Denna upplaga 1984, del I s 202. 13 Riktlinjer för Stockholms generalplan, 1946, s 102. Käll- och 14 Sidenbladh 1994, Westman 1994. litteraturförteckning 15 Sidenbladh 1994, Westman 1994. 16 Sidenbladh, 1994. Otryckta källor 17 Wigander, 1957, sid 11. Assmann, Jost, Arkitekt och scenograf. Intervju den 17 novem¬ 18 Sidenbladh, 1985, s 155. ber 1994. 19 Wigander, 1957, s 19. Bränngård, Björn, Arkitekt. Intervju den 17 november 1994. 20 Sidenbladh 1994, Westman 1994. Hall, Thomas, Professor i kostvetenskap vid Stockholms uni¬ 21 Westman, 1994. versitet. Intervju den 7 februari 1995. 22 City 46, s 36. Hellström, Thomas, VD Stockholms Köpmannaförbund. Inter¬ 23 City 46, s 39. vju den 14 december 1994. 24 City 46, s 22. Kallstenius, Per, Stockholms stadsarkitekt, projektansvarig för 25 den nu aktuella City 62, s 31. cityfömyelsen. Intervju den 1 mars 1995. 26 City 62, s 24-26. Sidenbladh, Göran, Arkitekt, stadsbyggnadsdirektör 1955- 27 City 46, s 99. 1973. Intervju den 28 november 1994. 28 U 195/1960, s 2022. Ur Sidenbladh, 1985, s 199. Westman, Torsten, Stockholms stadsplanechef 1955, stadsbygg¬ 29 Sidenbladh 1994, Westman 1994. nadsdirektör 1973-1985. Intervju den 24 november 1994. 30 Sidenbladh, 1994. 31 Sidenbladh, 1994. Tryckta källor och litteratur 32 Sidenbladh, 1985, s 67. Andersson, Monica, 1991, ”Välkomna till city!” Ur: Framtider 33 Sidenbladh, 1985, s 13. nr 3/1991, Institutet för framtidsstudier. 34 Sidenbladh, 1994. Bodström, Kerstin, 1994, Stadsexkursionsguide. Kulturgeogra¬ 35 City 67, s 21. fiska institutionen, Stockholms universitet. 36 City 67, s 21. Ekström, Emelie, 1994, Stureplan - en mötesplats i förändring. 37 City 67, s 21. 40-poängsuppsats i Kulturgeografi 40p, Karlstad. 38 Sidenbladh 1985, s 212. Eriksson, Eva, 1990, Den modema stadens födelse. Ordfronts 39 Hall 1995, Sidenbladh 1994. förlag, Stockholm. 40 Sidenbladh, 1994. Sidenbladh, Göran, 1981, Planering för Stockholm 1923-1958. 41 Westman, 1994. Liber förlag, Uppsala. 42 City77, s 11. Sidenbladh, Göran, 1985, Norrmalm förnyat 1951-1981. Arki¬ 43 City 77, s 12. tektur förlag AB/Liber, Stockholm. 44 Sidenbladh, 1985, s 161. William-Olsson, William, 1984, ”Huvuddragen av Stockholms 45 City förnyas i samverkan dec. 1994, Redovisning av pro¬ geografiska utveckling 1850-1930”. Stockholm 1937. Ur: jektplan för Hötorgscity-Sergel Torgområdet, bil. 1 och 4. Stockholms framtida utveckling. Liber förlag. 46 Intervju, 1995. Wigander, Olle (red.), 1957, Tunnelbanan i Stockholm, P. A. 47 Ekström, 1994. Norstedt & Söner, Stockholm.

121 Rosenberg, Göran, 1994, ”En stad med mänskliga rum.” Ur: Redovisning av projektplanför Hötorgscity - Sergel Torgsområ¬ 2022. Red: Björn, C., Stockholms Stadsbyggnadskontor. det. Förslag till beslut. Gemensamt tjänsteutlåtande 1993-09- Byggförlaget, Stockholm. 06. Bil. 1 o 4. Riktlinjerför Stockholms generalplan. Det framtida Stockholm. City förnyas i samverkan. Mars 1994 och december 1994. Stockholm 1946. Cityplaner: 1946, 1962, 1967 och 1977. Utlåtanden över Detframtida Stockholm. Från offentliga organ Förslag till generalplan för Stockholms tätare bebyggda delar. och enskilda. Stockholm 1946. Albert Lilienberg, Stockholm 1928. Förslag till stadsplan för Nedre Norrmalm mm. Stockholms Stads stadsplanenämnd, 11 mars 1936. Stadskollegiets utlå¬ För tande och memorial. Bihang nr. 12 1936. övrig litteratur, tidningsartiklar, debattreferat Handlingsalternativför Sergels Torg, september 1993. och liknande hänvisas till förf.

Stockholm city - the core of central Stockholm A meeting place?

By Emelie Ekström-Eriksson

Summary The visions in the field of town planning have roads. The vision was a grandiose one, Stockholm changed since the Second World War. There are was to become a leading Nordic and European many reasons for this change, but the primary rea¬ metropolis. The year 1951 saw the beginning of the son is, nevertheless, the developments in society as biggest transformation of Stockholm in the city’s a whole and how people’s evaluations and ideals history and it was felt that the planning and design change with the passing of time. After the Second of the core of central Stockholm was of decisive World War the technical development was new and importance to the redevelopment project. Politicians, fascinating - while today it is something that we planners and the general public have take for granted. Instead it can be said that today we been discussing Stockholm city - the core of cen¬ have more come to understand the value in the tral Stockholm - during the whole of the 1990s. city’s function as a meeting place. People have frequently been critical, a criticism After the end of the Second World War Sweden which has its roots in a “demolition and betrayal debate’’. In recent entered into a boom period and it became possible years the criticism has, however, to carry out a sweeping demolition and redevelop¬ partly died down and there are now many more ment programme in central Stockholm, and already people who defend Stockholm city. Few would be in 1945 the City Council had approved a plan for prepared to carry out yet another radical transfor¬ mation of the core of central Stockholm this area. The intentions behind this plan were to let and would light and air into the central part of the city, prefer to develop the area on the basis of what we improve office environments and satisfy the motor have today. car’s increased need for broader and better through

122