Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Emelie Ekström-Eriksson Title Stockholms city – en mötesplats? Issue 37 Year of Publication 1999 Pages 109–122 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Stockholms city - en mötesplats? av Emelie Ekström-Eriksson Torgen har i alla tider varit stadens naturliga träff¬ vid Stockholms universitet. För den nu aktuella punkter, liksom även gaturummet förr hade en vik¬ upprustningen av city finns ännu ingen cityplan, tig social funktion. Med tiden kom på många håll varför den delen av undersökningen som rör dagens vissa gator till och med att få karaktären av väl eta¬ situation främst grundas på intervjuer med stadsar¬ blerade promenadstråk. I Stockholm kan Stureplan kitekten Per Kallstenius och med andra ansvariga och Birger Jarlsgatan nämnas som exempel. Allt och engagerade. eftersom tekniken och samhället utvecklades förän¬ drades också människans sätt att umgås, man bör¬ Stockholm vid jade träffas inomhus och på bestämda tider ocb sekelskiftet platser. Detta avspeglades också i stadsplaneringen, Industrialismen kom sent till Sverige, och från då städernas centra alltmer fick rollen av arbetsplats 1800-talets mitt kom den att medföra en explo¬ och mindre en plats för sociala möten. Begreppet sionsartad befolkningsökning i Stockholm. 1872 mötesplats kan definieras på olika sätt. Det jag läg¬ invigdes Stockholms centralstation. Det för sin tid ger i begreppet är både det uppgjorda mötet och det ovanliga och djärva beslutet att leda in stambanan vardagligt oförutsedda mötet mellan enskilda indi¬ genom stadens centrala bebyggelse bidrog mycket vider eller människor i grupp. Idag menar många, starkt till att stadens tyngdpunkt kom att förskjutas både politiker och allmänhet, att Stockholms city' norrut från Stadsholmen.^ 1866 års planförslag, är - att man efter andra som ”felplanerat” världskriget lades fram av Albert Lindhagen, var i huvud¬ tog för stor hänsyn till biltrafiken och att därför fot¬ sak inriktad på regleringen av malmamas nya gängare och cyklister fick en underordnad roll i pla¬ bostadsområden. Den innehöll även en del större neringen. I debatten har city många gånger beskri¬ gatuvidgningar i stadens centrum. Det kanske mest vits som fult, kallt, stelt och omänskligt; samtidigt kända exemplet är planen på den nästan 70 meter som försvararna av Stockholms city blir allt fler. breda Sveavägen, från Norrtull rakt över Adolf Fre¬ Mot denna bakgrund är frågan berättigad hur stor driks kyrka, Hötorget och Brunkebergstorg till det vikt man i planeringen efter andra världskriget lade utvidgade Gustav Adolfs torg. En nästan ofattbar vid citys funktion som mötesplats, och om synsät¬ trångboddhet och misär präglade livet för det stora tet eventuellt har förändrats fram till idag, samt befolkningsskiktet i Stockholm, men först på 1890- vilka åtgärder som planeras med anledning av talet böljade arbetarklassens bostadsförhållanden detta. Artikeln baseras på min C- och D-uppsats kartläggas i regelrätta bostadsundersökningar. med samma titel.^ Cityplanema 1946, -62, -67 och Från sekelskiftet 1900 expanderade bebyggelsen -77 har granskats, liksom även förarbetet till gene¬ på malmarna. Det ”nya” cityområdet på Nedre ralplanen 1946.1 litteraturen bör geografen William Norrmalm, dit nu också de stora bankerna hade William-Olsson avhandling ”Huvuddragen av flyttats, ställde krav på ny bebyggelse och nya tra¬ Stockholms geografiska utveckling 1850-1930” fiktekniska lösningar för bättre framkomlighet. från 1937 särskilt nämnas. Intervjuer har bland 1912 lades därför fram en generalplan för Nedre annat gjorts med förre stadsbyggnadsdirektörema Norrmalm med förorter, men mycket lite av planen Göran Sidenbladh och Torsten Westman - liksom kom att förverkligas. Under dåvarande förste stads- även med Thomas Hall, professor i konstvetenskap planedirektören Albert Lilienbergs ledning lades 109 Figur 1. Stockholms centra¬ la detaljhandelsområde 1895. Skala 1: 12,000. Källa: William-Olsson, W. “Huvuddragen av Stock¬ holms geografiska utveck¬ ling 1850-1930. ” 1937, denna upplaga 1984. bred boulevard från Brunnsviken till Slottet. Tan¬ istället en ny generalplan fram år 1928. Några av de ken var inte storslagna visioner som fanns i denna och som kom ny, förslaget hade lagts fram tidigare; bland annat av Jean de la Vallée under 1600-talets att genomföras var Västerbron och Centralbron. mitt och som redan nämnts av Albert Även den nya Slussen byggdes under denna tid Lindhagen med några förändringar från Lilienbergs plan. I pla¬ 1866. Detta var Lilienbergs mest radikala förslag och kom att väcka en nen gavs även ett förslag om Sveavägens förläng¬ livlig debatt. Där Sveavägen skulle korsa ning ner till Gustav Adolfs torg, således som en Klarabergsgatan och Hamngatan tänk- 110 Figur 2. Stockholms centra¬ la detaljhandelsområde 1930. Affärsverksamheten har ökat betydligt i hela regionen. Detta kan också ses på antalet anställda vid bankernas huvudkontor, vilka är koncentrerade till Nedre Norrmalms södra del. Skala 1: 12,000. Källa: William-Olsson, W. “Huvuddragen av Stock¬ holms geografiska utveck¬ ling 1850-1930. ” 1937, denna upplaga 1984. te man sig dessutom en stor trafikplats. En interna¬ Trots de intensiva diskussioner som fördes under tionell tävling utlystes 1932. Bland de tävlande kan 1920- och 30-talen, då djärva och genomgripande bl.a. nämnas Le Corbusier och Alvar Aalto. Flera ändringsförslag presenterades, förblev malmama av förslagen innebar genomgripande förändringar och centrala Stockholm orörda. Det skulle dröja av Stockholms city, men inget av de inköpta försla¬ ända till tiden efter andra världskrigets slut innan gen kom till utförande.'' några radikala förändringar genomfördes. 111 Den stora cityfömyelsen ytan var ofrånkomlig. För att åstadkomma goda tra¬ fikförbindelser var det nödvändigt att minska be¬ - Nya tänkesätt byggelsetätheten, vilket i sin tur skulle kompense¬ Efter andra världskriget såg man på Stockholm med ras av en fortsatt utbredning av affärsdistriktet. Så nya ögon. Staden hade expanderat kraftigt. I den långt det var möjligt ville man klara detta genom att undersökning som gjordes 1937 av geografen Wil¬ bygga skyskrapor för kontorsändamål. Samtidigt liam William-Olsson beräknades att befolkningen ville man hålla koncentrationen av företag hög skulle fortsätta öka under de närmsta trettio åren. inom cityområdet. Staden behövde därför saneras, De specifikt stadsbildande verksamheterna skulle förnyas och moderniseras. ”Det gäller inte bara att vara de politiska och administrativa liksom handel, ordna rikligare tillgång till ljus, luft och grönska. finansväsende, grosshandel och högre kulturella Det är framför allt frågan om att åstadkomma en verksamheter.^ Av särskilt stor betydelse ansågs bebyggelse, som är fullt ändamålsenlig för de skil¬ vara ”de för hela landet dirigerande organ, som gör da verksamheter, vilka bedrivs inom det centrala Stockholm till dess politiska, ekonomiska och kul¬ arbetsområdet.”'" ”Stockholms stadskärna har för¬ turella huvudstad.”^ Företag från övriga landet för¬ utom sin uppgift som säte för kulturella institutio¬ läde också ofta sina huvudkontor till Stockholm. ner, förvaltning och affärsliv också en speciell Man ville ha den närhet till andra verksamheter och funktion. Stockholm är landets huvudstad, och konsumenter som huvudstaden kunde erbjuda. stadskärnan framstår som rikets centrum.”" Att (Fig. 1 och 2.) skapa ett city som var så ”koncentrerat som de Trafiktekniska framsteg hade tidigt visat sig vara praktiska omständigheterna tillåta” var den vikti¬ stimulerande för storstädernas tillväxt. Bilen hade gaste frågan för att nå den bästa stadsplaneringen." fått ett stort inflytande över människomas vardag Då den ökade trafiken krävde allt mer utrymme, som ett viktigt transportmedel. Därför var det kom trafik- och bebyggelsefrågan i konflikt. Skulle man bevara den naturligt att man i planeringen ville ta hänsyn till gamla stadskärnans historiska och dess behov av större och bredare gator. Man såg nu arkitektoniska värden, eller skulle man bereda plats även en möjlighet att bygga en del av den tunnel¬ för den moderna trafikens krav? Malmamas bo¬ bana som börjat utredas redan på 1930-talet och stadsbebyggelse ansågs vara enformig och trist. som på sikt skulle öka möjligheterna för stadens Dessutom ansåg man dess arkitektur vara svår att expansion. Under andra världskriget kom dessutom kombinera med de tilltänkta nya trafiklederna. ”De flygtrafiken att få en snabb utveckling och man såg skall genom sin skala och husens gruppering och framför sig Stockholm som en nordisk metropol. samspel med vegetation och landskap verka tillta¬ ”Om Stockholm får direkta flygförbindelser med lande för människorna.”" Nödvändigheten av att ta andra världsdelar och måhända utbildas till ett flyg- hänsyn till stadsbildens karaktäristiska drag betona¬ centmm för norra Europa, kommer det att innebära des, samtidigt som man inte ville väja för radikala stora fördelar för svenska företag med behov av ingrepp, där dessa behövdes. Således skulle man ta snabba förbindelser med utlandet att ha sin verk¬ hänsyn till bevarandet av historiska och arkitekto¬ samhet helt eller delvis förlagd till Stockholm. niska miljöer, men samtidigt även till den moderna Likaså kan utländska firmor komma att i ökad ut¬ utvecklingens krav på en modem stad. sträckning lägga avdelningskontor för Sverige eller Trots att stadsplanetänkandet starkt dominerades Skandinavien till Stockholm.”’ av tekniska problemlösningar är det