Förslag Till Detaljplan För Kv Skansen M Fl (Sergels Torg) Inom Stadsdelen Norrmalm, Tdp 93100

Utlåtande 1997:127 Rh I 2771

Utlåtande 1997:127 Rh I (Dnr 723/97)

Förslag till detaljplan för kv Skansen m fl (Sergels Torg) inom stadsdelen Norrmalm, TDp 93100

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta detalj planeförslaget för kv Skansen m fl (Sergels Torg) inom stadsdelen Norrmalm, TDp 93100 ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka hur rulltrappor mellan "plattan" och Hamngatans nivå kan anordnas till Kulturhuvudstad- såret.

Föredragande borgarrådet Bertil Karlberg anför följande.

Planens syfte är att möjliggöra ett flertal förändringar av miljön vid Sergels Torg och Gallerian. Detaljplaneförslaget innebär ändringar av och tillägg till den nu gällande detaljplanen som fortsätter att gälla inom de avsnitt där ändringar inte föreslås.

Undermarks stråket

Detaljplaneförslaget ger möjlighet till byggandet av ett inglasat undermarks- stråk, Hästskogången, från Regeringsgatan till T-Centralen. Stråket avses stängas nattetid. Dagens prång byggs bort och gångytor minimeras och över- förs till butiksytor. Planförslaget har en kombinerad planbestämmelse med område för allmän gångtrafik och gemensamhetsanläggning vilket gör att det nya gångstråket kan genomföras etappvis. Utlåtande 1997:127 Rh I 2772

Två rulltrappspaket tas bort i korsningen Hamngatan - Regeringsgatan och ytorna överförs till butiksytor.

Nedgångar till Hästsko gången

Planen medger att nedgångar från gatuplanet till undermarksplanet får stängas under stråkets stängningstid. Det gäller nedgångarna vid Gallerian och SE- bankens hörna, femte höghuset och vid Åhléns. Nedgångarna stängs med gla- sade skjutpartier eller som vid femte höghuset där en glasad byggnad byggs runt rulltrapporna.

Nya hissförbindelser och rulltrappor

Planförslaget medger byggandet av en ny hissförbindelse mellan Kulturhuset och Gallerian vid Hamngatan. Hissen går frånMalmskillnadsgatans nivå ner till Hamngatans nivå och vidare ner till Hästskogången i undermarksplanet. Nya hissar kan också byggas framför femte höghuset ner till undermarksplanet liksom vid Åhléns nedgång samt vid LRF:s hus vid Drottninggatan. Från "plattans" nivå upp till Hamngatans nivå ger planförslaget möjlighet till uppförande av trappor och rulltrappor.

T-Centralen

Förslaget innebär att biljetthallen vid T-Centralen kan minskas genom att dagens överytor och prång överförs till butiksyta. Biljetthallen ansluts både till inomhusstråket och till "plattan". Plats reserveras för en ny uppgång till Kla- rabergsgatans nivå vid platsen för Muttern, vilken kan sparas eller rivas. Kla- rabergsgatans kant kan flyttas ut över "plattan" vid Muttern i syfte att bredda gångtraflkområdet vid Klarabergsgatans södra sida.

Breddade gångytor

Detaljplanen illustrerar möjligheterna att bredda gångytorna inom gatuområ- den framför femte höghuset, på Sveavägens bägge sidor samt längs hela södra sidan av Klarabergsgatan från Drottninggatan förbi Kulturhuset. (Detta krävs ingen formell byggrätt för att utföra.)

Utlåtande 1997:127 RhI 2773

Skyddsbestämmelse

Detaljplaneförslaget innehåller en kulturhistorisk skyddsbestämmelse av Kul- turhusets fasad mot Sergels Torg.

Gallerian längs Hamngatan och Regeringsgatan

Idag har Gallerian fasader innanför en arkad. Butikerna nås huvudsakligen från inomhusstråket. Detta planförslag ger möjlighet till utflyttning av botten- våningens fasader till arkadernas yttersida längs Hamngatans södra sida och Regeringsgatan. De nya ytorna får användas för butiker med entréer mot gatan. Den nuvarande rampen utanför Gallerian mellan Hamngatsplanet och Häst- skogången försvinner. Denna ramp ersätts av rullband inne i Gallerian som en kommunikation mellan Hästskogångens inomhusstråk och Gallerians plan i Hamngatans nivå.

Malmskillnadsgatans viadukt

Detaljplaneförslaget redovisar utbyggnadsmöjligheter under Malmskillnadsga- tans viadukt med nya butiksytor. På detta sätt skapas en sammanhängande rad av butiksfasader från Gallerian till Kulturhuset på Hamngatans södra sida.

Kulturhuset

Kulturhuset ges möjlighet att bygga till under sitt utkragande hörn mot Malm- skillnadsgatan. Nya entréutrymmen för Kulturhuset föreslås tillskapas på bäg- ge sidor om den nuvarande passagen under Kulturhuset, Beridarebansgatan. Kulturhuset kommer att ha dels denna nya huvudentré dels en entré från inomhusstråket i undermarksplanet.

Nya toaletter

Planen ger också en möjlighet till en mindre tillbyggnad med toaletter i anslutning till Teaterbaren vid Drottninggatan. Utlåtande 1997:127 Rh I 2774

Mina synpunkter

Sergels Torg är Stockholms hjärta. Innan dagens Sergels Torg skapades var platsens utformning under decennier föremål för många stundtals hårda debat- ter i dagspress och bland politikerna i Stadshuset. Även nu drygt 20 år efter Sergels Torgs färdigställande är platsens upprustning och utveckling i fokus för diskussion mellan politiker, arkitekter och stockholmare. Jag kan alltså konstatera att frågan om Sergels Torg berör oss stockholmare, unga som gamla. Kanske är det platsens utformning som så tydligt avspeg- lar modernismens intåg i Stockholm. Bilarnas betydelse i staden markerades genom att biltrafiken gavs utrymme i markplanet och människorna skulle vis- tas i gångstråk under jord. Kvarteren vid Sergels Torg var några av de sista som revs vid de omfattande rivningarna i city av Klarakvarteren på 1960-talet. Här sparades inget av de gamla byggnaderna och det gamla stadsplanemönst- ret. Nya hus växte upp i kvarteren runt om av glas och betong. När den gamla bebyggelsen väl var borta saknades den av många som upplevde det nya stadsbyggandet som kyligt och ogästvänligt. Under de senaste åren har knappast Sergels Torgs rykte förbättrats. "Plattan" och T-Centralens biljetthall har varit ett ökänt tillhåll för droghandel och kriminalitet. Frågan kan dock ställas om detta har med platsens utformning att göra eller om denna sortens handel alltid dras till städers centrala delar? Dock finns en hel del konkreta förbättringar att göra som minskar utrymmet för dessa verksamheter. Det är med tillfredsställelse som jag nu kan konstatera att ett nytt detalj- planeförslag för Sergels Torg och området däromkring föreligger. Det är upp- rättat i samförstånd med berörda fastighetsägare och efter en lång process där många alternativ studerats. Förslaget innebär en rejäl upprustning och förbätt- ring av miljön vid Sergels Torg, längs Hamngatan och Regeringsgatan samt i undermarksplanet. En inomhusgalleria genomförs i undermarksplanet. Prång och mörka hörn byggs igen och överförs till butiksytor. Öppningstiderna föreslås vara mellan kl 06 och 22. Stråket och nedgångarna till detta håller alltså stängt under nat- ten. Detaljplanen är en förutsättning för att detta omvandlingsarbete av under- jorden till en attraktiv inomhusgalleria ska kunna påbörjas. Första etappen av Hästskogången från Regeringsgatan till platsen under superellipsen avses att påbörjas under 1998. För resterande del beräknas färdigställandet ligga ett Utlåtande 1997:127 Rh I 2775 eller ett par .år efter den första etappen. Staden ska gemensamt med övriga ägare stå för förvaltningen av gallerian. Gatuplanet kommer att bli mer attraktivt från Drottninggatan och vidare längs Hamngatans södra sida. Med en breddad gångbana och med ett sam- manhängande stråk av butiker med skyltfönster från Kulturhuset förbi viaduk- ten under Malmskillnadsgatan och med anslutning till Gallerians utbyggda fasad finns förutsättningar för en helt annan attraktiv gatumiljö än dagens trista mörka miljö på denna sträcka. Kulturhusets entré är en annan viktig del i planförslaget. Med denna detaljplan som grund kan Kulturhusets ombyggnad med dess nya entré stå färdig till Kulturhuvudstadsåret 1998. Ombyggnaderna i gatunivå kräver inte detaljplan men görs i enlighet med planförslaget. Byte av markbeläggning på torget och belysning utförs. Den soliga platsen framför femte höghuset utvidgas. Längs Sveavägens östra sida breddas trottoaren, trädplanteras och ny belysning genomförs till 1998. Även här har fastighetsägarna har varit med i planeringen. SE-bankens tillbyggnad som avslutar Sveavägen mot Sergels Torg beräknas stå färdig till 1998. SL:s nya uppgång med rulltrappor upp till Klarabergsgatan kommer tyvärr inte att hinna stå färdigt till Kulturhuvudstadsåret. Jag anser det nödvändigt att besökare lätt kan ta sig mellan "plattans" nivå med T-baneentrén och Hamnga- tans nivå med Kulturhusets nya huvudentré. Det gäller alla människor även de som har svårt att gå i trappor. Jag anser det därför nödvändigt att rulltrappor byggs i det läge som detaljplanen medger till Kulturhuvudstadsåret. Jag anser att detta detaljplaneförslag innebär att många välkomna förbätt- ringar av Sergels Torg och miljön runtomkring kan komma till stånd. Härige- nom tror jag att vi kommer en bra bit på väg mot ett trivsammare city för alla stockholmare och besökare. Jag föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplaneförslaget.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Reservation anfördes av borgarråden Carl Cederschiöld, Agneta Rehnvall och Sten Nordin (alla m) enligt följande. Utlåtande 1997:127 Rh I 2776

Vi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till detaljplan för kv Skansen m fl (Sergels Torg) inom stadsdelen Norrmalm, Tdp 93100 med undantag för skyddsbestämmelse för Kulturhusets fasad mot Sergels Torg därutöver anföra följande.

Det har under en längre tid funnits stor enighet om att City måste rustas upp. Redan i december 1993 godkände stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighetsnämnden ett utredningsprogram för Sergels Torgs förnyelse. Under de mer än 3 år som gått sedan de första politiska besluten togs har vi moderater ställt oss bakom arbetet med Sergels Torgs förnyelse även om den lösning som valts utgör en sämre lösning än den vi för- ordat med ett riktigt stadstorg i gatuplan som kan binda ihop stadens olika delar. Lika- så har vi ansett att även om inte alla delar i förnyelsen hinner genomföras till Kultur- huvudstadsåret 1998, är det angeläget att genomföra de åtgärder som kan genomföras. Men vad vi nu kan beskåda är dock något helt annat. De en gång stolta planerna på Sergels Torgs upprustning inför Kulturhuvudstadsåret 1998 har i det närmaste havere- rat. Det är ingenting annat än en skandal att de 125 mkr som skulle satsas på förnyel- sen av Sergels Torg, med bl a en ny T-baneentré i gatuplanet, i stället satsas på bl a nya rulltrappor i Kulturhuset! De 15 mkr som blivit över till upprustningen av den yttre miljön räcker bara till några kosmetiska åtgärder som långt ifrån är tillräckliga för att åstadkomma en varak- tig förbättring av Sergels Torg. En annan konsekvens av att den politiska majoriteten beslutat att stadens resurser skall koncentreras till ombyggnaden av Kulturhuset, är att finansiering saknas för stadens kostnader vid byggandet av Sergelstråket. Stadens kostnader uppgår till ca 100 av totalt 200 mkr. Företagarna, fastighetsägarna, tomträttshavarna och övriga intressenter runt Ser- gels Torg spelar en viktig roll i förnyelsearbetet i city. De har under de gångna åren uppvisat en stor portion av tålamod. Utan deras medverkan kommer inte förnyelsen att kunna genomföras. Fastighetsägarna och tomträttshavarna är fortfarande positivt inställda till ett ge- nomförande av den första etappen i upprustningen av Sergels Torg. Mot denna bakgrund är det därför mycket angeläget att upprustningen äntligen kan komma igång. Vi motsätter oss att skyddsbestämmelse införs för Kulturhusets fasad mot Sergels Torg. Kulturhuset kan inte sägas ha sådant värde att det är befogat att införa skydds- bestämmelser för fasaden. I det fortsatta arbetet med Sergels Torgs förnyelse bör stadsbyggnadskontoret studera möjligheterna att sänka "plattans" nivå något. Takhöjden i parkeringsgaraget under "plattan" tillåter en mindre nivåsänkning utan att parkeringsverksamheten på- verkas negativt. Genom att sänka "plattan" i samband med en överdäckning kan kommersiellt gångbara lokaler skapas under det nya torget. Utlåtande 1997:127 Rh I 2777

Väsentligt för att Sergels Torg skall bli en öppen, väl fungerande och levande plats är att torget planeras som ett plant torg i gatunivå med markerade nivåskillnader när den resterande förnyelsen av Sergels Torg fortsätter efter 1998.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Jan Björklund (fp) enligt följande.

Det är mycket angeläget att upprustningen av Stockholms mest centrala delar nu äntli- gen fortsätter. Den första etappen av Sergelstråkets inglasning tillsammans med bland annat åtgärderna i markplanen och upprustningen av Kulturhuset innebär ett lyft för Stockholms City. Inglasningen av den återstående delen av Sergelstråket är också mycket angelägen och bör genomföras så snart som möjligt genom att staden säljer tomträtter vid Sergels Torg.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Margareta Olofsson (v) enligt föl- jande.

Frågan om Sergels Torgs upprustning har försenats av flera skäl. Ett av de minst för- ståeliga var försöket att hitta en kompromiss mellan överbyggd och icke överbyggd "platta" i form av ett sluttande plan som alla insatta insåg var en tekniskt omöjlig lösning. Att nu genomföra den del som kan bli klar till Kulturhuvudstadsåret innebär inte att planerna för resterande delar ska läggas på hyllan. Avsikten är att resterande delar av Sergels Torgs omdaning ska genomföras efter 1998.

Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Krister Skånberg (mp) enligt föl- jande.

Det är viktigt att det verkligen blir en fullt tillräcklig handikappanpassning av områ- det. Det finns anledning att poängtera följande synpunkter från det lokala handikapprå- det. Sergels Torg och Kulturhuset ska självfallet vara tillgängliga för alla människor. De flesta av stadens invånare och besökare har lätt att förflytta sig och kan utan besvär gå i trappor. Men alla gör det inte; en del har ålderssvaga ben, en del förflyttar sig i rullstol, en del har rollator och ytterligare en del kör barnvagn. För dessa människor är trappor ett definitivt hinder. Rulltrappor fungerar för vissa av dessa grupper men långt ifrån för alla. Under Kulturhuvudstadsåret förväntas en del evenemang ske i det aktuella områ- det. det är viktigt att alla som vill kan få ta del av dessa. Ett utecafé planeras på takvåningen i Kulturhuset. Det är en mycket trevlig idé och cafUt kommer säkert att locka många besökare. En hiss planeras till terrassplanet. Utlåtande 1997:127 Rh I 2778

Hissen ingår sannolikt i byggnadsetapp ett, men detta är ännu inte helt klart. Om den kommer till stånd för i etapp två så är terrassen hisslös in på år 1999. I så fall kan de människor som av olika skäl inte kan gå i trappor inte kunna ta sig till cafeet under de första åren. Detta vore inte acceptabelt och det är därför ytterst angeläget att hissbygg- nationen sker i etapp ett. Detsamma gäller alla de andra hissar som ska öka tillgängligheten mellan det undre och det övre planet av Sergels Torg. Det blir en ökad tillgänglighet, vilket är mycket positivt, men först efter det att Kulturhuvudstadsåret gått av stapeln. Under de närmaste åren kommer istället tillgängligheten försämras jämfört med i dag. Rulltrapporna mellan den s k plattan och Brunkebergsterrassen måste tas bort för att man ska kunna göra en bättre entre till Kulturhuset. Det är ytterst bekymmersamt att det under ett antal år inte blir möjligt att ta rulltrappa upp och ner mellan plattan och Brunkebergsterrassen. De befintliga rulltrappor som går mellan plattan och ytan framför femte höghuset är sedan en tid tillbaks p g a åldersskäl satta ur funktion. Rull- trapporna bör flyttas istället för att tas bort, alternativt att man påskyndar utbytet av rulltrapporna mot femte höghuset. Eftersom Sergels Torg m m döpts efter den store konstnären Johan Tobias Sergel bör kopior av hans skulpturer, målningar och teckningar finnas i området. Målningar- na och teckningarna kan visas i ljusskåp. Den sterila s k plattan bör förses med grönska och soffor.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta att anta detaljplaneförslaget för kv Skansen m fl (Sergels Torg) inom stadsdelen Norrmalm, TDp 93100 ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka hur rulltrappor mellan "plattan" och Hamngatans nivå kan anordnas till Kulturhuvudstadsåret.

Stockholm den 21 maj 1997

På kommunstyrelsens vägnar: CARL CEDERSCHIÖLD

Bertil Karlberg

Yvonne Mockn Utlåtande 1997:127 Rh I 2779

Reservation anfördes av Carl Cederschiöld, Sten Nordin, Agneta Rehnvall och Carl-Erik Skårman (alla m) med hänvisning till reservationen av (m) i borgarrådsberedningen.

Reservation anfördes av Michael Arthursson (c) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att återremittera förslaget till detaljplan ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag till detaljplan i enlighet med vad som nedan anförs anföra följande.

Planeringen och omdaningen av Sergels Torg med omgivningar är en följetong med många kapitel. Arbetet inleddes med höga ambitioner, där studier av naturliga gång- stråk, trafikflöden och funktionen i de lokaler som omger torget alla visade tydligt på behovet av genomtänkta lösningar. På det politiska planet fanns goda förutsättningar att skapa en omvandling av Ser- gels Torg som byggde på bred enighet. Inledande samtal och överläggningar syftade också till detta, men när de riktlinjer som blev följden av överläggningarna visade sig innehålla tekniska svårigheter ebbade samtalen ut. Istället borde detta ha lett till nya tvärpolitiska överläggningar med syftet att lösa problemen. Även om galleriainglasningen aldrig kommer att genomföras med anledning av de komplikationer som kommer att bli uppenbara, medför ändå ett godkännande av före- liggande detaljplan för gallerian att förnyelsen av Sergels Torgs kompliceras och där- med kommer att fördröjas. Plattan skulle med inglasningen förlora naturligt torgliv och bli en grop i den väldiga trafikplatsen, nyttjad för diverse verksamheter. Gallerian synes vara en rest av tidigare strävan att överdäcka Plattan och därmed skapa ett ljust torgrum i ett plan, eller omvandling av arena med gradänger. De därmed inneslutna lokalerna skulle då kunna nyttiggöras. Inglasningen och därmed kvällslig och nattlig avstängning av gångtrafik skulle göra Sergels Torg till en plats som mer än någonsin undviks av flanörer. De tidigare analyserna av naturliga gångrörelser m.m. förefaller helt bortglömda. Istället måste den planprincip prövas som utgår från det mänskliga perspektivet och den naturliga mötesplatsen. En trafikföring i S-form med en trevägskorsning vid Kulturhusets norra del ger möjligen inte en entusiasmerande planbild, men för torgets nyttjare - gående och tunnelbanetrafikanter - är andra kvaliteter viktigare: platsens rymd, frihet från biltrafik, framkomlighet, soliga och sköna vistelseplatser, samlings- möjligheter etc. Ett mycket stort och väl samlat torg med bra vistelseplatser kan skapas i soligaste läge där Sergelgatan och Sveavägen mynnar. En öppen passage är i alla avseende bättre än en konstlat innesluten galleria. Gestaltningen kan göras även om Utlåtande 1997:127 Rh I 2780

rondellen bevaras under en övergångstid, men kan fulländas vid en omdaning av tra- fikföringen. Stadens majoritetspartier har dessutom valt att använda avsevärda ekonomiska resurser till att installera nya rulltrappor och andra insatser i Kulturhuset. En åtgärd som stadens eget finanskontor beräknar skall kosta mellan 105 och 120 Mkr. Till detta kommer årligt ökade driftkostnader för Kulturhuset. Gatu- och fastighetsnämndens fastighetsförvaltning redovisare i stadens kvartalsrapport 1/97 att underhåller i samband med ombyggnationen beräknas fördyras med 10 Mkr. Samtidigt som majoriteten beslutade sig för att köpa rulltrappor för pengarna, skapade man också olyckliga låsningar för det framtida Sergels Torg. Enligt center- partiets uppfattning borde man istället valt att göra en översyn av Kulturhusets hissar och förse dessa med tydliga skyltar och anvisningar. Detta tillsamman med uppföran- de av informativa och användarvänliga översiktstavlor skulle på ett. påtagligt sätt ökat tillgängligheten i Kulturhuset. Mot bakgrund av detta avslås den föreslagna detaljplanen. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag som sker i samklang med den ovan nämnda planprincipen.

Särskilt uttalande gjordes av Birgitta Rydell (fp) med hänvisning till det sär- skilda uttalandet av (fp) i borgarrådsberedningen.

Särskilt uttalande gjordes av Bitte Engzell (v) med hänvisning till det särskil- da uttalandet av (v) i borgarrådsberedningen.

Särskilt uttalande gjordes av Åke Askensten (mp) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (mp) i borgarrådsberedningen.

Ersättaryttrande gjordes av Jan Carlson (sp) enligt följande.

Den viktigaste etappen av citysaneringen - upprustningen av Sergels Torg har slutat i ett fiasko. Av den anslagna summan har 125 miljoner annekterats för att bygga ett nytt omstritt mlltrappspaket i Kulturhuset. Kvar finns en liten summa som på sin höjd räcker att åtgärda åratals eftersatt underhåll. Förslaget bör återremitteras för en etappindelning med syfte att överdäcka hela torget I en första etapp inför Kulturhuvudstadsåret bör man prioritera en ny tunnelbane- entré i gatunivå. För besökande turister och inte minst för alla stockholmare som arbe- tar i city skulle detta onekligen vara den mest påtagliga förbättringen ur miljösyn- punkt. "T-centan" är ju porten till Sergels Torg med allt vad det innebär. I en första etapp bör man också prioritera en trevägskorsning på rondellens plats. Trevägskors- Utlåtande 1997:127 Rh I 2781 ningen och det fotgängarstråk som blir möjligt att förverkliga bör överordnas en inglasad galleria under jord. Efter Kulturhuvudstadsåret bör man omedelbart sätta igång med att däcka över torget. Argumenten för denna åtgärd är väl kända vid det här laget. Gropen är ett hinder för fotgängarna och har som arkitektonisk i& aldrig fungerat, vad än betongro- mantikerna påstår. Stockholmarna har levt med detta ickefungerande torg i årtionden. Erfarenheterna måste leda till radikala förändringar. Sergels Torg är ingen helig plats. Utlåtande 1997:127 Rh I 2782

ÄRENDET

Stadsbyggnadsnämnden har den 24 april 1997 beslutat godkänna förslag till detaljplan för kv Skansen m fl (Sergels Torg) inom stadsdelen Norrmalm, TDp 93100 samt överlämnat det till kommunfullmäktige för antagande.

Reservation anfördes av Stella Fare (sp) enligt följande.

Stadsbyggnadsnämnden borde avslagit detaljplaneförslaget, beslutat om en etappindelning med sikte på överdäckning av hela torget, beslutat att i den första etappen bygga om T-Centralens entré och genomföra trevägskorsningen, samt därutöver anfört följande: Av de stolta planerna för Sergels Torg blev inte mycket kvar. Det som återstår är ett antal åtgärder som närmast får betraktas som eftersatt underhåll. Den nya rulltrap- pan i ett nytt läge tillför inget av värde. Torget är och förblir otillgängligt och ogäst- vänligt. Det nya rulltrappspaketet inne i Kulturhuset är inte en del av cityförnyelsen och bör ej ha inlemmats i detta projekt. Upprustningen inför Kulturhuvudstadsåret bör innebära prioritering av en ny tun- nelbaneentré i gatuplanet. Staden bör i samarbete med SL skynda på en projektering och en upphandling så att en ny byggnad på Mutterns plats kan stå klar i tid.

Reservation anfördes av Elisabet Falemo (c) enligt följande.

Stadsbyggnadsnämnden borde avslagit förslaget till detaljplan, samt anfört följande: Planeringen och omdaningen av Sergels Torg med omgivningar är en följetong med många kapitel. De ursprungliga ambitionerna har stegvis malts sönder och kvar finns bara en halvmesyr som riskerar att göra situationen sämre för stockholmarna än den är idag, till en avsevärd kostnad. Framtida förändringar kan blockeras, om ej for- mellt, så i praktiken. Även om galleriainglasningen aldrig kommer att genomföras med anledning av de komplikationer som kommer att bli uppenbara, medför ändå ett godkännande av före- liggande detaljplan för gallerian att förnyelsen av Sergels Torgs kompliceras och där- med kommer att fördröjas. Plattan skulle med inglasningen förlora naturligt torgliv och bli en grop i den väldiga trafikplatsen, nyttjad för diverse verksamheter. Gallerian synes vara en rest av tidigare strävan att överdäcka Plattan och därmed skapa ett ljust torgrum i ett plan, eller omvandling av arena med gradänger. De därmed inneslutna lokalerna skulle då kunna nyttiggöras. Inglasningen och därmed kvällslig och nattlig avstängning av gångtrafik skulle göra Sergels Torg till en plats som mer än någonsin undviks av flanörer. De tidigare analyserna av naturliga gångrörelser m.m. förefaller helt bortglömda. Utlåtande 1997:127 Rh I 2783

Istället måste den planprincip prövas som utgår från det mänskliga perspektivet och den naturliga mötesplatsen. En trafikföring i S-form med en trevägskorsning vid Kulturhusets norra del ger möjligen inte en entusiasmerande planbild, men för torgets nyttjare - gående och tunnelbanetrafikanter - är andra kvaliteter viktigare: platsens rymd, frihet från biltrafik, framkomlighet, soliga och sköna vistelseplatser, samlings- möjligheter etc. Ett mycket stort och väl samlat torg med bra vistelseplatser kan skapas i soligaste läge där Sergelgatan och Sveavägen mynnar. En öppen passage är i alla avseende bättre än en konstlat innesluten galleria. Gestaltningen kan göras även om rondellen bevaras under en övergångstid, men kan fulländas vid en omdaning av tra- fikföringen. Den föreslagna detaljplanen måste därför avvisas och den ovan nämnda planprincipen bör prövas parallellt med en total överdäckning av plattan.

Reservation anfördes av Barbro Noreson mfl (m) enligt följande.

Stadsbyggnadsnämnden borde i huvudsak godkänt stadsbyggnadskontorets förslag till tillägg till detaljplan för kv Skansen m fl (Sergels Torg) i stadsdelen Norrmalm, Tdp 93100 och överlämnat det till kommunfullmäktige, samt därutöver anfört följande. Det har under en längre tid funnits stor enighet om att City måste rustas upp. Re- dan i december 1993 godkände stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighets- nämnden ett utredningsprogram för Sergels Torgs förnyelse. Under de mer än 3 år som gått sedan de första politiska besluten togs har vi moderater ställt oss bakom arbetet med Sergels Torgs förnyelse även om den lösning som valts utgör en sämre lösning än den vi förordat med ett riktigt stadstorg i gatuplan som kan binda ihop stadens olika delar. Likaså har vi ansett att även om inte alla delar i förnyelsen hinner genomföras till Kulturhuvudstadsåret 1998, är det angeläget att genomföra de åtgärder som kan genomföras. Men vad vi nu kan beskåda är dock något helt annat. De en gång stolta planerna på Sergels Torgs upprustning inför Kulturhuvudstadsåret 1998 har i det närmaste havere- rat. Det är ingenting annat än en skandal att de 125 Mkr som skulle satsas på förnyel- sen av Sergels Torg, med bl a en ny T-baneentré i gatuplanet, i stället satsas på bl a nya rulltrappor i Kulturhuset! De 15 Mkr som blivit över till upprustningen av den yttre miljön räcker bara till några kosmetiska åtgärder som långt ifrån är tillräckliga för att åstadkomma en varak- tig förbättring av Sergels Torg. En annan konsekvens av att den politiska majoriteten beslutat att stadens resurser skall koncentreras till ombyggnaden av Kulturhuset, är att finansiering saknas för stadens kostnader vid byggandet av Sergelstråket. Stadens kostnader uppgår till ca 100 av totalt 200 Mkr. Företagarna, fastighetsägarna, tomträttshavarna och övriga intressenter runt Ser- gels Torg spelar en viktig roll i förnyelsearbetet i city. De har under de gångna åren

6 1997:125-130 Utlåtande 1997:127 Rh I 2784 uppvisat en stor portion av tålamod. Utan deras medverkan kommer inte förnyelsen att kunna genomföras. Fastighetsägarna och tomträttshavarna är fortfarande positivt inställda till ett ge- nomförande av den första etappen i upprustningen av Sergels Torg. Mot denna bakgrund är det därför mycket angeläget att upprustningen äntligen kan komma igång. Vi motsätter oss att skyddsbestämmelse införs för Kulturhusets fasad mot Sergels Torg. Kulturhuset kan inte sägas ha sådant värde att det är befogat att införa skydds- bestämmelser för fasaden. I det fortsatta arbetet med Sergels Torgs förnyelse bör stadsbyggnadskontoret studera möjligheterna att sänka Plattans nivå något. Takhöjden i parkeringsgaraget under Plattan tillåter en mindre nivåsänkning utan att parkeringsverksamheten påver- kas negativt. Genom att sänka Plattan i samband med en överdäckning kan kommersiellt gångbara lokaler skapas under det nya torget. Väsentligt för att Sergels torg skall bli en öppen, väl fungerande och levande plats är att torget planeras som ett plant torg i gatunivå med markerade nivåskillnader när den resterande förnyelsen av Sergels Torg fortsätter efter 1998.

Särskilt uttalande gjordes av Bertil Karlberg m fl (s) och Dick Urban Vestbro (v) enligt följande.

Frågan om Sergels torgs upprustning har försenats av flera skäl. Ett av de minst för- ståeliga var försöket att hitta en kompromiss mellan överbyggd och icke överbyggd platta i form av ett sluttande plan som alla insatta insåg var en tekniskt omöjlig lös- ning. Att nu genomföra den del som kan bli klar till kulturhuvudstadsåret innebär inte att planerna för resterande delar ska läggas på hyllan. Avsikten är att resterande delar av Sergels torgs omdaning ska genomföras efter 1998.

Särskilt uttalande gjordes av Agneta Liljesköld (mp) enligt följande.

Det är viktigt att det verkligen blir en fullt tillräcklig handikappanpassning av området. Det finns anledning att poängtera följande synpunkter från det lokala handikapprådet. Sergels torg och Kulturhuset ska självfallet vara tillgängliga för alla människor. De flesta av stadens invåndare och besökare har lätt att förflytta sig och kan utan besvär gå i trappor. Men alla gör det inte; en del har ålderssvaga ben, en del förflyttar sig i rullstol, en del har rullator och ytterligare en del kör barnvagn. För dessa människor är trappor ett definitivt hinder. Rulltrappor fungerar för vissa av dessa grupper men långt ifrån för alla. Utlåtande 1997:127 Rh I 2785

Under Kulturhuvudstadsåret förväntas en del evenemang ske i det aktuella området. Det är viktigt att alla som vill kan få ta del av dessa.

Illustration till detaljplaneförslaget redovisas i bilaga /, planbeskrivning i bilaga 2, genomförandebeskrivning i bilaga 3, samråds- och remissredogörelse i bilaga 4, utlåtande efter utställning i bilaga 5 samt övriga illustrationer i bilaga 6.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, daterat den 18 mars 1997 redovisar i huvudsak följande.

UTLÅTANDE

Bakgrund

Uppdrag

Planarbetet ingår som en del i ett projekt att förnya området kring Sergels Torg. Stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighetsnämnden har beslutat om ett program för förnyelsen i juni respektive maj 1996. Flera av upprustningsåtgärderna kan ske utan ändring av gällande detaljplaner. Omvandlingen av Sergelstråket till en gemen- samhetsanläggning kräver dock ny detaljplan. Detsamma gäller ändringen av Kultur- husets entré m m, byggande av ny T-banehall samt ändring av Gallerians fasad. Stadsbyggnadsnämnden har angett inriktningen för detaljplanarbetet genom beslut om start-pm den 13 juni 1996. Uppdraget innebär att säkerställa planmässiga förut- sättningar för en förnyelse av Sergels Torg till kulturhuvudstadsåret 1998 och ge en ram för de närmast följande åtgärderna. Det innebär att bl a frågan om eventuell änd- ring av trafiklösningen till en trevägskorsning eller andra mer långtgående förändring- ar inte ingår i förslaget. Stadsbyggnadskontoret har fullföljt planarbetet för Sergels Torgs projektet enligt nämndens uppdrag och följt tidplanen. Programhandlingar har skickats för kännedom och eventuellt yttrande till länsstyrelse, fastighetsbildnings-myndigheten och sakägare i början av oktober 1996. Samråd har hållits i oktober-november 1996. Utställning av det färdiga förslaget har skett i februari - mars 1997. På grund av den pressade tidplanen redovisades resultatet av samrådet endast muntligt för nämnden den 12 december 1996. Efter överläggning beslöt stadsbyggnadsnämnden att SL skulle underrättas om att nämnden anser det mycket angeläget att T-baneuppgången i "Muttern" prioriteras i princip till kulturhuvudstadsåret 1998 och antecknades att nämnden genom denna kontorets redovisning i övrigt inte tagit ställning till vare sig rondellens storlek eller till trevägskorsningen. Planförslaget är nu färdigt för godkännande. Utlåtande 1997:127 Rh I 2786

I nämndens beslut att låta påbörja planarbetet i juni 1996 uppdrogs även åt kontoret att planarbete påbörjas parallellt för inglasning av resterande del av undermarksplanet under superelipsen samt att stadsbyggnadskontoret tillsammans med gatu- och fastighetskontoret härvid utreder de tekniska, ekonomiska och tidsmässiga konsekvenserna av detta, att rulltrapporna vid Kulturhuset bibehålls och vrids i riktning mot Hamngatan. Svar på fråga, ställd till stadsbyggnadsnämnden av Stig Dingertz om förnyelsen av Sergels Torg påverkar möjligheten att dra en spårvagnslinje förbi torget, redovisas i särskilt tjänsteutlåtande.

Samrådsförslaget

Stadsbyggnadskontoret upprättade ett förslag visat på ritning, S-TDp 93100 som varit föremål för remiss- och samrådsbehandling och som efter bearbetning hållits utställt för granskning. Förändringarna illustrerades i särskild bilaga till förslaget rubr "Sergels Torg Pla- ner fram till kulturhuvudstadsåret 1998 och efterföljande förnyelse" i vilken även Sveavägens upprustning redovisas som ett särskilt projekt i samverkan mellan staden och fastighetsägarna. I illustrationen visas även en påbyggnad av SE-banken som är ett eget planärende. Planområdet omfattade fastigheterna Skansen 22, 24 (Tobias Mutter), och del av fastigheterna Skansen 23 (Kulturhuset ), 4:53 (T-Centralen), Gripen 12, (Åhléns), Sporren 14 och 16, Stigbygeln 5, Hästskon 12 och 9, Hästen 19, Spektern 13, Trollhät- tan 29 och 30 (Gallerian)) och Hägern Större 15. Detaljplanen upprättades att gälla som en tilläggsplan tillsammans med redan gäl- lande planer för området. Ändringen innebär en förenkling. Några nya bestämmelser tillkom medan andra bestämmelser upphävds. För Sergelstråket mellan T-Centralen och Hamngatan/Regeringsgatan införs en bestämmelse om gemensamhetsanläggning i vilken befintliga trapp- och rull- trappsförbindelser till gatuplanet ingår. Stråket får glasas in och stängas nattetid. Ing- lasningen skall placeras indragen från kanten av arkitektoniska skäl. I enlighet med nämndens uppdrag till kontoret omfattar planen stråket i dess helhet från T-Centralen till korsningen Hamngatan/ Regeringsgatan. För den nya T-banehallen i hörnet Klarabergsgatan/ Drottninggatan bestäms en ny byggrätt i stället för "Tobias Mutter". Vid T- banans entré i hörnet Drottninggatan/ Klarabergsgatan (Åhléns), ändras rulltrappornas läge och förbindelsen kompletteras med hissar och inom fastigheten Hägern Större 15 ändras trappan mot Klarabergsga- tan och kompletteras med hiss. Från Sergels Torgs lägre nivå redovisades parallellt med Brunkebergsterrassen en fast trappa till Sergel Torgs övre plan. Utlåtande 1997:127 Rh I 2787

För Kulturhuset ändras byggrätten så att Beridarbansgatan görs smalare och Kul- turhusets huvudentre kan flyttas till gatuplanet. Vissa justeringar görs även av fasaden i undervåningen samt i bottenvåningen på den del som är vänd mot Gallerian. Beridar- bansgatan delen under Kulturhuset redovisas som område för allmän gångtrafik och som förplats till Kulturhuset. I planen ändras utrymmet under Malmskillnadsgatan och trappan till Malm- skillnadsgatan vid Riksbanken flyttas närmare Hamngatans södra gångbana och kompletteras med en hiss. Entréer till tunnelbanan respektive det nya Sergelstråket upphävs som x-områden och får glasas in med glaspartier som kan skjutas för när T-banan respektive stråket är stängt. Bestämmelse införs som anger att lokaler som möjliggörs genom upphävande av tidigare planbestämmelser får användas för butiker och andra publika verksamheter. Genomförandetiden är fem år från det planen vunnit laga kraft.

Resultat av remiss- och samrådsbehandling

Förslaget remiss- och samrådsbehandlades under tiden 22 oktober - 25 november 1996. Samrådsmöte hölls den 5 november 1996. Inbjudan hade skett genom dels an- nonsering i dagspressen, dels genom brev, dels genom affischering i området. Omkring 35 skriftliga svar har lämnats under samrådet, varav flertalet från myn- digheter, intresseföreningar och markägare i området. Sex privatpersoner har också lämnat skriftliga synpunkter. Resultat av samrådet redovisades muntligt i stadsbyggnadsnämnden den 12 december 1996. Remissynpunkterna och stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i remiss och samrådsredogörelse till förslaget.

Sammanfattning av synpunkter.

Nästan alla yttranden är positiva till planförslagets huvuddrag. Målen att rusta upp Sergeltorgsområdet, att glasa in och göra gemensamhetsanläggning av Sergelstråket samt att flytta upp tunnelbaneentrén i gatuplanet får starkt stöd. Den kritik som fram- förs gäller delfrågor och utformningsaspekter, bl a på Kulturhuset. Utlåtande 1997:127 Rh I 2788

Sergelstråket

Gatu- och fastighetskontoret och berörda fastighetsägare stöder förslaget att glasa in Sergelstråket och avsätta det som gemensamhetsanläggning. Några är tveksamma till en etappindelning av genomförandet och vill att hela stråket byggs om i ett samman- hang. Länsstyrelsen, SL samt en privat person önskar längre öppethållande i stråket. SE-Banken Fastigheter AB, John Mattsson Fastighets AB och SL föreslår att Sergel- stråkets västra del, närmast T-Centralen görs bredare. Gatu- och fastighetskontoret, Sveriges köpmannaförbund och Handelskammaren vill att Sergelstråkets inglasning mot plattan skall flyttas till utsidan av den nuvarande betongkanten och länsstyrelsen att förslaget där kanten mot plattan tydligt kan upplevas är en bra lösning. Fastighets- ägare önskar att entrén från Sergelgatan och den horisontella öppningen för rulltrapporna förstoras, länsstyrelsen är tveksam till inglasning av förbindelsen. Galleri- ans Företagareförening och Sparbanken Sverige AB föreslår att Smedjegången tas i anspråk för rullramper och att rulltrappor anordnas mellan Sergelstråkets nivå och Gallerians gatuplan.

Sergelstråkets entréer

SL önskar större flexibilitet beträffande utformning och läge på den nya uppgången, högre byggnadshöjd och handlingsfrihet för såväl en ombyggnad av Tobias Mutter som en ny byggnad. Länsstyrelsen och stadsmuseet anser att byggnadens utformning bör studeras närmare. Lantbrukarnas Riksförbund och SL föreslår att trapp- och hiss- förbindelsen inom fastigheten Hägern Större 15 ges samma omfattning som i gällande plan, Lantbrukarnas Riksförbund att befintlig arkad mot Klarabergsgatan tas bort. Akzo Nobel (Åhléns) önskar ändrad entré i hörnet Klarabergsgatan/Drottninggatan.

Hamngatan

Stadsmuseet och skönhetsrådet accepterar en måttlig inbyggnad av Gallerians arkad mot Hamngatan, en privat person önskar behålla arkaden. Sparbanken Sverige, önskar minska föreslagen hörnavskärning i Gallerians hörn mot Hamngatan/Regeringsgatan och att arkaden mot Regeringsgatan tas bort fram till Kocksgränd. Allmänna Pen- sionsfonden, Spektern 13 önskar fylla ut arkader och gångtrafikutrymmen mot Rege- ringsgatan. Gallerians Företagareförening och Sparbanken Sverige AB, föreslår över- gångsställe mitt för Gallerians entré.

Kulturhuset

Stockholms Köpmannaförbund m fl stöder Kulturhusets inre förnyelse med bättre entréer och inre kommunikation andra uttalar sig kritiskt till ombyggnaden. Kungl. Utlåtande 1997:127 Rh I 2789

Akademien för de fria konsterna anser att föreslagna åtgärder inte är rätt analyserade och organiserade, visar inte byggnaden tillräcklig förståelse och respekt. Stadsmuseet och en privat person avstyrker ny entré, skönhetsrådet anser att den nya entrén kan byggas. Skönhetsrådet anser att Brunkebergsterrassen kan öppnas mot Sergels Torg, länsstyrelsen att den kan göras genombruten medan stadsmuseet motsätter sig att mu- ren ändras så påtagligt.

Gatu- och torgmiljö

Sociala Distriktsnämnden, Stockholms Köpmannaförbund. Handelskammare m. fl. anser att det behövs en rulltrappa mellan plattan och den övre nivån intill Kulturhuset nya entré. Skönhetsrådet och en privat person önskar bredare trappa. Miljö- och hälso- skyddsnämnden önskar att framkomligheten för stomnätstrafiken säkras i planen och länsstyrelsen att frågan om särskilt utrymme för cykeltrafik behandlas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden önskar att möjligheten att rena trafikvattnet inom planområdet utreds och kostnadsberäknas och Stockholm Vatten att alternativa dagvattenhantering- ar utreds. Arkitekt SAR Carl Deurell föreslår dels tregatukors i Hamngatsmynning dels olika utformning av den undre nivån för alternativ med tregatukors i Hamngatsmyn- ning och för alternativ om rondellen bevaras och omdaning av övre torget skjuts på framtiden. Arkitekttävling föreslås av Sergel Torgs förnyelse.

Tillgänglighet

Stadsbyggnadsnämndens Handikappråd tillstyrker att samtliga föreslagna hissar skall utföras i ett första skede. Sociala Distriktsnämnden konstaterar att tillgängligheten kommer att bli god då planförslaget förverkligas i sin helhet, men att det kan bli glapp mellan intention och verklighet under några år. Handikapprådet och Sociala Distrikts- nämnden framför synpunkter på utformning av trappor, räcken, belysning markbe- läggning samt behovet av hissar i Kulturhuset. Handikapprådet framför önskemål om handikapparkering. Sociala Distriktsnämnden och Norrmalms Stadsdelsnämnd anser att det skulle underlätta om gatu- och fastighetsnämndens respektive stadsbyggnadsnämn-dens egna handikappråd kunde finnas ined i planprocessen före planförslag remitteras ut till övriga nämnder.

Kulturskydd

Länsstyrelsen önskar skyddsföreskrifter införda i planen och i samråd med stadsmuseet för exempelvis Kulturhusets fasad, superelipsen, glaspinnen, plattans mönster och trappan. Kulturnämnden anser att Q beteckning och skyddsbestämmelser inom Sergels Torg bör införas för superelipsen, plattan och omgivande plats- och gatumark. En Utlåtande 1997:127 Rh I 2790 utökning föreslås av detaljplanen för att möjliggöra att Q beteckning med skyddsbe- stämmelse ges Kulturhuset och att skyddsbestämmelsen q införs för SE-banken, Hästskon 12. Stadsmuseet har efter förfrågan från kontoret om skyddsföreskrifter föreslagit markanvändning-Q och skyddsbestämmelsen-q för planstrukturen med superelipsen, fontänen och glasskulpturen, inglasningen under fontänen, det nedre planet framför Kulturhuset "plattan" och trappan till Drottninggatan får inte förändras Brunkebergs- terrassens utformning får inte förvanskas, markbeläggningen på plattan, på platsen framför femte höghuset samt i Sergelstråket far inte förvanskas: plattbeläggningens mönster, form, storlek och färg, kulturhusets exteriör får inte förändras.

Övrigt

Några yttrande innehåller förslag till hur Sergels Torg bör utnyttjas. Bl a föreslås att permanenta torgplatser hyrs ut en vecka i taget, att öppningen under Kulturhuset an- vänds som scen. Belysningsplan föreslås för Sergels Torg som innehåller intressanta uppslag för projektet men ej påverkar detaljplaneförslaget.

Utställningsförslaget

Med anledning av de synpunkter och önskemål som framförts i samband med remiss- och samrådsbehandlingen upprättade kontoret ett bearbetat förslag för utställning, TDp 93100. Utställningsförslaget skiljer sig från remissförslaget i några avseenden. Planområdet har utvidgats så att hela Kulturhuset ingår och skyddsbestämmelsen litet q införts som anger att Kulturhusets fasad inte får förvanskas mot Sergels Torg. Åt- gärden tillgodoser delvis länsstyrelsens och Kulturnämndens synpunkter på utökat kulturskydd. För T-banehallen i hörnet Drottninggatan/Klarabergsgatan ändras utformnings- bestämmelser mm för att tillgodose väsentliga delar av SL:s synpunkter. Bl a ges möj- lighet att provisoriskt behålla "Tobias Mutter" som skal för T-banehallen. Läget för en eventuell stomnätshållplats har illustrerats i planen. Bestämmelserna om en förbindelse mellan plattan och den övre nivån vid Kultur- husets nya entré har ändrats så att det ges möjlighet att ånordna rulltrappa. Ändringen motiveras av nämndens uppdrag samt en önskan att tillmötesgå krav på rulltrappa i detta läge från Sociala Distriktsnämnden, Stockholms Köpmannaförbund och Han- delskammaren. Samtidigt kan kontoret konstatera att gatu- och fastighetskontoret fortfarande anser att denna rulltrappa inte kan finansieras. Beridarbansgatans öppning genom Kulturhuset har minskats på ömse sidor i ut- ställningsförslaget. Kulturhusets fasad i bottenvåningen kan därigenom flyttas ut mot Beridarbansgatan där det tidigare fanns trottoarer då gatan tilläts för biltrafik. Utlåtande 1997:127 Rh I 2791

Justeringar har vidare gjorts för entréerna till T-banan och till Sergelstråket vid Sergelgatan, samt vid Åhléns hörna, fastigheten Gripen 12 i hörnet Klarabergs- gatan/Drottninggatan. I kvarteret Spektern vid Regeringsgatan har utställningsförslaget utvidgats och allmänna gångtrafikutrymmen tagits bort samt införts byggrätt för påbyggnad med en våning av öppning i bebyggelsen mot Regeringsgatan i enlighet med fastighetsägarens önskemål. I kvarteret Trollhättan, minskades hörnavskärning i hörnet Regeringsga- tan/Hamngatan. Utrymmet mellan Kulturhuset och Gallerian ändrades också. I gatunivån flyttades fastigheten Skansen 23:s fasad under Malmskillnadsgatan fram i liv med kv Trollhät- tans fasad och utrymme reserverades för allmän gångtrafik i bottenvåningen. En pla- nerad hiss vid Kulturhusets östra gavel mellan Malmskillnadsgatan/ Hamnga- tan/Sergelstråket försköts något närmare Hamngatan. För Sergelstråket infördes en planbestämmelse som anger att intill dess gemen- samhetsanläggning bildats skall området vara tillgängligt för allmän gångtrafik. Syftet är att säkerställa allmänhetens tillträde tills stråket kan omvandlas och gemensam- hetsanläggningen bildas. Vidare justerades gränsen för gemensamhetsanläggningen i anslutning till Galleri- an och förbindelsen vid Sergelgatan samt vid fastigheten Hästen 19 och fastigheten Spektem 13 (bilaga illustration, förändringar).

Resultat av utställning av TDp 93100

Planförslaget, TDp 93100 hölls utställt under tiden 17 februari-10 mars 1997 i Teknis- ka Nämndhuset. Information om förslaget fanns i Kulturhuset. Utställningen kungjordes i DN och SvD den 10 februari 1997. I enlighet med 5 kap. 24 § 3st. PBL överlämnades förslaget till Länsstyrelsen. Under utställningstiden inkom skrivelse från Skandia Fastighet, från Lant- brukarnas Riksförbund (LRF), ägare till fastigheten Hägern Större 15, från Sparban- ken Sverige AB (pub!) för fastigheterna Trollhättan 29 och 30, från SE-Banken Fastig- heter ägare till fastigheterna Hästskon 12 och 9, från AB Storstockholms Lokaltrafik, Trafik (SL), från Martin Rörby Ribbingsväg 3 Sollentuna samt Mikael Johansson Nydalsvägen 60 Järfälla. Skandia Fastighet (Sporren 12), har inte någon erinran mot ett genomförande under förutsättning att Skandia Fastighet inte drabbas av några kostnader. Lantbrukar- nas Riksförbund önskar bygga in det indragna hörnet (arkad) i kv Hägern Större 15 (Drottninggatan/Klarabergsgatan)som enligt skrivelsen annars blir kvar när man glasat in T-banenedgången. LRF stöder ambitionen att ta bort prång och innerhörn såväl av säkerhetsskäl- som ordningsskäl. Under förutsättning att lämnade synpunkter kommer att efterföljas i beslutet finns ingen erinran. Utlåtande 1997:127 Rh I 2792

- Önskemålet har framförts tidigare i samband med remissbehandlingen av försla- get. Kontoret anser att arkaden bör finnas kvar med hänsyn till gångtrafikmängden i hörnet Drottninggatan/Klarabergsgatan. Sparbanken Sverige AB önskar planbestämmelse infört som anger att nuvarande ramp, Smedjegången inte tas bort förrän förbindelsen återskapas som dubbla uppåtgå- ende rullband mellan pelarraderna i Hästskogången - När planen genomförs blir rampen en del av Gallerians inomhusmiljö. Enligt kontoret är det en fråga för Galleriaföreningen och inte en del av gemensam- hetsanläggningen. Möjligheten att ersätta Smedjegången med rullband hindras inte av planen. SE-Banken Fastigheter framför att det måste erbjudas ett tillräckligt brett utrymme i det undre planet mellan fasaden till fastigheten Sporren 16 och glasfasadväggen ut mot plattan. Eftersträvat mått är 11m. - Synpunkten har framförts i samband med samrådsbehandlingen av förslaget. Stadsbyggnadskontoret har ingen invändning mot detta förutsatt att breddningen sker genom att angränsande butiksyta i kvarteret Sporren minskas. Det kan genomföras som en frivillig överenskommelse mellan samfälligheten och berörda fastighets- och butiksägare. Synpunkten har tidigare framförts då i samband med samrådsbehandling- en av förslaget. AB Storstockholms Lokaltrafik, trafik (SL) önskar byggrätt införd i planen för klimatskydd vid busshållplats samt reserverat för busskörfält från Klarabergsgatan till Hamngatan via rondellen. En omformulering föreslås av bestämmelsen glx 1 för entréer till tunnelbanan och Sergelstråket i väntan på att en gemensamhetsanläggning bildats. Genomförandetiden föreslås utsträckas till 10-15 år för detta, enligt SL omfattande utvecklingsprojekt, som även inkluderar ett avbrott under "Kulturhuvudstadsåret ". Vidare anförs följande: Bestämmelsen "Under + 5 får lokaler inredas för kommersiellt ändamål" i stället föreslås "på nivå + 5 får lokaler inredas för kommersiellt, service- respektive allmänt ändamål." I genomförandebeskrivningen omnämns felaktigt att planen även redovisar ombyggnad av T-Centralens biljetthall invid Sergels Torg I detaljplanekartan över kv Skansen m fl del 1. saknas ett antal beteckningar. Områ- det kring och närmast utanför "Muttern" skall anges som x-område liksom den smala kil som sträcker sig från" Muttern" österut. Området vid SL:s gatuentré i Trygg - Han- sas fastighet skall anges med en alternativ användning för kollektivtrafikanternas behov. Egenskapsområden samt egenskapsgränser för biljetthallen/Sergelarkaden saknas på detaljplaneritningen. (Plansyftet m m behöver också preciseras bättre) I illustrationsritningen upphävs bestämmelserna xl och x3 för de små triangulära områdena öster och söder om" Muttern". SL förutsätter att bestämmelserna x2 och x4 i stället ska gälla. Utlåtande 1997:127 Rh I 2793

Förutsatt att ovanstående synpunkter beaktas tillstyrker SL planen. Krav framförs på att stadsbyggnadskontorets rutiner vid underrättelse om utställning av planer kommer att ses över. En del av framförda synpunkter har framförts tidigare. - Önskan om byggrätt för klimatskydd vid hållplats tillgodoses inte i planen utan prövas vid bygglov på sedvanligt sätt. Klimatskydd har funnits illustrerat och redovi- sat i modell till förslaget. Busskörfält reserveras inte heller i planen utan får reserveras genom lokala trafikföreskrifter när det är aktuellt. Till dess gemensamhetsanläggning bildats skall området vara tillgängligt för all- män gångtrafik. Planbestämmelsen g lx 1 hindrar inte SL:s tunnelbaneupp-gångar då dessa inte ingår i gemensamhetsanläggningen. Planförslaget har getts en kort genom- förandetid för att inte försvåra eventuella kommande tillägg. Bestämmelsen "Under +5 får lokaler inredas för kommersiellt ändamål" har över- förts från den idag gällande stadsplanen med den ändringen att allmänt ändamål tagits bort då allmänt ändamål måste vara preciserat för att eventuellt bygglov skall få med- delas. Under rubr. Allmänt anges att planen redovisar ombyggnad av T-Centralens biljetthall vilket bl a avser förändringar av T- baneuppgångar som redovisas p g a in- trång i fastigheter på kvartersmark. Däremot redovisas inte i detaljplanen vad som planeras under gatumark. Egenskapsgränser och områden anges i den idag gällande planen och redovisas som gatumark som får underbyggas. Planförslaget utgör tillägg till gällande stadsplan. Förslaget har upprättats att gälla parallellt med den plan som gäller för området idag vilket framgår av handlingarna. Gällande plan redovisar x- områden för området kring och närmast utanför "Muttern" liksom den smala kil som sträcker sig från Muttern" österut. Området i Trygg-Hansas fastighet far enligt försla- get användas för butiker och andra publika verksamheter. Möjligheten för SL att till- godogöra sig lokalen får ske genom överenskommelse med fastighetsägaren. Egen- skapsgränser för biljetthallen anges inte planen. Området redovisas i gällande stadsplan som underbyggd gata. Martin Rörby framför uppfattningen att endast Hästskogången bör avgränsas till en klimatiserad galleria. En sådan avgränsning skulle bidra till att göra det egentliga Sergels Torg, särskilt partiet runt den superellipsformade lokalen nuvarande Kapp Ahl, rumsligt fattbart. Att ta bort glasväggarna vid Kapp Ahl och ersätta de befintliga plana glasen i lanteminerna med kupolvälvda glas ovanför fontänens vattenyta fram- förs som fel då man skulle gå miste om en av Sergels Torgs verkliga kvaliteter- det akvarieliknande ljusspelet i den lägre nivån. Vidare framförs uppfattning om sten- läggning och beläggningsmönster framför 5:e höghuset och Klarabergsgatan, cirkel- motiv bredvid den superellipsformade fontänen ifrågasätts. Det karaktäristiska tri- angelmönstret förutsätts behållas i full skala på hela den lägre torgnivån oavsett om en klimatisering av "plattans" överdäckade parti genomförs eller inte. Till skrivelsen har bilagts kopia av skrivelse från Martin Rörby till Länsstyrelsen i Stockholms län 1995- 03-17 om byggnadsminnesförklaring av Sergels torg. Utlåtande 1997:127 Rh I 2794

- Begäran av byggnadsminnesförklaring av Sergels Torg har avvisats av Länssty- relsen. Enligt kontorets bedömning bör även partiet fram till T-Centralen glasas in för att lösa skötsel- och ordningsproblem och göra platsen mer attraktiv. Mikael Johansson som framfört synpunkter i samband med samrådsbehandlingen föreslår en "Alternativ cityplan" och önskar själv presentera förslaget för stadsbygg- nadsnämnden innan beslut om Sergels Torg och omgivningen är tagna. Synpunkter framförs på det utställda förslaget bl a förordas en varsam upprustning istället för en inglasad galleria. - Förslaget "Alternativ cityplan" finns tillgängligt på stadsbyggnadskontoret och kan beställas av handläggaren. Inkomna synpunkter under utställningstiden har inte föranlett ändring av det ut- ställda planförslaget.

Milj ökonsekvenser

Breddningen av markplanets gångytor, borttagande av olika prång, den förbättrade entréfunktionen för T-Centralen samt de nya busshållplatslägena innebär att Sergel- torgsområdet blir bättre anpassat för kollektivtrafikanterna och fotgängarna. Inglas- ningen av Hästskogången och övriga gångytor under Klarabergsgatan ger stora miljö- förbättringar i de undre delarna. Detta är en miljömässig förbättring. Detsamma gäller även trädplanteringarna vid Sveavägen. Planförslaget innebär inga förändringar av buller och luftmiljön jämfört med dagens situation. Dagens fordonsmängder beräknas inte påverkas av åtgärderna. Förorenat dagvatten från trafikytorna vid Sergels Torg leds ut i Norrström vilket är ett miljöproblem. I samband med en eventuell framtida mer långtgående förändring av trafiklösningen kan det övervägas att rena dagvattenutsläppen. De begränsade åtgärder som genomförs för gatorna i detta skede motiverar inte sådana åtgärder. Den allvarligaste miljöfrågan har tidigare gällt asbest i Kulturhuset. I huvudsak bedöms problemet vara löst vid tidigare saneringsåtgärder. Vid ombyggnad måste särskilda försiktighetsåtgärder vidtas och eventuellt byggavfall hanteras som riskav- fall.

Tillgänglighet

Projektet innebär en viktig förbättring av tillgängligheten i området vid Sergels Torg, som tidigare har haft brister vad gäller förbindelser mellan nivåerna. Enligt planen tillkommer nya hissar vid flera platser bl a vid T-Centralen. Synpunkterna från stads- byggnadsnämndens handikappråd under samrådet har främst gällt risken för att inte planen genomförs i sin helhet.

Utlåtande 1997:127 RhI 2795

Nä ringslivskonsekvenser

Upprustningen av Sergels Torg är positiv för handel och näringsliv i City och viktig även med hänsyn till stadens satsning på besöksnäringarna.

Ekonomiska frågor

Kostnaderna för förnyelseprojektet vid Sergels Torg delas mellan staden och andra berörda. Stadens kostnaderna gäller i första hand Kulturhusets ombyggnad som uppskattas till ca 95 Mkr samt kostnaderna för ombyggnad/ upprustning av allmän platsmark vilka uppskattas till ca 15 Mkr. Gatu- och fastighetskontoret avser under maj månad 1997 redovisa i gatu- och fastighetsnämnden ett investeringsprogram för all- män platsmark. Kostnaderna för iordningställande av Sergelstråket uppskattas till ca 200 Mkr som delas av delägarna i gemensamhetsanläggningen. Förutsättningen för att stråket skall kunna omvandlas till en gemensamhetsanläggning som glasas in är att det finns båtnad för detta d v s de ekonomiska fördelarna ska överstiga kostnaderna för delägarna. Som största delägare får staden ansvar för en del av kostnaderna. Delvis uppvägs detta av intäkter från utökade byggrätter och av att upprustningen medför ökade tomträttsav- gälder. SL:s kostnader för ombyggnaden av T-Centralens biljetthall uppskattas till ca 40 Mkr. Sveavägens anslutande delar liksom förplatsen framför femte höghuset ingår i ett särskilt projekt som samfinansieras av staden och berörda fastighetsägare och tomt- rättsinnhavare. Gatu- och fastighetskontoret bedömer att genomförandet av Sergelgången kan påbörjas tidigast under första kvartalet 1999. Principövereskommelse har ännu inte träffats med övriga berörda tomträttshavare/fastighetsägare. Genomförandetiden uppskattas till cirka ett år.

Tekniska, ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser av trevägskorsning efter inglasning av undermarksplanet.

Med anledning av stadsbyggnadsnämndens uppdrag till kontoret 1996-06-13 har gatu- och fastighetskontoret utrett de tekniska konsekvenserna av en trevägskorsning. Tra- fiklösningen som studerats innebär att den östra delen av fontändammen med lanterni- ner tas i anspråk som vägområde. Samtidigt upphävs vägområdet på andra sidan av dammen. En mindre damm blir kvar runt obelisken. För det utökade gatudäcket krävs ny grundläggning och nya pelare genom samtliga tre plan under mark. För Sergelstrå- ket innebär förlusten av lanteminerna och de nya pelarna en försämring. Kostnaderna för en trevägskorsning har beräknats till ca 50 Mkr. Utlåtande 1997:127 Rh I 2796

Om man först bygger det inglasade Stråket och därefter i ett senare läge fattar beslut om att genomföra trevägskorsningen uppkommer merkostnader för att skydda lokalerna i Stråket under ombyggnaden. Merkostnaderna har uppskattats till ca 7 Mkr. Dessutom tillkommer kostnader för tillfällig evakuering av restaurangen under byggtiden. De kan minskas om försvarsarbeten för en trevägskorsning görs samtidigt med Sergelstråkets ombyggnad. Om Sergelstråket byggs om genom en etappindelning där 1:a etappen inte berör området intill Kapp Ahl finns möjligheter att senare koordi- nera en trevägskorsning med Sergelstråkets 2:a etapp. Gatu- och fastighetskontoret avser april 1997 begära gatu- och fastighetsnämndens bemyndigande att få skriva avtal med berörda fastighetsägare / tomträttshavare för en första etapp.

Stadsbyggnadskontorets slutsats

Stadsbyggnadskontoret anser att planförslaget nu är färdigt för godkännande. I huvudsak är samrådssynpunkterna positiva till planförslaget. Vissa ändringar i förslaget har gjorts (se ovan) efter samrådet för att tillgodose synpunkter på bl.a. Kul- turhusets ombyggnad, den nya T-banehallens utformning och rulltrappsförbindelser mellan undre och övre plan. Andra samrådssynpunkter beträffande Sergels Torg som kulturreservat, Sergelstråkets öppethållande och detaljutformning m m har inte tillgo- dosetts. Resultatet av utställningen bekräftar enligt kontorets uppfattning att planförslaget är bra. De synpunkter som lämnats gäller arkad i hörnet Drottninggatan/ Klarabergs- gatan, rullramper i Smedjegången samt etapp av gallerians utbyggnad och alternativ till ny Cityplan bör enligt kontorets uppfattning inte leda till att förslaget ändras. I enlighet med nämndens beslut om start-pm i juni 1996 har planarbetet inriktats så att det ger möjlighet till en inglasning av hela Sergelstråket i undermarksplanet, från Regeringsgatan till T-centralen. Samtidigt hindrar inte planen att man kan börja med inglasning och ombyggnad av en första etapp under Hamngatan. Vidare redovisar detaljplanen en rulltrappsförbindelse från torgplanet upp till markplanet vid Beridar- bansgatan. Genomförandet är dock ej finansierat. Nämnden har önskat att planförslaget i huvudsak ska kunna genomföras till 1998. Ur plansynpunkt är detta fortfarande möjligt. Kontoret nödgas dock konstatera att gatu- och fastighetskontoret ännu inte haft tillräcklig framgång i förhandlingarna med berörda fastighetsägare och tomträttsinnehavare. Bildandet av den gemensamhetsan- läggning som utgör grunden för upprustningen av Sergelstråket har därmed fördröjts. För närvarande bedöms att det ur förhandlingssynpunkt är lättast att först bilda en samfällighet för Sergelstråkets del under Hamngatan. Byggstart för omvandlingen av denna del beräknas kunna ske 1999. Inte heller kan ombyggnaden av T-centralens nya anslutning till gatunivån påbörjas förrän 1999 enligt SL:s bedömning. Projekteringen har ännu inte hunnit tillräckligt långt. Utlåtande 1997:127 Rh I 2797

Trots att delar av planens genomförande försenas gör kontoret bedömningen att detaljplaneförslaget ändå bör beslutas snarast. Planen utgör en förutsättning för att viktiga delar av Kulturhuset och Gallerian ska kunna byggas om till 1998 samt för att de fortsatta förhandlingarna om Sergelstråket ska lyckas. Planförslaget ges en kort genomförandetid för att inte försvåra eventuella kommande tillägg beträffande en trevägskorsning eller andra åtgärder. Det har diskuterats om inglasningen och upprustningen av Sergelstråket bör vänta på ett ställningstagande om en eventuell trevägskorsning som ersättning för nuvarande rondell. I enlighet med nämndens uppdrag ingår inte någon ändring av trafiklösningen i det nu aktuella planförslaget. Byggandet av en trevägskorsning har uppskattats kosta 50 miljoner kronor och förutsätter förstärknings- och grundläggningsåtgärder som berör undervåningen med Sergelstråket. Det har uppskattats av gatu- och fastighetskontoret att merkostnaden för att vidta dessa åtgärder i efterhand är 7 miljoner kronor. Genom förberedande försvarsarbeten i samband med ombyggnaden av Sergelstråket kan kostnaden minskas. I ett separat svar på en fråga av Stig Dingertz till nämnden och som föreläggs nämnden i särskilt ärende redovisas att det nu aktuella planförslaget inte medför någon begränsning av möjligheterna att eventuellt förlänga en spårvagnslinje förbi Sergels Torg till Centralstationen. Ändringar av trafikfiler och trottoarkanter har anpassats med beaktande av såväl stomlinjebussars som eventuella spårvagnars behov. Kon- struktionstekniskt bedöms nuvarande trafikanläggning klara spårvagnarnas axeltryck. Lösningen med en trevägskorsning bedöms också kunna fungera med spårvagn, förut- satt förstärkningsarbeten enligt ovan.