DOCSLIB.ORG

Namn Och Bygd Anlitas Även Vetenskapliga Granskare Utanför Redaktionen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Namn Och Bygd Anlitas Även Vetenskapliga Granskare Utanför Redaktionen NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD 98 · 2010 1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UNDER MEDVERKAN AV TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, LARS HULDÉN, BENT JØRGENSEN, STAFFAN NYSTRÖM, ALLAN ROSTVIK, TOM SCHMIDT, INGE SÆRHEIM UTGIVEN AV SVANTE STRANDBERG REDAKTIONSSEKRETERARE STAFFAN FRIDELL With English summaries Årg. 98 · 2010 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN SWEDISH SCIENCE PRESS FÖR SVENSK FOLKKULTUR UPPSALA UPPSALA 2 Utgivet med bidrag från Vetenskapsrådet För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas även vetenskapliga granskare utanför redaktionen. ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2011 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Ambrosiani, Björn: -tuna-namnen i Mellansverige. Järnåldersbildningar och medeltida uppkallelsenamn 5 Edlund, Lars-Erik: Om valv i nordiska ortnamn . 21 Ericsson, Alf, Franzén, Gert & Strid, Jan Paul: Gårdar utan namn? »Pluralitet» i namnskick och be- byggelse . 65 Gräslund, Bo: Om relationen mellan arkeologi och ortnamnsforskning. Med en diskussion om ägo- namn, plurala bebyggelsenamn och begreppet gård . 45 Helleland, Botolv: Stølsnamnet Røvil i Ullensvang . 93 Larsson, Mats G.: Gödåkers gravfält – eller Kumlas? . 39 Lerche Nielsen, Michael: Kort proces. Tre skånske torp-navne: †Nilstorp, †Bengtstorp og †Briderup . 111 Nordisk namnforskning 2009 . 119 Stemshaug, Ola: Lø – gard, lagerplass og hamn. Med jamførande materiale om andre namn på stabel- og lastestader i Noreg . 101 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Hund och hundare i Mälarlandskapen . 143 Fridell, Staffan: Läggevi . 145 — Skeen . 148 Strandberg, Svante: Tjäran och Långhundraleden . 151 Recensioner Ainiala, Terhi, Saarelma, Minna & Sjöblom, Paula: Nimistöntutkimuksen perusteet (2008). Rec. av Peter Slotte . 153 Bjorvand, Harald & Lindeman, Fredrik Otto: Våre arveord. Etymologisk ordbok. Revidert og utvidet utgave (2007). Rec. av Svante Strandberg . 155 Botolv, onomastikkens harding. Veneskrift til Botolv Helleland på 70-årsdagen 9. juni 2010. Red. av Terje Larsen & Tom Schmidt (2010). Rec. av Maria Löfdahl . 156 Brylla, Eva: Andersson, Pettersson, Lundström och … Beachman. Om nordiska efternamn i sin euro- peiska omgivning (2009). Rec. av Emilia Aldrin . 159 Eichler, Ernst: Slawische Ortsnamen zwischen Saale und Neiße. Ein Kompendium. 4. T–Z. Nach- träge. Unter Mitarbeit von Erika Weber (2009). Rec. av Alexandra Petrulevich . 161 Hoel, Kåre: Bustadnavn i Østfold 9. Varteig. Utg. av Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2010). Rec. av Göran Hallberg . 162 Iversen, Frode: Var middelalderens lendmannsgårder kjerner i eldre godssamlinger? En analyse av romlig organisering av graver og eiendomsstruktur i Hordaland og Sogn og Fjordane (1999). Rec. av Björn Ambrosiani . 162 Iversen, Frode: Eiendom, makt og statsdannelse. Kongsgårder og gods i Hordaland i yngre jernalder og middelalder (2008). Rec. av Björn Ambrosiani . 162 Kartan i forskningens tjänst. Föredragen vid ett symposium i Uppsala 23–25 november 2006. Utg. av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson (2008). Rec. av Kristina Neumüller . 165 Larsson, Inger: Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition (2009). Rec. av Mats Rydén . 166 Namen des Frühmittelalters als sprachliche Zeugnisse und als Geschichtsquellen. Hrsg. von Albert Greule & Mattias Springer (2009). Rec. av Svante Strandberg . 169 Namen und ihr Konfliktpotential im europäsichen Kontext. Regensburger Symposium, 11. bis 13. April 2007. Hrsg.: Nicole Eller, Stefan Hackl & Marek L’upták (2008). Rec. av Rob Rentenaar . 170 Namn och kulturella kontakter. Handlingar från NORNA:s 37 symposium i Hapsal den 22–25 maj 2008 red. av Leila Mattfolk & Terhi Ainiala (2009). Rec. av Elin Pihl . 172 Nes om namn. Heidersskrift til Oddvar Nes på 70-årsdagen 27. desember 2008. Red. av Jarle Bondevik & Ole-Jørgen Johannessen (2008). Rec. av Svante Strandberg . 173 4 Norræn nøfn – Nöfn á Norðurlöndum. Hefðir og endurnýjun. Nordiska namn – Namn i Norden. Tradition och förnyelse. Handlingar från Den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11–14 augusti 2007. Red. av Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir & Svavar Sigmundsson (2008). Rec. av Staffan Fridell . 174 Onomástica galega 2. Onimia e onomástica prerromana e a situación lingüística do noroeste peninsular. Actas do segundo Coloquio. Leipzig, 17 e 18 de outubro de 2008. Ed. a cargo de Dieter Kremer (2009). Rec. av Ingmar Söhrman . 176 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 14. Ortnamnen i Sotenäs härad 2. Naturnamn. Av Birgit Falck- Kjällquist (2009). Rec. av Staffan Fridell . 177 Reitzenstein, Wolf-Armin Frhr.v.: Lexikon fränkischer Ortsnamen. Herkunft und Bedeutung. Ober- franken, Mittelfranken, Unterfranken (2009). Rec. av Svante Strandberg . 178 Schmidt, Tom: Nøvn vesta åsen. Bustadnavn i Vestre Slidre (2009). Rec. av Staffan Nyström . 179 Schybergson, Anita: Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 (2009). Rec. av Lars Otto Berg . 181 Skuggor i ett landskap. Västra Östergötlands slättbygd under järnålder och medeltid. Resultat av ett tvärvetenskapligt projekt. Red.: Anders Kaliff (2009). Rec. av Per Vikstrand . 183 Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn 15. Oxie härad och Malmö stad. Av Göran Hallberg (2009). Rec. av Bent Jørgensen . 185 Tetzschner, Rúna K.: Nytjar í nöfnum. Örnefni í nágrenni Hóla í Hjaltadal (2006). Rec. av Stefan Jacobsson . 188 Theutenberg, Bo J.: Mellan liljan och sjöbladet. 1:1. Gamla släkter i Västergötland (2008). 1:2. Källor, bilagor, register (2009). Rec. av Svante Strandberg . 190 Wiktorsson, Per-Axel: Bergsbruk och namn. En ortnamnsstudie om Bergslagen (2010). Rec. av Svante Strandberg . 191 Författarna i denna årgång . 193 Insänd litteratur . 195 Förkortningar . 201 Ortnamnsregister 2009–2010 . 203 -tuna-namnen i Mellansverige 5 -tuna-namnen i Mellansverige. Järnålders- bildningar och medeltida uppkallelsenamn? Av Björn Ambrosiani Namn och bygd 98 (2010), 5–19. Björn Ambrosiani, The Swedish National Heritage Board, Stockholm: Names in -tuna in central Sweden. Iron Age formations and medieval transfer names? Abstract Settlements with names in -tuna have long figured prominently in discussions among both place-name scholars and archaeologists. This article reviews the entities with -tuna names in the Lake Mälar region and shows that only a few of them are linked to complexes of monuments from the Early Iron Age/ Migration Period. The majority seem to be spread over the whole of the Late Iron Age, and a number of them lack monuments and are the vicarages of either principal parishes or dependent churches within the hundreds (hundare). The most recent of them are attached to ecclesiastical residences, perhaps as transfer names inspired by the main centre of the diocese, Sigtuna. Keywords: settlements with names in -tuna, chronology, monuments from the Iron Age, ecclesiastical residences, distribution of -tuna names, transfer names. Inledning En vanlig namntyp i Mälardalen är -tuna (Tuna), ofta med förled i form av ett gudanamn eller ett topografiskt element. Ortnamnsforskare har länge till- mätt dessa namn stor betydelse och hög ålder, delvis med stöd av sin tids ar- keologer (t.ex Lindqvist 1918). Man har då generellt fört dem till äldre järn- ålder. I samband med mitt avhandlingsarbete diskuterade jag en plats, Tuna, nu- mera Biskopstuna i Österåkers socken i Uppland, som under inga förhållan- den kunde föras så långt tillbaka i tiden. Dess odlingsmarker ligger längst ut i Långhundradalen och i stort sett helt omkring den vikingatida strandnivån 5 m öh. Dess gravfält kan dateras till yngre järnålder (Ambrosiani 1964 s. 152). En motsvarande sen ställning har Sätuna i Husby-Sjuhundra socken (Am- brosiani 1964 s. 106; se nedan). En tredje -tuna-enhet berördes av avhandlingen: Tuna i Botkyrka socken i Södermanland. Denna enhet har en helt annan ställning i de bebyggelsehisto- riska sekvenserna (Ambrosiani 1964 s. 166 ff.; se nedan). En liknande situa- tion kan möjligen utläsas för Vaxtuna i Orkesta socken (a.a. s. 124). 6 Björn Ambrosiani Resultatet av denna diskussion kan sägas vara att -tuna-namnen (Tuna, -tuna) har en mycket längre tillkomsttid än vad arkeologer och ortnamns- forskare tidigare räknat med. Liksom i de flesta ortnamnstyperna hade nya exempel tillkommit under både äldre och yngre järnålder samt medeltid. Det enskilda exemplet måste alltid ställas i relation till enhetens ställning i den bebyggelsehistoriska sekvensen inom en bygd. Historiska, geografiska och arkeologiska källmaterial måste därvid diskuteras vid sidan av de språk- liga för att analysen skall komma till sin rätt och nå någon form av sanno- likhet. Några år senare sammanställde Karl Axel Holmberg (1969) sin avhandling om -tuna-namnen. Efter en genomgång av forskningshistoriken omkring -tuna-namnen framlägger han en grundlig genomgång av respektive -tuna- namn med historiska och arkeologiska belägg. Resultatet blev detsamma, det var uppenbart att många bebyggelseenheter med -tuna-namn (ca 40 %) bara hade få fornlämningar från yngre järnålder eller helt saknade sådana. Det är också uppenbart att ovanligt många -tunagårdar (ca 35 %), både med och utan gravfält från yngre järnålder, har varit prästgårdar eller centrala enheter inom socknen eller hundaret. Detta har av de flesta forskare tolkats så att går- dar med -tuna-namn också måste vara mycket gamla och ha haft en speciell roll i det forntida samhället,
Load more

Recommended publications
  • Og Sårbarhetsanalyse for Aust-Agder Og Vest-Agder 3
    ROS AGDER 2011 Fylkesmannen i Aust-Agder og Fylkesmannen i Vest-Agder Risiko- og sårbarhetsanalyse for Aust-Agder og Vest-Agder 3. mai 2011 1 ROS AGDER 2011 2 ROS AGDER 2011 Forord I embetsoppdraget til fylkesmennene har Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) gitt et pålegg om å utarbeide og holde oppdatert en Fylkesrisiko- og sårbarhetsanalyse (Fylkes ROS- analyse) Det står videre i embetsoppdraget at fylkesmennene skal påse at ROS-analyser som er utarbeidet av myndigheter og virksomheter blir samordnet slik at de bidrar til en oppdatert totaloversikt av risiko og sårbarhet i fylket. Aust-Agder og Vest-Agder er to ganske like fylker når det gjelder risiko- og sårbarhetsforhold og har mange felles regionale myndigheter og virksomheter. Fylkesmennene i Agder har derfor valgt å samarbeide om å utarbeide en ny felles risiko- og sårbarhetsanalyse for Aust- og Vest-Agder, forkortet til ROS Agder. Dette er imidlertid et arbeid som fylkesmennene ikke kan gjøre på egenhånd. Vi har samarbeidet med myndigheter og virksomheter som representerer infrastruktur og samfunnsfunksjoner i fylkene, og som har gitt data og informasjon på aktuelle fagområder. Fylkesmennene tror at en slik overordnet gjennomgang av risiko- og sårbarhetsforhold er et viktig grunnlag for beredskapsplanlegging i etater og kommuner. Vi er takknemlige for at sentrale aktører har bidratt i arbeidet med å utarbeide en felles ROS-analyse for fylkene våre. Vi har valgt en kvalitativ/verbal tilnærming til ROS analysen for Agder. Det vil si at den i stor grad vil være uten bruk av tall på sannsynlighet og konsekvens da vi mener dette vil gi det beste oversiktsbildet over risiko og sårbarhet i fylket.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Björn Ambrosiani Title Hundare, skeppslag och fornlämningar Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 67–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hundare, skeppslag och fornlämningar Björn Ambrosiani Den äldsta kända administrativa indelningen av sve¬ Upplandslagens konungabalk X: arnas centrala område kring Mälaren har alltid till¬ dragit sig stort historiskt och rättshistoriskt intresse. Detta är laga ledung: fyra skepp från vaqe hundare. Man har från oUka håll hävdat att den för detta om¬ råde nästan unika hundaresindelningen skulle nå Dessa skeppsvister skola utgå från alla tre foUclan- långt ner i äldre järnålder eller åtminstone till foUc- den, lika mycket av ett markland jord som av en vandringstiden (400-550 e Kr). Hundare, skepps¬ stridbar man i fråga om tre skepp; det Qärde skall lag, tolft och socken är viktiga begrepp i denna dis¬ utgöras efter mantal av bönder och bondsöner, lego¬ kussion. Deras struktur och inbördes förhållanden drängar och löskekarlar . .. och relationen till bebyggelsen och dess kronologi (Holmbäck-Wessén 1933 s 46 f) har då tolkats på olika sätt med utgångspunkt bl a i landskapslagarna, vilka skulle stå för en lagstiftning Västmannalagens konungabalk VII: med uråldrig tradition. Man har emellertid också, som framgår framför Detta är laga ledung: två skepp från varje hundare. allt av Adolf Schiicks idérika och intresseväckande uppsats 1949 i festskriften till Nils Ahnlund, sökt (Holmbäck-Wessén 1936 s 37.) rekonstruera äldre hundaresindelningar än den man känner genom landskapslagarna och de kamerala Övriga lagar saknar denna precisering. Det kan handlingarna. Någon öppning till säkrare tolkningar dock ur bebyggelsehistorisk synpunkt vara intres¬ har emellertid inte funnits förrän den genomgri¬ sant att undersöka om dessa bestämmelser också pande fornminnesinventeringen för den ekonomiska motsvaras av en bestämd skattekraft eller ett mantal.
    [Show full text]
  • Naturlos 2014
    Fulldistribusjon naturl s TURKALENDER 2014 Lærerike natur- og kulturvandringer i Vest-Agder og Aust-Agder DNT Sør Friluftsrådet Lister Skogselskapet Midt-Agder for Lindesnes Friluftsråd i Agder Friluftsråd regionen ÅRET GJENNOM LÆRERIKE TURER MED NATURLOS TURER MED TURISTFORENINGER Tirsdagsturene med DNT Sør - tur på dagtid NATURLOS PÅ TUREN Turer for alle aldre og form hver tirsdag hele året, Turene er organiserte vandringer i naturen under unntatt juli. ledelse av en naturlos/guide. Naturlosen vil formidle Område: Kristiansand om ulike temaer underveis og skal sørge for at Møtested: Fontenen på Torvet (ved Domkirka) deltakerne ferdes trygt og finner frem på turen. Tid: 11.00 Tlf: 38 12 07 50 For mer informasjon se turprogram www.dntsor.no Naturlosturene er for alle og de fleste er gratis. Kom gjerne innom i vårt tursenter i Kirkegata 15. Noen turer har tilbud om transport og annet for en rimelig kostnad. Enkelte turer krever også påmelding. INFORMASJON Trenger du å vite mer om turen kan du kontakte den enkelte arrangør. Mange av turene blir også annonsert i avisen - se etter naturloslogoen. Denne brosjyren finner du også på nettsiden www.naturlos.no Turer med spesielle tilrettelegginger er merket med følgende ikoner: BARN FAMILIE Onsdagsturene med DNT Sør - senior II Et tilbud for dere som vil gå litt roligere og kortere, hver onsdag store deler av året unntatt juli. Område: Kristiansand VOKSNE UNGDOM Møtested: Varierer, se turprogram www.dntsor.no Tid: 10.30 Tlf: 38 12 07 50 Kom gjerne innom i vårt tursenter i Kirkegata 15. RULLESTOL SYKKEL Torsdagsturene med DNT Sør - senior I Turer i Kristiansandsområdet for spreke seniorer hver SKI FISKE torsdag hele året, unntatt juli.
    [Show full text]
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade
    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Clas Tollin Title Namnet Stockholm i ny belysning – en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn Issue 73 Year of Publication 2017 Pages 8–28 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Namnet Stockholm i ny belysning — en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn av Clas Tollin veriges huvudstad Stockholm har både en den Stockholms tillkomst liksom Åsöns (Söder- väl känd och en mindre känd bakgrund. malms) ursprungliga tillhörighet. S År 1952 firades stadens 700-årsjubileum med anledning av det brev som kung Valdemar och Birger Jarl daterade i juli 1252 i Stockholm Från havsvik till insjö (SDHK 664). Vid denna tidpunkt fanns åtmin- Under 1100- och 1200-talen skedde en snabb stone ett rundtorn och kanske en borganlägg- landhöjning. Vid 1200-talets mitt låg vatten- ning på en grusig höjd på den senare Stadshol- brynet ca 2,5 meter högre än idag.3 Enligt den mens nordöstra del. Rundtornets ålder har inte isländske stormannen och författaren Snorre med bestämdhet kunnat fastslås, inte heller om Sturlasson kallades Mälarutloppet Stocksund. det fanns en angränsande urban bebyggelse där Snorre skriver: ”Från hela Svitjod falla alla rin- redan omkring 1250. Vid utgrävningarna av slot- nande vatten ut i Lågen (Mälaren), men denna tets norra länga har ett danskt mynt från 1130 har endast ett utlopp och detta så smalt att och ett norskt från 1150–1170 påträffats.1 En många åar äro bredare.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ! ! ! ! ! ! "#$%&'!! ()*%+,-!.-+#//&0! 1)$-,! 2#/!&*%!$&3$!)!455-+06!&*%!786,'3+0-+06!#06,'!90:',! ;'&0/<-6,'!&*%!=-6',!>='0<-6,'! ?//#,! @@! A,+'!&B!C#;-)*+$)&0! DEEF! C+:,/! EGHDDI! ?77J!K@LEMNO@L! ?77J!&0-)0,!NKKNM@ODN!! PPPQ;,;9::,-/,%)/$&')+Q&':! ! ! Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder av Michael Olausson De bo skilda från varandra och åt olika håll, allt liga uttryck för en viss ideologi och en specifik efter som en källa, ettfält, en skog fallit dem i sma¬ samhällsformation. ken. De anlägga byar icke såsom vi med samman¬ Anpassning till ekologiska förutsättningar, loka¬ fogade och sammanhängande byggnader: var och la traditioner och nya ideér liksom till mer övergri¬ en omger sitt hus med en öppen plats... (Tacitus, Ger¬ pande politiska strukturer har på olika sätt bidragit mania, kap 16) till utvecklandet av regionala särdrag. Den förhis¬ toriska människan byggde inte enbart hus och - Man bygger och bygger här i livet, ser ni, men organiserade boplatsytor på ett repetitivt sätt, så man vinner ingenting på det. Man räknar ut allting som empiri och tradition föreskrev, utan prövade så fint - men så fort man kommer till takstolarna nya vägar allteftersom behoven förändrades och .så visar det sig att det var någe fel i räkningen - inom ramen för olika möjligheter. Människan gör allting blir så annorlunda, så djävligt annorlunda, sin egen historia och utformar ständigt sin tillvaro just medan man håller på och bygger - så att när men under omständigheter som är för handen man nått övre våningen upptäcker man att man givna.
    [Show full text]
  • Folkland Och Folkvapen Larsson, Mats G
    Folkland och folkvapen Larsson, Mats G. Fornvännen 83, 224-233 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1988_224 Ingår i: samla.raa.se Fokland och folkvapen Av Mats G. Larsson Larsson, M. G. 1989. Folkland och folkvapen. (Folk lands and folk weapons.) hörnvännen 83 Stockholm. The names of the three folkland which in the Middle Ages formed the province Uppland in central Sweden, Tiundaland, Attundaland and Fjädrundaland, are generally interpreted as indicating ihal they consisted of, respectively, len, eight and tour districts called hund, each of which supplied or included one hundred something. The most fréquent interpretadon has been thal the hundred in ques­ tion was the number of men for the ledung, i.e. lhe levy of men for the navy. The author uses settlemeiil archaeological material to compare the three folk land in different periods and to analyse the nalure ofthis 'hundred'. The propor­ tions between the numbers of settlements within the three regions suggest that their names torrespond to the conditions at the end ol the Prehistoric period and that their boundaries were not significantly altered between then and the Middle Ages The number of 'hundreds' in the folkland names may refer to lhe men wilhin the regions who were obliged to the "folk weapons" slipulatcd in the Medieval laws. The hundare-distritts as they are known from the Middle Ages, however, must have been very uneven in population at the end ol the Iron Age and could not have supplied uniformly sized fon es. Mats G. Larsson, Mossby 12, S-27010 Skivarp, Sweden. De tre uppländska folklanden omnämns första härledas ur vissa av namnen på de medeltida gängen i en latinsk text från omkring 1120, det hundarena.
    [Show full text]
  • Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia
    Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia 4. PEOPLE AND LAND IN EARLY SCANDINAVIA Stefan Brink ow do Tyskland, Deutschland, Duitsland, Germany, An Ghearmáin, Allemagne, Alemania, Německo, Vācija, and Saksa all relate to each Hother? Well, the answer to this silly question is, of course, that they all are the names of one and the same territorialized political entity found in Europe. Given that, why do we not use one single name for this entity, especially today in our modern, controlled, and nivellating, society of EU-conformism? The answer to this question touches upon the very core of a research field called ‘onomastics’, which studies how names are coined and who coins them. In Sweden (my homeland), our neighbour to the south is Tyskland (if we ignore Bornholm), and etymologically we share the name for this European geographical and political entity with the inhabitants of the country itself, Deutchland, and with the Dutch, who uses the name Duitsland. The name Germany is used in English, Germania in Italian, Германия in Russian, and An Ghearmáin in Irish. In eastern Europe the name of the country is derived from a stem Nem-: Německo in Czeck, Nemecko in Slovak, Niemcy in Polish, and Németország in Hungarian. East of the Baltic the name is derived from a totally different stem beginning with Vo-/Va- as in Latvian Vācija and in Lithuanian Vokietija; whereas Allemagne is used in France, and Alemania in Spain. The Finns, however, use a different designation, namely Saksa, which is similar to Saksamaa in Estonian. Of course, this usage of different names for nations and people is not a new or modern phenomenon as many modern names have roots in early history, and even in prehistory.
    [Show full text]
  • Swedish Seminar Papers-00-03(Pdf)
    Swedish Seminar Papers in Archaeology 2000-2003 Mattias Asplund Marjatta Puurunen © 2006 Mattias Asplund & Marjatta Puurunen Table of Contents Table of Contents………………………………………………….. 2 Compilers Notes…………………………………………………… 4 Trends of Undergraduate Research Themes……………………….. 6 1. Northern Europe…………………………………………….. 8 1.1 The Stone Age………………………………………………. 8 1.1.1 General or Multi-Period (1-10)……………………………… 8 1.1.2 The Mesolithic (11-23)……………………………………… 10 1.1.3 The Neolithic (24-72)……………………………………….. 11 1.2 The Bronze Age (73-161)…………………………………… 16 1.3 The Iron Age………………………………………………… 24 1.3.1 General or Multi-Period (162-220)…………………………. 24 1.3.2 The Early Iron Age (221-252)……………………………… 29 1.3.3 The Late Iron Age (253-411)………………………………. 32 1.4 The Middle Ages (412-521)……………………………….. 45 1.5 Medieval Art and Ecclesiastical Architecture (522-576)….. 54 1.6 Saami-Germanic Studies (577-596)……………………….. 59 1.7 Later Times (597-608)…………………………………….. 61 1.8 Multi-Period (609-670)…………………………………….. 62 1.9 Philology (671-688) ……………………………………….. 68 1.10 Miscellaneous (689-783)…………………………………… 70 1.11 Human Geography and Agricultural Studies (784-797)…… 77 2 The Mediterranean Area and the Near East (798-1070)…… 79 3 Beyond Europe (1071-1098)………………………………. 99 4 The Paleolithic (1099-1103)……………………………….. 101 5 Numismatics (1104-1120)………………………………….. 102 6 Maritime Archaeology (1121-1130)………………………… 104 7 Osteology and Odontology (1131-1158)……………………. 105 8 Philosophy of Science (1159-1181)…………………………. 108 9 History of Scholarship (1182-1206)………………………… 110 10 Managing the Remains……………………………………… 113 10.1 Methods of Archaeological Surveying, Fieldwork, Labo- ratory Analysis and Experimental Archaeology (1207-1283).. 113 10.2 Heritage Management (1284-1325)…………………………. 120 10.3 Museology and Popularization (1326-1382)………………… 124 Author Index ……………………………………………………….
    [Show full text]
  • 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350
    Frode Iversen 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350 The political structure of Scandinavian society underwent radical change between AD 500 and 1350. Through analyses of c. 170,000 sites of single graves and cemeteries, 1,700 hillforts, and 130 royal sites and manors, this article investigates the emergence of larger law areas and their relation to the peoples and kingdoms in Scandza (i.e. Norway and Sweden). In this period the number of kingdoms was reduced from around thirteen to two. We find 29 peoples in the 6th century mentioned in contemporary written sources (Getica and Widtsith), and these are geographically identified through a big data analysis of prehistoric graves and cemeteries (Kernel Density Estimation). In addition, we have identified thirteen clusters of graves repre- senting other unmentioned groups. The emergence of larger legal entities was a prerequisite for the emergence of the Scandinavian kingdoms. In eastern Scandinavia kingship emerged through the control of major lakes connecting various folklands, while in the west control of trade and transport along the major sailing route (leden) was a driving facor for trans-regional kingship. 4.1 Introduction This chapter will suggest that Scandinavian law areas can be understood as an in- termediate stage between what often has been labelled a tribal organisation in Jordanes’ time (mid-6th century) and the subsequent creation of supra-regional kingdoms in the late Viking Age (800–1050). A law area is a specific geographical unit with a shared customary law. Although significant results concerning identifi- cation of pre-Christian regions and social groups in Scandinavia have been ob- tained on the basis of place names (Malone 1962; Svennung 1967; Brink 2008), archaeological evidence (great mounds and rich finds) (Ringstad 1986, 1991; Myhre 1987; Rahmqvist 1987; Callmer 1991), sagas, and law codices (Brink 2002; Iversen 2015), many questions remain unanswered.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Åke Hyenstrand Title Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 83–88 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen o Ake Hyenstrand Diskussionen olika källtypernas relevans för problemen kan mätas (jfr Th Andersson 1981). Karl Axel Holmbeigs avhandling om de svenska Den antydda Funa-diskussionen i dess nya form Tuna-nsmmn (1969) innebar något av en nollställ¬ är således en spegel av en större, mera övergripande ning av diskussionen kring denna namngrupp. I ett och generellt intressant fråga, nämligen hur stats- vetenskapshistoriskt perspektiv var detta en nyttig bildningsförloppet tillgått och i vad mån de inre utgångspunkt för en förnyad analys, där argumenten fömtsättningarna för detta skall vägas mot en yttre för namngmppens särskilda betydelse måste skärpas påverkan. I ett vidare internationellt perspektiv är och de källkritiska synpunkterna framhävas. Thor- just Mälarområdet i detta avseende ett särskilt intres¬ sten Anderssons recension (i Namn och bygd 1968) sant område. och Ingemar Olssons genomgång av problemet (i Statsbildningen måste ses som en process i flera Fornvännen 1976) har tillsammans med ytterligare steg. Mot detta skall även de regionala och funktio¬ några arbeten modifierat Holmbergs neutralisering nella olikheterna ställas. Fwna-problematiken bör av Thna-begreppet. Tum utgör ett centralnamn med därför inte generaliseras utan ses i relation till tre administrativ betydelse, därom torde numera inte aspekter: råda något tvivel. Frågorna är dock vari denna bety¬ — de kronologiska skikten delse eller funktion bestått, om Tum kan ges en ge¬ — de regionala variationerna nerell förklaring samt det kronologiska problemom¬ — de funktionella olikheterna rådet.
    [Show full text]
  • Statens Vegvesen Vegliste, Bruksklasse - Tillatt Last Og Vogntoglengde
    STATENS VEGVESEN VEGLISTE, BRUKSKLASSE - TILLATT LAST OG VOGNTOGLENGDE Aust-Agder fylke Primære fylkesveger (tidligere riksveger) "Tømmer" verdier gjelder kun for 7-akslede spesialvogntog for tømmertransport Veg Vegstrekning Veglengde Bruksklasse Veggruppe Tillatt vogntoglengde Maks totalvekt Sommer Vinter Generelt Tømmer Generelt Tømmer FV 42 Stoa x E18 - Blakstadheia x kv 1049 Bjørumsveien 6,486 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 42 Blakstadheia x kv 1049 Bjørumsveien - Vest-Agder gr. 84,846 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 42 Kjetså x fv 42 - Hestvåg x rv 9 1,493 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 42 Stoa - Strømsbu x fv 420 2,744 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 42 Stoa x E18 - Stoa 1,638 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 45 Rotemo X rv. 9 - Telemark gr. 20,266 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 235 Lillesand x fv 235 - Møglestu x fv 402 1,493 Bk10 A 19.50 50 FV 351 Søndeled X fv. 418 - Telemark gr. 21,737 Bk10 A 19.50 50 FV 401 Vestre Vallesverd x fv. 420 - Høvåg x fv. 226 4,518 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 401 Høvåg x fv. 226 - Indre Årsnes x fv. 221 1,965 Bk10 A 19.50 24 50 50 FV 401 Indre Årsnes x fv. 221 - Vest-Agder gr. 5,052 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 402 Øvre Tingsaker x rv 420 - Birkeland x rv 41 11,890 Bk10 A 19.50 24 50 60 FV 403 Hornesund bru - x rv 9 19,125 Bk10 A 19.50 24 50 50 FV 403 Vest-Agder gr.
    [Show full text]