GC-Väg Längs Väg 9 Mellan Ravlunda Och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Arkeologisk utredning, steg 2 2017 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG RAÄ Vitaby 141-144 och RAÄ Ravlunda 181, Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:16 Lars Jönsson Arkeologisk utredning, steg 2 2017 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG RAÄ Vitaby 141-144 och RAÄ Ravlunda 181,Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Lars Jönsson Trädgårdsgatan 46 271 34 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: [email protected] Webb: www.osterlenarkeologi.se Arkeologisk utredning, steg 2 2017 GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik Gång- och cykelväg RAÄ Vitaby 141-144 och RAÄ Ravlunda 181, Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:16 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakt 3 (UY3) genom boplatsen RAÄ Vitaby 142. På bilden syns en härd (A4) och fyra stolphål omedelbart norr om härden. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. © Österlenarkeologi 2017 Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 8 Läge och topografi 8 Syfte och metod 8 Syfte och målsättning 8 Arkeologiprocessen 9 Metod och genomförande 9 Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar 10 Fornlämningar 11 Tidigare undersökningar i närområdet 14 Arkeologisk utredning, steg 1 15 Undersökningsresultat 16 Delområde 1 – Kiviks marknadsplats-Mölleån 17 Delområde 2 – Mölleån-Klammersbäck 21 Delområde 3 – Klammersbäck-Ravlundakorset 26 Fyndmaterial 30 Tolkning 31 Utvärdering 33 Förslag på utredningsytor till förundersökning 34 Projektorganisation och kvalitetssäkring 36 Referenser 36 Ordlista som förklarar vissa arkeologiska begrepp 37 Tekniska och administrativa uppgifter 38 Figur 1. Skåne med platsen för området vid Ravlunda-Kivik i sydöstra Skåne särskilt markerad. Figur 2. Sträckningen för den planerade GC-vägen längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik är markerad med en röd linje. Start vid befintlig gång- och cykelväg i Kivik, direkt söder om marknadsplatsen, och slut vid befintliga busshållplatser direkt norr om ”Ravlunda korset”, enskild väg mot Skepparp. 6 6 ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2017:16 Sammanfattning Inför byggandet av en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. Den planerade GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt stor dignitet. Utredningens övergripande målsättning var att fastställa om fornlämningar berördes av planerade arbetsföretag. En arkeologisk utredning steg 1 lokaliserade 30 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. Av dessa skulle 13 utredningsytor beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. Av olika skäl kom endast 11 st av dessa 13 utredningsytor att beröras av utredningsschakten. De utredningsytor (UY4 och UY26) som inte berördes av utrednings- schakten utgår därmed från projektet som helhet. Sammanlagt grävdes 19 schakt med en total längd av ca 1 000 meter. Av det totala utredningsområdet, vilket var ca 40 000 m2 stort., undersöktes ca 1 900 m2 med maskin, vilket innebär ca 5 % av utredningsytornas maximala storlek. Vid den arkeologiska utredningen konstaterades förhistoriska boplatslämningar inom tre utredningsytor, nämligen UY3 (RAÄ Vitaby 142), UY11 (RAÄ Vitaby 143 och 144), och UY21 (RAÄ Ravlunda 181). De inom UY3 påträffade härdarna, groparna och stolphålen kan med hjälp av fyndmaterialet preliminärt dateras till äldre järnålder, medan anläggningarna inom UY11 och 21 enbart kan dateras till sten-, brons- eller järnålder. I den norra delen av UY17 (RAÄ Vitaby 141) finns lämningarna efter en lägenhet1, möjligtvis en torpargrund. Denna är markerad på Generalstabskartan från 1862. Däremot finns den inte med på Skånska Rekognosceringskartan från 1812–1820. Detta kan innebära att lägenheten etablerades någon mellan 1820 och 1862. Med tanke på fyndmaterialet som påträffades i närheten av lägenheten kan åtminstone övergivandet av det förmodade torpet dateras till andra hälften av 1800-talet/början av 1900-talet. Det föreslås därför att områden på sammanlagt ca 8 900 m2, fördelade på fyra utredningsytor (UY3, UY11, UY17 och UY21), bör gå vidare till förundersökning. 1 Med lägenhetsbebyggelse menas i fornlämningssammanhang rural bebyggelse på ofri grund, oftast från nyare tid. Kategorin omfattar hus, gatehus, torp av olika slag och backstugor (Knarrström 2017). ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2017:16 7 Inledning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. En arkeologisk utredning, steg 1 har tidigare utförts av Österlenarkeologi, varvid ett antal utredningsobjekt identifierades (Jönsson 2016). Därefter beslutade Trafikverket att GC-vägen ska löpa längs vägens sydvästra sida från Kivik och fram till en punkt omedelbart öster om gravfältet RAÄ Ravlunda 115:1, där GC-vägen ska föras över på den nordöstra sidan av väg 9 fram till Ravlunda-korset. Detta innebär att fornlämningarna RAÄ Ravlunda 115:1 och 171:1 samt RAÄ Vitaby 47:1 inte kommer att beröras av arbetsföretaget. Fornlämningsområ- det vid gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1 kommer däremot att beröras av GC-vägen. Detta har lösts med ett minimalt anspråkstagande av mark. Den planerade GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt stor dignitet. I området finns det många välkända arkeologiska platser. Exempelvis korsas Klammersbäcks dalgång, kring vilken åtskilliga mycket viktiga lokaler grupperar sig, t.ex. handels- och hantverksplatsen vid Maletofta (Fabech 1998; Helgesson 2002, s. 68). Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är således stor. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länssty- relsens dnr. 431–33415-2016). Läge och topografi Gång- och cykelvägen utmed väg 9 är planerad att sträcka sig från en befintlig GC-väg söder om marknadsplatsen i Kivik, till befintliga busshållplatser direkt norr om ”Ravlunda korset”, några hundra meter nordost om Ravlunda kyrka. Den del av väg 9 som kommer att beröras av den planerade GC-vägen ligger mellan 500 meter och 3 km väster om Hanöbukten och Östersjöns kust, ca 25–40 m ö.h. Den av utredningen berörda delen av väg 9 sträcker sig genom ett landskap som består av böljande jordbruksmarker och ett kuperat och öppet hedlandskap, där öppenheten bryts av skogsdungar och fruktodlingar. Vägen korsar dels Mölleåns dalgång i söder, vilken har sitt utlopp i den norra delen av Vitemölla, och dels Klammersbäcks dalgång i norr. Syfte och metod SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Utredningens övergripande målsättning var att fastställa om fornlämningar berördes av planerade arbetsföretag. Ambitionsnivån var att alla eventuella fornlämningsområden inom exploateringsom- rådet skulle identifieras. Utredningen skulle, om möjligt, även ge svar på fornlämningars karaktär (boplats, gravfält), utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Utredningens resultat ska utgöra ett fullgott underlag inför en eventuell arkeologisk förundersökning. Resultatet ska även utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning, och ett underlag för Trafikverkets fortsätta planering. 8 8 ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2017:16 ARKEOLOGIPROCESSEN En arkeologisk utredning, steg 1 har tidigare utförts av Österlenar- keologi, varvid 30 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar identifierades på ömse sidor om väg 9 (Jönsson 2016). Efter att trafikverket beslutat vilken sida av väg 9 som GC-vägen skall sträcka sig var nästa steg en arkeologisk utredning, steg 2. Av de 30 utredningsytorna skulle 13 st. beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. Av olika skäl kom endast 11 st. av utrednings- ytorna att beröras. De resterande två utredningsytorna (UY4 och UY26) utgår därmed från projektet. Nästa steg i arkeologiprocessen blir att genomföra en arkeologisk förundersökning av utredningsytorna där lämningar med arkeo- logisk potential framkom vid den arkeologiska utredningen, steg 2. Det sista steget i arkeologiprocessen blir att genomföra en arkeologisk (slut)undersökning av de förundersökningsområden som har vetenskaplig potential och som kan bidra med ny arkeologisk kunskap. Det ska poängteras att det är länsstyrelsen som beslutar vilka områden som ska förundersökas och slutligen (slut)undersökas. METOD OCH GENOMFÖRANDE Från Ravlunda fram till Ängdala Vandrarhem & Camping utgjorde exploateringsområdet en yta om 10 meter från befintlig vägkant. Undantag utgör fornlämningsområdet vid gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1, där exploateringsytan begränsades till två meter från släntkrönet. Från Ängdala fram till Kivik omfattade exploateringsom- rådet 20 meter från befintlig vägkant. Den maximala längden på de 13 utredningsytorna var totalt 2 250 meter, vilket med hänsyn till exploateringsområdets olika bredd innebar att det totala utrednings- området var ca 40 000 m2 stort. Fältarbete Arbetet utfördes genom sökschaktsgrävning med maskin, där matjorden lades intill schakten. När schaktningen var genomförd, och eventuella lämningar dokumenterade, återfylldes schakten med matjorden. Marken återställdes så att pågående markanvändning påverkades så lite som möjligt. Utredningsytorna dokumenterades före, under och efter ingreppen. Även eventuella