Mitt Vitemölla Gudrun Smith & Monika Larsson Vitemölla belägen på Österlen, Skåne Mitt Vitemölla – varför blev Vitemölla som det blev? Copyright © Gudrun Smiths Vitemöllastiftelse Grafisk form och layout Lina A-C Egertz Omslagsbild en oljemålning av Gudrun Smith, visar Vitemölla strand norrut mot Haväng Tryck 08 TRYCK, Stockholm 2006 ISBN 91-631-8892-9 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 7 Bakgrund till denna bok 10 Inledning 12 Adresskarta över Vitemölla 14 Gudruns förslag till gatunamn på Vitemölla 15 Artiklar från Blekinge länstidning -83 och Kristianstadsbladet -91 21 Fakta och funderingar kring två spelmän på Vitemölla 23 Artikel ur ”Årsbok från den samlade hembygdsrörelsen på Österlen” 27 Gudruns sista anteckningar 33 Varför växte Vitemölla upp just på denna plats? 37 Varför kom bosättningen på Vitemölla igång på 1600-talet? 41 Karta över hus nr. 1 - 8, år 1711 45 Vitemölla nr. 1 Vitemölle kvarnställe Möllebacken 8 46 Vitemölla nr. 2 Möllebacken 4 53 Vitemölla nr. 3 Lejegatan 21 61 Vitemölla nr. 4 Lejegatan 13 64 Vitemölla nr 5 Garnhängevägen 22 70 Karta över husen nr. 1 – 23, år 1755 75 Varför flyttade fler hit under 1700-talet? 77 Vitemölla nr. 6 Lejegatan 19 84 Vitemölla nr. 7 Garnhängevägen 24 87 Vitemölla nr. 8 Ola Holmabacken 5 91 Vitemölla nr. 9 Lejegatan 6 95 ” Lejegatan 8 95 Vitemölla nr. 10 Lejegatan 22 100 Vitemölla nr. 11 Norrearmssträddet 2 104 Vitemölla nr. 12 Lejegatan 14 108 Vitemölla nr. 13 Lejegatan 20 112 Vitemölla nr. 14 Lejegatan 32 116 Vitemölla nr. 15 Lejegatan 22 121 Vitemölla nr. 16 Lejegatan 10 124 Vitemölla nr. 17 Lejegatan 11 128 Vitemölla nr. 18 Lejegatan 15 132 Vitemölla nr. 19 Lejegatan 7 138 ” Garnhängevägen 14 138 Vitemölla nr. 20 Lejegatan 16 148 Vitemölla nr. 21 Garnhängevägen 20 159 Vitemölla nr. 22 Nils Håkans strädde 4 168 Vitemölla nr. 23 Möllekruet 2 172 ” Garnhängevägen 10 172 Karta över hus nr. 1 - 23, år 1799 179 Vitemölla nr. 24 Lejegatan 24 180 ” Lejegatan 26 180 Vitemölla nr. 25 Ola Holmabacken 4 184 Vitemölla nr. 26 Möllebacken 1 188 Vitemölla nr. 27 Källebacken 3 192 ” Lejegatan 18 192 Vitemölla nr. 28 Lejegatan 2 198 ” Möllebacken 7 198 Vitemölla nr. 29 Nils Håkans strädde 1 203 Vitemölla nr. 30 Lejegatan 12 207 Varför växte läget ännu mer under 1800-talet? 211 Karta över hus nr. 1 - 38, år 1818 221 Vitemölla nr. 31 Lejegatan 3 222 Vitemölla nr. 32 Lejegatan 30 226 Vitemölla nr. 33 Lejegatan 34 231 Vitemölla nr. 34 Möllebacken 6 234 Vitemölla nr. 35 Lejegatan 4 237 8 Vitemölla nr. 36 Lejegatan 17 240 Vitemölla nr. 37 Lejegatan 1 243 Vitemölla nr. 38 Ola Holmabacken 6 246 Karta över hus nr. 1 – 51, år 1855 249 Vitemölla nr. 39 Möllebacken 2 250 Vitemölla nr. 40 Lejegatan 5 254 Vitemölla nr. 41 Lejegatan 25 258 ” Lejegatan 27 258 Vitemölla nr. 42 262 Vitemölla nr. 43 Lejegatan 36 264 ” Lejegatan 40 264 Vitemölla nr. 44 Möllebacken 11 269 Vitemölla nr. 45 Hojan 3 274 Vitemölla nr. 46 Nils Håkans strädde 2 278 Vitemölla nr. 47 281 Vitemölla nr. 48 Källebacken 5 283 ” Ola Holmabacken 1 283 Vitemölla nr. 49 Lejegatan 23 287 Vitemölla nr. 50 Lejegatan 4 289 Vitemölla nr. 51 Lejegatan 28 291 ” Lejegatan 38 295 Sandells strädde 4 298 Vitemölla skola Lejegatan 42 303 Mors och Pappas uppgifter 305 Kronologisk ordnad fakta från husförhör, kyrkoarkiv m m 313 Hur var livet på läget under 1900-talet? 343 Hur kommer framtiden att se ut för Vitemölla? 373 Ordlista 375 Käll- och litteraturförteckning 377 9 Bakgrund till boken Gudrun Smiths Vitemöllastiftelse Gudrun Smith föddes i Åhus församling 1930 och hennes familj bestod av sjö- kaptenen Martin Smith och lärarinnan Helga, född Månsson samt syskonen Min- nie och Birgit. Familjens släkt bodde på Vitemölla sedan mycket lång tid tillbaka. Från 1963 tillbringade Gudrun tillsammans med sina syskon somrarna och annan ledig tid i ett av Vitemöllas äldre hus, som familjen fått i arv. Efter flickskolan i Kristianstad antogs hon vid Konstfackskolans teckningslärar- institut i Stockholm endast 18 år gammal, yngst i klassen. År 1951 avlade hon examen. Senare studerade hon arkeologi och etnologi. Efter olika lärarbefattningar ute i landet kom hon till Lärarhögskolan i Malmö – kort efter dess tillkomst i början av 60-talet – och hjälpte till att bygga upp bildinstitutionen vid skolan. Hon utnämndes till lektor i Bild- och formarbetets metodik. Hennes pedagogiska motto var: ”Se – upptäcka – uppleva – gestalta.” Hon utvecklade läromedel för bild- och konstundervisning på klasslärarlinjerna och verkade för bildämnets integrering med övrig undervisning. Gudrun var en berest person, som i sin konstnärliga utövning hämtade inspiration från olika länder och världsdelar. Hennes fasta punkt i tillvaron blev dock Vite- mölla. Somrarna där gav henne ständigt motiv till bildvävnader, keramiska verk, akvareller och oljemålningar – havet, stenarna, fåglarna, strandängarna, blom- morna. Hennes mångsidighet tog sig uttryck i hennes lust och vilja att pröva nya material och tekniker. Hon genomförde hela processen från ull till bildvävnad - kardning, spinning, växtfärgning, komposition. Det finns en tidlöshet i Gudrun Smiths bilder av himmel, hav och strand. Den djupa förtrogenheten och samhörigheten med ett litet fiskeläge i Skåne blir till en allmänmänsklig upplevelse av frihet och glädje. Ett exempel på hennes konst är den bildvävnad som hänger i Kiviks kapell. Under många år ägnade hon en stor del av sin fritid åt forskning i Vitemöllas his- toria. Gudrun besökte arkiv i Skåne och Köpenhamn, där hon samlade in kartor, läste bouppteckningar, kyrkoböcker och annan litteratur som berörde Vitemölla. I avsnittet ”Gudruns sista anteckningar” berättar hon om vad som fick henne att forska i Vitemöllas historia. Framför allt var det sambandet mellan människor- nas ursprung och livsöden, som hon ville lyfta fram. När Gudrun brann för något, ville hon gärna få med andra i sitt engagemang, vilket till en början inte var så lätt, men tiden hann ikapp och idag finns ett större allmänt intresse för folklivs- och släktforskning. 10 Gudruns gedigna arbete om släkternas bakgrund i samhället Vitemölla var skri- vet för hand eller på maskin och hennes tanke var att sammanställa forsknings- materialet till en bok om Vitemölla och dess historia. Hon hade skrivit en del överskrifter och stolpar om innehållet, men tyvärr hann hon aldrig avsluta arbe- tet på grund av sjukdom. Efter hennes bortgång 1995 bildade familj och vänner enligt Gudruns önskemål en stiftelse vid namn ”Gudrun Smiths Vitemöllastif- telse”, vars huvudsakliga syfte var att ge ut anteckningarna i bokform så att fler kan få ta del av dem. Boken grundar sig helt och hållet på Gudruns efterlämnade material. Stiftelsen har inte tolkat, ifrågasatt eller kontrollerat innehållet utan enbart sammanställt det. Till hjälp med detta har stiftelsen anlitat Monica Larsson som även gjort en historisk sammanfattning utifrån stolpar uppställda av Gudrun. Kapitlet ”Fakta och funderingar kring två spelmän från Vitemölla” och ka- pitlet ”Killan, spelmän, sed och sägen” har tidigare publicerats, den senare i Årsbok från den samlade Hembygdsrörelsen på Österlen 1988. Stiftelsen tackar Inger Hjelm, som renskrivit anteckningarna, liksom alla de Vite- möllabor som bidragit med stöd, intresse och bilder. Gudrun framför en av hennes bildvävar av himmel, hav och strand 11 Inledning Monika Larsson Denna bok, som ni nu har börjat läsa, skulle egentligen ha kommit till för flera år sedan och en annan person än jag skulle ha satt den på pränt. Ödet ville dock ett annat. Personen som jag syftar på är Gudrun Smith, med rötterna på fiskeläget Vitemölla sedan många generationer tillbaka. Denna bok handlar om detta lilla fis- keläge på Skånes ostkust. Tyvärr har jag aldrig haft glädjen att träffa Gudrun, men en sak har vi ändå gemensamt och det är intresset för Vitemölla och dess historia. Under nästan 30 år ägnade Gudrun många lediga stunder till att forska om Vi- temölla och dess befolkning. Hon reste runt på arkiv både i Skåne och i Köpen- hamn. Samlade in kartor, läste bouppteckningar, kyrkoböcker och mycket mer som rörde Vitemölla. Allt som kunde ge henne svaret på frågan – Varför blev Vitemölla som det blev? - var av intresse för henne. År 1995 avled tyvärr Gudrun, utan att ha hunnit ge ut den bok som hon så länge hade förberett. Dock ville hon att boken skulle komma till och hann före sin död grunda en stiftelse i syfte att färdigställa det hon påbörjat. Sommaren 1997 gav jag ut boken Livet på Vitemölla förr och nu. Ett österlenskt fiskeläges historia i ord och bild. I allt det material som jag stötte på under arbe- tets gång, fanns även sådant av Gudrun Smith. Jag känner en sorg över att aldrig ha fått möjligheten att träffa och prata med henne. Därför är jag nu mycket tack- samhet över att jag har fått förtroendet att sammanställa Gudruns material till den bok som hon hade tänkt göra.Nästan allt av Gudruns släktforskningsmaterial har Inger Hjelm fört över till data och hennes man Bo har hjälpt henne med korrek- turläsning och dylikt. Jag riktar ett stort tack till dem båda för detta arbete. Hur väcker jag då lättast din nyfikenhet som läsare av detta släktforskningsmate- rial? Det är ju tyvärr inte så många kvar på läget som hittar sina gamla släktingar i materialet. Men ett intresse finns säkert ändå av att veta vem som har bott i det hus som ni äger eller i varje fall på den tomt som det står på. Alla hus från förr finns tyvärr inte kvar. De har antingen rivets under åren, för att de har varit för dåliga och för att ge plats för nya hus, eller så har de försvunnit i samband med de bränder som har härjat på läget. För att lättare klargöra vilka som har bott var, har jag under några somrar i början av 2000-talet fotograferat de hus, som står på de tomter där det funnits hus vars invånare Gudrun har släktforskat om.