Arkivbestånd I Simrishamns Kommun Foto: Alexander Murdzevski Schedvin Foto
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Arkivbestånd i Simrishamns kommun Foto: Alexander Murdzevski Schedvin Foto: SIMRISHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning: Öppettider / avgifter Simrishamns kommuns Stamträd Historia Donationer / Fonder / Stiftelser Baskemölla Municipalsamhälle 1900 - 1951 Bolshögs Kommun 1877 - 1951 Borrby Kommun 1917 - 1969 Borrby Municipalsamhälle 1930 - 1958 Borrby Socken 1862 - 1959 Borrby Storkommun 1881 - 1970 Branteviks Municipalsamhälle 1895 - 1968 Gladsax Kommun 1871 - 1953 Hammenhögs Kommun 1806 - 1971 Hammenhögs Storkommun 1870 - 1969 Hannas Kommun 1863 - 1951 Jerrestads Härads 1925 - 1968 Järrestads Kommun 1851 - 1967 Kiviks Kommun 1895 - 1974 Kiviks Municipalsamhälle 1899 - 1958 Ravlunda Kommun 1862 - 1969 Rörums Kommun 1827 - 1952 S:t Olofs Kommun 1866 - 1953 Simris Kommun 1849 - 1953 Simris – Nöbbelövs Kommun 1931 - 1952 Simrishamns Kommunblock 1965 - 1973 Simrishamns Stad 1836 - 1974 Skillinge Municipalsamhälle 1869 - 1968 Stiby Kommun 1850 - 1954 Södra Mellby Kommun 1863 - 1954 Tommarps Storkommun 1865 - 1968 Vallby Kommun 1855 - 1952 Vitaby Kommun 1834 - 1951 Vitemölle Municipalsamhälle 1899 - 1953 Ö Herrestads Kommun 1864 - 1951 Ö Hoby Kommun 1840 - 1952 Ö Ingelstad Kommun (finns i Tomelilla) Ö Nöbbelövs Kommun 1913 - 1951 Ö Vemmerlövs Kommun 1863 - 1954 Nämnder / Enheter Skolor Föreningar Simrishamns Kommuns Centralarkiv (SKCA) Besöksadress Stadshuset, Stortorget Postadress 272 80 SIMRISHAMN Telefon 0414- 81 91 08 (växel 0414-81 90 00) Öppettider Vardagar mellan kl 08.00 – 12.00 Även andra tider enligt överenskommelse Arkivansvarig Oline Sörensen Simrishamns Kommuns stamträd Simrishamns stad sedan 1300-talet Simris kommun 1863 - 1945 Simris-Nöbbelöv 1 kommun Östra Nöbbelövs 1946 - 1951 Simrishamn stad kommun 1863 - 1945 1952 - 1973 Gladsax kommun 2 1863 - 1951 Järrestad kommun 1863 - 1952 Borrby kommun 3 1863 - 1951 Borrby kommun 1952 - 1968 Östra Hoby kommun 4 1863 - 1951 Ravlunda kommun Brösarp kommun 1863 - 1951 1952 - 1968 Hammenhög kommun 1863 - 1951 Hannas kommun 1863 - 1951 Hammenhög kommun 5 1952 - 1968 Simrishamn Vallby kommun kommun 1863 - 1951 1974 - Östra Herrestad kommun 1863 - 1951 Bolshög kommun 1863 - 1951 Stiby kommun 1863 - 1951 Tommarp kommun 1952 - 1968 Östra Tommarp kommun 1863 - 1951 Östra Vemmerlöv kommun 1863 - 1951 Rörums kommun 1863 - 1951 Sankt Olof kommun 1863 - 1951 Kivik kommun 1952 - 1973 Södra Mellby kommun 6 1863 - 1951 Vitaby kommun 7 1863 - 1951 1 Tätorten Brantevik var municipalsamhälle 1894 - 1951 2 Tätorten Baskemölla var municipalsamhälle 1889 - 1951 3 Tätorten Borrby var municipalsamhälle 1934 - 1957 4 Tätorten Skillinge var municipalsamhälle 1889 - 1963 5 Östra Ingelstad förutvarande kommun fördes till Tomelilla 1969 6 Tätorten Kivik var municipalsamhälle 1886 - 1957, låg delvis i Södra Mellby, delvis i Vitaby kommun 7 Tätorten Vitemölla var municipalsamhälle 1887 - 1953 Historia Simrishamn nämnes första gången i skrift år 1161. Namnet tolkas så, att den allra tidigaste bebyggelsen utgjorde Simris (-bornas) hamn (=plats). I andligt avseende kom Simrishamn att lyda under klostret i staden Tumathorp, nuvarande Tommarp. Stor betydelse för stadens utveckling fick det goda sillfisket från 1100 – talets slut och nära 400 år framåt. I och med detta började också Hansans kommersiella inflytande göra sig gällande. Simrishamn lydde från 1400 – talets mitt under konungens befallningshavare på Gladsax. Under 1500 – talet förlorade fisket sin betydelse som exportnäring, och stadens köpmän började i stället utskeppa spannmål och hästar. Denna handel gav goda resultat hela dansktiden ut. 1661 förbjöds Simrishamn av den svenska kronan att bedriva utrikes sjöfart. Statsmakterna ville i stället helt satsa på Kristianstad. 1686 fick staden dock tillbaka sin införselrätt. Vid 1700 – talets mitt bedrev stadens 21 handlare huvudsakligen Spann- målsaffärer. Spannmål och malt utfördes sjövägen till andra inrikesorter. Simrishamns handelsflotta bestod vid denna tid av ett större fartyg, som mest användes till tegelfrakt, och 5 jakter. Livligast förbindelse hade man med blekingestäderna. Såväl handlande som hantverkare drev till stor del jordbruk och fiske som binäring. Hamnen har under hela Simrishamns framväxt varit en ständig källa till oro och bekymmer. Alltifrån 1500 – talet och fram till vårt eget sekel har man med hjälp av danska och sedan svenska kronan mer eller mindre framgångsrikt försökt hålla hamnen seglingsbar. Stormar har snabbt brutit sönder vad man byggt upp. Först 1910 tog man till krafttag och byggde den nuvarande hamnen. 1862 kom KOMMUNALLAGSTIFTNINGEN genom vilket det moderna kommunbegreppet fick sin utformning och såväl våra nuvarande borgerliga kommuner som våra moderna landstingskommuner tillskapades. Genom en ny kommunallag blev ”Allmän rådstuga” det organ varigenom stadskommunens beslutanderätt utövades. Beslutanderätten skulle överlåtas till Stadsfullmäktige om staden hade mer än 700 invånare. Om staden var mindre, var inrättandet av fullmäktige frivilligt. Magistraten, ledd av borgmästaren, var sedan 1600 – talet verkställande lokal myndighet i en stad. Befogenheterna inskränktes genom den nya lagen och Drätselkammare skulle inrättas för den ekonomiska förvaltningen. I Simrishamn ansågs det inte nödvändigt med Stadsfullmäktige när den nya lagen infördes. Staden styrdes i praktiken av borgmästaren och magistraten. Vid 1880 – talets slut saknade endast Simrishamn och Skanör – Falsterbo stadsfullmäktige. Många var missnöjda med stadens styrelse och krävde att fullmäktige skulle införas, vilket motarbetades av borgmästaren och hans falang. Den 27 juli 1889 krävde 55 personer att allmän rådstuga skulle inkallas för att diskutera införandet av Stadsfullmäktige, men ärendet förhalades ända till den 25 november. Allmänna rådstugan beslöt då med 1.748 röster mot 476 att inrätta Stadsfullmäktige. Det stora antalet avgivna röster berodde på det då rådande graderade röstsystemet, där de röstberättigade hade röster i förhållande till sin förmögenhet. Stadsfullmäktigeval Det allra första valet till Stadsfullmäktige i Simrishamn ägde rum den 16 december 1890. 1952 var första året för sammanslagning, då bildades s k Storkommunerna enligt följande: Borrby storkommun av Borrby socken, Borrby och Skillinge municipal- samhälle samt Östra Hoby kommun. Hammenhögs storkommun av Hammenhög, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad kommun. Tommarps storkommun av Bolshögs socken, Stiby och Östra Tommarp samt Östra Vemmerlövs kommuner. Vidare Simrishamns stad med Baskemölla och Branteviks Municipal-samhälle, Gladsax, Järrestad samt Simris / Nöbbelövs kommuner, (Simris sammanslogs 1946 med Östra Nöbbelöv och benämndes t o m 1951 Simris / Nöbbelöv). 1969 blev nästa stora sammanslagning, då uppgick de s k storkommunerna Borrby, Hammenhög (exklusive Östra Ingelstads församling som gick till Tomelilla köping) och Tommarp i Simrishamns stad samt Ravlunda församling från dåvarande Brösarps kommun. Simrishamns vidgade stad var benämningen t o m 1970 för att 1971 bli ”Simrishamns kommun”. 1974 färdigbildades Simrishamns nuvarande kommun genom sammanläggning med dåvarande Kiviks s k storkommun som bestod av Kivik och Vitemölle municipalsamhälle, Rörum, S:t Olof, Södra Mellby och Vitaby kommuner. Före 1863 på LANDSBYGDEN Före 1863 Sockenstämma Från medeltiden. Prästen var självskriven ordförande. Sockennämnd Inrättad 1843. Fattigvårds- och hälsovårdsärende. Kommunfullmäktige Frivilligt. Obligatorisk från 1919 i kommuner och fler än 1 500 invånare från 1955 i samtliga landskommuner. Från 1971 kallat kommunfullmäktige. Kommunalnämnd Förvaltnings- och verkställighetsorgan. Bytte namn 1971 till kommunstyrelse. Före 1863 i STÄDERNA Allmän rådstuga Från medeltiden Magistrat Från 1600-talet. Borgmästare och rådmän fungerade både som förvaltnings- myndighet och som domstol, sk rådhusrätt. Stadens äldste eller Broderskapets äldste Från medeltiden. Rådgivande församling med representanter för broderskapet. Sjumannakammaren Förvaltande organ i vissa städer med ansvar för finansförvaltningen. Sockenstämma Organ för de stadsbor som inte var borgare. Fungerade som på landsbygden. Allmän rådstuga Beslutande församling i städer utan stadsfullmäktige. Upphör helt 1955. Stadsfullmäktige Skulle finnas i städer med fler än 3 000 invånare annars frivilligt. Obligatoriskt från 1955 i samtliga kommuner. Magistrat Förvaltnings- och verkställighetsorgan, både statliga och kommunala uppgifter. Upphör helt 1964. Drätselkammaren Finans- och fastighetsförvaltning. Upphör 1971. 1971 Enhetligt kommungrepp införes. Landskommunerna, köpingar, munisipalsamhällena och städerna avskaffas. Kommunfullmäktige Beslutade församling Kommunstyrelse Förvaltnings- och verkställighetsorg Donationer / Fonder / Stiftelser Donationsfond Jönsson Kristina 1944 - 1951 Donationsfond Larsson Kerstin 1930 - 1948 Donationsfond Larsson Kerstin o Bengt 1929 - 1951 Donationshemmet Attusa 1885 - 1946 Herlins Hedvig o Sigrids Stiftelse 1996 - 2005 Novemberfonden 13:e 1873 - 1965 Stiftelser 1996 - 2004 Stiftelsen Augusta Östbergs Minne 1923 - 2005 Stiftelsen Simrishamns Kommunala Bostäder, kv Eken 1947 - 1961 Stiftelsen Tjörnedala 1989 - 2005 Baskemölla Municipalsamhälle Brandstyrelsen 1928 - 1951 Protokoll 1947 – 1951 Korrespondens 1928 – 1950 Byggnadsnämnden 1936 - 1951 Protokoll 1936 – 1951 Byggnadslovshandlingar 1942 – 1951 Frivilliga Brandkåren 1932 - 1951 Protokoll 1932 – 1951 Municipalnämnden 1919 - 1951 Protokoll 1924 – 1951 Koncept utgående skrivelser 1919 – 1949 Hundskatteregister 1924 – 1945 Korrespondens 1933 – 1951 Ämnesordnade handlingar 1932 – 1950 Inkomst-