Akp Komplett Med Bilaga
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
2021-02-25 Temalandskap Baskemölla camping Friluftsbad, närmare bestämt bassängbad, uppstod också vid den här tiden. Då sågs det som den mest rationella och lämpiga formen för simundervisning och simsport och således kunde man inte långt från stranden bygga bassängbad i både Tobisvik, Simrishamn (1957) och Borrbystrand (ca 1970). Även Hammenhög (ca 1970) och S:t Olof (1950-tal) fick bassängbad, mer motiverat av att det var långt till kusten. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 25/112 2021-02-25 Temalandskap Tobsiviks friluftsbad Andra fritidsanläggningar I anslutning till fritidshusområden och badorter fanns (och finns) ofta flera andra anläggningar för rekreation och nöje. Det var till exempel golfbanor, miniatyrgolf, restauranger, kaffeserveringar och kiosker. Österlens Golfklubb i Vik bildades 1945 med en sexhålsbana på kullarna utmed havsstranden norr om Vik. 1980 byggdes banan ut till 18 hål som en parkbana med influenser av klassisk brittisk banarkitektur. En stor attraktionskraft i fritidssammanhang har naturligtvis naturen varit med Stenshuvuds nationalpark, flera naturreservat och vandringsleder. Även kulturhistoriska miljöer som Glimmingehus, kyrkorna, bymiljöerna och fornlämningar som Bredarör i Kivik är stora besöksmål. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 26/112 2021-02-25 Temalandskap Glimmingehus Lokala nöjen Andra nöjen som biografer, caféer och dansbanor har merendels anlagts av och för ortsbefolkningen och skiljer sig därmed lite från de andra anläggningarna. Biografer fanns i de flesta tätorter och kännetecknas av att vara långsträckta och fönsterlösa byggnader (biografsalongen) med en inbjudande entré ut åt gatan (biljettkassa och försalong) där bioaffischerna satt i särskilda skåp på väggen ut mot gatan för att locka in förbipasserande. Ett bra exempel är Gärsnäs bio på Biovägen. Caféer var också ett obligatoriskt inslag i tätorter, ofta med både försäljning och servering. Ibland fanns trädgårdsservering öppen på sommaren. Dansbanor, ibland med liten scen, och kanske andra förlustelser fanns bland annat vid Gislövs stjärna, Kyhls strand och Kulla söder om Rörum. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 27/112 2021-02-25 Temalandskap Dansbana i Kulla En särställning intar sommarmarknaden i Kivik som förutom försäljning av allehanda varor och ting erbjuder många andra förlustelser. Kiviks marknad lockar folk från när och fjärran. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 28/112 2021-02-25 Temalandskap Kiviks marknad, troligen 1930-tal. Foto från Österlens museum. Råd och rekommendationer avseende Fritidens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3). · Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. · Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. · Flera miljöer och objekt kopplade till Fritidens landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och/eller ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, och har i flera fall även andra lagskydd. · Badhotell, pensionat, biografer, dansbanor och fritidshusområden tillkomna före 1970 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till fritid genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap. · Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 29/112 2021-02-25 Temalandskap förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida. · Av inventerade 19 byar har Örnahusen viss koppling till fritidens landskap genom badstrand och fritidshus (men är mest konverterade fisketorp och agrarbebyggelse). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 30/112 2021-02-25 Temalandskap Industrins landskap Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik Svinaberga Sankt Olof Rörum Vik Baskemölla Vemmerlöv Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby Earthstar Geographics Industrialiseringen i Simrishamns kommun tog fart på 1880-talet. Det var framför allt öppnandet av järnvägen Simrishamn–Tomelilla 1882 med vidare förbindelser till Ystad eller Södra Stambanan i Eslöv som öppnade för nya möjligheter, särskilt för orterna längs järnvägen. I Simrishamn utvecklades Ehrenbergs garveri till en modern läderfabrik och den hantverksmässiga tillverkningen moderniserades och ombildades till aktiebolag 1898. Kring sekelskiftet 1900 invigdes ytterligare två banor i kommunområdet och Gärsnäs blev lite av en järnvägsknut med banor i fyra riktningar. Det var ett bra läge för en större fabriksanläggning med tanke på att råvaror, kol och koks för att driva ångpannor samt produkter för avsalu i stort var beroende av spårtrafik. Här hamnade en av Svenska Sockerfabriks AB:s saftstationer där man utvann råsaft ur sockerbetor. Tidigare hade verksamheter som sågar och kvarnar i stor utsträckning varit beroende av vattenkraft för driften. Det kunde vara en lokalisering som fungerade även för lite större fabriksanläggningar, som ullspinneriet i Tommarp. Från början utnyttjades vattenkraften direkt, lika som för sågar och kvarnar, ofta med ett intrikat transmissionssystem av axelledningar och remmar som kopplades av/på för drift av olika maskiner och moment. Från sekelskiftet 1900 blev det vanligare att man satte https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 31/112 2021-02-25 Temalandskap in turbiner och elektriska motorer för direktdrift, som var mycket effektivare och framför allt inte så riskabelt ur arbetsmiljösynpunkt. Sträntemölla. Genom vattenhjul och utväxling kunde tre stenpar och en säckhiss drivas av vatten från Rörums södra å. De äldre industrietableringarna hade nästan undantagslöst vuxit upp där antingen råvaran och kraftförsörjning fanns eller där järnvägarna gick fram. Industrietableringar har från 1930-/40-talet varit mer beroende av goda vägtransporter och senare även kvalificerad arbetskraft. Järnvägarna var inte så många inom kommunområdet och detsamma gäller vattendragen, som dessutom är rätt blygsamma till storlek. Av detta kan man få uppfattningen att industrialiseringen inte var så omfattande i Simrishamns kommun, men faktum är att nästan 50 procent av den yrkesverksamma befolkningen i staden Simrishamn var verksamma inom industri och hantverk i mitten av 1900-talet. Merparten var anställa vid Ehrenberg & Sons Läderfabrik samt dotterbolaget Randfabriken Cimbria. Livsmedelsindustri På jordbrukets produkter baseras en rad industrier: sockerbruk, kvarnar, konservfabriker, mejerier, slakterier, stärkelsefabriker, bryggerier och brännerier. Ännu på 1960-talet fanns det ofta någon av ovanstående verksamheter i de flesta lite större samhällen i kommunen, men under decenniet genomfördes omfattande rationaliseringar och sammanslagningar. Så gott som alla små https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 32/112 2021-02-25 Temalandskap verksamheter upphörde, särskilt tydligt för mejerier, stärkelsefabriker och brännerier där all verksamhet i Skåne och delvis även för Sverige koncentrerades till en eller två storskaliga enheter. Personalen uppställd framför Södra Mellby mejeriet. Lägg märke till tre mejerskor. Foto från Järnvägsmuseum. Av livsmedelsindustrier inom nämnda kategorier som funnits i Simrishamn kan nämnas saftstation för sockertillverkning i Gärsnäs, kvarnar har funnits både som vindmöllor och vattenkvarnar och även någon eldriven kvarn/tork i stationssamhällen. Det var mest småskaliga rörelser, men några av kvarnarna vid Tommarpsån utvecklades till stora anläggningar med silor och torkar och några är ännu i drift, konserv-/djupfrysindustri var koncentrerad till Simrishamn med kopplingar till fisket och även här finns ännu produktion, mejerier fanns i flera samhällen – alla nedlagda, bryggeri fanns i Borrby, brännerier och troligen även en och annan stärkelsefabrik fanns i flera samhällen och även här gäller att alla är nedlagda. För fruktodling, se Agrara landskap. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 33/112 2021-02-25 Temalandskap Bjärsjö kvarn. Foto (1957) från Järnvägsmuseum. Jord- och stenindustri Även denna industrigren hämtar sina viktigaste råvaror ur den skånska jorden. Hit hör, förutom brytning av sten och sand/grus, tillverkning av cement, tegel och keramiska material och produkter. Kalksten