2021-02-25 Temalandskap

Baskemölla camping

Friluftsbad, närmare bestämt bassängbad, uppstod också vid den här tiden. Då sågs det som den mest rationella och lämpiga formen för simundervisning och simsport och således kunde man inte långt från stranden bygga bassängbad i både Tobisvik, Simrishamn (1957) och Borrbystrand (ca 1970). Även Hammenhög (ca 1970) och S:t Olof (1950-tal) fick bassängbad, mer motiverat av att det var långt till kusten.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 25/112 2021-02-25 Temalandskap

Tobsiviks friluftsbad

Andra fritidsanläggningar I anslutning till fritidshusområden och badorter fanns (och finns) ofta flera andra anläggningar för rekreation och nöje. Det var till exempel golfbanor, miniatyrgolf, restauranger, kaffeserveringar och kiosker. Österlens Golfklubb i Vik bildades 1945 med en sexhålsbana på kullarna utmed havsstranden norr om Vik. 1980 byggdes banan ut till 18 hål som en parkbana med influenser av klassisk brittisk banarkitektur.

En stor attraktionskraft i fritidssammanhang har naturligtvis naturen varit med Stenshuvuds nationalpark, flera naturreservat och vandringsleder. Även kulturhistoriska miljöer som Glimmingehus, kyrkorna, bymiljöerna och fornlämningar som Bredarör i Kivik är stora besöksmål.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 26/112 2021-02-25 Temalandskap

Glimmingehus

Lokala nöjen Andra nöjen som biografer, caféer och dansbanor har merendels anlagts av och för ortsbefolkningen och skiljer sig därmed lite från de andra anläggningarna. Biografer fanns i de flesta tätorter och kännetecknas av att vara långsträckta och fönsterlösa byggnader (biografsalongen) med en inbjudande entré ut åt gatan (biljettkassa och försalong) där bioaffischerna satt i särskilda skåp på väggen ut mot gatan för att locka in förbipasserande. Ett bra exempel är Gärsnäs bio på Biovägen. Caféer var också ett obligatoriskt inslag i tätorter, ofta med både försäljning och servering. Ibland fanns trädgårdsservering öppen på sommaren. Dansbanor, ibland med liten scen, och kanske andra förlustelser fanns bland annat vid Gislövs stjärna, Kyhls strand och Kulla söder om Rörum.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 27/112 2021-02-25 Temalandskap

Dansbana i Kulla

En särställning intar sommarmarknaden i Kivik som förutom försäljning av allehanda varor och ting erbjuder många andra förlustelser. Kiviks marknad lockar folk från när och fjärran.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 28/112 2021-02-25 Temalandskap

Kiviks marknad, troligen 1930-tal. Foto från Österlens museum.

Råd och rekommendationer avseende Fritidens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Flera miljöer och objekt kopplade till Fritidens landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och/eller ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, och har i flera fall även andra lagskydd.

· Badhotell, pensionat, biografer, dansbanor och fritidshusområden tillkomna före 1970 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till fritid genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 29/112 2021-02-25 Temalandskap förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har Örnahusen viss koppling till fritidens landskap genom badstrand och fritidshus (men är mest konverterade fisketorp och agrarbebyggelse).

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 30/112 2021-02-25 Temalandskap

Industrins landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Industrialiseringen i Simrishamns kommun tog fart på 1880-talet. Det var framför allt öppnandet av järnvägen Simrishamn–Tomelilla 1882 med vidare förbindelser till Ystad eller Södra Stambanan i Eslöv som öppnade för nya möjligheter, särskilt för orterna längs järnvägen. I Simrishamn utvecklades Ehrenbergs garveri till en modern läderfabrik och den hantverksmässiga tillverkningen moderniserades och ombildades till aktiebolag 1898.

Kring sekelskiftet 1900 invigdes ytterligare två banor i kommunområdet och Gärsnäs blev lite av en järnvägsknut med banor i fyra riktningar. Det var ett bra läge för en större fabriksanläggning med tanke på att råvaror, kol och koks för att driva ångpannor samt produkter för avsalu i stort var beroende av spårtrafik. Här hamnade en av Svenska Sockerfabriks AB:s saftstationer där man utvann råsaft ur sockerbetor.

Tidigare hade verksamheter som sågar och kvarnar i stor utsträckning varit beroende av vattenkraft för driften. Det kunde vara en lokalisering som fungerade även för lite större fabriksanläggningar, som ullspinneriet i Tommarp. Från början utnyttjades vattenkraften direkt, lika som för sågar och kvarnar, ofta med ett intrikat transmissionssystem av axelledningar och remmar som kopplades av/på för drift av olika maskiner och moment. Från sekelskiftet 1900 blev det vanligare att man satte

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 31/112 2021-02-25 Temalandskap in turbiner och elektriska motorer för direktdrift, som var mycket effektivare och framför allt inte så riskabelt ur arbetsmiljösynpunkt.

Sträntemölla. Genom vattenhjul och utväxling kunde tre stenpar och en säckhiss drivas av vatten från Rörums södra å.

De äldre industrietableringarna hade nästan undantagslöst vuxit upp där antingen råvaran och kraftförsörjning fanns eller där järnvägarna gick fram. Industrietableringar har från 1930-/40-talet varit mer beroende av goda vägtransporter och senare även kvalificerad arbetskraft. Järnvägarna var inte så många inom kommunområdet och detsamma gäller vattendragen, som dessutom är rätt blygsamma till storlek. Av detta kan man få uppfattningen att industrialiseringen inte var så omfattande i Simrishamns kommun, men faktum är att nästan 50 procent av den yrkesverksamma befolkningen i staden Simrishamn var verksamma inom industri och hantverk i mitten av 1900-talet. Merparten var anställa vid Ehrenberg & Sons Läderfabrik samt dotterbolaget Randfabriken Cimbria.

Livsmedelsindustri På jordbrukets produkter baseras en rad industrier: sockerbruk, kvarnar, konservfabriker, mejerier, slakterier, stärkelsefabriker, bryggerier och brännerier. Ännu på 1960-talet fanns det ofta någon av ovanstående verksamheter i de flesta lite större samhällen i kommunen, men under decenniet genomfördes omfattande rationaliseringar och sammanslagningar. Så gott som alla små https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 32/112 2021-02-25 Temalandskap verksamheter upphörde, särskilt tydligt för mejerier, stärkelsefabriker och brännerier där all verksamhet i Skåne och delvis även för Sverige koncentrerades till en eller två storskaliga enheter.

Personalen uppställd framför Södra Mellby mejeriet. Lägg märke till tre mejerskor. Foto från Järnvägsmuseum.

Av livsmedelsindustrier inom nämnda kategorier som funnits i Simrishamn kan nämnas saftstation för sockertillverkning i Gärsnäs, kvarnar har funnits både som vindmöllor och vattenkvarnar och även någon eldriven kvarn/tork i stationssamhällen. Det var mest småskaliga rörelser, men några av kvarnarna vid Tommarpsån utvecklades till stora anläggningar med silor och torkar och några är ännu i drift, konserv-/djupfrysindustri var koncentrerad till Simrishamn med kopplingar till fisket och även här finns ännu produktion, mejerier fanns i flera samhällen – alla nedlagda, bryggeri fanns i Borrby, brännerier och troligen även en och annan stärkelsefabrik fanns i flera samhällen och även här gäller att alla är nedlagda. För fruktodling, se Agrara landskap.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 33/112 2021-02-25 Temalandskap

Bjärsjö kvarn. Foto (1957) från Järnvägsmuseum.

Jord- och stenindustri Även denna industrigren hämtar sina viktigaste råvaror ur den skånska jorden. Hit hör, förutom brytning av sten och sand/grus, tillverkning av cement, tegel och keramiska material och produkter. Kalksten har framför allt brutits i trakterna kring Komstad, sandsten vid Gladsax och Gislöv, i Tommarp och i Gislövshammar fanns kalkugnar för framställning av kalkbruk. Stenbrytningen i trakten har medeltida anor och kalkstenen kallades för flis. Flisen användes som byggnadsmaterial, för gravvårdar men också för att producera utemöbler och en del andra artiklar. Stenbrytningen upphörde troligen på 1980-talet men det finns (kontroversiella) planer på ny gruvbrytning. I Ejlertslund utanför Östra Vemmerlöv anlades ett sandtag på 1940-talet och på 1960-talet tillkom https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 34/112 2021-02-25 Temalandskap betongstationen för tillverkning av betong till bland annat byggindustrin. Verksamheten är pågående.

En rest av tipp- och lastanordning vid stenbrytningen på Glimminge hallar.

Tegeltillverkningen hade sin största utbredning i västra Skåne, dels var väl lerorna mer lämpliga där och så var avsättningsmöjligheterna mycket bättre (det byggdes mer). I Simrishamn hade det framställts tegel sedan 1700-talet. Ett modernt tegelbruk startades 1899, Cimrishamns Tegelbruks AB, för framställning av murtegel, taktegel och dräneringsrör. Fabriksanläggning låg ungefär där Bruksgatan och Fabriksgatan går fram söder om järnvägen i dag och leran hämtades i ett lertag strax väster om bruket. Lokaliseringen intill järnvägen var strategisk då teglet transporteras på godståg. Man producerade ett rött tegel, som ännu dominerar stadsbilden i Simrishamn. Verksamheten upphörde kring 1965 och inga synliga spår finns av tegelbruket eller lertäkten.

Tegelbruket i Simrishamn. Järnvägen mot Tomelilla till höger. Från tegelbruket går smalspåriga banor ut till lertäkterna. Tegelbruket i Simrishamn. Järnvägen mot Tomelilla till höger. Från tegelbruket går smalspåriga banor ut till lertäkterna.

Papper och trä

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 35/112 2021-02-25 Temalandskap Det saknas i stort sett industriella verksamheter kopplade till papper och trä i Simrishamns kommun, trots betydande arealer skog i norra och nordvästra kommundelen. Den mest betydande verksamheten är möbelfabriken Gärsnäs AB, som startade 1893. Från 1960-talet har man specialiserat sig på möbler i skånsk rödbok och produktionen har främst inriktats på offentlig miljö. Utställnings- och kontorsbyggnaden längs med Malmövägen är troligen från 1930-talet, men betydligt ändrad.

Möbelfabriken i Gärsnäs när det hette Herbert Anderssons Möbelfabriker. Foto (1930-/40-tal) från Kulturen.

Mekaniska verkstäder Dessa verksamheter har ibland utvecklats från en gammal bysmedja, ibland varit innovationsföretag. Gemensamt är att det varit såväl personal- som utrymmeskrävande verksamheter. I Simrishamns kommun var de fåtaliga: Ottoverken i Borrby tillverkade cementvarumaskiner och Simrishamns gjuteri tillverkade slakterimaskiner. Båda verksamheterna är nedlagda. Ottoverkens lokaler finns kvar i sydvästra Borrby, intill den nedlagda och rivna järnvägen. Gjuteriet i Simrishamn låg vid Östergatan och är rivet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 36/112 2021-02-25 Temalandskap

F.d. Ottoverken, Borrby.

Textil och läder Textil- och läderindustri växte fram under andra halvan av 1800-talet, ofta med hantverksmässiga föregångare. Inom textilindustrin bildades en mängd ylle-, bomulls- och juteindustrier från slutet av 1800-talet. Produktionen var liksom för verkstadsindustrin personalintensiv och utrymmeskrävande, men en skillnad var att arbetskraften till stor del var kvinnlig. I Tommarp fanns ett ullspinneri som startade 1868 och var i drift fram till 1980-talet. Det utnyttjade Tommarspån som kraftkälla. Anläggningen finns kvar som arbetslivsmuseum.

Den största industrin inom nuvarande Simrishamns kommun var Ehrenberg & Sons läderfabrik. Den låg centralt i staden, där det startat som ett hantverksmässigt garveri 1808. På 1890-talet ny- och ombyggdes fabriken och ångpanna, ångmaskin och elektrisk kraft togs i bruk. Antalet anställda steg till ett hundratal vid sekelskiftet 1900. 1940 nådde antalet arbetare över 400 och 1950 uppgick antalet anställda till 566. Fabriksanläggningen upptog ett helt kvarter norr om stationen. På 1940- talet förvärvades ett nytt industriområde söder om järnvägen. Där uppfördes lackfärgfabrik, lagerlokaler, garage och kalkhus. Lagerlokalerna hade spårförbindelse och här lagrades hudar, skinn, garvextrakter och kemikalier. På 1960-talet ökade konkurrensen från utlandet och trots att man specialiserade produktionen och köpte upp konkurrenter upphörde verksamheten 1976. I stort sett allt är rivet av den äldre fabriksanläggningen norr om järnvägen medan en del byggnader finns

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 37/112 2021-02-25 Temalandskap kvar söder om järnvägen. Yrkestitlar som läderfabriksarbetare och garvare kan ännu ses på gravvårdar i Simrishamn med omnejd.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 38/112 2021-02-25 Temalandskap

Karhallen i garveriet, Ehrenbergs läderfabrik. Foto från Riksantikvarieämbetet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 39/112 2021-02-25 Temalandskap

Läderfabrikens byggnader som ännu finns kvar söder om järnvägen.

Råd och rekommendationer avseende Industrins landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Enstaka objekt kopplade till Industrins landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och flera ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Enstaka äldre objekt/ruiner/stenbrott kan vara skyddade som fornlämning. Sträntemölla är statligt byggnadsminne.

· Industrianläggningar tillkomna före 1960 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till industrialisering och välfärd genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har Gröstorp, Järrestad, Komstad, Vallby, Östra Hoby-Kvarnby viss koppling till industrins landskap genom stenbrott, fabriksbyggnader och kvarnar. Industri är dock inget som präglar nämnda byar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 40/112 2021-02-25 Temalandskap

Jordbrukets landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Landskapsmässigt är Simrishamns kommunområde som ett mindre Skåne med bördigt jordbruk i söder, backlandskap och risbygd i mellersta delarna och skogsbygd i norr. I södra delarna dominerar spannmålsproduktion, i mellersta delarna finns större inslag av betesdjur och här återfinns även de stora fruktodlingarna medan norra/nordvästra delarna upptas av stora arealer skog. Fruktodlingarna är en sentida företeelse, annars har landskapet haft denna indelning i åtminstone 1000 år.

Det äldsta jordbruket Fram till järnåldern (cirka 500 f Kr–1050 e Kr) var betesdriften det dominerande näringsfånget, men vid denna tid skedde en klimatförsämring med sänkt medeltemperatur och ökad nederbörd. Det gjorde att djuren var tvungna att stallas under vintern. Det var först nu som gödsel togs tillvara och användes på åkrarna, något som revolutionerade jordbruket och möjliggjorde odling på samma plats år efter år. Det är emellertid osäkert om järnåldersbyarna har levt kvar på samma plats fram i historisk tid.

Ortnamnen ger dock en uppfattning om den förhistoriska bygdens utbredning. Några av ortnamnens efterleder är kvarlevor från senare delen av järnåldern. Det gäller bebyggelsenamn med efterleden -by, -löv, -inge, -stad och -hög, vilka finns rikligt företrädda i kommunen. Något yngre https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 41/112 2021-02-25 Temalandskap anses namnen med efterleden -torp, ofta utvecklat till -arp, vara. Ändelser som -röd och -hult anger röjning i skogstrakt och är från medeltiden. De äldre ortnamnen återfinns framför allt i jordbrukslandskapet, medan de yngre ortnamnen finns i nordvästra delen av kommunen. Sammantaget speglar de landskapets kolonisering.

Utmarksskog vid Svennahult. Namnet anger att Sven röjde och byggde här på medeltiden.

Bysamhällets jordbruk Efterhand infördes i slättområdena ett odlingssystem av tresädestyp. Detta innebar att man indelade åkerjorden i tre vångar med en treårig rotationsperiod, där två vångar årligen såddes och den tredje låg i träda. För att bland annat reducera den stora hägnadsbördan skapades fastare former för samlad bebyggelse och gemensam odling. Det är mot en sådan bakgrund man kan se bybildningsprocessen på Österlen kring 1000-talet.

I slättbygden låg byarna tätt. Avståndet mellan byarna var sällan mer än tre kilometer medan det kunde vara det dubbla avståndet eller mer mellan byarna i nordvästra delen av nuvarande Simrishamns kommun. I byarna låg bebyggelsen samlad på en bytomt. Marken omkring bytomten var uppdelad i inägomark och utmark. Inägomarken var inhägnad och användes som åker och äng. Inägan var uppdelad i olika delar, vångar. Dessa var i sin tur uppdelade i fall och varje fall var uppdelad i flera långsmala tegar. Varje gård hade ett bestämt antal tegar i varje fall. På detta vis fick alla bybor tillgång till all sorts mark, både högproduktiv och lågproduktiv. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 42/112 2021-02-25 Temalandskap

Kvarnby 1729. Gårdarna ligger uppradade längs byvägen. Kvarnbybäcken (med tre kvarndammar) är gräns mot Östra Hoby. Man ser hur Stenhögvången är uppdelad i långsmala tegar med nummer efter gårdarna. Karta från Lantmäteriet.

Utmarkerna var gemensamma för alla i byn och användes för bete och för insamling av virke och bränsle. Betesområdena hanterades ofta i samfällighet med angränsande socknar och byar. Några omfattande skogar fanns knappast kvar på Österlen i slutet av medeltiden, vilket medförde en handel och utväxling av varor och tjänster med byarna i backlandskapet. I backlandskapet i norr fanns proportionerligt mer betesmark och även skog. Från de enskilda byarna, ibland ända från slättbygden, ledde fägator där boskapen drevs förbi åkrarna ut till betesmarkerna.

Bebyggelsen i byarna låg samlad kring en bygata, med en slags allmänning där det gärna också fanns en vanning (damm eller mindre vattendrag). Här låg också ofta byns gathus. Dessa beboddes av till exempel hantverkare och soldater, alltså folk som inte direkt hade sin försörjning av jordbruket. Andra näringar som fanns i anslutning till byarna var knutna till jordbruket, som smedja och kvarnrörelse.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 43/112 2021-02-25 Temalandskap

En av två likadana holländaremöllar vid Gladsax. Vingarna saknas på denna.

Skiftesreformerna och den agrara revolutionen Resultatet av enskifte och laga skifte i början av 1800-talet var att byarna splittrades och gårdarna spreds ut i landskapet. Varje lantbrukare fick sina ägor samlade i ett eget skifte och fick möjlighet att lägga om sina växtföljder eftersom de nu var ensamma om att odla sin mark. Vall och rotfrukter introducerades i växtföljden och boskapen försörjdes mer och mer av åkern istället för av ängen.

Flera viktiga förändringar skedde i bebyggelsen i samband med enskiftet. Bykärnornas bebyggelsemönster förändrades påtagligt genom att gårdar flyttade ut, men en och annan gård låg kvar i byn och bebyggelsen förtätades åter bland annat genom tillkomsten av gathus under loppet av 1800-talet. Medeltida byar som exempelvis Vallby eller S:t Olof representerar en tusenårig kontinuitet i mänsklig bosättning.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 44/112 2021-02-25 Temalandskap

Vallby visar 1935 en blandning av kvarliggande gårdar och gathus med senare tillkommen bebyggelse som prästgård, skolor och egnahem. Foto från Kulturen.

Befolkningsökningen under särskilt första hälften av 1800-talet gjorde att det uppstod en överbefolkning på landsbygden, framåt mitten av seklet kanaliserades detta i viss mån genom emigration och urbanisering. Ett karaktäristiskt inslag var de ansamlingar av småbruk som uppstod i mitten av 1800-talet, ofta på utmarksmossar eller andra eländiga marker. Vid enskiftet hade varje gård fått ett antal andelar i den gemensamma mossmarken och dessa var svåra att använda. Marken såldes av till egendomslösa nybyggare. Typexempel är Pinntuvorna söder om Östra Hoby eller Borrby tuvor, som båda är en samling koställen (kunde föda en ko) för småbrukare och lantarbetare. Efterleden -tuvorna syftar på tuvig och svårodlad mark.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 45/112 2021-02-25 Temalandskap

Pinntuvorna

Det vanligaste byggnadssättet i byn var den fyrlängade gården, som var det traditionella i en stor del av Skåne. Många av dessa gårdar moderniserades och ersattes under 1800- och 1900-talen och numera finns inte speciellt många kvar inom kommunen. Med fyrlängad menas att alla fyra längorna är sammanbyggda. Fyrlängade gårdar finns huvudsakligen kvar i äldre bymiljö, till exempel i Viarp och Simris. Det är mestadels gårdar som inte flyttats ut i samband med skiftena.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 46/112 2021-02-25 Temalandskap

Fyrlängad gård i Viarp

De moderniserade bondgårdarna, både kvarliggande i byar och bland de utskiftade, har ofta fristående bostadshus byggt i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet i en stil inspirerad av de större herrgårdarna eller stationssamhällets offentliga byggnader. De är större än traditionella längor och har puts- eller tegelfasader med inslag av ornament, som i exempelvis Sandby. Äldre byggnader kännetecknas däremot av den låga, långsmala formen och ofta korsvirke, ekonomibyggnaderna är anpassade efter manuellt arbete.

Jordbruket mekaniseras Upplösningen av det gamla bysamhället med dess ägoblandning och fasta odlingsföljd medförde stora möjligheter för den enskilde brukaren att modifiera växtföljder och välja grödor. Modernare växelbruk med inslag av foderväxter och rotfruktsodling slog igenom under 1800-talet. Flera nya grödor introducerades: potatis på 1820-talet, sockerbetor från 1880-talet och vete i början av 1900- talet.

Två andra viktiga innovationer som påverkat den ökade produktionen i det moderna jordbruket är mekaniseringen och införandet av konstgödning. Först ut var mekaniska tröskverk, följt av skördemaskiner som kom till Sverige under 1870-talet. Traktorn introducerades på 1910-talet och kom så småningom att ersätta hästar och oxar. Konstgödning introducerades i mitten av 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 ansågs den allmänt som oumbärlig. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 47/112 2021-02-25 Temalandskap

Spannmålshanteringen centraliserades vid 1900-talets mitt till lokalföreningar eller andelsföreningar där lagerhus eller spannmålssilor samt lokaler för hantering av andra varor som konstgödsel byggdes. Dessa lokaliserades till stationssamhällena. Inom Simrishamns kommun har dylika anläggningar funnits i åtminstone Hammenhög, Borrby, Tommarp, Bjäresjö och Simrishamn.

Silo med typisk lokalisering vid järnvägen i Tommarp.

Under efterkrigstiden har jordbruket präglats av en påtaglig mekanisering, effektivisering och specialisering, ofta i en symbios. Antalet brukningsenheter har minskat samtidigt som de kvarvarande genom sammanslagning blivit större. De enskilda gårdarna har också ändrats på andra sätt. Några årtionden efter sekelskiftet 1900 byggdes ekonomibyggnaderna högre och större och flera funktioner samlades under samma tak.

Det finns också ett antal senare byggda ekonomihus, framför allt maskinhallar för olika jordbruksmaskiner samt silor och torkar. Dessa är ofta påfallande stora och utförda i enklaste teknik

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 48/112 2021-02-25 Temalandskap där de lite äldre från 1950-/60-talet kan ha väggar av lättbetongelement medan modernare nästan uteslutande har väggar och tak av plåt. Dessa moderna byggnader kan ofta bli dominerande.

Fruktodling Stora arealer kring Kivik upptas numera av fruktodling. Dessa började anläggas kring 1890. Geologiska undersökningar hade visat att förutsättningarna för fruktodling var goda i kombination med gynnsamt läge och klimat. Under 1900-talets början expanderade odlingarna kraftigt i området kring Kivik och Äsperöd, främst på tidigare åkermark i anslutning till bebyggelsen.

Från senare delen av 1900-talet har det skett en omfattande ökning av fruktodlingsarealen i området och de är nu väl spridda och etablerade, framför allt i det kustnära odlingslandskapet från Baskemölla till Ravlunda. Därutöver finns småskaligare odlingar här och var, även en bit inåt land.

Sedan 1930-talet finns ett musteri i Kivik och äppelodlingen har blivit ett viktigt varumärke för trakten.

Äppleodling vid Knäbäckshusen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 49/112 2021-02-25 Temalandskap

Råd och rekommendationer avseende Jordbrukets landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Flera miljöer kopplade till Jordbrukets landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och flera ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Medeltida bytomter är skyddade som fornlämning. Tjörnedalagården och Gyllebo slott är byggnadsminnen.

· Jordbruksbyggnader tillkomna före 1940 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har samtliga utom Örnahusen stark koppling till Jordbrukets landskap genom byläge, bebyggelse och markstruktur.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 50/112 2021-02-25 Temalandskap

Kommunikationernas landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Vägnätet har en mycket lång historia och är tillsammans med kyrkorna de äldsta anläggningar som ännu brukas. En betydande del av vägnätet i Simrishamns kommun har medeltida anor, eller är ännu äldre. Vägarna som sådana har förstås ändrats, men de ligger kvar i ungefär samma sträckning. Även broarna har lång kontinuitet. Vägstenar och alléer är andra anläggningar som hör till de äldre vägmiljöerna.

Under senare delen av 1900-talet skedde omfattande förändringar av vägnätet, som en anpassning till bilismen. Vägar breddades, rätades och fick nya beläggningar. Skjutsstationer och gästgiverier ersattes av bensinstationer och motell.

De första järnvägarna i Sverige anlades i mitten av 1800-talet. Efter ett halvsekel med optimistisk nybyggnation kom en lång period med minskande spårbunden trafik. Bana efter bana nedlades och på 1960–70-talen såg det mörkt ut. Sedan dess har järnvägstrafiken fått ett uppsving som ett miljövänligt alternativ till vägtrafik.

I Simrishamns kommun har den mesta tågtrafiken upphört och ingen godstrafik finns kvar. Den nedlagda banan mellan Brösarp och S:t Olof har blivit museijärnväg med ångloksdragna tåg. Gamla stationshus och banvaktsstugor har kunnat ändras till bostäder, medan det varit svårare att finna https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 51/112 2021-02-25 Temalandskap nya användningsområden för exempelvis godsmagasin och andra funktionspräglade byggnader som nästan undantagslöst rivits. I Simrishamn återuppbyggdes dock ett nedbrunnet godsmagasin utan att det hade någon funktion i tågtrafiken.

Ett ångloksdraget tåg på väg in till Vitaby på museibanan Brösarp–S:t Olof.

Det äldre vägnätet När de första vägarna uppstod vet vi inte exakt, men ett lokalt nät av stigar måste ha uppstått då befolkningen blev jordbrukare och allt mer bofast. Under loppet av järnåldern och medeltiden blev landskapet fullt koloniserat, vilket framgår i utbredningen av medeltida kyrkor och byar. Den kristna missionen var beroende av ett väl utbyggt och fungerande vägnät. De större och viktigare kommunikationslederna, knutpunkterna och vadställena förbättrades i syfte att underlätta kristendomens spridning. Ett nät av vägar och stigar fanns kring varje kyrkby och förband bebyggelsen med åkern, ängen, utmarken, vattendragen och vadställen samt omgivande byar. Sådana här stigar och småvägar kan finnas bevarade som så kallade hålvägar och består av en fåra i marken där en forntida stig/väg gått fram.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 52/112 2021-02-25 Temalandskap

En äldre fägata vid Krubbemölla där man drev boskap till bete på utmarken.

Ett mer systematiskt uppbyggt vägnät etablerades i och med en framväxande statsmakt. För tunga transporter var oftast vattenvägar att föredra, eller om möjligt vintervägar med släde. Försvenskningen på 1600-talet innebar att vägunderhåll och trafik reglerades genom statliga direktiv och förordningar. På lämpliga avstånd uppfördes gästgivargårdar och skjutsstationer, vilka samordnades med postväsendet. I Hammenhög anlades en sådan gästgivargård. Det var säkert ingen slump att den hamnade i samma ort som det fanns ett tingsställe, statsmaktens utposter.

Sverige hade blivit en europeisk stormakt med centralstyrning vilket avspeglade sig i vägnätet. Nu tillkom de första riks- eller landsvägarna som i huvudsak syftade till att underlätta transporter av soldater och krigsmateriel till utskeppningshamnar. De första milstenarna tillkom i samband med dessa väganläggningar. Systemet med milstenar preciserades och även stenar med halvmil och kvartsmil sattes ut under 1700-talet. Ytterligare förbättringar på 1700-talet var att alla allmänna broar i Skåne skulle byggas som valvbroar i sten, som i exempelvis vid Järrestad.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 53/112 2021-02-25 Temalandskap

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 54/112 2021-02-25 Temalandskap

Milsten som anger en kvartsmil till Brösarp (?) på gamla riksvägen Ystad–Broby vid Maglehems Ora. Gamla vägen ligger kvar parallellt med riksväg 19. Milstenen är från 1700-talet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 55/112 2021-02-25 Temalandskap

Stenvalvsbro och modern betongbro vid riksväg 9 sydväst Järrestad.

Skifteslandskapets vägar och senare Under 1800-talets första hälft genomfördes skiftesreformerna inom jordbruket med syfte att effektivisera jordbruket. Ett helt nytt landskap skapades med raka linjer, tydliga gränser och rationella brukningsenheter. Detta nya landskap krävde nya vägar för att sammanbinda dess olika delar. Vägarna förlades i de nya ägogränserna och blev därför raka och med tvära kurvor. Karaktäristiskt var också alla vägar som ledde fram till de nyuppförda gårdarna, där de låg centralt placerade i den egna brukningsenheten. Detta kan ses på flera ställen i Simrishamns kommun, särskilt i södra delen exempelvis vid Hammenhög och Borrby. Detta mönster är däremot inte alls lika tydligt i norra delen av kommunen. Det beror på att det var mer skog där och att produktionen var mer varierad. Även det befintliga vägnätet reglerades i viss omfattning och en del vägar försvann.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 56/112 2021-02-25 Temalandskap

Skifteslandskap sydväst Hammenhög. Häradsekonomiska kartan 1926-34. Lantmäteriet.

Vägnätet förändrades inte mycket i början av 1900-talet, men det gjordes förbättringar av befintliga vägar. Det kunde handla om att bredda, räta och stenlägga vägar, ofta genom nödhjälpsarbeten. Det var Arbetslöshetskommissionen som valde var och vilka arbeten som skulle utföras. Vägarna kom därför att kallas AK-vägar. Särskilt de stenlagda vägarna med mittsträng av svart granit har fått symbolisera AK-vägarna. Gatstenen krävde dock mycket underhåll och visade sig ha en tendens att bli hal i vått väglag, så man slutade att lägga gatsten utom i vissa stadsmiljöer på 1950-talet. Därefter har de här för Sverige unika vägarna i stort försvunnit. Asfalten tog över helt och på grusvägarna lade man på oljegrus. Den norra infarten till Simrishamn, vid Tobisvik, har gatsten, men det är osäkert om det är en AK-väg.

Dagens vägnät är anpassat för snabba och långväga transporter – tidigare förbehållet järnvägen – vilket medfört en ny struktur på vägnätet. De stora vägarna går inte längre genom tätorter utan passerar utanför med ett system av på- och avfarter.

Järnvägsnätets utveckling och avveckling Den första järnvägen i Simrishamns kommun öppnade 1882 genom den privata banan Simrishamn– Tomelilla Järnväg. Genom en sammanslagning av banor blev detta 1896 den betydande Malmö– Simrishamns Järnväg, som löpte fram någorlunda parallellt med gamla Riksväg 11 från Malmö, via Staffanstorp–Dalby–Veberöd–Sjöbo–Tomelilla, till Simrishamn. Inom kommunen anlades ytterligare två järnvägar av privata bolag kring sekelskiftet 1900: Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg som öppnade etappvis 1894 (till Gärsnäs) och 1902 (till S:t Olof) samt Ystad–Brösarps Järnväg som öppnade 1901 (stationen i Brösarp dock öppnad 1900 genom Östra Skånes Järnvägar, delen Degeberga–Brösarp). Det var, som namnen på järnvägsbolagen antyder, Ystadintressen som låg bakom tillkomsten av https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 57/112 2021-02-25 Temalandskap de båda senare banorna. Det var ett sätt för staden Ystad att utöka sitt handelsomland och att få gods till sin hamn.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 58/112 2021-02-25 Temalandskap

Hammenhög station och Borrby station på Ystad–Gärsnäs–S:t Olof Järnväg i början respektive mitten av 1900-talet. Foto från Järnvägsmuseet.

Järnvägarna började få konkurrens av privatbilism, bussar och lastbilar på 1920-talet, vilket slog hårt mot trafiksvaga privatbanor. Det var en anledning till att alla järnvägar med allmän trafik i Sverige förstatligades efter ett riksdagsbeslut 1939. Man kan notera att även de större vägarna förstatligades 1944. Främsta anledningen till dessa åtgärder var inte att staten villa skaffa sig trafikmonopol utan syftet var att effektivisera och rationalisera drift och underhåll.

Även efter att SJ övertagit privatbanorna sökte sig allt mer av trafiken ut på vägarna och redan på 1940-talet nedlades sträckan Tomelilla–S:t Olof. Ångloksdragna tåg kom i stor utsträckning att ersättas av rälsbussar i persontrafiken och av disellok i godstrafiken på 1950-talet, men dessa effektiviseringar räckte inte. Kring 1970 nedlades övriga banor inom kommunen utom sträckan Simrishamn–Tomelilla, medan resten av Simrisbanan nedlades. Från 1970 gick således tågen Malmö–Simrishamn via Ystad. Även sträckan Simrishamn–Tomelilla–Ystad ville SJ lägga ner på 1980- talet men genom ett kommunalt samarbete kom banan att vara kvar, även om godstrafiken har upphört. 2003 elektrifierades banan.

I nuläget är det bara två stationer som har persontrafik med tåg i Simrishamns kommun: Simrishamn och Gärsnäs. Vid järnvägstrafikens höjdpunkt fanns det elva järnvägsstationer med gods- och persontrafik inom kommunen. Till detta ska också läggas ett antal enklare hållplatser för persontrafik, men utan stationshus. Stationer listas här nedan kronologiskt och efter bana:

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 59/112 2021-02-25 Temalandskap Simrishamn–Tomelilla Järnväg

Simrishamn 1882. Har persontrafik.

Järrestad 1882. Stationshus i trä från 1882 rivet och ersatt med ny byggnad 1914. Denna finns kvar i ombyggt skick som privatbostad.

Tommarp 1882. Stationshus i trä från 1882 rivet och ersatt med ny byggnad 1913. Denna finns kvar som privatbostad.

Gärsnäs 1882. Stationshus i trä från 1882 rivet och ersatt med ny byggnad 1894. Har persontrafik.

Ystad–Gärsnäs–S:t Olof Järnväg

Borrby 1894-1970. Stationshus kvar.

Hammenhög 1894-1970. Stationshus rivet på 1980-talet.

Gyllebo 1902-1972. Stationshus kvar.

Östra Skånes Järnvägar

Brösarp 1900-1972. Hela stationsmiljön finns kvar som museibana.

Ystad–Brösarps Järnväg

S:t Olof 1901-1972. Hela stationsmiljön finns kvar som museibana.

Vitaby 1901-1972. Hela stationsmiljön finns kvar som museibana.

Ravlundabro 1901-1972. Hela stationsmiljön finns kvar som museibana.

Järnvägsstationer vid samma bana uppfördes ofta efter typritning, vilket blir tydligt vid en jämförelse av stationerna S:t Olof, Vitaby och Ravlundabro. Likartade stationshus gav dels en egen identitet till banan, dels var det så klart kostnadseffektivt att använda samma ritning för flera byggnader. Detta gällde också godsmagasin, banvaktsstugor och andra byggnader, där man också använde sig av typritningar.

Där järnvägar korsade varandra, så kallade järnvägsknutar, uppstod ofta en livlig handel och det var även ett bra ställe för att anlägga ett järnvägshotell. De hade sin glansperiod i början av 1900-talet då de framför allt frekventerades av den nya yrkeskategorin handelsresande. Järnvägshotellet var också ett nöjesetablissemang med fester och danser. Vad som fick serveras på hotellet och vid vilka tidpunkter reglerades ofta i lokala ordningsstadgor. Järnvägshotellen är ofta något större än omgivande bebyggelse och gavs gärna en viss representativ karaktär. I likhet med järnvägsstationen https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 60/112 2021-02-25 Temalandskap är järnvägshotellet en karaktärsbyggnad i stationssamhället. Gärsnäs var en sådan järnvägsknut med utlöpande banor i alla vädersträck och där fanns mycket riktigt ett järnvägshotell.

Gärsnäs hotell. Foto kring 1960 från Kulturen.

Råd och rekommendationer avseende Kommunikationernas landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Flera objekt och miljöer kopplade till Kommunikationernas landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Enstaka äldre objekt och miljöer kan vara skyddade som fornlämning.

· Kommunikationsmiljöer tillkomna före 1960 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till hur människor rört sig i landskapet över tid genom informationsinnehåll, tidskontext https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 61/112 2021-02-25 Temalandskap samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har Järrestad koppling till Kommunikationernas landskap genom järnväg och järnvägsstation samt vägsten. Samtliga byar har koppling till Kommunikationernas landskap genom vägsystem.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 62/112 2021-02-25 Temalandskap

Krigens landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Genom att Skåne sedan medeltiden har utgjort gränsprovins återfinns i landskapet försvarsanläggningar från olika tidsepoker. Skåne har varit krigsskådeplats vid flera tillfällen, särskilt under de upprepade dansk‐svenska krigen på 1600‐talet. Under 1900‐talet har hotet under andra världskriget och vidare kalla kriget satt sina spår. Det finns även företeelser som inte längre syns eller gett fysiska avtryck som att landsbygdsbefolkningen delvis utgjordes av rusthållshemman med skyldighet att, mot vissa förmåner, stå för häst, ryttare och övrig utrustning för kronans (statens) räkning.

Fornborgar I Skåne finns endast fyra kända fornborgar varav borgen på Stenshuvud är en. Fornborgarna är svåra att närmare datera men troligen anlades de under yngre järnålder (550‐1050 e Kr). Det finns flera tolkningar av orsaken till fornborgarnas anläggande och användningsområden. Ibland var fornborgarna strategiskt belägna vid farleder och var då en del av ett offensivt försvar. Andra fornborgar hade en mer undanskymd plats i skogsområden och på höjder. I dessa lägen har de tolkats som tillflyktsorter och mer renodlade försvarsanläggningar. Fornborgarna hade troligen funktion både för konkurrens mellan olika bygder och inre konflikter samt hot från yttre fiender. Fornborgen på Stenshuvud har en typisk placering på en naturlig höjd, omgiven av branter och stup. I Grevlunda, Vitaby socken, finns en cylindriskt uppbyggd borgruin som i dag utgör fornlämning. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 63/112 2021-02-25 Temalandskap

Borgruin vid Grevlunda.

Över 160 borgar uppfördes i Skåne från vikingatid fram till mitten av 1500‐talet. De anlades i strategiska försvarslägen och i områden där stormän eller adeln ville kontrollera och stimulera en produktion av något slag. I stora drag kan man urskilja två typer av borgar: riksborgar och privata borgar.

Åren 1396 till 1483 rådde ett kungligt förbud att uppföra privata borgar. Förbudet utfärdades av drottning Margareta och bottnade i en rädsla över att adeln genom sina borgar skulle få alltför stor makt och därmed utgöra ett indirekt hot mot kungamakten. Ett sätt att kringgå förbudet var att bygga så kallade fasta hus. Dessa hade en rektangulär grundplan med tjocka murar och vallgravar. Glimmingehus är ett exempel på fasta hus uppfört 1499‐1506, efter att förbudet att bygga borgar upphävts, och kunde därför förses med ett välutrustat försvar och sinnrika fällor. Borgen, byggd i kvartsit och kalksten och med dekorativa detaljer i huggen kalksten, är en av de bäst bevarade medeltidsborgarna i landet. Uppförd på en holme, i sluten form med släta fasader och skottgluggar samt omgiven av en vallgrav är karaktäristiska drag för medeltidens försvarsanläggningar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 64/112 2021-02-25 Temalandskap

Glimmingehus

Skansar För att i möjligaste mån hindra att danska armén skulle kunna landstiga anbefallde Karl XII 1711 att förstärkningsanordningar skulle uppföras på de platser vid kusten där danska landstigningar kunde befaras. Generalkvartermästaren Magnus Palmquist utarbetade direktiv för ordnandet av det provisoriska kustförsvaret. Långa retranchement med bröstvärn, vallgravar och palissader anlades, bland annat i Simrishamn. Med hänsyn till skottvidden hos den tidens gevär måste försvarslinjerna läggas i omedelbar närhet av stranden för att möjliggöra fiendens beskjutande vid själva landstigningen. Den så kallade Stenbocksskansen i Simrishamn undersöktes och togs bort 1935. Endast rester av anläggningen fanns då kvar. På en karta upprättad 1750 framgår att skansen då utgjorde ”en kvadratisk anläggning med bröstvärn å alla sidor, omgiven av en vallgrav och med uppgång till platån från V”. Namnet Skansen lever kvar på platsen vid hamnen.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 65/112 2021-02-25 Temalandskap

Geometrisk karta 1750, ”En gammal förfallen Skantz” finns utritad på den grönfärgadeudden. Lantmäteriet ©.

Skjut‐ och övningsfält Ravlunda På grund av det rådande hotet under andra världskriget fattade riksdagen 1942 beslut att se över landets försvar, bland annat pansarbataljonerna som försågs med nya materiel. För skjututbildningen behövdes särskilda skjutfält som fyllde vissa krav ur säkerhetssynpunkt. Området vid Ravlunda kust befanns lämpligt utifrån dess ostörda läge och varierade terräng. Ravlunda pansarskjutfält skapades 1944 och omfattade ursprungligen 750 hektar. Det sträckte sig från Haväng i söder till Knäbäcken i norr men har i samband med kalla kriget utvidgats till i stort sett det dubbla.

Ravlundafältet utgörs till stora delar av hedmark. För att kunna utnyttja området var det nödvändigt att flytta ett antal hus. En byggnad som ansågs särskilt kulturhistoriskt värdefull flyttades till Haväng för Svenska turistföreningens räkning. Gårdarna vid Knäbäck fiskeläge, där endast ett fåtal fiskare bodde kvar, flyttades 15 km söderut och döptes om till Knäbäckshusen. Knäbäcks fiskeläge bestod på 1700‐talet av 7 gårdar med vardera en mindre åkerareal på sluttningarna mot bäcken. Byn torde ha haft sin storhetstid under 1800‐talet när en radby uppstod. På fältet har sedan dess utförts skogsavverkningar och skogsplanteringar, nya vägar har anlagts och nya byggnader har tillkommit.

Nära skjutfältet löpte järnvägen mellan Kristianstad och Gärsnäs. Trots att persontrafiken lades ner på tidigt 1970‐tal fraktades långt in på 1980‐talet stridsfordon till Ravlundafältet med tåg. Dessa https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 66/112 2021-02-25 Temalandskap lossades och lastades på Brösarps station som ligger cirka tre kilometer från skjutfältet. Järnvägen låg kvar i hela sin sträckning som så kallad beredskapsbana i händelse av krig eller annan konflikt fram till 1990‐talet.

Ravlundafältet

Per Albin‐linjen Andra världskriget bröt ut i september 1939. Tyskland anföll då Polen och i april 1940 anfölls Danmark och Norge. När nu kriget kom allt närmare byggdes en befästningslinje längs Skånes kust. Än idag kan vi se de betongbunkrar och värn som uppfördes. De har kommit att kallas Per Albin‐ linjen efter Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson.

Dessa byggnadsverk, bunkrar eller värn, av betong är byggda av försvarsmakten längs hela Skånes kust åren 1939–1940. De skulle fungera som befästningslinje längs den södra kusten. Sveriges militära beredskap var vid krigsutbrottet dålig men förstärktes efter hand men det rådde stor tidspress vid byggandet av värnen. Det fanns ett hot att Sverige skulle anfallas söderifrån av Tyskland. Grundlinjen stod färdig hösten 1940 medan byggande och förstärkning av skyddsrum, taggtrådshinder och eldställningar fortsatte under hela kriget.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 67/112 2021-02-25 Temalandskap Inför uppförandet av värnet tecknades markkontrakt med de berörda markägarna. Till största delen byggdes värnen av civila entreprenörer och i de flesta fall utfördes byggnadsarbetet för hand. Byggandet av värnen var också påtagligt i vardagen i fiskelägena längs kusten. I Vitemölla hjälpte några män till med bygget genom att bland annat med traktor och släp köra fram material. Ibland fick barnen följa med på traktorn.

Under beredskapstiden, 1939 –45, var de skånska kustområdena med sina sandstränder till stor del avspärrade för allmänheten. Stränderna var ett virrvarr av taggtråd och andra hinder. De yttersta delarna av hamnarna, pirarna, försågs också med taggtråd. Hålen efter de nedborrade järnstängerna finns kvar på vissa ställen.

Exempelvis värnet söder om Haväng byggdes 1940. Det är ett så kallat Ksp III‐värn (kulsprutevärn). Detta var ett enkelt och billigt värn att bygga, när tiden var knapp. Värntypen hade skjutriktning längs med strandlinjen, man kan se de igensatta skyttegluggarna på båda sidorna. Värnen byggdes direkt i den höga strandbrinken. Men den branta strandvallen gjorde också värnen sårbara bakifrån.

Värn vid Haväng.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 68/112 2021-02-25 Temalandskap Under 1950‐talet och 1980‐talet moderniserades en del värn främst på östkusten, något som speglar efterkrigstidens nya hotbild. Befästningslinjen var delvis i bruk ända in på 1980‐talet. De flesta värnen längs Simrishamns kust står fortfarande kvar till exempel vid Baskemölla, Vik, Vårhallarna och Risteören. Försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som gräns‐ och Östersjöprovins.

Råd och rekommendationer avseende Krigens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Skånelinjen Per Albin-linjen ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Miljöer och objekt kopplade till Krigens landskap har i enstaka fall även andra lagskydd eller är skyddade som fornlämningar.

· Värn och andra anläggningar kopplade till krigens landskap byggda före 1950 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har Gislövshammar och Örnahusen koppling till Krigens landskap genom värn i Per Albin-linjen.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 69/112 2021-02-25 Temalandskap

Kustens landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Från början var havet en försörjningskälla och transportled. Fiske, i bland i kombination med jordbruk, har utgjort de huvudsakliga näringsgrenarna vilket kan avläsas i den särpräglade bebyggelsen. Kusten har långt tillbaka varit boplatser som utvecklats till fiskelägen, samhällen och nu även populära turistmål. Förändringarna i kustsamhällena har i stort styrts av handel och statens regleringar men även befolkningsökning under 1700‐ och 1800‐talet samt krig, bränder, stormar och tekniska framsteg.

Förhistoria och medeltiden Kusten i Simrishamn togs tidigt i anspråk och har utnyttjats både för tillfälliga och permanenta boplatser, vilket flertalet fornlämningar vittnar om. Stenålderns stenkammargrav Havängsdösen ligger på heden i Ravlunda något ovan strandkanten.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 70/112 2021-02-25 Temalandskap

Havängsdösen

Under 1000‐ och 1100‐talet växte säsongsbetonade fiskeläger fram i samband med sillperioderna. Hansan dominerade handeln under medeltiden men dess inflytande minskade från 1500‐talet. Samtidigt fick de tidigare lägren efterhand permanent bosättning. Fisket koncentrerades framför allt till några städer bland annat Simrishamn.

Fiskelägen Norr om Simrishamn ligger de fyra fiskelägena Baskemölla, Vik, Kivik och Vitemölla, som utvecklades från säsongsbetonade fiskelägen till att bli permanenta. Strävan efter att bygga i vindskyddat läge har gett orterna sin karaktär med bebyggelsen placerad från strandbrinken upp mot krönet av en skyddande strandvall. Kivik var redan under medeltiden en fiskeplats för långväga fiskare och Baskemölla omtalas i skrift 1525 då det låg under Gladsax huvudgård. Både Baskemölla och Vik har varit en kombination av fiskeläge och bondby. De representerar på så vis en speciell typ av sydostskånskt fiskeläge där böndernas gårdar och fiskarnas boningshus ligger sida vid sida.

Söder om Simrishamn ligger Brantevik som från senare delen av 1800‐talet och fram till första https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 71/112 2021-02-25 Temalandskap världskriget hade den största segelflottan i Sverige. Både i Brantevik och i Skillinge bedrevs ett omfattande fiske. Skillinge fiskeläge har funnits med på kartor sedan mitten av 1600‐talet. Under 1700‐ och 1800‐talen tillkom ytterligare fiskelägen då den kraftiga befolkningsökningen drev många till marginell försörjning och bosättning på ofri grund på utmarkerna vid havet, till exempel vid Örnahusen, Gislövshammar och Mälarhusen.

Skillinge, 1900‐tal.

Många fiskelägen brandhärjades, bland annat Simrishamn under 1700‐talets första hälft och Baskemölla 1889. I slutet av 1800‐talet upprättades rutnätsplaner över flera samhällen, exempelvis Kivik och Skillinge, i syfte att motverka bränder men även för att ge ett mer stadsmässigt byggnadsskick. Dessa förändringar kom dock inte att genomföras i större omfattning, främst på grund av samhällenas stagnation.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 72/112 2021-02-25 Temalandskap

Knäbäckshusens ålabodar

Ålakusten Kusten norrut från Stenshuvud kallas ålakusten, då ålen här var en viktig inkomstkälla. Ålfisket har gett kusten en speciell karaktär, präglad av ålabodar, kåsar och nätupphängningsplatser. Ålfisket skedde säsongvis och under fiskeperioden behövde fiskarna skydd både för sig själva och för sina redskap. Detta gjorde att en karaktäristisk kustbebyggelse växte fram. Bodar började byggas, vanligtvis i gråsten och med halmtak, och kunde till en början delvis vara nedgrävda i backen. Krivareboden, vid Stenshuvud och Hälleviks drätter, representerar den äldre typen av ålabodar. De är byggda i natursten och står med gaveln mot havet på gammalt vis. Liknande bodar finns även vid Rörums strand, Haväng, Knäbäckshusen och på strandängarna mellan Vik och Baskemölla. På flera platser längs hela Simrishamns kust finns torkställningar för nät liksom fiskebodar, till exempel norr om Vårhallarna, söder om Vik och vid Örnahusen. Bodar av olika ålder, ofta klädda med träpanel, finns också bevarade i bland annat Vik, Simrishamn och Brantevik.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 73/112 2021-02-25 Temalandskap

Garnhängningsplats vid Vitemölla.

Kustorter i tillväxt Krigstider verkar ha drabbat kusten med dess bönder och fiskare hårt. Under 1600‐ och 1700‐talen försämrades villkoren även genom krig, pest och överordnad ekonomisk politik. Senare under 1700‐ och 1800‐talen blev fisket åter en betydande näringsgren. Samtidigt ökade befolkningen och möjligheterna till avsättning ökade både inom Skåne som till utlandet. Hamnförbättringar utfördes på ett flertal orter. I Brantevik anlades södra hamnen 1836 och norra hamnen 1838 och de små pirarna eller “karen” kan ännu ses här men även vid till exempel Vitemölla.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 74/112 2021-02-25 Temalandskap

Hamnen i Vitemölla.

Vid 1800‐talets mitt var Vitemölla och Brantevik de förnämsta fiskelägena och i praktiskt taget varje hus bodde fiskare. De av fiskare bebodda kvarteren i Simrishamn var under det sena 1800‐talet främst kvarter Väduren, Skansen, Skeppet och Jungfrun. Simrishamn fortsatte vara en småstad även om hamn, järnväg och industrier etablerades. Mot 1800‐talets slut gav inte fisket den bästa avkastningen och för att hålla fisket uppe i fiskelägena försökte man anlägga bättre hamnar. 1879 fördjupades och utvidgades Kiviks hamn och förslag för Vitemölla hamn togs fram. Kiviks hamn förstördes i storm i början av 1900‐talet men återuppbyggdes under första världskriget.

Många fiskare tog dock istället tjänst på fartyg och några avancerade till styrman eller skeppare och rederier etablerades. Skånes sydkust blev en maktfaktor i Sveriges segelflotta och fiskelägena blev rederiorter, framförallt Brantevik, Simrishamn, Skillinge och Kivik. Uppblomstringen berodde bland annat på gynnsamma konjunkturer vid spannmåls‐ trä‐ och kolfrakter. Segelflottan nådde sin höjdpunkt omkring sekelskiftet 1900 varefter konkurrensen med ångbåtarna blev allt svårare.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 75/112 2021-02-25 Temalandskap Fiskets, fartygens och havets betydelse kan tydligt avläsas på gravvårdar på alla kustnära kyrkogårdar.

Gravvård Östra Hoby kyrkogård.

Lots och fyrar Fyrar finns i dag vid Stenshuvud och Simrishamns hamn, men dessa är inte utformade som högresta byggnadsverk man vanligen förknippar med fyrar. Orden lots och lotsning började användas under 1600‐talet, då också den första lotsförordningen kom. Lotsen skulle hjälpa anlöpande båtar in i hamn eller att ankra på lämplig plats. Särskilda förordningar beskrev hur lotsning skulle bedrivas. För uppdragen var lotsen tvungen att hålla med egen båt, och erhöll fast ersättning för varje lotsning. Lots fanns bland annat i Simrishamn. Livräddningsväsendet började organiseras vid mitten av 1800‐talet, då landets första två livräddningsstationer uppfördes i Mälarhusen och Brantevik. Under 1800‐ och 1900‐talen inträffade en mängd strandningsolyckor längs den skånska kusten, vilket resulterade i att fler livräddningsstationer anlades.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 76/112 2021-02-25 Temalandskap

Kiviks livräddningsstation. När den byggdes låg den just ovanför stranden. Lägg märke larmklockan!

Fiske och sillamarknad I Skåne hölls stora höstmarknader i samband med sillfiskesäsongen mellan den 15 augusti och 29 september. Marknaderna gick under samlingsnamnet Skånemarknaden och ägde rum på flera platser i Skåne. Skånemarknadens export utgjordes främst av sill och importen bestod framför allt av salt men även av kläder, öl, vin och kryddor. Traditionen lever kvar än idag med sillamarknaden i Simrishamn.

Fisket i Simrishamn utövades både för eget behov och för avsalu till landsbygden. Fisket bedrevs med olika metoder. Ännu finns garnhängningspaltser kvar längs kusten, där garnen, eller näten, hängdes på tork. Under senare delen av 1800‐talet argumenterades för att anlägga rökerier och salterier då sillen inte alltid såldes i färskt tillstånd. På 1880‐talet kom ett rökeritillstånd i Simrishamn. De äldsta fiskhandlarfirmorna i Simrishamn startade 1880 och 1889. Under 1900‐talets första hälft etablerades även fiskförädlingsföretag och fryserier.

Simrishamns hamn Simrishamn framträder som en betydelsefull hamn‐ och köpstad under 1100‐talet. Hamnen var https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 77/112 2021-02-25 Temalandskap länge primitiv, som i stort sett naturen utformat den. Hamnen var väl skyddad förutom för ostliga vindar, som vid stormtillfällen orsakade att många fartyg skadades. På 1500‐ och 1600‐talen fanns planer på att förbättra hamnen och år 1642 fick staden tre års skattefrihet och 500 stycken bokstockar från kronoskogen Maglehems ora för hamnarbeten, men företaget avbröts på grund av svenskarnas ockupation av Skåne 1643. Handeln och sjöfarten låg nere under årtionden på grund av krig och 1661 förlorade staden sina rättigheter som stapelstad, det vill säga rätten att importera och exportera varor. Kring sekelskiftet 1700 var sjöfarten åter en betydelsefull näring i Simrishamn. I mitten av 1700‐talet ominerades hamntrafiken av spannmålshandel. Härtill utskeppades mur‐ och taktegel och byggnadssten. Införsel omfattade bland annat ved, timmer, tjära och kalk. En tullkammare övervakade handeln.

Tidigare tullkammare i Simrishamn.

Men Simrishamns sjöfart stagnerade, en av orsakerna var bristen på väl skyddad hamn. Hamnen förbättrades betydligt på 1840‐talet men skadades kraftigt vid stormar på 1860‐ och 1870‐talen. Konstruktionen med stenfyllda träkistor visade sig inte motsvara fordringarna på en dylik anläggning på den av stormar utsatta kusten. För att få en fullgod hamn blev det klart att man måste åstadkomma en inre hamnbassäng med stabilare hamnarmar än stenfyllda träkistor. Byggnadsarbetena påbörjades 1906 och invigningen av hamnen skedde 1910 i närvaro av https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 78/112 2021-02-25 Temalandskap representanter för regering och riksdag. Huvudstrukturen av denna hamn finns kvar i dag även om den förstorats och kompletterats med fritidshamnen i norr.

Simrishamns hamn med Skånska Lantmännens Centralförenings (SLC) lagerhus i bakgrunden.

Råd och rekommendationer avseende Kustens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 79/112 2021-02-25 Temalandskap

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Flera miljöer och objekt kopplade till Kustens landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och/eller ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, och har i enstaka fall även andra lagskydd eller är skyddade som fornlämningar.

· Bostadshus, fiske- och ålabodar, garnhängningsplatser, hamnar och bryggor byggda före 1940 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till kustens landskap genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida. Av inventerade 19 byar har Gislövshammar och Örnahusen koppling till Kustens landskap men även Järrestad, Simris, Simrishamn, Vallby, Vitaby, Östra Hoby och Östra Nöbbelöv genom kyrkogårdarna.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 80/112 2021-02-25 Temalandskap

Religiösa landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Religiösa byggnader och lämningar utgör en stor del av vårt äldsta kulturhistoriska arv. Förändrade trosföreställningar och olika religioner har efterlämnat en mångfald av miljöer. Rester och spår av kultplatser och olika gravformer vittnar om människors trosföreställning under förhistorisk tid. Kristnandet med byggnation av kyrkor och kyrkogårdar har sedan medeltiden gett en särskild prägel på byarna och även Simrishamns stad. I Simrishamns kommun står kyrkorna förhållandevis tätt och utgör ofta landmärken och är väsentliga för ortens eller landskapets siluett. Kyrkogårdarna är som öppna arkiv vilka berättar om samhället och stilideal under olika perioder. De är även värdefulla gröna miljöer.

Förhistoria Arkeologiskt material och generell kunskap om religioner i tidiga samhällen hjälper oss att tolka förhistoriens föreställningsvärldar. Simrishamns kommun är rik på fornlämningar som kan kopplas till trosföreställningar och seder. Gånggrifterna (stenkammargravar) vid Gladsax och vid Östra Tommarp är monumentala gravar från stenåldern. Gravformen krävde samarbete vilket tyder på att gravritualen blivit mer offentlig. Kiviksgraven är ett gravröse med ristade stenhällar som visar motiv från bronsålderns föreställningar kring liv och död med processioner av människor, musikanter och offerkärl. Hällristningar som utförts på klippor vid Simrislund och Gislöv är också daterade till bronsålder, med figurer bestående av skepp, yxor, hjulkors, cirkelfigurer, vagnar, människofigurer https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 81/112 2021-02-25 Temalandskap och skålgropar. Hällristningarna vid Gladsax och Järrestad har tolkats som uttryck för religion, magi och fruktbarhet. Under järnåldern knyts gravfälten till gården eller bygden. På gravfälten syns olika former av stensättningar som vid Haväng och Skepparp.

Hällristningar utanför Gislöv (Bragestenarna) är cirka 3 000 år gamla.

Runstenar började resas under vikingatiden och kunde framåt 1000‐talet få inskriptioner som rörde den kristna trosföreställningen. De förekom i vissa fall vid tingsplatser vilket visar på tingets påverkan på kristnandet. Runstenar finns invid Simris kyrka, stenarna påträffades på 1940‐talet och har senare flyttats.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 82/112 2021-02-25 Temalandskap

Runstenar i Simris

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 83/112 2021-02-25 Temalandskap

Simris kyrka och kyrkogård före ombyggnaden 1905.

Kloster Under medeltiden anlades flera kloster i Skåne, både på landsbygden och i städerna och under olika ordnar. Omkring 1150 anlades ett premonstratenskloster i Thumatorp (Tommarp). Det var ett så kallat dubbelkloster där både munkar och nunnor bodde, men strängt åtskilda. Under reformationen, som i Danmark påbörjades på 1530‐talet, revs de flesta klostren och även klostret i Tommarp drogs in. Av klostret, som var lokaliserat sydväst om nuvarande kyrka, är inget synligt ovan mark.

Kristnandet och medeltiden De tidigaste missionsförsöken utfördes omkring 700‐talet men kristendomen kom inte att nå Norden på allvar förrän på 1000‐talet. Det tog förhållandevis lång tid för kristendomen att få fäste, det blev en successiv övergång från fornnordisk asalära till kristendom. Den nya religionen medförde många förändringar i samhället. Till en början hade kristendomen och kyrkan ingen stark organisation, men med tiden blev det en sammanslutning med allt större makt. Under kristendomen började man uppföra kyrkor i äldre byar vars omland kom att bilda en socken. Varje socken fick sin egen kyrka. I Simrishamns kommun bildades omkring 20 socknar, kyrkorna står kvar även om vissa förnyats eller förstorats.

De medeltida kyrkorna var ofta små och kompakta och bestod av ett rektangulärt långhus med kor och halvrund absid i öster och i vissa fall med ett torn, vanligtvis i väst. Bolshög och Simris kyrkor är exempel på kyrkor med brett västtorn som möjligen kan ha haft någon form av försvarsfunktion. De två stora arkitekturstilarna vid denna tid var den romanska och den gotiska. Den tidiga medeltidens kyrkor var romanska med rundbågar och massiva byggnadskroppar. Under senare delen av medeltiden blev gotiken med ett lättare formspråk som strävade uppåt den rådande stilriktningen. Hannas kyrka från 1200‐talets mitt eller något senare är en välbevarad romansk medeltidskyrka. Även i Östra Hoby kyrka, med unika takmålningar, kan man ana det medeltida rummet även om kyrkan utvidgades i mitten på 1800‐talet. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 84/112 2021-02-25 Temalandskap

Runt kyrkan bildades vanligen ett sockencentrum bestående av ett flertal byggnader som uppfördes under de kommande århundradena. Sockenstugor och fattigstugor började uppföras på 1600‐talet och under andra hälften av 1800‐talet blev det allt vanligare med skolhus som till exempel i Östra Hoby, Vallby, Östra Herrestad och Hannas.

Östra Hoby kyrka, kyrkogård, prästgård och skolor utgjorde sockencentrum. Foto Kulturen.

Under 1700‐ och 1800‐talet ökade befolkningen vilket medförde att de medeltida kyrkorna blev för små, och uppfattades vid prost‐ och biskopsvisitationer som osunda, otidsenliga och mörka. Detta fick till följd att många kyrkor revs under 1800‐talet och ersattes med nya kyrkor på samma plats som den nedrivna eller med ny placering. Exempelvis i Borrby byggdes S:ta Maria kyrka 1841 på samma plats som den gamla kyrkan från 1123 hade legat, Östra Tommarps kyrka stod färdig 1857 och ersatte den äldre kyrkan som troligtvis funnits på platsen sedan 1100‐talet.

De medeltida kyrkor som inte revs utvidgades vanligtvis med korsarmar och större kor. Vallby medeltida kyrka utvidgades på 1700‐ och 1800‐talen liksom Gladsax kyrka vid mitten av 1800‐talet. Bolshög Kyrka, vars äldsta delar härrör från 1100‐talet, utvidgades med tvärskepp 1868.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 85/112 2021-02-25 Temalandskap

Gladsax kyrka och kyrkogård.

Åren 1840–1910 var den mest intensiva kyrkobyggnadsperioden i Skåne sedan 1100‐talet men även senare har kyrkor, kapell och byggnader för olika trossamfund byggts. I Simrishamns kommun invigdes till exempel Baskemölla kapell på 1920‐talet, Kiviks kapell 1941 och gravkapellet på den Nya begravningsplatsen i Simrishamn 1987.

Kyrkogårdar Under medeltiden, i samband med att kristendomen etablerades i Skandinavien, övergick seden att begrava sina avlidna nära bosättningarna till att gravsätta intill kyrkorna. De tidiga kyrkogårdarna var troligtvis mycket enkla i sin utformning, trädlösa och gräsbevuxna. Fattiga människors gravplatser markerades med en liten gravkulle, kanske med ett träkors. Välbärgade människor begravdes inne i kyrkan eller strax utanför. I Vallby kyrka gjordes senast 1485 en gravkammare för den Ulfstandska ätten på Glimmingehus, under själva (dåvarande) huvudaltaret.

Under 1700‐talet byggdes många kyrkogårdsmurar i sten vilka man i dag ser kring flertalet kyrkogårdar. Det är först från slutet av 1700‐talet, men på landsbygden oftast betydligt senare, som kyrkogårdar börjar anläggas efter estetiska ideal med geometrisk planlösning för kvarter, https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 86/112 2021-02-25 Temalandskap gångsystem, planteringar och trädkrans. Kyrkogårdarna delades in i områden där gravplatser kunde köpas, och områden med kostnadsfria gravplatser så kallade allmänna varvet. Här begravdes människor i den ordning de dog, vilket medförde att makar inte fick ligga bredvid varandra. Gladsax kyrkogård illustrerar väl inramade köpta gravplatser där by‐ eller gårdsnamn framgår på gravvårdarna och i kyrkogårdens mitt en öppen gräsyta för allmänna varvet. Under 1800‐talet blev de välbärgade familjernas gravanordningar mer påkostade. Industrialismen möjliggjorde att hårdare stenarter användes för gravvårdar och allt fler kunde köpa gravvård ur katalog. Tidigare hade ofta lättbearbetad kalksten använts vilka man ännu ser på flera kyrkogårdar, så kallade tunna skånska kalkstensvårdar. På bland annat Borrby begravningsplats finns en stor mängd av denna äldre typ av gravvårdar jämsides med monumentala gravvårdar från omkring 1900.

Befolkningen växte och trycket på kyrkogårdarna ökade, särskilt i städerna. Lösningen på problemet blev att av sanitära skäl anlägga nya begravningsplatser med kapell utanför staden eller byn. Beslutet togs i riksdagen 1815, då det även beslutades om ett förbud mot gravsättningar inne i kyrkan. Nya begravningsplatser utanför stads‐ eller bykärnan ser man exempelvis i Simrishamn, Simris och Borrby. Simrishamn har två begravningsplatser, den äldsta från 1800‐talet och den senare anlades på 1920‐talet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 87/112 2021-02-25 Temalandskap

Gamla begravningsplatsen, Simrishamn.

Religiösa rörelser utanför svenska kyrkan Skåne är sedan flera århundraden ett mångkulturellt landskap. Här finns människor från många olika kulturer med skilda religiösa övertygelser, vilket gett upphov till ett rikt och varierat utbud av religiösa samfund och rörelser vid sidan av Svenska kyrkan och frikyrkorörelsen.

Skillinge kapell tillkom 1946 nästan 100 år efter att förbudet mot religiösa sammankomster som inte är anordnade av den officiella kyrkan upphävdes 1858. Vid slutet av 1800‐talet och början av 1900‐ talet drog de frikyrkliga samfunden i Skillinge till sig en ökad andel av skillingeborna. De anlade egna församlingsbyggnader, eftersom frikyrkorna inte fick hålla sina gudstjänster i svenska kyrkans lokaler. Kapellet var ett sätt för (dåvarande) statskyrkan att möta frikyrkorörelsen i Skillinge. I Simrishamn finns bland annat Elimkyrkan som hör till Pingströrelsen och Jehovas vittnens Rikets sal.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 88/112 2021-02-25 Temalandskap

Skillinge kapell anlades i en äldre gård 1946 med kyrksalen i den gamla stall‐ och loglängan.

Råd och rekommendationer avseende Religiösa landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Enstaka objekt kopplade till Religiösa landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och flera ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Äldre objekt som högar, gånggrifter och gravfält är skyddade som fornlämning enligt Kulturmiljölagen kapitel 2. Samtliga kyrkor och kyrkogårdar uppförda före 1940 är skyddade genom Kulturmiljölagen kapitel 4. · Kyrkobyggnader och kyrkogårdar tillkomna före 1940 har ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till det religiösa landskapet genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 89/112 2021-02-25 Temalandskap och kunskap.

· Vid ändring av kyrkobyggnad och kyrkogård krävs tillstånd av Länsstyrelsen Skåne.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

Av inventerade 19 byar har Vallby, Hannas, Östra Hoby, Bolshögs, Östra Herrestad, Järrestad, Simris, Östra Nöbbelöv och Vitaby koppling till religiösa landskap genom kyrkor och kyrkogårdar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 90/112 2021-02-25 Temalandskap

Skogens landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

I dag domineras kommunen av ett modernt odlingslandskap, framför allt i södra delarna, där trädmiljöer till övervägande del förekommer i anslutning till tätorter, som lundar omkring bostadshus och ibland som alléer eller trädrader. Träd förekommer även längs vattendrag som ringlar genom landskapet. I norra delarna av kommunen övergår landskapet i mer kuperad och skogsrik mellanbygd, en övergångszon mellan de skånska skogsbygderna i norr och slättlandskapet i söder. Så här såg det ut redan i mitten av 1700-talet och troligen sedan längre tillbaka.

I en ekonomisk-topografisk beskrivning över Kristianstads län 1762 står skrivet om Borrby och Mellby socknar: ”Skog finns ingen, men i Borrby Lund vid Saltsiön ämne till hassel; blifver nyttig om den inhägnas.” “Skog. I Mälby är ingen men något kiäske och ahl. Till Svabesholm och Esperöd ansenlig eke och hassell mångfaldigt stort på Stenshufvud. Hvitaby sochns torp har ansenlig ekskog.” I beskrivningen till Skånska rekognosceringskartan 1816 omnämns inte skog i södra delarna överhuvudtaget, vilket tyder på att skog inte fanns, medan skogarna i Albo härad beskrivs enligt följande: “Rörums bys skog är tämmeligen tät samt blandad med haggtorn och således svår för Infanterie att passera - Delparöds skog är mindre tät. Skogarne innom St Olofs Socken äro tämmeligen täta och på sina ställen upfylda med sanka kärr, hvaribland Getings måsen är omöjlig att passera.”

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 91/112 2021-02-25 Temalandskap

Hejderidare, skogsvaktare, skötte bevakningen och vården av skogar och övervakade att jakt- och skogslagstiftningen följdes. Vid Magelhems ora finns en hejderidarebostad kvar.

Skogens som resurs Nuförtiden produceras virke och bränsle mestadels genom att träd huggs ner och nya planteras. I det gamla bysamhället var det vanligare att sådana produkter samt löv som foder erhölls genom att man beskar träd och buskar vilka ständigt föryngrades och fortlevde. I det i inägor och utmarker uppdelade bysamhället var ädellövträden i hög grad bundna till inägomarken där de ingick i stubbskotts- eller hamlingsbruket. I dag är denna marktyp ovanlig men man kan känna igen den som stammar från vilka ett rikt grenverk växer ut från ett och samma ställe. Boken var däremot utmarkens träd då den hade sämre förutsättningar att klara hamlingsbruket. Efter hand ökade trycket på utmarken och allt mer mark behövdes för åker och äng. Avskogningen påskyndades även vid skiftena i början av 1800-talet då marken delades upp mellan de enskilda bönderna.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 92/112 2021-02-25 Temalandskap

En möjlig rest efter lövtäkt.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 93/112 2021-02-25 Temalandskap

Modern skogsavverkning.

Under slutet av 1700-talet och under 1800-talet förespråkades trädplanteringar vilket också satt prägel på landskapet. Trädrader längs med bygator har i äldre tider fyllt flera funktioner. Det är i princip alltid lövträd då dessa innehåller mycket vatten. De vattenrika träden var viktiga för att bromsa eventuella bränder som annars kunde slå ut gård efter gård. De gav också välbehövlig skugga och bromsade upp vinden. Trädens stora behov av vatten medförde också att vägbanorna kunde hållas torrare, en slags naturlig dränering och avledning av vatten. I ett avverkningsskede var virket en resurs. Trädrader ser man till exempel i byarna Östra Herrestad, Simris, Vallby, Gröstorp och Viarp.

Karaktäristisk för godsmiljöer är alléerna, många sådana anlades under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, medan pilerader i gränser eller längs vägar hör till bondebygden. Från Häradsekonomiska kartan (1926-34) kan man utläsa att alléer fanns till de större godsen som Glimmingehus, Gärsnäs slott, Gyllebo och Torup men även vissa större gårdar till exempel Axlahult, Sandby gård och vid gårdar utanför Gislöv, Gladsax och Hannas. De kvarvarande alléerna berättar om hur vår syn på naturen skiftat genom tiderna och om jordbruksbygd i förändring.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 94/112 2021-02-25 Temalandskap

Allé vid Gärsnäs slott.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 95/112 2021-02-25 Temalandskap

Trädrad vid gård utanför Gladsax

Pilerad och vårdträd vid Östra Tommarp.

Från senare delen av 1800-talet påbörjades en storskaligare trädplantering först av de stora markägarna. Det var framför allt snabbväxande gran som planterades och utgjorde råvaran i det rationella skogsbruket. I trakten av S:t Olof och Vitaby, finns större sammanhängande skogsmarker och myrmarker. Skogen, som domineras av gran och ädellöv, brukas aktivt av relativt stora skogsägare. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 96/112 2021-02-25 Temalandskap

De flesta av dagens högstammiga ädellövskogar har en relativt kort historia. Ibland är bokskog inplanterad på tidigare ängsmark eller åkermark. Stenmurar i bokskogen är tydliga tecken på att marken varit uppodlad och stenröjd, som till exempel vid Sträntemölla - Forsemölla naturreservat och i trakten av Ravlundafältet, Gyllebo och Skräddaröd.

Planterad granskog väster om Grevlunda och Vitaby.

Tallplanteringar I norra och södra delarna av kommunen finns sandområden som bildats vid inlandsisens smältning. När markerna under 1600- och 1700-talet nyttjades allt kraftigare bildades öppna ytor och vinden kunde ta tag i sanden och föra iväg den. Sandflykten ledde till att stora arealer blev översandade. För att binda sanden började man under 1800-talet plantera tall, vilka i dag täcker stora ytor i dessa områden. Till exempel norr om Vitemölla och vid Mälarhusen till Borrby strand.

Byggmaterial Byggningabalken, eller “Förordningen om Skogarna i Riket”, trädde ikraft 1734. Den innebar att allmänningarna fick brukas för det egna hushållet men till att ta ut virke krävdes tillstånd av landshövdingen. Fram till 1830 var det dock inte tillåtet att på allmänningen fälla eller skada ek, bok, https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 97/112 2021-02-25 Temalandskap apel och oxel eller annat lämpligt “masteträd”. Fram till 1793 hade staten bestämmanderätt (regale) över boken, adeln undantaget som fritt kunde disponera sina bokskogar. Regale för eken upphörde 1830.

Före industrialismen uppfördes bostadshus och ekonomibyggnader, både i städer som Simrishamn och på landsbygden, i huvudsak av lokalt tillgängliga material och tillgången på skog har bestämt byggnadstyp och konstruktion. I Simrishamns kommun, som var relativt skogfattig, dominerade den virkesbesparande konstruktionen korsvirke. Förutom korsvirket i stommen behövdes också käppar till kline i fyllningarna och till att binda tacktäckning av halm. Virket hade även många andra användningsområden: hjul, kuggar, harvar, redskap, korgar, tråg, kvastar och så vidare.

När sågar under 1800-talet började massproducerade träpaneler kläddes fler hus med panel vilket man kan se i bland annat Vitemölla, Kivik, Östra Herrestad men även i enskilda gårdar i framförallt trakten av Vitaby och Grevlunda. I Simrishamnstrakten fanns inga större sågar, så transport med järnväg var en förutsättning.

Korsvirke och panelklädda hus i Vitemölla samt tallplantering i backen.

Industri https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 98/112 2021-02-25 Temalandskap Mekanisk sågning av virke har förekommit i Skåne sedan åtminstone 1700-talet då allmogen tilläts anlägga sågar för husbehov. 1830 fick även bönder, inte bara adeln, rätten att anlägga sågar utöver husbehov. Vid tidigt 1800-tal omnämns Kungsmölle som både mjölkvarn och sågkvarn. Den nuvarande kvarnbyggnaden fick sin utformning i början av 1880-talet och sågen finns inte kvar. Vid Sågmöllan, invid Kiviksgraven, bedrevs kombinerad mjölkvarn och sågverk i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Här sågades plank till båtbyggerierna i Kivik och Vitemölla. Vid sågverket i Östra Vemmerlöv bedrevs verksamhet från 1950-talet till 2014.

Torv var ett viktigt bränsle för bönderna på slätten och under 1800-talet eldades många tegelugnar med torv. Torv användes också för eldning av lok. Under slutet av 1800-talet effektiverades torvbrytning och torvfabriker uppfördes, på många torvtäkter anlades smalspårig järnväg. I Simrishamns kommuns nordvästra område finns våtmarker där de flesta är påverkade av mänskliga aktiviteter som exempelvis Gedings mosse, mellan Sankt Olof och Vitaby, där en stor torvindustri bedrevs vid förra sekelskiftet och en smalspårsbana lades ut på torvmossen.

Häradsekonomiska kartan 1926-34 visar anläggningen på Gedingsmosse. Karta Lantmäteriet ©.

Skogen som besöksmål I dag utgör skogen även ett besöksmål och har stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Inom kommunen är flera skogsmiljöer som Sträntemölla-Forsemölla och Bäckhalladalens naturreservat. Vid kusten finns Stenshuvuds nationalpark med bland annat lövskogsmiljöer och naturbetesmarker. Naturreservatet Gislövs Stjärna, söder om byn Gislöv, utgörs av ett ädellövdominerat skogsparti som omges av ett i övrigt öppet jordbrukslandskap. Området har en lång kontinuitet som skogsmark från åtminstone 1600-talet, och sannolikt längre än så. Förklaringen till att Gislövs Stjärna har undgått uppodling torde vara att skogsområdet legat direkt under Glimminge sätesgård (Glimmingehus) https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 99/112 2021-02-25 Temalandskap med medeltida anor och inte ingått i någon byallmänning eller liknande. Kanske har skogen aldrig varit uthuggen, även om dess täthet troligen har varierat över tid.

Gislövs stjärna.

Råd och rekommendationer avseende Skogens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2:3).

· Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Ett fåtal miljöer kopplade till Skogens landskap ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, och flera har även andra lagskydd (Miljöbalk).

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 100/112 2021-02-25 Temalandskap · Korsvirkeshus eller byggnader av annan träkonstruktion samt anläggningar tillkomna före 1920 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till skogsbruk och skogen som resurs genom informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Vid ändring av särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller bebyggelsemiljö kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med ansökan om bygglov. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9:21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar har ingen tydlig koppling till Skogens landskap men samtliga har en viss koppling genom byggnadsskick och träd.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 101/112 2021-02-25 Temalandskap

Stadens landskap

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics

Stadens och tätorternas landskap beskriver miljöer som skiljer sig fysiskt från de omgivande temalandskapen men är beroende av och förknippade med dessa. Genom att städerna hade ensamrätt på handel, import och export koncentrerades makt och ekonomiskt inflytande hit. Bebyggelsen skiljer sig genom en högre täthet och förutom att resurserna var större, präglas även städerna av andra krav på brandsäkerhet än byarna.

De olika tätorterna har skild bakgrund, en del med mycket lång kontinuitet med utgångspunkt i vikingatida eller järnåldersbosättningar medan andra är resultatet av de nya kommunikationsstråk som öppnas genom järnvägens framdragande. De fysiska strukturerna i form av gatunät och kvartersindelning speglar vid vilken tid orten utvecklats och i viss mån med vilken takt. I den gamla stadsbildningen Simrishamn kan man läsa det vindlande gatunätet i ett historiskt centrum omgivet av årsringar från skilda tider. Stationssamhällen från sekelskiftet 1900, som Gärsnäs och Vitaby, har en annan struktur.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 102/112 2021-02-25 Temalandskap

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 103/112 2021-02-25 Temalandskap

Vid stationen i Vitaby växte det upp ett helt nytt samhälle kring sekelskiftet 1900. På baksidan av spårområdet förlades magasin och packerier.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 104/112 2021-02-25 Temalandskap

I tätorten anlades ett stort torg, som speglar de ambitioner och kanske visioner man hade för Vitaby vid denna tid.

Medeltidsstaden De första skånska städerna utvecklas under 1100-talet och kanske som en del av den så kallade Skånemarknaden, där man under höstarna framför allt handlade med sill, ett livsmedel som var möjlighet att konservera och därmed exportera till en växande europeisk befolkning. Sillfisket var rikt under tidig medeltid och var även fördelaktig genom att det passade den katolska traditionen att undvika kött vid olika delar av året. I Simrishamn har man genom arkeologiska undersökningar påträffat lerpackade nedsänkta ytor som man tror kan kopplas till beredningen av sill, liknande lerbottnar har även hittats i andra fiskedominerade orter.

Handelsorganisationen Hansan, dominerad av staden Lübeck, präglade handeln och städernas framväxt under medeltiden. Det tyska inflytandet medförde att en av de två borgmästarna i Simrishamn var tysk. Sillfisket och stadens glansperiod inträffade under 1300- och 1400-talen, men efter att holländarna under 1500-talet övertog dominansen över östersjöhandeln minskade Skånes roll i leveransen av fisk till kontinenten. Förutom sillfisket bidrog även handeln med jordbruksprodukter till städernas framväxt, och Simrishamn hade en rik jordbruksbygd som omland.

På Österlen var Tumatorp den första staden. Där förlades på 1150-talet ett premonstratenserkloster som drevs fram till reformationen. Vid ungefär samma tid byggdes ett kapell i sten i Simrishamn som administrativt låg under klostret i Tommarp. Tommarp som ort minskade i inflytande under medeltiden och Simrishamn utvecklades som den egentliga staden på Österlen.

Handel och tillverkning Den agrara revolutionen med skiftesreformer, utdikningar, nya grödor och redskap samt senare även konstgödsel medförde en starkt ökad avkastning. Överskottet kunde användas för export och i mitten av 1800-talet växte exporten till Storbritannien, vilket gav goda inkomster innan konkurrensen från spannmålsproducenterna på andra sidan Atlanten tilltog. Detta ledde till att bönderna utvecklade djurhållningen och mejerinäringen som ett alternativ. På Österlen blev även fruktodling och i synnerhet äppelodling en viktig nisch för att kompensera spannmålshandelns nedgång i slutet av 1800-talet.

Även i fråga om fisket skedde förändringar. När fisket blev sämre på 1860-/70-talen uppstod istället en handelsflotta med segelskutor i särskilt Simrishamn, Kivik, Brantevik och Skillinge. Rederiverksamheten blev omfattande och byggde vanligtvis på partsrederier som byggdes upp för att ombesörja spannmålsfrakt. De österlenska rederierna var framgångsrika innan utvecklingen av ångfartygen på 1920-talet konkurrerade ut segelfartygen. När det skedde blev fisket återigen viktigare. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 105/112 2021-02-25 Temalandskap

Skillinge hamn

I Simrishamn utvecklades Ehrenbergs läder som ett stort industriellt garveri under 1880-talet. Garveriet växte från en hantverksbaserad verksamhet till industri delvis beroende på att billiga råvaror kunde hämtas från Sydamerika med båt. Simrishamn blev aldrig ett större industriellt centrum men Ehrenbergs läder, tegelbruket och Simrishamns gjuteri var stora arbetsgivare. Även i en del av stationssamhällena som Gärsnäs och Borrby uppstod i början av 1900-talet en blomstrande industri som kom att prägla orterna i närmare 100 år.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 106/112 2021-02-25 Temalandskap

Simrishamn med Ehrenbergs läderfabrik i förgrunden. Foto 1946 från Kulturen.

Tätort En tätort är enligt Statistiska Centralbyrån en ansamling av hus med ett avstånd av maximalt 200 meter mellan husen och att där bor minst 200 invånare. I tidigare statistik har man kategoriserat orterna efter hur antalet yrkesverksamma inom orten är uppdelade på ett antal branscher.

För att bedöma tätorternas historiska karaktär får man gå till Folk- och bostadsräkningen 1965. Där angavs Gärsnäs, Östra Vemmerlöv, Järrestad och Simris som industriorter, innebärande att mer än 50 procent av befolkningen var verksamma inom industrisektor. För Simris var det nog i första hand att man var anställd vid en industri i Simrishamn (huvudsakligen Ehrenbergs läderfabrik) och pendlade till arbetsplatsen. Järrestad, Gärsnäs och Östra Vemmerlöv hade en blandad, mestadels småskalig, industri.

Övriga tätorter i Simrishamns kommun var serviceorter eller blandorter. Till serviceorter räknas de tätorter där minst 50 procent av de yrkesverksamma arbetade inom handel, tjänsteverksamhet, samfärdsel och förvaltning, dit räknades Hammenhög, Borrby och Kivik. Blandorter hade, som termen antyder, ingen specifik näringskaraktär och passar in på en stor del av kommunens tätorter. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 107/112 2021-02-25 Temalandskap

S:t Olof där järnvägen går rakt genom samhället. Centrum försköts från kyrkan till stationen och en helt ny bebyggelse uppstod. S:t Olof var en blandort med ett blandat näringsliv.

Den fysiska strukturen Simrishamn är en av landets äldsta städer och åldern och den kontinuerliga utvecklingen präglar dess fysiska struktur. Mest tydligt är åldern i gatu- och kvartersstruktur men även inslag av äldre byggnader bidrar till karaktären. Mest iögonenfallande är 1100-talskyrkan Sankt Nikolai, helgad åt sjömännens och fiskarnas helgon. De naturstensfasader vi nu ser blottlades så sent på 1950-talet då putsen knackades ned. Kyrkobyggnaden som vi besöker i dag har utvecklats i flera steg från det ursprungliga mindre kapellet. Under 1200-talets början gjordes en tillbyggnad av långhuset och under 1400-talet tillkom tornet och vapenhuset. Vid samma tid slogs valv över långhuset och grova strävpelare uppfördes för att bära lasterna från dessa.

Stortorget i Simrishamn har sitt ursprung i en korsning mellan vägarna från Tommarp och Simris. Det är ett medeltida vägskälstorg som är den äldsta typen av torgbildning. I Skåne (och troligen Sverige) finns få motsvarigheter utom Stortorget i Lund. Torget har varit – och är – Simrishamns centrum. Arkeologiskt har ytterligare en kyrka kunnat beläggas, resterna efter den tyska kyrka som under medeltiden låg väster om Stortorget. Det viktigaste stråket i staden blev det som ledde in till staden västerifrån, Storgatan, och gick till ner till stranden där Hamngatan löper parallellt med den gamla strandlinjen. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 108/112 2021-02-25 Temalandskap

Simrishamn med Sankt Nikolai kyrka mitt i bild. Foto 1935 från Kulturen.

Vid torget och kyrkan finns även rådhuset, som är uppfört 1867 efter ritningar av Ystads stadsarkitekt Peter Boisen samt stadshuset från 1953, ritat av Hans Westman i en för honom typisk stil som blandar modernism med historisk förankring. Vid torget finns också en stadsmässig bebyggelse från sekelskiftet 1900 och framåt. Denna är i en anpassad skala på två våningar, men ger en tydlig avgränsning och rumskaraktär åt Stortorget.

Med ankomsten av järnvägen 1882 växte staden mer påtagligt utanför den medeltida stadskroppen. Nya gator och kvarter lades ut åt söder med den nya stationen som mittpunkt. Stadens tyngdpunkt försköts delvis åt söder med järnvägen och de två största industrierna som låg på varsin sida om denna, läderfabriken och tegelbruket. Även hamnen försågs med ett järnvägsspår och bidrog till ökad handel och utbyggnad av hamnen.

Till stor del präglas bebyggelsen i Simrishamn av 1800-talets och det tidiga 1900-talets tradition och material. Det finns äldre byggnader i korsvirke, inte sällan med putsfasader. Puts är vanligt fram till sekelskiftet 1900 då tegel (från stadens eget tegelbruk) dominerar både som fasad- och takmaterial.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 109/112 2021-02-25 Temalandskap

Förhållandevis stora arealer har upplåtits för rekreationsändamål. Norr om stadskärnan finns Brunnsparken, Gamla och Nya begravningsplatsen samt parkområdet Åbackarna vilket skapar lummighet och ger en antydan om 1800- och 1900-talets park- och trädgårdsideal. Här finns också ett stort koloniområde, vilket hör till de urbana miljöerna och erbjöd rekreation och odlingsmöjligheter för stadsbefolkningen.

Norra Koloniområdet vid Åbackarna är stadens äldsta och anlagt i början av 1900-talet.

I stationsorterna var utvecklingen kring sekelskiftet 1900 lika omvälvande som i Simrishamn. Det vanliga i stationssamhällen var att järnvägen delade orten i två delar med en "framsida" där bostäder och service fanns och en "baksida" där bangård och industri/verksamheter lokaliserades. Detta följer det stadsplanemönster som togs fram av SJ:s chefsarkitekt A. W. Edelsvärd. Det är dock inget som präglar stationssamhällen som Borrby, Hammenhög eller Gärsnäs, där järnvägen gick genom byn utan att det uppstod någon tydlig uppdelning. Vitaby är undantaget och påminner mer om en idealstadsplan för ett stationssamhälle.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 110/112 2021-02-25 Temalandskap

Flertalet av fiskelägena blev municipalsamhällen i slutet av 1800-talet, vilket innebar att stadsstadgorna skulle gälla avseende byggnation, brand och hälsa. Några större regleringar av den gamla bebyggelsen enligt 1874-års byggnadsstadga gjordes aldrig, och därmed föll väl i någon mån även de andra stadsstadgorna. Fiskelägena kan framstå som de enda riktigt genuina miljöerna med tanke på att byarna i stor utsträckning splittrades i samband med skiftesreformerna i början av 1800-talet och städerna sanerats och anpassats för privatbilismen under senare delen av 1900-talet. Simrishamn är rätt förskonat men även här finns så kallade saneringar där man rivit ett helt kvarter och byggt nytt i slutet av 1900-talet.

Oreglerad bebyggelse i Kivik som troligen inte motsvarade kraven i dåtidens byggnadsstadga och brandstadga.

Råd och rekommendationer avseende Stadens landskap: · Planläggning ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder (PBL 2: 3).

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 111/112 2021-02-25 Temalandskap · Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.

· Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

· Flera miljöer kopplade till Stadens landskap ingår i riksintresse kulturmiljövård och flera ingår i Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram. Äldre stads-/bymiljöer är skyddade som fornlämning och ingrepp kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Magasin i kvarteret Ålen, Bergengrenska gården, Fischerska gården och Hafreborg i Simrishamn är byggnadsminnen.

· Bebyggelse tillkommen före 1960 har generellt ett högt kulturhistoriskt värde kopplat till informationsinnehåll, tidskontext samt möjligheter till förståelse och kunskap.

· Bebyggelse tillkommen före 1920-talet utgör en så begränsad del av byggnadsbeståndet att flertalet av dem kan antas uppfylla något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad.

· Vid ändring av särskilt värdefull byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde kan det vara motiverat med antikvarisk förundersökning i samband med bygglovsprövning. Det är byggherrens ansvar att inkomma med de uppgifter som behövs för prövningen (PBL 9: 21). Antikvarisk förundersökning upprättas av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2) och dessa finns listade på Boverkets hemsida.

· Av inventerade 19 byar saknar samtliga en tydlig koppling till Stadens landskap.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 112/112 2021-02-25 Arkitekturstilar Arkitekturstilar

Den här berättelsen skapades med Esris Story Map-journal. Läs den interaktiva versionen på webben på https://arcg.is/0aPHjz0.

Här presenteras olika arkitekturstilar som går att finna i Simrishamns kommun. Du kan läsa mer om de olika arkitekturstilarna nedan, för att se vart de olika stilarna är representerade klickar du vidare till flikarna "orter".

Traditionell bebyggelse (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Nyklassicism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Sekelskiftesbebyggelse (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Jugend (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Nationalromantik (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - 20-talsklassicism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Funktionalism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - 40-talsstil (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - 50-talsstil (länken är https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 1/63 2021-02-25 Arkitekturstilar endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Modernism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Postmodernism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) - Nyfunktionalism (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)

Inom arkitekturen pratar man ofta i termer om diverse arkitekturstilar. Dessa delas enklast in efter olika årtal och specificeras genom estetiska kännetecken för respektive epok. En arkitekturstil är ofta en reaktion på en tidigare stil och skiljer sig därför drastiskt i formgivning, material, detaljrikedom och kulör.

I teorin bör det därför vara enkelt att kategorisera olika byggnader till dess tillhörande epok och arkitekturstil men i praktiken är det svårare. Byggnader i en renodlad arkitekturstil finns men de är sällsynta, särskilt byggnader från senare 1900-tal. Exempelvis kan jugendinspirerande byggnader ha kvardröjande klassicistiska drag och en arkitekt kan efter ett besök utomlands influeras bortom de nationella gränserna. Det finns även en viss förskjutning av epokerna i Simrishamns kommun där vi ligger strax efter den nationella stilen som i sin tur generellt ligger strax efter den europeiska epokindelningen. Bristen på trä bidrar även till att alternativa lösningar av konstruktion och fasadmaterial gör arkitekturstilarna i södra Sverige unika. Dessutom har bland annat Peter Boisen bidragit till några danskinfluerande byggnader när han ritade Simrishamns rådhus och Hammenhögs Tingshus.

Vissa stilar är mer polistiskt förankrade än andra, men alla har en förklaring till varför byggnaderna under vissa epoker ser ut som de gör. Det finns anledning till varför gathusen i Brantevik är placerade tätt längs med kusten och varför miljonprogramsbyggnader är sparsamt dekorerade. Allt är en del av vårt kulturarv och det finns en charm i att kunna avläsa årsringarna från fiskelägenas ursprungsbebyggelse till historien som gav en miljon svenskar ett hem på tio år.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 2/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Stortorget i Simrishamn. Sekelskiftesmiljö till vänster och jugendstil till höger. Bild från Österlens muséum

Gatuhusen i de olika orterna är karaktäristiska för kommunen. Illustration av Johanna Mattsson

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 3/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Traditionell bebyggelse

Den traditionella bebyggelsen är egentligen ingen arkitekturstil utan följer snarare ett traditionellt byggnadssätt. Den traditionella skånska stilen associeras ofta med låga, långsträckta byggnader, synligt korsvirke och en takvinkel på minst 45 grader.

Den traditionella bebyggelsen har sitt ursprung långt tillbaka och utgör grunden i flera av Simrishamns kommuns byar och fiskelägen. Bebyggelsen avslöjas både i den enklare och mer välbärgade 1800-talsmiljön men också i gårdar som ligger utspridda i slättlandskapet. En del av gårdarna har växt ihop med bostadsbebyggelse och är idag integrerade i orterna, exempel kan ses i Simrishamn och Brantevik. De mindre gathusen, tidigare arbetarbostäder, och den mer välbärgade miljön återkommer i hela kommunen och är en stor del av Simrishamns kommuns identitet. Dessa kännetecknas framförallt av kulörta fasader i puts tillsammans med simrishamnsdörren.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 4/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 5/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Gammalt korsvirkeshus flyttas till Ravlunda

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 6/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Omläggning av halmtak i Örnahusen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 7/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Enklare 1800-talsmiljö i Simrishamn, här med den traditionella simrishamnsdörren och placering längs med gatan

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 8/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Sträntemölla, utanför Rörum. Möllan byggdes på 1700-talet och ligger i naturreservatet Sträntemölla-Forsemölla

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 9/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nyklassicism

Den nyklassicistiska arkitekturstilen är inspirerad av den grekiska, romerska och senare egyptiska byggnadskonsten. Efter den arkeologiska utgrävningen av Pompeji och Herculaneum, ca 1750, tog den nyklassicistiska stilen fart och varade till 1880-talet.

Den nya arkitekturstilen var stor i Europa och nådde även Simrishamn där den kom att utgöras av både offentliga byggnader och bostäder.

Typiska kännetecken är den symmetriska upprepningen i fasad och plan. Stilen symboliserar en renhet med få utsmyckningar och ofta putsade fasader. Återkommande element är profilerade listverk, våningsband, pilastrar, lisener, valvbågar och rusticeringar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 10/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 11/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Pelare, valvbågar och som här doriska kolonner är stiltypiska element och kan kopplas till södra europeiska städer från antiken. Här syns även våningsband och den klassicistiska upprepningen i fasad på Gyllebo slott

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 12/63