[Uppdragets Art]
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Arkeologisk utredning 2016 Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 DETALJPLAN Simris socken i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:12 Lars Jönsson Arkeologisk utredning 2016 Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 DETALJPLAN Simris socken i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A 271 32 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: [email protected] Webb: www.osterlenarkeologi.se Arkeologisk utredning 2016 Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 Detaljplan Simris socken i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:12 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Västra delen av fastigheten Brantevik 36:2. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. © Österlenarkeologi 2016 Innehåll Undersökningens bakgrund och resultat 5 Läge och topografi 5 Syfte och metod 5 Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar 6 Undersökningsresultat 8 Utvärdering 9 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Figur 1. Skåne med platsen för Brantevik i Järrestad härad i sydöstra Skåne särskilt markerad. Figur 2. Platsen för fastigheterna Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 i Brantevik är markerad med en röd stjärna. 4 4 ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2016:12 Undersökningens bakgrund och resultat Inom fastigheterna Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 planeras ny bebyggelse för småhus. Simrishamns kommun har därför begärt samråd för att utreda eventuell fornlämningsförekomst inom aktuellt planområde. Inom plan- området finns inga registrerade fornlämningar, däremot förekommer det rikligt med kända fornlämningar i närområdet, t.ex. boplatser, gravar och hällristningar. Planområdet är således beläget i en rik och mycket komplex fornlämningsmiljö. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. (431-3711-2016). LÄGE OCH TOPOGRAFI Brantevik är ett kustsamhälle invid Östersjön, ca 3 km söder om Simris- hamn i den sydöstra delen av Skåne. Brantevik består egentligen av två fiskelägen, Norra och Södra Brantevik. Kuststräckan mellan Skillinge och Simrishamn, där Brantevik ligger, utgör ett öppet landskap som sluttar ned mot stranden. Denna består dels av sandstens- och kalkstenshällar, dels är den täckt av sand och grus. Innanför stranden finns en ålderdomligt präglad fälad, som i väster övergår i odlingsmark. Området som berörs ligger i den norra delen av Brantevik. Undersök- ningsområdet avgränsas av Tångstigen i söder, fastigheterna Simris 16:114 och 16:157 i väster, fastigheten Brantevik 36:1 m.fl. i norr samt fastigheten Brantevik 2:11 m.fl. i öster. Planområdet omfattar framför allt trädbevuxen naturmark med mycket buskar och sly. SYFTE OCH METOD Markarbetena inom fastigheterna Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 berörde inte några kända fornlämningar. Men i närområdet finns boplatser, gravar, hällristningar, färdväg, hamnanläggningar samt ett stort antal s.k. båtlänningar längs kusten. Detta innebär att sannolikheten att planerat arbete skulle beröra under mark dolda lämningar var stor. Syftet med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen. Utredningen skulle visa om och var det finns under mark dolda fornlämningar inom området. Utredningen skulle, om möjligt, även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Arbetet utfördes genom sökschaktsgrävning med maskin. Inom området grävdes fem mindre schakt med en total längd av ca 33 meter. Schakten var ca 1,2 meter breda och 0,1-0,3 meter djupa. Schaktningen utfördes av J A Markentreprenad AB. Schakten mättes in med GPS/Nätverks RTK av Simrishamns kommun. ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2016:12 5 Figur 3. Karta som visar de fornlämningar som ligger närmast fastigheterna Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99. Undersökningsområdet (UO) är markerat med en röd heldragen linje. Underlag: Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök FORNLÄMNINGSMILJÖ OCH ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Inom de berörda fastigheterna finns inte några registrerade fornlämningar. Däremot finns det i fastigheternas närområde både boplatser, gravar (stensättningar och hög), hällristningar, färdväg, hamnanläggningar samt ett stort antal s.k. båtlänningar längs kusten. Inom en radie av ca 500 meter från de berörda fastigheterna finns ett 20-tal fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Här nedan kommer endast ett urval av fornlämningarna att redovisas (för en översikt se t.ex. Wallebom 2008, s. 14f). RAÄ Östra Nöbbelöv 85, 127 och 129 tillhör sannolikt ett och samma hällristningskomplex (RAÄ 127 och 129 är belägna strax söder om RAÄ 85), som också i sina oexponerade delar kan innehålla fler hällristningar.. Detta antagande gäller även för hällens utbredning åt nordost, där det vid en arkeologisk utredning 2001 konstaterades att berghällen fortsatte strax under vegetationsskiktet ytterligare ca 100 meter. Något försök att identifiera hällristningar gjordes inte vid undersökningstillfället, men ärendet föranledde antikvariska restriktioner för vidare exploatering även inom detta område (Wallebom 2011, s. 7). 6 6 ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2016:12 RAÄ Östra Nöbbelöv 85, också kallad ”Broby-Johansens ristning”, påträffades i början av 1980-talet i samband med markarbete på tomten. Ristningar framkom på en yta motsvarande ca 40x20 meter efter att ett närmare 0,5 meter tjockt jord- och sandlager avlägsnats (Strömberg 1985, s. 2f). Ristningen omfattar 75 ristningar föreställande bland annat skepp, hjulkors, skålgropar, en mantelristning, en människofigur samt flera svårbestämda motiv. Flera av ristningarna är mycket grunt huggna och svåra att upptäcka (Svensson 2011, s. 29). RAÄ Östra Nöbbelöv 128: Omkring 500 meter sydväst om planområdet undersöktes år 2009 ett brandlager. Detta var ca 10 x 6,5 meter stort, ca 0,1 meter djupt, och bestod av sot kol och skörbränd sten. Brandlagret var samtida eller yngre än Kyrkostigen (RAÄ Östra Nöbbelöv 130). RAÄ Östra Nöbbelöv 130: I samband med en arkeologisk utredning år 2009 framkom lämningar efter en ca 350 meter lång Kyrkostig, vilken går mellan Branteviks fiskeläge och Östra Nöbbelövs kyrka. Stenläggningen kunde följas på en ungefär 150 meter lång sträcka. Denna del av Kyrkostigen har varit i bruk fram till enskiftet omkring år 1811. RAÄ Simris 12:1-4: Dessa registrerade fornlämningar utgörs av två mindre hällristningsytor och två stensättningar, belägna ca 500 meter sydost om planområdet. Hällristningsytorna utgörs dels av en ca 0,8x1,3 meter stor hällyta (RAÄ 12:1), med fyra fotsulor, två obestämbara motiv samt fem skålgropar, och dels av ytterligare en hällyta (RAÄ 12:4) med 35 skålgropar, inhuggna på en yta av ca 0,7x1,8 meter. RAÄ 12:2 är en närmast rund stensättning, ca fem meter i diameter och 0,2 meter hög. Fyra meter öster om denna ligger RAÄ 12:3, en närmast oval stensättning, ca 10x6 meter stor och 0,2 meter hög. RAÄ Simris 40:1: Endast ca 100 meter väster om planområdet finns en ca 100x50 meter stor boplats. I samband med en arkeologisk undersökning år 1995 påträffades sex härdar, 16 kokgropar, sex gropar och åtta stolphål. Fynden bestod av 17 flintartefakter, bl.a. en tvärpil och ett kvartsavslag. Boplatsen är daterad till yngre stenålder och mellersta delen av bronsålder. Den undersökta delen av boplatsen har tolkats som den västra utkanten av en större boplats (Söderberg, Linderoth & Knarrström 1997). RAÄ Simris 67:1: Omkring 370 meter nordväst om planområdet finns uppgift om en gravhög. Den finns markerad på Skånska rekognoscerings- kartan 1812-1820. Gravhögen är ej synlig ovan mark. Möjligtvis är högen benämnd Skarkullen. RAÄ Simris 77: Omkring 300 meter nordväst om planområdet undersöktes år 2005 en boplats, som var ca 45x7 meter stor. Vid undersökningen påträffades fem anläggningar, varav en väldefinierad rund kokgrop (Martens 2005). I övrigt präglas fornlämningsmiljön framförallt av de vidsträckta brons- och järnåldersgravfälten längs kusten söder om Brantevik, där den närmaste graven är belägen ca 1 km söder om planområdet. Gravfälten har tilldragit sig antikvariskt intresse sedan 1700-talet, då antikvitetstecknaren Hilfeling gjorde en första dokumentation av gravfälten och det imponerade bronsåldersröset Brantarör. På en teckning från 1700-talet syns en stenkista i mitten av gravröset. Kistan ska ha haft ristade sidohällar. (Wallebom 2008, s. 18). ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2016:12 7 Figur 4. Översikt på schakten (schakt 1-5) inom fastigheterna Brantevik 36:2. 36:4 och 36:99. Planområdet är markerat med en blå heldragen linje. Skala 1:1 000. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Fastigheterna Brantevik 36:2, 36:4 och 36:99 är sammanlagt ca 12 000 m2 stora. Av denna yta berördes ca 4 000 m2 inte av den arkeologiska utredningen på grund av befintlig bebyggelse och gator. Detta innebär att området som kom att beröras av den arkeologiska utredningen var ca 8 000 m2 stort. Inom fastigheterna, vilka direkt angränsar till varandra, grävdes fem mindre schakt med en sammanlagd yta av ca 40 m2. Detta innebär att ca 0,5 % av den totala exploateringsytan berördes av utredningsschakten. Anledningen till varför utredningsschakten inte blev längre var att planområdet framför allt omfattade trädbevuxen naturmark med mycket sly, höga och taggiga buskar samt ett stort bestånd av tätt uppvuxna träd. Dessutom avgränsades fastigheterna av stengärdesgårdar. Detta gjorde det i princip omöjligt att ta sig in i fastigheterna med grävmaskin. Vi fick därför schakta i utkanterna av respektive fastighet. Två schakt (schakt 1 och 2) grävdes i den sydvästra och södra delen av fastigheten Brantevik 36:4, medan ett annat schakt