Vad Är Österlen? Gylling, Ejder Och Orkidéängar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
fågellokalen Österlen gylling, ejder och orkidéängar Österlen i försommarskrud. Svabesholm, väst Stenshuvud, 6 maj 2007. text, foto & grafik: magnus ullman Österlen är den sydöstra hörnan av Skåne. Bort- vibrera av nyanlända sånglärkor, tofsvipor och och annan sparvhök eller ormvråk som tyst pas- sett från skogiga områden i norr är landskapet ringduvor – vilka som regel hinner tillfälligt för- serar mot norr som ett kvitto på att våren nu är öppet och dessutom backigt på många håll, vil- svinna igen när våren tar ett steg tillbaka. I mars på allvar. ket ger en mycket speciell upplevelse. Den myt- dyker allt fler fåglar upp efter hand, inklusive en I slutet på mars och början av april passerar ett omspunna skeppssättningen Ales stenar vid Kå- magnifikt ejdersträck, under bra dagar med tio- seberga, exotisk sandstäpp vid Ravlunda, mils- tusentals fåglar eller mer – ett av de mest spek- vid utsikt från Stenshuvud 97 m.ö.h., särpräglat Vad är Österlen? takulära skådespel som europeisk natur har att kuperat landskap vid Brösarps backar, bedåran- Österlen har aldrig varit någon administra- erbjuda. Det är milda sydvästvindar som utlöser de orkidéängar vid Bäckhalladalen, den anslå- tiv enhet och därför finns inga väldefinierade sträcket, men under den tidigaste våren är havet ende siluetten av medeltidsborgen Glimminge- gränser (ordet Österlen betyder helt enkelt ännu kallt så de ljumma vindarna resulterar till hus som reser sig i det öppna landskapet, kilome- ”österut”). Däremot finns hur många subjek- en början inte i någonting annat än dis, dimma terlånga bländvita sandstränder runt Sandham- tiva gränsdragningar som helst (och för mig och ejdertomma dagar. Den 8 april 1996 pas- maren och intagande buskmarker norr och sö- personligen känns det väl som att när man serade 287150 ejder förbi Kåseberga, en siffra der om Simrishamn – till Österlen hittar årligen åker nerför backen strax innan avtagsvägen som inte lär upprepas på ett tag med tanke på mängder av turister som inte är det minsta in- till Smedstorp, ja då är man på Österlen). artens minskande antal i Östersjön. I början på tresserade av fågellivet. Men för den som dessut- Enligt en relativt spridd precisering omfat- säsongen är det nästan bara ejder som passerar om har vett att sätta värde också på våra befjäd- tar Österlen emellertid Ingelstads, Järrestads men från andra halvan av april deltar allt flerän - rade vänner ger det unika landskapet en mäktig och Albo härader – och denna maxidefinition der av andra arter, vitkindade gäss, lommar och relief till enastående fågelupplevelser. kan väl vara lämplig om man vill dra exakta så småningom tärnor och andra sjöfåglar. Inte gränser kring området. Se vidstående karta. bara ejder uppträder i imponerande siffror – den årstider Ystad då? – Nej, Ystad kallades ’Västerlen’ 27 april 2003 passerade 2535 dvärgmåsar förbi Våren ligger generellt några dagar senare jäm- av österleningarna själva. Och hör således Kåseberga. fört med Sydvästskåne. Men behagliga februari- I april och inte minst i maj fylls lundar och inte hit. dagar med milda sydvästvindar kan luften ändå dungar med trastar, finkar, skvättor, flugsnap- 32 vår fågelvärld 2/2010 fågellokalen Landets första häckning av svarthakad buskskvätta Saxicola torquata genom- Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla rapporteras flera gånger fördes vid Vårhallarna, strax norr om Simrishamn, våren 2000. År 2009 varje år, både vår och höst. Arten har också häckat några gånger, alltid i häckade dessutom två par på olika platser på Österlen. Om Sverige står på ganska tröstlös granskog – och gissningsvis upptäcks de flesta häckningar tur för kolonisering torde Österlen ligga bra till. Här en av de två häckande aldrig. Bräkneryd, Gladsax, 20 maj 2009. hannarna 2009, Sandbacka, 18 maj. pare och sångare. Många är lokala häckare men ten. Ofta sent i maj anländer sommargylling, ro- Den som ger sig ut på nattlyssning lär inte kun- merparten är på väg från sydväst mot nordost senfink, höksångare och fältpiplärka. Alla häck- na undgå de numera mycket vanliga lövgrodor- och under dagar när de möts av ett stilla regn ar men höksångare och fältpiplärka blir allt säll- na. Trevligt inslag i sommarnatten eller störande eller andra ofördelaktiga väderförhållanden kan syntare och det är förmodligen en tidsfråga inn- element för den som försöker lyssna efter natt- många sträckare bromsas upp. En sådan dag kan an de försvinner. I juni ljuder kornsparvens sång sångare? Ja, bland lokala ornitologer är mening- det krylla av grå flugsnappare i strandvegetatio- och ofta ser man fågeln som en klump på en led- arna delade. nen. En annan dag är det stenskvättor som ras- ningstråd över en åkerlapp. Brandkronad kungs- Våtmarkerna är få och kusten föga lämpad, så tar i stora antal – eller kanske lövsångare. Den fågel har konstaterats häcka flera gånger och det häckande beståndet av änder är litet. Gra- som flitigt nöter igenom varenda rastande få- svarthakad buskskvätta några gånger. Möjligen vanden är den enda som är talrik. Röd glada fö- gel kan någon sällsynt gång belönas med min- ser vi just nu början till en stadig invandring av rekommer hela året och inte minst under som- dre flugsnappare, halsbandsflugsnappare eller or- dessa båda arter. Här och var längs åarna häck- marmånaderna kan man se deras eleganta siluett tolansparv. ar forsärla. på många håll, också inne över byar eller mitt i Sommar. Förutom den allestädes närvarande Från början av maj och hela juni sjunger näk- Simrishamn. sånglärkan domineras häckfågelbeståndet av al- tergal om natten från snart sagt varenda snår. Redan i slutet på maj kan man se de första lehanda småfåglar i buskmarker, dungar, lundar Bland övriga nattsångare är kärrsångaren van- sydsträckande flockarna av exempelvis strand- och skogsbygder. Törnsångaren är karaktärsart i lig och trädlärkan lokalt vanlig medan gräs- skata, gravand eller ejder. Mitt i sommaren kan betade buskområden på många håll längs kus- hoppsångare och vaktel är årliga men sällsynta. tusentals ejderhannar passera söderut en bra Österlen är rätt plats att bevaka ett av fågelvärldens märkvärdigaste spektakel, ejdersträcket Somateria mollissima. Brantevik, 10 oktober 2009. Sträck- bevakningen på Österlen håller också hög internationell klass. Det gäller inte minst Kåseberga. Ejderspaning, Bunkern, 31 mars 2009. vår fågelvärld 2/2010 33 fågellokalen I slutet av oktober 2009 sågs 3 kungsfågelsång- Österlen är det bästa området i Sverige att se medelhavstrut Larus michahellis (t.v.) och kaspisk trut are Phylloscopus proregulus i området sydväst om Larus cachinnans. Brantevik, 13 september 2007. Simrishamn. Viarps mosse, 21 oktober 2009. dag. Det är i allmänhet ganska få vadare som Men hösten innebär också dagar med rastan- passerade 866 smålommar Brantevik. Strömsta- rastar i samband med vårsträcket men från juli de småfågel. Sydoststräckaren sädesärla är ka- re uppträder på några platser längs åarna, röda kan småflockar avkärrsnäppa och andra arter ses raktärsart längs tångstränderna. Men större in- gladan är fortfarande relativt vanlig och någon på lämpliga tångbankar. tresse visas kanske diverse sångare och andra havsörn kan flyga förbi. Speciellt om vintern är Sommaren kan också bjuda på överraskningar ostliga rariteter som kan dyka upp – och åter är sträng koncentreras det mesta av fågelintresset och exempelvis sträckte 14 adulta bredstjärtade det främst vindar från ostsektorn som är intres- till kusterna, inte minst alla hamnar, stora som labbar mot ost i en gles flock vid Kåseberga den santa. Bland alla rastande löv- och gransångare små. Trutar finns det gott om och ibland döljer 19 juni 2009. kan det löna sig att leta vingband. Den 15–17 sig någon kaspisk trut eller medelhavstrut bland Höst. Det som allra mest karakteriserar Öst- oktober 1996 iakttogs minst 8 kungsfågelsånga- alla gråtrutar – även om dessa nykomlingar i erlens fågelliv är sträcket – det gäller på våren re längs sträckan Fruktträdgården–Hylkan sö- den svenska faunan är betydligt vanligare under och i än högre omfattning på hösten. Höstens der om Brantevik, en av de största koncentratio- hösten. Vittruten är fortfarande nästan årlig men sjöfågelsträck drar som sagt i gång i maj och hål- ner som rapporterats i Sverige. Under perioden har minskat på Österlen liksom på andra håll. ler på till december, dock med långa avbrott för 11–27 oktober 2009 sågs på några lokaler just Av de 214 vittrutar som rapporterats i Skåne ofta krävs vindar från ostsektorn för att sjöfågel- söder om Simrishamn (sträckan Simris–Sprag- t.o.m. vintern 2009/10 har 62 setts på Österlen. sträcket ska ses från land. I juli–augusti passe- gehusen) 4 mindre flugsnappare och 3 kungsfågel- Men observationer som den 28 januari 1979, då rar tärnor och måsar (samt den ständigt aktuella sångare samt vardera en brunsångare, taigasång- 3 ex. sågs i Simrishamn och 1 ex. i Skillinge, ejdern). Kustlabben brukar ha en topp runt 25 are, bergstaigasångare och svartstrupig järnsparv görs inte längre. augusti. Från augusti passerar änder, doppingar vilket säger något om områdets potential. Den 5 januari 2008 uppträdde totalt 340 fö- och gäss. De högsta antalen registreras som regel Vattenpiplärkan är inte särskilt vanlig, men dosökande dvärgmåsar på olika håll längs kus- i september och oktober. Arter som alfågel och den 30 oktober 2007 sågs 5 ex. vid Gislövsham- ten från Gislövshammar till Kivik. Inte minst i smålom är i allmänhet som talrikast i november. mar, en av de högre siffror som registrerats utan- hamnarna, men också var som helst längs kus- Tjusningen med sjöfågelsträcket är ofta de för favoritlokalen Äspet lite längre norrut längs ten finns gott omskrakar , dykänder och dopping- stora antalen som kan passera, se tabellen nedan. Skånekusten. ar att botanisera bland. I februari sjunger alfåg- Men tjusningen är också att leta efter alla russi- Vinter. Sträcket kan fortsätta in i decem- larna allt flitigare utifrån havet. Och snart är det nen i kakan, dvs. det fåtal praktejdrar, islommar, ber och januari och kalluftinbrott i norr leder vår. fjällabbar, tretåiga måsar, svarttärnor och annat ofta till att flock efter flock av knölsvan sträck- som döljer sig bland de talrikare arterna.