Antagandehandling Godkänd Av Kommunfullmäktige 2021-05-31 § 111 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING

FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

Antagandehandling Godkänd av kommunfullmäktige 2021-05-31 § 111 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE

”Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre.” Så lyder Simrishamns kommuns vision som togs fram tillsammans med dem som bor, lever och verkar i vår kommun på Österlen. Simrishamns kommun ska sträva efter att gå före i gestaltningen av kommunens olika livsmiljöer. Bostadsförsörjningsprogrammet ska signalera till medborgarna att de har rätt till en vacker och varaktig arkitektonisk utformning av sin livsmiljö. Genom aktiv boendeplanering, i samspel med det kommande arkitektur- och kulturmiljöprogrammet, kan Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp på boendeattraktivitet. Där emotionell och funktionell attraktivitet sammanstrålar bildas en attraktiv livsmiljö för Simrishamns kommuns invånare. Kommunen har har ett unikt vackert landskap som attraherar permanent boende, fritidsboende och turister. Här fnns stora variationer av boendemiljöer med närhet till hav och natur. Kommunen har stora möjligheter att utvecklas utifrån dessa förutsättningar.

Projektledare och revideringar för samråd: Ann-Sofe Pellas, översiktsplanerare Fotografer: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson, Ann-Sofe Pellas samt förvaltningens fotobibliotek. Politisk samrådsgrupp: Representanter från samhällsplaneringssnämnden, byggnadsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott Styrgrupp: Marie Leandersson, Anna Eliasson och Linda Larsson Referensgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamns bostäder AB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING, SYFTE OCH MÅL 5 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN 6 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN 7 KOMMUNENS PLANRESERV 8 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING 9 OMVÄRLDSANALYS 14 BOENDEATTRAKTIVITET 17 LAGAR OCH STYRDOKUMENT 18 KOMMUNENS VERKTYG 20

RIKTLINJER HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? 22 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? 23 MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE 24 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 25

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER 30

NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN 31 BEFOLKNINGSUTVECKLING 32 BEFOLKNINGSPROGNOS 33 FLYTTMÖNSTER 34 BEFOLKNINGSTREND 35 BREDBAND 36 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 37 PENDLING 38 DAGENS BOSTADSSITUATION 40 FRITIDSBOENDE 42 HUSHÅLLENS EKONOMI 43 PRISUTVECKLING 44 REGIONAL BOSTADSUTVECKLING 45 ORDLISTA 46 KÄLLOR 47

3 SAMMANFATTNING

DEMOGRAFI r Simrishamns kommuns invånare har r Kvadratmeterpriset för bostadsrätter är högst medelålder av alla kommuner i lägre än kvadratmeterpriset för småhus. Skåne och fjärde högst medelålder i r Hyressättningen i kommunen är sjätte landet. högst i hela Skåne. r Andelen äldre beräknas att öka. r Kommunen har haft en svag BEHOV AV BOSTÄDER befolkningsutveckling, som till stor del beror på att fer människor r Kommunen bedömer att det främst avlider än föds i kommunen (negativt fnns behov av hyresrätter, 1–3 rum födelsenetto) och kök. Samt att det fnns behov av r Kommunen har ett positivt fyttnetto, bostadsrätter, 2–4 rum och kök. infyttningen är större än utfyttningen. r Sammanlagt bedömer kommunen att r Störst infyttning till kommunen sker i det behövs byggas cirka 100 bostäder om åldrarna 20–30 år, i samma åldersspann året. sker även störst utfyttning. r Simrishmans kommun har minst BYGGPROGNOS hushållsstorlek av alla kommuner i Skåne. r Under de senaste tio åren har det byggts cirka 50 bostäder per år i kommunen. EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER r Under åren 2021–2025 fnns byggplaner på mer än 700 bostäder. r Det kommunala bostadsbolaget har en lång bostadskö, väntetiden på en bostad ATTRAKTIVITET är cirka två år. r Kommunen har en god planberedskap r Kommunen har ett starkt varumärke. och äger mark i strategiska lägen r De festa som fyttar till kommunen gör r Efterfrågan på bostäder är hög enligt det på grund av ett aktivt val, kopplat till lokala mäklare. kommunens attraktivitet.

BOSTADSUTBUD I MÅL FÖR KOMMUNEN BOSTADSBYGGANDE r Utbudet av bostäder för studenter är r Målet är att verka för en god livsmiljö begränsat. över lång tid som främjar mångfald och r Bostadsbeståndet består till största del av ger en bostadsmiljö där människor småhus (68 %). trivs och som kommunens invånare kan r Bostadsbeståndet skulle behöva bli mer vara stolta över. varierat för att öka fexibiliteten och r Uppfylla behovet av underlätta för fer att bo kvar eller fytta i snitt 100 nya till tätorter med högre grad av service. bostäder per år. Bostadsförsörjningsprogrammet r Kommunen har en hög andel fritidshus ska kunna ge stöd för beslut i en (44 %). rad olika samhällsbyggnadsfrågor, r Äganderätt är kommunens vanligaste till exempel i prioriteringen av upplåtelseform (59 %) framtagandet av detaljplaner

och översiktsplanering. PRISUTVECKLING Bostadsförsörjningsprogrammet ska förtydliga och fördjupa r Småhuspriserna i kommunen är höga översiktsplanens bebyggelsestrategi. jämfört med andra kommuner i östra Skåne. 4

INLEDNING

INLEDNING, SYFTE OCH MÅL

INLEDNING Simrishamns kommun vill kommunicera och inspirera till infyttning genom en strategisk Ett bostadsförsörjningsprogram fyller en och tydlig bostadspolitik som engagerar viktig roll i den strategiska utvecklingen lokalsamhället. Kommunen ska av en kommuns bostadsförsörjning. Det tydliggöra vilka områden för handlar om planering för att skapa nya bostadsförsörjning man aktivt vill arbeta bostäder, men även att skapa attraktiva med att förverkliga, på kort och lång sikt. bostadsmiljöer i ett redan befntligt Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge bestånd. Programmet ska grunda sig på förslag till åtgärder för att nå målen. bostadsförsörjningslagen (2014) och ska syfta till att öka kommunens attraktivitet på MÅL kort och lång sikt, så att fer kan och vill bo här året runt. Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som Planering för bostäder är starkt saman- motsvarar behov och förväntningar hos kopplad med planering för infrastruktur, dagens och morgondagens medborgare. grönstruktur och näringsliv. Det är Kontrasterna mellan Simrishamns stad och komplexa frågor och kräver nya sätt att byarna med sina starka identiteter, gör oss tänka på. Samarbete över förvaltningar samt unika i förhållande till andra kommuner. Ny kontakt med bostadsmarknadens aktörer är bostadsbebyggelse ska följa medborgarnas avgörande för en välfungerande boendepla- behov genom livets olika skeden. nering. Ett dialogarbete med olika grupper i samhället och näringslivet underbygger detta Målet är att verka för en god livsmiljö över bostadsförsörjningsprogram. lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där människor trivs och Programmet innehåller en nuläges- som kommunens invånare kan vara stolta beskrivning av befolkningsutvecklingen, den över. Det ska fnnas bostäder i tillräcklig lokala bostadsmarknaden samt kommunens omfattning för att fylla bostadsbehovet mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. och bostadsbeståndet ska stimulera till permanent boende i kommunen. SYFTE Under perioden 2021–2025 beräknas det Syftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur fnnas ett behov av i snitt 100 nya bostäder ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen per år. ska kunna leva i goda bostäder.

Bostadsförsörjningslagen

Riktlinjerna ska enligt bostadsförsörjnings- ”Bostadsbyggande” och ”utveckling lagen minst innehålla följande uppgifter: av bostadsbeståndet” infördes den 1 januari 2014 i 2 kap 3 § p.5 r kommunens mål för bostadsbyggande plan- och bygglagen, som ett sådant och utveckling av bostadsbeståndet. allmänt intresse som kommunerna r kommunens planerade insatser för att ska främja vid planläggning. I nå uppsatta mål. bostadsförsörjningslagen tydliggörs r hur kommunen tagit hänsyn till att kommunernas riktlinjer relevanta nationella och regionala för bostadsförsörjning ska vara mål, planer, och program som är av vägledande vid tillämpning av betydelse för bostads- denna bestämmelse i plan- och försörjningen. bygglagen. 5 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN

I september 2015 antog kommunfullmäktige Översiktsplanen hålls aktuell genom tillägg Framtiden – översiktsplan för Simrishamns och fördjupningar, varav kommunen kommun. Översiktsplanen är det arbetar med att ta fram en infrastrukturplan övergripande styrdokumentet för den och en fördjupning av översiktsplanen långsiktiga fysiska planeringen inom för Simrishamns stad. Nedan presenteras kommunen. I januari 2020 genomfördes ställningstaganden ur översiktsplanen en aktualitetsprövning av översiktsplanen (s. 25) med bäring på kommunens där kommunfullmäktige beslutade att bostadsförsörjningsansvar. översiktsplanen fortfarande är aktuell som vägledning vid framtida planering.

STÄLLNINGSTAGANDEN Bostadsförsörjningsprogrammet ska:

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns r Aktualiseras en gång per mandatperiod kommun ska följas, detta innebär att vid och vara avstämt med aktuell översikts- lovgivning aktivt hänvisa till utpekade plan. områden som prövats lämpliga i stra- r Avstämmas mot det planerade arkitektur- tegin. Uppförande av nya bostäder ska och kulturmiljöprogrammet. vara förenligt med långsiktig ekologisk, Programmet ska redovisa delmål för hur ekonomisk samt social hållbarhet. r man tillmötesgår behovet av och uppfö- 2. Återrapportering om i vilken grad bebyg- rande av ferbostadshus. gelsestrategin följs, sker varje mandat- En prioriterad insats för tillgängliga bo- period till kommunstyrelsen. r städer till ungdomar, medelålders, äldre- 3. Vid planläggning och lovgivning ska sam- och ekonomiskt svaga hushåll ska göras. hällsbyggnadsförvaltningen inta en aktiv Med anledning av den förväntade ök- och inspirerande roll för att driva frågor r ningen av äldre i behov av särskilt boen- om boendets närmiljö, livskvalitet och de, bör mark/lokaler avsättas i den vidare materialval för en hållbar miljö. planläggningen i anslutning till 4. Simrishamns kommun ska upprätta ett redan befntliga boenden i Kivik, bostadsförsörjningsprogram, en väl ge- Skillinge, Hammenhög och Gärsnäs.* nomtänkt strategi för hur bostadsbyggan- Utbygganden av trygghetsbostäder ska det och boendet i olika delar av kommu- r ske i centralorten Simrishamn och i de nen ska utvecklas. orter där det fnns ett brett utbud av 5. Samarbete och samverkan mellan samhällsservice. grannkommuner och regionen ska ske. Lokalisering av LSS-boende (lagen om Beståndet av fritidshus i kommunen ska r stöd och service till vissa funktionshin- belysas utifrån nya möjligheter (student- drade) sker i första hand i centralorten bostäder/uthyrning) och utmaningar Simrishamn och i Gärsnäs. som årstidbunden samhällsbelastning av exempelvis VA-nätet.

* Under perioden 2021–2025 bedömmer socialförvaltningen att det inte fnns ett ökat behov av särskilt boende.

6 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

I översiktsplanen anges kommunens Bebyggelsestrategikartan pekar bebyggelsestrategi. Bebyggelsestrategin ut Simrishamns tätort som beskriver i stort hur kommunen bör förhålla förstahandsprioritering vid lokalisering av sig vid förfrågningar om bygglov och service och ny bebyggelse, i staden fnns god planläggning. Kommunen ska medvetet tillgång till service och kollektivtrafk. Kartan verka för förtätning, med hänsyn till pekar även ut sex basorter med relativt god miljöbelastning, utveckling av mötesplatser, tillgång av kollektivtrafk och service, något jämställdhet samt jämlikhet vid planering av som prioriteras högt vid lokalisering av ny bebyggelse. bebyggelse.

BEBYGGELSESTRATEGI Riktlinjer för ny bebyggelse

SIMRISHAMN

7 KOMMUNENS PLANRESERV

Planreserven är den mark som har prövats genom detaljplan eller områdesbestämmelser för sitt ändamål i enlighet med plan- och bygglagen. Under årens lopp har cirka 600 detaljplaner blivit fastställda i Simrishamns kommun. I kommunen fnns det detaljplaner i stort sett alla tätorter. Urvalet av följande presenterade orter och deras respektive planreserv har utgått från översiktsplanens sammanställning. Planreserven redovisar enbostadshus och ferfamiljshus i respektive ort och i begreppet ”ferfamiljshus” ingår även bebyggelse av radhus. Inom parantes visas den planreserv som fnns på kommunal mark i respektive ort.

CENTRUM SIMRISHAMN INLANDSORTERNA

SIMRISHAMN GÄRSNÄS 6 enbostadshus (varav 6 på kommunal mark) 44 enbostadshus (varav 20 på kommunal mark) 15–17 ferfamiljshus (varav 13 på kommunal mark) BORRBY 39–49 enbostadshus (varav 22–25 på kommunal GRÖSTORP mark) 10 enbostadshus (varav 9 på kommunal mark) 8 ferfamiljshus (varav 4 på kommunal mark)

SIMRIS HAMMENHÖG 15 enbostadshus (varav 13 på kommunal mark) 51–53 enbostadshus (varav 11 på kommunal mark) KUSTORTERNA 5 ferfamiljshus (varav alla på kommunal mark)

SKILLINGE SANKT OLOF 120–150 enbostadshus (varav 9 på kommunal 29–32 enbostadshus (varav 16–17 på kommunal mark) mark) 2 ferfamiljshus (utbyggnad, alla på kommunal BRANTEVIK mark) 42–47 enbostadshus (varav 0 på kommunal mark) ÖVRIGA BYAR BASKEMÖLLA 244–250 enbostadshus (varav 24 på kommunal 24–25 enbostadshus (varav 7 på kommunal mark) mark)

VIK 108 enbostadshus (varav 1 på kommunal mark) SUMMERING

PLANRESERV RÖRUM 34 enbostadshus (varav 0 på kommunal mark) 840–892 enbostadshus, VITEMÖLLA KIVIK varav 138–142 enbostads- SÖDRA MELLBY/ SÖDRA MELLBY/SVABEHOLM hus på kommunal mark SVABEHOLM S:T OLOF 3 enbostadshus (varav 0 på kommunal mark) RÖRUM 30–32 ferfamiljshus, VIK KIVIK varav 24 ferfamiljshus BASKEMÖLLA 69 enbostadshus (varav 0 på kommunal mark) på kommunal mark GÄRSNÄS SIMRISHAMN VITEMÖLLA 2 enbostadshus (varav 0 på kommunal mark) HAMMENHÖG BRANTEVIK

BORRBY SKILLINGE

8 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING PLANBEREDSKAP OCH FÖRESLAGNA UTBYGGNADSOMRÅDEN

Utifrån översiktsplanens bebyggelsestrategi har ett antal prioriterade områden pekats ut i orter av förstahandsprioritet (grå) och andrahandsprioritet (orange).

För samtliga orter gäller att framtida bebyggelseutveckling företrädesvis ska ske som en varsam och kvalitativ förtätning inom befntlig bebyggelse i orterna. Med kvalitativ förtätning menas att möjlighet ska ges för en blandad bebyggelse för bostad och arbete, med närhet till service, kollektivtrafk, bredband och annan infrastruktur.

På följande sidor redovisas KIVIK utbyggnadsområden, pågående planläggning samt fastställda detaljplaner för bostadsändamål, ortsvis på karta.

S:T OLOF

GÄRSNÄS SIMRISHAMN

HAMMENHÖG

SKILLINGE BORRBY

9 SIMRISHAMN I centrala Simrishamn (2) i kvarteret Väderkvarnen Simrishamn är centralorten i kommunen. påbörjades sommaren 2020 byggandet av 14 Drygt en tredjedel av kommunens invånare seniorbostäder. Strax söder om järnvägsstationen bor i staden. Serviceutbudet är brett och (3) har detaljplanen för Skansenområdets etapp två rekreationsmöjligheterna fantastiska. antagits och detaljplanen skapar förutsättningar för Kommunikationerna norr och västerut är goda. blandad bebyggelse i stationsnära läge med cirka Det fnns en planreserv bestående av cirka 250–295 140–150 bostäder, förskola och centrumändamål. bostäder fördelade på 15–17 ferfamiljshus samt Detaljplanen möjliggör för utveckling av några enstaka småhus. I staden fnns fera utpekade Simrishamns nyaste stadsdel. utbyggnadsområden som sammanlagt rymmer omkring 220–270 bostäder. Utmed Kristianstadvägen (4) föreslås i översiktsplanen förtätning genom ett tiotal Översiktsplanen pekar ut fem utbyggnadsområden villor, något som i dagsläget inte är aktuellt. i Simrishamn. Inom den nordöstra delen av Förtätningsmöjligheter för bostäder fnns däremot centrala Simrishamn (1) fnns pågående planer i Simrislund (6a & 6b), där cirka 50 nya bostäder på stadsutveckling genom blandad bebyggelse kan inrymmas och där planarbete pågår (6b). för cirka 100–150 bostäder och centrumändamål. Utbyggnadsområdet vid Korsavadsskolan och Utbyggnadsområdet innefattar kv. Lasarettet, där Österlengymnasiet (5) kan i framtiden bli aktuella blandad kvartersbebyggelse föreslås ansluta till den för bostadsbebyggelse, beroende på gymnasieskolans omkringliggande befntliga bebyggelsen. utveckling. Området rymmer cirka 60 kedjehus.

Norra Infartsvä

8 6

82 80

2 sdalsgatan Fred

78 21

4 2

5 8 13

12 Rödhakevägen 17 1 n

a 7

uvegat d v 1 1 Bre

9 11 Lärkv

ägen

1 4

11 7

6 15

gen

1 9 6

5 Nor

Näktergalsvä Talgoxv ra Infartsv 63 ägen

3 61

59 ägen

7 57

55 10B 10A

Lövsångarevägen

53 8

45 5

1 51

43 49

Jakobsdalsv 41 ägen svägen

Jakobsdal 9 7 36 11

39 5

17 38 4 19 3

37 52

40 54

3 42

56 35

58 33 46

68 2

60 48 31

1 2 70

62 66 50

29 8

1 8

74 12 10 6 27 16 14 20

25 Korsavadsvägen 3 29 5 15 19 7 19 19 17 30 26 24 23 21 21 25 9B 47 28 30 9A 32 23 34 27

17 25

1 7 9C 27 24 15 25 29 45 13

43 2 33 2 2

6 1 31 1 1 36 9E 20 33 1 9 5 2 2 9D 3 18 7

36 62 31 16

2 21

15 4 3B 34 4B 3 14

3 5 13 7 4

2 Kri

2 1 Vinkelgatan s 2 41 t ian 34 19 s 10 3A 4 29 t ägen 1 a

1 ds Mossga v 8 4A

2 ägen 60 9 G Fredsdalsga 0 32 rå ndbadsv 6 Gröna Gatan ne m a Stra ta 17 ds n v 6 11 27 4 an äg en 32 sgat d tan 30 Fre

9 15

6 4 13 3 6

18 25 2

8 B

13 1

6 2

3 9 23 2A

9 2 11

1 0

4 Gröna G 7 1 4 2 a 8 6 tan 13 14 Fredsgatan 4 8 9 2

B 3 21 ad 7 10 1 1 1 s

1 12 5 tige 7B 26 12 12 n

Åhällegatan 7A 26 19 6 9 10 B 4B Rundelsgatan 5

7 Sandg 3 10 17

5 6 6A 24 7 2 a 1 12 tan 4 3 8 14 1 3 15 Dalagatan 14

8 4A

54 5 9 Dala 13 22 6 33 acken Mossga

gat Iskällarb 1

5 K 13 3 ri

an 11 st

1 ian Strandvägen 6 1 4 s 2 tan 0 tadsv 2 20

1 ägen 1

31 2

9 7 1

7 Backgatan 2 6 1 28 3

15 2 1 1

8 8 0 7 3 61

1 59

2 26 16 25 2 24 22 20 18 4 57

9 26 5 7 2

1 5 6 55

1 3 9 Rundelsgatan n a 22 5 3

16 1

1 27 25 20

1 7 4 29 51

5 Ågat 23 4 3 5 18 9 4 27 25 8 16 7 23 19 3 45

50 21

2 23 43 Ös Fredsdalsgatan 1 10 te 11 1 5 2 rg 1 21 54 41 a eriplan 5 tan 0 ut 9 37 j 14 4 40 3 8 G 23 8 3 4 3 5 6 6 11 12 19 27 33 Nere Bagom 13 9 44 11 12 9 2 42 34 7 5 14 5 31 32 19 2 3 3 6 n 0 30 17 1 yckoväge Träd 2 24 L 1 Bisp Eskilsgatan 3 2 6 0 8 2 7 gå 9 28 4 26 2 10 1 2 2 4 rd 5 1 4 20 7 sgatan 26 8 6 2 17 gatan 4 27 18 12 3 Å Mossgatan 2 24 1 Strandväg 11 1 3 16 10 22 D 8 an 9 2 St 13 tan 20 2 C Backga 5 Parkgat o 2 25 8 r e a 0 20 1 n 17 1 3B 4 9 N or 18 28 re 13 5 2 A ga 3 3 1 3 t 8 12

15 an 44 17 21 26 10 1 16 ore Bengts Strädde 11 2 5 3 St 16 3 15 14C 9 14B 12 14 13A 19

28 14 kgatan 16 Par 4 13

stigen 11 14 Solplan 1 A

2 3 4 10

eks 13 24 0

3 1

15 3 Lill 7 2 8 a 11 Norre 8 10 1 Kärl 1 2 C 5 12 B 4 2 g atan 1 Repsl 0B Tullhusga 2A 12 7 6 21 2 11 6 5 B n 2

13 a 11 13 g 10 7 10 a A 3 2C r A 4B egat t 2 9 1 8 an 8 Nisbethsgata 2D 0 8 19 an 2 5 11 9B Ös 4 8 6 20D A 6 atan

5 40 5 4 t 6 10 9A ergat 2B 34 4 5 igen 7 a iskareg 3 Väg 20C n F 3 Kärleksst 36 7 9 2 Stora Rådmansgatan 12 9 7 6 Lilla Torg 7 bergs 5 n 5 st 1

9 3 20A

1 0

Vändom 4 14 bbegata ve Ö 0 38 20 16 Kra g 18 Yn 1 20B 3 11 3 8 3 18 15G 13 8 4 15 15F 11 17 C 15D 15E 15 Krabbegatan Kri H 16 Pr 6 8 19 7 Lilla Norregatan 9 äs sti 10 15C tg 6

4 21 27 25 23 at 2 41 35 33 31 29 ansta 5 16B a 43 39 37 13 15B n

6 7 2 16A 4 ds 15I B 5 6E Brunnsgatan vägen 5 2 15A 14 4A 11 12 3 3 4 7 13 12B Backgata 3 14 Brant 14 12C 1 6 8 8 3 5 36 4 5 12D

Femkanten 0

4 1 9 16 7A 8 7 1 10

a Gatan 12A 9A 1

5 7 8 3B n 7 9 9B B 11 3 10 3 7 5

1 9D

9 0

7 1 8 6 4 34 6B

6 14 1 7C 5 3A 9C 35D Li 6 8

21 12 l la Rådmansgata 35C 3C Brunnsgatan Storgatan 12 10 12 7 35 32 28 18 14 7D 10 20 16 8 14 Wranérsgatan Yngve Östbergs Väg 6 B 5 3 35A 30 6A 9 Fredsdal 26 3 Fredsdalsgatan 4 3 3B C sgatan Holmstr 5 12 33B 1 11A n 11 8 33A 6 19 ö 11B 3A msgatan 31 4 1A 14A 14

1B 13A Ha 2 23 4 2 mn 15 g A 15C 15B B 17 a 13A 8B Stora Rådmansgatan 3 tan 14B 1 13 4 C R 13B C 13 11 eg 8A 28B 20 15D Kristia 14 er 4 1 ing C 22 18 9 sga 2 29

3B 6 t 1 15A an atan 4 2 24 nstads 7 7 3 15A Jon 8 Laxg 25 28A 16 ebergsvägen 6B 1B 1D 5 Bomgatan v

23C ägen D 6

6A 1C 1 ammgat 1 21 21 Stortorget 1 3 3C 4 2 15B 3D 1A 23A 1B 19 a 2 n 3B 1 1 2 23D 4B 1A 22B 22A 2 Afzegången 17 23B 36C 5 Fr 24 2 edsdal 4A 3 6 3A 19 2 28 2 7

48 sgatan 25 23E 30 S 6 2D 21 tr 2B Yngve Östbergs Väg Storgatan ömm 9 32 23 e 2C 1 ns 9 2A 8 3 7 36A 34 1 atan Strä 3 1 23F 27 25 8 d 5 d 1A 36B vareg e 1 10 11 3 Gar 1 gatan 3 e 1B 17

23G 13 1 17 12 B 2B 18 ackgatan 27F Lübeckergränd1 Skeppar 27E 12 38 27D 4 27G 1 2A 40 27C 15 2 2 27B 42 29 27A 15 3H 1 A 3 3A 44B 44 31 46 Krukmakaregatan 16 4

3B 11B 33 2 2 1A 12 15 4 gatan 35A Järn 5A Stor 35B 1 37 v 5 11A äg 1B s Skansgatan 39A 1B gatan 5B 39B 15 39C 4 Kru 39D 1A 2 k Varvsga m 25C aka 6 21 9 14 9 11 rega 25B gatan 41 13 ta 50B 16 All 48 3 t n 50C a 16 8 n 3 6 4 6 31 9 50A Museig 3

Rörb 13 25 20 7 7 18 A 45 ata 1 ecksga 4

n 24 5 4 4 1 47 ta C 5 54 n 8 rgatan 49 12 6 52 to 6 B

S 2 8 n B 2 n 7 Ro 54 14 A 50

Rosentorget 3 ge

11 s 5 ä Allgata e

to l l

r a 20 get h 2 7 2 6 54A 4

51 Djupe 4 7 4 4 18A 9 18 K va 27 3 2 rngränd Lillevångsg 4 18B 4 13 5 25 6 1 1 atan 2 8 Ehrenf 3 1 5 23 7 Kvarngatan 9 l 11 ngen ykts 22 15 13 15 3 16 7 17 g S 53 1 Rosengå 19 atan 24 v en 3 21 21 ar tan 523 3 te llsväg 2 3 Peder 2 ha a 27A Allga 27 peh 2 29 lls Dju 52A 17 31 väg Mör 14 33 cks 35 en 6 19 37 Väg 39 1A 19 41 2 12 43 n 7B Back 26 sgata 1 Lots 52B k 5 1B 1b gatan 1 6 26 7 ga 27C 5

5 Stenboc ta 21 45 1C Simrisvägen 7 n 7 4 28 5 49 1a 3 51 1D 10 3 tan

4 2A 3 Lackga 15 8A 7 1

en v 8 å 8B Läderg G 2B Pe atan 2 13 d 32A 8C 0 e 1A 3 25 r Mö 1F

Tumatorpsvägen Christian Barn 8 rcks V B 3A 54A 2B 32

11 6 Lil äg 1E 2C 9 8D levån 1B 32C 54B 32 11 1D 9 g Svarte 4 sgata 3B ekowsgatan 12 Allgatan 1C 32D 8E 5 38B ha 1C 7 n 29 l 1 l B sväge 9 1C 34 10 1A 3C 8F 5 n 4A 38A 4 2 2 Ps ilan 3 dergatan 3 Berg 7 8 1B strandspla Sju 3 k 4B hus n vägen 1

3A 33 4 3 6 La ndgr 5 1A Väg en 3B 5 2 s gatan 4 3E gstrands 6 3D Ber 3 15 3C 6A 7 2 Landstingsga rgatan

3D B 6 8 1 3 324 C Läde 5 ta gen 3 17 n F svägen vä

2D 1E 5 Simri 3 2C 3E Akut 9 2B 6C 1D 3B 2A 10 3G A 1 7 2C 0

19 5 D 1 2B 6 4D 2D 1 ngsgatan ri 1C 3A 336 2A tt 1F 4C We 7 4B igen 4A 6E 10B 2E

Utterst 21 9 1G 1B 5 6D E

6C 2 2F 2A 11 5D 6B 6 A A 2B 4 4A 10C 13 37 1A 4B 2G 4B 8D 332 5A 5 5F 8C 4C C 328 8B 4C ands Väg 8A r Ambulan rgst 5B 4D 5G Be 5 B

5 svägen

5C 2 Bruks 5A 8A

4 atan

D 5 8B

Skanshillsg 7F 5 8C 11 16C 7E at an

16B 9 llsgatan 6A 1 7G Skanshi 7D 13

7 gen 3 n 18C 329 14F 8B Försörjningsvä 1 7 9G 7H 7C

eviksväge

9F t

18A n

14E 9 Br 1 E

7I 7B 20C 9 14D 10 Cimbria 20B 9H SIMRIS CIMBRIA 9D 20A 9

14C 3

9I 9C svägen 1 12C 4B Ehrnberg 12B 9J 12A Fabriksgatan 9B S k 14A anshil

lsgata

9A n 8 6

10A 6 10

Hamnabro atan Gjuterig 1 Utbyggnadsområden SIMRIS HAMNABRO

L ästga tan

11 3 10

Lindhagagatan 1F 1E 1D 1G 13 1H 15 4 11 1C 1B 1I 1J 9 17 1K 7 5 1L 3 1M för bostadsändamål 19

1 2

6 2 4 4 1

äg Chris s V 6 Bruzeliu 2 20 t ian Iv:S Väg 12A 13 4 18 atan

26 24 22 3 Fabriksg gen 8 1 S rgsvä könadalshemmet 16 4 12B hrnbe E 14 14 28 6

12 Allingeväge 5 30

1 3 5 Br 5

32 uksg 6

10 10 enligt översiktsplanen 10 9 a n ta 6 8 15 n 8 4 2 9 7 3

7 2

11 7 1 8

12 sgatan

10 16C Utsikt 1

12 8 12A 18 3 20 Viki 9 6Y 6Z 12B 16 4 6X 13 12C n 1 gav 6V 0 6T 12D 6U äge 14 6S 12E 1 16 3 12F 5 6R n 12 12G 39 1 10 Testgatan 12H 6 6P 11 6O 6Q 10D 17 14 7 6N 12 6L 6K 6M 10C 1

5 H 6J 8 6 3A 6G 6I 10B 12 2 8A 41 Lundegatan 6F 10A 13 6C 6E 8B 1 3 9

6B 6D B 9 6A 8C 14 2B 17 Tors Plan 1 D 2A 0 8 3C 3 20 18 14 8E 7 16 14 C 4A 4 21 8F 7B 2T 2U 5B 12 7A 4B

2S 5A 11 7A 5 2R 16

2P 13 4C

22 2O 2Q 12

11 Solkorset 5H 16

M 7 lestigen 7 Hyl 2 2N 5G B 2K 2L 6 5F Hyll

2J 4 14 1

Pågående planarbete 2I 4A 5E 3A 5A 18 2G e 2H 5D Gamla Vägen 2F 4B s

5C tig 15 2E 1 4C e

5B 24 2 2C 10 n 2D 5B

2B 4D 5A 9 6 2A 18

5C 13B

20 4E 17 16 45 5 Vårgatan 18

4F 3 8 4 2 3H 17 4G 3G

4H 26

13 1M 3F 7

1L 8

3E 47 1 3 9A 22 7 1K 0 Verkstadsg 20 1J 3D Vårgatan 1I 3C 20 6 11 1H 3 3B 9 1G 4 9 3A 9B 1F 5 atan 1E 27 1D 22 1C 2 9C 51 7 8 1B 11 ägen 3 1A önadalsv 0 Sk 2 riksgatan 4 Fab 32 5

3 29 för bostadsändamål/ 12 34 15A Brantevik 27 14 16 36 6a Ribbingsbergsgatan 18 38 13 8 26 10 31 6b 1 15B 6 s vägen

8A 1

20 6a 24 8B 22 28

2A 24 33

26 St 10 17A A enhu 3 9 10B

30 12 gga

2B 3 7 11 rvägen 5 1 d Ekegat 17B 2 n 6 Rotgrä 40 1 arvägen Ste an 30 42 Stenhugg 10 1 nhu 17 21A 2 4 24 50 37

2C 2 44 8 ggarvä 5 29 17C 21B 1 5 6 3 32 blandad bebyggelse 2 4 nelundsvägen 15 46 21C An 4 32 gen 8 54 4 3 98 1 39

10 100 2 Sommar 56 32 13 22 15 14

2 102 2 58 7 29 n 6 a 24 g gatan 8 60 5 31 Rotslin 3 34 Fyhns Väg 11 62 4 20 7 Rots 3 4 25 64 5 23 18 8 lingan 36A 6 104 22 4 3

66 36 12 29 Fyhns Väg 106 7 16 9 68 5 70 6 36B 72 108 18 14

194 1 38

23 110 18 74 20

4 10 76 27 12 112 19 9 6 2 Höst

7 31 38 78 8 16 3 gat 20 80

an 184 2 186 188 190 192 1 25 12 39 18 96 4 82 10 11

47 94 8 4

9 5 10 1 92 4 37 84 86 90

16 19 6 Vintergat 35 Bruksgatan 88 42 2B 7 14 11

13 142A 182 15 144B an

Planreserv: 12

8 1 144A 7

146B 4 146A 9 14 148B 1 44 80 148A 9

150 178 19 13

140

176 1 11 15 152 9

136

154 12 138 17

174 156

134 132 13 21 16 86 158 172 1 4 18 130 128 90 20

8 170

4 160 22 23 1 Betgatan 88 126 2 Fastställd detaljplan 4 16

2 16 55

9 25 8

171 2 164 120 57 15

122

9 53

4 59 14 17 166 61 14 96

118 51

24 4 8 2 49 98 18 63 20 13 47 12 114 33 65 22 16 116 24 19 2 12

45 67 38 18 6 1 0 2 31

0 11 20 43 69 35 Korngata 6b40 11 110 41 50

22 21 10

SIMRIS STENEBERG 102 29 16 14 Steneberg 108 39 n 3 21 10 6 28 52 4 106 42

1 9 104 1 för bostadsändamål/ 17 26 37 44 13 23 23 20 24 19 34 4 27 46 12 30 1 5 8 17 4 8 48 6 18

1 9 15 16 7 15 32 28 9

Vetegatan 28 9 25 26 25

10 13 14A 15 50 12 7 6

11 17 1 12B 21 1 5 egatan 30 r 12A 14B 5 Rytta 30

10B 13 26 7 28 2 10A 7 3 8 52 1 8B 7 4 23 10 19

8A 23 9 3 Havregatan

32 1 6B 24

30 21 6 29 6A 5 blandad bebyggelse 22 11 4B 8 2 12 19 19 4A 11 21 7 25 Fuxgatan 54 1 2B 34 169 17 10 9 2A 16 32 18 3 7 13 14 4 31 Kl 6

8 59 överga 20 21 5 atan 10 27

1 loppg 12 5 2 Ga tan 8 3 20 1 4 1 16 1 6 6 12 ördegatan 13 Sk tan 4 13 Fuxga 1A

1B 17 SIMRIS VILLA SKÖNADAL 10 1 Villa Skönadal 2 22 4 7D 9 3A 3B 14

7F 7C 5A Stal

5B 15

11 l gat 8

24 7 7B 8 E an 7 5 7 7A

6 1 18 15 gatan 26 Ponny B 8 13 21 Timotejgatan 734 21A 6 5 19B 4 19A 64 2 17B 19 17A lgatan 4 1072 13 mme 32 28 Ski 30 16 2 1 28 4 26 22 24 20 Kommunägd mark 3

1 1

21 66

5 7 9 1 2 3 6 4 1 8 gatan 12 10 Travare 12

9 23 16 14 10 32 6 8 4 Skimmelgatan 2 1 3 5 7

Slåttergatan 44

10 KIVIK Kivik ligger cirka 20 km norr om Simrishamn. Orten utmärker sig genom många äppelodlingar och den årliga äppelmarknaden. Hela orten är detaljplanelagd. I Kivik fnns förskola, skola (F–6), äldreboende, samlingslokal, hamn, camping, bad, idrottsanläggning och kommersiell service, samt god kollektivtrafk till Simrishamn och Kristianstad.

1 I Kivik fnns en planreserv på cirka 70 bostäder. 2 Översiktsplanen pekar ut fyra utbyggnadsområden på orten varav planarbete pågår under 2020 för tre områden. Intill Kiviks hotell (1) pågår planläggning inom parkområdet med bebyggelse i form av främst radhus. Fruktodlingen intill Fiskabäck (3) har givits planmedgivande och sydväst om Kiviks stora väg (4) pågår planläggning av småhusbebyggelse i 1–2 plan 3 med trädgårdar och gemensam grönyta. Sammanlagt 4 rymmer de utpekade utbyggnadsområdena cirka 70 enbostadshus alternativt cirka 150 mindre lägenheter. Inga av utbyggnadsområdena strider mot ”Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält”.

Utbyggnadsområden Planreserv: för bostadsändamål Fastställd detaljplan enligt översiktsplanen för bostadsändamål/ Pågående planarbete blandad bebyggelse för bostadsändamål/ Kommunägd mark blandad bebyggelse

GÄRSNÄS Gärsnäs ligger cirka 10 km väster om Simrishamn, nära gränsen mot Tomelilla kommun. Orten har goda pendlingsmöjligheter med järnvägs- och busstrafk till Simrishamn och mot Malmö och Lund. I Gärsnäs fnns förskola, skola (F-6), dagcentral, vårdcentral, idrottsanläggning och kommersiell service. Större delen av Gärsnäs är detaljplanelagd med undantag för den norra delen, samt Stiby.

I Gärsnäs fnns en planreserv på cirka 40 enbostadshus. Därutöver föreslås utbyggnadsområden för sammanlagt 1 cirka 40 enbostadshus alternativt mindre lägenheter. Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås enligt översiktsplanen mellan Hammenhögsvägen och bybebyggelsens gräns mot väster (1) samt förtätning på bebyggd mark strax söder om järnvägen (2). Ytterligare 2 ett utbyggnadsområde föreslås på befntlig parkmark 3 (3). Nybyggnation i orten kan möjliggöra lämpliga bostadsalternativ för seniorer vilket kan leda till att rymliga villor för barnfamiljer frigörs.

Utbyggnadsområden Planreserv: för bostadsändamål Fastställd detaljplan enligt översiktsplanen för bostadsändamål/ blandad bebyggelse Kommunägd mark

11 HAMMENHÖG Hammenhög ligger cirka 13 km sydväst om Simrishamn, med tio km till hav och strand. Hammenhög är en ort med ett stort kulturellt engagemang och egen musikscen. I Hammenhög fnns förskolor, skola (F–6), äldreomsorg, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, samt god kollektivtrafk till Simrishamn och Ystad. Större delen av orten är detaljplanelagd.

Det fnns en stor outnyttjad planreserv på kommunägd mark. Med befntlig planreserv kan Hammenhög växa med cirka 50 enbostadshus samt med fem ferfamiljshus. Med hänsyn till den stora planreserven fnns inga utpekade utbyggnadsområden i översiktsplanen.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

SANKT OLOF Sankt Olof ligger cirka 16 km nordväst om Simrishamn och omges av skog och jordbruksmark. Orten utvecklades till ett stationssamhälle i början av 1900-talet. Järnvägen kom till byn 1901 och ännu idag kommer det tåg på banan, men järnvägen är sedan många år en museijärnväg. I Sankt Olof fnns förskola, skola (F-5), äldreboende, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, samt förhållandevis svag kollektivtrafk till Simrishamn och Brösarp. Hela orten är detaljplanelagd.

Även Sankt Olof har en stor outnyttjad planreserv som rymmer cirka 30 enbostadshus och i översiktsplanen fnns inga utpekade utbyggnadsområden. Pågående planarbete sker under 2020 strax norr om skolan med syftet att pröva lämpligheten i att tillåta ferbostadshus och radhus på fastigheten. Bebyggelseutvecklingen var stor under 1960- och 1970-talen, då orten expanderade i nordlig riktning. Delar av planreserven ligger inom mark som är intressant ur fornlämningssynpunkt.

Pågående planarbete för bostads- ändamål/blandad bebyggelse Planreserv: Fastställd detaljplan för bostads- ändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

12 BORRBY Borrby ligger cirka 15 km sydväst om Simrishamn, mitt i jordbrukslandskapet och 4,5 km från stranden. Orten har bakgrund som ett stationssamhälle försörjt med järnväg, vilket den stadsmässiga bebyggelsen i ortens kärna vittnar om. I Borrby är serviceutbudet brett med fera arbetsplatser och många egenföretagare. Borrby har förskola, skola (F–6), äldreomsorg, vårdcentral, apotek, idrottsanläggning och god kollektivtrafk till Simrishamn och Ystad.

Likt Hammenhög har Borrby en stor outnyttjad planreserv. Planreserven rymmer cirka 40–50 enbostadshus samt fertalet ferfamiljshus. Fastställda detaljplaner för bostadsändamål möjliggör kvalitativ förtätning av befntlig bebyggelse. Plansituationen och tidigare bebyggelseutveckling innebär att inga nya utbyggnadsområden föreslås i översiktsplanen. Den relativt stora planreserven beräknas kunna försörja orten de närmaste 20 åren. Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

SKILLINGE Skillinge ligger cirka 12 km söder om Simrishamn. Den gamla byn har hav och hamn i centrum, i norr och väster omgiven av ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap. Ortens historia är präglad av sjöfart och fske. Gatunätet är välbevarat tillika byggnadsbeståndet från 1800-talet, med bland annat kaptensgårdar. Skillinge har förskola, äldreomsorg, kommersiell service, hamn, bad, idrottsanläggning och förhållandevis svag kollektivtrafk A till Ystad, Simrishamn och Borrby.

Skillinge har en planreserv som rymmer cirka 120 enbostadshus. Därtill föreslås tre utbyggnadsområden (1–3) söderut längs den gamla landsvägen. Utbyggnadsområdena ska präglas av blandad bostadsbebyggelse för cirka 50 enbostadshus alternativt mindre lägenheter. En fastställd detaljplan (A) föreslås revideras så att ny detaljplan för området 3 1 möjliggör enkla, för omgivningen tilltalande, hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus. De nya 2 utbyggnadsområdena föreslås för att tillgodose den bofasta befolkningens ökande behov av mindre lägenheter.

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark 13 OMVÄRLDSANALYS

Det fnns fera globala trender som påverkar den lokala nivån. Den pågående globaliseringen gör att konkurrensen om företag och boende växer. Kommuner och städer försöker hävda sig i den globala tävlingen om attraktivitet genom att satsa på det unika och lokala. Att planera utifrån konceptet blandstad har blivit en trend. Det handlar om funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett fertal funktioner alltifrån arbetsplatser, affärer och skola till kulturella och sociala mötesplatser.

SIMRISHAMN

14 URBANISERING ge mer fokus på landsbygdens tillgångar och möjligheter. En stark global trend är urbanisering, vilken kan förstås som en ökad koncentration av Trenden märks bland annat av i människor i de större städerna. I Skåne är det Stockholmsregionen där fer invånare under främst de tre största städerna Malmö, Lund 2018 fyttade från länet än till länet, något och Helsingborg som står för huvuddelen av som inte skett under de senaste 15 åren. befolkningstillväxten. Det är även här den Utfyttarna består till stor del av barnfamiljer största delen av bostadsbyggandet sker.1 som fyttar från storstaden.4 Befolkningsutvecklingen beror till stor del på kommunens geografska läge. Är det nära DEMOGRAFISKA en storstad? Finns goda kommunikationer? FÖRÄNDRINGAR De landsorter som ligger i anslutning till en knutpunkt eller station är fortfarande tätbefolkade. Glesbygden och mindre orter Enligt Region Skånes omvärldsanalys från som saknar koppling till ett pendlingsstråk 2017 så är demografska förändringar en upplever däremot generellt negativ global trend. Befolkningen fortsätter att befolkningstillväxt. öka och den största globala demografska trenden är att människor blir allt äldre. Medellivslängden har ökat på grund av bätt- NY TEKNIK re levnadsstandard, men även på grund av förbättrad medicinsk behandling. En annan Tekniken utvecklas ständigt och blir en större demografsk förändring är det sjunkande del av männsikors vardag. Coronapandemin barnafödandet som har varit minskade de som bröt ut under våren 2020 förde den tek- senaste 50 åren. Demografska förändringar nologiska utvecklingen ytterligare steg framåt kan innebära nya möjligheter men även nya då arbetsplatser, myndigheter, skolor på kort utmaningar för samhällsutvecklingen. En tid ställde om till en mer digital tillvaro. I en demografsk utmaning är fnansiering av undersökning som företaget Ericsson har välfärden, när allt färre yngre ska försörja allt gjort så önskar 7 av 10 att fortsätta arbeta fer äldre.5 hemifrån även när vardagen återgår till det normala.2 HÅLLBARHET

När nya tekniker utvecklas och börjar samver- Hållbarhet är ett begrepp som används ka ökar tempot i omvandlingen och det sker fitigt i samhällsutvecklingssammanhang. just nu omvälvande förändringar i samhäl- Begreppet indelas oftast i tre av varandra let. Den ökade digitaliseringen ger ett ökat beroende dimensioner: social, ekologisk intresse för att bo på landet och arbeta på och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet distans. Förutom digitalisering sker utveck- handlar om människors förutsättningar i lingen även snabbt inom bioteknik och samhället, till exempel hälsa, trygghet och artifciell intelligens. Ny teknik innebär att utbildning. Ekologisk hållbarhet gäller nya kunskaper efterfrågas och samtidigt som jordens ekosystem och att långsiktigt behålla annan kunskap blir föråldrad.3 dess önskade funktioner. Det berör produk- tion av mat och energi, tillhandahållande av 1 FOKUS PÅ LANDSBYGDEN rent vatten, klimatreglering och rekreation. Ekonomisk hållbarhet handlar om ett eko-

3 nomiskt system som resulterar i att männsi- Enligt SKR (Sveriges kommuner och regio- kors förutsättningar i samhället förbättras, ner) spås landsbygden i framtiden få ett ökat samtidigt som miljörisker och de ekologiska fokus. En anledning är den ökade utveckling- belastningarna minskar. en av teknik och utbyggnaden av bredband som skapar nya möjligheter och tankebanor kring förhållandet mellan centrum och peri- feri. Det fnns även ett ökat intresse för håll- barhet och hälsa och efterfrågan på lokalpro- ducerad mat är en ökande trend. På senare 1 Tillväxtanalys 2014 2 Dagens Industri 2020 tid har även en diskussion förts kring Sveriges 3 SKR 2018 bristande försörjningsgrad av mat som kan 4 SCB 2020 5 Länsstyrelsen Skåne 2017

15 KULTUR NÖJE FRITID

BOENDE OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE TRYGGHET

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING

Modell över boendeattraktivitet med inspiration från rapporten ”Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra?” (Tillväxtverket, 2014).

16 BOENDEATTRAKTIVITET

VAD INNEBÄR BOENDE- (preferenser). Denna kloss är nog så viktig ATTRAKTIVITET? för att skapa bra livskvalitet där en bor. Det är de abstrakta, emotionella och mjuka värdena som ger det där lilla extra för en Attraktivitet är ett förhållande mellan ett god livsmiljö. föremåls egenskaper och en betraktares preferenser. För att ett boende ska vara Många menar dock att pyramiden egentligen attraktiv är det därför viktigt att undersöka ska vändas upp och ner, att de festa väljer varför människor fyttar och vad som gör att att fytta till en plats just på grund av det de väljer en specifk plats framför en annan. där lilla extra kring kultur, nöje och fritid. I Valet av bostadsort bestäms av en rad olika enkätstudier om infyttning till Simrishamns faktorer som arbets- och bostadsmarknad, kommun menar många respondenter att en boendemiljö, närhet till familj och vänner, livsmiljö av ”lugn och ro” med ”natur och fritidsmöjligheter samt utbud av kultur och hav” var motiv till infyttning. Detta antyder nöjen. Valet av bostadsort infueras även av att den upp och nervända modellen kanske globala och regionala trender som i sin tur passar Simrishamns kommun bättre. ger återverkningar på stadsplanering på lokal nivå. SIMRISHAMNS STYRKOR

En plats med hög boendeattraktivitet Simrishamns kommun har ett kontrastrikt är en plats där människor vill bo, men landskap med höga natur- och kulturvärden. faktorer som påverkar en plats eller en Kulturmiljöerna är många och ofta regions boendeattraktivitet, påverkar även sammankopplade med kommunens näringslivsattraktiviteten till viss del. Omvänt naturlandskap. Även arkitekturen har utgör den regionala arbetsmarknaden en sin speciella karaktär med gathusen, dess viktig faktor för att attrahera människor innergårdar och ”Simrishamnsdörren”. att bosätta sig. Även besöksattraktivitet har Detta bidrar till att skapa en unik och likheter med boendeattraktivitet då det som karaktäristisk plats som ger kommunen dess anses attraktivt av besökare ofta uppskattas identitet. av de redan boende på orten. Att vilja bo på en plats och att vilja besöka den är givetvis Simrishamns kommun har sedan lång tid två skilda saker. Det kan ändå utläsas att tillbaka varit en konstnärstät kommun. En boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet av Österlens stora tillgångar är just alla de och besöksattraktivitet samspelar och bygger kreativa och innovativa människor som bor upp varandra. och verkar här. Landsändan har för många blivit synonymt med konst och kultur, mycket PYRAMID - tack vare konstnärerna som ”upptäckte” BOENDEATTRAKTIVITET Skånes sydöstra hörn och som med sin konst skapade själva sinnebilden av Österlen. På föregående sida illustreras en slags boendeattraktivitets-pyramid som bygger på Det fnns en attraktivitet inom kommunen, forskning kring ämnet om val av bostadsort. kanske till och med en speciell livsstil. Denna modell har tre nivåer som har fyllts Frågan är hur vi förvaltar och utvecklar med faktorer som forskningslitteraturen kommunens attraktivitet i samspel med anser vara betydelsefulla för platsers planering för bostadsförsörjning? attraktivitet. Den första klossen består av arbete och försörjning (ett behov), vilket måste vara på plats innan den andra klossen av boendeaspekter som offentlig och kommersiell service (ett krav) kan bli aktuell. Sist i prioriteringsordningen kommer klossen med kultur, nöje och fritid

17 LAGAR OCH STYRDOKUMENT

Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta ställning till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjning.

GLOBALT BARNKONVENTIONEN HAR BLIVIT LAG FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 berör bostadsförsörjning på fera sätt men I juni 2018 röstade riksdagen för regeringens främst genom mål 11 ”Hållbara städer och förslag att göra FN:s konvention om barnets samhällen”. Delmålet 11.1 syftar till att rättigheter till svenk lag. Lagen (2018:1197) minska ojämlikheter och diskriminering på trädde i kraft 1 januari 2020 och innebär bostadsmarknaden och fastställer att ”senast att barnets bästa ska utredas och särskilt 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, beaktas i ärenden och mål som rör barn, och säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder dessutom ska barn få relevant information och grundläggande tjänster samt rusta upp och ges möjlighet att framföra sina åsikter. slumområden”. Lagen är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offenlig verksamhet.

NYA AMORTERINGSKRAV

Den 1 mars 2018 förstärkte regeringen Alla har rätt till en lämplig bostad, det är en amorteringskravet på nya bolån i syfte mänsklig rättighet som är fastställd i FN:s att minska hushållens skuldsättning. Det konventioner. Sverige har åtagit sig att följa nya kravet gäller privatpersoner med en de mänskliga rättigheterna och grundlagen belåningsgrad över 4,5 gånger årsinkomsten (regeringsformen) slår fast att det allmänna före skatt. För dessa låntagare ökar ska trygga rätten till bostad. amorteringskraven med en procent utöver befntliga amorteringskrav. NATIONELLT OCH STATLIGT REGIONALT Det övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktigt väl fungerande Den regionala utvecklingsstrategin ”Det öpp- bostadsmarknad där konsumenternas na Skåne 2030” beskriver den gemensamma efterfrågan möter ett utbud av bostäder visionen för hur Skåne ska utvecklas och som svarar mot behoven. En hållbar förtydligas av sex prioriterade visionsmål: samhällsplanering ska ge förutsättningar för r Skåne ska erbjuda framtidstro och en, ur social synpunkt god livsmiljö, goda livskvalitet. miljöförhållanden och en långsiktigt god r Skåne ska vara en stark hållbar tillväxt- hushållning med naturresurser och samtidigt motor. skapa förutsättningar för ett hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt. r Skåne ska stärka mångfalden av goda livsmiljöer. Ur ett nationellt perspektiv kan även r Skåne ska stärka mångfalden av goda bostadsförsörjning kopplas till de 16 livsmiljöer. nationella miljökvalitetsmålen och kanske främst miljömålet ”God bebyggd miljö”. r Skåne ska utveckla framtidens välfärd. Miljömålet syftar till att skapa livskvalitet i r Skåne ska vara globalt attraktivt. vardagen genom den bebyggda miljön, med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

Simrishamns kommuns KOMMUNALT bostadsförsörjningsansvar länkar samman med den regionala utvecklingsstrategin på Översiktsplanen är kommunens vägledande fertalet punkter. Planering för bostäder strategiska dokument som visar hur handlar i allt väsentligt om att skapa hållbara mark- och vattenområden ska användas. och attraktiva livsmiljöer och att samtidigt En viktig del i översiktsplaneringen är kunna erbjuda framtidstro och livskvalitet. beskriva utvecklingen av bostadsbebyggelsen och enligt plan- och bygglagen redovisa ”Strategier för det ferkärniga Skåne” är en ”hur kommunen avser att tillgodose det syntes av den gemensamma strukturbild långsiktiga behovet av bostäder” (PBL 3 kap som Region Skåne i samarbete med Skånes § 5). samtliga kommuner tagit fram. Här fokuseras närmare på Skånes möjligheter att dra nytta Kommunerna har ett ansvar för bostads- av sin ferkärniga ortsstruktur. Strategierna försörjningen, ett ansvar som är upprättat för det ferkärniga Skåne är: i ”lagen om bostadsförsörjning” (2014). r Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regio- Lagen anger att: ”Varje kommun ska med nala kärnor och utveckla den ferkärniga riktlinjer planera för bostadsförsörjningen ortstrukturen. i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i r Stärka tillgängligheten och binda samman kommunen att leva i goda bostäder och Skåne. för att främja ändamålsenliga åtgärder r Växa effektivt med en balanserad och håll- för att bostadsförsörjning förbereds och bar markanvändning. genomförs”. r Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och Socialtjänstlagen reglerar det allmännas miljöer som erbjuder hög livskvalitet. ansvar för den enskildes rätt till bostad. r Stärka Skånes relation inom Kommunen har ansvar för att enskilda får Öresundsregionen, södra Sverige och det stöd de behöver. ”Lagen om stöd och ser- södra Östersjön. vice till funktionshindrade” ska ge dem som Att arbeta för en fnmaskig ferkärnig omfattas av lagen, en bostad med särskild ortsstruktur i Skåne handlar om att utgå service. från orternas olika roller och sträva efter att komplettera varandra. Simrishamns kommuns boendeplanering kan bidra till att skapa en regional variation av stadsmiljöer, boendemiljöer, näringsliv, kultur och upplevelser.

Region Skåne ansvarar för att ta fram en regionplan i enlighet med plan- och Kommunen har undertecknat CEMR- bygglagens 7:e kapitel. Regionplanen ska deklarationen, den europopeiska utgöra ett stöd till i de skånska deklarationen för jämställdhet mellan kommunernas fysiska planering och ska bland kvinnor och män på regional och lokal nivå. annat hantera regional bostadsförsörjning samt ange huvuddragen för användningen av mark- och vattenområden på en övergripande och regional nivå. Regionplanen är ett vägledande dokument som planeras att antas av regionfullmäktige under 2022.

19 KOMMUNENS VERKTYG

Kommunens ansvar för bostadsförsörjning PLANBEREDSKAP innefattar att genomföra nya projekt för bostäder, men även att hitta tänkbara arbets- En god planberedskap och en lyhördhet former och verktyg för att hjälpa de grup- i förhållande till marknadens aktörer är per på bostadsmarknaden som har svårt att väsentligt, men också att prioritera mellan ordna en bostad på egen hand. En generell diverse utbyggnadsplaner med utgångspunkt bostadsbrist slår oftast hårdast mot dem som i kommunens mål. Kommunens ansvar för redan har problem med att fnna en bostad. planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen innebär att kommunen ska Det fnns ett fertal verktyg som kommu- ge bostadsmarknaden rätt förutsättningar att nen kan använda sig av för att driva på och fungera eftersom kommunen bestämmer vad styra inriktningen av bostadsmarknaden. som byggs var. I Simrishamns kommun fnns Kommunen kan slå fast en långsiktig strategi i dag en planberedskap i form av byggrätter i sina riktlinjer för bostadsförsörjning eller i för minst 800 enbostadshus. Byggrätterna en genomförandestrategi, där varje verktyg ligger till största delen på privatägd mark. har sin egen funktion för att riktlinjerna ska kunna genomföras. Översiktsplanen är ett KOMMUNALT MARKINNEHAV sådant samlat dokument för strategiska frå- gor om hur den byggda miljön ska användas, Att äga mark är ett viktigt verktyg för utvecklas och bevaras. Då översiktsplanens kommunen. En aktiv markpolitik är bostadsstrategiska frågor presenterats på ett sätt kommunen kan främja den typ föregående sidor, följer nedan exempel på av bostadsbyggande som kommunen några av de andra verktyg som kommunen eftersträvar i sina riktlinjer. kan använda. MARKÖVERLÅTELSE- OCH PLAN- OCH BYGGLAGEN EXPLOATERINGSAVTAL

Kommunens planmonopol kan användas för Avtal kan tecknas när kommunen säljer att sätta ramar för en eftersträvansvärd lokal eller arrenderar ut kommunal mark, samt bostadsmarknad. Detta uppnås genom god när planläggning förekommer på privatägd planering, prioritering och tydliga ställ- mark. Kommunen kan genom avtal i viss ningstaganden. Bostadsbyggande ska främjas mån styra förutsättningarna, som upplå- enligt plan- och bygglagen. telseformer och storlek på bostäder, samt andra särskilda villkor från byggherrens sida. DISKRIMINERINGSLAGEN Kommunens riktlinjer för exploateringsavtal antogs under 2017. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Tillgänglighetsperspektivet MARKANVISNING ska beaktas fullt ut i bygglovsprocessen. Då gynnas de enskilda medborgarna och kostna- Markanvisning betyder att en intressent der för anpassningar i efterhand kommer att under en viss tid samt på givna villkor minska. får förhandla med kommunen om förutsättningarna för exploatering på SOCIALTJÄNSTLAGEN ett kommunägt markområde. Under 2019 antogs kommunens riktlinjer för Enligt socialtjänstlagen är det kommunens markanvisningar av kommunfullmäktige. ansvar att personer i hemlöshet får det stöd Riktlinjerna innehåller bland annat och den hjälp de behöver. kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser och upplåtelser.

9 20 ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSANPASSNINGS- BOSTADSAKTIEBOLAG BIDRAG

Enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga Kommunen ansvarar för hantering av kommunala bostadsaktiebolag ska bostadsanpassningsbidrag. Bidraget fnns till allmännyttan främja bostadsförsörjningen för dem som behöver anpassa sitt boende i den kommun som är ägare till bolaget. på grund av funktionsnedsättning. Ansökan Historiskt sett har det allmännyttiga sker genom kontakt med handläggare eller bostadsaktiebolaget varit ett av kommunens genom att skicka in en ansökningsblankett. viktigaste verktyg för bostadsförsörjning. Mer information fnns tillgängligt på 2011 trädde en lag i kraft som innebar att kommunens webbplats. kommunala bostadsaktiebolag ska drivas efter affärsmässiga principer, vilket betyder DETALJPLANERING att marknadsmässiga avkastningskrav ställs på bolaget. Allmännyttan är Översiktsplanen är ett viktigt stöd när ett bostadspolitiskt verktyg som kan detaljplaner ska arbetas fram. Detaljplaner användas till att påverka nyproduktion, är juridiskt bindande och reglerar vad som bostadsförmedling och ingrepp i det får byggas var. De kan användas i olika skalor, befntliga bostadsbeståndet. Bostadssociala både större till nyproducerade stadsdelar insatser fnansieras av kommunen då de inte eller mindre justeringar av äldre planer är affärsmässiga. Kommunens allmännyttiga som skapar nya villkor för kommunens bostadsaktiebolag är Simrishamns bostäder stadsutveckling. I Simrishamns kommun AB. fnns god tillgång på detaljplanelagd mark för bostadsändamål (mer ingående på s. KOMMUNALA 10–13). BOSTADSFÖRMEDLINGAR DIALOG MED MEDBORGARNA En kommunal bostadsförmedling är en tjänst där både privata bostäder och Att vända sig till medborgarna är ett verktyg bostäder hos allmännyttan kan förmedlas. för ägandeskap i frågan om bostadsförsörj- Kommunen är skyldig att upprätta ning. Genom att bjuda in till olika former den här typen av plattform om det av dialog och workshops byggs kunskap och behövs enligt lagen om kommunernas engagemang upp bland inblandade parter. bostadsförsörjningsansvar (2001:383). Det kan bidra till en tydligare överblick av utbudet för både bostadssökande och kommunen. I dagsläget fnns ingen regelrätt bostadsförmedling i Simrishamns kommun, utan den bostadssökande tar istället direkt kontakt med antingen ett privat fastighetsbolag eller det kommunala bostadsbolaget Simrishamnsbostäder. För att underlätta kontakten mellan bostadssökande och bostadsföretag fnns på kommunens webbplats sammanställt kontaktuppgifter till alla kända bostadsföretag och mäklare aktiva i kommunen.

21 RIKTLINJER

HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? – INFRASTRUKTUR OCH BOSTADSBYGGANDE

INFRASTRUKTUR KOMMUNAL MARK

Det som främst bromsar bostadsbyggandet Simrishamns kommun äger en stor markreserv som i kommunen anses vara: kommunikationer, skulle kunna planläggas för nya bostäder i attraktiva arbetsmarknaden, samt bristande kapacitet på och strategiska lägen. Under 2021 kommer en vatten- och avloppsledningsnätet. Kommunen markpolicy tas fram som anger inriktningen för arbetar aktivt med infrastrukturfrågan, för att kommunens markinnehav. En markpolicy är ett kunna förbättra de kommunikationer som är tydligt verktyg för att kommunen ska kunna föra en viktiga för Simrishamns kommuns invånare, företag aktiv markpolitik. och besökare. Kommunen arbetar både internt, inom Sydöstra Skånes samarbetskommitté, SÖSK BOSTADSMARKNAD I BALANS och externt med Trafkverket, Region Skåne och Skånetrafken för att uppfylla de regionala För att skapa en bostadsmarknad i balans är och kommunala målen inom infrastruktur bedömningen att det skulle krävas att cirka och kollektivtrafk. När det gäller vatten- och 100 bostäder byggs per år. Kommunen gör avloppsfrågan kommer dricksvatten från Tomelilla bedömningen att det främst behövs hyresrätter kommun och Ystad kommun att stödja och stärka (1–3 rok) och bostadsrätter (2–4 rok). Totalt upp dricksvattenkapaciteten inom kommunen, sett utgör nyproduktion en liten del av det totala men främst i de norra och södra kommundelarna. bostadsbeståndet, den årliga ökningen ligger För att stärka dricksvattenkapaciteten i centrala omkring 1 %. Därför är det viktigt att även arbeta kommundelen inklusive Simrishamns stad krävs vidare med det befntliga bostadsbeståndet för att ytterligare åtgärder. Tidsperspektivet är viktigt att lösa bostadsförsörjningen. beakta eftersom det vanligtvis tar tid att genomföra åtgärder på ledningsnät och anläggningar. Fokus för byggnation ska vara att bidra till en Kommunen står även inför utmaningar gällande bostadsmarknad med attraktiva bostäder med elförsörjning, då energi- och effektanvändningen rimliga hyror. Alla boendeformer behöver inte ökar när samhället ställer om till fossilfria lösningar. formas på samma sätt, utan efter behov, och att bygga mindre kostsamt ska inte innebära att det ATTRAKTIVT BYGGANDE lättas på kraven eller att kvaliteten sänks. Simrishamns kommun vill även vara lyhörd för att behoven av bostäder ändras under tidens gång. Det BYGGPROGNOS 2021–2025 är av stor vikt att kunna se på boendet som något fexibelt där fera olika målgrupper med olika Byggprognoser är alltid svåra att sammanställa, ekonomiska förutsättningar ska kunna bo. då projekt av olika anledningar kan avstanna, senare- eller tidigareläggas. Under år 2021–2025 En viktig aspekt i boendeplanering är att sträva fnns byggplaner för ca 700 bostäder med blandade mot att skapa en levande ”blandstad” där olika upplåtelseformer i kommunen, varv cirka 100 av funktioner samsas. För Skansen, ett kollektivtrafk- bostäderna fnns lokaliserade på Skansesområdet. och centrumnära område strax söder om Flertalet av projekten är lokaliserade till Simrishamns järnvägsstation, har detaljplanen för Simrishamns stad, men större byggprojekt är även etapp två antagits 2020. Detaljplanen möjliggör för planerade i exempelvis Kivik och Vik. Ju längre bostäder, handel och förskola. Ambitionen är att fram man blickar desto osäkrare blir utgången. erbjuda god arkitektur och attraktiva bostäder i bra Om prognosen håller så kommer byggnationen av läge till en rimlig nybyggnadshyra för olika åldrar bostäder vara den högsta till antalet sedan början av och grupper. 90-talet.

Genom markanvisningstävlingar för större bostadsområden kan kommunen höja gestaltningsnivån och öka kvaliteten, för att göra Simrishamn ännu mera attraktivt. Sådana värdeskapande projekt stärker Simrishamns kommun som attraktiv boendeort.

22 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? – DEMOGRAFI OCH EFTERFRÅGAN

DEMOGRAFI BYGGBEHOV I KOMMUNEN

Befolkningen i Simrishamn har en hög medelålder Boverket har sammanställt en regional och andelen äldre beräknas att fortsätta öka. Enligt byggbehovsberäkning för 2018–2027 för Evidens studie ”Bostadsmarknaden för äldre” så är landets arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). kommunens äldre invånare som bor i småhus främst Simrishamns kommun tillhör arbetsmarknaden intresserade av seniorboende, följt hyreslägenhet ”Malmö-Lund”, som har ett årligt bostadsbehov eller bostadsrätt. Att bygga fer lägenheter kan enligt beräkningsmodellen: 6,89–8,07 bostäder/ möjliggöra för fyttkedjor genom att skapa attraktiva 1 000 invånare. Enligt beräkningsmodellen har boendemöjligheter för dem som önskar ett mer Simrishamns kommun ett årligt byggbehov av cirka anpassat boende. Kommunen behöver även 131–153 bostäder. tillgodose unga vuxnas behov av att fytta hemifrån. Enligt Region Skånes rapport ”Bostadsglappet i MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE Skåne” bor över 50 % av kommunens 20–24 åringar hemma hos sina föräldrar. Att beräkna byggbehov är komplicerat då det är svårt att väga in alla aspekter i en och samma modell. BEHOV Enligt Boverkets byggberäkning är bostadsbehovet 131–153 bostäder per år. Kommunens bedömning är Vi kan utläsa likheter mellan boendegrupperna att behovet av nybyggnation är lägre, med tanke på äldre, ungdomar, de med särskilda behov samt att det under de senaste 10 åren har byggts i snitt 51 ensamstående föräldrar. Likheten består i att den bostäder/år. största efterfrågan är på mindre lägenheter med rimlig hyra, vilket blir utmaningen för kommande Region Skånes beräkningar visar att nyproduktion. Förutom att planera nybyggnation i marknadsdjupet i kommunen är 46 bostäder/år. de orter som har god offentlig, kommersiell service, Den beräkningen tar inte hänsyn till effekterna samt god tillgång till kommunikationer, kan det av coronapandemin som har upplevs ha bidragit behövas ett annat socialt grepp om frågan. Det till befolkningsökningen i kommunen, tvärt emot handlar om gemensamhetsytor och ett mer kollektivt regionala befolkningsprognoser. Pandemin har även tänkande kring boende. bidragit till ett ökat tryck på bostadsmarknaden och kommunen anser att marknadsdjupet är högre Förutom nyproduktion fnns det möjligheter att än Region Skånes beräkningar. I kommunen fnns arbeta med tillgänglighetsanpassningar, både i byggplaner för 700 bostäder de kommande fem åren förebyggande syfte samt i ett senare skede. Det och fyttnettot från andra delar av Sverige är högt, handlar både om att kunna kommunicera åtgärder invånare som i många fall har bättre ekonomiska som gynnar människor senare i livet, som att anpassa förutsättningar än kommunens medelinkomsttagare. det befntliga beståndet. Kommunen anser att behovet av nya bostäder EFTERFRÅGAN PÅ BOSTÄDER är i snitt 100 nya bostäder per år, det vill säga ett mellanting mellan de två analyserna. Kommunen I rapporten ”Modell för bosadsefterfrågan, har fera större bostadsprojekt på gång i attraktiva uppdatering 2019” beräknar Region Skåne lägen, med goda kommunikationer och närhet marknadsdjupet för Skånes kommuner. Med till natur och fantastiska rekreationsmiljöer. marknadsdjup menas antalet bostäder som Bostadsprojekt som har möjlighet att skapa en större kan nyproduceras per år givet hushållens variation av upplåtelseformer, bostadsformer och betalningsförmåga. Enligt Region Skånes bostäder som bidrar till en större fexibilitet och beräkningar är marknadsdjupet för kommunen rörlighet på bostadsmarknaden. totalt 46 bostäder. Störst är marknadsdjupet för hyresrätter (22 st), följt av småhus (16 st) och bostadsrätter (8 st).

23 MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE - I SIMRISHAMNS KOMMUN

Simrishamns kommuns mål är att det i snitt ska byggas 100 nya bostäder per år i kommunen fram till slutet av år 2025.

MÅL

Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsvarar behov och förväntningar hos dagens och morgondagens medborgare. Kontrasterna mellan Simrishamns stad och byarna med sina starka identiteter, gör oss unika i förhållande till andra kommuner. Ny bostadsbebyggelse ska följa medborgarnas behov genom livets olika skeden.

Målet är att verka för en god livsmiljö över lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där vi trivs och som vi kan vara stolta över. Det ska fnnas bostäder i tillräcklig omfattning för att fylla bostadsbehovet och bostadsbeståndet ska stimulerar till permanent boende i kommunen.

Under perioden 2021–2025 beräknas det fnnas ett behov av i snitt 100 nya bostäder per år i kommunen.

24 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING – FYRA TEMAOMRÅDEN

I bostadsförsörjningsprogrammet har kommunens förutsättningar och behov analyserats. Utifrån analysen har fyra temaområden identiferats där extra fokus behövs för att nå upp till kommunens mål, samt regionala och nationella mål. Till varje temaområde redovisas pågående och planerade åtgärder. Handlingsplanen ska årligen följas upp av kommunstyrelsen och nya åtgärder ska tas fram vid behov.

ETT VARIERAT BOSTADSUTBUD OCH MÅNGSIDIGA BOSTÄDER

Kommunen ska kunna erbjuda bostäder med blandade upplåtelseformer, variation av hustyper, prisnivå och av varierande storlek. Ett varierat bostadsutbud skapar förutsättningar för att kommunens invånare ska hitta en lämplig bostad för livets alla skeden.

ATTRAKTIVA BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET

God kollektivtrafk handlar såväl om kopplingen inom kommunen som ut till resten av regionen. Därför ska ny byggnation ligga i anslutning till goda kommunikationer och befntlig service. Tillgänglighet syftar även till boendet och närmiljön i sig och att främja tillgängligheten så att äldre samt personer med funktionsvariation inte stöter på hinder i sitt vardagsliv.

TILLGÅNG FÖR ALLA PÅ BOSTADSMARKNADEN

Utmaningen är att nå en hållbar stads- och landsbygdsutveckling där alla har möjlighet att hitta en bostad i kommunen anpassad efter livets alla skeden. Särskilt fokus bör ligga på: unga vuxna och studenter ekonomiskt svaga hushåll äldre invånare

GOD BEBYGGD MILJÖ OCH HÅLLBARHET God bebyggd miljö är ett av 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna vägs in.

25 ETT VARIERAT BOSTADSUTBUD OCH MÅNGSIDIGA BOSTÄDER

För att kommunen ska kunna erbjuda fortfarande bo kvar i sin närmiljö om så alla medborgare bostadsmiljöer passande önskas. Med mångsidiga bostäder menas för livets olika skeden krävs ett varierat bostäder som kan anpassas efter rådande bostadsutbud. Bostadsutbudet behöver behov. Bostadsbehovet kan snabbt förändras vara varierande i både storlek, pris beroende på yttre omständigheter samt och upplåtelseform för att passa så förändringar i kommunens demografska väl kommunens unga som den äldre sammansättning. befolkningen. Det varierade bostadsutbudet ska även vara representerat i kommunens större tätorter för att möjliggöra att invånarna kan anpassa sitt boende, men

ÅTGÄRDER VARFÖR/DÄRFÖR ANSVAR SAMARBETE NÄR

Ta fram fördjupningen av För att strategiskt utveckla SPN Alla förvaltningar Pågående fram översiktsplanen för Simrishamns bostadsbeståndet i Simrishamn till år antagande, stad preliminärt 2022 Sammanställa markpolicyn för För att kunna föra en aktiv SPN Samhällsbyggnads- Pågående fram till Simrishamns kommun markpolitik som främjar förvaltningen år 2022 mångfald i bostadsbeståndet

Nätverk med fastighetsägare För att skapa samarbeten för Simbo Berörda Pågående i ömsesidigt kunskapsutbyte fastighetsägare och projektet ”Årets kommunledningskontoret stadskärna”

Marknadsföring av kommunala För att öka attraktiviteten i SPN Samhällsbyggnads- Pågående bostadstomter och olika typer av kommunens inlandsbyar och förvaltningen utvecklingsprojekt attrahera intressenter Planlägga för ferfamiljshus i För att bredda bostadsbeståndet SPN Samhällsbyggnads- Pågående inlandsbyarna och färdigställa i inlandsbyarna förvaltningen planlagd mark Analysera fyttkedjor för nybyggda För att kartfägga fyttmönster och Simbo Samhällsbyggnads- Vid nybyggnation lägenheter öka kunskapen kring fyttkedjor i förvaltningen kommunen Riktad marknadsföring för att För att öka antalet permanent KS Kommunledningskontoret Pågående locka fritidsboende att bosätta sig boende och samhällsbyggnads- permanent i kommunen förvaltningen Nybyggnation av hyreslägenheter För att möta efterfrågan på Simbo Samhällsbyggnads- Pågående, i kvarteret ”Raketen” mindre hyresrätter förvaltningen infyttning preliminärt under hösten 2021 Riktade markanvisningstävlingar För att öka variationen i SPN Samhällsbyggnads- Pågående för ett varierat utbud av kommunens bostadsbestånd och förvaltningen upplåtelseformer och bidra till värdeskapande och boendeformer attraktiva bostäder Ta fram gemensam strategi för För att skapa bättre rörlighet på Sösk Samhällsbyggnads- 2021 omfyttningskedjor bostadsmarknaden förvaltningen

Ta fram en gemensam För att skapa underlag till fortsatt Sösk Samhällsbyggnads- 2021 bostadsmarknadsanalys för gemensamt arbete kopplat till förvaltningen sydöstra Skåne bostäder

KS - Kommunstyrelsen SPN - Samhällsplaneringsnämnden Simbo - Simrishamns bostäder AB Sösk - Sydöstra Skånes samarbetskommitté

26 ATTRAKTIVA BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET

God tillgänglighet handlar såväl om i sitt vardagsliv. kopplingen inom kommunen som ut till den Goda kommunikationer är en förutsättning övriga regionen, därför ska ny byggnation för att kommunen ska kunna utvecklas ligga i anslutning till goda kommunikationer och möjliggöra för fer permanent boende och befntlig service. Nybyggnation invånare i kommunen. För att kunna ska främst lokaliseras till Simrishamns möjliggöra en bättre tillgänglighet på det stad eller till kommunens basorter och lokala och regionala planet krävs samverkan genom en ökad befolkning skapas bättre mellan olika aktörer. Kommunen har ett förutsättningar för ökade kommunikationer. gott samarbete med kommunerna i Sösk, Tillgänglighet syftar även till boendet Sydöstra Skånes samarbetskommitté som och närmiljön i sig och att främja tillsammans samverkar för bland annat god tillgängligheten, så att äldre samt människor infrastruktur i regionen. med funktionsvariation inte stöter på hinder

ÅTGÄRDER VARFÖR/DÄRFÖR ANSVAR SAMARBETE NÄR

Ge kunskap till fastighetsägare För att kunna visa justeringar BN Samhällsbyggnads- Kontinuerligt kring bostadsanpassning vid som kan genomföras direkt förvaltningen arbete bygglovsansökan istället för senare i ett bostadsanpassningstillägg Ta fram infrastrukturplanen, ett För att skapa förutsättningar SPN Samhällsbyggnads- Pågående fram tillägg till kommunens översiktsplan för bättre kommunikationer förvaltningen till antagande, inom kommunen och till andra preliminärt 2022 kommuner

Utveckla och arbeta med För att skapa bättre Sösk Samhällsbyggnads- 2021 gemensamma strategier (i kommunikationsmöjligheter förvaltningen samarbete med Sjöbo, Tomelilla och Ystad) för infrastruktur Aktiv medverkan i arbetet med För att synliggöra Simrishamns KS Samhällsbyggnads- Pågående fram framtagandet av regionplanen kommuns tillgångar och förvaltningen till antagande, utmaningar i den regionala preliminärt 2022 utvecklingen

BN - Byggnadsnämnden SPN - Samhällsplaneringsnämnden Sösk - Sydöstra Skånes samarbetskommitté KS - Kommunstyrelsen

27 TILLGÅNG FÖR ALLA PÅ BOSTADSMARKNADEN

Det är en utmaning att skapa möjligheter nyanlända, är tillgången på billiga hyres- för alla på bostadsmarknaden. Enligt rätter viktig. Nya bostäder är inte billiga och socialförvaltningen har kommunen inte innebär på kort sikt inte en lösning för problem med hemlöshet eller vräkningar, ekonomiskt svaga hushåll. De gör däremot men vissa grupper i samhället kan vara att billigare lägenheter blir tillgängliga i det i behov av extra stöd. Kommunen har gamla beståndet genom fyttkedjor. identiferat tre grupper som främst Hyresvärdarnas krav på bostadssökande är är i behov av extra insatser för att öka ibland höga. I kontakt med fastighetsägare möjligheterna på bostadsmarknaden: ska kommunen agera för balanserade krav på inkomst och visad betalningsförmåga. För UNGA VUXNA OCH STUDENTER att fer hushåll med svag betalningsförmåga För ungdomar är det en utmaning att ta sig ska få tillgång till en bostad måste synen på in på bostadsmarknaden på grund av kortare regelbundna bidrag ändras. kötid, sämre ekonomiska förutsättningar och att ungdomar generellt inte har något ÄLDRE INVÅNARE nuvarande boende som inbyte. Kommunens Invånarna i Simrishamns kommun har en två konstskolor vittnar om att det är stora hög medelålder och andelen äldre problem att hitta boende till studenter. beräknas att öka. Kommunens bostads- Generellt önskar konstskolornas studenter bestånd ska vara tillfredställande i alla livets ett mindre boende med låg hyra i centrala skeden och ge möjlighet för äldre att bo Simrishamn. enligt sina egna boendepreferenser. Enligt socialförvaltningen är trenden bland de EKONOMISKT SVAGA HUSHÅLL äldre att vilja bo kvar hemma så länge som För ekonomiskt svaga hushåll, inklusive möjligt.

ÅTGÄRDER VARFÖR/DÄRFÖR ANSVAR SAMARBETE NÄR

Samarbete för att lösa akuta För att underlätta för ekonomiskt SN Socialförvaltningen, Pågående, boenden för nyanlända, nyskilda svaga hushåll att hitta en bostad Simrishamns bostäder, kontinuerligt arbete med barn och andra bostadslösa snabbt kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen Aktivt följa forskning kring För att kunna möta framtida SPN Simrishamns bostäder och Pågående äldres boendesituation och behov hos kommunens äldre socialförvaltningen boendepreferenser invånare Utreda möjlighet till byggnation av För att underlätta för studenter Simbo Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021–2022 studentlägenheter att hitta boende i kommunen

SN - Socialnämnden SPN - Samhällsplaneringsnämnden Simbo - Simrishamns bostäder AB

28 GOD BEBYGGD MILJÖ OCH HÅLLBARHET

God bebyggd miljö är ett av de 16 i hållbarhetsfrågor, att kommunen är miljökvalitetsmål som riksdagen beslutade medveten om sina val och konsekvenserna av om. Målet syftar till att uppnå en hållbar dem. Ett exempel är ekosystemtjänster som utveckling i den byggda miljön där de har kommit att bli en allt större del inom ekologiska, sociala och ekonomiska fysisk planering. aspekterna vägs in. Utmaningen är att nå en hållbar stadsutveckling där alla kan hitta det Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd, de efterfrågar på bostadsmarknaden. ändå tar vi dem ofta för givna. Kopplat till boende är exempelvis närheten till När det gäller social hållbarhet är det tätortsnära parker och grönområden en viktigt att se till helheten. Ungdomar som tillgång för rekreation samtidigt som det har problem i skolan har exempelvis en gröna renar både luft och vatten. Andra ökad risk för arbetslöshet och utanförskap positiva egenskaper som ekosystemtjänster som kan leda till svårighetar att ta sig in på bidrar till är bland annat att reglera bostadsmarknaden. Att använda de resurser temperaturer, ta hand om nederbörd kommunen har för att fer ska kunna få eller samt att dämpa buller. För att bidra till återgå i ett ordnat boende är alltid en klok ekologisk hållbarhet är även ett riktat investering. arbete för biologisk mångfald av stor vikt. En anna viktig fråga är fortsatt arbete Människor blir allt mer medvetna om hur med hållbara vattentjänster för att hålla de ska bo, leva och verka för att bidra till nere vattenförbrukningen och dryga ut hållbarhet. För att kommunen ska kunna dricksvattenresurserna. visa sig attraktiv på detta område krävs givetvis att kommunen själv gör investeringar

ÅTGÄRDER VARFÖR/DÄRFÖR ANSVAR SAMARBETE NÄR

SOCIAL HÅLLBARHET Aktiviteter för människor Förebygga våld, missbruk och SN Socialförvaltningen, Pågående, som står utanför arbetslivet, andra sociala problem och barn- och kontinuerligt som unga, äldre, arbetslösa, därigenom minska risken för utbildningsförvaltningen arbete långtidssjukskrivna och problem som orsakar vräkning och kommunlednings- missbrukare kontoret EKONOMISK HÅLLBARHET Budgetrådgivning med öppen En ekonomi i balans ökar SN Socialförvaltningen, Pågående mottagning en gång i veckan möjligheten till en egen bostad kommunledningskontoret och samhällsbyggnads- förvaltningen EKOLOGISK HÅLLBARHET Sammanställa arkitektur- och För att ta till vara och utveckla SPN Samhällsbyggnads- Pågående, antagande kulturmiljöprogrammet, tillägg till kommunens kulturmiljöer samt förvaltningen och kultur- under 2021–2022 översiktsplanen arkitektur och fritidsförvaltningen Reducerad bygglovstaxa För att uppmuntra till klimatsmart BN Samhällsbyggnads- Pågående, för miljöhus, noll- eller byggande förvaltningen kontinuerligt arbete plusenergibyggnader Ta med vikten av ekosystemtjänster Arbeta med hållbarhet på ett SPN Samhällsbyggnads- Pågående, i planering för nya områden medvetet och innovativt sätt förvaltningen kontinuerligt arbete Ta fram en skötselplan för grön/blå För att främja biologisk SPN Samhällsbyggnads- Pågående LONA- struktur och tätortsnära natur mångfald förvaltningen projekt, färdigt 2022 Ta fram klimatanpassningsplanen, Identifera risker och sårbarheter SPN Alla förvaltningar Pågående, antagande tillägg till översiktsplanen kopplat till klimatförändringarna preliminärt år 2022

BN - Byggnadsnämnden 29 SN - Socialnämnden SPN - Samhällsplaneringsnämnden SAMMANSTÄLLD VARFÖR/DÄRFÖR ANSVAR SAMARBETE NÄR HANDLINGSPLAN ETT VARIERAT BOSTADSUTBUD OCH MÅNGSIDIGA BOSTÄDER

Ta fram fördjupningen av översiktsplanen för För att strategiskt utveckla bostadsbeståndet SPN Alla förvaltningar Pågående fram till Simrishamns stad i Simrishamn antagande, preliminärt år 2022 Sammanställa markpolicyn för Simrishamns kommun För att kunna föra en aktiv markpolitik som SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående fram till år 2022 främjar mångfald i bostadsbeståndet

Nätverk med fastighetsägare För att skapa samarbeten för ömsesidigt Simbo Berörda fastighetsägare och Pågående i projektet ”Årets kunskapsutbyte kommunledningskontoret stadskärna”

Marknadsföring av kommunala bostadstomter och olika För att öka attraktiviteten i kommunes SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående typer av utvecklingsprojekt inlandsbyar och attrahera intressenter

Planlägga för ferfamiljshus i inlandsbyarna och För att bredda bostadsbeståndet i SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående färdigställa planlagd mark inlandsbyarna

Analysera fyttkedjor för nybyggda lägenheter För att kartfägga fyttmönster och öka Simbo Samhällsbyggnadsförvaltningen Vid nybyggnation kunskapen kring fyttkedjor i kommunen

Riktad marknadsföring för att locka fritdsboende att För att öka antalet permanent boende KS Kommunledningskontoret och Pågående bosätta sig permanent i kommunen samhällsbyggnadsförvaltningen

Nybyggnation av hyreslägenheter i kvarteret ”Raketen” För att möta efterfrågan på mindre Simbo Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående, infyttning hyresrätter preliminärt under hösten 2021 Riktade markanvisningstävlingar för ett varierat utbud För att öka variationen i kommunens SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående av upplåtelseformer och boendeformer bostadsbestånd och bidra till värdeskapande och attraktiva bostäder

Ta fram en gemensam bostadsmarknadsanalys för För att skapa underlag till fortsatt Sösk Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021 sydöstra Skåne gemensamt arbete kopplat till bostäder

ATTRAKTIVA BOSTÄDER MED GOD TILLGÄNGLIGHET

Ge kunskap till fastighetsägare kring För att kunna visa justeringar som kan BN Samhällsbyggnadsförvaltningen Kontinuerligt arbete bostadsanpassning vid bygglovsansökan genomföras direkt istället för senare i ett bostadsanpassningstillägg

Ta fram infrastrukturplanen, ett tillägg till kommunens För att skapa förutsättningar för bättre SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående fram till år 2022 översiktsplan kommunikationer inom kommunen och till andra kommuner

Utveckla och arbeta med gemensamma strategier För att skapa bättre Sösk Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021 (i samarbete med Sjöbo, Tomelilla och Ystad) för kommunikationsmöjligheter infrastruktur

Aktiv medverkan i arbetet med framtagandet av För att synliggöra Simrishamns kommuns KS Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående fram till regionplanen tillgångar och utmaningar i den regionala antagande, preliminärt utvecklingen 2022 TILLGÅNG FÖR ALLA PÅ BOSTADSMARKNADEN

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, För att underlätta för ekonomiskt svaga SN Socialförvaltningen, Simrishamnsbostäder, Pågående, kontinuerligt nyskilda med barn och andra bostadslösa hushåll att hitta en bostad snabbt kommunledningskontoret och arbete samhällsbyggnadsförvaltningen

Aktivt följa forskning kring äldres boendesituation och För att kunna möta framtida behov hos SPN Simrishamnsbostäder och Pågående boendepreferenser kommunens äldre invånare socialförvaltningen

Utreda möjlighet till byggnation av studentlägenheter För att underlätta för studenter att hitta Simbo Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021–2022 boende i kommunen

GOD BEBYGGD MILJÖ OCH HÅLLBARHET

Aktiviteter för människor som står utanför arbetslivet, Förebygga våld, missbruk och andra SN Socialförvaltningen, barn- och Pågående, kontinuerligt som unga, äldre, arbetslösa, långtidssjukskrivna och sociala problem och därigenom minska utbildningsförvaltningen och arbete missbrukare risken för problem som orsakar vräkning kommunledningskontoret Budgetrådgivning med öppen mottagning en gång i En ekonomi i balans ökar möjligheten till en SN och KS Socialförvaltningen, Pågående veckan egen bostad Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanställa Arkitektur- och kulturmiljöprogrammet, För att ta till vara och utveckla kommunens SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- Pågående, antagande tillägg till översiktsplanen kulturmiljöer samt arkitektur och fritidsförvaltningen 2021–2022

Reducerad bygglovstaxa för miljöhus, noll- eller För att uppmuntra till klimatsmart byggande BN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående, kontinuerligt plusenergibyggnader (en- och tvåbostadshus) arbete

Ta med vikten av ekosystemtjänster i planering av nya Arbeta med hållbarhet på ett medvetet och SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående, kontinuerligt områden innovativt sätt arbete

Ta fram en skötselplan för grön/blå struktur och För att främja biologisk mångfald SPN Samhällsbyggnadsförvaltningen Pågående arbete, färdigt tätortsnära natur 2022

Ta fran Klimatanpassningsplanen, tillägg till Identifera risker och sårbarheter kopplat till SPN Alla förvaltningar Pågående fram till översiktsplanen klimatförändringarna antagande, preliminärt år 2022

BN - Byggnadsnämnden SN - Socialnämnden KS - Kommunstyrelsen SPN - Samhällsplaneringsnämnden 30 Simbo - Simrishamns bostäder AB Sösk - Sydöstra Skånes Samarbetskommitté NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN

INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN

I kommunen bor det sammanlagt strax över Medelåldern i kommunen är cirka 49 år 19 000 invånare varav drygt 6 500 bor i år för både män och kvinnor, vilket är den centralorten Simrishamn.1 Drygt en fjärde- fjärde högsta medelåldern för en kommun i del av invånarna bor på landsbygden med Sverige. Generellt så är medelåldern högre i många enfamiljshus och gårdar. Under kustbyarna och lägre i inlandsbyarna. sommaren fördubblas antalet invånare i Simrishamns kommun då en stor del av Simrishamns kommun har minst antal bostadsbeståndet består av fritidsboende. personer per hushåll av alla kommuner i Skåne, vilket kan förklaras av den höga Befolkningen har en tyngdpunkt på ålders- medelåldern. grupperna 50 år och uppåt jämfört med riket och andelen barn och unga vuxna är lägre till antalet jämfört med resten av Sverige.

VITABY ! ! KIVIK

2 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I SIMRISHAMN 2019

! SANKT OLOF

! VIK

SIMRISHAMN GÄRSNÄS ! ! Ö TOMMARP ! ! SIMRIS

BRANTEVIK ! HAMMENHÖG !

SKILLINGE ! BORRBY !

MEDELÅLDER I KOMMUNENS TÄTORTER ÅR 20153

! 44 - 46 år ! 47 - 49 år ! 50 - 54 år ! 55 - 59 år

HUSHÅLLSSTORLEK I SKÅNE 20184 MEDELÅLDER I SVERIGE 20195

KOMMUN Antal personer/ KOMMUN Medel- Hushåll ålder 1. Simrishamn 2,03 1. Borgholm 50,5 2. Ystad 2,09 2. Övertorneå 50,0 3. Lund 2,10 3. Överkalix 49,7 33. Staffanstorp 2,59 4 Simrishamn 49,4

1 Statistik från SCB 2020 2 Statisticon 2019 3 Skånedatabasen 2016 31 4 Länsstyrelsen Skåne 2019 5 SCB 2020 BEFOLKNINGSUTVECKLING

BEFOLKNINGSUTVECKLING I diagrammet till vänster redovisas SIMRISHAMNS KOMMUN 1980–20191 Simrishamns kommuns befolkningsutveckling mellan 1980 och 2019. Jämfört BEFOLKNINGSUTVECKLINGBEFOLKNINGSUS TVECCKLING I SISIMRISHAMNSMRISSHAMNNS med Skåne och riket så har kommunen KOKOMMUNMMUN 1980-201919800-20191 haft en svag demografsk utveckling. Befolkningsutvecklingen har till stor del varit negativ under den senaste 40-årsperioden förutom under 90-talet samt i samband med fyktingkrisen 2015. Mellan 1990 och 1991 byggdes det närmare 500 bostäder i kommunen och i början av 1990-talet var både barnafödandet och fyktingmottagandet högt. Kommunens minskade befolkning kan till stor del förklaras av det negativa födelse- nettot, men hejdas till del av ett positivt fyttnetto.

BEFOLKNINGSUTVECKLING I SIMRISHAMNS TÄTORTER 2000–20192

TÄTORT 2000 2005 2010 2015 2019 +/- Av tabellen till vänster framgår tätorternas BASKEMÖLLA 227 237 230 297 300 73 befolkningsutveckling under en tjugoårs- period. Centralorten Simrishamn samt BORRBY 934 947 930 975 994 60 inlandsorterna Gärsnäs, Sankt Olof och BRANTEVIK 463 451 409 380 364 - 119 Hammenhög har ökat mest sedan år 2000. Kustorten Kivik har minskat mest, GÄRSNÄS 954 955 1000 1088 1080 126 därnäst Brantevik. De tätorter som haft HAMMENHÖG 835 908 908 875 921 86 en negativ befolkningsutveckling har KIVIK 1044 1013 960 880 875 - 169 generellt en befolkning med högre medel- ålder, medan de tätorter som upplevt en SANKT OLOF 576 640 624 628 684 108 positiv befolkningsutveckling generellt SIMRISHAMN 6319 6546 6527 6542 6883 564 har en lägre medelålder (jmf. föregående karta över tätorternas medelålder, s. 31). SKILLINGE 890 841 859 835 944 54 Även andelen fritidsboende har betydelse VIK 282 264 319 310 344 62 för befolkningsutvecklingen i de olika VITABY 271 255 278 264 352 81 tätorterna. Ö:A TOMMARP 304 279 284 285 293 - 11 Ö:A VEMMERLÖV 186 184 189 234 234 48

1 Region Skåne, 2020 2 Statistik hämtat från SCB 32 BEFOLKNINGSPROGNOS

I Statisticons befolkningsprognos1 beräknas 40-talistgenerationen närmar sig även folkmängden i kommunen att minska en ålder över 80 år. Försörjningsbördan med 1 870 invånare mellan 2020 till från äldre (65+ år) kommer således öka i 2029. Flyttnettot förväntas bli neutralt, kommunen, tillika efterfrågan på bostäder med ungefär lika många infyttade som för denna åldersgrupp. utfyttade i kommunen. Den prognostiserade befolkningsminskningen beror till stor del Värt att notera är även att den stora barnkull på ett beräknat negativt födelsenetto, varav som föddes kring 1990 uppnår förvärvsaktiv den naturliga befolkminskningen förväntas och barnafödande ålder. Generellt fyttar minska befolkningen med i genomsnitt -160 detta segment av befolkningen från personer per år. större städer till boendemiljöer som är mer lämpliga för familjeliv. En andel kan Region Skånes befolkningsprognos2 sträcker tänkas fytta tillbaka till sin hemkommun, sig fram till 2028 och visar på en något exempelvis till Simrishamns kommun. mindre befolkningsminskning. Fram till 2028 beräknas Simrishamns kommun enligt Befolkningsprognoser ska alltid tolkas med den prognosen ha minskat antalet invånare viss försiktighet. Erfarenheten är att om det med 1 100 personer. byggs nya bostäder i Simrishamns kommun så fyttar nya invånare in. I kommunen Mot bakgrund av att den sydöstra del- pågår en utveckling av bostadsbeståndet regionen har den äldsta befolkningen med nybyggnation av bostäder i blandade i Skåne samt att Simrishamns kommun upplåtelseformer. Byggnationen av förväntas få en högre medelålder under bostäder möjliggör att nya invånare fyttar den kommande tjugoårsperioden, fnns till kommunen samt, förhoppningsvis, anledning att tro att andelen äldre i skapar fyttkedjor inom det befntliga kommunen kommer att öka. Den stora bostadsbeståndet.

ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 2020 OCH 20291

1 Statistik hämtad från Statisticon 33 2 Region Skåne 2017 FLYTTMÖNSTER

Mest in- och utfyttning bland invånarna i Enligt en undersökning av Graffman och kommunen sker i åldersgruppen mellan 20 Nordanalys har Simrishamns kommun ett och 30 år. Unga lämnar ofta Simrishamns starkt och positivt laddat varumärke, men i kommun som ett aktivt val för att söka sig en smal målgrupp. Det är främst äldre, som vidare till studier eller arbete. För unga söker en attraktiv pensionärsmiljö, som utgör infyttare verkar det motsatta gälla där den infyttande målgruppen. unga fyttar in av tillfälligheter som till exempel efter studier i väntan på jobb. En De som fyttar från kommunen fyttar främst undersökning gjord av Lunds Universitet på grund av studier eller nytt arbete, följt av visar att många unga som har lämnat bristande kommunikationer. Att arbeta för kommunen kan tänka sig att fytta tillbaka. åtgärder som relaterar till det funktionella vardagslivet skulle kunna locka målgrupper Bland den äldre befolkningen är som fyttar ut, till exempel unga vuxna och infyttningen som störst i åldersspannet barnfamiljer. Bättre kommunikationer inom mellan 60 och 70 år. Äldre fyttar främst regionen är en av de viktigare åtgärderna för till Simrishamn för hav, natur, lugn och en ökad befolkning i kommunen. attraktiv boendemiljö. Detta är också en grupp med en starkare betalningsförmåga, vilket krävs för fertalet av de nyproducerade lägenheterna i attraktiva lägen.

ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SIMRISHAMNS KOMMUN 2017-20191

60 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN

30 Antal

0 0 102030405060708090100 Ålder

Inflyttare Utflyttare

1 Statistik hämtad från Statisticon 34 BEFOLKNINGSTREND

CORONAPANDEMIN ÖKAT FLYTTNETTO

Kommunens demograf påverkas av Jämfört med 2019 så ökade fyttnettot i fera globala händelser. Under 2020 påverkades ålderskategorier under 2020. Bland barn demografn av coronapandemin som bidrog i åldrarna 0–10 år och bland vuxna 36–40 till ett ökat fokus på landsbygdens kvaliteter, år var ökningen markant, vilket visar på en varav invånarantalet i kommunen ökade med ökad infyttning av barnfamiljer. Även bland + 53 invånare. Befolkningsökningen bestod människor i yngre medelåldern syns en till stor del av ett positivt fyttnetto på över tydlig ökning i statistiken. + 220 personer, vilket betyder att fer fyttade till än från kommunen. Året innan var Under 2020 skedde även ett trendbrott då fyttnettot endast strax under + 10 personer. fer personer fyttaden till kommunenn från Skåne än tvärt om. Kommunen har generelltenerellt Lokala mäklare rapporterar om att ett ökat en hög infyttning från resterande län men tryck på bostäder med rekordpriser till följd. under 2020 var fyttnettot från andra ddelarelar Huspriserna ökade enligt mäklarfakta med av Sverige rekordhögt med + 163 invånare.nare. + 21 % under 2020. Mäklarna ser en trend av Resterande fyttnetto, 52 personer, bestodstod avav att fer barnfamiljer önskar att bosätta sig i infyttning från utlandet. kommunen samt ser en ökad efterfrågan på bostäder i målgruppen 55–65 år, vilket även syns i statistiken över kommunens fyttnetto.

+ 9 + 163

FLYTTNETTO EFTER ÅLDERSKATEGORI 2019 OCH 20201 FLYTTNETTO INOM LÄNET SAMT ANNAT LÄN 20201

Flyttnetto totalt 2020, + 224 invånare Flyttnetto totalt 2019, + 8 invånare

1 SCB 2021b 35 BREDBAND

Bredband är en förutsättning för att I kommunen fnns det tre människor i dagens samhälle ska kunna bredbandsleverantörer som erbjuder bo och verka där de vill. Med tillgång bredband i olika delområden. till ett väl utbyggt och väl fungerande bredband, underlättas och ges möjlighet Kommunfullmäktige beslöt under att ta del av bland annat arbete, studier, hösten 2020 att avsatta 10 miljoner i vård och kulturaktiviteter på distans, samt investeringsmedel till för fberutbyggnad att göra inköp via nätet. Detta kan vara en för resterande 5 % av kommunens invånare avgörande faktor för att en kommun som som fortfarande inte har tillgång till ska framstå som attraktiv för nyinfyttade, bredband. Investeringarna ska behandlas nya verksamheter och besökare. Under 2020 i budgetprocessen 2022–2024 och enligt blev hemarbete obligatoriskt inom många beslutet ska projektering omedelbart branscher på grund av coronapandemin och påbörjas för att upphandling ska kunna fera studier visar på att många människor ske under 2021 och för att utbyggnaden önskar att fortsätta med att arbeta hemifrån. ska starta under 2022. I slutet av 2020 Ett väl utbyggt bredband bidrar också till beviljades även delar av fberutbyggnaden miljövinster i form av minskad pendling med bredbandsbidrag av Länsstyrelsen Skåne. egen bil eller kollektivtrafk. Mobiltäckningen är generellt god inom Simrishamns kommun har satsat på kommunen, men det fnns några mindre bredbandsutbyggnaden och under 2020 områden där det kan krävas extra insatser. hade 95 procent av alla hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, i enlighet med regeringens mål.

36 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING

ARBETSMARKNAD UTBILDNING

I Simrishamns kommun är, som framgår av Simrishamns kommun har två attraktiva diagrammet nedan, vård och omsorg den gymnasieskolor samt två eftergymnasiala näringsgren där de festa förvärvsarbetan- konstskolor. I kommunen fnns även Campus de tjänar sitt uppehälle. Företagen inom Österlen som erbjuder utbildningar och tillverkning och handelssektorn har även en fortbildningar på högskole- och yrkeshög- framträdande roll i kommunens näringslivs- skolenivå samt kompetensutveckling på struktur. Hotell- och restaurangverksamhet olika nivåer. I ett regionalt perspektiv har och de kulturella och personliga tjänster är sydvästra Skåne generellt en högre utbildad näringsgrenar som på senare år upplevt stor befolkning. Simrishamns kommun befnner tillväxt av antalet sysselsatta, vilket hänger sig i ett regionalt mellanskikt gällande högre ihop med den ökande besöksnäringen. utbildning tre år eller längre, vilket framgår Simrishamns kommun är den enskilt av kartbilden nedan. största arbetsgivaren med cirka 1575 anställda under 2019, följt av Plastal, ANDEL AV BEFOLKNINGEN MED Praktikertjänst och Kiviks musteri. I kommu- MINST 3 ÅRS EFTERGYMNASIAL nen fnns endast en handfull större företag UTBILDNING, 20181 med fer än 100 anställda. I övrigt är närings- livet mycket differentierat med ett stort antal mindre företag som återfnns i många olika branscher. Nyföretagandet och kvinnors företagande är högt. Totalt fnns över 3 000 företag registrerade i Simrishamns kommun.

FÖRVÄRVSARBETANDE DAGBEFOLKNING (16+ ÅR) FÖRDELAT PÅ NÄRINGSGREN, 20181

1 Region Skåne 2020b 37 PENDLING

Människor behöver förfytta sig för att Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig tillgodose sina behov, sociala åtaganden förbindelse som knyter samman Österlen och personliga önskemål. Tillgång till en med Malmö- och Lundområdet. Vägen kvalifcerad arbetskraft är också av avgörande har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga betydelse. Näringslivet i sydöstra Skåne målpunkter längs vägen är Malmö, har problem att få tag i arbetskraft med Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, rätt kompetens och upplever att det beror Tomelilla och Simrishamn. Simrishamns på dåliga kommunikationer. Nuvarande kommun ser det som viktigt att se till trängsel på spåren och bristande punktlighet hela resan, varför det blir väsentligt med på Ystads- och Österlenbanan hämmar attraktiva gång- och cykelvägar, i och både företagens konkurrenskraft och mellan byarna, samt ”matartrafk” mellan utvecklingsmöjligheterna för den skånska byarna och till hållplatserna för Pågatåg/ arbetsmarknaden. expressbussar.

Satsningar på en förbättrad kollektivtrafk INFRASTRUKTURPLAN kan bidra till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad i Skåne, samt att minska Våren 2020 påbörjades arbetet att ta skillnaderna mellan mäns och kvinnors fram en infrastrukturplan i enlighet tillgång till arbetsmarknaden då kvinnor i med kommunfullmäktiges beslut i lägre grad än män har tillgång till bil. aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Infrastrukturplanen blir ett tematiskt tillägg TÅG- OCH BUSSTRAFIK till översiktsplanen och fördjupar och prioriterar kommunens ställningstaganden Under 2018 tog Region Skåne fram kring infrastruktur och blir vägledande en åtgärdsvalsstudie för Ystad- och för kommunens framtida arbete. Österlenbanan, det vill säga tågspåren Infrastrukturplanen planeras att antas i mellan Malmö–Ystad–Simrishamn. Syftet kommunfullmäktige under 2022. var att studera vilka åtgärder som behövs på kort, medellång och lång sikt för att utveckla tågbanan avseende robusthet, kortade restider och turtäthet. I enlighet med åtgärdsvalsstudien planeras ett mötesspår i Gärsnäs under 2021, detta för att göra banan mer robust och mindre störningskänslig. I åtgärdsvalsstudien fnns även förslag på dubbelspår på utvalda sträckor för att uppnå kortare restider samt för att möjliggöra att tågen kan trafkera banan mer obehindrat.

Förutom ett fungerande och kapacitets- starkt järnvägsnät som håller ihop regionen behövs en högklassig busstrafk, speciellt för de delar av Skåne som i dag saknar järnvägstrafk. Simrishamns kommun arbetar med ett framtida superbusskoncept i samarbete med Region Skåne, Trafkverket och berörda kommuner gällande stråken till Lund och Kristianstad. Konceptet kommer att göra resan både mer bekväm och snabbare vilket ökar möjligheten att fer resenärer väljer bussen framför bilen.

38 DAGLIG IN- OCH UTPENDLING Inpendling till Simrishamn 2018 och förändring i förhållande FRÅN OCH TILL SIMRISHAMNS till år 20001 KOMMUN, ÅR 2018 Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%) Tomelilla 712 101 16,5 Ystad 450 146 48,0 Det största antalet inpendlare till Malmö 121 71 142,0 Simrishamn åkte under 2018 från Tomelilla, Sjöbo 118 51 76,1 712 pendlare, vilket är en ökning med Kristianstad 117 55 88,7 16,5 % sedan år 2000. Den största föränd- ringen i antalet pendlare skedde från Ystad, Lund 53 -1 -1,9 med en ökning med 146 personer. Den Stockholm 33 16 94,1 största procentuella ökningen stod Skurup 32 18 128,6 pendlarna från Malmö för, med en ökning Övriga 336 185 122,5 med 142 % jämfört med år 2000. Totalt 1 972 642 48,3

Det största antalet utpendlare från Simrishamn åkte under 2018 till Ystad, Utpendling från Simrishamn 2018 och förändring i 1 756 pendlare, vilket är en ökning med förhållande till år 2000 +72,2 % sedan år 2000. Ystad är också den Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%) ort till vilken antalet människor, som pend- Ystad 756 317 72,2 lar, har ökat mest mellan 2000 och 2018. Tomelilla 563 121 27,4 Procentuellt sett stod Skurup för den största Malmö 346 144 71,3 ökningen av utpendlare. Antalet pendlare Kristianstad 246 50 25,2 som arbetar i Stockholm har däremot minskat sedan år 2000. Lund 151 24 18,9 Sjöbo 96 40 71,4 Generellt så har antalet pendlare ökat med Stockholm 72 -10 -12,2 48,3 % för inpendlare och 40,6 % för ut- Göteborg 35 18 105,9 pendlare mellan år 2000 till 2018. Skurup 30 16 114,3 Öresundsreg. (DK)* 25 13 108,3 Landskrona 24 9 60,0 Hässleholm 22 2 10,0 Övriga 319 32 11,1 Totalt 2 528 776 40,6

* data för Öresundspendling avser år 2015.

HELSINGBORG KRISTIANSTAD

INPENDLARE 1972 UTPENDLARE 2528

LUND VÄG 11 MEST FREKVENTA MALMÖ SJÖBO PENDLINGSDESTINATIONER2

2 Pilarnas storleksordning visar på den ungefärliga relationen mellan in- och TOMELILLA SIMRISHAMN utpendling för respektive destination (t.ex. större pil till Kristianstad från SKURUP Simrishamn visar större utpendling snarare än inpendling från den senare till den förra). 1 Region Skåne 2020b

YSTAD

39 DAGENS BOSTADSSITUATION

Under 2018 bestod bostadsbeståndet av Planberedskapen i kommunen är god och sammanlagt 10 176 bostäder, varav småhusen ligger på mer än 800 byggrätter. Dock är den står för cirka 2/3 av den totala mängden höga planberedskapen något missvisande då bostäder. I kommunen är äganderätter den många av tomterna inte bebyggts under lång vanligaste upplåtelseformen, cirka 60 % av tid. Till största del omfattas planberedskapen bostadsbeståndet består av äganderätter. av villor, vilket inte motsvarar behovet på Mellan 2014 och 2018 byggdes 208 bostäder i ferbostadshus. Andelen fritidsboenden är hög: kommunen och i genomsnitt har det byggts 51 cirka 44 % av bostadsbeståndet i kommunen bostäder per år under de senaste tio åren. består av fritidshus.

HUSTYPER UPPLÅTELSEFORMER FÖRDELNING PERMANENT- 20181 20181 OCH FRITIDSBOENDE2

4% 10% 1% 27% 68% 31% 59% 44% 56%

Småhus, 6941 st Äganderätt, 5994 st Fritidsboende, 4450 st Flerbostadshus, 2788, st Hyresrätt, 3164 st Permanent boende, 5726 st Specialbostäder, 370 st Bostadsrätt, 1018 st Övriga hus, 77st

BOSTADSBESTÅNDETS TILLKOMSTPERIODER 1991–20181

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

1 Region Skåne 2020b 2 Länsstyrelsen 2019 40 ANTAL NYPRODUCERADE BOSTÄDER EFTER HUSTYP 1991-20181

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

SÄRSKILT BOENDE LSS-BOENDE

Att bo i särskilt boende innebär omvårdnad Ett LSS-boende är en insats enligt LSS och service dygnet runt. För att bo i (lagen om stöd och service till vissa särskilt boende behöver du ha ett stort funktionshindrade). Det innebär att behov av omvårdnad och service som inte bostaden är anpassad för personer med kan tillgodoses av hemtjänst i det egna fysiska eller psykiska funktionsvariationer. hemmet. I Simrishamns kommun fnns det Boendet kan vara ett gruppboende, en särskilda boenden i Simrishamn, Skillinge, servicebostad eller en annan särskilt Hammenhög, Borrby, Sankt Olof och i Kivik. anpassad bostad. Målet är att människor Sammanlagt fnns det 271 lägenheter på med funktionsvariationer ska kunna leva särskilt boende i kommunen. och bo så likt andra människor som möjligt. I kommunen fnns det sammanlagt åtta TRYGGHETSBOENDE LSS-boenden och de är lokaliserade i Simrishamn och i Gärsnäs. I en trygghetsbostad kan personer över 70 år bo självständigt med närhet till service och i gemenskap med andra. Trygghetsboenden är vanliga lägenheter där det fnns gemensamhetslokal samt en värdinna en viss tid i veckan. I kommunen fnns det två trygghetsboenden: Joneberg Merhem i Simrishamn och Lyckan i Gärsnäs.

1 Region Skåne, 2020b

41 FRITIDSBOENDE

Simrishamns kommun har en hög andel Efterfrågan på fritidshus är hög och i en fritidshus jämfört med andra kommuner i nationell undersökning gjord på uppdrag av Skåne, endast Båstad har fer fritidshus per SBAB rankas Österlen på fjärde plats i Sverige 1 000 invånare. Antalet fritidshus har under gällande var människor helst önskar att ha ett de senaste 20 åren ökat med cirka 1 600 fritidshus efter Gotland, Stockholms skärgård fastigheter och ökningen består av både och Öland.4 nybyggnation och konvertering av permanent boende till fritidsboende. FÖRDELNING PERMANENT BOENDE/ 1 FRITIDSBOENDE Den höga andelen fritidshus har en stor positiv inverkan på exempelvis handeln i kommunen, men skapar utmaningar på grund av minskade skatteintäkter, ojämn vattenförbrukning under året och minskat underlag för service vid lågsäsong. Andelen 44% 56% fritidshus varierar i kommunens olika delar, men generellt är andelen fritidshus högre i kustbyarna, jämfört med inlandsbyarna.

Fritidsboende, 4450 st Permanent boende, 5726 st ANTAL FRITIDSBOENDEN I KOMMUNEN MELLAN 1998–20192

ANTAL FRITIDSHUS PER 1000 INVÅNARE3

KOMMUN FRITIDSHUS FRITIDSHUS PER 1000 ANTAL INVÅNARE 1 Båstad 4774 319 2 Simrishamn 4450 231 3 Örkelljunga 1263 124 4 Tomelilla 1286 95 5 Höganäs 2011 76

1 Region Skåne 2020b 2 Evidens 2020 3 Länsstyrelsen Skåne 2019 4 SBAB 2020 42 HUSHÅLLENS EKONOMI

MEDIANINKOMST EKONOMINS PÅVERKAN

I kommunen är medianinkomsten något I Region Skånes rapport ”Bostadsglappet lägre än snittet för Skåne samt något lägre än i Skåne” presenteras inkomstkrav för snittet för riket. Medianinkomsten för män ensamstående och sammanboende är cirka 289 000 kr och medianinkomsten hushåll i kommunen uppdelat efter för kvinnor är cirka 219 000 kr. Kvinnor i upplåtelseform samt prisnivå. Statistiken kommunen tjänar cirka 70 000 kr mindre är uppdelad efter två rum och kök (2 Rok) än män per år, vilket innebär att den för ensamboende och tre rum och kök (3 förvärvsarbetade inkomsten för kvinnor är RoK) för sammanboende. Om man jämför ungefär 3/4 av männens inkomst. medianinkomsten för kvinnor och män med statistiken för inkomstkrav så blir det Enligt Region Skånes rapport ”Mångfald i tydligt att kvinnor har sämre förutsättningar Skåne” kan löneskillnaden mellan kvinnor på bostadsmarknaden. Enligt statistiken har och män till stor del förklaras av att kvinnor kvinnor inte samma möjlighet att efterfråga och män ofta arbetar inom olika sektorer, bostadsrätter i samma utsträckning som i olika yrken och har olika positioner i män, samt att kvinnor generellt har svårt arbetslivet. Mäns arbete värderas generellt att nå upp till inkomstkraven för nybyggda högre och löneskillnaden mellan könen lägenheter. minskar långsamt. Skillnaden i inkomst mellan män och kvinnor fnns även på EKONOMISK UTMANING regional och nationell nivå. I kommunen är medianinkomsten något lägre än snittet för Skåne samtidigt som hyresnivåerna och småhuspriserna är högre jämfört med Skånes snitt. Den ekonomiska MEDIANINKOMST I KOMMUNEN ekvationen blir en utmaning för invånare (20+ ÅR), 20191 som försöker ta sig in på bostadsmarknaden samt för ekonomiskt svaga hushåll.

INKOMSTKRAV HYRESRÄTT OCH BOSTADSRÄTT I KOMMUNEN20202 219 032 kr 288 591 kr 251 352 kr

medel nybyggd lågpris medel nybyggd

Medianinkomst, kvinnor Hyresrätt singel, 2 RoK Bostadsrätt singel, 2 RoK Medianinkomst, män Hyresrätt sambo, 3 RoK Bostadsrätt sambo, 3 RoK Medianinkomst, sammanlagt

1 SCB 2021a 2 Region Skåne och Byggföretagen 2020

43 PRISUTVECKLING

PRISER FÖR SMÅHUS OCH 2019 och 2020 har fer bostadsrätter BOSTADSRÄTTER producerats, vilket troligtvis kommer att öka kvadratmeterpriset för bostadsrätter i Simrishamn är en attraktiv boende- och statistiken. besökskommun med högre bostadspriser jämfört med de festa kommuner i Skåne. HYRESSÄTTNING Främst kvadratmeterpriset för småhus är högt och i liknande prisklass som Ystad För hyreslägenheter är medelpriserna i och stora delar av kustkommunerna i Simrishamn högst av alla kommuner i västra Skåne. Priserna för bostadsrätter i östra Skåne och sjätte högst sett till hela kommunen var under 2018 betydligt lägre länet. Lägst hyra i Hyresgästföreningens jämfört med priserna för småhus. Detta undersökning har Tomelilla, där den kan ha fera orsaker, exempelvis ett mindre genomsnittliga hyran var 1 470 kr billigare och äldre bestånd av bostadsrätter samt att än genomsnittshyran i Simrishamns fritidsboende inte efterfrågar bostadsrätter kommun. i samma utsträckning som småhus. Under

PRIS FÖR SMÅHUS 2018, KR/KVM1 PRIS FÖR BOSTADSRÄTTER 2018, KR/KVM1

MEDELHYRA PER KOMMUN 20192

KOMMUN MÅNADSHYRA MÅNADSHYRA PRIS/KVM PRIS 70 KVM 1 Lomma 107 kr 7490 kr 2 Malmö 106 kr 7420 kr 3 Helsingborg 105 kr 7350 kr 4 Staffanstorp 101 kr 7070 kr 5 Lund 99 kr 6930 kr 6 Simrishamn 97 kr 6790 kr 33 Tomelilla 76 kr 5320 kr

1 Region Skåne och Sveriges Byggindustrier 2020 2 Hyresgästföreningen (SCB) 2019

44 REGIONAL BOSTADSUTVECKLING

ÖKANDE BEFOLKNING FRAMTIDA BOSTADSBEHOV

Region Skånes årliga rapport ”Hur I rapporten ”Bostadsbehov, planeringsläge har det gått för Skåne” visar att Skånes och bostadsbyggande i Skånes kommuner befolkning fortsätter att växa och ökade 2015” har Länsstyrelsen Skåne beräknat med 15 663 personer under 2019, vilket behovet av nya bostäder i länets kommuner ger en årlig befolkningsökning på 1,1 %. fram till år 2030. I rapporten ställs Befolkningsökningen berodde till stor det beräknade bostadsbehovet mot del på ett positivt utrikes fyttnetto, vilket kommunernas planeringsförutsättningar. För är en konsekvens av den stora mängden hela Skåne bedöms bostadsbehovet uppgå människor som sökte asyl under hösten till 6 645 bostäder per år (räknat genom 2015. Sammanlagt ökade Skånes befolkning hushållskvoter) eller 7 234 bostäder per år till 1 388 827 invånare under 2019 och fram (räknat genom personer per hushåll). till år 2028 förväntas Skånes befolkning att öka med ytterligare cirka 100 000 invånare. MARKNADSDJUP I SKÅNE

NYBYGGNATION I SKÅNE I Region Skånes rapport ”Modell för bostadsefterfrågan” presenteras efterfrågan Varje år producerar Länsstyrelsen Skåne en och marknadsdjup för bostäder i Skåne. analys över bostadsmarknaden i Skåne och Med marknadsdjup menas antalet bostäder rapporten ”Regional bostadsmarknadsanalys som hushållen vill och har möjlighet 2020” visar att det under 2019 byggdes att efterfråga. Enligt beräkningen är 9 155 nya bostäder i Skåne. Trots att marknadsdjupet för bostäder i Skåne det byggdes rekordmånga nya bostäder 5 900 bostäder, medan behovet av nya under året, konstaterar rapporten att bostäder är högre och ligger omkring 6 100 det fortfarande återstår fera utmaningar bostäder. Det betyder att den demografska gällande bostadsförsörjning. utvecklingen medför ett högre behov än vad hushållen har råd att efterfråga. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att stärka det regionala perspektivet i kommunernas bostadsförsörjningsarbete. I rapporten ”Bostadsförsörjning mer än bara bostadsbyggande från 2018”, har länsstyrelsen listat en rad framgångsfaktorer NYBYGGDA LÄGENHETER 20191 för att kommunen ska åstadkomma ett så bra arbete med bostadsförsörjning som möjligt: r Politisk vilja r Förvaltningsövergripande analyser r Intern samverkan mellan förvaltningarna och politik i att lösa hur-frågorna r Resurser och kompetens r Samverkan mellan kommunerna inom bostadsmarknadsregionen/delregionen

1 Länstyrelsen Skåne 2020 45 ORDLISTA

ORDLISTA

Bostadshus Byggnad som huvudsakligen innehåller en eller fera bostäder.1 Byggrätt Rättighet knuten till en fastighet att enligt gällande detaljplan uppföra eller bygga till en byggnad.1 Detaljplan Plan genom vilken samhället, efter prövning av vad som är lämpligt, styr hur mark får användas och vilka byggnader och anläggningar som får fnnas.1 Flerfamiljshus Byggnad med lägenheter för fera hushåll.1 Flerbostadshus Se ferfamiljshus.1 Flyttnetto Antalet infyttade minus antalet utfuttade. 3 Fritidshus Hus som man bor i under semestern och annan fritid.1 Marknadsdjup Hushållens förmåga att utifrån sina inkomster och tillgångar efterfråga bostäder. 5 Radhus Benämning på varje enskilt hus i en rad av tre eller fera med direkt sammanbyggda småhus.1 LSS-boende Ett LSS-boende är en insats enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Det innebär att bostaden är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsvariationer.2 Kooperativa hyresrätter Upplåtelseform för en bostad som innebär att en kooperativ hyresgästförening hyr ut lägenheter till medlemmarna i föreningen.1 Negativt födelsenetto När invånarantalet minskar på grund av fer dödsfall än födslar.3 Planberedskap Sammanställning av obebyggda fastigheter i detaljplan som möjliggör bostäder.4

Småhus Friliggande hus med en eller två bostäder, radhus eller kedjehus.1

Särskilt boende En behovsprövad boendeform enligt socialtjänstlagen.2 Trygghetsboende Vanliga lägenheter för personer över 70 år där det fnns gemensamhetslokal samt en värdinna en viss tid i veckan.4

1 Nationalencyklopedin 2 Boverket 3 Statisticon 4 Simrishamns kommun 5 Region Skåne och byggföretagen

46 KÄLLOR

NATIONELLA OCH REGIONALA DOKUMENT

Region Skåne och Sveriges Byggindustrier (2019) Modell för bostadsefterfrågan i Skåne Region Skåne (2020a) Regional utvecklingsstrategi – Det öppna Skåne Region Skåne (2018) Skånes befolkningsprognos år 2018–2027 Region Skåne (2013) Strategier för det ferkärniga Skåne Tillväxtanalys (2014) Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? – En forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet

STATISTIK OCH ANALYS

Boverket (2019) Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2019 Boverket (2018) Regionala byggbehovsräkningar 2018–2027 Dagens industri (2020) Efter corona krisen – Fler vill jobba hemifrån Evidens (2021) Bostadsmarknaden för äldre – Rörlighet, preferenser och betalningsvilja Graffman företagsledning & utveckling AB och NordAnalys AB (u.å.) Analys av in- och utfyttning – Simrishamns kommun Hyresgästföreningen (2019) Medelhyra per kommun Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfyttning, Simrishamns kommun 2013, Statistiska institutionen, Lunds universitet, 2013 Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfyttningsundersökning, Simrishamns kommun 2013 – En jämförelse med 2011, Statistiska institutionen, Lunds universitet Länsstyrelsen Skåne (2020) Regional bostadsmarknadsanalys för Skåne 2020 Länsstyrelsen Skåne (2019) Regional bostadsmarknadsanalys för Skåne 2019 Länsstyrelsen Skåne (2017) Omvärldsanalys Länsstyrelsen Skåne (2015) Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner Region Skåne (2020b) Näringsliv och arbetsmarknad i Simrishamn Region Skåne och Byggföretagen (2020) Bostadsglappet i Skåne Region Skåne (2016) Mångfald i Skåne SBAB (2020) Var skulle du helst vilja ha ditt fritidshus? SCB (2021a) Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och 2017–2019. Medianinkomt i 2019 års priser SCB (2021b) Folkmängd i riket, län och kommun 31 december och befolkningsförändringar 2020 SCB (2020a) Kommuner med högst och lägst medelålder, 2019-12-31 jämfört med 2018-12-31 SCB (2020b) Befolkningsstatistik första halvåret 2020 SKR (2018) Vägval för framtiden 3 Statisticon (2019) Befolkningsprognos 2020–2029 Simrishamns kommun – trendbaserad framskrivning

KOMMUNENS EGNA HANDLINGAR OCH DOKUMENT

Simrishamns kommun (2019) Riktlinjer för markanvisningar Simrishamns kommun (2017) Riktlinjer för exploateringsavtal Simrishamn kommun (2015) Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun Simrishamn kommun (2015) Handlingsplan för hållbar infyttning

47 48