Arkeologisk undersökning 2017

Tommarp 3:1 NYBYGGNATION

RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län.

Österlenarkeologi Rapport 2017:17

Lars Jönsson

Arkeologisk undersökning 2017

Tommarp 3:1 NYBYGGNATION

RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län.

Österlenarkeologi Lars Jönsson Trädgårdsgatan 46 271 34 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: [email protected] Webb: www.osterlenarkeologi.se

Arkeologisk undersökning 2017 Tommarp 3:1 Nybyggnation RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län.

Österlenarkeologi Rapport 2017:17

Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakt 1 inom fastigheten Tommarp 3:1 i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1). Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.

© Österlenarkeologi 2017

Innehåll

Undersökningens bakgrund och resultat 7 Läge och topografi 7 Historik – Den medeltida staden Tommarp 8 Undersökningsresultat 10 Utvärdering 11

Referenser 12 Litteratur 12

Tekniska och administrativa uppgifter 13

Figur 1. Skåne med platsen för Östra Tommarp i sydöstra Skåne markerad med en röd prick.

Figur 2. Området kring Östra Tommarp. Platsen för undersökningen är markerad med en röd stjärna.

6 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17

Undersökningens bakgrund och resultat

Med anledning av uppförandet av en tillbyggnad till ett befintligt hus samt ett förråd inom fastigheten Tommarp 3:1, i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1), har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. I samband med en arkeologisk förundersökning år 2010 framkom i ett schakt, omedelbart norr om fastigheten Tommarp 3:1, arkeolo- giska lämningar i form av kulturlager, en förmodad brunn och syllstenar. Vid samma undersökning, ca 20 meter öster om fastigheten, framkom en stenläggning som möjligtvis kan vara en del av en äldre väg strax utanför den medeltida staden (Jönsson 2011b). Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. 431–19540–2017).

LÄGE OCH TOPOGRAFI Östra Tommarp är en ort i Simrishamns kommun i sydöstra Skåne, ca 8 km väster om och 3 km öster om stationssamhället Gärsnäs. Orten är belägen i en mjukt kuperad fullåkersbygd invid en krök av Tommarpsån. Idag är Östra Tommarp ett mindre samhälle, där två bebyggelse- områden kan urskiljas; den gamla kyrkbyn och stationssamhället. Stationssamhället uppkom i samband med dragningen av järnvägs- sträckan Tomelilla-Simrishamn 1882 (Gustavsson u.å.). Den södra delen av samhället, dvs. den gamla kyrkbyn, utgör även platsen för staden Tumathorp och byn Tommarp såsom den återspeglas på lantmäterikartan från 1795.

Figur 3. Storskifteskartan över Tommarp från 1795. Renritad av Elisabeth Essen, RAÄ UV Stockholm. På kartan anas det medeltida gatunätet i staden Tumathorp Platsen för undersökningen är markerad med en pil.

ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 7

Figur 4. Platsen för den arkeologiska undersökningen i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1) är markerad med en röd stjärna. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS).

HISTORIK – DEN MEDELTIDA STADEN TOMMARP

Kungalevet Invid en krök av Tommarpsån etablerade den danske kungen Sven Estridsen vid mitten av 1000-talet en kungsgård. Därmed fick Tommarp betydelse som kunglig centralort, ett kungalev. Kungalev utgörs av egendomar som tillhör det kungliga ämbetet, och de anses ha utgjort den grundläggande enheten i den kungliga maktapparaten. Kungalevet Tumathorp uppkommer troligtvis i samband med den danske kungens expansionsintressen österut. Både kulturlager och fynd från de arkeologiska undersökningarna i Tommarp visar att den äldsta bebyggelsen, i form av både långhus och grophus, haft en ganska jämn spridning på platsen. Detta tyder på att i princip hela det medeltida stadsområdet togs i anspråk relativt omgående. På kungs- gården har det sannolikt funnits ett myntverk, något som fyndet av tre mynt med Tumathorp präglade på antyder. Mynten är slagna under tre danska kungar: Sven Estridsen (1047-1074), Harald Hein (1074- 1080) och Knut den helige (1080-1086) (Jönsson 2011a, s. 49ff).

Klostret i staden Omkring 1155 sker en radikal förändring på platsen för kungsgården. Då börjar premonstratenserklostret byggas, troligen på initiativ av ärkebiskop Eskil. År 1161 utfärdar Valdemar I ett privilegiebrev för klostret, varvid han tillför detta två kyrkor i staden och fem kvarnar i ån. Det materiella underlaget för klostret är således i huvudsak av kungligt ursprung. Före år 1443 var endast klosterkyrkan belagd i urkunderna, men i ett dokument från detta år omnämns refektoriet (matsalen), dormitoriet (sovsalen), de enskilda munkcellerna, fängelset samt kapitelsalen (Jönsson 2011a, s. 61ff). I klostrets urkunder nämns även ett antal altare i klosterkyrkan. Mycket tyder på att klostret

8 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17

byggdes enligt den ideala klosterplanen, dvs. som en fyrlängad, sluten anläggning (Jönsson 2011a, s. 58ff). Detta har även bekräftats vid arkeologiska undersökningar av klostret (Jönsson & Wallebom 2011). Den händelse som lade grunden till klostrets svårigheter under den senare delen av medeltiden var branden som drabbade klostret runt år 1300. Brandens ekonomiska konsekvenser för klostret nämns ett flertal gånger i de skriftliga källorna under 1300- och 1400-talen. I ett brev från år 1529 påpekar konung Frederik I ett antal fel och lydnadsbrott som klosterabboten har begått. På grund av detta berövas han sitt ämbete, och klostret förlänas i stället på livstid åt kungens sekreterare, Morten Krabbe. År 1540 bortförlänades Tommarps kloster till riddaren och riksrådet Mogens Gyldenstierne (till Iversnæs) (Jönsson 2011a, s. 75ff).

Staden under perioden ca 1200–1500 I ett område i den norra delen av staden anlades under 1200-talet ett antal öppna gropugnar, vilka bl. a. användes för järnutvinning och bearbetning av järn. Gropugnarna innehöll rikligt med slagg och ett antal små tunna järnstycken med oval form, s.k. ämnesjärn. Smidesjärnet var sannolikt avsedda för distribution till smedjor. Ämnesjärnet visar att man under 1200- och 1300-talen sysslat med järnhantering i stor skala i Tommarp. Det standardiserade smidesjärnet är kanske den produkt som lade grunden till stadens storhetsperiod under högmedeltiden (Jönsson 2011a, s. 85). Det arkeologiska källmaterialet visar ganska tydligt att bebyggelsen haft sin största utbredning under stadens äldsta period. Under stadens storhetstid minskar stadens bebyggelse något i omfattning. Mycket talar för att bebyggelsen i Tommarp under högmedeltiden framför allt bestått av korsvirkeshus (Jönsson 2011a, s. 88). I ett av riddaren Børge Thorkilsen (Bing) till Gladsax upprättat testamente från år 1344 nämns borgerskapet i staden Tommarp och deras sigill. Notisen om stadssigillet är det äldsta skriftliga belägget för Tommarp som stad. Det äldsta kända stadsprivilegiet existerar först år 1414. Från 1400- och 1500-talen finns ett antal urkunder som har undertecknats av både borgmästare, rådmän, byfogde och borgare i staden. Arkeologiska undersökningar inne på nuvarande kyrkogården visar att det funnits byggnader av sten nordväst om kyrkan. Bl.a. framkom en murad källare med grunden efter ett intilliggande hus. Huset kan vara resterna efter rådhuset i staden, vilket bekräftas av husets placering mellan kyrkan och torget. Fyndmaterialet i källaren tyder på att huset har använts under 1400- och 1500-talen. Arkeologiska undersökningar har visat att stadens torg låg väster om kyrkan och kyrkogården och norr om klostret (Jönsson 2011a, s. 91f).

Stadens förvandling till by Tommarps tillbakagång från slutet av 1300-talet berodde delvis på Simrishamns ökade betydelse som en viktig hamn och handelsplats för Hansan. Stadens stagnering stod även i nära förbindelse med klostrets tillbakagång. Redan omkring år 1520 förelåg ett beslut om att stadsprivilegierna för Tumathorp skulle dras in. Detta beslut verkställdes dock inte. På Christian III:s resa i Skåne år 1537 beslutades slutligen att Tommarp skulle sättas på landgille. Detta innebar att Tommarp förlorade sina stadsprivilegier, och samtidigt tappade även köpmännen och handelsmännen rätten att bedriva köpenskap i staden (Jönsson 2011a, s. 93f).

ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 9

Figur 5. Schakten inom fastigheten Tommarp 3:1 i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1). Schakten är markerade med röda heldragna linjer.

UNDERSÖKNINGSRESULTAT Vid undersökningen inom fastigheten Tommarp 3:1 grävdes två schakt (schakt 1 och 2). Det ena schaktet (schakt 1) grävdes inför en tillbyggnad av den befintliga bostaden i den norra delen av fastigheten, medan det andra schaktet (schakt 2) grävdes inför en byggnation av ett förråd i den södra delen av fastigheten.

Schakt 1 Schaktet var 7,5x5,2 meter stort (39 m2) och 0,5 meter djupt. I schaktet fanns endast ett matjordsliknande lager. I lagret fanns en liten slipsten, några skärvor av godstypen yngre rödgods, enstaka skärvor fajans, fyra hela glasflaskor (ättiksflaskor), järnbeslag, en potta av emalj samt tegelkross. Samtliga fynd kan dateras till 1700– 1900-tal. Inga av fynden tillvaratogs.

Figur 6. En liten slipsten som framkom i matjorden i schakt 1. Slipstenen tillvaratogs ej. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.

Figur 7. Schakt 1 invid den befintliga

bostaden på fastigheten Tommarp 3:1.

Foto från norr. Foto: Lars Jönsson,

Österlenarkeologi.

10 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17

Figur 8. Schakt 2 grävdes inför byggnationen av ett förråd på fastigheten Tommarp

3:1. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.

Schakt 2 Det andra schaktet var 8x4 meter stort (32 m2) och 0,40 meter djupt. Liksom i schakt 1 fanns det endast matjord ända ner till botten. I lagret fanns mycket rötter från närbelägna träd. I syfte att klarlägga tjockleken på matjordslagret grävdes en mindre grop i detta. Matjordslagret, eventuellt inklusive en äldre markhorisont, fortsatte dock ytterligare minst 0,40 meter ner utan att det naturliga underlaget framkom. Detta innebär att det finns minst 0,8 meter matjord på den delen av fastigheten som undersöktes. Då åkern öster om fastigheten synbarligen ligger lägre än trädgården, är det rimligt att tänka sig att matjorden har påfört vid något tillfälle. Kanske har detta gjorts i syfte att ”täcka över” de arkeologiska lämningarna.

UTVÄRDERING Det kan således konstateras att nybyggnationerna kommer att byggas på matjordslagret, vilket innebär att det under tillbyggnaden och förrådet kan finnas bevarade arkeologiska lämningar. Om nybygg- nationerna i framtiden kommer att rivas, och det blir aktuellt med andra exploateringar inom området, bör dessa stå under antikvarisk kontroll. Likaledes bör fornlämningen Östra Tommarp 25:1, staden Tommarps medeltida bebyggelseområde, även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll.

ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 11

Referenser

LITTERATUR Gustavsson, Karin u.å. Byggnader och miljöer på Österlen. Tommarp. Rapport Simrishamns kommun. Jönsson, L. 2011a. Tommarp – Kunglig produktionsort och klosterstad. Lund Studies in Historical Archaeology 13. Licentiatavhandling i Historisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Jönsson, L. 2011b. Fjärrvärme i Östra Tommarp. Arkeologisk förundersökning år 2010. Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2011:5. Kristianstad. Jönsson, L. & Wallebom, U. 2011. Premonstratenserklostret i Östra Tommarp. Arkeologisk forskningsundersökning år 2005. University Of Lund. Institute of Archaeology and Ancient History. Report Series No. 98. Lund.

12 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17

Tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens diarienummer ...... 431–19540–2017 Österlenarkeologis diarienummer ...... ÖA 170016 Arkivnummer ...... ÖA 170016

Län ...... Skåne Kommun ...... Simrishamn Socken/stad ...... Östra Tommarp Fastighet ...... Tommarp 3:1 RAÄ-nummer ...... Östra Tommarp 25:1

Ekonomiska kartans blad ...... 2E1a SV (RT90) Koordinatsystem ...... SWEREF 99 TM N koordinat ...... 6154585 E koordinat ...... 451929 M ö.h...... 35

Fältarbetstid ...... 2017-11-16 Antal arbetsdagar fält ...... 1 Antal arkeologtimmar fält ...... 3

Exploateringsyta ...... 71 m2 Undersökt yta ...... 71 m2

Platschef ...... Lars Jönsson Personal ...... Lars Jönsson Uppdragsgivare ...... Stefan Byström

LUHMnr: ...... Fynd: ...... Dokumentationsmaterial: ...... A4-ritning, minnesanteckningar samt digitala foton

Kostnader, arkeologi Administration: ...... 650 kr Fältarbete: ...... 1 950 kr Rapport: ...... 2 600 kr Körersättning: ...... 240 kr Layout och tryck av rapport: ...... 800 kr Summa: ...... 6 240 kr

ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 13

14 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17

Österlenarkeologi Rapporter 2017

1. Väster om Ängakåsen, . Bredband. RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll 2016. Lars Jönsson. 2. . Utbyggnad av VA-nätet. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning år 2016. Lars Jönsson. 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år 2016. Lars Jönsson. 4. Mellby 3:145, Kivik. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning år 2015. Lars Jönsson. 5. Mejeriet 7, Ystad. Ny detaljplan. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning år 2017. Lars Jönsson. 6. Munka Tågarp 26:1. Enfamiljshus. RAÄ Tosterup 5:1 och 31:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017. Lars Jönsson. 7. Hagestad 15:4 m fl. Förstärkning av elnätet. RAÄ Löderup 27:1, Löderups socken i Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Lars Jönsson. 8. Gärarp 20:8, Gärarps bytomt. Nybyggnation. RAÄ Tosterup 43:1, Tosterups socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017. Lars Jönsson. 9. Fastigheten Simrishamn 3:1, Skansenområdet, område A, Simrishamn. Nybyggnation RAÄ Simrishamn 48, Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2017. Lars Jönsson. 10. Fastigheten Garvaren 13, Skansenområdet, Simrishamn. Nybyggnation RAÄ Simrishamn 46 och 47, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2017. Lars Jönsson. 11. Kv. Urmakaren, Ystad. Ny detaljplan. RAÄ Ystad 11:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning år 2017. Lars Jönsson. 12. GC-väg längs väg 1022 och 1500 mellan Hammar och . Gång- och cykelväg. , Ingelstorps, Löderups, Valleberga och Östra Hoby socknar i Simrishamns och Ystads kommuner, Skåne län. Arkeologisk utredning, steg 1 år 2017. Lars Jönsson. 13. Herrestad 83:1, Stora Herrestads kyrkogård. Ny septiktank. RAÄ Stora Herrestad 111:1, Stora Herrestads socken i Ystads kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Lars Jönsson. 14. Mossby 8:12, 8:25 och 8:26, Mossby bytomt. Nybyggnation. RAÄ Västra Nöbbelöv 70:1, Västra Nöbbelöv socken i Skurups kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2017. Lars Jönsson. 15. Norr om Gnalöv. Förstärkning av elnätet. RAÄ Bolshög 5:1 och 37:1, Bolshögs socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Lars Jönsson. 16. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik. Gång- och cykelväg. RAÄ 141– 144 och RAÄ Ravlunda 181. Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, steg 2 2017. Lars Jönsson. 17. Tommarp 3:1. Nybyggnation. RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Lars Jönsson.

ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 15