DOCSLIB.ORG

Rapport Tommarp 3:1 ÖA170016

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Rapport Tommarp 3:1 ÖA170016 Arkeologisk undersökning 2017 Tommarp 3:1 NYBYGGNATION RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:17 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning 2017 Tommarp 3:1 NYBYGGNATION RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Lars Jönsson Trädgårdsgatan 46 271 34 Ystad Tel: 070-306 36 04 E-post: [email protected] Webb: www.osterlenarkeologi.se Arkeologisk undersökning 2017 Tommarp 3:1 Nybyggnation RAÄ Östra Tommarp 25:1, Östra Tommarps socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:17 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakt 1 inom fastigheten Tommarp 3:1 i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1). Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. © Österlenarkeologi 2017 Innehåll Undersökningens bakgrund och resultat 7 Läge och topografi 7 Historik – Den medeltida staden Tommarp 8 Undersökningsresultat 10 Utvärdering 11 Referenser 12 Litteratur 12 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Figur 1. Skåne med platsen för Östra Tommarp i sydöstra Skåne markerad med en röd prick. Figur 2. Området kring Östra Tommarp. Platsen för undersökningen är markerad med en röd stjärna. 6 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17 Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av uppförandet av en tillbyggnad till ett befintligt hus samt ett förråd inom fastigheten Tommarp 3:1, i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1), har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. I samband med en arkeologisk förundersökning år 2010 framkom i ett schakt, omedelbart norr om fastigheten Tommarp 3:1, arkeolo- giska lämningar i form av kulturlager, en förmodad brunn och syllstenar. Vid samma undersökning, ca 20 meter öster om fastigheten, framkom en stenläggning som möjligtvis kan vara en del av en äldre väg strax utanför den medeltida staden (Jönsson 2011b). Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr. 431–19540–2017). LÄGE OCH TOPOGRAFI Östra Tommarp är en ort i Simrishamns kommun i sydöstra Skåne, ca 8 km väster om Simrishamn och 3 km öster om stationssamhället Gärsnäs. Orten är belägen i en mjukt kuperad fullåkersbygd invid en krök av Tommarpsån. Idag är Östra Tommarp ett mindre samhälle, där två bebyggelse- områden kan urskiljas; den gamla kyrkbyn och stationssamhället. Stationssamhället uppkom i samband med dragningen av järnvägs- sträckan Tomelilla-Simrishamn 1882 (Gustavsson u.å.). Den södra delen av samhället, dvs. den gamla kyrkbyn, utgör även platsen för staden Tumathorp och byn Tommarp såsom den återspeglas på lantmäterikartan från 1795. Figur 3. Storskifteskartan över Tommarp från 1795. Renritad av Elisabeth Essen, RAÄ UV Stockholm. På kartan anas det medeltida gatunätet i staden Tumathorp Platsen för undersökningen är markerad med en pil. ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 7 Figur 4. Platsen för den arkeologiska undersökningen i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1) är markerad med en röd stjärna. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). HISTORIK – DEN MEDELTIDA STADEN TOMMARP Kungalevet Invid en krök av Tommarpsån etablerade den danske kungen Sven Estridsen vid mitten av 1000-talet en kungsgård. Därmed fick Tommarp betydelse som kunglig centralort, ett kungalev. Kungalev utgörs av egendomar som tillhör det kungliga ämbetet, och de anses ha utgjort den grundläggande enheten i den kungliga maktapparaten. Kungalevet Tumathorp uppkommer troligtvis i samband med den danske kungens expansionsintressen österut. Både kulturlager och fynd från de arkeologiska undersökningarna i Tommarp visar att den äldsta bebyggelsen, i form av både långhus och grophus, haft en ganska jämn spridning på platsen. Detta tyder på att i princip hela det medeltida stadsområdet togs i anspråk relativt omgående. På kungs- gården har det sannolikt funnits ett myntverk, något som fyndet av tre mynt med Tumathorp präglade på antyder. Mynten är slagna under tre danska kungar: Sven Estridsen (1047-1074), Harald Hein (1074- 1080) och Knut den helige (1080-1086) (Jönsson 2011a, s. 49ff). Klostret i staden Omkring 1155 sker en radikal förändring på platsen för kungsgården. Då börjar premonstratenserklostret byggas, troligen på initiativ av ärkebiskop Eskil. År 1161 utfärdar Valdemar I ett privilegiebrev för klostret, varvid han tillför detta två kyrkor i staden och fem kvarnar i ån. Det materiella underlaget för klostret är således i huvudsak av kungligt ursprung. Före år 1443 var endast klosterkyrkan belagd i urkunderna, men i ett dokument från detta år omnämns refektoriet (matsalen), dormitoriet (sovsalen), de enskilda munkcellerna, fängelset samt kapitelsalen (Jönsson 2011a, s. 61ff). I klostrets urkunder nämns även ett antal altare i klosterkyrkan. Mycket tyder på att klostret 8 Ö STERLENARKEOLOGI | RA PPORT 2017:17 byggdes enligt den ideala klosterplanen, dvs. som en fyrlängad, sluten anläggning (Jönsson 2011a, s. 58ff). Detta har även bekräftats vid arkeologiska undersökningar av klostret (Jönsson & Wallebom 2011). Den händelse som lade grunden till klostrets svårigheter under den senare delen av medeltiden var branden som drabbade klostret runt år 1300. Brandens ekonomiska konsekvenser för klostret nämns ett flertal gånger i de skriftliga källorna under 1300- och 1400-talen. I ett brev från år 1529 påpekar konung Frederik I ett antal fel och lydnadsbrott som klosterabboten har begått. På grund av detta berövas han sitt ämbete, och klostret förlänas i stället på livstid åt kungens sekreterare, Morten Krabbe. År 1540 bortförlänades Tommarps kloster till riddaren och riksrådet Mogens Gyldenstierne (till Iversnæs) (Jönsson 2011a, s. 75ff). Staden under perioden ca 1200–1500 I ett område i den norra delen av staden anlades under 1200-talet ett antal öppna gropugnar, vilka bl. a. användes för järnutvinning och bearbetning av järn. Gropugnarna innehöll rikligt med slagg och ett antal små tunna järnstycken med oval form, s.k. ämnesjärn. Smidesjärnet var sannolikt avsedda för distribution till smedjor. Ämnesjärnet visar att man under 1200- och 1300-talen sysslat med järnhantering i stor skala i Tommarp. Det standardiserade smidesjärnet är kanske den produkt som lade grunden till stadens storhetsperiod under högmedeltiden (Jönsson 2011a, s. 85). Det arkeologiska källmaterialet visar ganska tydligt att bebyggelsen haft sin största utbredning under stadens äldsta period. Under stadens storhetstid minskar stadens bebyggelse något i omfattning. Mycket talar för att bebyggelsen i Tommarp under högmedeltiden framför allt bestått av korsvirkeshus (Jönsson 2011a, s. 88). I ett av riddaren Børge Thorkilsen (Bing) till Gladsax upprättat testamente från år 1344 nämns borgerskapet i staden Tommarp och deras sigill. Notisen om stadssigillet är det äldsta skriftliga belägget för Tommarp som stad. Det äldsta kända stadsprivilegiet existerar först år 1414. Från 1400- och 1500-talen finns ett antal urkunder som har undertecknats av både borgmästare, rådmän, byfogde och borgare i staden. Arkeologiska undersökningar inne på nuvarande kyrkogården visar att det funnits byggnader av sten nordväst om kyrkan. Bl.a. framkom en murad källare med grunden efter ett intilliggande hus. Huset kan vara resterna efter rådhuset i staden, vilket bekräftas av husets placering mellan kyrkan och torget. Fyndmaterialet i källaren tyder på att huset har använts under 1400- och 1500-talen. Arkeologiska undersökningar har visat att stadens torg låg väster om kyrkan och kyrkogården och norr om klostret (Jönsson 2011a, s. 91f). Stadens förvandling till by Tommarps tillbakagång från slutet av 1300-talet berodde delvis på Simrishamns ökade betydelse som en viktig hamn och handelsplats för Hansan. Stadens stagnering stod även i nära förbindelse med klostrets tillbakagång. Redan omkring år 1520 förelåg ett beslut om att stadsprivilegierna för Tumathorp skulle dras in. Detta beslut verkställdes dock inte. På Christian III:s resa i Skåne år 1537 beslutades slutligen att Tommarp skulle sättas på landgille. Detta innebar att Tommarp förlorade sina stadsprivilegier, och samtidigt tappade även köpmännen och handelsmännen rätten att bedriva köpenskap i staden (Jönsson 2011a, s. 93f). ÖSTERLENA RKEO LOGI | RAPPORT 2017:17 9 Figur 5. Schakten inom fastigheten Tommarp 3:1 i den norra utkanten av Tommarps medeltida bebyggelseområde (RAÄ Östra Tommarp 25:1). Schakten är markerade med röda heldragna linjer. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Vid undersökningen inom fastigheten Tommarp 3:1 grävdes två schakt (schakt 1 och 2). Det ena schaktet (schakt 1) grävdes inför en tillbyggnad av den befintliga bostaden i den norra delen av fastigheten, medan det andra schaktet (schakt 2) grävdes inför en byggnation av ett förråd i den södra delen av fastigheten. Schakt 1 Schaktet var 7,5x5,2 meter stort (39 m2) och 0,5 meter djupt. I schaktet fanns endast ett matjordsliknande lager. I lagret fanns en liten slipsten, några skärvor av godstypen yngre rödgods, enstaka skärvor fajans, fyra hela glasflaskor (ättiksflaskor), järnbeslag, en potta av emalj samt tegelkross. Samtliga fynd kan dateras till 1700– 1900-tal. Inga av fynden tillvaratogs. Figur 6. En liten slipsten som framkom i matjorden i schakt 1. Slipstenen tillvaratogs ej. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 7. Schakt 1 invid den befintliga bostaden på fastigheten Tommarp 3:1. Foto från norr. Foto:
Load more

Recommended publications
  • Stjärnljus I Rörelse
    ÖL_Program_060919 06-09-25 15.07 Sida 1 EVENEMANSGPROGRAM ÖSTERLEN LYSER 4 NOV 2006 4 NOV EVENEMANSGPROGRAM ÖSTERLEN LYSER STJÄRNLJUS I RÖRELSE Var med när ”Stjärnljus i rörelse”– en karavan med lysande stjärntecken passerar just din by! Ett arrangemang som lyser upp från by till by och knyter samman städer och landsbygd. 18.00 Tomelillas torg 18.20–18.25 Skåne Tranås torg 18.35 Onslunda 18.50–19.00 St Olofs tågstation 19.15–19.20 Vitaby lanthandel 19.25 Ravlunda bränneri 19.35–19.45 Brösarps busstation 20.00 Vitemölla badhotell 20.15–20.20 Kiviks hamn 20.25 Södra Mellby 20.35–20.40 Rörums kyrka 20.55–21.00 Östra Vemmerlövs skola 21.15–21.20 Gärsnäs Storgata 21.35–21.40 Hammenhögs torg 21.55–22.00 Borrbys busstation 22.15–22.20 Skillinge hamn 22.30 Gislöv 22.40–22.45 Branteviks hamnar 23.00–23.10 Simrishamns torg 23.15–23.30 Simrishamns hamn Österlen lyser-projektgruppen 2006 OBS! Cirkatider ÖL_Program_060919 06-09-25 15.07 Sida 2 BASKEMÖLLA Kulturföreningen Tjörnedala lyser upp Tjörnedalagården. Bordet står dukat med ljuskrans även i år. Årets gäst är Jonas Ahlner. BORRBY Korsoren: Upplyst invigning av järnskulptur gjord av Berth Johansson. BRANTEVIK Äppellunden: Promenadkonsert 19.00–21.00 Bäcken och dammen är upplysta, med musik strömmande ner mellan de gamla äppelträden. Mårten Pers Källa: Ljusinstallationer m m med konst av Ola Sivhed. Södra Skolan: Fyrverkeri. Hylkavägen 1: Se Ilvi Folkessons illuminerade glasrum och hennes bilder på temat "I mörkret syns ljuset klarast". Norra skolans café håller öppet i ljusets tecken.
    [Show full text]
  • University of Lund and Lund Institute of Technology Department of Mathematical Statistics
    STATISTISK ANALYS AV RADONDATA FRA\ BOSTADHR av Bengt Johansson Examensarbete på linjen för teknisk fysik 1990:E2 UNIVERSITY OF LUND AND LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY DEPARTMENT OF MATHEMATICAL STATISTICS LUND, SWEDEN CODEN:LUFTD2/(TFMS-5016)71-54/(1990) Lunds Tekniska högskola Inst för Matematisk Statistik Box 118 221 00 Lund ,ST: A w STATISTISK ANALYS AV RADONDATA FRAN BOSTÄDER av Bengt Johansson Examensarbete på linjen för teknisk fysik 1990:E2 mars 1990 TYP AV DOKUMENT O Ansökan O Tidskriftsartikel DOKUMENTBETECKNING/CODEN D Doktorsavhandling Q Reserapport D Konferensuppsats B Examensarbete D Delrapport D CODENrLUFTD 2/(TFMS-50i6)/1-54/ O Kon.pendium • Slutrapport (1990) AVDELNING/INSTITUTION Institutionen för matematisk statistik Box 118, 221 00 Lund FÖRFATTARE Bengt Johansson DOKUMENTTITEL OCH UNDERTITEL Statistisk analys av radondata från bostäder SAMMANFATTNING Detta examensarbete innehåller en statistisk analys av radondata från bostäder, som insamlats vid fysiska institutionen vid Lunds universitet. Med hjälp av variansanalys har undersökts på vilket sätt den uppmätta radonhalten beror av faktorer såsom rökning, mättidpunkt, olika placering av detektorn i huset samt den geografiska matplatsens inverkan. Förutom klassificeringen i risknivåer, visade sig mättidpunkten ha stor betydelse. Den statistiska analysen har utförts med hjälp av programpaketet SAS. Förutom diskussionen om olika faktorers inverkan ges också förslag på hur mätningar i framtiden skall läggas upp. NYCKELORD Radon n jiing, variansanalys, rcsidualanalys, SAS, DOKUMENTTITEL OCH UNDERTITEL - S >\ /i < ÖVERSÄTTNING AV UTLÄNDSK ORIGINALTITEL TILLÄMPNINGSOMRÅDE TILLAMPNINGSNYCK^LORD UTGIVNINGSDATUMl ANTAL SID ;,, 1 SPRÅK fir 90 | mån 03 | | g) svenska Dcnqelska O annat ÖVRIGA BIBLIOGRAFISKA UPPGIFTER ISSN ISBN PRIS 1, the undersigned, being the copyright owner of the abstract, hereby grant to all reference source permission to publish and disseminate the abstract.
    [Show full text]
  • Vandra I Sverige Österlenleden, 5 Nätter Skillinge – Alunbruket, 4
    Österlenleden, Skilling – Alunbruket, 5 nätter Sida 1 av 6 Vandra i Sverige Österlenleden, 5 nätter Skillinge – Alunbruket, 4 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra och norra delarna av leden mellan Skillinge och Alunbruket. Vandringen tar dig med på en tur genom unik och variationsrik natur och kulturlandskap. Du börjar vandringen i Skillinge och följer det blånande havet, längs vita sandstränder och ört rika strandängar. Du passerar små fiskelägen och Österlens berömda äppelodlingar. Du får möjlighet att komma nära underbara och välkända platser som Stenshuvud, Kivik och Haväng. Vid Haväng viker leden av in åt land och följer Verkeåns slingrande dalgång. Leden tar dig genom Brösarps böljande backlandskap och in i Österlens vackra bokskogar. Du passerar Hallamölla vattenfall och Andrarums Alunbruk med dess spännande historia. Du bor bra på personliga och idylliska hotell med mycket atmosfär. Bagaget transporterar vi mellan övernattningarna medan du njuter av vandringen i egen takt med lätt packning. Höjdpunkter • Pittoreska fiskelägen • Simrishamn • Stenshuvud Nationalpark med underbar utsikt • Variationsrik vandring - längs hav och stränder, över ängar, genom skogar och beteshagar • Hallamölla vattenfall Österlenleden, Skilling – Alunbruket, 5 nätter Sida 2 av 6 Dag 1 – Ankomst till Skillinge Dag 3 – Simrishamn – Kivik Till Skillinge kan du resa med allmänna Vandringen bjuder dig på en variationsrik tur kommunikationsmedel. Skillinge är ett över sandstränder och blockrika gammalt fiskeläge på Österlen cirka 1 mil strandängar. Landskapet är böljande och du söder om Simrishamn. passerar genom fiskelägen och bokskog. Du vandrar på stränder, stigar, små grusvägar och bitvis utmed asfalterad väg. Stenstranden avlöses av unik sandstrand vid Tobisvik. Här finns en särskilt homogen sand som har gett bra livsrum för några världsunika kräftdjur som lever i de fuktiga hålrummen nere i sanden.
    [Show full text]
  • Cykla I Gastronomins Tecken
    I gastronomins tecken Börja i Kivik och ladda upp med picknick från Kiviks musteri och Kiviks Ål & Lax. Cykla genom Vitaby till Brösarp där du kan pausa vid natursköna Brösarps backar. På Brösarps gästgifveri serveras närodlad husmanskost. Fortsätt sedan uppför Linderödsåsen till Andrarum, där du kan se det som en gång var Skånes största industri – Andrarums Alunbruk. I närheten finns Alunbrukets kaffestuga med härlig omgiv- ning. Ta dig vidare till Christinehofs slott och den vackra ekoparken. Här finns även ett mysigt café. På vägen hinner du med ett stopp på Kronovalls slott och ett besök i Stens- huvuds nationalpark, där skarpskurna klippor blandas med vida hedar. Turen är 66 km lång. A GASTRONOMIC EXPLORATION Start in Kivik and gather some picknick food at Kiviks musteri (cider facto- ry) and Kiviks Ål & Lax (fish smokehouse). Bike through Vitaby to Brösarp where you can pause at the scenic Brösarps backar. At Brösarp gästgifveri (inn) you can enjoy homely cooking based on locally grown products. Con- tinue uphills Linderödsåsen to Andrarum, where you can visit what once was Scania’s largest manufacturer – the Alun Works of Andrabruk. Nearby there is a nice café in wonderful settings. Continue to Christinehof and the beautiful park surrounding the castle. Here you will also find a friendly café. On you way back there is time to visit Kronovall Castle and Stens- huvud National Park, a mixture of sharply gouged cliffs and broad heaths. The entire tour is 66 km long. Denna karta är framtagen av Sydöstra Skånes Samarbets- kommitté (SÖSK) inom Fyra Hörns Kulturarvsprojekt och IM ZEICHEN DER GASTRONOMIE i samarbete med turistbyråerna.
    [Show full text]
  • Turistmål I Simrishamn Kommun Sida 1 Av 5
    Turistmål i Simrishamn kommun Sida 1 av 5 Bo, sova och stanna Holiday House Hotell Turistgården i Simrishamn Stugor Hotell Telefon: 0702-603009 Telefon: 0414-16622 Jacobsgården-för ett underbart boen... Kiviks Hotell Konferens och Spa Bo på lantgård Hotell Telefon: 070-5875559 Telefon: 0414-700 75 Lux semesterhus Stuga i Borrby Stugor Stugor Telefon: 0762007717 Stuga i Borrby Stuga i Borrby Strand Stugor Stugor Stuga i Borrby Strandbad/Borrby Stuga i Brantevik Stugor Stugor Stuga i Brännebo/Gyllebo Stuga i Brösarp/Haväng Stugor Stugor Stuga i Glimminge/Simrishamn Stuga i Grevlunda/Vitaby Stugor Stugor Stuga i Gyllebo Stuga i Gyllebo fritidsområde Stugor Stugor Stuga i Gyllebo fritidsområde Stuga i Gyllebo fritidsområde Stugor Stugor Stuga i Gyllebo fritidsområde Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebo/Ö. Vemmerlöv Stuga i Gyllebosjön Stugor Stugor turistmål.se Ledande på svenska turistmål och aktiviteter - turistmal.se Turistmål i Simrishamn kommun Sida 2 av 5 Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stuga i Gärsnäs/Simrishamn Stugor Stugor Stuga i Hammenhög Stuga i Hammenhög Stugor Stugor Stuga i Kivik Stuga i Kivik Stugor Stugor Stuga i Kivik/Simrishamn Stuga i Kyl/Österlen/Skillinge Stugor Stugor Stuga i Kyls Strand/Borrby Stuga i Ravlunda Stugor Stugor Stuga i Ravlunda/Kivik Stuga i Ravlunda/Kivik Stugor Stugor Stuga i Ravlunda/Kivik Stuga i Rörums strand Stugor Stugor Stuga i Rörums Strand Stuga i Rörums
    [Show full text]
  • Akp Komplett Med Bilaga
    2021-02-25 Temalandskap Baskemölla camping Friluftsbad, närmare bestämt bassängbad, uppstod också vid den här tiden. Då sågs det som den mest rationella och lämpiga formen för simundervisning och simsport och således kunde man inte långt från stranden bygga bassängbad i både Tobisvik, Simrishamn (1957) och Borrbystrand (ca 1970). Även Hammenhög (ca 1970) och S:t Olof (1950-tal) fick bassängbad, mer motiverat av att det var långt till kusten. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 25/112 2021-02-25 Temalandskap Tobsiviks friluftsbad Andra fritidsanläggningar I anslutning till fritidshusområden och badorter fanns (och finns) ofta flera andra anläggningar för rekreation och nöje. Det var till exempel golfbanor, miniatyrgolf, restauranger, kaffeserveringar och kiosker. Österlens Golfklubb i Vik bildades 1945 med en sexhålsbana på kullarna utmed havsstranden norr om Vik. 1980 byggdes banan ut till 18 hål som en parkbana med influenser av klassisk brittisk banarkitektur. En stor attraktionskraft i fritidssammanhang har naturligtvis naturen varit med Stenshuvuds nationalpark, flera naturreservat och vandringsleder. Även kulturhistoriska miljöer som Glimmingehus, kyrkorna, bymiljöerna och fornlämningar som Bredarör i Kivik är stora besöksmål. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 26/112 2021-02-25 Temalandskap Glimmingehus Lokala nöjen Andra nöjen som biografer, caféer och dansbanor har merendels anlagts av och för ortsbefolkningen och skiljer sig därmed lite från de andra anläggningarna. Biografer fanns i de flesta tätorter och kännetecknas av att vara långsträckta och fönsterlösa byggnader (biografsalongen) med en inbjudande entré ut åt gatan (biljettkassa och försalong) där bioaffischerna satt i särskilda skåp på väggen ut mot gatan för att locka in förbipasserande.
    [Show full text]
  • BYKARTA Brantevik Är Vackert Beläget Ca 5 Km Söder Om Det Ångar Ur Åkrarna
    FÖRETAG • KONST • FÖRENINGAR • KONST • FÖRETAG VÄLKOMMEN TILL BRANTEVIK rantevik är ett gammalt fiskeläge tillgänglig. Här njuter du av den öppna hori- också på en rik flora: backsippa, strandtrift, som hade sin storhetstid på slutet sontlinjen åt öster där solen går upp ur mor- blåeld mm. Stigen går över stättor och bäckar, av 1800- talet och början av 1900- talet, gondiset och av Bornholms siluett som avteck- genom dungar av ask, alm ek och lönn. Bdå det fanns som mest 118 segelfartyg registre- nar sig i horisonten. Här möts himmel och hav rade på ”Lajet.” I dag används de två hamnarna som ger det blå ljuset som konstnärerna inspir- Från Brantevik och norrut går det bra att ta sig mestadels till fritidsbåtar, bara ett fåtal fiskebå- eras av. med cykel. Likaså söderut finns en nylagd och tar finns kvar. Den mest kända båten på Brante- oerhört vacker cykelväg som går till Skillinge. vik är utan tvekan Jakten Hoppet, som är ett När den ostliga stormen ligger på bryter vågor- nybygge av entusiastiska Brantevikare. När so- nas skum in över land mot klippor och pirar. På Geologiskt har kuststräckan mycket att bjuda len börjar titta fram över sjön börjar båtägarna hösten sträcker sjöfåglarna nära land till fågel- på. Många av jordens tidsåldrar kan studeras med sitt arbete att fräscha upp sina båtar inför skådarnas glädje. Vintertid kan snöstormen här. I landskapet finns spår av gruvdrift. Land- sommarsäsongen. från nordost vara bister. Våren kommer med skapet är rikt på fornlämningar. ljuset och värmen, dimman drar in över land, BYKARTA Brantevik är vackert beläget ca 5 km söder om det ångar ur åkrarna.
    [Show full text]
  • Detaljplan För Brantevik 36:21,Del Av Brantevik 36:23 Och Brantevik 36:6 Brantevik, Simrishamns Kommun, Skåne Län Planbeskrivning
    Diarienummer SBN 2018/215 Detaljplan för Brantevik 36:21,del av Brantevik 36:23 och Brantevik 36:6 Brantevik, Simrishamns kommun, Skåne län Planbeskrivning 2019-03-11 SAMRÅDSHANDLING, STANDARDFÖRFARANDE ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Rådhuset TELEFON: 0414-81 90 00 FAX: 0414-120 65 E-POST: [email protected] SAMRÅDSHANDLING, STANDARDFÖRFARANDE Detaljplan för Brantevik 36:21,del av Brantevik 36:23 och Brantevik 36:6 2019-03-11 Brantevik, Simrishamns kommun, Skåne län 1 SAMRÅDSHANDLING, STANDARDFÖRFARANDE Detaljplan för Brantevik 36:21,del av Brantevik 36:23 och Brantevik 36:6 2019-03-11 Brantevik, Simrishamns kommun, Skåne län INLEDNING Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: • Planbeskrivning (denna handling) 2019-03-11 • Plankarta med planbestämmelser 2019-03-11 • Fastighetsförteckning 2019-03-11 • Behovsbedömning 2019-01-17 • Genomförandebeskrivning 2019-03-11 Bakgrund Fastighetsägarna till Brantevik 36:21 fick år 2008 positivt planbesked för reglering av vägområde i västra delen av Brantevik 36:21. Planarbetet har sedan dess varit vilande för att tas upp igen under 2018. Ett nytt plankostnadsavtal upprättades mellan kommunen och fastighetsägarna 2018-03-20. Därefter har fastighetsägarna även framfört önskemål om att stycka av tomter i fastighetens södra del samt skapa möjlighet för utvidgad verksamhet. Befintlig gällande detaljplan med laga kraft - 1950-12-08 som anger bostadsändamål kan i detta sammanhang inte längre anses vara ändamålsenlig, då gällande fastighetsgräns inte överensstämmer med nyttjandet av marken. Syfte Detaljplanens syfte är att pröva möjligheterna för ny bostadsbebyggelse för fyra friliggande bostadshus i fastighetens södra del, skapa möjlighet för utvidgad verksamhet samt att säkra tillfart för intilliggande fastigheter. Plandata Planområdet ligger inom den västra delen av centrala Brantevik med en total yta på cirka 11 000 kvm.
    [Show full text]
  • Welcome to Our Beaches 2 CONTENTS
    Welcome to our beaches 2 CONTENTS Welcome to our beaches ................................................................................................................. 4 Park legally and show consideration ......................................................................... 7 Offshore currents at bathing sites ................................................................................... 8 OUR BEACHES Skepparp .................................................................................................................................................................10 Vitemölla .................................................................................................................................................................11 Stenshuvud ..........................................................................................................................................................12 Rörum/Knäbäckshusen ...............................................................................................................13 Baskemölla ..........................................................................................................................................................14 Tobisvik ......................................................................................................................................................................15 Kyls strandbad/Borrby strand ..........................................................................................16 Mälarhusen .........................................................................................................................................................17
    [Show full text]
  • Österlen 14–19 Maj 2019
    Försommarfåglar på Österlen 14–19 maj 2019 Magnus Ullman ÖSTERLEN STF Brantevik Råkulle Vandrarhem Bg. 5171-4392 Råkullavägen 7 www.svenskaturistforeningen.se/brantevik 272 38 Brantevik [email protected] 0414-220 20 2 DELTAGARE Elly Mattsson, Borlänge Ann-Christin Flankert, Upplands Väsby Mervi Koskinen, Upplands Väsby Carl-Magnus Svahn, Sollentuna Lena Hallin, Örnsköldsvik Eva Ericson, Örnsköldsvik Per-Martin Ramberg, Riddarhyttan Björn Lanzén, Stockholm RESELEDARE Magnus Ullman, Brantevik 14/5 Ankomst Simrishamn, Fruktträdgården, alla nätter i Brantevik 15/5 Simris strandäng, Gislövs Stjärna, Glimminge södra hallar, Glivarpa mosse, Glimminge mosse, Buskahojan, Västra Åbackarna, Simrishamns hamn, Skillinge norra, Morfarshamn, Brantevik 16/5 Ravlundafältet, Öståkra, Bivackskogen, Flodahusdammen, Knäbäcksdösen, Mormors kulle, Knäbäckens mynning, Björket, Kivik, Torupa flo, Hällevik, Brantevik 17/5 Sandhammaren, Hagestads mosse, Peppinge, Öja mosse, Krageholmsdammen, Krageholmssjön, Högestadsdammen, Skillinge norra, Morfarshamn, Risteören, Brantevik 18/5 Stenaberga, Vite broar, Västra Åbackarna, Revet, Grönet, Fruktträdgården, Kåseberga, Ales stenar, Skillinge, Risteören, Brantevik 19/5 Forsemölla, Bäckhalladalen, Brantevik, hemresa OMSLAG Svart rödstjärt, Simrishamns hamn 15 maj. (Magnus Ullman) 3 DAGBOK Tisdag 14 maj Sedan alla plockats upp vid Simrishamns station lite efter kl 1700 vidtar incheckning och därefter en timmes vandring i Fruktträdgården med lövsångare, gransångare, rödstjärt, ett par näktergalar och annat smått och gott. På lokallarmet rapporteras en havssula sträckande mot söder först vid Revet och därefter i Brantevik, så vi parkerar oss i östra delen av Fruktträdgården med sikt i några gluggar mellan träden – och si, efter en liten stund kommer havsviddernas vita spöke, havssulan, flygande mot söder. En tung art i Fruktträdgården! Middag och artgenomgång kl 1930, och när vi kör in till Simrishamn hänförs vi av den fantastiska utsikten ut över havet som är djupt mörkblått.
    [Show full text]
  • Extra Stort Jul-Nummer!
    Skånebollen är officiellt organ för Skånes Fotbollförbund Skånebollen Extra stort jul-nummer! Nr 4/5 • 2009 Årgång 29 Tabeller Kvalfotboll Serieindelning 2010 DM-vinnarna Målvaktens dag Fotbollsgalan dag Målvaktens DM-vinnarna 2010 Serieindelning Kvalfotboll Tabeller 29 Årgång • 2009 4/5 Nr Vad vill vi och hur vill vi göra det? I alla föreningars stadgar finns det inskrivet någonting Vi kan se att så inte är fallet om om föreningens ändamål, oftast är det den första paragra- vi besöker en sommarcup, där vim- fen. Hur ofta funderar vi över vad vår uppgift egentligen lar det av exempel när allvaret är är och hur ofta reflekterar vi över om vi löser den på alltför stort långt ner i åldrarna, där bästa sättet och hur ofta kommunicerar vi ut detta till barn inte känner sig delaktiga i det våra medlemmar. I tider där jaget är viktigare än laget som kanske borde vara årets höjd- och laget är viktigare än föreningen är det kanske än mer punkt. viktigt och sätta oss ner, ta några djupa andetag och re- Vi kan vidare se det i fördelning- flektera över vad vi håller på med. Hur påverkar sam- Per Sandberg en av resurser i föreningen där det hällsutvecklingen våra ändamål som finns beskrivna i ibland är så viktigt att nå den där stadgarna? Hur tolkar vi själv våra stadgar, som kanske är platsen i div 4, 5 eller 6 att mycket annat prioriteras bort skrivna av människor i en helt annan tid i ett helt annat till förmån för att köpa in den där ”stjärnan” i grannklub- samhälle.
    [Show full text]
  • 2021-02-25 Arkitekturstilar
    2021-02-25 Arkitekturstilar Symmetrisk fasad i ljus puts på Prästgården i Hammenhög. Symmetrin sträcker sig ofta utanför klassicistiska byggnader där rationell planering av trädgården utgör en betydande del av karaktärens helhet https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 13/63 2021-02-25 Arkitekturstilar Den välbärgade 1800-tals miljön i Simrishamn består till stor del av nyklassicistiska bostadshus. Här med tydligt våningsband på Stenbocksgatan i Simrishamn https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 14/63 2021-02-25 Arkitekturstilar Branteviks södra skolbyggnad från 1884 påminner om många byggnader i kommunen med sin symmetriska fönsterupprepning. Den lilla förskjutningen mellan fönsterindelningen ger en antydan om de invändiga rummens storlek. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 15/63 2021-02-25 Arkitekturstilar Sekelskifte https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 16/63 2021-02-25 Arkitekturstilar https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 17/63 2021-02-25 Arkitekturstilar Kring Sekelskiftet hände mycket inom arkitekturen. Det handlar om ett decennium mellan den sparsmakade klassicismen och den mer organiska jugendstilen. Den österlenska sekelskiftesmiljön skiljer sig från nordligare delar av landet på grund av bristen på trä. Istället kännetecknas sekelskiftsmiljön i kommunen av tegel- eller putsade byggnader. Taklandskapet utmärker sig genom variation, gärna med frontespiser, torn, tinnar och andra utsmyckningar. Asymmetri i både plan och fasad sågs inte som problematiskt till skillnad från klassicismen.
    [Show full text]