2021-02-25 Arkitekturstilar

Symmetrisk fasad i ljus puts på Prästgården i Hammenhög. Symmetrin sträcker sig ofta utanför klassicistiska byggnader där rationell planering av trädgården utgör en betydande del av karaktärens helhet

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 13/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Den välbärgade 1800-tals miljön i Simrishamn består till stor del av nyklassicistiska bostadshus. Här med tydligt våningsband på Stenbocksgatan i Simrishamn

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 14/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Branteviks södra skolbyggnad från 1884 påminner om många byggnader i kommunen med sin symmetriska fönsterupprepning. Den lilla förskjutningen mellan fönsterindelningen ger en antydan om de invändiga rummens storlek.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 15/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Sekelskifte

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 16/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 17/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Kring Sekelskiftet hände mycket inom arkitekturen. Det handlar om ett decennium mellan den sparsmakade klassicismen och den mer organiska jugendstilen. Den österlenska sekelskiftesmiljön skiljer sig från nordligare delar av landet på grund av bristen på trä. Istället kännetecknas sekelskiftsmiljön i kommunen av tegel- eller putsade byggnader. Taklandskapet utmärker sig genom variation, gärna med frontespiser, torn, tinnar och andra utsmyckningar. Asymmetri i både plan och fasad sågs inte som problematiskt till skillnad från klassicismen. Det var endast fasaden mot gatan som skulle vara symmetrisk.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 18/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Korspostfönster och spegeldörr är typiska element kring sekelskiftet, här på Stenbocksgatan i Simrishamn. Takfönstren har tillkommit senare

Sekelskiftsvilla i sankt Olof. Mönstermurning med tegel i rött och grått och med de klassiska jugendfönstren

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 19/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Tegelfasad i gult och rött, murade med mönstermurning ﬁnns längs ﬂera gator i Simrishamn. Typexempel på Lilla Norregatan

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 20/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Mansardtak, frontespiser och halvmånefönster i gavelns nock hör tiden till. Här i Östra Tommarps taklandskap

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 21/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Jugend

Den svenska jugendstilen är något enklare än den internationella. Stilen är naturinspirerad där de organiska formerna och ett friare formspråk särskiljer sig från tidigare epoker. Valmade tak eller mansardtak, frontespiser genom takfoten och småspröjsade rutor i övre delen av fönstret är tidstypiska element.

Jugendstilen varade i ca ett decennium efter sekelskiftet och hittade även till Simrishamn. Här blev det dock en sparsamt använd arkitekturstil där utsträckningen skiljer sig i de olika orterna. I bland annat Borrby, Brantevik och Gärsnäs kan man hitta några tidstypiska byggnader.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 22/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 23/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Den organiska men sparsmakade fasaden ger Borrby biograf en alldeles egen karaktär, och med en tydlig koppling till jugendstilen.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 24/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Jugendvilla i Brantevik. En variant på jugendfönster på nedanvåning med tredelade lufter ovanför den fasta tvärposten istället för det vanligare korsspröjsade fönstret på ovanvåningen. Snirkliga smidesräcken på balkong och kring tomt hör tiden till

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 25/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Villa i Borrby, s.k. Doktorsvillan, i allmogetradition. Här syns starka inﬂuenser från Tyskland och Danmark i form av putsad fasad med inslag av trä i korsvirkeskaraktär.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 26/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nationalromantik

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 27/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 28/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nationalromantiken blev en reaktion på den snirkliga jugendstilen på 1910-talet. Resultatet blev fasader utan särskilt mycket dekorationer och ofta med småspröjsade fönster. Det första världskrigets utbrott bidrog till att bostadsbyggandet stannade av och den utmärkande stilen för nationalromantiken är därför relativt sällsynt i kommunen.

I resterande delar av landet var trä huvudmaterialet men, återigen, bidrog bristen på trä längs den skånska kusten till byggnader i tegel och puts istället.

Nationalromantisk villa i Sankt Olof med de typiska ﬂerspröjsade fönstren

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 29/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Rosentorget Simrishamn. En blandning mellan nationalromantik och jugendstil

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 30/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Gammal gård utanför Skillinge med nya tillägg i form av tamburer i nationalromantisk stil. De småspröljsade fönstren på ursprungsbyggnaden samt färgkombinationen av rött, vitt och grönt är tidstypiskt för arkitekturstilen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 31/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

1920-talsklassicism

På grund av den långsamma byggtakten under första världskriget blev bostadsbehovet stort. Typritningar på villor och egnahemsrörelsens initiativ med självbyggeri satte fart på bostadsbyggandet där arkitekterna återigen inspirerades av de klassiska förebilderna från antiken och renässansen.

Fasadmaterialet i den skånska miljön skiljde sig från den annars trädominerande arkitekturstilen i övriga delar av landet. Här var det puts och tegel som dominerade med de mycket karaktäristiska och tidstypiska hörnpilastrarna. Dessa avslutades med kapitäl mot takfoten. En detalj som även är typisk för den svenska empiren.

Fönstren bestod oftast av sex rutor fördelade i två fönsterluft.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 32/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 33/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

I början på 1900-talet började det på allvar bli lönsamt med fiske i kommunen. Därför finns det många kaptensvillor från 20-talet vid fiskelägena, på bilden villa i Skillinge. Den putsade fasaden smälter samman med de putsade hörnpilastrarna som avslutas med enkla kapitäl

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 34/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Putsad villa på Rosentorget i Simrishamn. De bågformade och slingrande banden kallas för festonger och är dekor inspirerad från klassicismen

Putsad villa i Gislöv med klassicistiska detaljer. Glasveranda, här mot gavel, var ofta placerad mot trädgården

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 35/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Funktionalism

Funktionalismen slog igenom i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930. Som namnet antyder handlar det primärt om det funktionella, formen skall följa funktionen (form follows function). Resultatet blev avskalade fasader med en fönstersättning som avspeglar rummets funktioner. Den klassicistiska och nationalromantiska stilen följde med men skalades av bland egnahemshusen.

Typiska element för tiden är fönster över hörn, ﬂacka sadeltak och rundade terrasser och balkonger. Putsade pastellfasader och målade tak i grönt för att efterlikna koppar var inte ovanligt.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 36/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Villa längs Borrbyvägen, strax utanför Skillinge. Typiskt för funktionalismen är den nästan kvadratiska planen och de nästan kvadratiska tvåluftsfönstren

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 37/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

De mindre villorna hade ofta en- eller tvåkupigt taktegel. Det ﬂacka taket stack ut på både gavlar och långsidor ett par decimeter. Den internationella funktionalismen har ofta helt horisontella tak, vilket inte var så passande i vårt snörika land. Det ﬂacka tacket eftersträvades ändå av arkitekterna men anpassades med en några graders lutning. Här i Simrishamn

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 38/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Typisk funkisvilla i Skillinge som följer den nationella och internationella funkisstilen med variation i fönstersättning och indrag i fasad för balkong.

Området runt brandstationen i Skillinge hör 30-talet till. Här en kvadratisk tvåvåningsvilla utan onödig utsmyckning i fasad, typiskt för funktionalismen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 39/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

1940-talsstil

Efter andravärldskrigets slut var uppbyggnads- och restaureringsbehovet stort i Europa. I Sverige slog istället folkhemsarkitekturen igenom, en stil som grundade sig i bostadsundersökningar. Vardagsarkitekturen, hur kvinnorna arbetade i köket och tron på att allting kan göras bättre med ökad kunskap återspeglar arkitekturen från 40-talet. Förenklat kan man säga att folkhemsarkitekturen är funktionalismen med ett mer traditionellt svenskt uttryck.

I Simrishamn är byggnader från denna tid ofta i tegel till skillnad från träpanel längre upp i landet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 40/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 41/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Enplansvilla i Simrishamn. Vintergröna växter, ofta barrväxter, började bli populärt i trädgården under 40-talet

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 42/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Valmat tak är typiskt för 40-talsbyggnader. Här i Östra Herrestad

Villa i Hammenhög i gul tegelfasad. Många byggnader från denna epok påminner om varandra och har en tydlig återkoppling till den sparsmakade funktionalismen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 43/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

1950-talsstil

50-talet representerar en friare och mer experimenterande arkitektur. Sammansättning av förskjutna volymer där olika delar av byggnaden har olika fasadmaterial är typiskt för 50- talsbyggnader. Kedjehus var en ny bostadsform och nya material som eternit, sidiplattor och glasbetong experimenterades med. I Simrishamn fortsatte traditionen att bygga utan gavelsprång.

Symmetri var inte eftersträvansvärt under 50-talet

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 44/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

1,5 plans-villa i Skillinge. Indrag i fasaden markerar olika rum

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 45/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Enplansvilla i Simrislund. Typisk detalj är det utdragna takfallet över entrén

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 46/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Kommunhuset, ritat av Hans Westman 1953, är en kontrast till det nästan 100 år äldre rådhuset. Fasaden till kommunhuset är av korsvirkeskaraktär i den klassiska monokroma Karl-Johan färgsättningen av mosaik

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 47/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Ursprungsbyggnaden var inte hopbyggd med rådhuset. När polisen fortfarande var en kommunal verksamhet höll de till i kommunhuset. Innergården kallades för "piazza" där polisen körde in med sina bilar. Idag är innergården grönare, men spår av den rationella markbeläggningen ﬁnns kvar. Fontänen står idag i Simrishamns bibliotek. Bild från Österlens muséum

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 48/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Modernism

1964 beslutade riksdagen att det skulle byggas en miljon bostäder på 10 år för att bota den enorma bostadsbrist i landet. Detta kom att kallas miljonprogrammet och resulterade i standardiserade och prefabricerade byggnadsdelar där en tredjedel var villor och kedjehus. Några av dessa uppfördes i Simrishamn. Gruppbyggda villor och kedjehus var en yt- och kostnadseffektiv lösning. Då två fasader kunde sammanfogas sparade man både material och markyta.

Ledorden för 60-talsarkitekturen skulle kunna vara rationell, industriell produktion och ekonomi.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 49/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 50/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Kedjehus, eller radhus, har många fördelar. Markyta och fasadmaterial kan minimeras. Här i Simrishamn

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 51/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Småhus på Lillevångsgatan i Simrishamn. Förskjutning i fasaden mellan våningsplan och i höjdled var vanligt under 60-talet

Mexitegel tillsammans med lertegel var de dominerande fasadmaterialen. Mexisten var ett nytt material för epoken och bröts ofta av med liggande eller stående träpanel mellan fönstren. Fönstren var ospröjsade och nästan kvadratiska.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 52/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Postmodernism

Ett behov av variation blev Postmodernismens svar på miljonprogrammet och klassicismen blev återigen en inspirationskälla. Kalksandsten i nya pastellfärger blev vanligt fasadmaterial under epoken på 70- och 80-talet. Fönstersättningen var mycket varierad med symmetriska grupperingar av fönster och välvda partier, allt kunde rymmas på samma fasad.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 53/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 54/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Simrishamn, Storgatan. Ljust putsad fasad på varierande byggnadskroppar. Symmetriska grupperingar av fönster på de olika volymerna är ett tydligt tecken från postmodernismen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 55/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Sankt Clemens kapell i Simrishamn från 1987 kan vara kommunens tydligaste exempel på den postmodernistiska arkitekturstilen, inspirerad av klassicismen. Ritad av Kerstin Barup och Mats Edström

Flerbostadshusen i kv Läderfabriken i Simrishamn är byggda 1990 och går i postmodernismens spår

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 56/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nymodernism/Nyfunkis

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 57/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 58/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Efter millennieskiftet präglas arkitekturen av en blandning av stilar från olika tider, samtidigt inﬂuerat av internationella arkitekturstilar. Vitputsade fasader med inslag av dekorpanel i tropiska träslag eller lärkträ hör tiden till tillsammans med den mer traditionellt svenska trävillan.

Stora, ibland fasta, glaspartier från golv till tak täcker stora fasadytor, här utanför Brantevik

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 59/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nymodernistisk villa strax utanför Skillinge. Inga knutar eller detaljer är markerade med kontrastfärg utan allt går i enhetlig kulör

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 60/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Puts i kombination med träpanel är nytt efter millennieskiftet. Här på Hobyvägen i Skillinge

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 61/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Nya byggnadstekniker och ingenjörskonst gör det möjligt att frångå det traditionella byggnadssättet. Det ﬁnns inga begränsningar och det eftersträvansvärda ﬂacka taket under 30-talets funktionalism är inte längre ett problem. Här i Simrishamn

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 62/63 2021-02-25 Arkitekturstilar

Referenser

Björk, Cecilia; Nordling, Lars; Reppen, Laila. 2009. Så byggdes villan. Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Värnamo: Fälth och Hässler

Nationalencyklopedin. Nyklassicism. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyklassicism. (hämtad 2020-07-01)

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=aacffb20de4e4755abe29a363fb61a47 63/63 2021-02-25 Orter A-Ö Orter A-Ö

Den här berättelsen skapades med Esris Story Map-journal. Läs den interaktiva versionen på webben på https://arcg.is/aDieb.

Ravlunda Vitemölla Vitaby Kivik

Svinaberga

Sankt Olof Rörum Vik

Baskemölla Vemmerlöv

Stiby Gröstorp Simris Östra Herrestad BolshögÖstra Nöbbelöv Vallby Hannas Gislövshammar Östra Hoby Kvarnby Borrby Örnahusen Sandby

Earthstar Geographics Värdefull miljö

Under denna ﬂik får du en kulturhistorisk tillbakablick samt en nutidsbild över respektive ort följt av riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om. Varje ort har även utpekade områden som visar särskilt värdefull miljö (Plan- och bygglagen PBL §8:13). Även temalandskap och arkitekturstilar ﬁnns presenterade för varje ort.

Baskemölla (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Bolshög (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Borrby (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Brantevik (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Gislöv (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Gislövshammar (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Gladsax (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Glimminge https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 1/165 2021-02-25 Orter A-Ö by (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Grevlunda (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Gröstorp (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Gärsnäs (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Hammenhög (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Hannas (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Järrestad (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Kivik (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Komstad (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Ravlunda (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Rörum (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Sandby (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Sankt Olof (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Simris (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Simrishamn (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Skillinge (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Svinaberga (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Södra Mellby (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Vallby-Salarp-Rogamad (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Viarp (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Vik (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Vitaby (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Vitaby kyrkby, (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) Vitemölla (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Örnahusen (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Östra Hoby-Kvarnby (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Östra Herrestad (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Östra Nöbbelöv (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Östra Vemmerlöv (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen), Östra Tommarp (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen)

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 2/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Baskemölla

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Baskemölla omtalas i skriftliga källor för första gången 1525, då det låg under Gladsax gods. Under 1700- och 1800-talen kom obesuttna från jordbruksbygderna runtomkring att bosätta sig kring åmynningen, där de försörjde sig på kombinerat fiske och jordbruk. Fisket växte och under 1800-talets senare hälft var Baskemölla det största fiskeläget vid Skånes ostkust. 1889–1945 var Baskemölla ett eget municipalsamhälle. Orten drabbades av flera https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 3/165 2021-02-25 Orter A-Ö

bränder och den äldsta bebyggelsen är i huvudsak från tiden kring sekelskiftet 1900. Sedan 1920-talet har ﬁsket minskat kontinuerligt och istället har orten utvecklats till den sommarort det är idag. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Baskemölla.

Baskemölla hamn

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Bebyggelsen är samlad i en svag sluttning ner mot en mindre havsvik och har mot norr, väst, och söder ett skarpt avslut mot jordbrukslandskapet.

Bebyggelsen Baskemöllas äldsta bebyggelse är samlad längs ett ﬁnmaskigt gatunät centralt placerat i anslutning till hamnen och längs huvudgatorna Frans Löfströms väg och Gamla Baskevägen. Mellan dessa vägar och mellan Gamla Baskevägen och havet ﬁnns ett antal mindre gator och strädden som ligger i rak sydvästlig nordöst lig riktning och leder ned mot havet.

I anslutning till den äldsta bykärnan ﬁnns spridd villabebyggelse från främst första hälften av 1900-talet insprängd och längs tillfartsvägar. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 4/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Villabebyggelse från andra hälften av 1900-talet och framåt ﬁnns sydväst om hamnen mellan Gamla Baske vägen och havet, väster om Frans Löfströms väg och i ett område nordväst om byn strax söder om Tjörne dala gård.

Fiskeläget Det gamla ﬁskeläget har låg och enhetlig bebyggelse vad gäller volym, takform och material.

Byggnaderna ligger i huvudsak med långsidan utmed och nära huvudgatorna och med gavlarna mot havet. Den sista husraden mot hamnen är mer blandad med en del långsidor mot havet. Det oreglerade gatunätet och den organiskt framväxta bebyggelsen på olika stora tomter gör området varierat. Ett grenverk av strädden löper ut från hamnen och mellan gårdar och hus. Sträddena i Baskemölla är ofta gräsbevuxna.

Bebyggelsen utgörs av enplanshus under sadeltak i form av gatuhus och skepparhus, med inslag av enstaka gårdar. I hamnen ﬁnns bryggor för mindre båtar och en mindre parkering. Från hamnen och havet syns en karaktäristisk vy med den oregelmässiga bebyggelsens branta tak blandat med träd och uppvuxna trädgårdar längs smala gator och strädden.

Baskemöllas äldsta bevarade bebyggelse består till största del av mindre korsvirkeshus, dock ofta helt eller delvis putsade med panel på gavelrösten. De något större byggnaderna i den äldsta delen är ofta putsade eller har fasader av tegel. Sadeltaken är belagda med plåt, papp, tegel eller eternit. Färgsättningen är relativt sammanhållen med främst rött tegel, ljus puts och delvis synligt korsvirke. Längs huvudgator förekommer ofta stentrappor, betongtrappor och pardörrar ut mot gatan. Huvudgatorna är asfalterade och saknar trottoar. Hårdgjorda strädden och mindre platsbildningar, exempelvis i hamnen, ﬁnns men det är mer vanligt förekommande med gräsbevuxna eller grusade strädden och platser. Tomterna varierar i storlek men är generellt av trädgårdskaraktär. Tomterna är öppna men avgränsas ofta av låga spjälstaket eller naturstens murar, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Villabebyggelsen I anslutning till den äldsta bykärnan ﬁnns spridd villabebyggelse från främst första hälften av 1900-talet insprängd och längs tillfartsvägar. Villabebyggelse från andra hälften av 1900-talet är delvis planerade efter säckgator men också som mer sammanhållna grupp-husområden i kvarter.

Villorna har oftast långsidan mot gata och ligger något indragna i större trädgårdar. De har sadeltak, men med något flackare profil än i fiskeläget. Det vanligaste takmaterialet 1900–1960 är rött tegel medan senare byggnader ofta har eternit eller betongpannor. Villabeb yggelse från 2000-tal har också en del plåttak.

Färgsättningen är sammanhållen inom de olika områdena med rött, gult och vitt tegel, ljusa putsfärger samt mer kulörta fasader från 1900-talets senare del. Gator och vägar är asfalterade och saknar trottoar. Trädgårdar och gårdar är generellt inte hårdgjorda. De har låga avgränsningar i form av genomsiktliga staket, häckar och murar.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Bebyggelsen i ﬁskeläget representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. Hamnområdet representerar en för lokalsamhället tidigare viktig funktion och verksamhet. Det huvudsakliga byggnads beståndet https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 5/165 2021-02-25 Orter A-Ö

utgörs av välbevarade byggnader från tiden före 1920. Gatunätet med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger samtidigt en bild av en organiskt framväxt och oreglerad bebyggelse.

Villabebyggelse längs Tjörnedalavägen Tillfartsbebyggelsen längs Tjörnedalavägen representer ar en fastare form av bebyggelseutveckling än i det äldre ﬁskeläget. Under första hälften av 1900-talet bebyggdes delar av tillfartsleden Tjörnedalavägen på båda sidor med villor i trädgård. Bebyggelsen är tidstypisk och berättar om en period i Baskemöllas historia då en ny byggnadstyp, villan, blir mer och mer vanligt förekommande.

Betydelsefulla byggnader*: Tjörnedala gård, mölla, kapell och tidigare skola. (länk till bild?) Betydelsefulla platser*: Hamn, torkplats för ﬁskegarn och källa. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse samt 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Baskemölla har koppling till Jordbrukets landskap (mölla, Tjörnedala gård), Kustens landskap (hamn), Religiösa landskap (kapell), Administrativa landskap (skola).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Baskemölla: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar! Det finns områden i Baskemölla med särskilda bestämmelser som innebär att man inte får förvanska befintliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär. För Baskemölla ekoby finns det speciella områdesbestämmelser. För det äldre fiskeläget finns det också Riktlinjer för takkupor och takfönster.

· I det äldre ﬁskeläget har enplanshus, ofta med långsida mot gatan, med branta sadeltak. · Sadeltaken är belagda med plåt, papp, tegel eller eternit. · De äldsta husen är korsvirkeshus, ofta helt eller delvis putsade med panel på gavlarna. · De något större byggnaderna, i den äldsta delen är ofta putsade eller har fasader av tegel. · Färgsättningen är relativt sammanhållen med främst rött tegel, ljus puts och delvis synligt korsvirke. · Längs huvudgator förekommer ofta stentrappor, betongtrappor och pardörrar ut mot gatan. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med låga naturstensmurar, häckar eller låga genomsiktliga staket. · I Baskemöllas yttre bostadsområden har de nyare villorna ibland ﬂackare sadeltak. · Färgsättningen är sammanhållen; med rött, gult och vitt tegel, ljusa putsfärger - ibland mer kulörta fasader från 1900-talets senare del. · Långsidan är ofta mot gatan men indragen i trädgårdarna.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 6/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bolshög

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Bolshög kyrkby ligger söder om Östra Tommarp och ett stenkast från Glimmingehus medeltidsborg. Den lilla byn är samlad kring kyrkan, i en vägkorsning som bevarat sin sträckning sedan åtminstone 1800-talet. Byn omges av öppet kuperat odlingslandskap och hävdade betesmarker. Kyrkan från 1100-talet uppfördes troligen av en

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 7/165 2021-02-25 Orter A-Ö

storman med anknytning till närliggande Glimminge gård. Strax sydost om kyrkan ﬁnns bronsåldersgraven Bols eller Boels hög.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Byn är samlad i en vägkorsning på en liten höjd i landskapet och ligger förhållandevis enskilt ett par kilometer söder om väg 9. Kring byn vidtar ett öppet kuperat åkerlandskap och nordöst om byn hävdade betesmarker. I det omgivande landskapet ligger gårdarna glest och vägarna är slingrande. Från landskapet i väster har man utsikt över byns och bebyggelsens låga siluett med kyrkan som landmärke. Gränsen mellan tomterna och omgivande landskap är knappt märkbar även om byn ligger som en urskiljbar solitär i landskapet.

Bebyggelsen Bebyggelsen är enhetlig i sin lantliga karaktär men varierar i huvudsak mellan låga traditionella skånelängor i ett plan och bostadshus eller egnahem i en våning med inredd vind. Bebyggelsestrukturen har i huvudsak inte förändrats under de senaste 40 åren.

Byggnaderna ligger nära vägarna, oftast med bostadshuset placerat med långsida mot vägen och ekonomibyggnader i vinkel. Egnahemmen är samlade i en rad i väster, något indragna och avgränsade mot vägen med buskar eller låga trästaket. En av byns gårdar har fristående bostadshus uppfört kring sekelskiftet 1900. Trädgårdar ﬁnns oftast kring byggnaderna.

Byggnadernas fasadmaterial är i huvudsak vitfärgad puts men rött tegel och gul puts förekommer. Byggnaderna är försedda med sadeltak, oftast med litet eller ingen takutsprång. Takbeläggning varierad mellan tegel och plåt i svart eller röd färg. Takkupor förekommer inte på den traditionella bebyggelsen medan takfönster ﬁnns undantagsvis. Tegelmurade skorstenar sitter i nock.

Mark Vägarna i korsningen är asfalterade och norr om kyrkogården leder en smal grusad väg kantad av björkar österut. Tomterna avgränsas från vägarna med buskar och mellan byggnaderna finns ibland små träddungar. I trädgårdarna finns få hårdgjorda ytor. Parkeringsplats finns vid kyrkan i form av en större asfalterad plan. Kyrkogården avgränsas med fältstensmur och trädkrans.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Samlad by med gård och gathus från tiden före 1920 som representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner (kyrka).

Betydelsefulla byggnader*: Bymiljö Betydelsefulla platser*: Kyrkogård Betydelsefulla vyer*: Vy över byn från väster Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 8/165 2021-02-25 Orter A-Ö

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Bolshög kyrkby har koppling till Jordbrukets landskap (byn) och Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Bolshög: · Äldre låga traditionella skånelängor med långsida mot vägen. · Enkla hustyper med en våning, branta sadeltak med små eller inga takutsprång. · Fasaderna är i huvudsak vitputsade i ljus puts, ibland förekommer rött tegel. · Takbeläggning varierar mellan tegel och plåt, i svart eller röd färg. Takkupor är ovanligt. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar eller låga staket i trä.

Nya bostadshus kan placeras vid vägen och bör anpassas till beﬁntlig karaktär av bymiljö.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 9/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Borrby

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Borrby är en ort med lång och händelserik historia. Trots kontinuerlig förändring ﬁnns här väl bevarade spår som berättar om byns och sedermera stationssamhällets och handelsortens framväxt och historia.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 10/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Borrbys nuvarande utseende är huvudsakligen präglat av utvecklingen under det sena 1800-talet och hela 1900- talet. Här ﬁnns välbevarade representanter från den äldre agrara bebyggelsen, sekelskiftets tegelarki tektur såväl som villabebyggelse från hela 1900-talet.

Borrby bio

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Borrby ligger i ett öppet, småkuperat slättlandskap. Höjdstråket kallat Borrby Backar utgör en naturlig gräns för bebyggelsens utbredning mot nordost. Samhället är samlat kring ett centralt placerat vägkors intill kyrkan där Sandbyvägen/Bygatan och Hörupsvägen/ Köpmangatan möts. Äldre bebyggelse ﬁnns huvud sakligen i anslutning till Sandbyvägen/Bygatan/Köp mangatan. Mot väster, öster och söder har bebyggelsen skarpt avslut mot jordbrukslandskapet medan det mot norr i högre utsträckning övergår i skog och backar.

Bebyggelsen Borrbys äldsta bevarade bebyggelse består av byggna der från tiden före järnvägens intåg under det sena 1800- talet och är i huvudsak spridd längs Sandbyvägen/Bygatan/Köpmangatan, med kyrkan centralt pla cerad. Byggnaderna utgörs av ett mindre antal oskiftade gårdar som är helt eller delvist kringbyggda och kring ett

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 11/165 2021-02-25 Orter A-Ö

femtiotal mindre gathus. Längst i väster utgör ett antal av dessa gathus en samlad särskilt värdefull miljö, i övrigt är kvarvarande bebyggelse från denna period blandad med senare bebyggelse.

Stationssamhället Bebyggelsen har vuxit fram i anslutning till vägkors ningen samt strax söder och öster om järnvägssträckningen, i huvudsak mellan Köpmangatan och Byga tan. Borrby fick sin första tågförbindelse i och med öppnandet av Ystad- Gärsnäs järnväg på 1890-talet. Stationshuset finns kvar men spåren är idag borttagna och järnvägssträckningen kan idag endast delvis spåras genom öppningar i bebyggelsen. Denna utgörs av i huvudsak lägre bostadsbebyggelse från 1900-talets första hälft med inslag av större villor och tvåvåningshus med butikslokaler i bottenplan längs Köpmangatan. Kring den centrala korsningen finns ett mindre antal byggnader av mer stadsmässig karaktär.

Industrimiljöer Industrimiljöer ﬁnns i huvudsak sydväst om det tidi gare stationsområdet där en fabrik med inriktning mot cement/betong etablerade sig under tidigt 1900-tal. I samhällets östra del ﬁnns också tidigare industri i form av Borrby Frö AB:s gamla anläggning som idag funge rar som Bed & Breakfast.

Folkhelmsbebyggelse Bebyggelse från 1900-talets mitt har vuxit fram i samhällets utkanter, huvudsakligen norr om Hörupsvägen, söder om Bygatan och på den gamla idrottsplatsen vid Hobyvägen. Den nya bebyggelsen utgörs i huvudsak av villor med trädgård men även att ett mindre antal ﬂerbostadshus belägna norr om Köpmangatan. Under 1950-talet uppförs en ny skola med en större idrottsplats norr om samhället.

Bebyggelsen är relativt låg, med inslag av ett fåtal ﬂervåningshus kring den centrala korsningen och längs Köpmangatan. Generellt är den äldre bebyggelsen mer småskalig medan byggnader uppförda kring sekelskif tet fram till och med ca 1940 utgör den för samhället högsta bebyggelsen bortsett från kyrkan. Efterkrigsti den representeras i huvudsak av villor i ett plan med inredd vind och offentliga byggnader så som skola och servicehus.

De mindre grupperna av gathus längs de äldre vägsträckningarna ligger ofta med långsidan i direkt anslutning till vägen. Gårdarna är helt eller delvis kringbyggda och har inte lika tydlig relation till gator och vägar. 1900-talets bostadshus ligger indragna från gatan med förgårdsmark eller trädgård. De ﬂesta enbo stadshus omgärdas av häckar eller låga staket eller låga stenmurar. Kring den centrala korsningen ﬁnns ett par mer stadsmässiga byggnader placerade i gatuliv.

De stora ﬂertalet byggnader har sadeltak med varierad taktäckning. Gathusen har ofta eternit eller plåttak, i stationssamhället är eternit vanligt. Egnahemsvillorna har ofta tegeltak medan efterkrigstidens villor har utöver tegel ofta har betongpannor eller eternit. Putsade byggnader är ljusa, oftast vita. Rött tegel är vanligt på byggnader från 1800–1930 samt från cirka 1960 och framåt. Däremellan är gult tegel vanligt.

Mark Gator och vägar är asfalterade. Längs Köpmangatan ﬁnns trottoar. Torget vid Köpmangatan är asfalterat runt en parkering med två uppvuxna träd. Större par keringsytor ﬁnns i anslutning till busstorg och matva rubutik. Verksamhetsområdena omges av hårdgjord mark, främst asfalt. Enbostadshusen har uppvuxna trädgårdar omgärdade av låga häckar eller genomsikt liga staket och enstaka låga murar. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 12/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Särskilt värdefull bebyggelse Bymiljö Borrbys äldsta bevarade bebyggelse representerar med gathus från tiden före järnvägssamhällets intåg tidigare vanliga byggnadstyper som idag blivit mer sällsynta. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor.

Kyrkomiljö och kyrkogård Kyrkan med dess byggnader och verksamheter representer ar nuvarande och tidigare viktiga funktioner och verksamheter för lokalsamhället.

Järnvägssamhället Bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner (stationsbyggnaden) och verksamheter samt belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal (Järnvägshotellet samt högre stadsmässiga byggnader).

Stadsmässig sekelskiftsbebyggelse Villabebyggelsen på norra sidan om Köpmangatan representerar en byggnadstyp bestående av större påkostade villor uppförda kring sekelskiftet och fram till 1940.

Sekelskiftesbebyggelse Villabebyggelsen på norra sidan om Köpmangatan representerar en byggnadstyp bestående av större påkostade villor uppförda kring sekelskiftet och fram till 1940.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, stationsbyggnad, tidigare brandstation och Borrby frö. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård med kapell, vägkorsning och torg. Betydelsefulla vy: Infart från Hobyvägen med Borrby frö. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftesbebyggelse, egnahem och nyklassicism samt folkhemsbebyggelse. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Borrby har koppling till Religiösa landskap (kyrka, kapell och kyrkogård), Kommunikationernas landskap (järnväg, stationshus), Folkrörelsernas landskap (idrottsplats, biograf, järnvägshotell, folkets park), Administrativa landskap (bank, skola, brandstation), Industrins landskap (fröfabrik).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Borrby: Studera gällande detaljplaner i Borrby och läs tillhörande planbeskrivningar.

Kulturhistoriska element och detaljer från Borrbys alla tidsperioder bör respekteras och inte förvanskas. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 13/165 2021-02-25 Orter A-Ö

I Borrby ﬁnns välbevarade representanter från den äldre bymiljön, sekelskiftets tegelarki tektur såväl som villa- och bostadsbebyggelse från hela 1900-talet.

I den äldre bykärnan: · De mindre grupperna av gathus längs de äldre vägsträckningarna ligger ofta med långsidan i direkt anslutning till vägen. Gårdarna är helt eller delvis kringbyggda. · Enkla hustyper med branta sadeltak · Fasaderna är i huvudsak vitputsade ljus puts, oftast vit. · Rött tegel är vanligt på byggnader från 1800–1930.

I byns egnahems- och villaområde: · Vid förändring av äldre byggnader i egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval. · 1900-talets bostadshus ligger indragna från gatan med förgårdsmark eller trädgård. De ﬂesta enbo stadshus omgärdas av häckar eller låga staket eller låga stenmurar. · En del mer stadsmässiga byggnader ligger i liv med gatan. · De stora ﬂertalet byggnader har sadeltak med varierad taktäckning. Gathusen har ofta eternit eller plåttak, i stationssamhället är eternit vanligt. · Egnahemsvillorna har ofta tegeltak. Betongpannor eller eternit förekommer. · Fasaderna har både ljus puts, rött och gult tegel. · Ny bebyggelse bör anpassas till det omgivande bebyggelsemönstret.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 14/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Brantevik

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Värdefull miljö

Brantevik är det yngsta av fiskelägena på Österlen och omnämns första gången 1811. På var sida om en avskiljande bäck växte fiskeläget fram med en rad hus längs stranden, under 1800-talets första hälft. Eftersom marken var delad mellan Simris och Östra Nöbbelövs utmarker kom Brante vik att få två av allt; två hamnar, två skolor, två vindmöllor och så vidare. 1894 inrättades Branteviks municipalsamhälle. Fler och fler kom att sysselsätta sig inom skeppsnäringen och kring sekelskiftet 1900 hade Brantevik Sveriges största fiskeflotta. Med införandet av motordrivna fartyg slogs den stora segelflottan ut och fiske blev under en tid åter en viktig näring. Numera är turism ortens viktigaste näring.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 15/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Branteviks norra hamn

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Brantevik är beläget i en svag sluttning vid en grund havsvik och med en utdragen bebyggelse som sträcker sig längs med stranden. I väst har bebyggelsen ett skarpt avslut mot omkringliggande odlingslandskap medan det i norr och söder är mer utglesande.

Bebyggelsen Bebyggelsen består till största del av bostadshus. Den äldre bebyggelsen är i huvudsak samlad längs ett finmaskigt gatunät närmast havet och med mindre strädden mellan husen. Väster om den mer oplanerade kärnan finns områden med planlagd bostadsbebyggelse från tiden omkring sekelskiftet och fram till mitten av 1900-talet. Längst i väster samt i norr och söder finns också mindre områden med villabebyggelse från andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet.

Fiskeläget Brantevik består egentligen av två ﬁskelägen; Norra och Södra Brantevik. De är belägna på Simris respek tive Östra Nöbbelövs socknars forna utmarker. Fiskeläget har växt fram med enkla ﬁskelängor från tidigt 1800-tal och har https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 16/165 2021-02-25 Orter A-Ö

fortfarande låg och enhetlig bebyg gelse vad gäller volym, takform och material. Byggnaderna är främst placerade med långsida mot gatan men det oreglerade gatunätet och den organiskt framväxta bebyggelsen på olika stora tomter gör området varierat, med informella strädden och platsbildningar som suddar ut gränser mellan privat och offentligt. Bebyggelsen utgörs av enplanshus med sadeltak i form av enklare gathus respektive rikt dekorerade skeppsvil lor, med kringbyggda gårdar i den inre kärnan. I söder glesar bebyggelsen ut med större bostadshus på stora tomter.

Trots att byn ligger i en relativt svag sluttning syns från hamnen en karaktäristisk vy med den oregelmässiga bebyggelsens branta tak blandat med träd och upp vuxna trädgårdar längs smala gator och strädden.

Husen har fasader av ofta rött tegel eller ljus puts, men det ﬁnns även inslag av mer kulört färgsättning. Vanli gast är branta sadeltak av tegel, plåt eller eternit.

Huvudgatorna är asfalterade och saknar trottoar, mindr e gator och strädden är gräsbevuxna eller grusade. Terrasseringar av hallastensmurar förekommer. Även tomtavgränsningar utgörs av låga hallastensmurar och låga staket eller häckar, vilket gör bebyggelsen över blickbar.

Planerad bebyggelse Brantevik har, liksom många av de andra ﬁskelägena längs kusten, växt från stranden med tydliga årsringar västerut upp efter den svaga sluttningen. I anslutning till genomfartsgatorna Gislövsvägen, Pantaregatan och Branteviksvägen ﬁnns mer planerad bebyggelse med raka gator och villor från sekelskiftet och fram till mitten av 1900-talet. Ytterligare årsringar i form av villabebyggelse från andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet är spridda i väst såväl som längst i norr och i söder.

Villabebyggelsen har generellt stora och uppvuxna trädgårdar och husen ligger indragna från gatan. Låga stenmurar med inslag av låga häckar och enstaka låga och genomsiktliga staket omgärdar tomterna, vilket gör områdena överblickbara. Det vanligaste takmaterialet 1900–1960 är rött tegel medan senare byggnader ofta har eternit eller betongpannor. Villabebyggelse från 2000-tal har också en del plåttak.

Färgsättningen är sammanhållen inom de olika områdena med rött, gult och vitt tegel, ljusa putsfärger samt mer kulörta fasader från 1900-talets senare del.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Bebyggelsen i ﬁskeläget representerar tidigare van liga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Den belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor samt arbetsförhållanden. De två hamnarna representerar utöver en för lokalsamhället tidigare viktig funktion och verksamhet också den tidigare uppdelningen i norra och södra Brantevik. Det huvudsakliga byggnadsbeståndet utgörs av välbevar ade byggnader från tiden före 1920. Gatunätet med informella strädden bildar en variationsrik miljö med särskilda estetiska värden och ger samtidigt en bild av en organiskt framväxt och oreglerad bebyggelse.

Planlagd bebyggelse 1900-1950 Den reglerade bebyggelse som omger det äldre ﬁskeläget och är utbyggd i olika skeden under första hälften av 1900-talet. Den speglar en tid i Branteviks historia som präglas av den utbredda rederiverksamhet som var https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 17/165 2021-02-25 Orter A-Ö

omfattande här kring sekelskiftet och några årtionden framåt. Bebyggelsen är väl sammanhållen men uppvi sar genom sina olika utbyggnadsskeden stor variation.

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare brandstation, möllan, norra skolan och södra skolan. Betydelsefulla platser*: Norra och södra hamnen. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism, folkhemsbebyggelse och 2000-tal. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Brantevik har koppling till Jordbrukets landskap (möllor), kustens landskap (hamn), Administrativa landskap (skolor, brandstation), Industrins landskap (rederi).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Brantevik: Studera gällande detaljplaner och läs tillhörande planbeskrivningar. Det finns områden i Brantevik med särskilda bestämmelser som innebär att man inte får förvanska befintliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär. För det äldre fiskeläget finns det också Riktlinjer för takkupor och takfönster.

· I de äldre delarna av Brantevik är det enplanshus, ofta med långsida mot gatan. · Branta sadeltak med små eller inga takutsprång. · Fasaderna är i huvudsak vitputsade i ljus puts eller har rött tegel. · Takbeläggning varierar mellan tegel, plåt eller eternit. · Trädgårdarna har låga murar, staket eller häckar. · I nyare årsringar med bostadshus och villor förekommer också fasader med gult tegel eller puts i olika färger. Sadeltak är den vanligaste takutformningen.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 18/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gislövshammar

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Den lilla hussamlingen Gislövshammar, ﬁskeläget längst ute på udden Hammaren, växte fram under 1800-talet som en följd av ökande befolkning av obesuttna. Byn var länge isolerad på grund av sin avsides belägenhet. De boende försörjde sig genom ﬁske, arbete inom sjöfarten, lantbruksarbete och kalkstensbrytning i vattenbrynet där stenhällarna går i dagen. Hamnen byggdes på 1870-talet och på stranden i anslutning till kalkstensbrottet fanns en https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 19/165 2021-02-25 Orter A-Ö

kalkugn. Gislövshammar består i dag av ett 15-tal små längor, en del i korsvirke, andra med putsade fasader. Ännu ser man också byggnader uppförda i kalksten, så kallad ﬂis, i likhet med murarna som ramar in de smala gatorna. I många av de lummiga trädgårdana täcks marken delvis av kalkstenshällar.

Kås i Gislövshammar

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Gislövshammar är beläget vid kusten mellan fiskelägena Brantevik och Skillinge. Från kustvägen Höga vägen leder en smal väg fram till fiskeläget och avslutas i en platsbildning. I byns östra kant finns en liten hamn med pir av natursten. Bebyggelsen är placerade på en svag höjd med sluttande terräng ner mot havet. Byggnaderna ligger längs smala parallella gator i nordostlig-sydvästlig sträckning.

Bebyggelsen är låg och tätt samlad. Gränsen mellan ﬁskeläget och omgivande landskap är tydlig och bebyggelsen utgör en solitär. Markerna kring ﬁskeläget domineras av väl hävdade betesmarker med stengärden. Mot nordväst höjer sig det öppna kuperade odlingslandskapet. Området upplevs som lågexploaterat och ålderdomligt.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 20/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsen Gislövshammar har en bevarad karaktär av ﬁskeläge med låga små friliggande bostadshus, längor och uthus. Husen ligger samlade längs smala grusade gator, där bebyggelsen slutar viker gatorna av och möter den grusväg som följer strandlinjen inom ﬁskeläget. Området har förtätats med enstaka byggnader under de senaste 40 åren.

Bebyggelsen är enhetlig i sin småskaliga karaktär, bostadslängor i en våning under sadeltak och ett fåtal hus av mer villakaraktär i ett plan med inredd vind. Vissa hus är långsmala och andra byggda i vinkel. Bostadshusen är oregelbundet placerade sinsemellan och i förhållande till gatorna, men oftast med långsidan mot gatan. De ﬂesta fastigheterna omgärdas av naturstensmurar och tomterna avgränsas oftast också mot gatan med naturstensmur. Gaturummet sluts även av en del uthus i ﬂis (kalksten). Marknivåer mellan trädgård och gata tas upp med hjälp av låga stödmurar av natursten.

Husen är vitputsade med röda eller grå/svarta tak av plåt, tegel, papp eller eternitfasetter. Korsvirke förekommer och uthusen är ibland av ﬂis eller panelklädda. Gavelröstena är putsade eller panelklädda och målade i en kontrasterande kulör. Sadeltaken har litet eller inget utsprång. Takfönster och takkupor förekommer undantagsvis mot gårdssidan, de ﬂesta hus har tegelmurade eller vitputsade skorstenar.

Mark Vägen som leder fram till fiskeläget är asfalterad och kantas partiellt av hamlade lövträd. Övriga gator är grusbelagda. Nordväst om bebyggelsen finns en mindre besöksparkering och i fiskelägets sydvästra kant en asfalterad parkeringsplats med postlådor. Där gatorna slutar mot strandlinjen är marken dels sandbelagd dels gräsbevuxen. Hamnplan utgör en del av sandstrandslinjen och är partiellt naturligt gräsbevuxen. I södra delen av byn finns en större öppen gräsyta och höga lövträd, nivåskillnad mot stranden tas upp med stödmur av natursten.

Längs gatorna avgränsas tomerna av naturstensmurar och ibland friväxande häckar vilket ger en varierad karaktär tillsammans med de smala grusade gatorna. Trädgårdarna är små och innehåller ofta nyttoodlingar samt partier belagda med kalkstensflis av allt att döma en gång bruten i fiskeläget. De uppfarter som finns till en del av tomterna är också i huvudsak grusade eller belagda med flis.

Särskilt värdefulla miljöer Fiskeläge Fiskeläge vars karaktär är bevarad. Välbevarad bebyggelse från före 1920 som representerat tidigare vanlig byggnadskategori som nu har blivit mindre vanlig. Bebyggelsen i sin helhet belyser även tidigare arbets-och bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. De små låga bostadslängorna och uthusen bevarar en ålderdomlig prägel. Hamnen representerar en för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktig funktion och verksamhet.

Betydelsefulla platser*: Hamn Betydelsefulla vyer*: Vy från omkringliggande landskap, vy från sjösidan Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 21/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Temalandskap Gislövshammar har koppling till Kustens landskap (hamn).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Gislövshammar: Hela byn omfattas av Områdesbestämmelser med riktlinjer för om- och tillbyggnad i syfte att bevara den unika kulturhistoriska miljön genom att genomföra förändringar varsamt och anpassat till beﬁntlig bebyggelsekaraktär. Det ﬁnns också Riktlinjer för takkupor och takfönster.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 22/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Glimminge by

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Den lilla hussamlingen Glimminge by finns strax öster om Glimmingehus medeltida borg. Byn ligger inbäddad i en sänka invid Glimminge mosse i det böljande öppna odlings- och beteslandskapet. Små låga hus finns bevarade längs den slingrande bygatan, dessa var tidigare lantarbetarnas och hantverkarnas bostäder. I byn finns också Glimminge gård, en gång plattgård under Glimmingehus, och som ersatte byns övriga gårdar på 1800-talet. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 23/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bevarat ﬁnns både småskolans och storskolans byggnader samt före detta livsmedelsaffär, tidigare fanns även smedja och ett fattighus.

Glimminge hus syns från Glimminge by

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Glimminge by ligger förhållandevis enskilt i en sänka invid våtmarken Glimminge mosse. En bit norr om byn ligger Glimminge strögård längs Lyckornas väg som löper mellan Bolshög och Gnalöv. Glimminge by omges av åkermark, lövdungar och välhävdade naturbetesmarker. Kring byn och mossen höjer sig terrängen och från norr kan man se den mycket låga siluetten av hela byn. Glimminge gård samt ytterligare två hus söder om bygatan ligger på en högre platå medan de små låga bostadshusen ﬁnns i en rad längs bygatan precis intill mossen. Storskolans tegelbyggnader omgivna av uppvuxna lövträd ﬁnns norr om mossen.

Bebyggelsen Glimminge by har en lantlig karaktär med byggnaderna samlade längs den smala slingrande bygatan. De små låga bostadshusen är samlade i två grupper på norra sidan om bygatan, mitt i byn ﬁnns även en tidigare affär och skola. Glimminge gård med herrgårdsliknande bostadshus och ekonomibyggnader av olika ålder ligger i parkliknande trädgård i sydvästra delen av byn. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 24/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsen utgörs i huvudsak av små låga bostadshus från 1800-talet, ibland långsmala längor. Bebyggelsen är enhetlig i sin småskaliga karaktär i ett plan eller med inredd vind under sadeltak, medan Glimminge gård skiljer sig som en större gårdsenhet med herrgårdsliknande bostadshus och ekonomibyggnader av varierad ålder där de äldre är byggda i rött tegel och har sadeltak täckta med eternitfasetter. Vid gården har enstaka ekonomibyggnader tillkommit under de senaste decennierna. Mitt i byn ﬁnns den tidigare affärsbyggnaden i rött tegel samt småskolan. En liten bit utanför bygatan ligger storskolan från 1920-talet uppförd i rött tegel och omgiven av skolträdgård.

Gathusen är vitputsade med inslag av gråsten, korsvirke och brunmålad panel i gavelrösten, ibland med tillhörande små ekonomibyggnader i puts eller gråsten. Majoriteten av byggnaderna har sadeltak med litet eller ingen takutsprång. Takbeläggning är framför allt svart och varierar i huvudsak mellan plåt, eternitfasetter och papp, småskolan avviker med rött taktegel. Takkupor eller takfönster förekommer undantagsvis och har inte funnits från början. Tegelmurade eller vitputsade skorstenar sitter i nock.

Mark Byvägen är grusad. Marknivå mellan Glimminge gård och byvägen längs mossen tas delvis upp av kallmurad naturstensmur delvis av grässlänt. Längs bygatan avgränsas tomterna framför allt av buskar, ibland med dekorativa grindar som leder in till små trädgårdar med få hårdgjorda ytor. I trädgårdarna ﬁnns fruktträd och ibland anlagda planteringar. Tomterna ansluter utan tydliga gränser mot mossen. Vid Glimminge gård ﬁnns öppna gräsytor och hagar med betande djur.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse med gård och gathus/bostadshus från tiden före 1920 som representerat tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen i sin helhet belyser även tidigare arbets- och bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. De små låga bostadslängorna längs bygatan bevarar en ålderdomlig prägel. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället historiskt viktiga funktioner och verksamheter (affär, skolor).

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare affär, tidigare småskola, tidigare skola. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Glimminge by har koppling till Administrativa landskap (skola) och Jordbrukets landskap (byn och plattgården).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Glimminge by: · Småskalig bostadsbebyggelse, ofta med långsida mot vägen. · Enkla hustyper med branta sadeltak, med små eller inga takutsprång · Fasaderna är i huvudsak vitputsade i ljus puts, med inslag av gråsten och korsvirke. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 25/165 2021-02-25 Orter A-Ö

· Takbeläggning varierar i material men merparten är svart. Takkupor är ovanligt. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar och ibland dekorativa grindar.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 26/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Grevlunda

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Grevlunda består av en liten hussamling vid den gamla byvägen, belägen strax söder om Vitaby stationssamhälle. Byn ska ha fått sitt namn efter den borgruin som angränsar i nordväst "...en Grefve wid namn Lund, bygt denne Gård, af hwilcken Byn sedemera fådt sitt namn". (Gillberg 1767) Om uppgiften stämmer är tveksamt, men klart är i

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 27/165 2021-02-25 Orter A-Ö

alla fall att byn genomgick enskifte 1806 och i stort sett alla 20-talet gårdar ﬂyttades ut. I omgivningarna ligger i dag utspridda gårdar och torpställen.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Byn ligger i en sänka och omges av äppelodlingar och betesmarker. Mölleån går fram norr om byn och avtecknar sig som ett grönstråk. I öster går museijärnvägen S:t Olof–Brösarp (del av före detta Ystad–Brösarps Järnväg) och i västar landsvägen mellan Vitaby och S:t Olof. Från landsvägen ser man inte byn. Den gamla byvägen går i nord- sydlig sträckning och ansluter till vägen mot Bästekille. Bebyggelsen är låg och småskalig med undantag för den stora skolbyggnaden i backen mot väster. Gränsen mellan byn och omgivande landskap är mindre tydlig på grund av all spridd bebyggelse och det mosaikartade landskapet.

Bebyggelsen Bebyggelsen i Grevlunda är rätt heterogen med gårdar, torpställlen, gathus, egnahem, fritidshus, villor, olika komplement- och ekonomibyggnader samt folkskolan och en nedlagd bensinstation (Texaco). På den gamla bytomten har utﬂyttade gårdar delvis ersatts med gathus, medan två gårdar verkar ligga kvar i förskiftesläge. Denna bebyggelse är uppförd från början–mitten av 1800-talet fram till början av 1900-talet och i stort sett grupperad på östra sidan av byvägen. En kvarliggande gård – numera lite för sig själv – ﬁnns väster om vägen men utan kontakt med denna.

I övrigt är bebyggelsen utspridd och särskilt i väster har det styckats av mycket småställen, utan att direkt ha någon koppling till byn. Den stora folkskolan här vittnar om en betydande folkökning och många småställen kan nog ha tillkommit kring sekelskiftet 1900, ungefär samtida med folkskolan.

Bybebyggelsen har en lantlig och tämligen småskalig karaktär. Ekonomibyggnader till jordbruk/fruktodling är i allmänhet större än bostäderna. Husen ligger relativt tätt. Boningshusen är uppförda i en våning med låg sockel och delvis med inredd vind under sadeltak. Fasadmaterial varierar mellan korsvirke, vitaktig puts, rött och gult beklädnadstegel och målad träpanel. Ekonomibyggnader har mestadels koppling till jordbruk/fruktodling men här ﬁnns också en liten verkstadsbyggnad med fasader av rödmålad panel. Den kvarliggande gården i väster har en ekonomibyggnad med murar av tuktad gråsten.

Byggnaderna har sadeltak med cirka 45 graders lutning både på boningshus och på ekonomibyggnaderna. Taken är utförda med litet eller inget takutsprång. Takbeläggning är varierad och för bostadshus är det rött tegel, eternitfasetter eller plåt. För ekonomibyggnaderna är det korrugerad eternit eller plåt. Takkupor eller takfönster förekommer inte. Skorstenar sitter i nock och är murade i tegel.

Folkskolan i rött tegel är uppförd kring sekelskiftet 1900 och består av en stor vinkelbyggnad med skolsalar, en tjänstebostad med två till fyra bostäder och en mindre länga med toaletter, vedbod och liknande. Stora fönster och hög våningshöjd är karaktäristiskt för periodens folkskolor, liksom det framspringande gavelpartiet där textfältet med "Grevlunda Folkskola" är typiskt.

Där vägen mot Bästekille svänger av från landsvägen ligger en äldre bensinstation i strategiskt läge vid ett avtag. Stationsbyggnaden är en liten vitmålad kioskbyggnad med platt tak av 1930-/40-talsmodell. Marken är hårdgjord.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 28/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Mark Den gamla byvägen är grusad medan omgivande landsvägar är asfalterade. Gårdsplaner och uppfarter är grusade i gamla bytomten. Trädgårdar förekommer mest på baksidan av husen. Tomtavgränsningar består av häckar, plank och nätstaket.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Bymiljön speglar i första hand hur 1800-talets jordbruksskiften spritt ut gårdarna i landskapet och hur bytomten från senare delen av 1800-talet i någon mån exploaterats med småställen medan andra delar av bytomten förblivit obebyggda. Väster om Grevlunda by skedde en omfattande hemmansklyvning och avstyckning. En spridd bebyggelse av småställen uppstod i slutet av 1800-talet. Senare har befolkningsökningen kanaliserats till stationsorten Vitaby. Bymiljön har delvis välbevarad gårdsbebyggelse och gathus från före 1920 som representerar tidigare vanliga byggnadskategorier, vilka nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare arbets- och bostadsförhållanden.

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare skola Betydelsefulla platser*: borgvallen fornlämning Betydelsefulla vyer*: Vy mot kvarliggande gård, bygata mot söder Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Grevlunda by har koppling till Administrativa landskap (skola), Jordbrukets landskap (byn och fruktodling).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Grevlunda: · Småskalig bostadsbebyggelse med större ekonomibyggnader för jordbruk/fruktodling. · Enkla hustyper med branta sadeltak, med små eller inga takutsprång · Fasadmaterialen varierar mellan korsvirke, ljus puts, röd/gul tegel och målad träpanel. · Takbeläggningen kan vara både rött tegel, eternit eller plåt. Takkupor är ovanligt. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor och avgränsas med buskar och ibland dekorativa grindar.

Ska du bygga nytt i Grevlunda, utanför den medeltida bytomten, bör utformningen anpassas till det kuperade landskapet och vyerna bör beaktas.

Anpassa huset till tomten istället för tvärtom, då värnar du om naturen och hindrar att byggnaderna dominerar över landskapet.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 29/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gröstorp

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Gröstorps tiotalet fyrlängade gårdar låg samlade i byns södra del kring den slingrande bygatan. Mellan gårdarna fanns mindre vägar eller stigar som delvis ännu kan anas. I samband med enskiftet glesades byn ut men några gårdar och gathus ﬁnns kvar på ursprunglig plats. Mellan de gamla gårdarna och längs bygatan, som rätats ut något, har egnahem och villor byggts. I nordväst på marken där klipphällarna går i dagen, invid https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 30/165 2021-02-25 Orter A-Ö

förkastningsbranten mot Gladsax, behölls smala markremsor där några små hus eller torpställen byggdes. I branten har stenbrytning bedrivits, vilket är synligt än i dag. Det har inte funnits någon kyrka i byn utan byborna tog sig istället till kyrkan i Gladsax. I dag ﬁnns hästar och alpackor på några av byns gårdar.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Gröstorp ligger väster om Simrishamn i ett öppet småkuperat odlingslandskap. Mellan Gröstorp och Simrishamn slingrar sig Tommarpsåns dalgång och norr om Gröstorp höjer sig landskapet. Strax söder om byn löper den gamla rikstolvan och längre söderut väg 9/11, vilken inte är påtaglig i byn. Nordväst om byn ﬁnns väl hävdade betesmarker och tidigare stenbrottet Impan, en bit norrut Bäckhalladalens naturreservat med betes- och skogsmarker, utanför byn tar i övrigt det öppna jordbrukslandskapet med glest liggande gårdar vid.

Bebyggelsen är låg och samlad i en klunga i huvudsak längs Gröstorps bygata. Gränsen mellan byn och omgivande landskap är tydlig i byns mitt och längst i söder men i övriga delar är gränsen mellan bebyggelse och landskap inte lika markant – hagar och ﬂikar av åkermark sträcker sig in mellan bebyggelse.

Bebyggelsen Gröstorp har i huvudsak karaktären av egnahems- och villaområde men de kringbyggda gårdarna och gathusen tillför en lantlig karaktär. Mitt i byn ﬁnns ett föreningshus och i västra delen en idrottsplats med klubbhus.

Gårdar och gathus ﬁnns framför allt i byns södra del längs Gröstorps byväg, där också byns före detta smedja ligger (i dag bostadshus), samt väster om byvägen och längs Annedalsvägen. Gathus eller små gårdar ﬁnns också längs Impevägen och friliggande på markerna norr härom. Gårdar och gathus är i huvudsak från 1800-talet. Flera av gårdarna har en äldre karaktär: kringbyggda och uppförda i korsvirke eller tegel med fasader av vit puts och/eller rött tegel, ekonomibyggnader är ofta i gråsten. Gathusen är långsmala fristående låga längor, ibland med ett litet uthus i vinkel. Fasaderna är i huvudsak vitputsade. Dessa kategorier är i en våning, har branta sadeltak med litet eller inget utsprång. Ofta murad skorsten i nock. Takkupor och takfönster förekommer i enstaka fall, men är inte ursprungligt utförande. Takmaterial är plåt, eternitfasetter och rött tegel.

Vid södra infarten till byn ﬁnns en högre ekonomibyggnad i rött tegel och skivmaterial, vilken utgör ett landmärke i byn i dag.

Längs infartsvägen, den något uträtade gamla Gröstorps bygata, ligger rader av egnahemsvillor från 1900-talets första hälft. Bostadshusen har i huvudsak kvadratisk plan, sadeltak och är byggda i ett plan med inredd vind. Fasader är oftast ljus puts med avskalade klassicistiska detaljer, sadeltak täckt med rött tegel och med murad skorsten i nock. En del av husen har en takkupa och en del har träpanelsklädda gavelrösten målade i kontrasterande färg.

I byns västra del, längs Norregårdsvägen och Joel Anders Ängaväg ﬁnns en klunga av villor från 1900-talets mitt i huvudsak byggda i rött tegel med mörka tak. Dessa är i en våning eller en våning med inredd vind. I ytterkanterna av byn ﬁnns utbyggnadsområden med villor av varierande karaktär.

Majoriteten av bostadshusen är placerade med långsidan mot gatan. Byggnadernas förhållande till gatorna är varierad. Äldre längor står ofta dikt an gatan, gathusen har ibland rabatter mot gatan. Vissa kallmurade låga naturstensmurar har sannolikt lång hävd i bondbyn. Mot Gröstorps bygata, i byns södra del, ﬁnns ofta låga https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 31/165 2021-02-25 Orter A-Ö

trästaket och häckar av olika slag vilket bidrar till en varierad karaktär. Egnahemshusen står indragna från bygatan och tomterna avgränsas mot bygatan i huvudsak av klippta häckar. Marknivåer tas upp med hjälp av låga murar av sten eller platsgjuten betong. Villorna från 1900-talets mitt avgränsas mot gatan med en liten förträdgård, ofta tas markskillnaden upp med en låg stenmur.

Mark Gatorna inom byn är asfalterade. Trädgårdarna är av varierad struktur och storlek, generellt med få hårdgjorda ytor eller planteringar och fruktträd. I byn ﬁnns en grusad lekplats och en gräsbelagd idrottsplats. Invid idrottsplatsen och vid föreningshuset mitt i byn ﬁnns grusade parkeringsplatser.

Egnahemsvillorna från 1900-talets första hälft har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag.

Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

Temalandskap Gröstorps by har koppling till Jordbrukets landskap (byn), Folkrörelsernas landskap (föreningshus, idrottsplats) och Industrins landskap (stenbrottet).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Gröstorp:

I den sammanhållande bymiljön: · Kringbyggda äldre gårdar med gatuhus som fristående låga längor mot bygatan · Enkla hustyper med branta sadeltak · Fasaderna är i huvudsak vitputsade ljus puts, oftast vit. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor, många planteringar och fruktträd.

I byns egnahems- och villaområde: · Majoriteten av bostadshusen är placerade med långsidan mot gatan. · Egnahemshusen står indragna från gatan · Tomterna avgränsas med låga naturstensmurar, låga staket eller häckar, höga plank bör undvikas. · Fasadmaterialen varierar, rött tegel eller ljus puts är vanligast.

Vid förändring av äldre byggnader i egnahemsvillorna från i början av 1900-talet bör särskild hänsyn tas till speciﬁka detaljer och kvaliteter i frågan om utförande och materialval. Läs mer om karaktärsdrag, bland annat nyklassicism under ﬂiken "arkitekturstilar". https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 32/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Ska du bygga nytt i Gröstorps småkuperade landskap i norr, mellan hagar och åkermark, kan utformningen ges en egen karaktär som tar till vara på de storslagna vyerna. Anpassa huset till tomten istället för tvärtom, då värnar du om naturen och hindrar att byggnaderna dominerar över landskapet

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 33/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Hannas

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Värdefull miljö

Hannas kyrka, byggd i slutet av 1100-talet, är belägen på en långsträckt svag höjd i slättlandskapet och är trots sin ringa storlek synlig från det omgivande landskapet. Större delen av Hannas drygt 20 gårdar ägdes fram till 1700- talet av Ingelstad, som var ett av de Bornholmska vederlagsgodsen (adliga gods som danska kronan överlämnade som ersättning för Bornholm vid freden 1658). De övriga gårdarna förutom prästgården hörde till Gyllerup, Tosterup och Bollerup. Bönderna i Hannas var tvungna att göra dagsverken vid sätesgårdarna. Från 1760 köpte sig Hannasbönderna fria och 1818 genomfördes enskifte i byn. Ungefär hälften av gårdarna flyttades ut ur den öst- västligt långsträckta byn, flera hemman klövs och en mängd husmanshus eller “koställen” uppstod och allmänningar odlades upp. Längs Hannasvägen norrut finns ännu en mängd av småhusen kvar. Skolan invid kyrkan byggdes 1882. Byvägen har i stort sett försvunnit och i dag löper istället väg 9 genom byn.

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Hannas by ligger i direkt anslutning till väg 9 i ett ﬂackt öppet odlingslandskap som är trädfattigt och präglat av enskiftets rätvinkliga struktur och fritt liggande gårdar. Öster om byn ﬂyter den uträtade Hannasån. Bybebyggelsen https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 34/165 2021-02-25 Orter A-Ö

är något utspritt på båda sidor om väg 9 och norrut längs Hannasvägen. Byggnaderna är i huvudsak låga med Kyrkan och skolan på högsta punkten i byn. Kyrkan och en före detta holländaremölla är synliga från det omgivande landskapet. Gränsen mellan by och omgivande landskap är inte tydlig i och med att bebyggelsen är något utspridd.

Bebyggelsen Hannas har en lantlig men något varierad karaktär med gårdar, gathus, egnahem/nyklassicistiska villor, tidigare affärer, kvarn och smedja. Bebyggelsen, förutom gårdarna norr om väg 9, ligger i huvudsak nära intill väg 9 och Hannasvägen. Bebyggelsestrukturen har knappt förändrats under de senaste 60 åren.

Bostadshus är i huvudsak uppförda i en våning med inredd vind. Kyrkan, kyrkogården och skolan ligger sida vid sida söder om väg 9. I närheten ﬁnns ett antal gårdar på ursprunglig plats där den gamla byvägen gick, i dag har de enskilda uppfarter. Gårdarna har karaktären av sekelskiftet 1900, de är i huvudsak fortfarande kringbyggda men med fristående mangård och har stora trädgårdar inramade av högvuxna lövträd. Längs väg 9 ﬁnns ett fåtal villor av varierad karaktär från 1900-talets första hälft och ett fåtal äldre gathus.

Gårdarnas och gathusens fasadmaterial är framförallt vit puts, i ekonomibyggnader förekommer även korsvirke, tegel och gråsten. Ett särdrag är stickbågiga port- och fönsteröppningar markerade med tegelomfattning. Villorna har fasader av rött tegel eller ljus puts.

Bebyggelsen längs Hannasvägen består framförallt av små låga vitputsade längor från 1800-talet, ofta med liten låg ekonomibyggnad i vinkel eller som fristående. Härtill ﬁnns ett fåtal hus från 1900-talets mitt med putsade eller tegelklädda fasader. Vissa små ålderdomliga ekonomibyggnader är klädda med rödmålad träpanel.

Majoriteten av byggnaderna i byn och längs Hannasvägen har sadeltak med litet eller ingen takutsprång. Takbeläggning varierar i huvudsak mellan svart plåt, rött taktegel och eternitfasetter. Takkupor eller takfönster förekommer undantagsvis och har inte funnits från början. Tegelmurade eller putsade skorstenar sitter i nock.

Tomterna längs väg 9 avgränsas ibland med hjälp av buskar, glesa staket eller vägräcke. Kyrkogården omgärdas av mur och trädkrans. Längs Hannasvägen är byggnaderna oftast orienterade med gaveln tätt mot vägen och tomterna avgränsas från vägen med träd eller buskar, ibland ﬁnns även stängslade hagar invid vägen.

Mark Väg 9 och Hannasvägen är asfalterade. Uppfatsvägarna till gårdarna är smala och grusade, några kantas av trädrader. Träd och växtlighet är begränsad till tomterna och uppfarter i det övrigt trädfattiga landskapet. Bakom skolbyggnaden invid kyrkan finns en grusad parkeringsplats. I korsningen med Hannasvägen finns ett litet tidigare bycentrum, här finns postlådor och en liten parkeringsplats i form av en grusad plan.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 representerat tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. De små husen längs Hannasvägen, gathusen, smedjan och gårdarna bevarar en äldre prägel. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, affär, smedja, kvarn). https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 35/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare skola, tidigare smedja, tidigare kvarn Betydelsefulla platser*: Kyrkogård Betydelsefulla vyer*: Vy från sydost mot byn, vy mot väster och kvarliggande gårdar Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Hannas har koppling till Administrativa landskap (skola), Jordbrukets landskap (byn, smedja, kvarn), Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård) och Industrins landskap (smedja, kvarn).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Hannas: · Småskalig bostadsbebyggelse, ofta med långsida mot vägen. · Enkla hustyper med branta sadeltak, med små eller inga takutsprång · Gårdarnas fasader är i huvudsak vitputsade i ljus puts, med inslag av gråsten och korsvirke. · Egnahemsvillorna har fasader av rött tegel eller ljus puts. · Stickbågiga port- och fönsteröppningar markerade med tegelomfattning. · Takbeläggning varierar mellan svart plåt, eternit eller rött taktegel. Takkupor är ovanligt.

Nya bostadshus kan placeras vid vägen och bör anpassas till beﬁntlig karaktär av bymiljö.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 36/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Järrestad

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Det kuperade landskapet är rikt på fornlämningar som vittnar om lång bosättningskontinuitet. Järrestad är en kyrkby med medeltida anor. Flera av byns kringbyggda gårdar och låga gathus ligger kvar på ursprunglig plats, trots att knappt hälften av byns omkring 24 gårdar ﬂyttades vid enskiftet 1810.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 37/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Järrestad ﬁck järnvägsstation 1882 (nu nedlagd, men kvar i ombyggt skick som bostad) när Tomelilla – Simrishamns järnväg drogs fram direkt norr om byn, men ett nytt komplementsamhälle uppstod inte då avståndet till kyrkbyn inte var stort. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet förtätades byn med gathus, bostadshus och skola med lärarbostad. I mitten av 1900-talet byggdes egnahemshus i byns västra delar och det fanns bland annat affär, café, mjölkaffär, andelsfrys, brandstation och smedja i byn.

Vid Järrestadsmölla längs Tommarpsån etablerades omkring 1900 Näckebo ättiksfabrik, som ungefär tio år senare lade om produktion till skoläster och utvecklades till en betydande verksamhet. Produktionen upphörde på 1980- talet men byggnaderna ﬁnns kvar.

Betande kor utanför Järrestad, bland fornlämningar

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Järrestad ligger i ett småkuperat landskap och i anslutning till väg 9/11, som löper i en sänka söder om byn. Norr om byn går järnvägen Tomelilla – Simrishamn. Utanför byn tar det öppna jordbrukslandskapet med glest liggande gårdar vid, en bit norrut ﬁnns även väl hävdade betesmarker och tidigare stenbrott, samt hällristningar. Från väg

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 38/165 2021-02-25 Orter A-Ö

9/11 ser man knappt byn, på samma sätt upplever man inte riksvägen i centrala delen av byn. Söder om byn slingrar sig Tommarpsåns dalgång där den före detta skolästfabrikens byggnader är belägna.

Bebyggelsen ligger i huvudsak samlad längs bygatorna (Rikstolvan och Stockholmsvägen). I väster finns utbyggnadsområden med villor från 1900-talets första hälft och mitt. Bebyggelsen är låg, kyrkan undantaget. I sydväst avslutas bebyggelsen skarpt mot omgivande landskap som utgörs av åkermark men i övriga delar är gränsen mellan bebyggelse och landskap inte lika skarp – hagar och flikar av åkermark sträcker sig in mellan bebyggelse och fram till kyrkogården. Väster om kyrkan finns en sänka där byns damm legat. En ny damm har under 2000-talet anlagts mellan bebyggelsen och järnvägen.

Bebyggelsen Järrestad har en lantlig men något varierad karaktär. I närheten av kyrkan ﬁnns små gathus tätt samlade i rader längs gatorna och i byns östra ytterkanter ligger kringbyggda något glesare på ursprunglig plats. Gårdar och gathus är i huvudsak från 1800-talet. Flera av gårdarna har en äldre karaktär: kringbyggda och uppförda i korsvirke, vit puts, rött tegel och gråsten. Särskilt för trakten är gråsten som fyllning i korsvirke. Höga målade portar leder in till gårdsplan. Gathusen i byns mitt och norr om kyrkan är långsmala fristående låga längor, ibland med ett litet uthus i vinkel. Fasaderna är i huvudsak vitputsade men även träpanel förekommer. Dessa kategorier är i en våning, har branta sadeltak med litet eller inget utsprång. Ofta murad skorsten i nock, takkupor och takfönster förekommer knappt. Lite för sig själv norr om järnvägen ligger en rad om fyra gathus av samma karaktär, troligen tillkomna i samband med järnvägen.

Centralt i byn ﬁnns bostadshus från början av 1900-talet, liksom skolan och lärarbostaden i rött tegel i nyklassicistisk stil. I byns västra delar ligger i huvudsak egnahem från 1900-talets första hälft/mitt i rad på lika stora tomter. Bostadshusen har i huvudsak kvadratisk plan, sadeltak och är byggda i ett plan med inredd vind. Fasader är av ljus puts eller rött tegel, sadeltak med murad skorsten i nock. Takkupor och takfönster förekommer undantagsvis.

Majoriteten av bostadshusen är placerade med långsidan mot gatan. Byggnadernas förhållande till gatorna är varierad. Äldre längor står ofta dikt an gatan, små hus har en liten förträdgård med planteringar, låga staket eller häckar. Egnahemmens bostadshus ligger på rad med trädgården åt samma håll, oftast mot söder. Marken är generellt ﬂack. Kyrkogården avgränsas med naturstensmur och järnstaket. Taken i Järrestad går i svart, grå eller röd färg och materialen varierar mellan plåt, eternit, eller rött taktegel.

Mark Gatorna inom byn är asfalterade, en grusad väg leder upp till skolan och den gräsbelagda idrottsplatsen i södra delen av byn. Längs Rikstolvan finns trottoar. Större asfalterade parkeringsplatser finns invid kyrkogården. Trädgårdarna är av varierad struktur och storlek. Skolan omges av skolträdgård. Invid kyrkan finns en parkliknande gräsyta delvis inhägnad av kyrkogårdsmurarna. Mellan gårdarna i nordöstra kanten av byn, liksom mellan klungorna av egnahem, sträcker sig odlingsmark in i byn.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 representerar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit mindre vanliga. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 39/165 2021-02-25 Orter A-Ö

samt arbetsförhållanden. I byns centrala delar har olika samhällsfunktioner samlats. De kringbyggda gårdarna, små gathusen och kyrkan med kyrkogård bevarar en ålderdomlig prägel.

Bostadshus uppförda kring sekelskiftet 1900 har hög ambitionsnivå avseende gestaltning och utförande. Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitiken som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och historiskt viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, kyrkogård, sockenstuga och skola med lärarbostad).

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare skola, tidigare lärarbostad, tidigare järnvägsstation, tidigare sockenstuga, tidigare skolästfabrik. Betydelsefulla platser*: Kyrkogård, vägkorsning med vägsten. Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Järrestad kyrkby har koppling till Jordbrukets landskap (byn), Religiösa landskap (kyrka med kyrkogård, sockenstuga), Kommunikationernas landskap (vägsten, järnväg och station), Administrativa landskap (skola, lärarbostad), Folkrörelsernas landskap (idrottsplats) och Industrins landskap (skolästfabrik).

Riktlinjer och karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt eller bygga om i Järrestad: · Kringbyggda äldre gårdar med gatuhus som fristående längor mot bygatan. · Fasadmaterialen varierar mellan korsvirke, vit pust, korsvirke och gråsten. · Gråsten förekommer som fyllning i korsvirke. · Höga målade portar in till gårdsplan.

I byns egnahems- och villaområde: · Majoriteten av bostadshusen är placerade med långsidan mot gatan. · Branta sadeltak, med små eller inga takutsprång · Takbeläggning varierar mellan svart plåt, eternit eller rött taktegel. Takkupor är ovanligt. · Egnahemsvillorna har fasader av rött tegel eller ljus puts är vanligast. · Trädgårdarna är har få hårdgjorda ytor, häckar, planteringar och låga staket.

Nya bostadshus kan placeras vid vägen och bör anpassas till beﬁntlig karaktär av bymiljö eller egnahemsvillorna.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 40/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gislöv

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Gislöv är en liten by med medeltida anor och agrar prägel. Den tidigare skolan, uppförd 1846, har gjorts om till byggnadsvårdsbutik. Byn har haft ﬂera smedjor, vilket säkert är kopplat till att byn också var del av ett riksomfat ‐ tande system som försörjde kronan med hästar. Alldeles intill den tidigare skolan ﬁnns ett smidesmuseum och i

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 41/165 2021-02-25 Orter A-Ö

byns östra utkant ﬁnns en del av betes marken för hästarna kvar. Byn består idag till övervägande del av gathus och helt eller delvis kringbyggda gårdar. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Gislöv.

Villa i Gislövs äldsta delar

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Byn ligger samlad kring en femvägskorsning där vägar mot bland annat Skillinge och Brantevik möts. Fem‐ vägskorsningen har två noder kring vilka bebyggelsen tätnar något. Det omgivande landskapet är ett ﬂackt odlingslandskap som sluter nära intill bebyggelsen, vil ken karaktäriseras av låga byggnader, grönskande trädgår dar och höga träd. Gränsen mot odlingslandskapet är skarp, undantaget mot norr där bebyggelsen glesnar ut längs Nobelvägen. I den nordöstra delen ﬁnns en rest av byns gemensamma betesmark för hästar.

Bebyggelsen Bebyggelsen är lantlig och utgörs av några större går dar som ligger spridda i anslutning till korsningen samt mindre bostadshus i form av gathus, oregelbundet placerade längs Nobelvägen och Gislingavägen. I den östra delen ﬁnns några villor från 1900-talet. Vid det södra vägskälet ﬁnns den tidigare skolan och smedjan samt en byggnad som haft olika funktioner, bland annat bensinstation och telegraf, men som nu är restaurang och hotell. Bebyggelsen öppnar här upp sig kring https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 42/165 2021-02-25 Orter A-Ö

vägskälet med öppna gårdsplaner, trädgård och förgårdsmark utan tomtavgränsningar. Ytterligare öppen karaktär har vägskälet i norr, där ett tvåvåningshus från 1900-talets mitt med kombinerad verksamhet och bostad samt intilliggande maskinhall ligger på en öppen grusplan.

Bebyggelsen är enhetlig i ett plan med inredd vind under sadeltak, med undantag för tvåvåningshuset i norr och större ekonomibyggnader till lantbruken. Gathusen längs Nobelvägen består av låga och grunda längor som är placerade relativt nära vägen, med varier ad placering av gavel och långsida mot gatan samt med uppväxta trädgårdar och öppna gårdsplaner emellan. Gathusen längs Gislingavägen ligger mer enhetligt med långsida ut mot och nära vägen. Gårdarna ligger indragna från vägen och är helt eller delvis kringb yggda. Villorna ligger centrerade i stora trädgårdar.

Samtliga byggnader har sadeltak, oftast med inget eller litet takutsprång. Gathus och gårdarnas ekonomi ‐ byggnader har taktäckning av papp, plåt eller eternit medan villor, gårdarnas bostadshus och de tidigare skolbyggnaderna har tegeltäckta tak. Skorstenar är murade i tegel och sitter i taknock. Takkupor förekom mer endast sparsamt och då främst centrerade och som en upplyft del av taket. 1900-talsvillorna har ofta frontespiser. Fasadmaterial är ljus puts eller rött tegel. Enstaka äldre gatuhus har träpanel i ljusa kulörer. De ﬂesta gathus har gavelröste i träpanel.

Mark Gator och vägar är asfalterade, gårdsplaner grusade eller stensatta och trädgårdar uppväxta. Tomtavgräns ningar förekommer främst runt villaträdgårdarna och då som häckar och genomsiktliga staket. Avsaknad av höga avgränsningar gör bebyggelsen överblickbar.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljö Välbevarad bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 som visar tidigare vanliga byggnadskategorier som nu har blivit sällsynta. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället tidigare viktiga funktioner och verksamheter (skola och smedja).

Betesmark Mark som representerar för samhället tidigare viktiga funktioner (betesmark för hästar).

Betydelsefulla byggnader*: Tidigare skolbyggnader, tidigare smedja och ”Vrian” (tidigare telegraf och bensinmack). Betydelsefulla platser*: Vägkorsning med platsegenskaper. Betydelsefulla vyer: Vy från byn mot allé i väster. Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism samt folkhemsbebyggelse. (länk till bild för konkreta nedslag i orten?)

Temalandskap Gislöv har koppling till Administrativa landskap (skola), Industrins landskap (smedja), Kommunikationernas landskap (telegraf), Fritidens landskap (dansbana Gislövs stjärna).

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 43/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Gislöv: · Bebyggelsen är enhetlig i ett plan, ofta med inredd vind, under sadeltak · Taken är branta sadeltak med små eller inga takutsprång. · Gathus och gårdarnas ekonomi byggnader har taktäckning av papp, plåt eller eternit. · Placeringen är varierad med gavel eller långsida mot gatan · Villor, gårdarnas bostadshus och de tidigare skolbyggnaderna har tegeltäckta tak. · Skorstenar är murade i tegel och sitter i taknock. Takkupor förekom mer endast sparsamt och då främst centrerade och som en upplyft del av taket. · 1900-talsvillorna har ofta frontespiser. Fasadmaterial är ljus puts eller rött tegel. · Enstaka äldre gatuhus har träpanel i ljusa kulörer. · De avgränsade tomter som ﬁnns har häckar och genomsiktliga staket.

Ska du bygga nytt i Gislöv utanför kärnan, bör placeringen följa bebyggelsestrukturen längs vägarna och utformningen anpassas till det ﬂacka landskapet. Vyerna bör beaktas.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 44/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gladsax

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Gladsax har en välbevarad bykärna med stora gårdar och små gathus längs en sling rande bygata. Byn hade sin storhetstid som eget län under medeltiden och fram till 1621, då det uppgick i Kristianstads län. I och kring Gladsax finns flera spår efter lång mänsklig närvaro på platsen med borgruin, hällristningar och gravhögar. Mitt i byn finns kyrkan, den tidigare skolan och den karaktäristiska brandstationen, som inte längre är i bruk. Under https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 45/165 2021-02-25 Orter A-Ö

sommarhalvåret ﬁnns ﬂera butiker och caféer och medborgarhuset är sedan länge en viktig samlingspunkt för byborna. Nedan följer en karaktärsbeskrivning av Gladsax.

Gladsax skola

Karaktärsbeskrivning Placering i landskapet Bebyggelsen ligger i en svag sluttning mot söder, i huvudsak samlad längs Gladsax bygata som löper i en serpentinform genom byn. I öster ﬁnns ett utbyggnadsomr åde med villor från 1930–2015. Här avslutas bebyggelsen skarpt mot landskapet, som utgörs av såväl åkermark som betesmark i ett böljande backlandskap. I övriga byn är gränsen mellan bebyggelse och landskap inte lika skarp; ﬂikar av åkermark blandas med kyrkogår d, trädgårdar, gårdsbebyggelse och träddungar. I nordväst ansluter de mäktiga gravhögarna mot byn.

I bykärnan dominerar kyrkan och det så kallade Löne bostället med sina högresta tegelbyggnader och något längre österut ﬁnns den f.d. brandstationen med sitt höga torn. Strax söder om byn ligger Karlaby Skånebers holländaremölla uppförd 1854 och öster om byn ﬁnns Österkvarn uppförd 1875.

Bebyggelsen

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 46/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gladsax bebyggelse har lantlig karaktär med flera stora gårdar och hög andel äldre gathus längs bygatan. I bykärnan finns den medeltida kyrkan, skolbyggnad, tidigare bank och prästgård kring en stor asfalterad parkeringsyta. Innanför gatubebyggelsen i sydöst åter finns medborgarhuset och en öppen grönstruktur med borgruinen Gladsaxehus och en tidigare idrottsplats. Kring denna finns villabebyggelse från 1930–2010 som nästan möter den äldre bebyggelsen längs bygatan i sydväst, så att byn utvecklats till en cirkulär form. Egna hemsvillor finns i byns sydvästra och östra utkant. Industri- och verksamhetsmiljöer finns i småskalig form centralt i byn med den tidigare karossfabriken samt en tidigare verkstad som är ombyggd till bostadshus. Även den tidigare brandstationen kan räknas till denna kategori.

Bebyggelsen är enhetlig i ett plan med inredd vind under sadeltak, med undantag för kyrkan, brandstatio nen, skolan och större ekonomibyggnader till lantbru ken. Längs bygatan ligger byggnaderna med långsidan utåt, tätt ihop och nära intill vägen, för att glesna ut i områdena innanför där trädgårdar också breder ut sig. I villaområdet i öster ligger husen indragna från gatan på relativt stora tomter.

Längs bygatan och som tomtavgränsningar i andra delar av byn, ﬁnns terränganpassningar i form av låga murar av natursten. I villaområdet ﬁnns även låga tegelmurar.

Samtliga byggnader har sadeltak och oftast med mycket litet takutsprång. Takbeläggning är övervä gande av tegel men det ﬁnns också en hel del med eternit och pannplåt. Enstaka hus har stråtak. Papptäckning är relativt ovanligt i Gladsax. Endast enstaka byggnader har takkupor men takfönster förekommer. Fasadmaterial är ljus puts, oftast vit, eller rött tegel. Natursten förekommer främst i socklar men även på enstaka fasader.

Mark Byvägen och gatunätet i villaområdet är asfalterat medan mindre vägar är grusbelagda. Större asfalterade parkeringsytor ﬁnns vid kyrkan och vid medborgar huset i byns mitt. Det förekommer en hel del gräsbe vuxna, informella promenadvägar Trädgårdarna är lummiga och med få hårdgjorda ytor. Tomterna avgränsas av låga häckar, murar eller glesa staket, vilket gör bebyggelsen överblickbar.

Särskilt värdefulla miljöer Bymiljöer Välbevarad bebyggelse med gårdar och gathus från tiden före 1920 som visar tidigare vanliga byggnadska tegorier som nu har blivit sällsynta. Bebyggelsen belyser även tidigare bostadsförhållanden samt sociala och ekonomiska villkor. I byn ﬁnns också bebyggelse som representerar för lokalsamhället nuvarande och tidig-are viktiga funktioner och verksamheter (kyrka, skola, prästgård, bank, karossfabrik, brandstation). Medbor garhuset har stor betydelse för ortens sociala liv.

Egnahemsvillor Egnahemsvillorna har särskilda estetiska kvaliteter och håller en hög kvalitet i utförande och materialval. De representerar en särskild epok i den svenska bostadspolitik en som är tydligt avläsbar och som haft stort genomslag.

Betydelsefulla byggnader*: Kyrka, tidigare skola, tidigare löneboställe, tidigare skola, tidigare brandstation och medborgarhus. Betydelsefulla platser*: Den öppna ytan med parkering och gräsyta centralt samt borgruinen. Betydelsefulla vyer: Från byn mot backlandskapet söder om byn samt från Baskevägen mot kyrkan. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 47/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Bebyggelsekaraktärer: Traditionell bebyggelse, sekelskiftsbebyggelse, egnahem och nyklassicism samt folkhemsbebyggelse. (länk till bild för konkreta nedslag i orten?) Särskilt värdefull kulturmiljö: Det ﬁnns ett utpekad område som anses vara särskilt värdefull bebyggelsemiljö, se röd transparant yta i kartan. Inom detta område är det utökad bygglovsplikt för bland annat Attefallsåtgärder, (Plan- och bygglagen PBL § 8:13).

*Byggnader och platser av offentlig karaktär

Temalandskap Gladsax har koppling till Religiösa landskap (kyrka, kyrkogård, prästgård och löneboställe), Administrativa landskap (skola, bank, brandstation), Folkrörelsernas landskap (medborgarhus), Jordbrukets landskap (möllor).

Karaktärsdrag som kan ge inspiration till hur du kan bygga nytt i Gladsax: Hela byn omfattas av Områdesbestämmelser med riktlinjer för om-och tillbyggnad i syfte att bevara den unika kulturhistoriska miljön genom att genomföra förändringar varsamt och anpassat till beﬁntlig bebyggelsekaraktär.

Man får inte förvanska beﬁntliga byggnaders yttre form och allmänna karaktär vilket innebär att den lokala byggnadstraditionen och bystrukturen ska vara vägledande.

Det råder utökad lovplikt vilket bland annat innebär att man behöver rivningslov för att riva en byggnad och bygglov även för ekonomibyggnader till jordbruk.

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 48/165 2021-02-25 Orter A-Ö

Gärsnäs

Maxar, Microsoft, CNES/Airbus DS Betydelsefull plats Karaktär Värdefull miljö

Betydelsefull Traditionell byggnad bebyggelse Betydelsefull plats Sekelskifte 1900 Betydelsefull vy Egnahem och nyklassicism

Folkhemsbebyggelse

2000-tal

Stationssamhället Gärsnäs, som anlades strax söder om den äldre kyrkbyn Stiby, ﬁck sitt namn efter Gärsnäs gods och är hemort för ett välkänt möbelföretag. Järnvägen kom till Gärsnäs 1882 och lade grunden för en stor tillväxt under 1900-talets första hälft. Den resliga saftstationen, för bearbetning av sockerbetor, är en karaktäristisk siluett

https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=394efe4a4a10467fba792ab3527c8a20 49/165