antagandehandling Antagen av KF 2017-10-30 § 162 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE

Attraktivitet är ett begrepp som kan beskrivas Kommunen har som största tillgång en som både emotionellt och funktionellt. omfattande jordbruks- och turistnäring samt ett unikt vackert landskap som attraherar Den emotionella attraktiviteten består turister, fritidsboende och permanentboende. av ”mjuka” värden som identitet och Här fi nns stora variationer av boendemiljöer sociala relationer, upplevelsen av natur- med närhet till hav och natur. Kommunen har och kulturmiljöer etc. Den funktionella stora möjligheter att utvecklas utifrån dessa attraktiviteten består av mer ”hårda” värden förutsättningar. Förtätning är då ett alternativ som infrastruktur och arbetstillfällen. Poängen för hushållande med resursen mark och den är att få de två att samspela för att skapa högvärdiga jordbruksmarken som har blivit attraktiva livsmiljöer (Region Skåne, 2010). ett allt starkare nationellt intresse. Ett minskat Det är först när alla delar av vårt liv fungerar ianspråktagande av icke exploaterad mark är som frågan om attraktivitet blir intressant. För att hushålla med naturresurserna och därmed om vi inte trivs på jobbet räcker det inte att en stor miljövinst, särskilt avseende skånes kommunikationerna dit är goda. Om boendet högvärdiga jordbruksmark. Att förtäta hjälper är bristfälligt vägs det inte upp av att skolan är till att spara på det skånska kulturlandskapets bra. Boendeortens lokalhistoria är av största särdrag som annars hotas när orter byggs ut. vikt i arbetet för att skapa attraktiva livsmiljöer. Andra positiva egenskaper med förtätning är Det är ur platsens specifi ka förutsättningar att det skapar bättre underlag för kollektivtrafi k, ett framgångsrikt arbete med visioner och skapar en sammanhängande ort, bättre strategier kan ta sin utgångspunkt (Region gestaltning samt ökar möjligheten till möten Skåne, 2010). och kontakter. Förtätning är även gynnsam för ekonomin då redan gjorda investeringar i ”Kontrasterna i en levande kommun gör infrastruktur och service kan utnyttjas (Region alla dagar bättre.” Så lyder Simrishamns Skåne, 2013). kommuns vision som togs fram tillsammans med dem som bor och verkar i vår kommun I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen på Österlen. Simrishamns kommun ska att ge Samhällsbyggnads förvaltningen, sträva efter att gå före i gestaltningen av plan- och bygglovsenheten, i uppdrag att kommunens olika livsmiljöer. En tydlig signal utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram. till medborgarna om att de har rätt till en Detta program är ett tillägg till Framtiden vacker och varaktig arkitektonisk utformnng av – Översiktsplan för Simrishamn kommun sin livsmiljö. Genom aktiv boendeplanering, antagen 2015. Att förankra ett perspektiv på i samspel med ett planerat kommande attraktivitet är en övergripande ambition i arkitektur- och kulturmiljöprogram, kan arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp Simrishamns kommun önskar skapa på boendeattraktivitet. Där emotionell och riktlinjer utifrån ett tankesätt genomsyrat funktionell attraktivitet sammanstrålar bildas av boendeattraktivitetens emotionella och en attraktiv livsmiljö för Simrishamns kommuns funktionella värden. invånare.

Projektledare och revideringar för utställning och antagande: Linda Larsson, Planarkitekt Projektledare och författare: Grace Gustavsson, Planarkitekt Medförfattare: Hannes Granath, Planarkitekt (Praktikant) Layout: Grace Gustavsson, revideringar Linda Larsson Kartor och Illustrationer: Grace Gustavsson, Hannes Granath & Linda Larsson Fotografi er: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson samt förvaltningens fotobibliotek. Styrgrupp: Presidiet samhällsbyggnadsnämnden: Carl-Göran Svensson, Christer Akej och Christer Vigren.

Arbetsgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamns Bostäder AB. Varav 7 kvinnor och 10 män. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING INLEDNING, SYFTE OCH MÅL 5

BEBYGGELSESTRATEGI 6

FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN 6

KOMMUNENS PLANRESERV 8

OMVÄRLDSANALYS 14

BOENDEATTRAKTIVITET 17

LAGAR OCH STYRDOKUMENT 18

KOMMUNENS VERKTYG 20

BOSTADSFÖRSÖRJNING 22

I ÖVERSIKTSPLANEN 22

RIKTLINJER HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? 24

FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? 25

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 26

MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE 28

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER HANDLINGSPLAN FÖR 29

BOSTÄDER 29

NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN 37

ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 39

BREDBAND 40

FLYTTMÖNSTER 41

DAGENS BOSTADSSITUATION 44

PROGNOS 46

KÄLLOR 47

3 Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari 2014

4.3 Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning:

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografi ska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, t. ex i prioriteringen av framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering. ”Bostadsbyggande” och Det ska förtydliga och ”utveckling av bostadsbeståndet” fördjupa översiktsplanens infördes den 1 januari 2014 i 2 bebyggelsestrategi. kap 3 § p.5 plan- och bygglagen, som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid planläggning. I bostadsförsörjningslagen tydliggörs att kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av denna bestämmelse i plan- och bygglagen.

4 INLEDNING

INLEDNING, SYFTE OCH MÅL

INLEDNING Simrishamns kommun vill kommunicera och inspirera till infl yttning genom en strategisk Ett bostadsförsörjningsprogram fyller en och tydlig genomförandeinriktad bostads- viktig roll i den strategiska utvecklingen av politik som engagerar lokalsamhället. kommunens bostadsförsörjning. Det handlar Kommunen ska tydliggöra vilka områden om planering för att skapa nya bostäder, för bostadsförsörjning man aktivt vill arbeta men även att skapa attraktiva bostads- med att förverkliga, på kort och lång sikt. miljöer av ett redan befi ntligt bestånd. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge Programmet ska grunda sig på bostadsför- förslag till åtgärder för att nå målen. sörjningslagen (2014) och ska syfta till att öka kommunens attraktivitet på kort och MÅL lång sikt, så att fl er kan och vill bo här året runt. Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsva- Planering för bostäder är starkt samman- rar behov och förväntningar hos dagens och kopplat med planering för infrastruktur, morgondagens medborgare. Kontrasterna grönstruktur och näringsliv. Det är komplexa mellan Simrishamns stad och byarna med frågor och kräver nya sätt att tänka på. sina starka identiteter, gör oss unika i för- Samarbete över förvaltningar samt kontakt hållandet till andra kommuner. Ny bostads- med bostadsmarknadens aktörer är avgö- bebyggelse ska följa medborgarnas behov rande för en effektfull boendeplanering. Ett genom livets olika skeden. dialogarbete med olika grupper i samhället och näringslivet underbygger detta bostads- Målet är att verka för en god livsmiljö över försörjningsprogram. lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där vi trivs och som vi kan vara Programmet innehåller en nulägesbeskriv- stolta över. Det ska även fi nnas bostäder i ning av befolkningsutvecklingen, den lokala tillräcklig omfattning för att fylla bostadsbe- bostadsmarknaden samt kommunens mål hovet. Under perioden 2016-2020 beräknas och riktlinjer för bostadsförsörjningen. det fi nnas ett behov av i snitt 40 nya bostä- der per år. SYFTE

Syftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder.

ARBETSPROCESS

dialogarbete

styrgruppen styrgruppen antagen laga kraft samråd dialogarbete dialogarbete utställning arbets- arbets- arbets- arbets- gruppen gruppen gruppen gruppen

5 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

Kommunen ska medvetet verka för frågningar om bygglov och planläggning. förtätning, hänsyn till miljöbelastning, Bebyggelsestrategin för Simrishamns utveckling av mötesplatser och jäm- kommun ska följas upp och aktualiseras ställdhet vid planering av bebyggelse. för varje mandatperiod. Det innebär att en Bebyggelsestrategikartan pekar ut Centrum kontinuerlig kontroll av var bygglov och Simrishamn som den ort där kommunen planläggning beviljats, och var det getts till- aktivt ska driva markpolitik. Orten har god stånd till enskilda avloppsanläggningar, ska kollektivtrafi k och bör vara förstahandspri- visa att utvecklingen sker i linje med Vision oritering vid lokalisering av ny kommunal 2040 och överordnade mål. Mer att läsa om service och ny bebyggelse. Kartan pekar Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi också ut sex tätorter och beskriver i stort fi nns i översiktsplanen Framtiden (s. 104). hur kommunen bör förhålla sig vid för-

– SAMLA OCH FÖRTÄTA I BEFINTLIGA ORTER OCH VÄRNA DE GRÖNA PAUSERNA

Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi utgår från det överordnade målet HHållbarhetållbarhet.

Översiktsplanens mål ”Småskalighet”Småskalighet ochoch kontraster”kontraster” vill värna om de unika skillnaderna mellan tät stad och täta orter/byar och ett glest natur- och kulturlandskap med stor kontakt med vidderna.

6 BEBYGGELSESTRATEGI Riktlinjer för ny bebyggelse

KUSTZONEN INDELAS I 9 GRÖNA PAUSER

Kustzonen har särskilt pekats ut. Här har fördjupad analys av olika delområden och orter ge- nomförts med tydliga ställnings- taganden.

Delområdena mellan orterna har kallats för ”Gröna Pauser” och inom dessa tydliggörs vikten att förhålla sig restriktivt till nya ingrepp i de unika och glesbebyggda naturrummen. 7 KOMMUNENS PLANRESERV

Planreserven är den mark som har prövats genom detaljplan eller områdesbestämmelser för sitt ändamål i enlighet med plan- och bygglagen. Under årens lopp har ca 600 detaljplaner blivit fastställda i Simrishamns kommun. Inom kommunen fi nns det detaljplaner i stort sett alla tätorter. Urvalet av följande presenterade orter och deras respektive planreserv har utgått från översiktsplanens sammanställning.

CENTRUM SIMRISHAMN VITEMÖLLA

PLANRESERV – 194 bostäder – (ca) 14 PLANRESERV – 3 enbostadshus villor, 28 kedjehus, 36 lägenheter, 63 lägen- heter med inriktning trygghetsboende, 53 INLANDSORTERNA lägenheter i särskilt boende, + 10 ha mark för näringsverksamheter. GÄRSNÄS GRÖSTORP – 12 bostäder, enbostadshus. PLANRESERV – 50 enbostadshus, frilig- SIMRIS – 13 bostäder, enbostadshus. gande alt. mindre lägenheter, + 4 ha för näringsverksamhet KUSTORTERNA BORRBY SKILLINGE PLANRESERV – 50 enbostadshus, frilig- PLANRESERV – 120 enbostadshus, frilig- gande alt. mindre lägenheter, + 6 ha för gande alt. mindre lägenheter, + 1.4 ha för näringsverksamhet. näringsverksamhet HAMMENHÖG BRANTEVIK PLANRESERV – 70 enbostadshus, frilig- PLANRESERV – 36 enbostadshus, frilig- gande alt. mindre lägenheter, + 0,7 ha för gande alt. mindre lägenheter, + 0.2 ha för näringsverksamhet näringsverksamhet S:T OLOF BASKEMÖLLA PLANRESERV – 30 enbostadshus, frilig- PLANRESERV – 42 enbostadshus, frilig- gande alt. mindre lägenheter, + 3 ha för gande alt. mindre lägenheter näringsverksamhet

VIK SUMMERING

PLANRESERV – 94 enbostadshus, frilig- PLANRESERV gande alt. mindre lägenheter, + 0.25 ha för näringsverksamhet 821 enbostadshus, frilig- VITEMÖLLA gande alt. mindre lägen- KIVIK SÖDRA MELLBY/ heter, SVABEHOLM RÖRUM S:T OLOF + 27,5 ha för näringsverk- RÖRUM PLANRESERV – 15 enbostadshus, frilig- samhet VIK gande. BASKEMÖLLA SÖDRA MELLBY/SVABEHOLM GÄRSNÄS PLANRESERV – 4 enbostadshus. SIMRISHAMN

HAMMENHÖG KIVIK BRANTEVIK PLANRESERV – 82 enbostadshus, frilig- gande alt. mindre lägenheter, + 1.5 ha för BORRBY SKILLINGE näringsverksamhet

8 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING PLANBEREDSKAP OCH FÖRESLAGNA UTBYGGNADSOMRÅDEN

Utifrån översiktsplanens bebyggelsestrategi har ett antal prioriterade områden pekats ut i orter av förstahandsprioritet (grå) och andrahandsprioritet (orange).

För samtliga orter gäller att framtida bebyggelseutveckling företrädesvis ska ske som en varsam och kvalitativ förtätning inom befi ntlig bebyggelse i orterna. Med kvalitativ förtätning menas att möjlighet ska ges för en blandad bebyggelse för bostad och arbete, trygga och tillgängliga platser, närhet till service, kollektivtrafi k, bredband och annan infrastrukturförsörjning. KIVIK*

Bostadsbehovet, enligt kommunens bedömning, gäller i första hand hyresrätter (1-3 rok) och bostadsrätter (2-4 rok). Genom ett tillskott av ovannämnda boendeformer kan en önskvärd fl yttkedja uppstå. När S:T OLOF bostäder lämpade för äldre byggs kan denna grupp få möjlighet att fl ytta från sin villa till ett mer för äldre anpassat boende och samtidigt ge barnfamiljer möjlighet att köpa sig en rymligare bostad. Delar av det befi ntliga bostadsbeståndet skulle på så sätt få en mer ändamålsenlig användning. En större rörlighet på bostadsmarknaden är eftersträvansvärt.

Utbyggnadsområdena Skansen och GÄRSNÄS Lasarettet i centralorten Simrishamn SIMRISHAMN är främst prioriterade i dagsläget. Det fi nns emellertid andra lägen i kommunen som lämpar sig väl för utbyggnad för bostadsändamål. I det följande redovisas utbyggnadsområden, pågående HAMMENHÖG planläggning samt fastställda detaljplaner för bostadsändamål, ortvis på karta.

SKILLINGE * Vatten- och avsloppförsörjningen (VA) är så pass BORRBY hårt belastad i Kivik att VA-enheten inte kan medge utbyggnad av verksamheter eller bostadsfastigheter inom kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. Redan detaljplanelagda områden är dock undantag.Utredning om utbyggnad av Kiviks reningsverk pågår. Eftersom VA-frågan i Kivik ska åtgärdas fi nns anledning att redovisa utbyggnadsområden i orten, trots att nybyggnation på kort sikt inte kan erbjudas erforderlig VA-försörjning. 9 SIMRISHAMN I centrala Simrishamn (2) föreslås en stadsmässig Simrishamn är centralorten i kommunen. Drygt en förtätning för bostäder och centrumändamål om tredjedel av kommunens invånare bor i centralor- cirka 30 enbostadshus. Strax söder om järnvägs- ten. Serviceutbudet är brett och rekreationsmöjlig- stationen (3) pågår planarbete för Skansenområdet, heterna fantastiska. Kommunikationerna norr- och blandad bebyggelse i stationsnära läge med cirka västerut är goda. Det fi nns en planreserv bestå- 90 bostäder i etapp I som beräknas att antas under ende av cirka 194 bostäder. Utbyggnadsområden 2017. I etapp II fi nns plats för ytterligare bostäder, med blandad bebyggelse för sammanlagt 435-485 äldreboende, kontor, handel, centrumfunktioner med bostäder föreslås. mera. Utgångspunkten för Skansenområdet, ett av Simrishamns attraktivaste utvecklingsområden, är Inom den nordöstra delen av centrala Simrishamn ett levande och integrerat stadsrum med gränsöver- (1) fi nns planer på stadsutveckling genom blandad skridande mötesplatser. bebyggelse för cirka 100-150 bostäder, skola och centrumändamål. Utbyggnadsområdet innefattar Utmed Kristianstadvägen (4) föreslås förtätning kv. Lasarettet, där blandad kvartersbebyggelse genom ett tiotal villor. Förtätningsmöjligheter för föreslås ansluta till den omkringliggande befi ntliga bostäder fi nns dessutom i Simrislund (6a & 6b), där bebyggelsen. cirka 50 nya bostäder kan inrymmas. En planutred- ning är framtagen, med ett för Simrislundsområdet anlagt helhetsperspektiv.

Norra Infartsvägen

86

84

82 80

2 Fredsdalsgatan

78 21

1

4 2

6

19

3

5 8 13

12 Rödhakevägen

17 1 7

11 Brevduvegatan

10

9

10

13

9

11 Lärkvägen

12

8

13

14 4

11 7

6 15

1 9 6

5 Norra

Näktergalsvägen Talgoxvägen 63

3 Infartsvägen

61

59

3

7 57

55 10B 10A

vsångarevägen 47

Lö

53 8

45 5

6

1 51

2

43 49

Jakobsdalsvägen

41

Jakobsdalsvägen 9 7 36 11

3 5

9 17 38 4 19 3

37 52

40 54

3 42

64

56 35

44

66

58 33 46

68 2

60 48 31

1 2 70

62 66 50

29 8

72

1 8

74 12 10 6 27 16 14 20

25 Korsavadsvägen 3 2 5 9 15 19 7 19 19 17 30 26 24 23 21 21 25 9B 47 28 30 9A 32 23 34 27

17 25

2

8 1 7 9C 24 15 27 25 29 45 13

43 33 2 22

6 11 1 31 36 9E 20 33 1 9 5 23 2 9D 18 7

36 62 31 16

2 21

15 4 3B 34 4B 3 14

3 5 13 7 4

2 Kr

2 12 Vinkelgatan ist 41 ia n 34 19 nsta 10 3A

4 29 äge 1

1 dsv

dsv Mossgatan 8 4A

20 äg 60 9 G F 32 e rå redsd n ndba 6 Gröna Gatan ne m a Stra 1 ds 7 6 alsgatan v 11 4 27 ägen

32

30 Fredsgatan

9 15

6 4 13 3 6

18 25 2B

8 8

13 1

30

6 2

3

3 9 23 2A

9 2 11

1 0

4 Gröna Gatan 7 1

4 2

8 gatan 6 13 14 Freds 4 8 9 2

Badst 3 21

7 10 11 1

1 12 5 7 i 26 B gen

12 12

6

Åhällegatan 7A 26 19 6B 9 10 4B Rundelsgatan 5

7 Sand 3 10 17

5 6 6A 24 7 g 2 ata 13 12 4 8 14 1 n 3 15 Dalagatan 14

8 4A

54 5 9 Dalagatan 13 22 6 33 cken

Mossgatan Iskällarba 1

5 Kr 13 3 i 11 stian

1 Strandväg 6

1 4 st en 2 0 ads 2 20 v

1 ägen 1 31 9 27

1 ckgatan 7 Ba 2 63 1 28

15 2

1 18 8 0 7 3 61

1 59

2 26 16 25 2 24 22 20 18 57

9 26 5 7 24

1 5 6 5 1

3 5

9 Rundelsgatan 22 53

16 1

27 25 1 20

1 4 29 7 5

5 Ågatan 1 23 49 3 5 18 4 27 25 8 16 7 23 19 3 45

50 21

2 23 43 Öster Fredsdalsgatan 1 10 11 1 52 1 21 5 g 4 4 atan 5 1 9 0 37 14 48 40 3 8 Gjuteriplan 2 3 3 4 36 5 6 11 12 1 27 33 13 9 4 Nere Bagom 9 4 11 12 9 25 4 3 7 2 4

5 14 3 32 1 19 3 3 26 0 1 gen Trädgårdsgatan 30 17 2 28 24 Lyckovä 10 Bisp Eskilsg 3 6 29 7 28 4 26 2 10 15 2 2 14 4 20 7 26 8 6 2 17 4 27 18 Ågatan 12 3 atan Mossgatan 21 24 13D S 10 11 22 16 tr 8 a 9 2 n 20 Stora Norr 2 13C dv ä Backgatan 5 Parkgatan 20 25 gen 8 2 17 0 13 4 19 B 28 18 13 5 e 2 A gata 3 3 3 18 12 15

44 n 1 7 21 26 10 1 16 11 2 5 3 Store Bengts Strädde 16 3 15 14C 9 14B 12 14 13A 19 28 14 1 Parkgatan 4 6 13 11 14A Solplan 1

2 3 4 10

13 24 0

3 15 13 Lil 7 2 8 la 11 1 N 8 0C 1 Kärleksstigen 15 or 12 2 re B 4 2 g atan 1 R 0B Tullhusgatan 2A 12 eps 7 6 21 11 6 5 B 22 l 13 ag 11 13 10A 7 3 10 2C are A 4 2 9 10 B g 8 8 Nisbethsgatan 2D 8 atan 19 ansgatan 2 5 11 9B Öst 4 8 6 20D A 6 40 6 5 4 10 9A erga 2B 34 4 5 7 tan 3 20C Fiskaregatan 3 Kärleksstigen 36 7 9 2 Stora Rådm 12 9 7 6 Lilla Torg 7 5 n 5 1

9 3 20A

1 0

Vändom 4 14 bbegata 0 38 20 16 Kra 18 Yngve Östbergs Väg 1 20B 3 11 3 8 3 18 15 13 G 8 4 15 15F 11 17 1 15H Krabbegatan Kr 5 15E 16C Prästgatan 6 8 19 7 L D 9 istianstadsväg 10 illa Nor 1 6 4 21 5 27 25 23 C 2 41 35 33 31 29 5 16B 43 39 37 13 15B

6 7 r 16A 4B egatan 2 15I 5 6E Brunnsgatan 5 2 15A 14 4A 11 e 12 3 n 3 4 7 13 12B Backgatan 3 14 Branta G 14 12C 1 6 8 8 3 5 36 4 5 12D

Femkanten

4 10 9 16 7 8 7 1

A 12A 9A 10 1

4

5 7 8 3B

atan 7 9 9B B 11 37 10 3 5

3

1 9D 9

7 10 8 6 4 34 6B 1 6 7C 14 9C 5 3 3A Lilla 6 5 ergs Väg 8 D 21 12 3C 35C R Brunnsgatan Storgatan 12 10 12 10 7 3 32 28 18 14 7D ådmans 5 20 16 8 14 Wranérsgatan Yngve Östb 6 B 5 3 35A 30 6A 9 26 33C Fredsdalsgatan Fredsdalsgatan 4 3B ga Holmströmsgatan 5 12 33B tan 18 11A 11 33A 6 19 11B 3A 31 4 1A 14A 14

1B 13A Hamngatan 2 23A 4 2 15 15C 15B B 1 13A St 7 8B 14B 13 ora Rådmansgat 13 4 R 13B 13C 11 egerin 8A 28B 20 15D Kristianst 14C 4 1C 22 18 9 gsgatan 23B 29 15A 6 1 24 4 gatan 27 7 3 15A Jonebergsvägen 8 16 Lax 25 28A adsv 6B 1B 1D 5 Bomgatan an

23C ägen Dammgatan 6

6A 1C 1 1 21 21 Stortorget 1 3 3C 4 2 15B 3D 1A 23A 1B 19 2 3B 1 1 2 23D 4B 1A 22B 22A 2 Afzegången 17 23B 36C 5 Fredsdals 24 2 4A 3 6 3A 19 2 28 2 7

48 25

23E gatan 30 S 6 2D 21 tröm 2B Yngve Östbergs Väg Storgatan 9 32 23 men 2C 1 s St 9 2A 8 3 7 36A 34 1 3 18 r 23F 27 25 äd 1A 5 36B de 1 10 11 3 Garvaregatan 1 3

1B 1 7 ergränd regatan 23G 13 1 k 17 a 12 Backgatan 2B 18 27F Lübec1 Skepp 38 27D27E 12 27G 5 14 2A 40 27C 1 2 23H 27B 42 29 27A 15 3 1 3A 44B 44A 31 46 Krukmak 16 4

3B 11B aregatan 33 2 2 1A 12 15 4 35A Järnv 5A Storgatan 35B 1 37 5 11A ä 1B gsgat Skansgatan 39A 1B 5B 39B 15 39C 4 Krukm 39D a 1A n 2 V a 25C a rvsgat 21 6 kareg 9 9 14 11 25B 41 13 50B 16 Allgatan a a 50C 48 3 tan 16 n 8 6 43 6 31 9 50A Muse 3

Rörbecksgatan 13 25A 20 7 igat 7 18 45 14 a n 24 5 4 4 1 47 54C 5 8 49 12 6 52 Storgatan 6 B 22 7 8A 54B 14 Rosen 50

Rosentorget 3 gen 11

5 Allgatan ä v

t

orget

alls

20 h 2 e 7 2 6 4 54A jup

51 D 4 7 4 4 18A 9 18 Kvarn

27 3 2 Lillevån g 4 4 r 18B ä 13 5 nd 25 gsgatan 6 1 1 2 8 E n 3 1 hr 5 e rngata 23 7 nflykts Kva 9 n 11 ånge 22 15 13 15 3 16 7 17 Roseng ga S 53 1 19 24 va 3 21 21 tan r 23 3 tehal lsvägen 2 3 Peder Mörcks Väg 25 27A Allgatan 27 2 29 lsvä Djupehal 52 14 17 31 33 ge A 35 n 6 19 37 19 39 1A 341 27B 12 4 Backgatan 26 1 Lot 52B 5 1B 1 ocksgatan 17 6 b 26 s g 27C 5 a

5 Stenb tan 21 45 1C Simrisvägen 7 47 28 5 49 1a 3 51 1D 10 3

4 2A 3 Lackgatan 15 8A 7 1 n e

8 åv 8B Lädergatan G 2B P 2 13 eder Mörcks Väg 32A 8C 1A 30 25 1F Tumatorpsvägen Christian Barnekowsgatan

3A 54 8 2B 32B A 11 6 Lillevångsgatan 9 1 2C E 8D 1B 32C 54B 32 11 1D 9 S 4 v 3B 12 ar Allgatan 1C 32D te 8E 5 38B ha 1C 7 29 l 1B lsväg 9 1C 10 34 en 1A 3C 8F 5 4A 38A 4 2 2 Psilanderg

3 3 Bergstr 7 8 1B Sjukhusvägen 3 ata B andsplan 4 n 1

3A 33 4 3 6 Landg 5 1A rensgatan 5 3B 2 4 3E

6 3 Bergstrands Väg 3 D 15 3C 6A 7 2 an Landstingsgatan

3D 6B 8 1 3C 324 Lädergat 5 3F ägen 17

2D 1E 5 Simrisvägen 3 2C 3E Akutv 9 2B 6C 1D 3B 2A 10A 3G 2C 10 7

1 5 1 9 2B 6D 4D 2D 1 1C 3A 336 2A 1F 4C Wettringsgatan7 4B 4A 6E 10

2E B

Utterstigen 21 9 1G 6D 1B 5E

6C 2 2F 2A 11 5D 6B 6A 2B 4A 4A 10C 13 37 1A 4B 2G 4B 8D 332 5A 5C 5F 8 4C 328 C 8B 4C 8A

Ambulansvägen 5B

4D 5G Bergstrands Väg 5B

5

C

5 2 Bruksgat 5A 8A

4

an 5D 8B

S 7 k F 5 anshillsgatan 8C 11 16C 7E

16B 9

16A 7G Skanshillsgatan 7D 1 3 7 3 18C 329 14F B Försörjningsvägen vägen 18 7 9G 7 iks 7C H

9F 18A

1 9E 4E 1 Brantev

7I 7B 20C 9 14D 10 9 Cimbria 20B H SIMRIS CIMBRIA 9D 20A 9

7A

14C 3

9I 9C

14B 12C bergsvägen Ehrn 12B 9J 12A Fabriksgatan 9B Skanshi 14A

llsgatan

9A 8 6

7

8

6B

6A

10A 6 10

8

6

Hamnabro terigatan Gju 1 Utbyggnadsområden SIMRIS HAMNABRO

Lästga

tan

11 3 10

Li 1F n dhagagat 1E 1D 1G 13 15 an 1H 4 11 1C 1B 1I 1J 9 17 1K 7 5 1L 3 1M för bostadsändamål 19 1 2

6 2 4 4 1

Chris 6 Bruzelius Väg 2 20 tian Iv:S Väg 12A 13 4 18

26 24 22 3 Fabriksgatan 8 1

Skö 16 4 12B nad Ehrnbergsvägen alsh 14 14 28 6 emmet 12 Allingevägen 5 30 1 35 5 Bruksgata 32 6

10 10 9 10

6 8 15 n 8 4 2 9 7 37

2

11 7 1 8

12

10 16C Utsiktsgatan 11

12 8 12A 18 3 20 Vikingaväge 9 6Y 6Z 12B 16 4 6X 12C 13 10 6V 12D 6T 6U 14 16 6S 12E 13 12F 5 6R n 12 12G 39 1 10 Testgatan 12H 6 6P 11 6O 6Q 10D 17 4 1 7 6N 12 6L 6K 6M 10C 15 atan 6H 6J 8 I 10B 3 6G 6 A 12 2 ndeg 8A 41 Lu 6F 10A 13 6C 6E 8B 19

6B 6D 3B 9 6A 8C 14 2B 17 Tors Plan 10 2A 8D 3 3 C 20 18 14 8E 7C 16 14 4 4A 21 8F 7B 2T 2U 5B 1 Pågående planarbete 4B 7A 2

2S 5A 11 7 A 5 2R 16

2P 13 4C

22 2O 2Q 12

11 Solkorset 5H 16

7B 7 Hyllestigen 2M 2N 5G 2K 2L 6 5F Hy

2J 4 14 13A

2I 4A 5E l 18 2G 5 lest 2F 2H 4B 5D A Gamla Väg 5C 15 igen 2E 4C 1

5B 24 2 2C 10 2D 5B

2B 4D 5A 9 6 2A 18

en

5 13B C 20 4E 17 16 45 5 Vårga 18

4F 3 8 4 2 3H 17 4G 3G

26

4H tan

13 1M 3F 7

1L 8

3E 47 1 3 9A 22 7 1K 0 Verkstadsgatan 20 1J 3D Vårgatan 1I 3C 20 6 11 3 1H 3B 1G 49 9 3 9B 1F A 5 1E 27 för bostadsändamål/ 1D 22 1C 2 9C 51 7 en 8 1B 11 alsväg 30 1A ksgatan Skönad 24 Fabri 32 5

3 2 12 9 15A Br 14 34

27 anteviksv 16 36 6a Ribbingsbergsga 18 38 13 8 26 10 31 6b 1 15B 6

äg

8A 1 en

20 6a 2 8B 4 22 28

2A

t 24 33 an

26 Stenhuggarvägen 10A 17A 3 9 10B 12 3 0 2B

3 1

7 1 5 E 17B 2 blandad bebyggelse 1 k 6 egatan Rotgränd 40 1 Stenhuggarvägen

30 7 42 Stenhuggarvägen 12 1 21A 10 4 0 24 5 37 44 2C 8 52 29 17C 21B n 5 ndsväge 6 13 3 2 4 21C 15 Annelu 4 2 32 46

54 48 3 98 1 39

10 100 2 Somm 56 3 13 22 15 2 14

27 102 2 58 a 6 29 rgatan 24

8 60 5 31 Rotslingan 3 3 Fy 4 11 62 4 20 hns Väg 7 Rotslingan 34

25 64 5 23 18 8 36A 6 22 104 4 66 3 12 29 Fyhns Väg 36 106 7 16 9 68 5 70 6 36B 18 4 72 108 1

194 1 38 10 2 1 1

3 8 74 20

4 10 76 27 12

1 112 9 9 6 2 Höstgatan

7 31 38 78 8 1 3 6

20 80

184 21 186 188 190 192 25 1

18 39 2 96 4 82 10 11

47 94 8 4

0

5 10 9 92 14 37 84 86 90

23

16 19 6 Vinterga 35 Bruksgatan 88 42

7

142B 11 Planreserv: 1 15 3 142A 182 tan

144B 12

21 8 144A 17

146B 4 146A 9 14 148B A 180 44 148 9

1 0

1 178

5 19 0 13

140

176 1 11 15 152 9

136

15 12 17 13 4 8 17 156 4 1

3 132 13 21 4 16 86 158 172 14 18 130 128 90 20

84 170 Fastställd detaljplan 1

6 22 0 23 124 Betgatan 88 126

162

168 55

9 25

171 2 164 120 57 15

122

9 53

4 59 14 17 166 61 14 96

118 51 24 48

2 49 98 18 63 20 13 47 12 114 33 65 22 16 116 24 19 26 12

45 67 38 18 1 0 31

0 112 20 43 69 35 Korn 6b40 11 110 41 50

ga 22 21 10 tan SIMRIS STENEBERG 102 8 29 16 14 Steneberg 10 39 2 3 21 10 6 28 5 för bostadsändamål/ 4 42 106

15 104 11 9

17 26 37 44 13 23 23 20 24 19 34 27 46 12 30 14 54 8 17 8 48 6 18

13

1 9 15 16 7 15 32 28 9

Vetegatan 28 9 25 26 25

10 13 14A 15 50 1 6 7 2

11 17 11 12B 21 5 30 12A 14B 5 Ryttaregatan 30

10B 13 26 7 10A 28 27 3 8 52 17 8B 4 23 10 19

8A 23 9 3 Havregatan blandad bebyggelse 32 1 6B 24

30 21 6 29 6A 5 22 11 4B 8 2 12 1 19 9 4A 11 21 7 25 Fuxgatan 54 1 2B 34 169 17 10 9 2A 16 32 18 3 7 1 14 4 31 3 Klö 6

8 59

vergata 2 2 0 1 5 an 10 27 15 2 Galoppgat 12 8 n 3 2 0 11 4 16 1 6 6 12

13 Skördegatan 4 13 Fuxgatan 1A

1B 17 SIMRIS VILLA SKÖNADAL 10 14 Villa Skönadal 2 22 7D 9 3A 3B 14

7F 7C 5A S

5B ta 15

11 llgatan

8

24 7B 7E 7 8 5 7 7A

3

17

6 1 n 18 15 ta 26 Ponnyga 8 13 734 21B Ti 21A m 5 6 otejgatan 19B 4 19A 64 2 17B 19 17A 4 1072 13 32 28 Skimmelgatan 30 16 2 1 28 4 Kommunägd mark 26 22 24 20

18 3

1 1

21 66

30

14

11

5 7 9 1 2 3 4 8 6 1 n 12 10 Travaregata 12

9 23 16 14 10 32 6 8 4 Skimmelgatan 2 1 3 5 7

Slåttergatan 44

37

10 KIVIK Kivik ligger cirka 20 km norr om Simrishamn. Orten ut- märker sig genom många äppelodlingar och den årliga Kiviks marknad. Hela orten är detaljplanelagd. I Kivik fi nns förskola, skola (F-6), äldreboende, samlingslokal, hamn, camping, bad, idrottsanläggning och kommersi- ell service, samt god kollektivtrafi k till Simrishamn och Kristianstad.

I Kivik fi nns en planreserv på cirka 82 bostäder. Utbyggnadsområden föreslås för sammanlagt cirka 70 enbostadshus alternativt cirka 150 mindre lägenheter. 1 Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås intill 2 Kiviks hotell (1 & 2). Totalt föreslås planområdet (1) rymma 24 nya enbostadshus. Inga av utbyggnadsområ- dena strider mot ”Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält”.

I fruktodling intill Fiskabäck (3) föreslås utbyggnads- område, varför del av området givits planmedgivande. 3 Sydväst om Kiviks stora väg (4) föreslås utbyggnads- områden, där planläggning pågår, med inriktning mot 4 marklägenheter för att bredda bostadsutbudet i orten och tillmötesgå behovet av bostäder anpassade efter äldres behov. Mindre hyresrätter eftersträvas, företrä- desvis av kooperativt slag, för att möjliggöra fl yttkedjor.

Planreserv: Utbyggnadsområden Fastställd detaljplan för bostadsändamål för bostadsändamål/ blandad bebyggelse Pågående planarbete för bostadsändamål/ Kommunägd mark blandad bebyggelse

GÄRSNÄS Gärsnäs ligger cirka 10 km väster om Simrishamn, nära gränsen till Tomelilla kommun. Orten har goda pendlingsmöjligheter med järnvägs- och busstrafi k till Simrishamn och mot Malmö, samt Lund. I Gärsnäs fi nns förskola, skola (F-6), dagcentral, vårdcentral, idrottsanläggning och kommersiell service. Större delen av Gärsnäs är detaljplanelagd med undantag för den norra delen, samt Stiby.

I Gärsnäs fi nns en planreserv på ca 50 enbostads- hus. Därutöver föreslås utbyggnadsområden för sam- manlagt ca 40 enbostadshus alt. mindre lägenheter. Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås mel- lan Hammenhögsvägen och bybebyggelsens gräns mot 1 väster (1) samt förtätning på bebyggd mark strax söder om järnvägen (2). Ytterligare ett utbyggnadsområde föreslås på befi ntlig parkmark (3). Nybyggnation i orten kan möjliggöra lämpliga bostadsalternativ för äldre vilket kan leda till att rymliga villor för barnfamiljer frigörs. 2 3 Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

11 HAMMENHÖG Hammenhög ligger cirka 13 km sydväst om Simrishamn, med 10 km till hav och strand. Hammenhög är en ort med ett stort kulturellt enga- gemang och egen musikscen. I Hammenhög fi nns förskolor, skola (F-5), äldreboende, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, samt god kollektivtrafi k till Simrishamn och Ystad. Större delen av orten är de- taljplanelagd.

Det fi nns en stor outnyttjad planreserv på kommunägd mark. Med befi ntlig planreserv kan Hammenhög växa med 70 enbostadshus alternativt 140 mindre lägenhe- ter. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är få, föreslås inga nya utbyggnadsområ- den för bostadsändamål.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

SANKT OLOF Sankt Olof ligger cirka 16 km nordväst om Simrishamn och omges av skog och jordbruksmark. Orten utveckla- des till ett stationssamhälle i början av 1900-talet. Idag trafi keras järnvägen av ett ångtåg under sommarsä- songen – museitrafi k på en hundraårig järnvägssträcka. ort med ett stort kulturellt engagemang och egen musik- scen. I Sankt Olof fi nns förskola, skola (F-3), äldrebo- ende, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, pilgrimskyrka, samt förhållandevis svag kollektivtrafi k till Simrishamn och Brösarp. Hela orten är detaljplanelagd.

Även Sankt Olof har en stor outnyttjad planreserv som rymmer cirka 30 enbostadshus alternativt 60 mindre lä- genheter. Bebyggelseutvecklingen var stor under 1960- och 1970-talen, då orten expanderade i nordlig riktning. Med hänsyn till plansituationen fi nns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden. Delar av planreserven ligger inom mark som är intressant ur fornlämningssyn- punkt.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

12 BORRBY Borrby ligger cirka 15 km sydväst om Simrishamn, mitt i jordbrukslandskapet och 4,5 km från stranden. Orten har bakgrund som ett stationssamhälle försörjt med järnväg, vilket den stadsmässiga bebyggelsen i ortens kärna vittnar om. I Borrby är serviceutbudet brett med fl era arbetsplatser och många egenföretagare. Borrby har förskola, skola (F-6), äldreomsorg, vårdcentral, apotek, idrottsanläggning och god kollektivtrafi k till Simrishamn och Ystad.

Likt Hammenhög har Borrby en stor outnyttjad plan- reserv. Planreserven rymmer cirka 50 enbostadshus. Fastställda detaljplaner för bostadsändamål möj- liggör kvalitativ förtätning av befi ntlig bebyggelse. Plansituationen och tidigare bebyggelseutveckling föranleder till att inga nya utbyggnadsområden föreslås. Den relativt stora planreserven beräknas kunna försörja orten de närmaste 20 åren.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

SKILLINGE Skillinge ligger cirka 12 km söder om Simrishamn. Den gamla byn har hav och hamn i centrum, i norr och väster omgiven av ett storskaligt och öppet jordbruks- landskap. Ortens historia är präglad av sjöfart och fi ske. Gatunätet är välbevarat tillika byggnadsbeståndet från 1800-talet med bland annat kaptensgårdar. Skillinge har förskola, äldreomsorg, kommersiell service, hamn, bad, idrottsanläggning och förhållandevis svag kollektivtrafi k till Ystad, Simrishamn och Borrby.

Skillinge har en planreserv som rymmer cirka 120 enbostadshus. Därtill föreslås tre utbyggnadsom- råden (1-3) söderut längs den gamla landsvägen. Utbyggnadsområdena ska präglas av blandad bostads- bebyggelse för cirka 50 enbostadshus alternativt mindre lägenheter. En fastställd detaljplan (A) föreslås revide- ras så att ny detaljplan för området möjliggör enkla, för omgivningen tilltalande hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus. De nya utbyggnadsområdena föreslås för att tillgodose den bofasta befolkningens ökande behov av mindre lägenheter.

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

13 OMVÄRLDSANALYS

Det fi nns fl era globala trender som påverkar den lokala nivån. Den pågående globaliseringen gör att konkurrensen om företag och boende växer. Hela kommuner och städer försöker hävda sig i den globala tävlingen om attraktivitet genom att satsa på det unika och lokala. Att planera utifrån konceptet blandstad har blivit en trend. Det handlar om funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett fl ertal funktioner alltifrån arbetsplatser, affärer och skola till kulturella och sociala mötesplatser.

SIMRISHAMN

HÅLLBARHET URBANISERING

Hållbarhet är ett begrepp som används En stark global trend är urbanisering, vilken fl itigt i samhällsutvecklingssammanhang. kan förstås som en ökad koncentration av Begreppet indelas oftast i tre av varandra människor i de större städerna. Generellt så beroende dimensioner: social, ekologisk växer sig städer starkare på landsbygdsområ- och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet dens bekostnad. handlar om människors förutsättningar i samhället, t.ex. hälsa, trygghet och utbild- De delar av landsorten som ligger i an- ning. Ekologisk hållbarhet gäller jordens slutning till en knutpunkt eller station är ekosystem och att långsiktigt behålla dess fortfarande tätbefolkade. Glesbygden och önskade funktioner. Det berör produktion de mindre orter som saknar koppling till ett av mat och energi, tillhandahållande av pendlingsstråk upplever negativ befolknings- rent vatten1, klimatreglering och rekreation. utveckling (Boverket, 2012). Den pågående Ekonomisk hållbarhet har två nyckelbe- urbaniseringen påverkar bostadsförsörj- grepp. ningen i Skånes kommuner på olika sätt. 1. ”Grön tillväxt”, som kan fokusera på mil- Befolkningsutvecklingen beror till stor del på jöteknik, som driver på den ekonomiska kommunens geografi ska läge. Är det nära utvecklingen och på så vis ökar chanser- en storstad? Finns goda kommunikationer? na för hållbar utveckling på alla plan. I Skåne är det främst de tre största städerna Malmö, Lund och Helsingborg som står för 2. ”En grön ekonomi” är ett ekonomiskt huvuddelen av befolkningstillväxten. Det är system som resulterar i att människans även här den största delen av bostadsbyg- förutsättningar i samhället förbättras, gandet sker (Tillväxtanalys, 2014a). samtidigt som miljörisker och de ekolo- giska belastningarna minskar. 1 Kommunen måste kunna garantera tillgång till vatten och avlopp innan tillstånds ges för att bygga nya hus, eftersom vattentillgångarna är begrän- sade. 14 ARBETSMARKNADEN oftare placerar sig där arbetskraften fi nns. Platsens attraktivitet har därför ökat i bety- En ökad rörlighet för individen är en annan delse. Simrishamn har mycket att erbjuda märkbar trend. Nya pendlingsmönster med stressade storstadsbor, men det krävs att fl er och längre resor är vardag för många kommunikationerna fungerar och att det sat- arbetspendlare. Ett utfall av ett sådant rö- sas på nyföretagande även i fortsättningen. relsemönster är bland annat att fl era lokala arbetsmarknader förändrats till färre stora SOCIALA FAKTORER arbetsmarknadsregioner i Sverige. Flyktingströmmen på grund av konfl ikter De som når pensionsåldern är allt friskare ibland annat Syrien, har minskat under och lever längre och många fortsätter att ar- 2016, men fortsätter att påverka kommu- beta längre än tidigare. Andelen yrkesaktiva nens bostadssituation. De nyanländas är högre i storstadsregionerna medan ande- bostadsbehov är en utmaning som alla len äldre är högre i glesbygden. Glesbygden Svenska kommuner står inför. Det är av vikt förlorar många unga vuxna, då de ofta fl yttar att inkludera behoven för de nyanlända, till storstadsregioner eller universitetsorter. som vill stanna i Simrishamn, i den fortsatta Det är framförallt unga kvinnor som fl yttar planeringen för bostadsförsörjningen. från sina uppväxtorter (Boverket, 2012). Allt fl er i Sverige saknar en egen bostad. BOSTADSMARKNADEN Nya samhällsgrupper riskerar att bli hemlö- sa. Grupper där låga inkomster är huvudor- Den Svenska bostadsmarknaden höll under saken och inte som tidigare psykisk ohälsa 2016 en årstakt på +7 % för bostadsrätter och beroendeproblematik. Många i Sverige och +9 % för villor. Prisutvecklingen visar en saknar tak över huvudet och ännu fl er lever stor variation under året, från +4 % i centrala med en osäker boendesituation. Utan egen Stockholm till +17 % i centrala Malmö. Totalt bostad försämras möjligheterna till både ar- ökade bostadssurfandet med 12 procent bete och en fungerande vardag. Hemlöshet under 2016 och i mitten av maj noterade har en förödande effekt på människor och Hemnet för första gången över 3 miljoner deras möjligheter att känna frihet och ta besökare under en och samma vecka. Detta ansvar att forma sitt egna liv. Möjligheterna trots att det tillgängliga antalet nya bostads- till egenmakt byts ut mot vanmakt. Ansvaret rätter minskade med 4 % och antalet villor ligger inte enbart på staten. Det kommunala minskade med 6 %. (Svensk Mäklarstatistik) självstyret ger kommunerna ett stort ansvar för bostadsförsörjningen. Bostadsmarknaden i Simrishamn har för- ändrats från balans till brist de senaste åren BARNKONVENTIONEN BLIR LAG och det fi nns ett ökande tryck efter bostä- der. Lokala mäklare rapporterar stigande Barnrättighetsutredningen lämnar i ett huspriser, kortare försäljningstider och fl er betänkande förslag på en lag som omfat- avslut. Simrishamns bostäder har noterat tar FN:s konvention om barnets rättigheter ökande kötider och fl er sökande per bostad. (barnkonventionen), samt en rad åtgärder Det sista året har det i inte funnits några som behöver vidtas för att stärka barnets hyreslediga bostäder, som har stått tomma. rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat Hyresrättsprojektet Joneberg med infl yttning ett kunskapslyft för att höja kompetensen 2015 innebar en vändning. Marknaden tog om barnkonventionen, samt att myndigheter till sig de nya bostäderna och 30 % av de som är centrala för att säkerställa barnets nya hyresgästerna var infl yttare från i huvud- rättigheter får i uppdrag att göra den egna sak övriga Skåne. Nya fastighetsinvesterare verksamheten känd, tillgänglig och anpas- har träffat avtal med Simrishamns kommun sad för barn. Enligt förslaget ska barnets om projekt med bostadsrätt respektive koo- bästa utredas och särskilt beaktas i ärenden perativ hyresrätt. Bostadsmarknaden är mer och mål som rör barn, och dessutom ska vital med fl era nya aktörer. barn få relevant information och ges möjlig- het att framföra sina åsikter. En ny trend visar att människor i större utsträckning väljer bostadsplats efter plat- Författningsförslagen föreslås träda i kraft sens attraktivitet, vilket medför att företag den 1 januari 2018.

15 KULTUR, NÖJE & FRITID

BOENDE OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE TRYGGHET

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING

Modell över boendeattraktivitet med inspiration från rapporten Varför är vissa platser mer attrak- tiva för boende än andra? (Tillväxtverket, 2014b).

16 BOENDEATTRAKTIVITET

Attraktivitet är ett förhållande mellan ett fö- en bor. Det är de abstrakta, emotionella och remåls egenskaper och en betraktares pre- mjuka värdena som ger det där lilla extra för ferenser. För att ett boende ska kunna vara en god livsmiljö. attraktiv är det därför viktigt att undersöka varför människor fl yttar och vad som gör att BOENDEATTRAKTIVITET I de väljer en specifi k plats framför en annan SIMRISHAMN (Region Skåne, 2010). Valet av bostads- ort bestäms av en rad olika faktorer som arbets- och bostadsmarknad, boendemiljö, Många menar dock att pyramiden egent- närhet till familj och vänner, fritidsmöjlighe- ligen ska vändas upp och ner, dvs. att de ter samt utbud av kultur och nöjen. Valet av fl esta väljer att fl ytta till en plats just på bostadsort infl ueras även av globala och grund av det där lilla extra kring kultur, nöje regionala trender som i sin tur ger återverk- och fritid. I enkätstudier om infl yttning till ningar på stadsplanering på lokal nivå. Vi Simrishamns kommun menar många res- kan börja med att ställa frågan: Varför är pondenter att en livsmiljö av ”lugn och ro” det viktigt att arbeta med attraktivitet ur ett med ”natur och hav” var motiv till infl yttning. stadsplaneringsperspektiv? Detta antyder att den upp och nervända mo- dellen kanske passar Simrishamns kommun En plats med hög boendeattraktivitet är bättre. en plats där människor vill bo, men fakto- rer som påverkar en plats eller en regions Simrishamns kommun har ett kontrastrikt boendeattraktivitet, påverkar även närings- landskap med höga natur- och kulturvärden. livsattraktiviteten till viss del. Omvänt utgör I kommunen breder slättlandskap med jord- den regionala arbetsmarknaden en viktig bruksodling ut sig i söder medan en mer ku- faktor för att attrahera människor att bosätta perad terräng med skogsbygd tar vid i norr. sig. Även besöksattraktivitet har likheter Kustmiljöerna har sina specifi ka kvaliteter med boendeattraktivitet då det som anses med en variation av klippor och sandsträn- attraktivt av besökare ofta uppskattas av de der. Stora arealer är utpekade som unika redan boende på orten. Att vilja bo på en riksintressen i syfte att bevara de unika plats och att vilja besöka den är givetvis två områdena på olika sätt. Kommunens landa- skilda saker. Det kan ändå utläsas att bo- real är 392 kvadratkilometer, varav hälften endeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och är odlad åkermark. Kust- och strandlängden besöksattraktivitet samspelar och bygger uppgår till 66 km. Kulturmiljöerna är många upp varandra. och ofta sammankopplade med kommu- nens naturlandskap. Även arkitekturen har På föregående sida illustreras ett slags sin speciella karaktär med gathusen, dess boendeattraktivitets-pyramid som bygger på innergårdar och simrishamnsdörren. Detta forskning kring ämnet om val av bostadsort. skapar en unik och karaktäristisk plats som Denna modell har tre nivåer som har fyllts ger kommunen dess identitet. med faktorer som forskningslitteraturen anser ha betydelse för platsers attraktivitet. Det fi nns en attraktivitet inom kommunen, Den första klossen består av arbete och kanske till och med en speciell livsstil. försörjning (ett behov), vilket måste vara på Frågan är hur vi förvaltar och utvecklar kom- plats innan den andra klossen av boende- munens attraktivitet i samspel med plane- aspekter som offentlig och kommersiell ser- ring för bostadsförsörjning? vice (ett krav) kan bli aktuell. Sist i priorite- ringsordningen kommer klossen med kultur, nöje och fritid (preferenser). Denna kloss är nog så viktig för att skapa bra livskvalitet där

17 LAGAR OCH STYRDOKUMENT

Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta ställning till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjning.

NATIONELLT OCH STATLIGT Simrishamns kommuns bostadsförsörjnings- ansvar länkar samman med den regionala Det övergripande målet för bostadspolitiken utvecklingsstrategin på fl ertalet punkter. i Sverige är en långsiktigt väl fungeran- Planering för bostäder handlar i allt väsent- de bostadsmarknad där konsumenternas ligt om att skapa hållbara och attraktiva efterfrågan möter ett utbud av bostäder som livsmiljöer och att samtidigt kunna erbjuda svarar mot behoven. En hållbar samhälls- framtidstro och livskvalitet. planering ska ge förutsättningar för en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöför- Strategier för det fl erkärniga Skåne är en hållanden och en långsiktigt god hushållning syntes av den gemensamma strukturbild med naturresurser och samtidigt skapa som Region Skåne i nära samarbete med förutsättningar för ett hållbart byggande och Skånes samtliga kommuner tagit fram. Här en god ekonomisk tillväxt. fokuseras närmare på Skånes möjligheter att dra nytta av sin fl erkärniga ortsstruktur. Ur ett nationellt perspektiv kan även bo- Strategierna för det fl erkärniga Skåne är: stadsförsörjning kopplas till de 16 nationella • Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regi- Miljökvalitetsmålen och kanske främst mil- onala kärnor och utveckla den fl erkärni- jömålet God bebyggd miljö. Miljömålet syftar ga ortstrukturen till att skapa livskvalitet i vardagen genom den bebyggda miljön, med ett varierat utbud • Stärka tillgängligheten och binda sam- av bostäder, arbetsplatser, service och man Skåne kultur. • Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning REGIONALT • Skapa socialt hållbara, attraktiva orter Den regionala utvecklingsstrategin Det och miljöer som erbjuder hög livskvalitet öppna Skåne 2030 är en målbild där Skåne • Stärka Skånes relation inom ska bli en stark hållbar tillväxtmotor och bli Öresundsregionen, södra Sverige och globalt attraktiv. Denna utvecklingsstrategi södra Östersjön. består av 5 prioriterade ställningstagande: Att arbeta för en fi nmaskig fl erkärnig orts- • Skåne ska erbjuda framtidstro och livs- struktur i Skåne handlar om att utgå från kvalitet orternas olika roller och sträva efter att kom- • Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmo- plettera varandra. Simrishamns kommuns tor boendeplanering kan bidra till att skapa en regional variation av stadsmiljöer, boende- • Skåne ska dra nytta av sin fl erkärniga miljöer, näringsliv, kultur och upplevelser. ortstruktur • Skåne ska utveckla morgondagens väl- färdstjänster • Skåne ska vara globalt attraktivt

18 Varje år producerar länsstyrelsen en analys Bostadsbehov, planeringsläge och över bostadsmarknaden i Skåne. bostadsbyggande i Skånes kommuner Bostadsmarknadsanalys 2015 visade att 2015 har länsstyrelsen beräknat behovet Skåne fortsätter att växa och ökade med av nya bostäder i länets kommuner fram till 14 839 personer under 2014. Detta beror år 2030. I rapporten ställs det beräknade till stor del på en ökad invandring. I snitt bostadsbehovet mot kommunernas plane- kan Skåne förvänta sig en befolkningsök- ringsförutsättningar.På grund av att immig- ning på drygt 10.000 nya invånare per år. rationen har ökat kraftigt efter att prognosen Befolkningsökningen innebär stora demo- publicerades anser länsstyrelsen att beho- grafi ska utmaningar. Framför allt kräver vet av nya bostäder är högre än vad som den förväntade befolkningsutvecklingen anges i rapporten. För hela Skåne bedöms ett särskilt fokus på bostadssituationen för bostadsbehovet uppgå till 6.645 bostäder stora grupper av unga vuxna, äldre och per år (räknat genom hushållskvoter) eller gruppen nysvenskar. Även om det byggs i 7.234 bostäder per år (räknat genom perso- samtliga 33 kommuner så ligger bostads- ner per hushåll). byggandet på historiskt låga nivåer och möter inte det aktuella behovet av bostäder. KOMMUNALT Bostadsmarknadsanalys 2016 visar på att bostadsbyggandet minskat igen under Kommunerna har ett ansvar för bostads- 2015. Även om det har byggts färre bostäde försörjningen, ett ansvar som är upprättat i i Skåne 2015 så bygger de allmännyttiga Lagen om bostadsförsörjning (2014). Däri bostadsbolagen mer. De har även fått en står bl.a. att ”Varje kommun ska med riktlin- mer betydande roll i arbetet med bostads- jer planera för bostadsförsörjningen i kom- försörjning i de fl esta kommuner i Skåne. munen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att att leva i goda bostäder och för att främja stärka det regionala perspektivet i kommu- ändamålsenliga åtgärder för att bostadsför- nernas bostadsförsörjningsarbete. sörjning förbereds och genomförs”. Följande utmaningar har identifi erats: • att ha aktuella riktlinjer som sätter bo- Socialtjänstlagen reglerar de allmännas stadskonsumenterna i fokus, ansvar för den enskildes rätt till bostad. Kommunen har ansvaret för att enskilda • att se det kommunala bostadsbehovet i får det stöd de behöver. Lagen om stöd ett större geografi skt sammanhang, och service till funktionshindrade ska ge • att verka för långsiktiga spelregler på dem som omfattas av lagen, en bostad med bostadsmarknaden och särskild service. • att stärka samverkan på alla plan.

För Simrishamns kommun bedömer länsstyrelsen att det behöver tillkomma 39 nya bostäder (beräknat genom hushållskvoter) eller 42 nya bostäder (beräknat genom personer per hushåll) per år.

19 KOMMUNENS VERKTYG

Kommunens ansvar för bostadsförsörjning PLANBEREDSKAP innefattar både att genomföra nya projekt för bostäder, men även att hitta tänkbara En god planberedskap och en lyhördhet i arbetsformer och verktyg för att hjälpa de förhållande till marknadens aktörer är vä- grupper på bostadsmarknaden som har sentligt, men också att prioritera mellan di- svårt att ordna en bostad på egen hand. En verse utbyggnadsplaner med utgångspunkt generell bostadsbrist slår oftast hårdast mot i kommunens mål. Kommunens ansvar för dem som redan har problem med att fi nna planläggning av mark och vatten enligt plan- en bostad. och bygglagen innebär att kommunen ska ge bostadsmarknaden rätt förutsättningar att Det fi nns ett fl ertal verktyg som kommunen fungera då kommunen bestämmer vad som kan använda sig av för att driva på och byggs var. I Simrishamns kommun fi nns styra inriktningen av bostadsmarknaden. idag en planberedskap i form av byggrätter Kommunen kan slå fast en långsiktig strate- för minst 800 bostäder. Byggrätterna ligger gi i sina riktlinjer för bostadsförsörjning eller till största del på privatägd mark. i en genomförandestrategi, där varje verktyg har sin egen funktion för att riktlinjerna ska KOMMUNALT MARKINNEHAV kunna genomföras. Översiktsplanen är ett sådant samlat dokument för strategiska Att äga mark är ett viktigt verktyg för kom- frågor om hur den byggda miljön ska använ- munen. Genom kommunalt markinnehav das, utvecklas och bevaras. Då översikts- kan kommunen påverka fördelning och till planens bostadsstrategiska frågor presen- viss del prissättningen av mark. Genom terats på föregående sidor följer nedan strategiska inköp av mark i attraktiva lägen exempel på några av de andra verktyg som kan kommunen i nästa steg arrendera ut kommunen kan använda. eller sälja marken. En aktiv markpolitik är ett sätt varpå kommunen kan främja den PLAN- OCH BYGGLAGEN typ av bostadsbyggande som kommunen eftersträvar i sina riktlinjer. Simrishamns Kommunens planmonopol kan användas för kommun har en exploateringspolicy anta- att sätta ramar för en eftersträvansvärd lokal gen 2006, men planerar att arbeta fram nya bostadsmarknad. Detta uppnås genom god riktlinjer för markanvisning och exploatering. planering, prioritering och tydliga ställnings- Att utveckla en samstämmighet mellan de taganden. Bostadsbyggande ska främjas bostadsstrategiska frågor som kommer till enligt plan- och bygglagen. uttryck i detta program och den kommande exploateringspolicyn är av stor vikt. DISKRIMINERINGSLAGEN MARKÖVERLÅTELSE- OCH Bristande tillgänglighet är en form av dis- EXPLOATERINGSAVTAL kriminering. Tillgänglighetsperspektivet ska beaktas fullt ut i bygglovsprocessen. Då Avtal kan tecknas både när kommunen säl- gynnas de enskilda medborgarna och kost- jer eller arrenderar ut kommunal mark, samt nader för anpassningar i efterhand kommer när planläggning förekommer på privatägd att minska. mark. Kommunen kan genom avtal i viss mån styra förutsättningarna, som upplåtel- SOCIALTJÄNSTLAGEN seformer och storlek på bostäder, samt an- dra särskilda villkor från byggherrens sida. Enligt socialtjänstlagen är det kommunens ansvar att personer i hemlöshet får det stöd och den hjälp de behöver.

9 20 ALLMÄNNYTTIGA bostadssökande som kan betala hyran men BOSTADSAKTIEBOLAG ändå har svårt att komma in på bostads- marknaden. Sedan 2007 har kommuner Historiskt sett har det allmännyttiga bo- som använder sig av hyresgarantier rätt stadsaktiebolaget varit ett av kommunens att söka statligt bidrag på 5 000 kr för varje viktigaste verktyg för bostadsförsörjning. åtagande som borgenär. På kommunens 2011 trädde en lag i kraft som innebär att webbplats har Simrishamns kommun till- kommunala bostadsaktiebolag ska drivas gängliggjort information om hur ansökan om efter affärsmässiga principer, vilket betyder hyresgarantier går till. att marknadsmässiga avkastningskrav ställs på bolaget. Allmännyttan är ett bostads- BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG politiskt verktyg som kan användas till att påverka nyproduktion, bostadsförmedling Kommunen ansvarar för hantering av och ingrepp i det befi ntliga bostadsbestån- bostadsanpassningsbidrag. Bidraget fi nns det. Bostadssociala insatser fi nansieras för dem som behöver anpassa sitt boende av kommunen då de inte är affärsmässiga. på grund av funktionsnedsättning. Ansökan Simrishamns bostäder är kommunens all- sker genom kontakt med handläggare eller männyttiga bostadsaktiebolag. E genom att skicka in en ansökningsblankett. Mer information fi nns tillgängligt på kommu- KOMMUNALA nens webbplats.

BOSTADSFÖRMEDLINGAR DETALJPLANERING En kommunal bostadsförmedling är en tjänst där både privata bostäder och bo- Översiktsplanen är ett viktigt stöd när de- städer hos allmännyttan kan förmedlas. taljplaner ska arbetas fram. Detaljplaner är Kommunen är skyldig att upprätta den här juridiskt bindande och reglerar vad som får typen av plattform om det behövs enligt byggas var. De kan användas i olika skalor, lagen om kommunernas bostadsförsörj- både större till nyproducerade stadsdelar ningsansvar (2001:383). Det kan bidra eller mindre justeringar av äldre planer som till en tydligare överblick av utbudet för skapar nya villkor för kommunens stadsut- både bostadssökande och kommunen. I veckling. I Simrishamns kommun fi nns god dagsläget fi nns ingen regelrätt bostads- tillgång på detaljplanelagd mark för bostads- förmedling i Simrishamns kommun utan ändamål (mer ingående på s. 28-34). den bostadssökande tar istället direkt kontakt med antingen ett privat fastighets- MEDBORGARDIALOG bolag eller det kommunala bostadsbolaget Att vända sig till medborgarna är ett verktyg Simrishamnsbostäder. För att underlätta för ägandeskap i frågan om bostadsförsörj- kontakten mellan bostadssökande och ning. Genom att bjuda in till dialoger och bostadsföretag fi nns på kommunens workshops byggs kunskap och engage- webbplats sammanställt kontaktuppgifter till mang upp bland inblandade parter. Arbetet samtliga bostadsföretag och mäklare aktiva med att ta fram detta bostadsförsörjnings- i kommunen. program har skett genom dialoger med olika grupper av simrishamnsinvånare. I huvud- KOMMUNALA HYRESGARANTIER sak har dialogarbetet gett kunskapsunderlag Höga krav kan ställas på den bostadssö- gällande efterfrågan på bostäder, vad som kande för att få ett eget hyreskontrakt. Ofta gör Simrishamns kommun till en bra plats förekommer ett inkomstkrav, inte sällan ett att bo på samt utvecklat förståelsen för olika anställningskrav. Detta gör det svårt för parters roller i boendeplaneringen. studenter och visstidsanställda att skaffa ett eget boende. Kommunen kan i dessa situationer gå in som borgenär och stötta

21 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN

I september 2015 antog kommunfullmäktige Medborgare, tjänstemän och politiker Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns samarbetade med framtidsverkstäder, kommun. Översiktsplanen är det dialog, inventeringar, remissrundor övergripande styrdokumentet för den och omvärldsanalys. Nedan ser ni långsiktiga fysiska planeringen inom ställningstaganden ur översiktsplanen kommunen. 2011 startade arbetet med att ta Framtiden (s. 25) med bäring på fram gemensamma visions- och målbilder. kommunens bostadsförsörjningsansvar.

STÄLLNINGSTAGANDEN Bostadsförsörjningsprogrammet ska: 1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas, detta innebär att vid • Aktualiseras en gång per mandatperiod lovgivning aktivt hänvisa till utpekade och vara avstämt med aktuell översikts- områden som prövats lämpliga i stra- plan. tegin. Uppförande av nya bostäder ska • Avstämmas mot det planerade vara förenligt med långsiktigt ekologisk, Arkitektur- och kulturmiljöprogrammet. ekonomisk samt social hållbarhet. • Programmet ska redovisa delmål för hur 2. Återrapportering om i vilken grad bebyg- man tillmötesgår behovet av och uppfö- gelsestrategin följs, sker varje mandatpe- rande av fl erbostadshus. riod till Kommunstyrelsen. • En prioriterad insats för tillgängliga 3. Vid planläggning och lovgivning ska bostäder till ungdomar, medelålders, Samhällsbyggnadsförvaltningen inta en äldre- och ekonomiskt svaga hushåll ska aktiv och inspirerande roll för att driva göras. frågor om boendets närmiljö, livskvalitet • Med anledning av den förväntade och materialval för en hållbar miljö. ökningen av äldre i behov av särskilt 4. Simrishamns kommun ska upprätta boende, bör mark/lokaler avsättas i den ett bostadsförsörjningsprogram, en väl vidare planläggningen i anslutning till re- genomtänkt strategi för hur bostads- dan befi ntliga boenden i Kivik, Skillinge, byggandet och boendet i olika delar av Hammenhög och Gärsnäs. kommunen ska utvecklas. • Utbygganden av trygghetsbostäder ska 5. Samarbete och samverkan mellan ske i centralorten Simrishamn och i de grannkommuner och regionen ska ske. orter där det fi nns ett brett utbud av sam- Beståndet av fritidshus i kommunen ska hällsservice. belysas utifrån nya möjligheter (student- • Lokalisering av LSS-boende (lagen om bostäder/uthyrning) och utmaningar som stöd och service till vissa funktionshin- årstidbunden samhällsbelastning av drade) sker i första hand i centralorten exempelvis VA-nätet. Simrishamn och i Gärsnäs.

22 I Skåne råder det bostadsbrist på mindre lägenheter för ungdomar, medelålders, äldre och för ekonomiskt svaga hushåll.

FLYTTKEDJOR En fl yttkedja uppstår när man bygger en ny bostad och den som fl yttar in i denna lämnar sin gamla bostad efter sig, där någon annan i sin tur kan fl ytta in. I genomsnitt sägs en fl yttkedja leda till att 2,1 hushåll rör på sig, gör s.k. boendekarriär, men ibland kan fl yttkedjan pågå i många fl er led. En del debattörer hävdar att fl yttkedjornas effekt överdrivs. Istället, menar kritikerna, bör bostadsbristen åtgärdas genom byggande specifi kt för de grupper som har bostadsbrist.

23 RIKTLINJER

HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? – SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV BOSTADSBYGGANDE I SIMRISHAMNS KOMMUN INFRASTRUKTUR med låga inkomster. Det är av stor vikt att kunna se på boendet som något fl exibelt där fl era olika I sydöstra Skåne fi nns god tillgång på byggklar målgrupper ska kunna bo. mark för bostäder och verksamheter i strategiska lägen nära kollektivtrafi k, men bättre kollektivtrafi k En annan viktig aspekt i boendeplanering är att behövs för att det skall bli fl er intressanta områden sträva mot att skapa en blandstad där olika funk- att bygga på. Det som främst bromsar bostads- tioner samsas. För Skansen, ett kollektivtrafi k- och byggandet i Simrishamns kommun anses vara: centrumnära område, strax söder om Simrishamns kommunikationer, arbetsmarknaden1, samt bristan- järnvägsstation, pågår ett planarbete, där etapp de kapacitet på vatten- och avloppsledningsnätet I tas upp för antagande i februari 2017. Etapp I med anläggningar. Kommunen arbetar aktivt med planeras att stå för cirka 90 nya bostäder under de infrastrukturfrågan, för att kunna förbättra de kom- närmaste åren, en fjärdedel bostadsrätter och tre munikationer som är viktiga för Simrishamns kom- fjärdedelar hyresrätter. I etapp II har planarbetet muns invånare, företag och besökare. Kommunen precis påbörjats för kontor, äldreboende, handel arbetar både internt, inom SÖSK och externt med med skrymmande varor, skola, kulturcentrum, cen- Trafi kverket, Region Skåne och Skånetrafi ken för trumfunktioner och fl er bostäder. Ambitionen är att att uppfylla både de regionala och kommunala erbjuda god arkitektur och attraktiva bostäder i bra målen inom infrastruktur och kollektivtrafi k. När läge till en rimlig nybyggnadshyra för olika åldrar det gäller vatten- och avloppsfrågan äger kommu- och grupper. nen frågan och avser att prioritera ett fungerande vatten- och avloppsystem som ger möjlighet till Innovation och att våga vara testbädd för att skapa exploatering enligt bostadsförsörjningsprogrammet. projekt som sticker ut är en annan viktig faktor i da- Kapacitetsökande åtgärder på ledningsnät och gens konkurrens. Ett verktyg i detta sammanhang anläggningar är generellt tidskrävande så det är är att jobba med tävlingar för att öka innovation viktigt med framförhållning och tidsplaneringen för och kvalitén för att göra Simrishamn mer attraktivt. att kunna möta bebyggelsetakten. Värdeskapande projekt stärker Simrishamns kom- mun som attraktiv boendeort. BYGGANDE Simrishamn är en av de 33 kommuner i Skåne En annan utmaning, som Simrishamns kommun som anser sig komma uppnå bostadsmålet på ett delar med andra mindre kommuner runt om i lan- genomsnitt av 27 bostäder per år. För att hålla det, är bristen på byggherrar samt investerare. Ett bostadsmarknaden i balans är bedömningen att det sätt att överkomma detta är att från kommunens skulle krävas att mellan 20-40 bostäder byggs per sida bli bättre på att visa upp potentialen med att år. Kommunen gör bedömningen att det behövs hy- investera i just Simrishamns kommun. Ett i närtid resrätter (1-3 rok) och bostadsrätter (2-4 rok). Totalt lovvärt exempel är Jonebergsområdet i centrala sett utgör nyproduktion en liten del av det totala Simrishamn, färdigställt 2015. Simrishamns allmän- bostadsbeståndet, den årliga ökningen ligger under nyttiga bostadsbolag Simrishamns bostäder har i 1 % (Region Skåne, 2015). Därför är det viktigt att samarbete med Näckström Fastigheter tillfört cirka även arbeta vidare med det befi ntliga bostadsbe- 123 nya bostäder, innefattande trygghetsboende, ståndet för att lösa bostadsförsörjningen. seniorboende och vanliga hyresrätter. Hela området är uthyrt. Jonebergsprojektet har troligtvis satt igång Fokus för hur vi ska bygga ska vara attraktiva bo- fl yttkedjor i kommunen. Om inte annat så är projek- städer med rimliga hyror. Alla boendeformer behö- tet ett tecken på att om det byggs inom kommunen ver inte formas på samma sätt, utan efter behov, så fl yttar folk in i dessa bostäder. Det är därför och att bygga mindre ska inte innebära att det lättas viktigt att fortsätta med nybyggnationer för kommu- på kraven eller att kvalitén sänks. nens utveckling.

Simrishamns kommun vill även vara lyhörd för att behoven av bostäder ändras under tidens gång. Under vissa år kan det vara ensamkommande fl yk- tingar som behöver en plats att bo, under en annan period kan det vara ungdomar, äldre eller familjer 1 Enligt SCB:s medborgarundersökning, hösten 2016, är det främst utbildnings- och arbetsmöjligheter, samt kommunikationer som drar ner Simrishamns kommuns nöjd-region-index (NRI). 24 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? – SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV BOSTADSBYGGNADSBEHOV I SIMRISHAMNS KOMMUN DEMOGRAFI Om socialtjänsten misstänker att ett barn far illa är de skyldiga att ingripa och inleda en utredning DEMOGRAFI oavsett barnets eller familjens nationalitet. Efterfrågan och behoven skiftar med tiden, och med den, en demografi sk förändring av invånare. Mindre instegslägenheter är även viktigt för att Befolkningen i Simrishamns kommun har en hög främja näringslivet inom kommunen. För att kunna medelålder och andelen äldre fortsätter att växa. tänka sig ett jobb i kommunen måste den som tar Denna grupp efterfrågar tillgång till ett tillgäng- arbetet känna sig trygg i att det fi nns en bostad för lighetsanpassat boende, trygghetsboende eller en tid. äldreboende. Strömmen av nyanlända ger kommu- nen en möjlighet att satsa på barnfamiljer, vilket kan Förutom nyproduktion fi nns det möjligheter att arbe- säkra utvecklingen för en levande bygd i framtiden. ta med tillgänglighetsanpassningar både i förebyg- Ensamstående föräldrar, familjer med endast en gande syfte samt i ett senare skede. Det handlar arbetande förälder, deltidsarbetande föräldrar, både om att kunna kommunicera åtgärder som arbetslösa och familjer med andra ekonomiska gynnar människor senare i livet, samt att anpassa problem är utsatta grupper i vårt samhälle som det befi ntliga beståndet. kan behöva särskilda satsningar. Det fi nns enligt Socialförvaltningen inga akut hemlösa i kommunen. KLIMAT OCH MILJÖ Det kan fi nnas ett mörkertal, då vissa grupper soff- surfar, bor på soffan hos släkt och vänner, av olika De miljö- och klimatförändringar som människan skäl. Kommunen behöver även tillgodose unga vux- ger upphov till är ett välstuderat forskningsfält såväl nas behov av att kunna fl ytta hemifrån. Ungdomar som livliga frågor för samhällsdebatten i stort. Det ska inte behöva lämna Simrishamns kommun i jakt talas t.o.m. om att vi gått in i en ny geologisk epok på det första egna boendet. – antropocen – där människans aktivitet anses ha gett sådana avtryck att ett lager av bestående Vi kan utläsa likheter mellan boendegrupperna förändringar kan utskiljas i jordskorpan även om äldre, ungdomar, de med särskilda behov, ensam- miljontals år. I bostadsförsörjningens sammanhang stående föräldrar, samt nyanlända. Likheten består innebär det här att vi måste bygga för ett hållbart i att den största efterfrågan är på mindre lägen- förhållningssätt, för vår planet och kommande gene- heter med rimlig hyra, vilket blir utmaningen för rationer. Ett tecken i tiden är att värdet av ekosys- kommande nyproduktion. Dessa grupper innefattar temtjänster har kommit att bli allt mer uppmärksam- personer som ofta kan känna sig ensamma, och mat även inom fysisk planering. Även medvetna val även isolerade, vilket är fallet för äldre. Därför vill kring hållbarhet styr boendet. Det talas om en ny Simrishamns kommun satsa på integration av alla ”grön våg” i framtiden, där Simrishamns kommun grupper. Förutom att planera nybyggnation i de kan locka nya medborgare. orter som har god offentlig, kommersiell och idébu- ren service, samt god tillgång till kommunikationer, kan det innebära att ta ett annat socialt grepp om frågan. Det handlar om gemensamhetsytor och ett GENERATIONSMÅLET mer kollektivt tänkande kring boende. Det övergripande målet för den nationella miljöpolitiken är Att bygga fl er lägenheter startar fl yttkedjan, då Generationsmålet: ”Att till nästa många äldre bor i villor. Kanske dessa hus kan bli generation lämna över ett samhälle nya hem för de barnfamiljer som fl yttar in från en där de stora miljöproblemen i Sverige annan kommun men även de som har kommit hit är lösta, utan att orsaka ökade miljö- som fl yktingar. och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Det fi nns också specifi kt skånska Kommunen har ett ansvar för samtliga som vistas miljömål som Översiktsplanen har tagit i kommunen. De som vistas tillfälligt i Sverige utan hänsyn till. De handlar om att ta hänsyn att arbeta har endast rätt till begränsad hjälp av till hav, sjöar och vattendrag, att skydda kommunen såsom akut stöd enlig socialtjänstlagen. Skånes natur- och kulturvärden samt att Det kan handla om pengar till mat eller biljett hem. eftersträva en hållbar konsumtion och Särskild hänsyn ska tas till barn och deras situation. hållbara transporter. 25 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING – HÅRDA VÄRDEN

Dessa riktlinjer är målsättningar som ska integreras och användas som ledord för de åtgärder som föreslås till varje boendegrupp som bostadsförsörjningsprogrammet behandlar. Utifrån den bostadsdemografi ska analysen ska vi planera för:

FÖRTÄTNING PÅ ORTER MED GOD SERVICE OCH INFRASTRUKTUR

Syftar till kommunens bebyggelsestrategi om att samla och förtäta i befi ntli- ga orter och värna de gröna pauserna.

ETT VARIERAT BOSTADSUTBUD I KOMMUNEN

Kommunen ska kunna erbjuda olika alternativ av upplåtelseformer på bo- städer.

BYGGA BLANDSTAD

Blanda bostäder och verksamheter för att skapa mer liv. Det ska vara kort gångavstånd till exempelvis förskolor, skolor, lekplatser, butiker, arbetsplat- ser, restauranger, kulturella mötesplatser. I blandstaden fi nns även offentli- ga rum, och ett omväxlande och rörligt folkliv liv både dag- och kvällstid.

BYGGNATION SOM SKAPAR FLYTTKEDJA

En fl yttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som fl yttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan fl ytta in. Äldre kan fl ytta ifrån sina hus till mindre och lättskötta boenden och i sin tur göra ett hus ledigt för en barnfamilj. Det ska fortfarande vara attraktivt och ingå i boendekarriären att byta till mindre på äldre dagar.

MÅNGSIDIGA BOSTÄDER

Bostäder ska kunna anpassas till det behovet som efterfrågas och inte vara låsta till en funktion som ungdomslägenheter, boende för äldre eller boende för nyanlända.

VERKTYG: • Prioritering och marknadsföring av detaljplanelagd mark • Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn, bostadslösa • Riktlinjer för markanvisning och exploatering • Våga vara testbädd och arbeta med innovation • Arbeta med tävlingar för att öka kvalitén och skapa intressant arkitektur 26 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING – MJUKA VÄRDEN

Dessa riktlinjer är målsättningar som ska integreras och användas som ledord för de åtgärder som föreslås till varje boendegrupp som bostadsförsörjningsprogrammet behandlar. Utifrån den bostadsdemografi ska analysen ska vi planera för:

GOD BEBYGGD MILJÖ OCH TILLGÅNG FÖR ALLA PÅ BOSTADSMARKNADEN

God bebyggd miljö är ett av de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen beslutade om senast år 2012. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekolo- giska, sociala och ekonomiska aspekterna vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tät- ortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö. Utmaningen är att nå en hållbar stadsut- veckling där alla kan hitta det de efterfrågar på bostadsmarknaden.

GOD TILLGÄNGLIGHET

God tillgänglighet handlar såväl om kopplingen mellan Simrishamn inom kommunen som ut till regionen. Därav ska ny byggnation ligga i anslutning till goda kommunikationer och befi ntlig service. Tillgänglighet syftar även till boendet och närmiljön i sig och att främja tillgängligheten så att äldre samt funktionsnedsatta inte stöter på hinder i sitt vardagsliv.

INTEGRATION

Efter omständigheter i omvärlden befi nner vi oss i en situation där fl era människor har kommit till Simrishamn från andra länder. Målet är att kunna erbjuda dessa människor attraktiva boende så att de känner sig välkomna och ser möjligheten till att stanna kvar i Simrishamns kommun. I stort syftar integration här till etnicitet, ålder och förutsättningar, men också till fortsatt arbete för ett jämlikt samhälle oavsett könstillhörighet.

MÖTESPLATSER

Mötesplatser handlar om både planerade och spontana mötesplatser. Gränsöverskridande gemensamma utrymmen både utomhus och inomhus är något som efterfrågas och ska lyftas fram som en viktig parameter i fortsatt planering för bostäder. Detta minskar risken för segregation och främjar social gemenskap och hälsofrämjande aktiviteter.

VÄRNA OM EKOSYSTEMTJÄNSTER

Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd, ändå tar vi dem ofta för givna. Människan är beroende av ekosystemtjänster. Parker och grönområden i tätorter bidrar till värdefull rekreation samtidigt som det gröna renar både luft och vatten. Andra egenskaper är att reglera temperaturer och ta hand om nederbörd, samt dämpa buller.

VERKTYG: • Arbetsformer – Den kulturella attityden inom kommunen ska präglas av samverkan och öp- penhet mellan förvaltningar, kommunala bolag, privata aktörer och medborgare. • Vid bostadsplanering och detaljplanering ska stor omsorg läggas på den omgivande mark- planeringen med hänsyn till stråk, mötesplatser, lekplatser, sittplatser, dagvattenhantering, estetiska värden, grönska och trygghet. 27 MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE - I SIMRISHAMNS KOMMUN

Simrishamns kommuns mål är att det i snitt ska byggas 40 nya bostäder per år i kommunen fram till slutet av år 2020.

Kommunens planberedskap består till störs- ta delen av villor. Det som efterfrågas är lä- OFFENTLIG SERVICE genheter i fl erbostadshus. Nya planer för lä- genheter i kollektivtrafi knära lägen med god Även utan nyinfl yttade kommuninvånare så offentlig, kommersiell och idéburen service, fi nns det behov av en ny förskola med minst ska prioriteras. Kommunen ska verka för att 3 avdelningar innan 2020. Det fi nns plan- nyproducerade bostäder anpassas utifrån lagd mark att bygga nya förskolor på, men kommuninvånarnas behov. Det bör byggas det kan vara lämpligt att se över placeringen 200 nya bostäder i kommunen från 2016 utifrån var ny bostadsbebyggelse planeras. till och med 2020. Större delen av dessa Behovet av förskola är erfarenhetsmässigt bör vara lägenheter, med 1-3 rum och kök, som störst i anslutning till ny bostadsbebyg- i fl erbostadshus, med varierade former av gelse. ägande: hyreslägenheter, bostadsrätter och kooperativ. Rätten till bostad är fastställd i Kommunens högstadieskola har i det grundlagen. Det är ett kommunalt ansvar att närmaste uppnått gränsen för hur många nybyggnationen anpassas till samtliga grup- elever den kan ta emot. Vid en större ökning per i samhället. Särskild hänsyn bör visas blir det nödvändigt med en utbyggnad. utsatta grupper som har svårt att hävda sin Befi ntlig skola kan byggas ut inom gällande rätt till ett eget boende. detaljplan.

Vid planering av nya bostadsområden ska Det behövs cirka 50 nya platser för särskilt trygga och säkra gång- och cykelvägar till boende till och med 2020 och cirka 50 nya kollektivtrafi k, skola och kommersiell servi- platser inom nästa femårsperiod. Det fi nns ce, eller andra målpunkter som kan locka ett akut behov av LSS-boende. Det fi nns barn och ungdomar, prioriteras. planer för att bygga ett LSS-boende under 2018 för att täcka detta behov. Det är olika Bostadsområden ska planeras så att till- typer av särskilt boende och LSS-boende gänglighetsaspekter kan uppfyllas. Lekplats som efterfrågas. Det fi nns mark inom kom- ska fi nnas i närområdet till ny bebyggelse munen där särskilt boende och LSS-boende där barnfamiljer kan tänkas bosätta sig. Det kan placeras, men det är inte alltid de bästa bör fi nnas bänkar med lämpligt avstånd för placeringarna för de individer som behöver att göra det möjligt att ta sig från hemmet bostäderna. Planberedskapen bör breddas för de som behöver ta pauser för att kunna för att ge större möjligheter till anpassning gå några längre sträckor. Vid hållplatser ska till individernas behov. det fi nnas bänkar och cykelställ, för att göra kollektivtrafi kresandet mer attraktivt för äldre och de som behöver ta sig en längre sträcka mellan hemmet och hållplatsen.

28 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

29 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE

Att bo i särskilt boende innebär omvårdnad tänka sig att sätta in en summa eller köpa och service dygnet runt. För att bo i sin lägenhet ör att hålla månadskostnaderna särskilt boende behöver du ha ett stort nere. Detta är boenden som behövs för att behov av omvårdnad och service som inte främja fl yttkedjan. Trycket på äldreboenden kan tillgodoses av hemtjänst i det egna är inget som märks av i nuläget men som vi hemmet. I Simrishamns kommun hittar vi behöver en beredskap inför. Idag fi nns även särskilda boenden i Simrishamn, Skillinge, en efterfrågan på tillgänglighetsanpassning Hammenhög, Borrby, S:t Olof och i Kivik. av hus. En problematik är att många Prognosen visar på ett nettobehov på 45- saknar kunskapen om vilka åtgärder som 50 platser till 2022. Befolkningen i åldern kan behövas göras i ett hem när man 65-90 år kommer att öka avsevärt. Detta blir äldre, och genomför renoveringar i är en ökning som lokaliserats till perioden sina hem som senare måste korrigeras. 2010-2018 och ökningen beräknas vara Även vid nyproduktion menar de som upp till 16% eller ca 900 personer. Denna fl yttat in i trygghetsbostäder att det inte prognos visar en potentiell ökad efterfrågan fungerar optimalt. Kostnader för senare på trygghetsbostäder. I en trygghetsbostad bostadsanpassningstillägg kan minskas om kan personer över 70 år bo självständigt vissa grundläggande krav uppfylls direkt vid med närhet till service och i gemenskap nybyggnation och vid bygglovsansökan. med andra. För att jobba med tillgänglighetsanpassning Efter samtal med fl era parter inom krävs en inventering av tillgängligheten socialförvaltningen, referensgrupp för inom kommunen för att veta vart kommunen tillgänglighet och äldre pekade behoven på behöver satsa när det gäller att kunna mindre lägenheter, med rimlig hyra samt att tillgänglighetsanpassa och för att vidare gemensamhetsytor och värdinneskap var kunna söka bidrag, exempelvis Boverkets viktigt. Efterfrågan på bostadsrätter samt hissbidrag som utlyses 2017-2021. För att kooperativa hyresrätter ökar då fl era äldre kunna söka krävs det att det först har gjorts ofta redan bor i avbetalade hus och kan en tillgänglighetsinventering.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Inventering av tillgänglighet För att få bra underlag till vilka Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen, åtgärder som kan förbättra Byggnadsnämnden och Socialförvaltningen och berörda tillgängligheten Socialnämnden Fastighetsbolag Ge kunskap till fastighetsägare För att kunna visa på Byggnadsnämnden Socialförvaltningen kring bostadsanpassning vid justeringar som kan göras bygglovsansökan direkt istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg Lyfta fram och informera om För att skapa en medvetenhet Samhällsbyggnadsnämnden och Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighetsaspekter i den Byggnadsnämnden och Socialförvaltningen bebyggda miljön Använda referensgrupp för För att skapa rätt förutsättningar Samhällsbyggnadsnämnden Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighet som remissinstans från början och fokusgrupp vid planering Beredskap för ett äldreboende Prognoserna pekar mot detta Samhällsbyggnadsnämnden, Socialförvaltningen och inom snar framtid Socialnämnden referensgrupp för tillgänglighet Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen, anpassningsbara till skiftande Byggnadsnämnden och Kommunledningskontoret behov på bostadsmarknaden Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder Tillgänglighetsmärkning av För att bostadssökande ska Socialnämnden Socialförvaltningen, bostäder kunna göra ett informerat val. Samhällsbyggnadsförvaltningen och berörda Fastighetsbolag 30 EKONOMISKT SVAGA HUSHÅLL

För ekonomiskt svaga hushåll, inklusive Hyresvärdarnas krav på bostadssökande nyanlända, är tillgången på billiga hyresrät- är ibland höga. En bostadssökande som ter viktig. Nya bostäder är inte billiga och klarat av att betala sin hyra i tidigare boende innebär i närtid inte en lösning för ekono- bör utan problem kunna få en ny bostad. I miskt svaga hushåll. De gör däremot att bil- kontakt med fastighetsägare ska kommunen ligare lägenheter blir tillgängliga i det gamla agera för balanserade krav på inkomst och beståndet genom fl yttkedjor. visad betalningsförmåga. För att fl er hushåll med svag betalningsförmåga ska få tillgång Kommunala kontrakt kan ge en möjlighet att en bostad måste synen på regelbundna komma in på bostadsmarknaden för hushåll bidrag ändras. med låg inkomst eller hushåll utan referen- ser från tidigare förmåga att betala sin hyra. Det är viktigt att se till helheten. Ungdomar som har problem i skolan har en ökad Produktion av bostäder som medverkar till risk för arbetslöshet och utanförskap. fl yttkedjor och avtal mellan kommunen och Utanförskap kan i värsta fall leda till miss- fastighetsägare blir därför viktiga redskap bruk och hemlöshet. För att motverka för att hjälpa ekonomiskt svaga hushåll varje enskilt steg i en sådan negativ utveck- till ett eget boende. Kommunen, genom ling vill kommunen införa insatser på varje socialförvaltningen har fungerande avtal enskild nivå. Syftet är att riva murar och med det allmännyttiga bostadsföretaget och motverka utanförskap. Att använda de re- ytterligare några fastighetsägare. Genom att surser kommunen har för att fl er ska kunna knyta fl er fastighetsägare till sig kan kom- få eller återgå i ett ordnat boende är alltid en munen få tillgång till fl er bostäder kopplade klok investering. till behovsanpassat boendestöd.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Samarbete för att lösa akuta För att underlätta för Socialnämnden Socialförvaltningen, boenden för nyanlända, nyskilda ekonomiskt svaga hushåll att Kommunledningskontoret, med barn och andra bostadslösa hitta en bostad snabbt Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare Om kommunen säljer mark som För att skapa fl er bostäder för Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen planlagts för fl erbostadshus så ekonomiskt svaga hushåll och Socialförvaltningen kan avtal skrivas som säkrar att ett visst antal bostäder får hyras av socialförvaltningen Aktiviteter för människor Förebygga våld, missbruk och Socialnämnden, Kultur- och Socialförvaltningen, Kultur- och som står utanför arbetslivet, andra sociala problem och fritidsnämnden Fritidsförvaltningen, Barn och som unga, äldre, arbetslösa, därigenom minska risken för utbildningsförvaltningen och långtidssjukskrivna och problem som orsakar vräkning Kommunledningskontoret missbrukare Budgetrådgivning, med öppen Har man väl blivit vräkt en gång Socialnämnden och Socialförvaltningen, mottagning en gång i veckan, är det väldigt svårt att få egen Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret och i samarbete med kontakt bostad igen. Därför är det viktigt Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamn att kommunen stöttar så att personen inte blir vräkt

31 BOSTÄDER FÖR UNGA VUXNA

Generellt vill unga ofta bo i en intressanta är att många svarar ja på frågan: storstadsregion och ta del av dess stora ”Kan ni tänka er att fl ytta tillbaka igen inom utbud av arbetstillfällen, mångfald och 10 år?”. Vid den åldern är det troligt att man kultur. I samband med att man bildar kanske har bildat familj. familj är det andra värden som styr var Då kommunens bostadsbestånd till och hur man vill bo. Då är närheten till största del innefattar småhus och utbudet exempelvis skola, omsorg, grönområden på små lägenheter är knappt, fi nns det och kommunikation i kombination med inte många alternativ för ungdomar som arbetstillfällen viktigt. Det fi nns också man vill fl ytta hemifrån. Lösningen ligger inte trend att man stannar kvar i storstadens endast i nyproduktion. Exempelvis så har innerstad även när man har fått barn. kommunen ett stort bestånd av fritidshus som står tomma utöver sommarmånaderna. När kommunen har träffat och arbetat med Ibland behövs ett boende endast för en ungdomar svarar de fl esta nej på frågan: kort tid som vid en ny anställning eller ”Kommer du bo kvar här efter du är klar under studietiden och då kan dessa tomma med gymnasiet?”. Svaret faller sig naturligt fritidshus komma till nytta. med tanke på att många ungdomar och unga vuxna fl yttar för att studera vidare och utforska för dem nya upplevelser. Det

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Samarbete för att lösa akuta För att underlätta för Socialnämnden Socialförvaltningen, boenden för nyanlända, nyskilda ekonomiskt svaga hushåll att Kommunledningskontoret, med barn och andra bostadslösa hitta en bostad snabbt Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare Reducerad hyra mot att erbjuda Verka för integration Socialnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, service för äldre i samma Socialförvaltningen och berörda fl erbostadshus fastighetsägare Underlätta och stödja Möta behovet av fl er billiga Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, omvandlingen av villor till bostäder Socialförvaltningen och fl erbostadshus fastighetsägare Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen, anpassningsbara till skiftande Byggnadsnämnden och Kommunledningskontoret behov på bostadsmarknaden Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

32 BOSTÄDER FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV

Ett LSS-boende är en insats enligt LSS nikationer. Det fl aggas för att ca 6 platser (Lagen om stöd och service till vissa funk- kommer behövas inom en snar framtid. På tionshindrade). Det innebär att en bostad lång sikt efterfrågas ett gruppboende för de är anpassad för personer med fysiska eller med psykiska funktionsnedsättningar. psykiska funktionsnedsättningar. Det kan vara personer med utvecklingsstörning, Missbrukare, hemlösa och andra exkludera- autism, hjärnskada eller rörelsehinder som de grupper har också särskilda behov för att kan vara i behov av att bo i ett LSS-boende. få ett boende. Inom Simrishamns kommun Boendet kan vara ett gruppboende, en har många inom denna grupp ändå lyckats servicebostad eller en annan särskilt anpas- att hyra egna bostäder via privata hyres- sad bostad. Målet är att funktionsnedsatta värdar. Socialförvaltningen hjälper till med människor ska kunna leva och bo så likt kontrakt som upprättas med fastighetsägare andra människor som möjligt. och enligt förvaltningen råder det balans för denna boendegrupp. Det fi nns inget akut Idag fi nns det ca 50 platser, men det har behov utpekat och inte heller någon prog- blivit en större efterfrågan på LSS-boenden nos på att det kan komma att behövas. I av personer med psykiska funktionsnedsätt- ställningstagandena för bostadsförsörjning ningar. Det handlar ofta om yngre personer i översiktsplanen anges lokalisering av med självskadebeteende och/eller någon LSS-bostäder i centralorten Simrishamn och form av autism. I fråga om boendeform Gärsnäs. handlar det egentligen om ungdomar som vill bo som vilken ungdom som helst, i mindre lägenheter med närhet till kommu-

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Samarbete för att lösa akuta För att underlätta för Socialnämnden Socialförvaltningen, boenden för nyanlända, nyskilda ekonomiskt svaga hushåll att Kommunledningskontoret, med barn och andra bostadslösa hitta en bostad snabbt Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare Skapa beredskap för För att ge brukarna den typ av Socialnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen gruppboende anpassade till boende de behöver och Socialförvaltningen brukarnas behov Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen, anpassningsbara till skiftande Byggnadsnämnden och Kommunledningskontoret behov på bostadsmarknaden Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

33 BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA

Den aktuella fl yktingsituationen som upp- mindre lägenheter, en typ av instegslägen- stått ur olika konfl ikter i världen har påverkat het. Men med vetskapen om att familjerna kommunens invånarantal. Simrishamns ofta kommer i efterhand visar det sig även kommun har tagit emot många nyanlända behövas större typer av boenden, då det i förhållande till kommunstorlek; ca 150 kan handla om stora familjer. stycken med uppehållstillstånd fl yttade in år 2015. I år 2016 kommer 20 st att anvisas Många ordnar sina boende själva genom till kommunen. Dessa har kommunen en Simrishamnsbostäder eller privata hyresvär- skyldighet att anordna boende för. 2017 dar. I vissa fall hyr Migrationsverket lägen- kommer tre gånger så många att anvisas till heter till de asylsökande. kommunen. Kommunen vill att fl er barnfamiljer ska fl ytta Utöver detta fi nns ca 120 stycken ensam- till kommunen. Genom att lyckas etablera kommande fl yktingbarn i kommunen, där vi och integrera nyanlända familjer kan medel- antar att minst 50 % kommer att stanna kvar åldern sänkas i kommunen. Med detta kom- i kommunen. Logiskt sett kommer barnen mer fortsatt planering för förskola och skola snart bli äldre och vill själva skaffa eget samt förbättring av kommunikationer så att boende. de nyetablerade kan bo kvar och jobba på annan ort om så krävs. Förutom de mottagna med uppehållstill- stånd fi nns det ca 1100 st asylsökande i Att undersöka möjligheten att omvandla kommunen. Det fi nns även ett antal som lokaler till bostäder är även en åtgärd som fl yttar in på egen hand. skulle kunna avhjälpa en bostadsbrist. I första hand bör lokaler som till sin karaktär De som kommer först är mestadels ensam- ligger nära boende och som kräver små ma män och fl ertalet av dessa arbetar för ändringsåtgärder vara aktuella, t.ex. sjuk- att deras familjer kommer att fl ytta hit också. hus, vårdboenden, hotell och vandrarhem. Detta ger ett tryck på boenden i form av

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Undersöka möjligheten till Möta behovet av större Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, större lägenheter genom barnfamiljer Kommunledningskontoret, sammanslagning av befi ntliga Socialförvaltningen och lägenheter eller ombyggnationer fastighetsägare av villor/hus Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen män och barn Byggnadsnämnden, och berörda fastighetsägare fastighetsägare och exploatörer Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsnämnden, Samhällsbyggnadsförvaltningen, anpassningsbara till skiftande Byggnadsnämnden och Kommunledningskontoret behov på bostadsmarknaden Kommunstyrelsen Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder Undersöka möjligheten till att Avhjälpa bostadsbristen Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, omvandla lokaler till bostäder fastighetsägare och exploatörer Kommunledningskontoret och fastighetsägare

Underlätta och stödja Möta behovet av fl er billiga Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, omvandlingen av villor till bostäder Socialförvaltningen och fl erbostadshus fastighetsägare

Samarbete för att lösa akuta För att underlätta för Socialnämnden Socialförvaltningen, boenden för nyanlända, nyskilda ekonomiskt svaga hushåll att Kommunledningskontoret, med barn och andra bostadslösa hitta en bostad snabbt Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare 34 MEDVETNA VAL FÖR HÅLLBART BOENDE

Simrishamns kommun har starka och unika som har kommit att bli en större del inom värden, och är en kommun med attraktiva planering. I kombination med Simrishamns boendemiljöer. Olika enkätundersökning- problem med bristande kapacitet på vatten- ar visar på att det är naturen med dess och avloppsledningsnätet med anläggning- landskap, havet och viljan att få lugn och ar, vore det lämpligt att börja tänka kring ro som gör att många väljer att fl ytta till öppna dagvattensystem för att rena och Simrishamns kommun. Vi lever i en tid där behålla vatten, som i sin tur lockar till sig människor är väldigt medvetna om de val de djur och insekter. Faktorer som utvecklar gör. Så att fl ytta till Simrishamns kommun och bygger på vår attraktiva boendemiljö på är oftast ett aktivt val av att komma närmre ett innovativt och medvetet sätt. naturen, havet och lugnet. Några identifi e- rade grupper är äldre/pensionärer, tillbaka- Om vi talar om en större grupp människor fl yttare men även en del som jobbar inter- som har tröttnat på staden kan möjligheten nationellt, där möjligheten att bo natur- och att få bo på ”sitt sätt” vara lockande. Därför havsnära kan kombineras med närheten till skulle det kunna vara en god idé att upplåta Köpenhamns fl ygplats. För att främja denna ett område där kommunen främjar experi- typ av grupp är frågan kring utbredning av mentellt byggande. Detta kan skapa intres- bredband viktig. santa miljöer som främjar både de boende och locka besökare. Människor blir allt mer medvetna om hur de ska bo, leva och verka för att bidra till håll- barhet. För att kommunen ska kunna visa sig attraktiv på detta område krävs givetvis att kommunen själv gör investeringar i håll- barhetsfrågor, att kommunen är medveten om sina val och konsekvenserna av dem. Ett exempel är värdet av ekosystemtjänster

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Inkorporera vikten av Arbeta med hållbarhet och Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, ekosystemtjänster i planering för kommunens vattenproblematik Marint centrum och nya bostadsområden på ett medvetet och innovativt Utvecklingsenheten sätt Se över planreserv för att lyfta Främja experimentellt byggande Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingsenheten och mäklare fram potentiella områden som för att skapa intressanta och kommunen kan marknadsföra attraktiva miljöer samt ge utrymme för innovationsprojekt

35 SAMMANSTÄLLD VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIV- INVOLVERADE HANDLINGSPLAN TAGARE PARTER ÄLDRE Inventering av tillgänglighet För att få bra underlag till vilka åtgärder som kan förbättra SBN, BN och SN SBF, Soc och berörda tillgängligheten Fastighetsbolag

Ge kunskap till fastighetsägare kring bostadsanpassning vid För att kunna visa på justeringar som kan göras direkt BN Soc bygglovsansökan istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg Lyfta fram och informera om tillgänglighetsaspekter i den För att skapa en medvetenhet SBN och BN Referensgrupp för tillgänglighet bebyggda miljön och Soc

Använda referensgrupp för tillgänglighet som remissinstans och För att skapa rätt förutsättningar från början SBN Referensgrupp för tillgänglighet fokusgrupp vid planering Beredskap för ett äldreboende inom snar framtid Prognoserna pekar mot detta SBN och SN Soc och referensgrupp för tillgänglighet Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp bostadsmarknaden för tillgänglighet, mäklare och Simrishamns bostäder

Tillgänglighetsmärkning av bostäder För att bostadssökande ska kunna göra ett informerat val. SN Soc, SBF och berörda fastighetsbolag EKONOMISKT SVAGA HUSHÅLL

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns med barn och andra bostadslösa bostad snabbt bostäder och privata fastighetsägare

Om kommunen säljer mark som planlagts för fl erbostadshus så För att skapa fl er bostäder för ekonomiskt svaga hushåll SBN SBF, Soc kan avtal skrivas som säkrar att ett visst antal bostäder får hyras av socialförvaltningen

Aktiviteter för människor som står utanför arbetslivet, som unga, Förebygga våld, missbruk och andra sociala problem och SN och KFN Soc, KoF, BUF, KLK äldre, arbetslösa, långtidssjukskrivna och missbrukare därigenom minska risken för problem som orsakar vräkning

Budgetrådgivning, med öppen Har man väl blivit vräkt en gång är det väldigt svårt att få SN och KS Soc, KLK, SBF mottagning en gång i veckan, i samarbete med kontakt egen bostad igen. Därför är det viktigt att kommunen stöttar Simrishamn så att personen inte blir vräkt UNGDOMAR Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns med barn och andra bostadslösa bostad snabbt bostäder och privata fastighetsägare

Reducerad hyra mot att erbjuda service för äldre i samma Verka för integration SN SBF, Soc och berörda fl erbostadshus fastighetsägare

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus Möta behovet av fl er billiga bostäder Berörda SBF, Soc och fastighetsägare fastighetsägare

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp bostadsmarknaden för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder SÄRSKILDA BEHOV

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns med barn och andra bostadslösa bostad snabbt bostäder och privata fastighetsägare

Skapa beredskap för gruppboende anpassade till brukarnas För att ge brukarna den typ av boende de behöver SN SBF, Soc behov

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp bostadsmarknaden för tillgänglighet, mäklare och Simrishamns bostäder NYANLÄNDA Undersöka möjligheten till större lägenheter genom Möta behovet av större barnfamiljer Berörda SBF, KLK, Soc och fastighetsägare sammanslagning av befi ntliga lägenheter eller ombyggnationer fastighetsägare av villor/hus

Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande män och barn SBN, fastighetsägare, SBF och berörda fastighetsägare BN och exploatörer

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på SBN, BN, KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp bostadsmarknaden för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

Undersöka möjligheten till att omvandla lokaler till bostäder Avhjälpa bostadsbristen KS, fastighetsägare SBF, KLK och fastighetsägare och exploatörer

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus Möta behovet av fl er billiga bostäder Berörda SBF, Soc och fastighetsägare fastighetsägare

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns med barn och andra bostadslösa bostad snabbt bostäder och privata fastighetsägare MEDVETNA VAL Inkorporera vikten av ekosystemtjänster i planering för nya Arbeta med hållbarhet och kommunens vattenproblematik SBN SBF, KLK bostadsområden på ett medvetet och innovativt sätt

Se över planreserv för att lyfta fram potentiella områden Främja experimentellt byggande för att skapa intressanta SBN SBF, KLK, mäklare som kommunen kan marknadsföra samt ge utrymme för och attraktiva miljöer innovationsprojekt SBN - Samhällsbyggnadsnämnden KFN - Kultur- och fritidsnämnden BN - Byggnadsnämnden KS - Kommunstyrelsen SN - Socialnämnden 36 NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN

INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN

Simrishamns kommun ligger vid kusten i Simrishamn2. Drygt en fjärdedel av invå- Skånes sydöstra del. Utöver centralorten narna bor på landsbygden med många Simrishamn är andra större orter i kommu- enfamiljshus och gårdar. Under sommaren nen Gärsnäs, Kivik, Borrby, Hammenhög fördubblas antalet invånare i Simrishamns och Skillinge. Havet och naturen är en kommun då stor del av bostadsbeståndet tydlig faktor till varför många trivs här. består av fritidsboende. Kommunens centralort Simrishamn har en tydlig småstadskänsla. Överlag upplevs kommunen som en trygg och lugn plats att bo och verka i.

Simrishamns kommuns befolkning har en S:T OLOF KIVIK ! ! tyngdpunkt på åldersgrupperna 20-30 år och 50 år och uppåt. Medelåldern är runt 50 VITABY år för både män och kvinnor; medelåldern !

är den fjärde högsta i riket. VIK Allt som allt bor det 19 443 invånare1 i ! kommunen varav drygt 6 500 i centralorten

SIMRISHAMN GÄRSNÄS ! ! Ö TOMMARP ! SIMRIS! BRANTEVIK! HAMMENHÖG ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I ! SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 20153 SKILLINGE ! BORRBY ! 250

200 MEDELÅLDER I KOMMUNENS TÄTORTER ÅR 20152

! 44 - 46 år ! 47 - 49 år 150 ! 50 - 54 år ! 55 - 59 år

100

50

0

0102030 40 50 60 70 80 90 100

KVINNOR MÄN

1 Kommuninvånarregistret, 2017-02-14 2 Skånedatabasen, 2015 3 SCB 2015 37 BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS KOMMUN 2006-20161

19 500 19 443 19 418 19 400

19 297 19 300

19 200 19 147

19 100 19 065

19 000

18 905 18 900

18 800

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017-02-14

BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS TÄTORTER 2000-20152

TÄTORT 2000 2005 2013 2015 +/- I diagrammet ovan redovisas Simrishamns kommuns befolkningsutveckling. Kommunen BORRBY 934 947 936 975 41 har under de senaste åren vänt den trend som hållit i sig sedan tidigt 1990-tal med BRANTEVIK 463 451 390 380 -83 nedåtgånde befolkningsmängd. Av tabel- GÄRSNÄS 954 955 1023 1088 134 len till höger framgår tätorternas befolk- ningsutveckling under en femtonårs period. HAMMENHÖG 835 908 892 875 40 Centralorten Simrishamn samt inlands- KIVIK 1044 1013 899 880 -164 orterna Gärsnäs, Sankt Olof, Borrby och SANKT OLOF 576 640 629 628 52 Hammenhög har ökat mest sedan år 2000. Kustorten Kivik har minskat mest, därnäst SIMRIS 243 235 190 198 -45 Brantevik och Skillinge. De tätorter som haft SIMRISHAMN 6319 6546 6410 6542 223 en negativ befolkningsutveckling har gene- rellt en befolkning med högre medel ålder SKILLINGE 890 841 852 835 -55 medan de tätorter som upplevt en positiv befolkningsutveckling generellt har en lägre VIK 282 264 308 310 28 medelålder (jmf. föregående karta över tät- VITABY 271 255 268 264 -7 orternas medelålder, s. 37). ÖSTRA TOMMARP 304 279 284 285 -19

1 Statistik fram till och med 2015 hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser, därefter från kommuninvånarregistret 2 Statistik fram till och med 2015 hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser, därefter från Skånedatabasen 38 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING

Den skånska arbetsmarknaden är diversifi e- Simrishamns kommun har två attraktiva rad. Skillnaderna är dock stora inom länet. gymnasieskolor och det fi nns några ef- Näringslivets sammansättning varierar tergymnasiala utbildningar i kommunen, beroende på vart i Skåne sökljuset riktas. I men kommunen har svårt att hävda sig den sydöstra delregionen (Skurup, Sjöbo, med en bredd och behöver nischa sig. Tomelilla, Ystad, Simrishamn) har jord-, Eftergymnasialutbildning som Lunds univer- skogsbruk och fi ske en framträdande roll. sitet (med campus i Helsingborg), Sveriges Många arbetstillfällen inom byggsektorn Lantbruksuniversitet i Alnarp, Malmö återfi nns inom delregionen. högskola och Högskolan Kristianstad, gör Skåne väl rustat inom högre utbildning, I Simrishamns kommun är, som framgår främst i de av Strukturbild Skåne utpekade av diagrammet nedan, vård och omsorg tillväxtmotorerna, men även för regionen i den näringsgren där de fl esta förvärvsar- stort. I likhet med näringslivets inriktning är betande tjänar sitt uppehälle. Företagen även regionens utbildningsnivåer ojämnt inom tillverkning och handelssektorn har en spridda. Sydvästra Skåne har generellt en framträdande roll i kommunens näringslivs- högre utbildad befolkning. Simrishamns struktur. Hotell- och restaurangverksamhet kommun befi nner sig i ett regionalt mellan- och de kulturella och personliga tjänster är skikt gällande högre utbildning 3 år eller näringsgrenar som på senare år upplevt stor längre, vilket framgår av kartbilden nedan. tillväxt av antalet sysselsatta, vilket häng- er ihop med den ökande besöksnäringen. Simrishamns kommun är den enskilt största Osby arbetsgivaren med cirka 1825 anställda. Det Båstad fi nns bara en handfull större företag med Örkelljunga mer än 100 anställda. I övrigt är näringsli- Ängelholm Östra Göinge

vet mycket differentierat med ett stort antal Höganäs Perstorp Hässleholm mindre företag som återfi nns i många olika Åstorp Bromölla branscher. Nyföretagandet och kvinnors Klippan Helsingborg företagande är högt. Totalt fi nns över 3000 Bjuv Kristianstad företag registrerade i Simrishamns kommun. Svalöv Höör

Landskrona

Eslöv Hörby F SA ETANDE DA EF LKNIN (1 ) Kävlinge 1 F DELAT N IN S EN H K N, 2015 Lomma Lund Staffanstorp Burlöv Sjöbo

Tomelilla Malmö Simrishamn Vård och omsorg Svedala

Vellinge Skurup Tillverkning och utvinning Ystad Handel Trelleborg Utbildning Byggverksamhet ANDEL A EF LKNIN EN MED Offentlig förvaltning och försvar EFTE YMNASIAL T ILDNIN Företagstjänster 3 , 20151 Hotell- och restaurangverksamhet 5, - 10 Jordbruk, skogsbruk och fiske 10,1 - 15 Kulturella och personliga tjänster m.m. 15,1 - 20 Transport och magasinering 20,1 - 25 Fastighetsverksamhet 25,1 - 30 Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Information och kommunikation

0 5 10 15 20 25

Män (%) Kvinnor (%) 1 Statistik hämtat från S 39 BREDBAND

Bredband är en förutsättning för att Fiberuppkopplingen i Simrishamns kom- människor i dagens samhälle ska kunna mun är på god väg. Över 90 % av kommu- bo och verka där de vill. Med tillgång till ett nens hushåll och företag har möjlighet till väl utbyggt och väl fungerande bredband, en fastuppkoppling via fi ber om minst 100 underlättas och ges möjlighet att ta del av Mbit/s, eller kommer att få fastuppkoppling bland annat arbete, studier, vård och kul- under 2017. Av de dryga 90 % som i slutet turaktiviteter på distans, samt att göra inköp av året har möjligheten till uppkoppling via nätet. Detta kan vara en avgörande kommer cirka 2/3 att också vara uppkopp- faktor för en kommun som vill framstå som lade och 1/3 kommer att ha en förberedd attraktiv för nyinfl yttade, nya verksamheter fi berkabel framdragen i fastighetsgräns. och besökare. Ett väl utbyggt bredband bi- Resterande knappa 10 % kommer förhopp- drar också till miljövinster i form av minskad ningsvis att erbjudas ett anslutningsalterna- pendling med egen bil eller kollektivtrafi k. tiv under 2017.

Simrishamns kommun satsar på bredband- Sammanfattningsvis kan det sägas att alla sutbyggnaden och strävar efter att uppnå större orter i kommunen redan nu har ett de av regeringen satta målen för bredband- utbyggt fi bernät, medan fl ertalet mindre sutbyggnad. År 2020 bör 95 procent av alla orter och delar av landsbygdsbebyggelsen hushåll och företag ha tillgång till bredband kommer att ha ett fi bernät på plats 2017. om minst 100 Mbit/s.

Mobiltäckningen är generellt god inom kom- munen, men det fi nns några mindre områ- den där det kan krävas extra insatser.

40 FLYTTMÖNSTER

En tydlig trend är att unga lämnar är också en grupp med en starkare betal- Simrishamns kommun som ett aktivt val för ningsförmåga, vilket krävs för fl ertalet av att söka sig vidare till studier eller arbete. de nyproducerade lägenheterna i attraktiva För unga infl yttare verkar det motsatta gälla lägen. Att arbeta för åtgärder som relaterar där unga fl yttar in av tillfälligheter som t.ex. till det funktionella vardagslivet skulle kunna efter studier i väntan på jobb. Äldre fl yttar locka målgrupper som fl yttar ut, t.ex. unga främst till Simrishamn för hav, natur, lugn vuxna och barnfamiljer. Bättre kommunika- och attraktiv boendemiljö. En undersökning tioner inom regionen är en av de viktigare gjord av Lunds Universitet visar att många åtgärderna. unga kan tänka sig att fl ytta tillbaka. Under 2015 ökade folkmängden något i De som fl yttar ut anser generellt att bristan- Simrishamns kommun, och har fortsatt att de kommunikationer, arbetsmarknaden och öka under 2016. Orsaken till detta är ett studier bidragit till fl ytten. De som fl yttar till ökat fl yttnetto samt ett ökat födelsenetto. kommunen är främst äldre i gruppen 63+ De fl esta asylsökande kom under hösten och en stor andel nysvenskar, medan de 2015 och många väntar fortfarande på att som fl yttar från kommunen främst är unga få uppehållstillstånd. Först när man har fått vuxna och barnfamiljer. uppehållstillstånd kan man folkbokföras. Det fi nns därför anledning att tro att invånaran- Enligt en undersökning av Graffman och talet kommer fortsätta öka något i samband Nordanalys har Simrishamns kommun ett med att antalet nysvenskar ger avtryck i starkt och positivt laddat varumärke, men i befolkningsstatistiken. en smal målgrupp. De är främst äldre, som söker en attraktiv pensionärsmiljö, som utgör den infl yttande målgruppen. Detta

ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SIMRISHAMNS KOMMUN 1980-20201

1200

1000

800

600

400

200

0

-200 1980 1990 2000 2010 2020

NETTOINFLYTTNING – ANTAL INFLYTTADE ANTAL INFLYTTADE ANTAL UTFLYTTADE MINUS ANTAL UTFLYTTADE

1 Statistik hämtat från Statisticon 41 PENDLING

Människor behöver förfl ytta sig för att till- Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, godose sina behov, sociala åtaganden och Tomelilla och Simrishamn. Simrishamns personliga önskemål. Tillgång till en kvali- kommun ser det som viktigt att ha hela fi cerad arbetskraft är också av avgörande resan i perspektivet varpå det blir väsentligt betydelse. Näringslivet i sydöstra Skåne med attraktiva gång- och cykelvägar, i och har problem att få tag i arbetskraft med rätt mellan byarna, (t.ex. mellan Brösarp-Kivik- kompetens och upplever att det beror på Simrishamn-Trelleborg) samt ”matartrafi k” dåliga kommunikationer. Nuvarande träng- mellan byarna och till hållplatserna för sel på spåren och bristande punktlighet på Pågatåg/Expressbussar. Ystads- och Österlenbanan hämmar både företagens konkurrenskraft och utvecklings- I samband med att handlingsplan för hållbar möjligheterna för den skånska arbetsmark- infl yttning antogs av Kommunfullmäktige naden. 2015 prioriterades: • övergripande utredning om kollektivtra- Satsningar på en förbättrad kollektivtrafi k fi ken kan bidra till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad i Skåne, samt att minska • utredning av avgiftsfri kollektivtrafi k för skillnaderna mellan mäns och kvinnors till- seniorer gång till arbetsmarknaden då kvinnor i lägre • utredning av bilfritt centrum grad än män har tillgång till bil. • satsning på utbyggnad av gång- och Ett övergripande mål är entimmesmålet cykelvägar med kollektivtrafi k till Malmö, som enligt översiktsplanen ska vara uppnått till år I samband med att Lokalt åtgärdsprogram 2030. Kommunen strävar efter ett byggande för miljömålen 2015-2020 antogs, och ett återupptagande av persontrafi ken prioriterades: på Simrishamnsbanan, vilken kommer • Stärkt kollektivtrafi k genom förtätning i att trafi kera Simrishamn – Tomelilla – befi ntliga tätorter, genomförandeplan för Sjöbo – Dalby – Staffanstorp – Malmö. gång- och cykelnät samt lokal kollektiv- Simrishamnsbanan kommer med stor san- trafi k nolikhet inte hålla de tidsramar man tidigare trott. • Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning genom riktade upphandlingar för el och Ett annat mål för Simrishamns kommun är transporter, utbyggnad av laddinfra- att ett mötesspår i Gärsnäs ska vara etable- struktur i byarna (för att möjliggöra ökad rat 2019. Detta för att göra banan mer ro- elbilsanvändning) bust och mindre störningskänslig. Förutom • Mötes- och resepolicy, för miljöanpassa- ett fungerande och kapacitetsstarkt järn- de tjänsteresor och distansmöten, ska vägsnät som håller ihop regionen behövs en utarbetas och fastställas högklassig busstrafi k, speciellt för de delar av Skåne som idag saknar järnvägstrafi k. • Infrastruktur för gång och cykeltrafi k, Simrishamns kommun ska därför verka för genom att utreda möjligheten att inrätta ett framtida superbusskoncept vilket gäller cykelpooler i anslutning till kollektivtrafi k stråken till Lund och Kristianstad. Konceptet • Översyn av trafi kreglering genom en kommer att göra resan både bekvämare utredning om möjligheten att införa par- och snabbare och förarbetet beräknas pågå keringsavgifter och särskilda miljöbils-, under 2016-2021. pendlings- och husbilsparkeringar, för att minska biltrafi ken Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö- och Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö, 42 DAGLIG IN- OCH UTPENDLING Inpendling till Simrishamn 2015 och förändring i förhållande FRÅN OCH TILL SIMRISHAMNS till år 2000 KOMMUN, ÅR 2015 Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%) Tomelilla 653 42 6.9 Det största antalet inpendlare till Ystad 383 79 26.0 Simrishamn kom under 2015 från Tomelilla, Kristianstad 113 51 82.3 653 pendlare, vilket är en ökning med 6,9 % Sjöbo 101 34 50.7 sedan år 2000. Den största förändringen Malmö 97 47 94.0 skedde i antalet pendlare från Ystad, med en ökning med 79 personer. Den största Lund 80 26 48.1 procentuella ökningen stod pendlarna från Stockholm 32 15 88.2 Malmö för, en ökning med 94 %. Se tabell Skurup 27 13 92.9 till höger. Övriga 237 86 57.0 Totalt 1723 393 29.5 Det största antalet utpendlare från Simrishamn åkte under 2015 till Ystad, 656 Utpendling från Simrishamn 2015 och förändring i pendlare, vilket är en ökning med +49,4 % förhållande till år 2000 sedan år 2000. Ystad är också den ort till vilken antalet människor, som pend- Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%) lar, har ökat mest mellan 2000 och 2015. Ystad 656 217 49.4 Procentuellt sett stod Skurup för den största Tomelilla 616 174 39.4 ökningen av arbetspendlare. Antalet pendla- Malmö 331 129 63.9 re som arbetar i Kristianstad och Stockholm Kristianstad 164 -32 -16.3 har minskat. Lund 147 20 15.7 Generellt så har antalet pendlare ökat Sjöbo 96 40 71.4 med 29,5 % för inpendlare och 32,5 % för Stockholm 77 -5 -6.1 utpendlare. Skurup 36 22 157.1 Göteborg 33 16 94.1 Helsingborg 24 8 50.0 Öresundsreg. (DK)1 23 11 91.7 Övriga 325 19 6.2 Totalt 2528 619 32.4

1 data för Öresundspendling avser år 2014.

HELSINGBORG KRISTIANSTAD

Upp till 20 % av boende i kommunen har max 60 minuters restid till regionalt centrum.

LUND

INPENDLARE 1723 MALMÖ SJÖBO UTPENDLARE 2528 TOMELILLA SIMRISHAMN VÄG 11 SKURUP MEST FREKVENTA PENDLINGSDESTINATIONER2 YSTAD 2 Pilarnas storleksordning visar på den ungefärliga relationen mellan in- och utpendling på resp. destination (t.ex. större pil till Kristianstad från Simris- hamn visar på större utpendling snarare än inpendling från den senare till den förra). 43 DAGENS BOSTADSSITUATION

Det fi nns 9832 bostäder i Simrishamn varav Simrishamn mellan 2010 och 2014, 20 bo- 1074 återfi nns i allmännyttans bestånd. städer tillkom genom ombyggnation av fl er- Nedan redovisas hustyper, upplåtelseformer bostadshus. Planberedskapen är god och samt under vilka år bostäderna har tillkom- ligger på ca 800 byggrätter. Till största del mit. (Länsstyrelsen Skåne, 2015). omfattas planberedskapen av villor, vilket inte motsvarar behovet på fl erbostadshus. I Andelen tvåpersonshushåll är betydligt genomsnitt har det byggts 49 bostäder per högre än riksgenomsnittet, medan ande- år de senaste fem åren (12 lgh i fl erbostads- len tre-, fyra- och fempersonshushåll är hus och 37 småhus). något lägre. Det byggdes 254 bostäder i

HUSTYPER1 UPPLÅTELSEFORMER1

SPECIALBOSTÄDER 370 ÖVRIGA HUS 75

BOSTADSRÄTT 998

FLERBOSTADSHUS 2675

HYRESRÄTT ÄGANDERÄTT 3053 5921

SMÅHUS 6852

BOSTADSBESTÅNDETS TILLKOMSTPERIODER1

3000

2500 FLERBOSTADSHUS

2000 SMÅHUS

ÖVRIGA HUS 1500

1000

500

1931- 1941- 1951- 1961- 1971- 1981- 1991- 2001- 2011- uppgift saknas -1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2015

1 SCB 2015-12-31 44 NYBYGGDA NYBYGGDA HUSTYPER1 UPPLÅTELSEFORMER2

120 120 SMÅHUS ÄGANDERÄTT

100 FLERBOSTADSHUS 100 BOSTADSRÄTT 80 80 HYRESRÄTT 60 60 40 40 20 20 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015

BOSTADSBYGGANDE OCH PÅGÅENDE 2016 färdigställde HKM 10 nya bostäder vid PROJEKT hamnen i Simrishamn och Simrishamns bo- städer genomförde en omvandling av kontor Bostadsbyggandet är ett prioriterat områ- till 2 nya bostäder. de i Simrishamns kommun. Det krävs ett varierat utbud som dels motsvarar behoven Söder om stationen i centrala Simrishamn som fi nns idag, dels möter framtida förvänt- planeras nya bostäder i samarbete med ningar och nya invånare. Bostadsprojekten Simrishamns bostäder. Projektet är star- Joneberg Merhem och Höjden färdigställdes ten på utvecklingen av området Skansen, år 2015, med 42 bostäder för hyresgäster som omfattar bostäder, handel och andra 70 år eller äldre, samt 27 hyresbostäder. I verksamheter. Det planeras för cirka 300 området ingår även Joneberg Plaza med ett bostäder inom en tioårsperiod och i dagslä- äldreboende. get upp till cirka 1 000 kvadratmeter handel.

TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ Några fastighetsinvesterare har träffat avtal med Simrishamns kommun om projekt med I Simrishamns kommun fi nns en bostads- bostadsrätt respektive kooperativ hyresrätt. brist, då nyproducerade bostäder snabbt Bostadsmarknaden är mer vital, än tidigare, blir uthyrda eller sålda. Bostadsköerna är med fl era nya aktörer. inte omfattande men då antalet nya bostä- der som produceras i kommunen är få, kan kötiderna bli långa.

Lokala mäklare rapporterar stigande huspri- ser, kortare försäljningstider och fl er avslut. Hos Simrishamns bostäder har kötiderna ökat markant och så även antalet sökande per bostad.

Med hyresrättsprojektet Joneberg, infl ytt- ning 2015, så kom en vändning. Marknaden tog till sig de nya bostäderna och 30 % av de nya hyresgästerna var infl yttare från, i huvudsak, övriga Skåne. 1 SCB 2016-12-31 2 SCB 2015-12-31 45 PROGNOS

I en befolkningsprognos över Simrishamns Värt att notera är även att den stora barnkull kommun, år 2016 till år 2040, visar som föddes kring 1990 uppnår förvärvsaktiv Statisticon att folkmängden i kommunen och barnafödande ålder. Generellt fl yttar kommer att minska med 1103 invånare (se detta segment av befolkningen från stör- diagrammet nedan). Flyttnettot förväntas bli re städer till boendemiljöer som är mer 130 personer per år och födelsenettot -173 lämpliga för familjeliv. En andel kan tänkas per år. Totalt ger detta en förändring på -43 fl ytta tillbaka till sin hemkommun, t.ex. till personer per år. Som tidigare nämnts är inte Simrishamns kommun. fl yktingströmmen medberäknad, vilket kan tänkas ge befolkningsutvecklingen en något Befolkningsprognoser ska alltid tolkas med mer positiv framskrivning. viss försiktighet. I arbetet med översikts- planen genomfördes en genomgång av Mot bakgrund av att den sydöstra delregi- beviljade bygglov för bostäder och underla- onen har den äldsta befolkningen i Skåne get tillsammans med befolkningsprognoser- samt att Simrishamns kommun förväntas na utgör en grund för bedömningen av det få en högre medelålder under den kom- framtida bostadsbehovet. Behovet av nya mande tjugoårsperioden, fi nns anledning bostäder fram till år 2030 bedöms ligga på att tro att andelen äldre i kommunen cirka 1400 bostäder. Erfarenheten är att om kommer öka. Den stora 40-talistgeneratio- det byggs i Simrishamns kommun så fl yttar nen närmar sig även en ålder över 80 år. folk in. Försörjningsbördan från äldre (65+ år) kom- mer således öka i kommunen, tillika efterfrå- gan på bostäder för denna åldersgrupp.

ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 2015 OCH 20401

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ÅR 2015 ÅR 2040

1 Statistik hämtad från Statisticon 46 KÄLLOR

NATIONELLA OCH REGIONALA DOKUMENT

Boverket (2012) Vision för Sverige 2025 Boverket (2011) Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering Länsstyrelserna (2011) Riktlinjer för bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering Länsstyrelsen Skåne (2008) Det byggs för lite och det som byggs är fel – En kartläggning av bostadsförsörjning i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupper Region Skåne (2010) Image och attraktionskraft i Skåne Region Skåne (2012) Attraktivitet och Tolerans Region Skåne (2013) Strategier för det fl erkärniga Skåne Region Skåne (2013) Tätare Skåne Region Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030 Region Skåne (2015a) En bostadsmarknad för alla? Utmaningar för bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar i Skåne Region Skåne (2015b) Omvärldsanalys 2015 Region Skåne (2016a) Livskraftiga kommuner – Att utveckla den mindre orten i sitt regionala sammanhang Tillväxtanalys (2014a) Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? – En forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet Tillväxtanalys (2014b) Fakta och exempel kring lokal attraktivitet Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå, CEMR 2006

STATISTIK OCH ANALYS

Boverket (2015) Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2015 Graffman företagsledning & utveckling AB och NordAnalys AB (u.å.) Analys av in- och utfl yttning – Simrishamns kommun Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfl yttning, Simrishamns kommun 2013, Statistiska institutionen, Lunds universitet, 2013 Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfl yttningsundersökning, Simrishamns kommun 2013 – En jämförelse med 2011, Statistiska institutionen, Lunds universitet Kommuninvånarregistret, 2017-02-14 Länsstyrelsen Skåne (2014) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Länsstyrelsen Skåne (2015a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 Länsstyrelsen Skåne (2015b) Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner Länsstyrelsen Skåne (2016a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 Rådet för främjande av kommunala analyser (2015) Kommun- och Landstingsdatabasen Region Skåne, Enheten för samhällsanalys (2017) Näringsliv och arbetsmarknad i Simrishamn 2015 SCB (2015 och 2016) Kommunfakta SCB:s medborgarundersökning, hösten 2016 Skånedatabasen (2015-12-31) Statisticon (2016) Befolkningsprognos 2016-2040 Simrishamns kommun - Demografi sk framskrivning med trendbaserad framskrivning av infl yttare Svensk Mäklarstatistik, 2017-01-16

KOMMUNENS EGNA HANDLINGAR OCH DOKUMENT

HUI Research (2016) Fördjupad handelsutredning Simrishamns kommun Simrishamn kommun (2015) Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommun Simrishamn kommun (2015) Handlingsplan för hållbar infl yttning Simrishamn kommun (2013) Vård- och omsorgsplan 2013-2022 - med sikte mot 2035

MEDBORGARDIALOG

I arbetet med Bostadsförsörjningprogrammet har vi inkluderat samtal, workshops och enkätundersökningar för att undersöka medborgarens syn på sin kommun samt analysera hur efterfrågan av bostäder ser ut. Vi har träffat skolklasser, föräldrar, nyanlända och äldre. 47