antagandehandling Antagen av KF 2017-10-30 § 162 ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE Attraktivitet är ett begrepp som kan beskrivas Kommunen har som största tillgång en som både emotionellt och funktionellt. omfattande jordbruks- och turistnäring samt ett unikt vackert landskap som attraherar Den emotionella attraktiviteten består turister, fritidsboende och permanentboende. av ”mjuka” värden som identitet och Här fi nns stora variationer av boendemiljöer sociala relationer, upplevelsen av natur- med närhet till hav och natur. Kommunen har och kulturmiljöer etc. Den funktionella stora möjligheter att utvecklas utifrån dessa attraktiviteten består av mer ”hårda” värden förutsättningar. Förtätning är då ett alternativ som infrastruktur och arbetstillfällen. Poängen för hushållande med resursen mark och den är att få de två att samspela för att skapa högvärdiga jordbruksmarken som har blivit attraktiva livsmiljöer (Region Skåne, 2010). ett allt starkare nationellt intresse. Ett minskat Det är först när alla delar av vårt liv fungerar ianspråktagande av icke exploaterad mark är som frågan om attraktivitet blir intressant. För att hushålla med naturresurserna och därmed om vi inte trivs på jobbet räcker det inte att en stor miljövinst, särskilt avseende skånes kommunikationerna dit är goda. Om boendet högvärdiga jordbruksmark. Att förtäta hjälper är bristfälligt vägs det inte upp av att skolan är till att spara på det skånska kulturlandskapets bra. Boendeortens lokalhistoria är av största särdrag som annars hotas när orter byggs ut. vikt i arbetet för att skapa attraktiva livsmiljöer. Andra positiva egenskaper med förtätning är Det är ur platsens specifi ka förutsättningar att det skapar bättre underlag för kollektivtrafi k, ett framgångsrikt arbete med visioner och skapar en sammanhängande ort, bättre strategier kan ta sin utgångspunkt (Region gestaltning samt ökar möjligheten till möten Skåne, 2010). och kontakter. Förtätning är även gynnsam för ekonomin då redan gjorda investeringar i ”Kontrasterna i en levande kommun gör infrastruktur och service kan utnyttjas (Region alla dagar bättre.” Så lyder Simrishamns Skåne, 2013). kommuns vision som togs fram tillsammans med dem som bor och verkar i vår kommun I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen på Österlen. Simrishamns kommun ska att ge Samhällsbyggnads förvaltningen, sträva efter att gå före i gestaltningen av plan- och bygglovsenheten, i uppdrag att kommunens olika livsmiljöer. En tydlig signal utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram. till medborgarna om att de har rätt till en Detta program är ett tillägg till Framtiden vacker och varaktig arkitektonisk utformnng av – Översiktsplan för Simrishamn kommun sin livsmiljö. Genom aktiv boendeplanering, antagen 2015. Att förankra ett perspektiv på i samspel med ett planerat kommande attraktivitet är en övergripande ambition i arkitektur- och kulturmiljöprogram, kan arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp Simrishamns kommun önskar skapa på boendeattraktivitet. Där emotionell och riktlinjer utifrån ett tankesätt genomsyrat funktionell attraktivitet sammanstrålar bildas av boendeattraktivitetens emotionella och en attraktiv livsmiljö för Simrishamns kommuns funktionella värden. invånare. Projektledare och revideringar för utställning och antagande: Linda Larsson, Planarkitekt Projektledare och författare: Grace Gustavsson, Planarkitekt Medförfattare: Hannes Granath, Planarkitekt (Praktikant) Layout: Grace Gustavsson, revideringar Linda Larsson Kartor och Illustrationer: Grace Gustavsson, Hannes Granath & Linda Larsson Fotografi er: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson samt förvaltningens fotobibliotek. Styrgrupp: Presidiet samhällsbyggnadsnämnden: Carl-Göran Svensson, Christer Akej och Christer Vigren. Arbetsgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamns Bostäder AB. Varav 7 kvinnor och 10 män. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING INLEDNING, SYFTE OCH MÅL 5 BEBYGGELSESTRATEGI 6 FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN 6 KOMMUNENS PLANRESERV 8 OMVÄRLDSANALYS 14 BOENDEATTRAKTIVITET 17 LAGAR OCH STYRDOKUMENT 18 KOMMUNENS VERKTYG 20 BOSTADSFÖRSÖRJNING 22 I ÖVERSIKTSPLANEN 22 RIKTLINJER HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? 24 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? 25 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 26 MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE 28 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER HANDLINGSPLAN FÖR 29 BOSTÄDER 29 NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN 37 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 39 BREDBAND 40 FLYTTMÖNSTER 41 DAGENS BOSTADSSITUATION 44 PROGNOS 46 KÄLLOR 47 3 Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari 2014 4.3 Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning: Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografi ska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Bostadsförsörjningsprogrammet ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, t. ex i prioriteringen av framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering. ”Bostadsbyggande” och Det ska förtydliga och ”utveckling av bostadsbeståndet” fördjupa översiktsplanens infördes den 1 januari 2014 i 2 bebyggelsestrategi. kap 3 § p.5 plan- och bygglagen, som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid planläggning. I bostadsförsörjningslagen tydliggörs att kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av denna bestämmelse i plan- och bygglagen. 4 INLEDNING INLEDNING, SYFTE OCH MÅL INLEDNING Simrishamns kommun vill kommunicera och inspirera till infl yttning genom en strategisk Ett bostadsförsörjningsprogram fyller en och tydlig genomförandeinriktad bostads- viktig roll i den strategiska utvecklingen av politik som engagerar lokalsamhället. kommunens bostadsförsörjning. Det handlar Kommunen ska tydliggöra vilka områden om planering för att skapa nya bostäder, för bostadsförsörjning man aktivt vill arbeta men även att skapa attraktiva bostads- med att förverkliga, på kort och lång sikt. miljöer av ett redan befi ntligt bestånd. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge Programmet ska grunda sig på bostadsför- förslag till åtgärder för att nå målen. sörjningslagen (2014) och ska syfta till att öka kommunens attraktivitet på kort och MÅL lång sikt, så att fl er kan och vill bo här året runt. Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsva- Planering för bostäder är starkt samman- rar behov och förväntningar hos dagens och kopplat med planering för infrastruktur, morgondagens medborgare. Kontrasterna grönstruktur och näringsliv. Det är komplexa mellan Simrishamns stad och byarna med frågor och kräver nya sätt att tänka på. sina starka identiteter, gör oss unika i för- Samarbete över förvaltningar samt kontakt hållandet till andra kommuner. Ny bostads- med bostadsmarknadens aktörer är avgö- bebyggelse ska följa medborgarnas behov rande för en effektfull boendeplanering. Ett genom livets olika skeden. dialogarbete med olika grupper i samhället och näringslivet underbygger detta bostads- Målet är att verka för en god livsmiljö över försörjningsprogram. lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där vi trivs och som vi kan vara Programmet innehåller en nulägesbeskriv- stolta över. Det ska även fi nnas bostäder i ning av befolkningsutvecklingen, den lokala tillräcklig omfattning för att fylla bostadsbe- bostadsmarknaden samt kommunens mål hovet. Under perioden 2016-2020 beräknas och riktlinjer för bostadsförsörjningen. det fi nnas ett behov av i snitt 40 nya bostä- der per år. SYFTE Syftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. ARBETSPROCESS dialogarbete styrgruppen styrgruppen antagen laga kraft samråd dialogarbete dialogarbete utställning arbets- arbets- arbets- arbets- gruppen gruppen gruppen gruppen 5 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN Kommunen ska medvetet verka för frågningar om bygglov och planläggning. förtätning, hänsyn till miljöbelastning, Bebyggelsestrategin för Simrishamns utveckling av mötesplatser och jäm- kommun ska följas upp och aktualiseras ställdhet vid planering av bebyggelse. för varje mandatperiod. Det innebär att en Bebyggelsestrategikartan pekar ut Centrum kontinuerlig kontroll av var bygglov och Simrishamn som den ort där kommunen planläggning beviljats, och var det getts till- aktivt ska driva markpolitik. Orten har god stånd till enskilda avloppsanläggningar, ska kollektivtrafi k och bör vara förstahandspri- visa att utvecklingen sker i linje med Vision oritering vid lokalisering av ny kommunal 2040 och överordnade mål. Mer att läsa om service och ny bebyggelse. Kartan pekar Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi också ut sex tätorter och beskriver i stort fi nns i översiktsplanen Framtiden (s. 104). hur kommunen bör förhålla sig vid för- – SAMLA OCH FÖRTÄTA I BEFINTLIGA ORTER OCH VÄRNA DE GRÖNA PAUSERNA Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi utgår från det överordnade målet HållbarhetHållbarhet. Översiktsplanens mål ”Småskalighet”Småskalighet ochoch kontraster”kontraster” vill värna om de