Cykelplan Simrishamns Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Cykelplan Simrishamns Kommun CYKELPLAN SIMRISHAMNS KOMMUN 2018 – 2021 CYKELPLAN SIMRISHAMNS KOMMUN 2018 – 2021 KUND Simrishamns kommun Elisabeth Bringsäter, Simrishamns kommun Erica Johansson, Simrishamns kommun KONSULT WSP Analys & Strategi Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Pia Sartorius, WSP, uppdragsledning och trafikplanering Per Solér, WSP, biträdande uppdragsledning och trafikplanering Rikard Fogelholm, WSP, handläggning och trafikplanering Jörgen Svensson, WSP, grafisk design FOTO WSP Elisabeth Bringsäter, Simrishamns kommun Erica Johansson, Simrishamns kommun Bengt Bengtsson, Simrishamns kommun INNEHÅLL 1 INLEDNING ...................................4 6 TÄTORTSNÄT ............................36 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE...................... 4 6.1 SIMRISHAMN ...................................... 36 1.2 MÅL ........................................................ 4 6.2 KIVIK .................................................... 43 1.3 POLITISKT ANTAGNA 6.3 GÄRSNÄS ........................................... 46 DOKUMENT INOM KOMMUNEN .......... 4 6.4 HAMMENHÖG ..................................... 49 1.4 REGIONALA 6.5 SKILLINGE .......................................... 53 DOKUMENT OCH PLANER ................... 5 6.6 S:T OLOF ............................................. 56 1.5 AVGRÄNSNINGAR ................................ 6 6.7 BORRBY .............................................. 59 1.6 UPPFÖLJNING ...................................... 7 1.7 ORDLISTA – REGELVERK .................... 7 7 FÖRSLAG TILL UTBYGGNADSPLAN .................63 2 CYKELPLANENS 7.1 ÖVERGRIPANDE NÄT......................... 64 ARBETSPROCESS ......................8 7.2 TÄTORTSNÄT ..................................... 67 2.1 METOD .................................................. 8 2.2 SAMRÅD ................................................ 9 8 RIKTLINJER FÖR UTFORMNING 3 CYKEL I AV CYKELVÄGAR ......................82 SIMRISHAMNS KOMMUN .........13 8.1 ALLMÄNT OM UTFORMNING ............. 82 3.1 CYKELNS STATUS I 8.2 STRÅK FÖR OLIKA KOMMUNEN OCH NATIONELLT ......... 13 TYPER AV CYKELRESOR ................... 82 3.2 BEFINTLIG INFRA STRUKTUR 8.3 ÖVERGRIPANDE NÄT......................... 84 FÖR CYKEL ......................................... 13 8.4 TÄTORTSNÄT SIMRISHAMN .............. 84 3.3 MÅLPUNKTER ..................................... 14 8.5 TÄTORTSNÄT B-ORTER ..................... 85 3.4 CYKELTURISM .................................... 14 8.6 KORSNINGSPUNKTER ....................... 85 3.5 OLYCKSSTATISTIK ............................. 16 8.7 DRIFT OCH UNDERHÅLL ................... 86 4 CYKELVÄGNÄTETS 8.8 CYKELPARKERING ............................. 86 STRUKTUR .................................17 4.1 ÖVERGRIPANDE NÄT......................... 17 FRAMTIDA ARBETE ..........................88 9.1 TRAFIKRÄKNINGAR CYKEL ............... 88 4.2 TÄTORTSNÄT ..................................... 17 9.2 VÄGVISNING ....................................... 88 5 ÖVERGRIPANDE NÄT ...............20 9.3 BETEENDE- OCH 5.1 NULÄGE .............................................. 20 MOBILITETSÅTGÄRDER .................... 88 5.2 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ................ 20 9.4 CYKELPOOLSYSTEM ......................... 88 9.5 ÖVRIGT ............................................... 89 CYKELPLAN SIMRISHAMNS KOMMUN 2018-2021 3 1 INLEDNING 1.1 BakgrunD OCH SYFTE kommunen generella riktlinjer vid utformning av Simrishamns kommun ska kunna erbjuda sina in­ infrastruktur för gång-och cykel. Cykelplanen ska vånare och turister ett sammanhållet cykelvägnät kunna fungera som ett redskap inför kommande som är trafiksäkert, tryggt och framkomligt, stra­ investeringar genom den föreslagna utbyggnads­ tegiskt välplanerat och ett led i att främja den all­ planen där grova kostnadsuppskattningar redovisas männa folkhälsan. för de olika cykellänkarna. Bakgrunden till att denna cykelplan kommit till stånd är Simrishamns kommuns miljömåls­ 1.2 MÅL åtgärdsprogram Lokalt åtgärdsprogram för Simrishamns kommuns cykelplan sträcker sig mel­ miljö målen 2015-2020 som antogs av Kom­ lan 2018-2021. Målet med cykelplanen är att få munstyrelsen 2013-03-13, med revidering 2014- flera att välja cykeln som transportmedel. För att 10-13. I Tema 1 ”Hållbara transporter” i miljö­ uppnå målet krävs att uppräknade delmål uppfylls. målsprogrammet framhålls bl a att cykel- och gångtrafik ska prioriteras och främjas genom: • I exploateringen av nya bostäder skapa förutsätt­ nybyggnad och utbyggnad av gång­ och cykelvä­ ningar för ett mer hållbart resande. gar, fysiska åtgärder som trafiksäkra gång- och • Skapa ett logiskt cykelvägnät som kopplar sam­ cykelbanor, bra cykelparkeringar och cykelpooler man viktiga målpunkter såsom mindre lands­ i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser. bygdsorter och tätorter. Simrishamns kommun saknar en plan för genom­ • Det ska vara möjligt att välja cykeln framför förande av åtgärder och att en sådan därför ska upp­ bilen och bytespunkterna till kollektivtrafiken rättas avseende utveckling av gång- och cykelnät. måste vara smidiga. Arbetet med att formulera åtgärder för miljö­ • Minska antalet cykelrelaterade personskador målen gjordes parallellt med färdigställandet av en genom att arbeta med målen i nollvisionen vid ny översiktsplan för Simrishamns kommun, vilken planering av nya cykelvägar samt vid driften av vann laga kraft 2017-03-15. Översiktsplanen säger befintliga. att det ska vara möjligt att på ett tryggt och trafiksä­ kert sätt cykla inom bostadsorten och mellan kom­ 1.3 POLITISKT ANTAGNA munens orter, till tågstationer och busshållplatser. DOKUMENT INOM Det är viktigt att binda samman nätet av cykelvägar KOMMUNEN i kommunen, som leder till vardagliga målpunkter Översiktsplan såsom skola, arbete, service och fritidsaktiviteter. för Simrishamns kommun Det är även viktigt att genom cykelbanor binda I Översiktsplan för Simrishamns kommun från samman inlandsorterna med varandra och närlig­ 2017 är det starkaste, övergripande målet - hållbar­ gande tätorter. het. För att uppnå detta mål är hållbara transporter Cykelplanen upprättas i syfte att utreda behovet en viktig pusselbit. Till de mest hållbara transport­ av ett välfungerande cykelvägnät som främjar folk­ medlen som finns hör cykeln. Att öka cyklandet hälsan och följer de nationella folkhälsomålen. Pla­ inom kommunen är därför ett mål i sig. nen ska visa på vilka cykelstråk som är viktiga att Som en åtgärd för att få fler att cykla föreslås i prioritera, både i det övergripande nätet och inom översiktsplanen en utbyggnad av cykelvägar som de större orterna. Planen syftar också till att ge kopplar samman inlandsbyarna med varandra, med 4 CYKELPLAN SIMRISHAMNS KOMMUN 2018-2021 naturområden, havet och med Simrishamns tätort. och arbetsplatser samt marknadsföring. Förtätning i Enligt översiktsplanen ska det vara möjligt att på kollektivtrafiknära lägen och cykeltrafiknära lägen ett tryggt och trafiksäkert sätt cykla inom bostads­ bidrar till att ny personbilstrafik inte genereras. En orten och mellan kommunens orter, till tågstationer genomförandeplan för gång- och cykelnät ska utar­ och busshållplatser. Att binda samman cykelvägnä­ betas liksom en utredning om möjligheten att inrätta tet är önskvärt på flera ställen i kommunen, både för cykelpooler i anslutning till kollektivtrafik. turismen och för de boendes vardagliga målpunkter som skola, arbete, service och fritidsaktiviteter. Handlingsplan för hållbar inflyttning 2016-2018 Cykelkartan i översiktsplanen visar förslag på Handlingsplanens syfte är att peka ut åtgärder för nya cykelvägar separerade från övrig trafik. Mellan att få en positiv befolkningsutveckling och ska visa Hammenhög, Borrby och Borrby Strand föreslås aktiviteter både på kort och på lång sikt. Bland dessutom att en ekologisk korridor, en läplantering, de prioriterade åtgärderna för infrastruktur hör att upprättas längs cykelvägen. Inom vissa tätorter kommunen ska satsa på utbyggnad av gång­ och finns också förslag på nya cykelvägar. Samfinan­ cykelvägar. siering med Trafikverket längs det statliga vägnätet är möjligt för cykelvägar samt för sådana åtgärder Samverkansdeklaration mellan (S, C, ÖP, MP, som höjer trafiksäkerheten. FP) avseende politisk inriktning mandatperioden I översiktsplanens bebyggelsestrategi i kategori­ 2015-2018) seras kommunens orter enligt följande: Samverkansdeklarationen säger att kommunen under de kommande tre åren ska satsa på en ut­ A-ort (Simrishamn) byggnad av cykelvägnätet, för att öka möjligheten Stad/basort med god kollektivtrafikförsörjning och att säkert cykla mellan orter i kommunen. Cykel­ service där kommunen driver aktiv markpolitik. vägarna planeras i samråd med Trafikverket och Förstahandsprioritering vid lokalisering av service Region Skåne. För att få ett helhetsgrepp om cy­ och ny bebyggelse. kelvägsutbyggnaden ska kommunen utarbeta och fastställa en cykelvägsplan. B-ort (Kivik, Sankt Olof, Gärsnäs, Hammenhög, Borrby, Skillinge) Motion om bättre planering för gång- och Basort med relativt god kollektivtrafikförsörjning cykeltrafik (MP). Dnr: 2012/647 och service. Andrahandsprioritering vid lokalise­ Motionen avser följande: Samhällsbyggnads­ ring av service och ny bebyggelse. nämnden är beredd att upprätta strategisk plan för cykelvägar som dock inte omfattar cykelfält på C-ort (Vitaby, S Mellby, Rörum, Vik, Baskemölla, Trafikverkets vägnät. Angående program för cykel­ Gladsax, Ö Vemmerlöv, Gröstorp, Järrestad, Ö vägvisning av gång­ och cykelvägar
Recommended publications
  • Stjärnljus I Rörelse
    ÖL_Program_060919 06-09-25 15.07 Sida 1 EVENEMANSGPROGRAM ÖSTERLEN LYSER 4 NOV 2006 4 NOV EVENEMANSGPROGRAM ÖSTERLEN LYSER STJÄRNLJUS I RÖRELSE Var med när ”Stjärnljus i rörelse”– en karavan med lysande stjärntecken passerar just din by! Ett arrangemang som lyser upp från by till by och knyter samman städer och landsbygd. 18.00 Tomelillas torg 18.20–18.25 Skåne Tranås torg 18.35 Onslunda 18.50–19.00 St Olofs tågstation 19.15–19.20 Vitaby lanthandel 19.25 Ravlunda bränneri 19.35–19.45 Brösarps busstation 20.00 Vitemölla badhotell 20.15–20.20 Kiviks hamn 20.25 Södra Mellby 20.35–20.40 Rörums kyrka 20.55–21.00 Östra Vemmerlövs skola 21.15–21.20 Gärsnäs Storgata 21.35–21.40 Hammenhögs torg 21.55–22.00 Borrbys busstation 22.15–22.20 Skillinge hamn 22.30 Gislöv 22.40–22.45 Branteviks hamnar 23.00–23.10 Simrishamns torg 23.15–23.30 Simrishamns hamn Österlen lyser-projektgruppen 2006 OBS! Cirkatider ÖL_Program_060919 06-09-25 15.07 Sida 2 BASKEMÖLLA Kulturföreningen Tjörnedala lyser upp Tjörnedalagården. Bordet står dukat med ljuskrans även i år. Årets gäst är Jonas Ahlner. BORRBY Korsoren: Upplyst invigning av järnskulptur gjord av Berth Johansson. BRANTEVIK Äppellunden: Promenadkonsert 19.00–21.00 Bäcken och dammen är upplysta, med musik strömmande ner mellan de gamla äppelträden. Mårten Pers Källa: Ljusinstallationer m m med konst av Ola Sivhed. Södra Skolan: Fyrverkeri. Hylkavägen 1: Se Ilvi Folkessons illuminerade glasrum och hennes bilder på temat "I mörkret syns ljuset klarast". Norra skolans café håller öppet i ljusets tecken.
    [Show full text]
  • Master Thesis 30Hp Examiner: Jerker Moodysson Spring Term 2011
    A longitudinal analysis on the development of regional railway systems in Skåne Author: Erik Lundh Department of Human Geography Supervisor: Ola Hall SGEM02 Master thesis 30hp Examiner: Jerker Moodysson Spring term 2011 Foreword I would like to thank some persons that have helped me during this process. First of all, I want to thanks my supervisor Ola Hall, who has helped me with study process during this semester. I also want to send my regards to Kristoffer Levin at the infrastructural office at Region Skåne who has supplied me with statistical data for my study and helped me with questions regarding my thesis. Without him and his co-workers I would not have been able to do this study. I also want thanks my fellow students, especially Jakob Klasander, friends and family who have supported me with knowledge, motivation and required coffee breaks. 1 | P a g e Abstract During the last two decades a new administrative level between municipality and national has occurred, most referred as regions. Regions should work as a tool for intergrading and achieve growth in the concept of sustainable development (economic, social and environmental sustainable) in a specific area. In order to attain this and to integrate a whole region, even the areas in the periphery, it is needed to have well–designed infrastructural network of nodes and links for both cars and other alternative methods of transportations. During the last decades this development has been questioned mostly because of environmental challenges. This issue together with the concept of regional integration and expansion have done that one today could distinguish a development of alternative and more environmental friendly transportation methods.
    [Show full text]
  • Full Issue Vol. 2 No. 4
    Swedish American Genealogist Volume 2 | Number 4 Article 1 12-1-1982 Full Issue Vol. 2 No. 4 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1982) "Full Issue Vol. 2 No. 4," Swedish American Genealogist: Vol. 2 : No. 4 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol2/iss4/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Swedish American Genea o ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS The Emigrant Register of Karlstad 145 Swedish American Directories 150 Norwegian Sailor Last Survivor 160 Norwegian and Swedish Local Histories 161 An Early Rockford Swede 171 Swedish American By-names 173 Literature 177 Ancestor Tables 180 Genealogical Queries 183 Index of Personal Names 187 Index of Place Names 205 Index of Ships' Names 212 Vol. II December 1982 No. 4 I . Swedish Americanij Genealogist ~ Copyright © I 982 S1tiedish Amerh·an Geneal,,gtst P. 0 . Box 2186 Winte r Park. FL 32790 !I SSN 0275-9314 ) Editor and P ub lisher Nils Will ia m Olsson. Ph.D .. F.A.S.G. Contributing Editors Glen E. Brolardcr. Augustana Coll ege . Rock Island. IL: Sten Carls,on. Ph.D .. Uppsala Uni versit y. Uppsala . Sweden: Carl-Erik Johans,on. Brigham Young Univ ersity.J>rovo. UT: He nn e Sol Ib e .
    [Show full text]
  • Cykla I Gastronomins Tecken
    I gastronomins tecken Börja i Kivik och ladda upp med picknick från Kiviks musteri och Kiviks Ål & Lax. Cykla genom Vitaby till Brösarp där du kan pausa vid natursköna Brösarps backar. På Brösarps gästgifveri serveras närodlad husmanskost. Fortsätt sedan uppför Linderödsåsen till Andrarum, där du kan se det som en gång var Skånes största industri – Andrarums Alunbruk. I närheten finns Alunbrukets kaffestuga med härlig omgiv- ning. Ta dig vidare till Christinehofs slott och den vackra ekoparken. Här finns även ett mysigt café. På vägen hinner du med ett stopp på Kronovalls slott och ett besök i Stens- huvuds nationalpark, där skarpskurna klippor blandas med vida hedar. Turen är 66 km lång. A GASTRONOMIC EXPLORATION Start in Kivik and gather some picknick food at Kiviks musteri (cider facto- ry) and Kiviks Ål & Lax (fish smokehouse). Bike through Vitaby to Brösarp where you can pause at the scenic Brösarps backar. At Brösarp gästgifveri (inn) you can enjoy homely cooking based on locally grown products. Con- tinue uphills Linderödsåsen to Andrarum, where you can visit what once was Scania’s largest manufacturer – the Alun Works of Andrabruk. Nearby there is a nice café in wonderful settings. Continue to Christinehof and the beautiful park surrounding the castle. Here you will also find a friendly café. On you way back there is time to visit Kronovall Castle and Stens- huvud National Park, a mixture of sharply gouged cliffs and broad heaths. The entire tour is 66 km long. Denna karta är framtagen av Sydöstra Skånes Samarbets- kommitté (SÖSK) inom Fyra Hörns Kulturarvsprojekt och IM ZEICHEN DER GASTRONOMIE i samarbete med turistbyråerna.
    [Show full text]
  • Utförarkatalog Hemtjänst
    Lägg till text Utförarkatalog hemtjänst Uppdaterad 20-08-17 Borrby hemtjänst Enhetschef: Linda Larsson Information från utföraren: [email protected] 0414--81 96 80 Vi utför hemtjänstinsatser utifrån Simrishamns Byggmästargatan 2, Borrby kommuns mål och riktlinjer som regleras enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso och sjukvårds- lagen (HSL). Vi arbetar med kontaktmannaskap, vilket innebär att kontaktmannen tillsammans med brukaren utformar beviljade hemtjänstinsatser, på bästa sätt. Personalen är engagerad, motiverad och arbetar för att tillgodose just dina behov. Ett respektfullt bemötande och ett flexibelt synsätt är en självklarhet. Personalen har till nästan 100% undersköterskeutbildning och får fortlöpande Fakta om utföraren: kompetensutveckling. Antal anställda 20 Kommunens nattpatrull finns till hands för dig Antal heltidstjänster 12 22.00–07.30 om du har beviljade insatser nattetid och om du har trygghetslarm. Geografiskt område: Borrby tätort, Borrby tuvor, Blästorp, Kyhl, Sandby, Mälarhusen och del av Ö. Hoby Resultat individuell Tjänster som erbjuds: Tilläggstjänster: kvalitetsmätning (mål inom parantes): Service 07.30 - 22.00 Inga tilläggstjänster Senaste resultat 20-08-17 Matdistribution 11.45 - 13.15 Trygghetslarm 07.30 - 22.00 (Dessa tjänster ingår inte i Bemötande 100 % (88) Ledsagning 07.30 - 17.00 biståndsbeslutet och du som Kvalitet 100 % (88) Omsorg 07.30 - 22.00 kund betalar direkt till Kontinuitet 100 % (70) Avlösarservice 07.30 - 22.00 utföraren) Delaktighet 100 % (88) (Minst 5 svar behövs för publicering av resultat) Centrala grupp 2 och 3 Enhetschef: Annika Nihlén Information från utföraren: [email protected] 0414-81 94 45 Hemtjänstpersonalen i Centrala vård och Simrisvägen 3, Simrishamn omsorgsdistriktet, grupp 2 och 3 erbjuder dig hjälp med de insatser du beviljats av omsorgshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast.
    [Show full text]
  • Turistmål I Simrishamn Kommun Sida 1 Av 5
    Turistmål i Simrishamn kommun Sida 1 av 5 Bo, sova och stanna Holiday House Hotell Turistgården i Simrishamn Stugor Hotell Telefon: 0702-603009 Telefon: 0414-16622 Jacobsgården-för ett underbart boen... Kiviks Hotell Konferens och Spa Bo på lantgård Hotell Telefon: 070-5875559 Telefon: 0414-700 75 Lux semesterhus Stuga i Borrby Stugor Stugor Telefon: 0762007717 Stuga i Borrby Stuga i Borrby Strand Stugor Stugor Stuga i Borrby Strandbad/Borrby Stuga i Brantevik Stugor Stugor Stuga i Brännebo/Gyllebo Stuga i Brösarp/Haväng Stugor Stugor Stuga i Glimminge/Simrishamn Stuga i Grevlunda/Vitaby Stugor Stugor Stuga i Gyllebo Stuga i Gyllebo fritidsområde Stugor Stugor Stuga i Gyllebo fritidsområde Stuga i Gyllebo fritidsområde Stugor Stugor Stuga i Gyllebo fritidsområde Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stuga i Gyllebo/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebo/Ö. Vemmerlöv Stuga i Gyllebosjön Stugor Stugor turistmål.se Ledande på svenska turistmål och aktiviteter - turistmal.se Turistmål i Simrishamn kommun Sida 2 av 5 Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stugor Stugor Stuga i Gyllebosjön/Gärsnäs Stuga i Gärsnäs/Simrishamn Stugor Stugor Stuga i Hammenhög Stuga i Hammenhög Stugor Stugor Stuga i Kivik Stuga i Kivik Stugor Stugor Stuga i Kivik/Simrishamn Stuga i Kyl/Österlen/Skillinge Stugor Stugor Stuga i Kyls Strand/Borrby Stuga i Ravlunda Stugor Stugor Stuga i Ravlunda/Kivik Stuga i Ravlunda/Kivik Stugor Stugor Stuga i Ravlunda/Kivik Stuga i Rörums strand Stugor Stugor Stuga i Rörums Strand Stuga i Rörums
    [Show full text]
  • The Future of Public Transport in Rural Areas – a Feasibility Study SHORT VERSION 21 May 2019 COMMISSIONED by Municipality of Sjöbo & Municipality of Tomelilla
    The future of public transport in rural areas – a feasibility study SHORT VERSION 21 May 2019 COMMISSIONED BY Municipality of Sjöbo & Municipality of Tomelilla WORKING GROUP FOR THE FEASIBILITY STUDY Frida Tiberini, EU co-ordinator for Sjöbo and Tomelilla Simon Berg, Municipal Secretary for Sjöbo Lena Ytterberg, Business Development for Sjöbo Louise Andersson, Head of Strategy Unit for Sjöbo Jenny Thernström, Secretariat Assistant for Sjöbo Helena Kurki, Centre for Innovation in Rural Areas Camilla Jönsson, Project Manager for Sjöbo Elin Brudin, GIS Officer for Sjöbo Daniel Jonsgården, Business Strategist for Tomelilla Sauli Lindfors, Tourism Strategist for Tomelilla Ida Abrahamsson, Sustainability Strategist for Tomelilla STEERING COMMITTEE Magdalena Bondesson, Chief Executive for Sjöbo Helena Berlin, Head of Development for Tomelilla CONSULTANTS Tyréns AB Sophia Hammarberg, Head of Mission Elin Areskoug, Administrator Sofia Kamf, Administrator Many thanks to our reference people at Region Skåne, Skånetrafiken, and K2 who supported us through the feasibility study project and to all the others who sha- red their knowledge and experience from previous projects and ventures. www.sjobo.se/fkl Contents CONCLUSIONS OF THE FEASIBILITY STUDY ����������������������������������������������������� 4 INTRODUCTION ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5 Background .............................................................................................. 5
    [Show full text]
  • Akp Komplett Med Bilaga
    2021-02-25 Temalandskap Baskemölla camping Friluftsbad, närmare bestämt bassängbad, uppstod också vid den här tiden. Då sågs det som den mest rationella och lämpiga formen för simundervisning och simsport och således kunde man inte långt från stranden bygga bassängbad i både Tobisvik, Simrishamn (1957) och Borrbystrand (ca 1970). Även Hammenhög (ca 1970) och S:t Olof (1950-tal) fick bassängbad, mer motiverat av att det var långt till kusten. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 25/112 2021-02-25 Temalandskap Tobsiviks friluftsbad Andra fritidsanläggningar I anslutning till fritidshusområden och badorter fanns (och finns) ofta flera andra anläggningar för rekreation och nöje. Det var till exempel golfbanor, miniatyrgolf, restauranger, kaffeserveringar och kiosker. Österlens Golfklubb i Vik bildades 1945 med en sexhålsbana på kullarna utmed havsstranden norr om Vik. 1980 byggdes banan ut till 18 hål som en parkbana med influenser av klassisk brittisk banarkitektur. En stor attraktionskraft i fritidssammanhang har naturligtvis naturen varit med Stenshuvuds nationalpark, flera naturreservat och vandringsleder. Även kulturhistoriska miljöer som Glimmingehus, kyrkorna, bymiljöerna och fornlämningar som Bredarör i Kivik är stora besöksmål. https://simrishamn.maps.arcgis.com/apps/MapJournal/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=5c8d8bfaf7a441199527b89c3d17ee6b 26/112 2021-02-25 Temalandskap Glimmingehus Lokala nöjen Andra nöjen som biografer, caféer och dansbanor har merendels anlagts av och för ortsbefolkningen och skiljer sig därmed lite från de andra anläggningarna. Biografer fanns i de flesta tätorter och kännetecknas av att vara långsträckta och fönsterlösa byggnader (biografsalongen) med en inbjudande entré ut åt gatan (biljettkassa och försalong) där bioaffischerna satt i särskilda skåp på väggen ut mot gatan för att locka in förbipasserande.
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • Sydöstra Skåne Med Österlen 2017
    NORGE Råstojaure Karesuando Riksgränsen Torne träsk FINLAND Abisko 99 Övre Soppero E10 Muonio Torne 45 Muodoslompolo lappmark 404 Vittangi älv Kiruna Paittasjärvi Kebnekaise Vittangi 99 45 Torne älv KalixälvenSvappavara Akkajaure Kaitmjaure 395 Junosuando Vastenjaure Satihaure E10 Tärendö älv 403 45 395 Pajala Virihaure Malmberget Tärnendö Ålkatj/Pårte-fjällen Stora Gällivare 45 Lulevatten 394 Lule 45 Tjaktjajaure lappmark Hakkasa Pello Korpilombolo 402 Pieskehaure Pello NORGE 392 99 E10 Karatjaure Randijaure Merkenäs Polcirkeln Jokkmokk Tjeggelvas 98 Riebnes Övertorneå Vuollerim Överkalix Sädvajaure Vuolvojaure Hedenäset Kalixälven Torne älv 95 LAPPLAND E10 45 Hornavan 97 398 Pite älv 99 Pite lappmark 356 Torneå Överuman Ammarfjället Aisjaure Töre Haparanda Lule älv Sangis E4 Kalix Arjeplog Råneå Ammarnäs Uddjaure 374 Boden 383 Ume älv Norra Moskosel Storfjället 356 45 363 97 Storvindeln Luleå Tärnaby 94 Gammelstad Storavan Älvsbyn 94 Södra Arvidsjaur Gäutan Lycksele 374 Storfjället lappmark 45 E4 Pite älv Sorsele 95 Storjuklen 45 E12 373 363 Piteå NORRBOTTEN Glommersträsk 363 Storuman 370 45 Malå E4 Fjällfjället 95 365 Jörn Storuman Vindelälven Bottenviken Kultsjön Buske 370 Vojmsjön 363 365 S ke l 45 le Boliden f 95 te äl Skellefteå E12 Stora 372 Blåsjön Malgomaj 365 Skelleftehamn 360 Åsele Kvarnbergs- Lycksele Burträsk lappmark Vilhelmina vattnet Storjouten Gäddede VÄSTERBOTTEN 365 Vindelälven 364 Tåsjön E4 45 90 342 363 Ume älv Dorotea Vindeln Robertsfors E12 353 92 Flåsjön Hoting Åsele 92 Steinkjer Valsjöbyn Dragan Fredrika 90 Bjurholm
    [Show full text]
  • Tuorkanadas Series Peat from Palsa, Ie, Permafrost Mound, SE of Tuorkanadas, Tome Lappmark, N Sweden (68° 30' N, 19° 00' E)
    University of Lund Radiocarbon Dates VIII Item Type Article; text Authors Håkansson, Sören Citation Håkansson, S. (1975). University of Lund radiocarbon dates VIII. Radiocarbon, 17(2), 174-195. DOI 10.1017/S0033822200002034 Publisher American Journal of Science Journal Radiocarbon Rights Copyright © The American Journal of Science Download date 30/09/2021 16:51:25 Item License http://rightsstatements.org/vocab/InC/1.0/ Version Final published version Link to Item http://hdl.handle.net/10150/651704 [RADIOCARBON, VOL. 17, No. 2, 1975, P. 174-195] UNIVERSITY OF LUND RADIOCARBON DATES VIII SOREN HAKANSSON Radiocarbon Dating Laboratory, Department of Quaternary Geology University of Lund, Sweden INTRODUCTION Most of the 14C measurements reported here were made between October 1973 and October 1974. Equipment, measurement, and treat- ment of samples are the same as reported previously (R, 1968, v 10, p 36-37; 1970, v 12, p 534). Age calculations are based on a contemporary value equal to 0.950 of the activity of NBS oxalic acid standard and on the conventional half-life for 14C of 5568 yr. Results are reported in years before 1950 (years BP), and in the AD/BC system. Errors quoted (± 1 Q) include standard deviations of count rates for the unknown sample, contemporary stand- ard, and background. When measured activity is less than 2- above background, minimum age is given. Basis for calculation of age limit is measured net activity plus 3. If net activity is negative, only +3Q is used for age limit. Corrections for deviations from 8130 = -25.0%0 in the PDB scale are applied for all samples; also for marine shells, because apparent age of recent marine shells is not always just counterbalanced by the effect of isotopic fractionation (c f, Recent marine shells series, R, 1973, v 15, p 506-507).
    [Show full text]
  • Welcome to Our Beaches 2 CONTENTS
    Welcome to our beaches 2 CONTENTS Welcome to our beaches ................................................................................................................. 4 Park legally and show consideration ......................................................................... 7 Offshore currents at bathing sites ................................................................................... 8 OUR BEACHES Skepparp .................................................................................................................................................................10 Vitemölla .................................................................................................................................................................11 Stenshuvud ..........................................................................................................................................................12 Rörum/Knäbäckshusen ...............................................................................................................13 Baskemölla ..........................................................................................................................................................14 Tobisvik ......................................................................................................................................................................15 Kyls strandbad/Borrby strand ..........................................................................................16 Mälarhusen .........................................................................................................................................................17
    [Show full text]