Sida 1 av 42

Cykelplan 2015-2016

Sida 2 av 42

Innehåll Inledning ...... 4

Bakgrund ...... 4

Syfte ...... 5

Mål ...... 5

Prioriterade stråk och insatser ...... 6

Samband med annan planering ...... 8 Utvecklingsorter inom LIS områden...... 8 ...... 8 Harnäs ...... 8 Vad ...... 9 Skolor ...... 9 Rekreation och turism ...... 9

Stråk och skyltning...... 9

Potentiella cykelstråk i Smedjebackens kommun ...... 9

GC-bana, cykelfält och cykelöverfarter ...... 10

Nulägesbeskrivning cykelstråk ...... 11 Cykelstråk 1: -Söderbärke ...... 11 Cykelstråk 2: Smedjebacken-Morgårdshammar- ...... 11 Cykelstråk 3: Smedjebacken-Hagge- ...... 11 Cykelstråk 4: Harnäs-Hagge ...... 11 Cykelstråk 5: Smedjebacken-Torrbo ...... 11 Cykelstråk 6: Torrbo-Söderbärke ...... 11 Cykelstråk 7: Söderbärke-Fagersta (kommungränsen) ...... 11 Cykelstråk 8: Söderbärke-Vad ...... 11 Cykelstråk 9: Gubbo-Silvhyttan-Ludvika ...... 11 Cykelstråk 10: Vad- Fagersta ...... 11 Cykelstråk 11: Haggen runt...... 12 Tätortsstråk 1: Söderbärke tätort ...... 12 Tätortsstråk 2: Smedjebacken tätort ...... 12 Cykelstråkskarta ...... 13

Trafik- och väganalys ...... 14

Åtgärdsbeskrivning cykelstråk ...... 15 Cykelstråk 1 ...... 15 Sida 3 av 42

Cykelstråk 2 ...... 17 Cykelstråk 3 ...... 19 Cykelstråk 4 ...... 22 Cykelstråk 5 ...... 24 Cykelstråk 6 ...... 26 Cykelstråk 7 ...... 28 Cykelstråk 8 ...... 31 Cykelstråk 9 ...... 33 Cykelstråk 10 ...... 35 Cykelstråk 11 ...... 37 Tätortstråk 1: Söderbärke tätort ...... 39 Tätortsstråk 2: Smedjebacken tätort ...... 41 Referenser ...... 42

Sida 4 av 42

Inledning En hållbar utveckling förutsätter hållbara transporter. Cykling är ett utmärkt alternativt transportmedel och lämpar sig för alla, gammal som ung. Inte nog med att det är ett för miljön skonsamt transportmedel, det är även bra för vår folkhälsa. I dagens samhällsplanering bör cykelvägar vara en lika naturlig del av planeringen som bilvägar inte minst för Smedjebackens kommun som vill/är en ekokommun. Det är genom fler, bättre och säkrare cykelvägar som andelen cykelresor successivt kan öka i mängd och således minska dagens bilberoende. Därav är det viktigt för kommunen att ha en strategisk cykelplan att arbeta utifrån.

Bakgrund I samband med framtagandet av Smedjebackens kommuns nya översiktsplan togs beslutet att även ta fram en kompletterande cykelplan. Planen bör ses som ett tillägg till den kommande översiktsplanen och är en viktig del i kommunens hållbarhetsarbete. Potentialen för att cykla i Smedjebackens kommun är idag god. Cykling utanför tätorten sker huvudsakligen längs blandtrafikerade vägar med varierande kvalitet. Många av de gamla landsvägarna i Smedjebacken är såväl lågtrafikerade som natursköna vilket gör de utmärkta för cykling. Renodlade cykelvägar och cykelfält är däremot en bristvara. De flesta cykelvägarna återfinns i Smedjebackens tätort och i Söderbärke. En utmaning är således att binda samman kommunens orter med ett säkert och funktionellt cykelnät. Detta innebär bland annat att rusta upp befintliga cykelvägar, anlägga nya cykelvägar, asfaltera grusvägar och sätta upp belysning längs dessa. För att ta sig mellan vissa orter idag krävs det att cyklingen delvis sker längs tungt trafikerade vägar (ex: rv 66), vilket i sig bidrar till en osäker trafiksituation för cyklisterna. I resvaneundersökningen för Ludvika och Smedjebacken som Koucky & Partners och Enkätfabriken genomförde under våren 2014 på uppdrag av Ludvika kommun, framkommer det att andelen cykelresor i de bägge kommunerna är förhållandevis låg. En tryggare och säkrare trafikmiljö, fler eller mer sammanhängande cykelvägar, bättre underhåll och vinterväghållning samt tillgång till cykel/fungerande cykel uppges vara avgörande faktorer för att öka cykelresandet. Samma undersökning visar att majoriteten av hushållen i Ludvika och Smedjebacken har tillgång till cykel, 4 av 5 har en eller flera cyklar i sitt hushåll. Av alla resor i Smedjebacken utgörs endast 5 procent av cykelresor. Inom Smedjebackens tätort är andelen desto större, närmare 14 procent. Undersökningen sammanfattas med 9 punkter som kan ses som framtida möjliga insatser för att främja cyklandet: - Verka för en långsiktig utbyggnad av cykelnätet i form av separerade gång- och cykelvägar. - Öka och förbättra vinterväghållningen av gång- och cykelvägar. - Öka och förbättra underhållet av gång- och cykelvägar. - Se över de befintliga cykelparkeringarna och satsa på en ökad trygghet och stöldsäkerhet. Sida 5 av 42

- Främja kombinationsresor för cykel och kollektivtrafik genom strategiska placeringar av nya cykelparkeringar i anslutning till buss- och tåghållplatser. Försök även att verka för möjligheten att ta med cykeln på kollektivtrafiken. - Främja cyklandet för kommunanställda genom att underlätta cykling till och från arbetet. - Rikta informationskampanjer mot exempelvis skolor. - Utveckla ett kommunövergripande arbetssätt med systematiska arbetssätt i form av strategier, mål och åtgärdsplaner för att öka andelen cykelresor. Viktiga aspekter att tänka på vid framtagande och rustning av gc-vägar är: - Undvik onödiga backar vid dragning av cykelvägar - Sök den genaste vägen - Undvik höga kantstenar - Undvik tvära kurvor - Byt inte sida på cykelstråket - Separera gående från cyklister på stråken i centrum - Hållplatser ska ha en rejäl bredd på bussfickan om cyklisten ska kunna passera säkert ute i körbanan - Utforma korsningar och tunnlar så att de används - Klipp ner skymmande häckar - Snöröj och sopa så ofta det behövs - Skylta cykelstråken - Fler cykelparkeringar

Syfte Genom att inkludera cykelvägar i den översiktliga planeringen kan vi på lång sikt underlätta och planera för en mer hållbar livsstil. Syftet med planen är således att öka andelen cyklister i Smedjebacken genom att peka ut och planera för sammanhängande cykelstråk mellan kommunens orter. Det ska bli lättare för pendlare att ta cykeln istället för bilen, det ska finnas säkra cykelvägar till och från skolorna och det ska finnas natursköna cykelstråk som lockar besökare till kommunen.

Mål De utpekade stråken bör ses som en långsiktig strävan efter ett fulländat cykelstråk i kommunen och tidsramen är därför förhållandevis lång. Inom varje stråk finns det kortare sträckor som bör prioriteras och ses över omgående. Den övergripande målbilden ser ut på följande sätt: - Prioritera områden som växer i bostadshänseende. Kommunen har i sin LIS-plan pekat ut potentiella nybyggnadsområden i sjönära lägen. Många av dessa ligger som ett pärlband längs med Norra och Södra Barken. För att göra dessa områden främst Hagge, Harnäs och Vad mer tillgängliga bör de bindas ihop med cykelstråk. - Säkra GC-vägar till och från kommunens skolor. Några av kommunens för- och grundskolor saknar idag GC-vägar i direkt anslutning till skolorna. En detaljstudie ska genomföras. Sida 6 av 42

- Peka ut stråk för rekreation i vackra miljöer. Detta är både viktigt för besöksnäringen och för kommunens invånare. Prioriterade förbindelser är till Malingsbo-Kloten och stråket längs Strömsholms kanal. - Fler säkra cykelparkeringar i såväl centrala lägen som vid buss-och tågstationer och större arbetsplatser. Tågstationen i Söderbärke har ett något undermåligt cykelställ. Vads station saknar cykelställ överhuvudtaget. - Bättre skötsel av befintliga cykelvägar, inte minst vinterväghållning.

Prioriterade stråk och insatser - Hagge-Ludvika. Från Ludvika tätort finns det en befintlig GC-väg som nästan sträcker sig hela vägen till kommungränsen (mot Hagge). På Smedjebackens sida finns det i nuläget ingen GC-väg överhuvudtaget. Hagge är en av kommunens tillväxtorter med många barn och stor pendling till Ludvika. Det vore således önskvärt att binda samman Hagge med den befintliga GC-väg i Ludvika kommun för att få en sammanbindande GC-väg mellan Hagge och Ludvika tätort och i förlängning ett sammanbindande cykelstråk mellan Ludvika och Smedjebacken. - Söderbärke järnvägsstation-Söderbärke skola. I nuläget finns det ingen cykelväg som binder samman järnvägsstationen med Söderbärke. Det vore önskvärt med en GC-väg från järnvägsstationen genom hela samhället, detta inkluderar även en säker passage över rv 66. - Kuludden-Rånäsberget (och eventuellt vidare mot Storsand). Det finns i nuläget en GC-väg som binder samman Smedjebacken Vikersvik och Kuludden. Det vore önskvärt att förlänga denna sträcka till Rånäsberget och med tiden vidare mot de växande områdena längs Norra Barken (se LIS-plan). - Övergång rv 66 Vilmoren/Björsjövägen. - Övergång rv 66 Söderbärke- Tolvsbo - Vad- Fagersta

Sida 7 av 42

Sida 8 av 42

Samband med annan planering Utvecklingsorter inom LIS områden För att förhindra den generella trenden att folk flyttar till storstadsregioner hoppas kommunen på att locka med attraktiva tomter och bostäder i strandnära områden. Kommunen har tagit fram en LIS-plan för att skapa möjlighet att bygga i sjönära lägen. LIS-planen behandlar frågan om lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och med strandnära lägen menas områden inom hundra meter från sjö eller vattendrag. LIS områden innebär ökad möjlighet att ge strandskyddsdispens för att bygga hus eller anläggningar som gynnar landsbygdsutvecklingen. De största trycket på nyproduktion av villor idag och de närmaste tio-femton åren bedöms ske i kommunens utpekade LIS-områden, främst i tätorterna Smedjebacken, Söderbärke, Hagge, Vad och Harnäs. Hagge och Harnäs ligger nära gränsen till Ludvika kommun och Vad nära Fagersta kommun. Dessa tre områden har utvecklats från att vara utflyttningsorter till inflyttningsorter under de senaste tio åren och bör bindas tätare med Söderbärke och Smedjebacken för att kommunens orter på ett bra sätt ska hålla samman inom kommungränsen. Under de senaste decennierna har många hus i äldre byar blivit fritidshus, samtidigt som permanentbosättningen ökat i fritidshusområden. Detta möjliggörs tack vare den stor utbyggnationen av vatten- och avloppsnätet som pågått och pågår inom kommunen. Tätortsnära byar som ansluts till fiber, VA och GC- väg blir allt populärare som boendeorter. I framtagandet av en ny cykelplan är det viktigt att ha dessa områden i åtanke. Det är viktigt att prioritera områden som växer i bostadshänseende och för att göra dessa områden mer tillgängliga bör de bindas ihop genom ett cykelstråk. Hagge Hagge är en populär bostadsort, framförallt för barnfamiljer, och de som arbetspendlar till Ludvika och övriga regionen. Det ses av många som en attraktiv ort, med tanke på naturskönt läge, närhet till golfbana, bra skola och goda pendlingsmöjligheter. Nya detaljplaner för bostäder har tagits fram de senaste åren och fler är under arbete. Hagge förväntas vara en av kommunens mest expansiva bostadsorter. Området har god tillgänglighet till väg och annan infrastruktur. Området lockar många besök genom golfbanan med restaurang och annan service såväl som den natur området erbjuder. Att bygga ut cykelvägar som ansluter till närliggande cykelleder mot Ludvika och runt sjön Haggen ökar rekreationsmöjligheter i hela området. Harnäs Harnäs ligger i direkt anslutning till kommungränsen mot Ludvika tätort och är en bostadsort som förväntas växa. Orten ligger i huvudstråket av kollektivtrafik och pendling och erbjuder förskola och närhet till natur, vatten och service. Runt sjöarna Leran och Hillen finns flera mindre orter som Kolviken, Kölnäs och Lernbo. De flesta av de områden som utpekas i trakten ligger i anslutning till samlad bebyggelse. Samtliga områden anses bidra till att behålla underlaget för service. Den lokala service som kan få stärkt underlag är F-6 skolan i Gubbo och busstrafiken till Smedjebacken och Ludvika. Eftersom byarna har goda kommunikationer till Ludvika och Smedjebacken kan utbyggnad av bostäder öka underlaget för handel där. Alla områden som anges här kan anslutas till det kommunala VA-nätet genom mark- eller sjöledning och det är även möjligt att ansluta ännu fler hushåll till kommunalt VA i Sida 9 av 42

framtiden.

Vad Vad ligger i kommunens sydöstra del med närhet till Fagersta tätort, som närmaste servicenod. På orten finns förutom natur och vatten, en mycket populär skola och en järnvägsstation som möjliggör pendling och resor med kollektivtrafik. Byn har ett antal LIS-områden som delvis är planlagda, vilket pekar mot nyproduktion av villor. Området mellan Söderbärke och Vad har gles bebyggelse och kan genom förtätning bidra till att förstärka service och handel i Söderbärke. Skolor Allmänt gäller att skyltad hastighet för trafik i direkt anknytning till skola ska vara 30 km/h att anslutningar till skolor är utformade med separering av gc-, bil- och busstrafik och att cykelparkering med väderskydd finns. Berga skola kompletteras med skyltad hastighet 30 på Bergslagsvägen och Ängsvägen. Vinsbo skola kompletteras med cykelparkering. Hagge skola kompletteras med skyltad hastighet 30. Kyrkskolan kompletteras med skyltad hastighet 30 på Bärkevägen vid gc-överfart. Vad skola kompletteras med cykelparkering, separering av buss-, bil- och gc-trafik

Rekreation och turism Sträckning av cykelleder genom vackra miljöer är av stor betydelse för turism och rekreation. Exempel på vackra miljöer är riksintresseområdet Malingsbo-Kloten med friluftsliv, sträckan Strömsholms kanal och sjöarna Norra- Södra Barken. Region bedriver ett arbete ”Turistcykelleder” tillsammans med kommuner om utmärkning av cykelleder enligt kvalitet och klassificering. I det arbetet ingår en mycket viktig cykelled ”längs Strömsholms kanal”, mellan Mälaren och Smedjebacken.

Stråk och skyltning Uppskyltning av cykelleder blir enligt kommunens cykelplan kombinerat med Region Dalarnas Turistcykelleder.

Potentiella cykelstråk i Smedjebackens kommun - Cykelstråk 1: Smedjebacken-Söderbärke - Cykelstråk 2: Smedjebacken-Morgårdshammar-Gubbo - Cykelstråk 3: Smedjebacken-Hagge-Ludvika - Cykelstråk 4: Harnäs-Hagge - Cykelstråk 5: Smedjebacken-Torrbo - Cykelstråk 6: Torrbo-Söderbärke - Cykelstråk 7: Söderbärke-Fagersta (kommungränsen) - Cykelstråk 8: Söderbärke-Vad - Cykelstråk 9: Gubbo-Silvhyttan-Ludvika - Cykelstråk 10: Vad-Fagersta - Cykelstråk 11: Haggen runt - Tätortsstråk 1: Söderbärke tätort Sida 10 av 42

- Tätortsstråk 2: Smedjebacken tätort

GC-bana, cykelfält och cykelöverfarter Trafikförordningen delar upp och klassificerar olika typer av vägar lämpliga för cykel. Det rör sig huvudsakligen om cykelbana, cykelfält eller gång- och cykelväg (gc-väg). I Smedjebacken finns det i princip bara GC-vägar där gående och cyklister samsas om en väg. Cykelfält skulle kunna vara ett alternativ längs delar av riksväg 66, likaså cykelbana.

Uppdelad gång- och cykelbana (märke D7) kontra cykelbana (påbudsmärke D4) Följande krav ställer trafikverket på de olika typerna av cykelvägar:

Körfält God standard Minimikrav Enkelriktad cykelbana 2,25 m 2,25 m Enkelriktat cykelfält 1,25 m 0,8 m Dubbelriktad cykelbana 2,5 m 2,25 m Dubbelriktat cykelfält 2,5 m 1 m Dubbelriktad GC-väg. Cent. 3 m 2,25 m Dubbelriktad GC-väg perif. 3,5 m 2,25 m GC-väg > 2000 per/dag 4 m 3,5 m

Läs mer i Trafikverkets rapport Krav för vägars och gators utformning (2015) samt GCM- handbok – utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus (2010).

Sida 11 av 42

Nulägesbeskrivning cykelstråk Cykelstråk 1: Smedjebacken-Söderbärke Väl sammanbundet cykelstråk längs såväl renodlade GC-vägar som lågtrafikerade blandtrafikerade vägar. Förslag på åtgärder: Bättre skyltning, mer belysning och bättre skötsel av GC-vägarna på grus. Övergången från Rastahyttans parkering till GC-vägen (söderut) behöver åtgärdas. Cykelstråk 2: Smedjebacken-Morgårdshammar-Gubbo Delen mellan Morgårdshammar och Gubbo är på sina håll inte lämplig för cykling. Önskvärt vore en separerad, upplyst GC-väg på de delar som saknar belysning och där hastighetsgränsen är 70 km/tim. Cykelstråk 3: Smedjebacken-Hagge-Ludvika Sträckan Smedjebacken-Hagge-Ludvika är idag bristfällig vad gäller cykeltrafik. Det finns ett förslag framtaget från 2011 (se i bilaga) om hur sträckan skulle kunna bindas ihop. Önskvärt vore en separat GC-väg längs med riksväg 66 och vidare längs Haggevägen till kommungränsen mot Ludvika. Hög prioritet på sträckan Hagge-kommungränsen. Cykelstråk 4: Harnäs-Hagge Naturskön, lågtrafikerad grusväg. Passerar ett antal villor och fritidshus. Belysning vore önskvärt. Vägen bedöms vara så pass lågtrafikerad att cykling är säkert. Cykelstråk 5: Smedjebacken-Torrbo Den långa sträckan längs Vibberbovägen/väg 670 är visserligen ganska lågtrafikerad, men den är samtidigt smal och har en hastighetsgräns på 70 km/tim. Önskvärt vore att bygga en separat, belyst GC-väg längs med den befintliga vägen. Det vore även önskvärt med en GC- väg som binder samman Kuludden med Rånäsberget. Cykelstråk 6: Torrbo-Söderbärke Stora delar av sträckan går längs väg 670 som på sina håll har en hastighetsgräns på 70 km/tim. Vägen är dessutom, på sina håll, lite för smal för att cykling ska kännas säkert. Önskvärt vore med en separerad GC-bana med belysning längs delar av väg 670. Cykelstråk 7: Söderbärke-Fagersta (kommungränsen) De delarna som sträcker sig längs med riksvägen bör åtgärdas. Vägrenen är bred och det vore lämpligt med en GC-bana alternativt ett separat cykelfält. Cykelstråk 8: Söderbärke-Vad Stora delar av sträckan är smal, kurvig och går längs väg 623. En separat, upplyst cykelväg längs denna sträcka vore önskvärd. Cykelstråk 9: Gubbo-Silvhyttan-Ludvika Den största delen av sträckan går längs Silvhyttevägen som på sina håll är krokig och smal och således inte optimal för cykling. Den är dessutom väldigt mörk nattetid. En separat, belyst cykelväg längs Silvhyttevägen vore önskvärt. Cykelstråk 10: Vad- Fagersta Sträckningen går längs Väg 673, kommungräns, Väg U739 och Väg 68. Trafiksituation blandtrafik. Målsättning är separerad gc- från övrig trafik. Sida 12 av 42

Cykelstråk 11: Haggen runt Cykling runt sjön Haggen i Ludvika och Smedjebackens kommun sker på Väg 621, Väg 620 och Väg 622. Trafiksituation både separerad och blandtrafik. Separerad trafik på Väg 621 kommungräns till Jägarnäs. Målsättning är separerad gc- från övrig trafik. Prio 1 är att förlänga den separerade sträckan längs Väg 621 från kommungräns – Hagge. Den sträckan finns upptagen på Trafikverkets bevakningslista.

Tätortsstråk 1: Söderbärke tätort Söderbärke tätort har ett par välskötta och säkra GC-vägar. Vad som saknas är en avskild GC- väg längs med Bärkevägen och vidare till järnvägsstationen. Tätortsstråk 2: Smedjebacken tätort Överlag ett bra cykelnät, upprustning av befintliga GC-vägar vore dock önskvärt.

Sida 13 av 42

Cykelstråkskarta

Sida 14 av 42

Trafik- och väganalys

Sida 15 av 42

Åtgärdsbeskrivning cykelstråk Följande del beskriver de tänkta cykelstråken i kommunen i såväl textform som kartform. På de sträckor där mätningar finns (NVDB) kommer årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) presenteras. Cykelstråk 1 Smedjebacken – Söderbärke Sträcka 1: Smedjegatan/Flatenbergsvägen – befintliga cykelvägen mot Rastahyttan Kommentar: Blandtrafik. Första delen, fram till Backby skola, är asfalterad. 50-väg med belysning längs hela vägen. Andra delen är en grusväg, 30/50 väg med belysning. Hela sträckan bedöms vara lågtrafikerad och således lämplig för cykling. Längd: 2.75 km Förslag på åtgärd: Ingen Sträcka 2: Befintlig cykelväg Flatenbergvägen – Rastahyttan Kommentar: GC-väg på grus. Relativt smal, naturskön väg. Belysning finns. Längd: 0.5 km Förslag på åtgärd: Röjning, justering grus. Sträcka 3: Rastahyttans parkering Kommentar: Vägen går längs Rastahyttans parkering och binder samman sträcka 2 och 4. Asfalterad, infarten till sträcka 4 är precis vid infarten från rv 66, dvs. farlig. Längd: 0.26 km Förslag på åtgärd: Ingen. Sträcka 4: Rastahyttan – Vanhäll Kommentar: GC-väg på grus. Smal och ganska ojämn på sina håll, hade behövt underhåll. Naturskön, ingen belysning. Längd: 1.1 km Förslag på åtgärd: Röjning, justering grus. Sträcka 5: Vanhäll/Vanbo gård/Stensbo/Perhindersbo – Larssveden Kommentar: Blandtrafik. Längs med gamla riksvägen, 70-väg men relativt lågtrafikerad. Sista delen kring södra och norra Larssveden är 50-väg under sommarmånaderna. Naturskön väg längs Norra Barken. Längd: 5.55 km Förslag på åtgärd: Ingen Sträcka 6: Befintlig cykelväg Larssveden – Mårtsbo Kommentar: GC-väg på grus. Bred väg, ingen belysning. Längd: 0.66 km Förslag på åtgärd: Ingen Sträcka 7: Mårtsbo – Söderbärke (Bergsmansgatan) Kommentar: Blandtrafik. Första delen grus, andra delen asfalt. Delvis belyst. 40- och 70-väg. Lågtrafikerad. Längd: 1.34 km Förslag på åtgärd: Ingen Slutkommentar: Väl sammanbundet cykelstråk längs såväl renodlade GC-vägar som lågtrafikerade blandtrafikerade vägar. Förslag på åtgärder: Bättre skyltning, mer belysning Sida 16 av 42 och bättre skötsel av GC-vägarna på grus. Övergången från Rastahyttans parkering till GC- vägen (söderut) behöver åtgärdas.

Sida 17 av 42

Cykelstråk 2 Smedjebacken– Morgårdshammar– Gubbo Sträcka 8: Smedjebacken – Morgårdshammar Kommentar: Avskild (upphöjning, trottoar) GC-bana längs med hela Nya Ågatan. Längd: 2.16 km Förslag på åtgärd: Ingen Sträcka 9: Nya Ågatan-Kolviken-Gubbo Kommentar: Blandtrafikerad väg, mestadels 70-väg men delar är 40-väg. ÅDT under 1000 (800) vilket gör vägen cyklingsbar, dock inte optimal. En separerad, upplyst cykelbana behövs. Längd: 5.4 km Förslag på åtgärd: Sträckan genom Kolviken utformas med avskild gc-bana. Slutkommentar: Delen mellan Morgårdshammar och Gubbo är på sina håll inte lämplig för cykling. Önskvärt vore en separerad, upplyst GC-väg på de delar som saknar belysning och där hastighetsgränsen är 70 km/tim.

Sida 18 av 42

Sida 19 av 42

Cykelstråk 3 Smedjebacken–Hagge-Ludvika (kommungränsen) I samarbete med Ramböll togs det 2011 fram ett förslag på nödvändiga åtgärder för att binda samman Smedjebackens tätort med Ludvika tätort med en cykelväg. Följande delsträckor, uppgifter och åtgärdsförslag är hämtade därifrån: Sträcka 10: Morgårdshammar (Nya Ågatan) – Källängsvägen 52 Kommentar: ÅDT 1626 (2008). Relativt vältrafikerad väg, 50 respektive 70 km/tim. Asfalt. Belysning finns utmed delar av sträckan men håller ej tillräcklig kvalitet för cyklister. Längd: 1.73 km Föreslagna åtgärder: En dubbelriktad cykelväg anläggs på södra sidan av vägen, denna separeras med kantsten. Cykelvägen förses med belysning Sträcka 11: Källängsvägen 52 – Österbo Kommentar: Kort sträcka. Grusväg, 50 km/tim. Ingen belysning Längd: 0.21 km Föreslagna åtgärder: Grusvägen beläggs med asfalt. Sträckan förses med belysning. Bärighetshöjande åtgärder behövs eventuellt. Sträcka 12: Österbovägen – korsningen rv 66 Kommentar: Blandtrafikerad grusväg, 50 respektive 70 km/tim. Belysning saknas. Naturskön väg. Längd: 0.77 km Föreslagna åtgärder: Grusväg beläggs med asfalt. Sträckan förses med belysning. Sträcka 13: Östra Lernbovägen – rv 66 Kommentar – Lågtrafikerad grusväg, 70 km/tim. Belysning saknas. Längd: 1 km Föreslagna åtgärder: Grusväg beläggs med asfalt. Sträckan förses med belysning. Sträcka 14: Kort sträcka längs med rv 66 Kommentar: Hårt trafikerad asfaltsväg, 90 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 6390. Längd: 0.15 km Föreslagna åtgärder: En dubbelriktad cykelväg anläggs på södra sidan av vägen, denna separeras av kantsten. Cykelvägen förses med belysning. Sträcka 15: Rv 66 – Hagge Kommentar: Blandtrafikerad, asfalterad väg. 50 respektive 70 km/tim. Bitvis belyst, uppfyller dock ej kraven för cyklister. ÅDT 1240 Kommentar: 3.9 km Föreslagna åtgärder: En dubbelriktad cykelväg anläggs på lämplig sida av vägen, denna separeras med kantsten. Cykelvägen förses med belysning. Sträcka 16: GC-väg mellan Hagge och Halvars Kommentar: GC-väg som binder samman Hagge med Halvars. Grusväg, belysning saknas. Låg kvalitet på beläggningen. Längd: 0.44 km Föreslagna åtgärder: Befintlig cykelväg beläggs med asfalt. Sträcka 17: Cykelvägen – Haggevägen Sida 20 av 42

Kommentar: Lågtrafikerad bostadsgata. Asfalterad, 50 km/tim. Belysning finns längs halva sträckan. Längd: 0.25 km Föreslagna åtgärder: Ny belysning på halva sträckan. Sträcka 18: Halvars – kommungränsen Ludvika Kommentar: Medeltrafikerad blandgata. Asfalterad, 70 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 1250. Längd: 3.25 km Föreslagna åtgärder: En dubbelriktad cykelväg anläggs på södra sidan av vägen, denna separeras med kantsten. Cykelvägen förses med belysning. Sida 21 av 42

Sida 22 av 42

Cykelstråk 4 Harnäs– Hagge Sträcka 19: Harnäs – Hagge Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg, 70 km/h. Ingen belysning. Dålig beläggning på sina håll. Längd: 4.6 km Slutkommentar: Naturskön, lågtrafikerad grusväg. Passerar ett antal villor och fritidshus. Belysning vore önskvärt.

Sida 23 av 42

Sida 24 av 42

Cykelstråk 5 Smedjebacken – Torrbo Sträcka 20: Frejgatan – Ålsängsvägen Kommentar: GC-väg på grus. Belysning finns. Binder samman Vikersvik med Smedjebacken. Längd: 1.1 km Åtgärd: Ingen Sträcka 21: Ålsängsvägen (Vikersvik) – Vikersviksvägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. Belysning saknas. Längd: 0.6 km Åtgärd: Ingen Sträcka 22: Vikersviksvägen – Kuludden Kommentar: GC-väg på grus. Belysning saknas. Binder samman Vikersvik med Kuludden. Längd: 0.3 km Åtgärd: Ingen Sträcka 23: Kuluddsvägen – Väg 635 Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. Belysning saknas. Längd: 0.7 km Åtgärd: Ingen Sträcka 24: Kort sträcka längs väg 635 Kommentar: Blandtrafik. Högtrafikerad sekundär länsväg, asfalt. 80 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 2300. Längd: 0.2 km Åtgärd: Ingen Sträcka 25: Väg 635 – Väg 670 (Vibberbovägen) Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. 70 km/tim. Sista delen av sträckan är en traktorväg som är relativt igenväxt. Belysning saknas. Längd: 0.8 km Åtgärd: Röjning och grusning. Sträcka 26: Väg 670 Kommentar: Blandtrafik. Tertiär länsväg, asfalt. Medeltrafikerad. 70 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 786. Längd: 2 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 27: Torrboviksvägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. 70/30 km/tim. Undermålig belysning Längd: 0.5 km Åtgärd: Ingen Planerad ny sträcka, sträcka 68: Istället för sträcka 23, 24 och 25 kopplas Kuludden och Rånäsberget ihop med en ny GC-väg, sträcka 28. Slutkommentar: Den långa sträckan längs Vibberbovägen/väg 670 är visserligen ganska lågtrafikerad, men den är samtidigt smal och har en hastighetsgräns på 70 km/tim. Önskvärt vore att bygga en separat, belyst GC-väg längs med den befintliga vägen.

Sida 25 av 42

Sida 26 av 42

Cykelstråk 6 Torrbo – Söderbärke Sträcka 28: Torrbo – Täktvägen (längs Vibberbovägen, 670) Kommentar: Blandtrafik. Tertiär landsväg, asfalt. 50 respektive 70 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 306-786 (bedömning på två olika delar av vägen). Längd: 5.45 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 29: Täktvägen fram till Kvarnsnäsvägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. 30 km/tim. Belysning saknas Längd: 1.3 km Åtgärd: Ingen Sträcka 30: Kvarnsnäsvägen – Vibberbovägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. 70 km/tim. Belysning saknas Längd: 0.14 km Åtgärd: Ingen Sträcka 31: Vibberbovägen/Väg 670 – Saxehammar Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad asfaltsväg. 50 km/tim. Belysning saknas. ÅDT 306. Längd: 0.2 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 32: Saxehammar – Väg 670 Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad grusväg. 70 km/tim. Belysning saknas Längd: 0.3 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 33: Väg 670 – Väg 671 Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad asfaltsväg. Mestadels 70 km/tim men 50 km/tim sista delen av sträckningen. Belysning saknas. ÅDT 306. Längd: 3.1 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 34 – Väg 671 – Väg 673 (Söderbärke) Kommentar: Blandtrafik. Medeltrafikerad asfaltsväg. Mestadels 70 km/tim men 40 km/tim när vägen närmar sig Söderbärke. Belysning saknas. ÅDT 560. Längd: 3.36 km Åtgärd: Separerad gc-väg Slutkommentar: Stora delar av sträckan går längs väg 670 som på sina håll har en hastighetsgräns på 70 km/tim. Vägen är dessutom, på sina håll, lite för smal för att cykling ska kännas säkert. Önskvärt vore med en separerad GC-bana med belysning längs delar av väg 670.

Sida 27 av 42

Sida 28 av 42

Cykelstråk 7 Söderbärke – Fagersta (kommungränsen) Sträcka 35: Bergsmansvägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad asfaltsväg. 40 km/tim. Knappt någon belysning. Längd: 0.53 km Åtgärd: Ingen Sträcka 36: Kopparvägen/Skeppargatan – Uddvägen Kommentar: GC-väg. Asfalterad, belyst (dubbelkolla). Längd: 1.2 km Åtgärd: Ingen Sträcka 37: Uddvägen – Kyrkbyheden Kommentar: Blandtrafik. Grus/skogsväg. Ingen belysning. Ingen bilväg Längd: 0.42 km Åtgärd: Ingen, ev röjning Sträcka 38: Kyrkbyheden Kommentar: Blandtrafik. Både grus och asfalt. 50- och 70 km/tim. Knappt någon belysning Längd: 1.67 km Åtgärd: Ingen Sträcka 39: Matsgården – Laggarbo Kommentar: Blandtrafik. Grus, 50- och 70 km/tim. Knappt någon belysning Längd: 1.45 km Åtgärd: Ingen Sträcka 40: Jvg-övergång till Huggnora Kommentar: Järnvägsövergång till Huggnora, endast för gående/cyklister. Leder upp längs en mindre grusväg som kopplas samman med Huggnoravägen. Längd: 0.1 km Åtgärd: Ingen Sträcka 41: Huggnora-Nedre Tunkarlsbo-Nedre Läsarbo Kommentar: Blandtrafik. Grusväg, 50 km/tim. Knappt någon belysning. Längd: 4.9 km Åtgärd: Ingen Sträcka 42: Tvikbovägen Kommentar: Blandtrafik. Grusväg, 50 km/tim. Knappt någon belysning. Längd: 1 km Åtgärd: Ingen Sträcka 43: Rv66 – Viksbergsvägen Kommentar: Blandtrafik. Vältrafikerad 90-väg, asfalt. ÅDT 2862. Ej lämplig för cykel Längd: 0.65 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 44: Viksbergsvägen Kommentar: Blandtrafik. Lågtrafikerad 50/70-väg. ÅDT 81-115. Grus. Knappt någon belysning. Väldigt backig väg. Sida 29 av 42

Längd: 1.23 km Åtgärd: Ingen Sträcka 45: Rv66-Björsbo Kommentar: Blandtrafik. Vältrafikerad 90-väg, asfalt. ÅDT 2862. Ej lämplig för cykel Längd: 1.46 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 46: Björsbo Kommentar: Blandtrafik. Smal grusväg som passerar ett fåtal villor. Ingen belysning. Längd: 0.74 km Åtgärd: Ingen Sträcka 47: Abraham Ols väg – läns/kommungränsen Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 70-väg. Knappt någon belysning. ÅDT 117. Längd: 0.55 km Åtgärd: Ingen Slutkommentar: De delarna som sträcker sig längs med riksvägen bör åtgärdas. Vägrenen är bred och det vore lämpligt med en GC-bana alternativt ett separat cykelfält. Sida 30 av 42

Sida 31 av 42

Cykelstråk 8 Söderbärke-Vad Sträcka 48: Söderbärke-Söräng Kommentar: Asfalterad 70-väg. Delvis belyst. ÅDT 1079. Längd: 1.92 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 49: Söräng-Sjöhagsvägen Kommentar: Grus och asfalt. 30-väg. Delvis belyst. Lågtrafikerad. Längd: 2.52 km Åtgärd: Ingen Sträcka 50: Sjöhagsvägen – Sörbovägen Kommentar: Asfalterad 70-väg. Inte belyst. ÅDT 1079. Längd: 1.04 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 51: Sörbovägen – Landsvägen Kommentar: Liten skogsväg över järnvägen. Passerar några hus, väldigt smal väg. Inte belyst och ojämnt underlag. Backig. Längd: 0.35 km Åtgärd: Grusas Sträcka 52: Landsvägen-Jernbergsvägen (Vad) Kommentar: Asfalterad 70-väg (blir 50-väg och 30-väg i Vad). Belyst på sina håll. ÅDT 1079. Längd: 0.96 km Åtgärd: Ingen Sträcka 53: Jernbergsvägen (Vad) – Byvägen (Vad) Kommentar: Asfalterad GC-väg. Delvis belyst. Längd: 0.77 km Åtgärd: Ingen Slutkommentar: Stora delar av sträckan är smal, kurvig och går längs väg 623. En separat, upplyst cykelväg längs denna sträcka vore önskvärd.

Sida 32 av 42

Sida 33 av 42

Cykelstråk 9 Gubbo-Silvhyttan-Ludvika Sträcka 54: Silvhyttevägen (väg 638) Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 70-väg. ÅDT 520. Längd: 6.42 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 55: Rv66-Harnäsvägen Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 90-väg. Hårt trafikerad. Ej lämplig för cykel. Längd: 0.23 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 56: Harnäsvägen Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 40-väg. ÅDT 263. Längd: 0.37 km Åtgärd: Ingen Slutkommentar: Den största delen av sträckan går längs Silvhyttevägen som på sina håll är krokig och smal och således inte optimal för cykling. Den är dessutom väldigt mörk nattetid. En separat, belyst cykelväg längs Silvhyttevägen vore önskvärt.

Sida 34 av 42

Sida 35 av 42

Cykelstråk 10 Vad- Fagersta Sträcka 67: Kontorsvägen Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad och grusad väg, 40-väg. Lågtrafik. Längd: 0,99 km Åtgärd: Ingen Sträcka 68: Väg 673- kommungräns Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad, 70-väg. ÅDT 1079. Längd: 4,03 km Åtgärd: Separerad gc-väg

Sida 36 av 42

Sida 37 av 42

Cykelstråk 11 Haggen runt Sträcka 69: Finnbacksvägen (väg 622) Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 50-70-väg. Längd: 6,47 km Åtgärd: Separerad gc-väg Sträcka 70: Snöåvägen (väg 620) Kommentar: Blandtrafik. Asfalterad 50-70-väg. Längd: 4,06 km Åtgärd: Separerad gc-väg

Sida 38 av 42

Sida 39 av 42

Tätortstråk 1: Söderbärke tätort Sträcka 57: Sörängsvägen – Klockarevägen (längs Bärkevägen) Kommentar: GC-väg. Asfalterad. Delvis belyst Längd: 0.75 km Sträcka 58: Klockarevägen – Skeppargatan Kommentar: GC-väg. Asfalterad. Delvis belyst. Längd: 0.37 km Sträcka 59: Bärkevägen – Bergsmansvägen Kommentar: Blandtrafik, asfalt. 40 km/tim. ÅDT 1864. Längd: 0.65 km

Övriga GC-vägar: Sträcka 60: Brusvägen Kommentar: GC-väg, belyst. Asfalterad. Längd: 0.16 km Sträcka 61: Bärkegränd Kommentar: GC-väg, belyst. Grus Längd: 25 meter Sträcka 70: Söderbärke station-Söderbärke skola Kommentar: Föreslagen cykelväg som binder samman järnvägsstationen med centrum och vidare mot skolan. Längd: 1.5 km

Sida 40 av 42

Sida 41 av 42

Tätortsstråk 2: Smedjebacken tätort Sträcka 62: Nya Ågatan-Torget (längs med Vasagatan) Kommentar: GC-väg, asfalterad. Belysning finns Längd: 0.3 km Sträcka 63: Torget Kommentar: Gångväg över torget. Asfalt, delvis belyst. Längd: 0.15 km Sträcka 64: Torget-Frejgatan Kommentar: GC-väg. Asfalterad. Delvis belyst. Längd: 1 km Sträcka 65: Grusväg längs Frejgatan till Torrbovägen. Kommentar: GC-väg. Grus. Ingen belysning. Längd: 0.05 km Sträcka 66: Torrbovägen–cykelvägen mot Vikersvik Kommentar: Blandtrafik. Delvis asfalterad. Delvis belyst. Längd: 0.35 km

Sida 42 av 42

Referenser Koucky & Partners AB och Enkätfabriken (Anna Zajc och Erik Granberg), på uppdrag av Ludvika kommun. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner – våren 2014. Koucky & Partners AB, på uppdrag av Ludvika kommun. Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken – september 2014. Trafikverket, Krav för vägars och gators utformning (2015). VTI rapport 726, Anna Niska. Cykelvägars standard – En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll (2011). VTI:s rapport Cykelvägars standard – En kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll från 2011.