Peripheral Localities and Innovation Policies
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Guide to the SKIVE AREA
TIPS FOR WALKING AND CYCLING TRIPS ADRENALINE KICKS AND MOMENTS NEW IN THE AREA? SAFE ENVIRONMENT OF PEACE Guide to the SKIVE AREA A HUB FOR GREEN ACTION PURE LIFE BECOME PART OF THE COMMUNITY SKIVE IN FIGURES EXPLORE THE AREA SKIVE MUNICIPALITY PAGE 03 Welcome to the PURE LIFE WELCOME TO THE SKIVE AREA The Skive Area is a special place to live. It lets you lead a greener life – both via its unique countryside and leading position in terms of climate-friendly solutions. Strong communities, good schools and an active business com- SKIVE munity are some of the elements that characterise the area. In the Skive Area you will find desirable residences and building sites which will form a basis for your everyday life here. The urban development project BigBlue Skive is priming Skive for a more climate-friendly future and uniting the city on both sides of the picturesque river. And finally, development projects AREA in the rural areas are creating a framework for new strong communities. No matter where you choose to live, you will always be close to nature with green woods, wide heathlands and THE LIMFJORD that is never more than 12 kilometres away, as the crow flies. The area is connected geographically by the surrounding fjord. And with a 199-kilometre stretch of coast (that is more than four metres for each resident) and six active harbours, the Skive Area provides ample opportunity for you to fulfil your dream of living by or close to the sea. �⟶ STRETCH OF COAST AREA 199 kilometres 684km2 With more than four metres of coast for each resident This results in a pop- and six active harbours, the area provides ample op- ulation density of 67 portunity for you to fulfil your dream of living by the sea. -
Käll- Och Litteraturförteckning
Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands -
Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning
Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag SMEDJEBACKENS kommun 2013-2017 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen ska harmoniera med kommunens översiktsplan och ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 – 2017. Planen omfattar ett måldokument, ett åtgärdsdokument samt ett underlagsdokument. Måldokumentet beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden. Åtgärdsdokumentet förankras i kommunstyrelsen och kan revideras löpande. Underlagsdokumentet bifogas handlingarna. Dokumentstrukturen framgår nedan. Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och mål Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också -
VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry -
Networks for Development in Restrim Case Studies
Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS -
Asyl-, Migrations- Och Integrationsfonden (AMIF)
1 Ansökan om stöd och projektplan Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) Fylls i av funktionen för fonderna Projektnummer: Inkom: Åtgärdsområde: Denna versions nummer: Gemensam indikator: Datum för godkännande: Uppgifter om projektet Fylls i av projektägaren Namn på projektet "En väg in" – En inkluderande mötesplats för arbete och företagande Projektägare Hedemora kommun Startdatum Denna version reviderad: 2016-06-15 2016-06-08 Slutdatum Ursprunglig version upprättad: 2019-10-15 2016-02-10 Projektet söker finansiering inom specifik mål: (Välj ett område) Asyl Integration och laglig migration Återvändande Har projektet ansökt om medfinansiering från annan EU-fond? Om ja, ange vilken fond och beslut för ansökan: Ja Nej Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren? Ja Nej Nej, vi är en myndighet. Fritext Kommer projektet att generera intäkter? Ja, beskriv vilken typ an intäkter som projektet kommer att generera: Nej Uppgifter om projektägarens organisation Organisationens namn Hedemora kommun Postadress Postnummer och ort Box 201 776 28 Besöksadress (gata och ort) Hemsida Hökargatan 6 Hedemora www.hedemora.se Organisationsform Organisationsnummer Lokala offentliga organ 212000-2254 Plusgiro-/bankgironummer Behörig firmatecknare Bankgiro 433-2409 Ulf Hansson Telefon/mobiltelefon E-postadress 0225-34170 [email protected] Kontaktperson för projektverksamhet Projektledare (för- och efternamn) Telefon/mobiltelefon Maria Lundgren 0225-34155 E-postadress [email protected] Kontaktperson för ekonomi Ansvarig för ekonomihantering (namn och befattning) Telefon/mobiltelefon Anna-Lotta Sjöstrand 0225-34004 E-postadress [email protected] Det här är ett projekt som finansieras av Europeiska unionen Asyl-, migrations och integrationsfonden 2 1. -
Integrated Care for People Who Want Alcohol Detoxification in the Middle of Denmark
Smidth, Margrethe 2016 Integrated Care for people who want Alcohol Detoxification in the middle of Denmark. International Journal of Integrated Care, 16(6):A382, pp. 1-8, DOI: http://doi.org/10.5334/ijic.2930 CONFERENCE ABSTRACT Integrated Care for people who want Alcohol Detoxification in the middle of Denmark th 16 International Conference on Integrated Care, Barcelona 23-25 May 2016 Margrethe Smidth1,2 1: Institute for Clinical Medicine, Aarhus University, Denmark; 2: Emergency Unit Viborg, The Central Denmark Regional Hospital, Denmark, Introduction: Close to 0.6 million (10.4%) Danes abuse alcohol and of these more than 140.000 people have developed alcohol dependency. Everyday people who want to be detoxified acutely attend the Emergency-Department. Initiatives in the municipalities for acute-care seem scarcely used; this study will investigate how the municipalities’ effort can be utilized in collaboration with other stakeholders in the care-system and how this influences the evaluation of the care. During the detoxification process the blood-alcohol-level is decreasing and it is necessary to observe the patient to ensure that he/she does not develop withdrawal-symptoms. Withdrawal-symptoms must be treated as they can develop to potential life-threatening delirium tremens and detoxification cramps. Left untreated any future withdrawal-symptoms will worsen and thereby increase the risk of future delirium tremens and cramps. Most important though is that the decision to stay sober is easier when one does not have withdrawal-symptoms and thus, the chance of success increases. In Denmark it is usual the GP who is responsible for the medical treatment of people with acute detoxification without any withdrawal-symptoms; when the detoxification is not life- threatening it is a municipal task. -
The Environmental and Rural Development Plan for Sweden
0LQLVWU\RI$JULFXOWXUH)RRGDQG )LVKHULHV 7KH(QYLURQPHQWDODQG5XUDO 'HYHORSPHQW3ODQIRU6ZHGHQ ¤ -XO\ ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 7,7/(2)7+(585$/'(9(/230(173/$1 0(0%(567$7($1'$'0,1,675$7,9(5(*,21 *(2*5$3+,&$/',0(16,2162)7+(3/$1 GEOGRAPHICAL AREA COVERED BY THE PLAN...............................................................................7 REGIONS CLASSIFIED AS OBJECTIVES 1 AND 2 UNDER SWEDEN’S REVISED PROPOSAL ...................7 3/$11,1*$77+(5(/(9$17*(2*5$3+,&$//(9(/ 48$17,),(''(6&5,37,212)7+(&855(176,78$7,21 DESCRIPTION OF THE CURRENT SITUATION...................................................................................10 (FRQRPLFDQGVRFLDOGHYHORSPHQWRIWKHFRXQWU\VLGH The Swedish countryside.................................................................................................................... 10 The agricultural sector........................................................................................................................ 18 The processing industry...................................................................................................................... 37 7KHHQYLURQPHQWDOVLWXDWLRQLQWKHFRXQWU\VLGH Agriculture ......................................................................................................................................... 41 Forestry............................................................................................................................................... 57 6XPPDU\RIVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHVWKHGHYHORSPHQWSRWHQWLDORIDQG WKUHDWVWRWKHFRXQWU\VLGH EFFECTS OF CURRENT -
Connecting Øresund Kattegat Skagerrak Cooperation Projects in Interreg IV A
ConneCting Øresund Kattegat SkagerraK Cooperation projeCts in interreg iV a 1 CONTeNT INTRODUCTION 3 PROgRamme aRea 4 PROgRamme PRIORITIes 5 NUmbeR Of PROjeCTs aPPROveD 6 PROjeCT aReas 6 fINaNCIal OveRvIew 7 maRITIme IssUes 8 HealTH CaRe IssUes 10 INfRasTRUCTURe, TRaNsPORT aND PlaNNINg 12 bUsINess DevelOPmeNT aND eNTRePReNeURsHIP 14 TOURIsm aND bRaNDINg 16 safeTy IssUes 18 skIlls aND labOUR maRkeT 20 PROjeCT lIsT 22 CONTaCT INfORmaTION 34 2 INTRODUCTION a short story about the programme With this brochure we want to give you some highlights We have furthermore gathered a list of all our 59 approved from the Interreg IV A Oresund–Kattegat–Skagerrak pro- full-scale projects to date. From this list you can see that gramme, a programme involving Sweden, Denmark and the projects cover a variety of topics, involve many actors Norway. The aim with this programme is to encourage and and plan to develop a range of solutions and models to ben- support cross-border co-operation in the southwestern efit the Oresund–Kattegat–Skagerrak area. part of Scandinavia. The programme area shares many of The brochure is developed by the joint technical secre- the same problems and challenges. By working together tariat. The brochure covers a period from March 2008 to and exchanging knowledge and experiences a sustainable June 2010. and balanced future will be secured for the whole region. It is our hope that the brochure shows the diversity in Funding from the European Regional Development Fund the project portfolio as well as the possibilities of cross- is one of the important means to enhance this development border cooperation within the framework of an EU-pro- and to encourage partners to work across the border. -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Fladdermusfaunan I Dalarna Sammanställning Av Inventeringar Åren 2008-2010 Fladdermusfaunan I Dalarna
Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Fladdermusfaunan i Dalarna Sammanställning av inventeringar åren 2008-2010 Vattenfladdermus (Mytois daubentonii). Foto: MaryAnn Fargo Författare: MaryAnn Fargo Kontaktperson: Urban Gunnarsson 2 Förord Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp som ofta associeras till allt från sagor och svart magi till hårdrock och vampyrer. Trots att en fjärdedel av Sveriges däggdjursarter är fladdermöss har informationen länge varit knapphändig, men kunskaperna om fladdermöss har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Detta beror till stor del på så kallade ultraljudsdetektorer, vilka omvandlar fladdermössens högfrekventa läten till för oss hörbara ljud. Fladdermöss är goda indikatorer på hur den biologiska mångfalden utvecklas i t.ex. jordbruks-, skogsbruk- och speciellt i kulturlandskapet eftersom sällsynta och hotade arter ofta finns i gamla hävdade marker och byar. Fladdermössen kan kopplas till miljömålsarbetet via flera miljömål t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar samt God bebyggd miljö. Syftet med inventeringarna i länet har varit att kartlägga vilka arter som finns, var de finns, samt att få kunskap om de värdefullaste områdena. Totalt har nio arter konstaterats i länet: nordisk fladdermus, mustaschfladdermus, brandts fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och fransfladdermus. Fransfladdermusen är rödlistad som sårbar och Dalarnas län har ett särskilt ansvar att bevara arten. Inventeringarna, som ägt rum somrarna 2008, 2009 och 2010, har finansierats med medel från åtgärdsprogrammet för hotade arter. Inventeringarna har utförts av Sofia Gylje Blank och Henrick Blank från Noctula samt Alexander Eriksson och Emilie Nilsson från Ecocom. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012 Stig-Åke Svenson Enhetschef, Naturvårdsenheten.