NR 2 2019

Veteranföreningens årsmöte och EU-valet Björn Grip

Lärarförbundet är nödvändigt, men att folkhögskollärarförbun- det kommer att ha möjlighet att som avdelning inom förbundet slå vakt om sin identitet. Det är bara att hoppas att hon har rätt. Slutligen avhölls själva års- mötet. Hur mår vår förening? Det är inte dåligt att vi funnits i tjugo år. Med små resurser och mycket ideellt arbete har vi Herrgården, Liljeholmens folkhögskola en verksamhet som till stor del På Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa kretsar kring vår tidning, en tidning som eller en fri opinionsbildning är självklara samlades 18 veteraner, 22-23 maj, för att verkar uppskattad. Det genomförs också i det Europa som blir starkare efter detta godkänna verksamhetsberättelse, välja en del seminarier och regionala träffar, EU-val. styrelse och staka ut riktlinjerna för de främst i Västra Götalandsregionen. Dä- I Sverige har framför allt den äldre kommande två åren. Men inte enbart det- remot har det varit svårt att vidmakthålla generationen gått tydligt till höger. De ta. Programmet bestod av betydligt mer de studieresor som under föreningens stora vinnarna i Sverige är Sverigedemo- än så. Först fick vi en presentation av första tio år var en viktig del av verk- kraterna, Moderaterna och Kristdemo- skolan, som rektor Daniel Bjurhamn stod samheten. kraterna. för. Därefter ett föredrag av professorn Ungefär 140 folkhögskoleveteraner Ett hopp är dock att den unga ge- Martin Kylhammar (ja det är Olles son) är medlemmar idag. Under mina fyra nerationen i Europa i betydligt större som berättade om sin uppmärksammade år som ordförande har vi hittills lyckats utsträckning än sina föräldrar röstade för bok Ett hemligt liv. Det är en närmast hålla uppe antalet. Det kan dock konsta- partier som vill rädda klimat och miljö, skönlitterär och folkbildande avhand- teras att det har varit svårt med rekry- som försvarar mänskliga rättigheter och ling som beskriver förhållandet mellan teringen av yngre veteraner. Därför är som fortsatt vill verka för jämställdhet Verner von Heidenstam och Kate Bang vi glada för den kontakt med Förbundet och mot kvinnoförtryck. och den modernitetens tidevarv i vilken Folkhögskollärarna som utvecklats under Låt oss ta tag i frågan på vilket sätt vår dessa kulturpersonligheter levde. de två senaste åren. Den vägen kan vara Veteranförening och dess medlemmar På kvällen den första dagen firades en realistisk möjlighet att få med nya och kan bidra i den kampen. Vi har massor också föreningens tjugoåriga verksamhet förhållandevis unga veteraner, hoppas vi av erfarenhet som bör komma till nytta. med medverkan av grundarna Marianne i den nya styrelsen. Marcusdotter och Margret Kihlén. Ett Årsmötet avhölls relativt avskärmat underhållande retroperspektiv på för- från en alltmer intensiv och laddad eningens verksamhet gavs oss som inte valrörelse inför EU-valet. Ett par dagar varit med hela den tiden. efter årsmötet föll väljarnas dom. Man På torsdagen, den andra dagen, fick vi kan konstatera att de klassiska ideal som lyssna på Ingela Zetterberg, ordförande födde folkhögskolan och folkbildningen i Förbundet folkhögskollärarna, som i kampen för demokrati fortfarande be- fick beskriva och förklara vägen från hövs för att motverka de nationalistiska, SFHL till det nuvarande förbundet och främlingsfientliga och reaktionära krafter vad som kan bli fortsättningen. Hen- som växt sig allt starkare i såväl Sverige Margret Kihlén, Marianne Marcusdotter nes bedömning var att inlemmandet i som Europa. Varken demokrati, rättsstat

Tryckning av denna tidning har möjliggjorts tack vare ... - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Stockholm i mitt hjärta Torkel Rosell Det har vissa fördelar att bo i Stockholm, även om landet är MEDLEMSBLAD överlägset. En fördel är Natur- FÖR FOLKHÖGSKOLANS historiska riksmuseet. VETERANFÖRENING Nu behöver kanske inte det museet någon draghjälp av www.vetfolk.dinstudio.se trängseln där att döma. historia bakom. Om egenintresset Men skoldagar är relativt korta är tillräckligt finns så en egen ut- Nummer 2 och på eftermiddagarna, efter det ställning om människokroppen där ÅRGÅNG 19 att de kunskapstörstiga eleverna man kan testa sin styrka, snabbhet, juni 2019 åkt därifrån, kan man avnjuta hörsel m.m. Om man vågar! museet i studiero, den studiero som Som lantis är utställningen om Medlem i föreningen blir du genom att man som pensionär kan avnjuta Sveriges natur särskilt intressant. betala in medlemsavgiften 250 kr per år helt gratis. Där kan man lära känna livet på till Folkhögskolans Veteranförening Varför dras jag dit? Naturveten- landet, småfåglarna (läten, föda, plusgirokonto 400 28 34-2 skapen har för mig varit ett försök flyttvägar), lära sig svampar, vad Glöm inte att ange namn och adress! att få någon slags ordning i mitt vildsvinen äter eller kliva in i en vilsna huvud, eller var medve- myrstack. Allt som barn frågar om Innehåll tandet nu sitter. Alla pedagogiska får ett svar, utan att reklam och hjälpmedel har varit välkomna i sponsrat skit skymmer sikten!! Veteranföreningens årsmöte och EU-valet 1 ordnandet av tillvaron. Viktigast Så här långt finns redan mate- Stockholm i mitt hjärta 2 har nog egen undervisning varit, rial för fyra besök. Sen vill min Att döpa en prins 3 men en naturvetarinstitution med dotterdotter kolla ädelstenar och Osannolika möten 4 modeller, planscher, kartor, böcker, förhoppningsvis fastna i mineral- datorer och allt vad därtill hör har riket för några timmar. Efter det Moderskolor och kamratförbund 4 starkt bidragit till att skapa ordning har man glömt det första man såg Vår gemensamma folkhögskolehistoria, del 3 5 av kaos. och kan börja om precis som man Edvard Munch och Harriet Backer Nu står här NRM och väntar, kunde varje år som lärare. Har man - två omaka norska konstnärer 6 en naturvetarinstitution utöver det tur är utställningen då reviderad Intervju med Per-Ola Jansson 8 vanliga. efter senaste rön. Men lite sena/för- Alltid i rörelse 9 Där kan man ena gången följa siktiga har jag en känsla av att de (ett förslag till) en beskrivning är, och det måste de kanske vara. Rapporter 10 av livets utveckling på jorden. Å andra sidan finns seminarier och Livets gång och dagens dikt 11 Utställningen är permanent och på- liknande för uppdateringar. Från sidlinjen 12 kostad med fantastiska livsmiljöer PS. Att som västerländsk pensio- från olika epoker och naturligtvis när göra litet ekologiskt avtryck är dinosaurier i fullskala. Naturligtvis att göra lite, t ex museibesök. Redaktionskommitté kan man scanna mobilen vid varje Jag provkörde förresten en ren Urban Lundin monter och få ytterligare informa- elbil i veckan. Sådant är också [email protected] tion. Det känns alltid bra att infor- lättare i stan än på landet. Förhopp- Per-Ola Jansson mationen kan fördjupas. Däremot ningsvis har jag förstånd att sluta saknar jag det enkla pedagogiska köra bil när priset på en sådan bil [email protected] hjälpmedlet som beskrevs så väl blivit överkomligt. Förra gången Tore Mellberg (layout) i DN. Där hade all tid (tidsaxeln) jag körde ett elfordon var med en [email protected] från Big bang tills i dag represente- elevgrupp i Uppsala på 70-talet, då Föreningens postadress (ordförande) rats av ett 27 m långt rep. Då skulle som nu en härlig upplevelse. Men varje cm motsvara 5 miljoner år elbilar är knappast någon lösning Folkhögskoleveteranen och människans tid någon mm. på klimatkrisen. Då tror jag mer c/o Björn Grip epost Sådant ger perspektiv! på att vi ansluter oss till Greta Sturegatan 9B [email protected] Nästa gång man besöker museet Thunberg och startar ”pensionä- 614 32 Söderköping tel 070-540 95 79 kollar man utvecklingen fram till rer mot klimathotet”. Vi strejkar nutidsmänniskan. Det är fantastiska varje måndag, så får de se vad som Kassör epost Kent Jonelind modeller i montrarna med en fas- händer (på måndagar är ändå NRM Marielundsvägen 7 [email protected] cinerande vetenskaplig tillkomst- stängt!) DS. 824 31 Hudiksvall tel 070-550 37 59

- 2 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Att döpa en prins Per-Ola Jansson (Innehavare av en på dass uppsatt fotografisk kopia av den berömda målningen från förra sekelskiftet, föreställande konung Oscar II mitt i kretsen av sin familj) ett Sverige som på något sätt är tidlöst; den uttrycker det som förenar de gångna generationerna med dagens. Monarkin förstådd på det sättet är något positivt. Monarkin vänder inte kappan efter vinden; den strävar inte efter att se på gångna tider med förakt, utan binder samman historien till ett nationellt arv, som fortfarande bär, ett arv som förenar alla dagens svenskar i en ryggrad som inte ger vika för olika slag av dagsländor. Men nu när monarkin av många, trots allt, uppfattas om otidsenlig ser man en tydlig tendens från hovets sida att ”moder- nisera” och förvandla den till något som även dagens generationer kan identifiera sig med. Denna anpasslighet är precis lika politisk som gångna tiders majestätiska upphöjdhet. När vi jämför Oscar II:s och Karl Gustaf XVI:s exlibris framgår detta Tom Alandh har i två TV-sända program mjölk och bostad. Döttrarna växte upp och tydligt. Den krönte och smorde monar- från 1998 skildrat vårt kungahus, och blev glödande socialdemokrater och över- kens ambition att spegla gåtfulla djup i inställningen till detta ur olika perspek- klasshatare av högsta rang. Deras moder nationens historia står i skarp kontrast till tiv. Göran Persson intervjuas en aning flydde in i frireligiös förlösning och levde dagens anpasslige och flexible monark, motvilligt om sin syn på monarkin och som i en dimma resten av sitt liv. som alltså bejakar dagens girigt nyliberala kungahuset. Alandh ställer frågan utifrån 1950 återfinns min mor med sina två Sverige med dess marknadsanpassningar, det socialdemokratiska partiprogrammets barn vid Gustav V:s bår i Riddarholmskyr- individualism och överkonsumtionsambi- syn på monarkin. Svaret blir, det vi många kan. Jag har skarpa minnen från defile- tioner. gånger tidigare hört ur Erlanders, Palmes ringen. Kistan, de uniformerade soldaterna, Vore det inte bättre om monarkin spe- och Karlssons munnar: Det finns viktigare den gravallvarliga stämningen. I de båda lade sin klassiska roll som upphöjd över saker att kämpa för, som pensioner, vård strävsamma folkhemsmödrarnas liv är tidens politiska tumult? och allsköns omsorg. ”Folket” vill ha kvar Kungahuset och dess medlemmar ständigt Vilhelm Mobergs, Herbert Tingstens och sitt kungahus, vilket man tycks säker på. närvarande. Den stora idolen är prinsessan Ingmar Hedenius upplysta kamp för infö- En kampanj för republik driven av SAP Sibylla, änkan och modern till en hyllad rande av republik och ett bortsopande av skulle utan tvivel leda till ett stort politiskt barnaskara. Utöver läsning av socialde- den atavism som kungahuset representerar, nederlag, anser man. mokratisk dags- och veckopress och stort föll aldrig det svenska Folket på läppen. Den 1/12 2017 var det dop av en prins, engagemang i makarna Myrdals reform- Den oerhörda klyftan som råder i vårt land Carl Philips och Sofias son Gabriel. Public program talas det ständigt om den kung- mellan den upplysta eliten och folket består Service, TV 4 och andra media ägnar stor liga familjen. På så sätt har jag en nästan alltjämt. Eller gör den inte det? Vad är det uppmärksamhet åt detta. Jag har en känsla fullständig kunskap om den bernadottska för behov som kungamakten tillfredsstäl- av att intresset för det Kungliga handlar släkthistorien utan att ha läst en rad om ler idag? Varför har inte den republikanska mer om Kungahuset och dess tilldragelser, den. Vilken fantasivärld öppnar sig inte när föreningen fler medlemmar? än om den konstitutionella frågan. man talar om ”Den blå prinsen”? Vilken Ett sekel av folkbildning, jämlikhets- Lena Andersson kommenterar i TV 4 vördnad känner man inte när man tänker på strävanden och allmän demokratisering frågan varför uppmärksamheten kring Prins Eugen? har snarare stärkt monarkin i Sverige. Den dopet är så stort med påståendet att den Hur är denna samtidiga tillhörighet månghövdade beundrarskaran har för- ”ingår i en berättelse av sagokaraktär”. möjlig? I den vänstra handen håller man modligen ökat sin numerär. Denna skara Den berättelse som en bred majoritet av Per-Albin och Möller, i den högra Gustav utgjorde för Ingemar Hedenius endast en dagens svenska medborgare får till buds, V och hans entourage. Nästintill obegrip- urbota och fördummad skock, jämförbar ”berättelsen om Folkhemmet”, utgör en ligt, eller hur? med ”slaktfärdig boskap”. alltför mager kost. Det är någonting som Kanske är det som Lena Andersson fattas: Sagan, förtrollningen, glansen och uttalat, att fantasierna kring de kungliga idolporträtten. möjliggör en flyktväg undan personliga Min mor och moster undkom fattigdö- vedermödor och fasor och ger fri entré till den på 1910-talet med en hårsmån. Tidigt en sago- och fantasivärld som undanskym- faderlösa utlämnades de till den omsorg mer den grå Folkhemstristessen? Det Stora Gruvbolaget levererade till Rojalisternas klassiska motivering för änkan-städerskan i form av subventionerad monarkins bevarande är att den står för

- 3 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Osannolika möten Urban Lundin

Veteranens läsare kanske tycker att sjön och åkte norrut till Bukoba. men inte krossat skallen. Den som är road övertecknad redaktör har snöat in på den Vid en av resorna mellan hemmet och av sådant kan försöka räkna ut sannolik- här rubriken. Det kan vara sant! Men jag Bukoba inträffade något helt overkligt. heten för denna händelse. kan inte upphöra att fascineras av alla Ni ser scenen framför er: Åkesson strävar Det här är en av mina favorithistorier märkliga och oförutsedda vändningar livet på söderut i sin pickup på halv- eller på temat Osannolika händelser. Åkesson kan ta. heldåliga vägar. Vänstertrafik, högerstyrd och jag brukar träffas varje eller varannan Jag har tidigare berättat om flera möten bil, praktiskt taget ingen trafik. På håll ser sommar när han är på hembesök i Sverige. mellan människor, men den här gången han en liten lastbil närma sig. Precis innan Vid vår senaste sammankomst berättade tänkte jag ta upp ett möte mellan en män- mötet skall ske, lossnar ett föremål från jag för honom att jag brukar återberätta niska och – ett föremål. bilens last. Det är lite krökt åt olika håll, den här historien för folk lite då och då. Under åren 1991 – 1996 arbetade jag så Åkesson tror att det är ett rep. ”Repet” - Urban, sa Åkesson. Det finns en sak med Tandemprojektet i Tanzania. En av visar sig vara ett 50 mm järnrör, som som är ännu märkligare med den här his- mina kollegor, P-O Åkesson, har arbetat flyger som en pil mot Åkessons bil, kros- torien. Sådär tio minuter innan jag mötte och bott i Östafrika sedan tidigt 70-tal. sar vindrutan och träffar Åkessons huvud, lastbilen, tog jag på mig solglasögonen. När Tandemprojektet upphörde flyttade innan röret med ett brak rammar plåten Det fanns inget som särskilt motiverade han med sin familj till Nairobi. Han fick bakom förarhytten, och lägger sig tillrätta detta just då. Men hade jag inte tagit på jobb i Bukoba, vid Victoriasjöns västra i baksätet. Åkesson tar sig åt huvudet, glasögonen hade jag nog varit blind vid strand. Efter besöken i hemmet hade han och handen fylls genast med blod. ”Nu det här laget, eftersom jag dränktes i glas- en skaplig sträcka att färdas, ner mot dog jag!” tänker Åkesson. Men han lever! splitter när vindrutan krossades. Musoma, därefter längs Victoriasjöns När han lyckas få stopp på bilen kan han östra strand till Mwanza, där han rundade konstatera att röret rivit upp huvudsvålen,

Moderskolor och kamratförbund Gösta Vestlund

I ett tidigare nummer av Veterantid- underlättades av att de kunde dispo- ningen har jag berättat om vad en nera och övernatta i ”Pojkarnas” eller vinterkurs på Sigtuna folkhögskola ”Flickornas”, stugor som skolan ställt i betydde för mig och säkert också för de ordning. Till vintermötet kom ett stort flesta av mina kurskamrater. Lärarnas antal före detta elever för att ta del av inställning skapade en stimulerande välkomstord av rektor, föreläsningar loppmarknader. tillit mellan lärare och elever liksom av lärare och en avslutande högtidlig Liknande engagemang från ”gamla” mellan oss elever. Vi fick en positiv in- bankett. elever har tydligen spelat och spelar ställning till studier och en ökad tilltro Sedan kunde jag i många år delta i kanske fortfarande en stor roll i folk- till vår egen framtid. Det var betydande den elevsammanslutning i Stockholm högskolor runt om i landet. Det skulle och livsavgörande insatser för många med namnet ”Sigtunaringen” och en vara intressant att få veta mer om dessa av oss. mindre i Uppsala med samma namn. ”extra” aktiviteter. Hur började och Samtidigt förstod vi så småningom Dessa ringar anordnade föreläsningar, utvecklades de? Hur formades och på- att skolan också hade en annan effekt. uppläsningar, diskussioner och sång- verkades moderskolan av sina elevsam- Då och då, särskilt till veckoslut, kom stunder, vilka besöktes av ett stort antal manslutningar? någon eller några före detta elever på före detta elever men ibland också av Många veteraner kan säkert berätta besök. Det var lätt att se deras leen- andra intresserade. Det bildades också om gångna tider och nu aktiva ge bilder den när de mötte sina lärare och de små ”ringar” till exempel i Västergöt- av dessa intressanta kontaktformer, kursdeltagare, som de redan kände. En land, små folkbildningsrörelser med som i många fall kallats elevförbund del deltog i lektionerna och de livliga egen ledning och organisation, men eller kamratförbund och som hade en samtalen medan andra fördjupade sig med nära anknytning till moderskolan. annan roll än Sveriges folkhögskole- i det stora biblioteket. Hit kom ungdo- Senare skulle jag få information om elevers förbund (SFEF). Kanske kunde mar från Stockholms arbetarkvarter, liknande verksamheter på Brunnsvik, Veterantidningen och Folkhögskolan ge från bondgårdar och en och annan från Marieborg och Västerhaninge. Själv plats åt sådana berättelser och det vore intellektuella kretsar i huvudstaden deltog jag som rektor aktivt bland roligt om någon forskare kunde ta sig och Uppsala. Alla, så vitt jag förstår, annat i ”Tollareskolans vänner”, som an uppgiften att studera detta spontana för att på nytt få uppleva den syn och restaurerande ett gammalt hus samt inslag i folkhögskolans historia. stämning som de längtade till. Detta ordnade Valborgsmässofirande och

- 4 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Vår gemensamma folkhögskolehistoria, del 3 Signild Håkansson tiet, Hästsporten och Katolska kyrkan. besök för att avgöra vilka ansökningar som Eftersom nya folkhögskolor finansie- uppfyllde ställda villkor. Den dåvarande rades med nya anslag blev det inte någon folkhögskoledelegationen med representanter bidragsminskning för de befintliga skolorna. från RIO och Landstingsförbundet föreslog Möjligen ökade konkurrensen om deltagarna. att fyra folkhögskolor skulle få klartecken. Men deltagarna har hela tiden blivit fler. Folkbildningsrådets styrelse fattade emel- Medan skolornas antal har ökat med 50 % lertid ett mer långtgående beslut. Samtliga sedan 1968 har antalet deltagare i långa kurser nio ansökningar som uppfyllde kriterierna fördubblats under 50-årsperioden. Skolorna beviljades statsbidrag. Bland de nya sko- har alltså blivit större i genomsnitt, fast de lorna fanns två som vände sig till personer blivit fler. Det har funnits en stark vilja och med funktionsnedsättning och flera som var förmåga att genom ett förändrat kursutbud verksamma i storstädernas förorter. Bland nya möta ett eventuellt sviktande söktryck. Man rörelser fanns Syrisk-ortodoxa kyrkan som har också flyttat kurser och ibland hela skolan drev Botkyrka folkhögskola tillsammans med till annan ort, där deltagarna finns. församlingar inom Svenska Missionsförbun- Men det är naturligt att det uppstår en oro det. när Folkbildningsrådet ska ta beslut om nya Under åren 1997–2001 var folkhögsko- När jag jobbade på Folkbildningsrådet fick skolor, som ska vara med och dela på ett lorna en del av det femåriga Kunskapslyftet, vi ibland kritik för att vi startade så många gemensamt statsbidrag. Utan nya pengar, inga vilket garanterade de 10000 extra platserna nya folkhögskolor. Nu var det förstås inte nya skolor har varit en bestämd uppfattning för en längre period. Det var ändå svårt att FBR som startade folkhögskolor, oftast var hos RIO. tillgodose de nystartade skolornas behov det folkhögskolorna själva, deras huvudmän När Folkbildningsrådet bildades fanns en av tillväxt i många år framöver. Från 2002 eller deras samarbetspartners, som startade kö med sökande och sex rörelseskolor fick trappades Kunskapslyftet av fram till 2006 då nya skolor. Det var dessutom en missuppfatt- då sin självständighet. Vid nästa ansök- 7 000 platser permanent tillfördes folkbild- ning att folkhögskolorna blev fler i snabbare ningstillfälle (inför 1994) fanns ett fortsatt ningsanslaget. Nya uppdragsmedel har senare takt än tidigare. I stället har de ökat i precis stort intresse att starta folkhögskola och nio omvandlats till ordinarie platser, vilket under- samma omfattning som tidigare. Mellan 1968 organisationer sökte. Intresset hade stärkts av lättat tillkomsten av ytterligare skolor. och 2018 tillkom 55 nya skolor, medan 5 de extra platser som tillförts folkhögskolorna Ett av villkoren för att komma ifråga för upphörde. från vårterminen 1993. Läsåret 1993/94 fick eget statsbidrag har varit att kunna uppvisa Fram till 1991, då Folkbildningsrådet folkhögskolan 10 000 nya platser, motsva- genomförd folkhögskoleverksamhet under en bildades, var det Skolöverstyrelsen som rande över 400 miljoner kronor i komplet- treårsperiod. För en del organisationer utan prövade om en ansökan att starta ny folkhög- teringsbudgeten (det så kallade K-anslaget). koppling till en befintlig folkhögskola har skola uppfyllde villkoren. Regeringen angav Ett så stort tillskott får effekter i en skolform detta inneburit en för hög tröskel. Folkbild- i sin budgetproposition vilka av de godkända som dessförinnan omfattat ungefär 20 000 ningsrådet införde därför en möjlighet att folkhögskolorna som skulle få statsbidrag och långkursdeltagare. Nu blev de 50 procent fler söka om statsbidrag för försöksverksamhet, anslog medel till detta. Om man inte kunde med kort varsel. Det innebar att många folk- när inriktningen sågs som särskilt angelägen. tillföra mer till anslaget, fick de sökande högskolor startade verksamhet på annan plats Den sökande organisationen skulle då finna skolorna stå i kö till kommande år. och tillsammans med nya samarbetspartners. en folkhögskola som kunde vara ansvarig Under perioden 1968 till 1990 fick 25 nya K-anslaget beviljades emellertid bara ett år i statsbidragsmottagare under försöksperioden. folkhögskolor statsbidrag. Det rörde sig i stor taget och kunde inte användas för att ensamt Från 2007 beviljades bidrag till försöks- utsträckning om väletablerade filialer, som nu finansiera nya skolor. verksamhet för en romsk folkhögskola (Ag- fick möjlighet att bli självständiga skolor. Det Folkbildningsrådet beslutade år 1994 om nesberg) samt en folkhögskola med muslimsk blev särskilt angeläget efter 1977, då det nya statsbidrag till fyra nya folkhögskolor. Inrikt- profil (Kista), som sedan erhöll statsbidrag statsbidragssystemet missgynnade de största ning mot prioriterade målgrupper blev synlig som självständiga folkhögskolor 2010. Kista skolorna. En delning kunde därmed ge bättre som ett viktigt kriterium. Rinkeby folkhög- genomförde sin försöksperiod med Sjöviks ekonomiska förutsättningar, samtidigt som skola satsade på invandrare och Furuboda på folkhögskola (Baptistsamfundet) som ansva- de nya skolorna fick en större autonomi och personer med funktionsnedsättning. De andra rig. Från 2016 ansvarade Kista folkhögskola ökad möjlighet till profilering än de haft som två representerade dels den antroposofiska i sin tur för en försöksverksamhet med judisk filialer. rörelsen (Vårdinge by) som inte tidigare folkhögskola i Stockholm tillsammans med Genom att filialerna blev egna folkhög- haft en folkhögskola, dels en Östersjöprofil stiftelsen Paideia. Den skolan har år 2019 bli- skolor kom en del huvudmän att inneha fler i samverkan med de nyligen självständiga vit vår 156:e folkhögskola, belägen i centrala skolor än tidigare, till exempel landsting som baltiska länderna (Litorina), vilket utgjorde en Stockholm. Södermanland, Örebro och Värmland samt ny verksamhetsprofil. Vad som utmärker de nya folkhögskolorna rörelser som Pingströrelsen och Evangeliska Vid nästa ansökningsomgång, inför 1997, jämfört med de gamla får jag återkomma Fosterlandsstiftelsen. Men det kom också in kulminerade antalet ansökningar och uppgick till i nästa avsnitt. Helt klart är att de i stor nya organisationer under perioden. Exempel till närmare 20 stycken. Det blev ett omfat- utsträckning stått för folkhögskolans starka på detta är PRO, Kvinnorörelsen, Vänsterpar- tande beredningsarbete med många lokala genombrott i de större städerna.

- 5 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Konsthörnan Edvard Munch och Harriet Backer - två omaka norska konstnärer Hans Lundén Om man gör en lista över världens närliga bana på Tegneskolen och dras För ganska många år sen hade jag ett hundra mest kända konstnärer och snart in i Kristianias bohemkretsar där uppdrag för Föreningen Norden i Stock- konstverk skulle flera vara från Frank- författaren Hans Jaeger är den ledande holm att presentera nordisk konst för rike, några från Spanien, några från gestalten. Fri kärlek tillämpas och krav elever i årskurs 4-5 från några förorter. Nederländerna och det vi i dag kallar på konstnärens orubbliga sanning ställs. Deras lärare varnade mig för att de inte Italien. Endast en konstnär och ett konst- Något senare på 90-talet umgås Edvard kunde sitta stilla och förmodligen inte verk skulle vara från Norden. Edvard Munch med Strindberg och den norska skulle vara ett dugg intresserade. Det var Munch med Skrik (Skriet på svenska). med viss spänning jag tog emot dem. Ett ikoniskt verk som du kan hitta på T- De satt som tända ljus och inför bilden shirts, kaffekoppar och slickepottar. Melancholie som jag lämpligt nog inte Edvard Munch föddes på Engel- gav eller förklarade namnet på var det haugs gård i Hedmark 1863. Hans far en skog av händer som viftade. Alla var militärläkare och hans moder, som ville ge sin tolkning. var hälften så gammal som sin man vid Det är en kille som blivit dumpad av giftermålet, födde fem barn. På ett kort sin tjej och är ledsen för att hans tjej har från 1868 kan man se Laura Cathrine träffat en annan och nu är de på väg i sin med sina barn. Samma år dör hon i tu- Melancholie bröllopsresa med båten! berkulos. Nio år senare dör äldsta barnet kvinnan Dagny Juel och hennes man Kom inte och säg att barn inte förstår Sophie, något som blir ett återkomman- Stanislaw Przybyscewski i Berlin och konst! Eller kärlek heller, för den delen. de tema i Munchs skapande. Brodern han dras in i en härva av intriger och Under en lång period fram till 1909 Andreas som i sin ungdom är frisk, till svartsjuka. Det är under den här tiden med kärleksaffärer och stora alko- skillnad från storebror Edvard, dör innan han målar Skrik men också mängder av holproblem blir Munch så intagen på han fyllt trettio år. Laura Cathrine som bilder med kvinnor som tycks förgöra Doktor Jacobsens nervklinik i Köpen- ärvt sin moders namn ärver sin faders männen i deras närhet. hamn. Efter en långvarig behandling där gener och blir, som det heter på den En av hans mest kända målningar förändras både Munch och hans konst. tiden, sinnessjuk. från 90-talet är Melancholie. En man Vid återkomsten till Norge målar han nu Edvard visar tidigt intresse för att sitter försjunken på en strand och i bak- fler naturmotiv från Åsgårdstrand och teckna och måla och börjar sin konst- grunden anar man ett par på en brygga. skogarna runt Kristiania. 1910 får han så uppgiften att dekorera Universitetets aula men inte förrän 1914 har hans bilder accepterats På tjugotalet får han också uppdrag att dekorera arbetarnas matsal i Frejas chokladfabrik. Det är

Skrik som kylskåpsmagnet Det sjuka barnet

- 6 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

en livsfris med bilder från unga flickor det är den bilden som präglat vår syn på 1845. De var fyra begåvade systrar. med vattenkannor till gamla par under Munch fram till för något år sedan. Förutom Harriet även Agathe Backer- äppelträden. Han får nu också råd att Då hände något. Det började för gan- Gröndahl, en av sin tids mest begåvade skaffa ett stort hus med ateljé, Ekely på ska länge sen på 70-talet, då en 19-åring pianister och kompositör av framför allt Sköyen, lite utanför Oslo som nu Kris- stod framför en målning från Thüring- pianomusik och sånger. tiania ändrat namn till. Här lever han en. Inför det snötäckta ödsliga landska- i ensamhet med sina hundar och sina pet börjar han som inte är intresserad tavlor som han inte gärna säljer. Han av konst, utan av litteratur, att gråta. målar om samma motiv. Upprepar dem Det är författaren Karl Ove Knausgård i grafik eller nya oljemålningar. Skrik, som står där och så småningom växer Jalousie, Kvinnorna på bron, Kyssen. hans intresse för Munch och han får i Hans liv kan man följa i de många uppdrag att curera (detta förfärliga ord) självporträtten där han likt Helene Sch- en utställning. Där avmärkvärdiserar jerfbeck mer och mer utplånas på väg han Munchs konst. Han botaniserar i mot döden. Så dör han till slut 1944 och det väldiga förrådet i Munchmuseet och skänker hela sin enorma konstskatt till finner hundratals med tavlor som aldrig Oslo kommun och dess invånare som i visats och som ger en helt annan bild början av hans karriär kappades om att av Munch än bara skrik och svartsjuka. ställa sig framför Det sjuka barnet och Han hittar bilder med arbetsglädje och hånskratta. 2013 var det stort firande av Munchs 150-årsdag. Evenemanget sponsrades Besökare i kyrkan av Gardemoen flygplats, Idemitsu Pe- Harriet Backer började sina studier i tro-leum och av kungen. Alla ville vara Tyskland, men drog sen vidare till Paris där hon i tio år levde med konstnärin- nan Kitty Kielland. De flesta av hennes bilder är interiörer från norska hem: kvinnor vid ett handarbete eller vid vag- Barnedåp i Tanum kirke gan eller spisen, inåtvänt, eftertänksamt harmoni eller bara glädjen över själva och med små åtbörder. Till skillnad från målandet. Han kallar utställningen för Munch umgicks hon med andra konst- Mot skogen som också är namn på en närer och var också med i konstnärsko- serie träsnitt. Mot skogen blir också lonin på Fleskum utanför Oslo. Bland namnet på katalogen och i boken Så hennes vänner där fanns Kitty Kielland mye laengsel på så liten flate beskriver och Elilif Petersen. Hennes mest kända han sin väg till Munchs konst. En av de tavla är Barnedåp i Tanum kirke. Jag sista målningarna föreställer en man på besökte Tanums kyrka (ej att förväxla en stege som målar fönstren på ett hus. med det svenska Tanum i Bohuslän) den 22 augusti 2011 och till min förvå- En man som målar Han målar fönstren och jag målar en tavla, tycks Munch vilja mena. Vad är ning var där så mycket folk att det inte gick att komma in. Det var nämligen med på ett hörn. Skriketmuggar såldes skillnaden? barnedåp i Tanum Kirke. Många barn i tusental. Om Munch sade sig vilja måla och vuxna i bunader i vackra färger Det var Skrik som banade väg till människor ”som puster o blöder” så tar och en stämning av stilla glädje och hans berömmelse och som fick turister- människorna i Harriet Backers bilder beslutsamhet, på dagen en månad efter na från Kina, USA och Japan att kom- det lugnt. De är mycket olika men har Breiviks attentat. Det luktade då hö i ma i mängder. Och det är den bilden av det gemensamt att de aldrig gifter sig. centrala Oslo efter alla blommor som målaren som skrek ut sin ångest som Harriet Backer (1845-1932) växte upp fortfarande låg kvar. bidragit till Oslos goda turistsiffror och i en välbärgad familj i Holmestrand

- 7 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Intervju med Per-Ola Jansson Urban Lundin

Du har av årsmötet utsetts till ny terna.” medlem av redaktionskommittén. Nu, vid 73 års ålder, återvänder jag Välkommen! då och då till mina svenska ”husgudar” Många av läsarna känner dig som från 60-talet: , Sven en av de ansvariga för planeringen av Lindqvist, Jan Myrdal, Lars Gustafs- de självstyrande rektorsfortbildnings- son, Göran Palm, Jörn Donner, Kerstin grupperna. Jag har för egen del njutit Ekman och Sven Delblanc. Men även av resor och studier till/i Kiruna, våra arbetarklassiker som Hedenvind, Åland och Island. Men utöver detta, Moberg, Lo-Johansson, Dan Andersson vem är du? m fl. Gillar de nu skrivande Kallifatides, Jag är med i planeringsgruppen för Göran Rosenberg, , Nat- Vestlunddagarna. Folkhögskollärare, han Shachar och Ola Larsmo. F-linjen 77–78. Rektor på tre olika mentet i min litterära ”kanon”. Jag är Jag sätter stopp här, fastän det finns folkhögskolor. Ordförande i Delblanc- så mycket mer att förtälja! sällskapet och årensningsföreningen Per-Ola Jansson Åmänningarna i Hävla, Skedevi socken född 1946 och hade lyckan att gå i det i Östergötland. Ryktet besannat, tycks det som! ”gamla” läroverket. Jag läste tyska i 6 Någon liten kommentar till könsför- år, var uppe i tyska i ”studentmuntan”, delningen? Vilket av dessa engagemang ligger dig då jag fick redogöra för de tre ”stora” Recensionsläsning styr. Suzanne Brög- varmast om hjärtat? B-na i tysk, modern litteratur, Böll, Arbetet med Vestlundgruppen! Brecht och Borchert (på tyska, givet- ger har jag följt. Elin Wägner har jag vis!). Därför har jag också läst Goethe, läst, men inte allt. Selma förstås! Gösta Berling, ett mästerverk. Vill du berätta varför? Zweig, Fallada, Mann och Musil, för att nämna några. Det kanske är så för mig, som det som Vestlunddagarna är ett fritt forum där Per I. Gedin berättade om i en Sön- folkbildande frågor hanteras utan hän- Min far var Hemingwayfantast, så blev även jag. I farten följde Faulkner, dagsintervju i P1 häromsistens, ”jag är syn till olika särintressen hos studieför- alltför manligt identifierad för att leva Whitman och Mark Twain med. När jag bunden, folkhögskolorna och Fbr. mig in i hur det är att vara kvinna”? Efter sex omgångar fungerar allt bara förstod att Hemingway ”avgudade” Ka- bättre och bättre. ren Blixen-Finnecke läste jag Den afri- kanska farmen, Babettes gästabud och Du har bl.a. varit rektor på Brunns- Vintersagor. Camus läste vi i gymnasiet. vik, och på nära håll upplevt hur den Ryktet säger att du är en bokslukare ikoniska skolan gick på näsan. Kom- av rang, Favoritgenre? När Proust kom i svensk översättning av Gunnel Vallquist köpte jag den och mentar? Det är riktigt. Redan under uppsalatiden läste, och läste. En brittisk författare Det har jag tidigare berört i bladet. Det ägnade jag min läsning lika mycket som berört mig djupt är Bruce Chatwin. är för omfattande att uttömma nu, men i – om inte mer – åt skönlitteratur och När jag läste Per Wästbergs recension stark sammanfattning ser jag det så här: filosofi, som till den litteratur som var av I Patagonien skaffade jag den ome- Studieförbunden tvingas ut på ”mark- min huvudfåra, nämligen mina naturve- delbart; sedan läste jag alla hans böcker naden” för att inte gå i putten. Brunns- tenskapliga studier. i svensk översättning. En stor favorit för vik sågs som en marknadslösning för Jag har i min ägo alla de kända mig, som för . Lindqvist en ABF-avdelning. Via idén om att svenska litteraturvetenskapliga hand- älskade hans författarskap, kanske mest ur Brunnsviks statsbidrag skumma av böckerna efter Schück – Warburg och Chatwins Songlines, som berörde Terra grädden till förmån för huvudmannen, Världslitteraturen (Norstedts). Eftersom Nullius, Lindqvists bok om de austra- en ABF-avdelning med bristande intäk- Sven Delblanc var en huvudredaktö- liska aboriginernas öde. ter, struntade man fullständigt i ansvaret rerna för Den Svenska Litteraturen Jag har läst allt som Olof Lagercrantz att vårda en av Sveriges kulturpärlor. (DSL, på Bonniers) har jag alla banden publicerat i bokform. Han är en av mina Hela detta projekt drogs till slut in i ett ständigt till reds. ”husgudar”. Han har en förmåga att i svart hål av idioti och blindhet och gick Min första stora läsupplevelse var sina dikter och dagböcker beröra mig på på så sätt under med man och allt. Stilla flyter Don, som jag tjuvläste under samma sätt som Heidenstam gör. Bland täcket vid 12-års ålder. Under tonåren svenska poeter som jag ”samlat på” är Du har hunnit medverka i folkbild- - följde så Tolstoj och Gorkij. Dostojev Heidenstam, Ekelöf och Aspenström de ningen och folkhögskolan i flera de- skijs böcker kom senare. Bröderna Ka- viktigaste. Heidenstams Nya Dikter be- cennier. Hur ser du på folkhögskolans ramasov läste jag utomhus i en vingård rörde mig oerhört när jag första gången samhälleliga roll idag och på hur den på Krim (!). ”Ryssarna” utgör funda- läste de brustna och nakna ”dödsdik- förändrats över tid?

- 8 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

När jag kom in var ”68” fortfarande hövs i ett samhälle som överallt gnags verkande på många folkhögskolor. Det sönder av nyttighetsmaskar (Hans Som en av redaktörerna för Folkhög- ”politiska” var en självklarhet. Larsson). skoleveteranen, vad vill du tillföra Nu har ”realskolan” på landet åter- Kan du precisera vad du tycker är innehållet i medlemsbladet? uppstått genom de allmänna kursernas bäst med folkhögskolan? Och – om Bevakning av aktuell litteratur/film nyttigrenässans; gymnasifierade kurser det är möjligt! – vad som är sämst? eller andra kulturella händelser med med gymnasiets läromedel (ofta usla!) + Friheten koppling till natur, miljö och civilisa- Bland de särskilda kurserna blom- - Trivialiseringen inom de allmänna tion i främsta rummet, som jag bedö- mar friheten! Här hittas guldkornen. kurserna som lett till att folkhögskolan mer angelägna för folkbildningen. Och Här förverkligar folkhögskolan sin blivit en underavdelning till Stadsmis- skriva något eget, om plats finns. inneboende potential som så väl be- sionen (Bengt Göransson).

Alltid i rörelse Regional träff för folkhög- Lena Skördeman skoleveteraner på Blekinge Vi som fick vara med vid SF- folkhögskola i Bräkne-Hoby HLs ombudsmöte i Kiruna 1984 den 10 september 2019. minns nog en högt uppskattad kanon om vatten: PROGRAM

Vattenmoln som faller ner som 10.00. Kaffe med fralla. Mingel. regn och snö som smälter ner och rinner i snabba bäckar som 10.30. En pigg hundraåring. Folkhög- porlar… skolans rektor Bertil Johnsson berättar 11.20. Skolan bjuder på kulturaktivi- Sången presenterades livfullt tet. av en naturvetare, tillika kantor och organist, från Härnösand, 12.10. Lunch samt möjlighet till pro- Kjell Forsvall. (Några år tidigare menad i och runt skolan hade han segrat på tusen meter i Kjell Forsvall Skolungdomens på Stockholms 13.20. Mindre kända Blekingeför- stadion, före Leif Silbersky.) och synskadade fick en teoretisk fattare. Kåseri av Johnny Karlsson. Nu har Kjell givit ut en bok om och praktisk ram, de senare med kulturprofil från Olofström livet som folkbildare. Axplock exempelvis en världsunik mo- ur livet som folkbildare kallar tionsslinga. . 14.30. Björn Grip ordförande i Folk- han den, och han har samlat egna Skolans internationella insatser högskolans Veteranförening har ordet. och andras texter om framför allt har gällt bland annat Mellanös- Härnösands folkhögskola. tern och Baltikum, och lokalt 15.00. Eftermiddagsfika och avslut- Där har ju under åren några manifestationen Fem i tolv. ning. områden ägnats särskild om- Boken blir en varierad fram- sorg. Musiken har stort utrymme ställning av en vital verksamhet VÄLKOMNA! och har uppmärksammats även som ändå hänger ihop. Några av för musikhandledarkursen med oss kan tänka på Veteranfören- Anmälan till Jonas Röjås. Den kunde man som ingens årsmöte på två dagar 2007 Judith Skörsemo tel.0457 – 813 53 E- lärare några år ta del av genom i Härnösand. Kjell var värd och post: [email protected]. eller till de rikskurser som gemensamt var outtröttlig vägvisare i och om- Birgitta Reimer tel. 0702 – 87 98 58 fortbildning för yrkesverksamma kring staden och skolan - mycket senast den 29 augusti. och grundutbildning för folkhög- man inte visste att man undrade. skollärarutbildningen. Och var man inte nyfiken innan Pris: 150:-, betalas i matsalen. Funktionsvariationer är en så rycktes man med av honom Anmälan om specialkost eller ve- annan viktig specialisering. - ”ivrig, alltid ivrig”! ganskt/vegetariskt görs till telefon Teckenspråksutbildningen kopp- Beställs via Kjell. 0457 – 73 18 65 Erika eller kök lades till utvecklingsarbete med [email protected], 200 kr + 0457 – 73 18 68. pedagogdagar och konferenser frakt. Det finns möjlighet till övernattning. och praktikveckor för lärarutbild- ningen. Kurser för dyslektiker

- 9 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Rapporter Fristads folkhögskola nens inriktning. Skolan har också de Per Olof Öhrn estetiska linjerna konst-, musik- och ”Nu är tiden inne för att skriva Folk- Photoshoputbildning. högskoleminnen del 4 och göra det utifrån temat Samtalet”. Det var Stewe Claeson, som fram- Våra två föreläsare i Rimforsa förde förslaget när han talade till 20 folkhögskoleveteraner i väst på Fristads Veteraner i Nyköping folkhögskola den 24 april. Det finns bete. Vi mötte en demokratisk arbets- många som kan berätta om när samtalet plats med ett fungerande deltagarråd. blev ett samtal som ändrade utveck- Man betonar solidaritet, rättvisa och lingen av livet för dem som deltog i jämställdhet. det. Stewe hade fått ämnet ”Mina 150 år i svensk folkhögskola”. Det blev I samband med årsmötet i många intressanta reflektioner och Rimforsa tankar både bakåt och framåt. Samtalet Tore Mellberg är en viktig del i Grundtvigs tänkande. Björn Grip skriver om årsmötet i sin Idag förkortas angelägna samtal på krönika på första sidan. Jag komplette- Martin Kylhammar Ingela Zetterberg folkhögskolorna, när läraren säger ”vi rar med några intryck och avtryck från måste hinna med kursen”. Det förhåll- min mobil (telefon, alltså). ningssättet finns anledning att vara När man deltar på ett årsmöte i Folk- kritisk mot. Om det inte finns tid till högskolans veteranförenings regi, vet icke styrda samtal inom folkhögskolan, man att man, förutom själva förhand- då är skolformen inne på en sidoväg. lingarna, får ta del av angelägna frågor ”Det bästa året i mitt liv”. Många, som rör vår skolform eller folkbild- många, har sagt så, när de minns ning i allmänhet. Så var det också på tillbaka på sin tid på en folkhögskola. Liljeholmens folkhögskola. En stående Men vad döljer sig i de orden, vad var punkt vid alla folkhögskolebesök är Kurslokaler det egentligen som var så bra? Var det helt naturligt att någon eller några före- samtalen, som bara blev till? Eller var trädare för skolan berättar om skolans det något annat som inte går att sätta historik och kursverksamhet. Så var det ord på, men som blev livsavgörande. också denna gång. Det blev en intressant – för att inte Rektor Daniel Bjurholm berät- säga viktig – dag igen i väst, där det tade om folkhögskolan. Liljeholmens ideologiska samtalet om folkhögskolan herrgård har en speciell historia, som stod i centrum. Dagen började med att började långt innan folkhögskolan Inka Hortsmann, rektor, presenterade startade 1952 i herrgårdens lokaler. Den Hasti Radpour, lärare på konstskolan Fristads folkhögskola. Innan dagen var byggdes redan 1917 efter en modell av slut inbjöd den idoga planeringsgrup- Liljeholmen i Blåvik vid sjön Som- pen för veteranerna i väst till en ny men. Denna byggnad köptes av en träff den 16 oktober 2019 på Hjäl- ryttmästare Gabriel Gyllenståhl 1688. mareds folkhögskola. Professor Lars En av hans efterkommande, Esbjörn Nordström, som suttit i styrelsen för Pontin, blev på början av 1900-talet Folkbildningsrådet, medverkar i den ägare till den mark där Liljeholmens samlingen. folkhögskola nu ligger i Rimforsa. Han byggde herrgården i samma stil som Nyköpings folkhögskola Liljeholmen i Blåvik, därav namnet En ”jordnära” keramikinstallation Hjälmar-Östgötadistriktet av Folkhög- ”Liljeholmen”. skolans veteranförening samlades till På skolan, som ägs av Evangeliska en studiedag på Nyköpings folkhög- frikyrkan, finns förstås en allmän kurs. skola den 31 januari. Man driver också en filial med allmän Årsmötesprotokollet är Huvudman för skolan är en fören- kurs i Linköping. Dessutom finns utlagt på vår hemsida ing av organisationer och enskilda, diakoniutbildning, bibelskola, pastors- och särskilt intresse tilldrog sig nu och ledarprogram samt själavårdsut- www.vetfolk.dinstudio.se målfrågor, planering och utvecklingsar- bildning, allt i linje med huvudman-

- 10 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Livets gång och Dagens dikt Stellan Boozon När man inte längre har kvar sitt arbete Forsström många gånger, men också ett riskerar man att mista ett par existenti- flertal andra poeter från Södergran till von ellt viktiga inslag i tillvaron utan att ha Schoultz för att ringa in ytterligare några alternativ som tillgodoser dessa: Struktur kvinnliga poetiska röster. och Stimulans. Det är mest påtagligt för Man har fått höra både det tidlösa de många som blivit friställda i yrkesaktiv – Sapfos dikter eller Shakespeares sonet- ålder, men kan också gälla oss som blivit ter i nyöversättning – och det aktuella, pensionärer. Läsåret har givit oss trygghet som utdrag ur Linnea Axelssons Ædnan, och ordning – också åt dagen och veckan och detta redan innan den nominerats till aktuella återkomst som han framfört under – och skänkt de flesta av oss i folkhögsko- Augustpriset. veckan. Måste ha varit stimulerande att ha lan återkommande stimulans. fått ha honom som ’familjemedlem’. Numera går det att ta dagen som den Vem, vad och hur Länge leve poesien! Har du stött på David kommer. I dagens flöde av möjligheter Uppläsarna är professionella, ofta skåde- Väyrynen från Gällivare? Stellan” Osv finns så mycket att stimuleras av, att man spelare – men emellanåt är det poeterna … riskerar att drunkna i den ocean av val och själva som läser sina egna dikter (och Och varje Allhelgonadag vet jag tidsmässig frihet som står till buds. Den ibland också andras som de valt). Upp- att Lena också lyssnar till den årligen hets som folkhögskolan förhoppningsvis läsarnas tolkning, tal och tilltal varierar återkommande uppläsning som Max von inte präglats av ersätts av risken att vilja också, till exempel när det gäller vilken Sydow välljudande gör av Karlfeldts Vin- hinna fylla tillvaron med så mycket som närhet eller distans som kan höras i terorgel, ett diktverk lika mäktigt som det möjligt. förhållande till texten, eller hur innehållet ”orgverk” vintertidens växlingar metafo- Då är det bra att hitta en och annan betonas i förhållande till formen. riskt liknas vid. Det viner i knutarna när regelbundenhet – om inte annat så för Dikterna framförs på svenska, också dikten och vintern gör entré: ordningens skull. de som har skrivits på annat språk. Det är Varje dag klockan 12 slår jag mig ned både spännande och njutbart att tillägna Ditt tempel är mörkt och lågt är dess valv, i fåtöljen och slår på radions P 1. En ska- sig de ofta kongeniala översättningarna, Allhelgonadag! pande och stilla paus sex dagar i veckan någon gång interfolierade med insprängda Där slocknar sommarens hymn som ett skalv – söndag är vilodag – med livsintresset kortare inslag där den utländska eller av klämtande slag. poesi i fokus. Paus för andlig spis i nära invandrade poeten även låter en höra hur Sin mantel river den svarta sky, anslutning till den lekamliga. deras text flyter på originalspråket. och lundarnas bleknade trasor fly, Urvalet görs av kulturredaktionen, som och natten mässar om allt som är dött, Dagens dikt i tidens flöde en dag i veckan, fredagar, öppnar upp för allt hö, allt kött. Dagens dikt är det radioinslag som med lyssnarnas önskedikter (Folkets dikt i P1) sina drygt nittio obrutna år i etern funnits , då man brukar kunna få höra särskilt (På nyårsnatten hör man för övrigt strax längst av alla de program som fortfarande älskade och välbekanta strofer ljuda i rum- före tolvslaget Kristina Adolfsson läsa sänds i Sveriges Radio. met. Och den första hela veckan i varje Tegnérs Det eviga, nog så tankeväckande Tolvslaget är det som slår in denna månad ägnas åt Månadens diktare, vars och förtröstansfull inför tidens växling dagliga högtid, och ett väl valt oftast klas- poesi presenteras med en dikt under var som Tennysons nyårsdikt.) siskt musikstycke följer på det centrala och en av de sex dagarna, läst av poeten Bekanta kan man även nås av genom inslaget – uppläsningen av dagens dikt. själv de gånger det rör sig om svensk själva programmet. Ibland dyker det upp Den kan vara svensk, nordisk, öst-, syd- poesi av nu levande författare. poem av en eller annan amerikansk poet, eller västeuropeisk, eller komma från översatt av Stewe Claeson, som är erkänt andra kontinenter – under året lyssnar Dikt och dialog väl bekant med området. man till ”röster” från många regioner både Ett uttryck för att intresset kan berikas Och med poesi över huvud taget. I i vårt land och världen i övrigt. Det blir genom att delas med vänner och bekanta centrum för utvecklingen av en manlig sammantaget en stor och givande variation utanför hemmet är att det som i exemplet vänskapsrelation som förenar två mycket i tillkomstmiljö, men också i den tidsanda nedan kan dyka upp ett mejl från en nära olika människoöden har han i en av sina som speglar när dikterna formulerats vän och kollega under många år, i detta finaste romaner ställt samtal om tolkningar – med tillhörande skillnader i referenser, fall Lena Skördeman: av poesi av en norsk äppelodlande poet, språkliga uttryck och tilltal. ”Den här veckan är det Börje Lind- förbunden med en halvtannat millennium En tyngdpunkt i urvalet ligger på ström som är diktaren. Gick presslinjen tidigare verksam diktarkollega från Kina. svensk lyrik, i första hand samtida, men i Kalix och hälsade på oss i stort sett Romanen heter Den tjugotredje dikten. det händer att man får höra exempelvis varje söndag, var redaktör för Lyrikvän- Läs den. Och slå på P1 måndag–lördag Nils Ferlins eller Gunnar Ekelöfs egna nen m.m. Och kom nu efter 30 år med en kl. 12.00 (repris kl. 23.55). Och lyssna, röster tona fram från gamla inspelningar. diktsamling som har kraft. Lena” upplev, njut eller utmanas, och lär. Och Eller höra Stagnelius, Lenngren, Kell- Det inleder ett meningsutbyte: hör gärna av dig till mig för utbyte kring gren, Atterbom uppläsas. Till den svenska ”Öppnade ditt meddelande efter att upplevelser vid ditt läsande, oavsett om lyriken har programmet alltid, alltså långt precis ha lyssnat direkt på Börjes näst det görs med öronen eller ögonen, på innan Svenska Akademien tog en liten del sista framträdande som september månads bestämd tid eller vid tillfälle, direkt från av sitt förnuft till fånga, räknat den som diktare. Vi blev förtjusta över Grusvägen bladet eller via ljudmedier. skrivits av finländska medborgare; Tua liksom flera andra av de dikter från hans

- 11 - - FOLKHÖGSKOLEVETERANEN NR 2 ÅRGÅNG 19 -

Från sidlinjen “Efteråt står Stav och ler. - - - Han ler som ville han säga: Sen nu! Vaknen Stewe Claeson nu! Jag förkunnar eder en sippa som slår ut i själens ödemark!” (Nässlorna blomma) Att lära sig förstå liv, utan att veta att det verkligen Men jag förklarade. Han nickade. kommer att bli ens yrkesliv, är Och han frågade stilla: sådant finns man blank som ett oskrivet A4- alltså i allt man säger? Jag försökte ark; där stod jag nu, hösten 1966, förklara, och jag var en ung man, i något som knappast kunde kall- och jag förklarade för första gången las kateder, även om just den här i mitt liv något som jag i stort sett skolan faktiskt inte höll sig med så för första gången i mitt liv i samma många katedrar, i något klassrum ögonblick som jag förklarade; jag fanns det både upphöjning i golvet förklarade att han som svensk inte och kateder, men där vi nu var, behövde bekymra sig, han gjorde fanns det bara några bänkar och rätt, det hade han fått med moders- en extra stol vid den gammaldags mjölken. Det är bara om du måste svartatavlan, och där stod jag alltså. skriva något som det är bra att veta, Och erfarenheter? Djupa relevanta sa jag och undrade vad jag menade, erfarenheter? Det enda jag hade och han förklarade att han var på att falla tillbaka på när jag skulle Färgelanda för att sedan kunna gå undervisa om svenskans ordklasser skogsbolagets förmansutbildning, Jag tycker att min tidigare redovisa- och satslära, för just detta skulle jag hans gamla skolbetyg räckte inte, de tanke, att så många som möjligt till min förvåning göra, det enda och jag fortsatte att förklara att med ett långt liv i folkhögskolan jag hade att falla tillbaka på var den det kunde vara till stor hjälp, det skulle skriva om sådant som på undervisning jag själv varit utsatt där med subjekt och predikat och djupet kan beskriva vad skolformen för och som jag av och till funnit grammatik när han sedan skulle faktiskt är, fortfarande är en rimlig ledsam eller oinspirerande. Det läsa engelska eller tyska eller andra tanke. Folkhögskoleminnen IV. fanns strålande undantag i min egen språk. Men det är bara då det här Någon borde se detta som en kastad skolgång; jag återkommer gärna till är till hjälp, tröstade jag. Hemma i handske…! dem. Men då, 1966, när jag stod Bengtsfors gör du rätt automatiskt, Alla gånger man var med om nå- där för att för en ung man med flera det är så modersmjölken fungerar. got utan att då förstå vad man fak- års arbetserfarenheter av dalsländsk Han nickade och kunde efter kort tiskt var med om. Först så här långt skogsindustri bakom sig, förklara tid se subjektet i varenda stollig sats senare kan jag se hur det som blev vad som var subjekt och vad det jag för övnings skull hittade på; och jag, som folkhögskollärare/folkbil- var som var predikat i satsen han predikatet. dare, i själva verket var effekten av satt med, tänkte jag, och jag minns Men vid kaffet på kvällen sa han, möten med en massa kursdeltagares det efter femtio år: jag tänkte: detta och det är sådant jag nu minns efter erfarenheter, insikter, liv - genom är självklarheter för mig men alls femtio år, han sa, liksom i förbigå- samtal och genom deras berättel- inte för folkhögskoleeleven framför ende, att hans mor inte hade någon ser. Också kollegers? - Nej, mest mig, som förmodligen var ett par år mjölk. Ja jag hade inte ens någon kursdeltagares. äldre än jag - men han vet istället mor, fortsatte han. Jo det klart, men Jag har i vinter roat mig med att hur man fäller träd, barkar dem, hon strök med när jag föddes. läsa igenom fyra decenniers an- släpar fram dem i lagom längder till Jag minns att jag satt alldeles stilla, teckningsböcker (jag förde sådana traven vid skogsvägen (alla har sett håll nu käften, Stewe, tänkte jag. under alla år över allt som hände dem) och han vet hur man startar Uttrycket ’med modersmjölken’ fick under folkhögskolelivet) och jag och stänger av en motorsåg och han ett nytt innehåll. Jag vägde bortåt har funnit en del skakande beskriv- vet hur man kvistar och hur man sex kilo, lade han till. Vi åt husmors ningar. Men också sådana som visar undviker att hugga sig i benet med luftiga sockerkaka till kaffet. Han att jag tidigt försökte förstå att jag den trots allt tunga handyxan (han höll upp pekfingret, jag ser det verkligen måste lyssna och ta till visade mig när jag senare en helg fortfarande. Vägde är predikat, sa mig, inte bara vara en visserligen besökte honom och hans far utanför han leende. ungdomlig men irriterande besser- Bengtsfors) och när han nu, roat Jag läser detta utdrag ur anteck- wisser som avslutat studierna med men alldeles vänligt, undrade över ningsböckerna med ett slags känsla den outtalade känslan av att, egent- nyttan med detta, kunde jag i mitt av andakt. ligen, vara den som begrep allting. inre också fråga mig vad han skulle När man påbörjar sitt yrkes- med subjekt och predikat till.

- 12 -