DOCSLIB.ORG

Peter-Henning

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Peter-Henning Peter Henning, Minne, jag, 1800. Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam (diss. Lund 2015) Upplaga för elektronisk publicering via Lunds universitet på http://lup.lub.lu.se, för lärosätets forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Peter Henning, I, Memory, 1800. Representations of the Self in Atterbom, Geijer, Widerberg and Heidenstam (diss. Lund University 2015) Edition to be published electronically through Lund University at http://lup.lub.lu.se, for the research, educational and library needs of the university and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-173-5 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se minne, jag, 1800 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Peter Henning Minne, jag, 1800 Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam makadam förlag Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Makadam förlag Göteborg · Stockholm www.makadambok.se Tryckt med bidrag från Per Anders och Maibrit Westrins stiftelse Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Gunvor och Josef Anérs stiftelse Louise Vinges fond Letterstedtska föreningen Kopiering eller annat mångfaldigande kräver förlagets särskilda tillstånd. Minne, jag, 1800. Litterär självframställning hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heidenstam Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Språk- och litteraturcentrum, Avdelningen för litteraturvetenskap, Lunds universitet, den 10 april 2015 © Peter Henning och Makadam förlag 2015 Omslag och grafisk form Johan Laserna ISBN 978-91-7061-673-0 (elektronisk utgåva) Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Innehåll Inledning 9 Problemställning, syfte, material 10 Tidigare forskning 14 Den historiska bakgrunden – en översikt 17 Romantiska förskjutningar 20 Jagets text i offentligheten 24 På individualismens tröskel 27 Disposition 28 Elegiska minneskonfigurationer runt år 1800 Atterbom – Kellgren – romantikens barndomsskildring 31 Den bitterljuva känslans uttryck 34 Elegin – mellan versmått och affekt 37 Ytterligare en skiljelinje: fallet Kellgren 41 Minnet och dess elegiska bestämning i ”Sigvarth och Hilma” 44 Diktens relevans i romantiskt hänseende 47 Östgötska elegier: Atterboms ”Minnes-runor” 1807–1837 52 Från individ till ideal 55 Tillbaka till framtiden (graven som profetiskt instrument) 57 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Det oändliga barnet 65 Läsning och lustar 70 En sluten krets 78 Elegins logik i den begynnande realismens tidevarv 80 Den nya versionen av ”Minnes-runor” 85 Sammanfattande reflektioner 92 Tilltal och svar Om Erik Gustaf Geijer och hans Minnen 95 Geijer bland tidens offentligheter 96 Det genremässiga läget 103 Från England: brev utan mottagare 112 Genreläckage 118 Från Tyskland: brevet rekonstruerat 120 Från Uppsala 1834 123 Från rampljusets skuggsida Henriette Widerberg och självframställningens scen 131 Vägen till det offentliga jagets text 136 Inför moderns lag 136 Bland fantasins tablåer 141 Mot den publika scenen 147 Det offentliga rummet och dess tvetydigheter 150 I den självbiografiska marginalen 156 Sammansvärjningens tematik 162 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se I konspirationens labyrinter 164 Sanningssägande likar 167 Widerberg – på marginalens rand 169 Glömskans vägar Heidenstam och minnets nollpunkt 171 Hans Alienus och det förflutnas betvingande kraft 180 Skönhetstörstens teori 184 Utopismens problematik 190 Minnets förbannelse 193 Att återvända till, och bryta med, det förflutna 197 Från antiken till arvsläran 199 Glömskan som försonande princip 204 Hem och längtan 207 Drömmar, tidsschakt och subliminala budskap 213 Minnets nollpunkt 216 Avslutning Mnemosynes tårar 219 Summary 227 Källor och litteratur 235 Personregister 251 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Förkortningar GSS Erik Gustaf Geijer, Samlade skrifter, Bd 1–13, genoms. John Landquist, Ny ökad uppl. ordnad i tidsföljd (Stockholm, 1923–31). HWB Heinrich Heine, Werke und Briefe in zehn Bänden, Bd. 1–10, 2. Aufl., hrsg. Hans Kaufmann (Berlin/Weimar, 1972). HSV Verner von Heidenstam, Samlade verk, Bd 1–23, utg. Kate Bang & Fred- rik Böök (Stockholm, 1943–33). KSA Friedrich Nietzsche, Kritische Studienausgabe in 15 Bänden, Bd. 1–15, 2. Aufl., hrsg. Giorgio Colli & Mazzino Montinari (Berlin/New York, 1967–1977, 1988). NS Novalis, Schriften. Die Werke Friedrich von Hardenbergs, Bd. 1–4, 2. Aufl., hrsg. Paul Kluckhohn & Richard Samuel, 2. Aufl. (Stuttgart, 1960– 1988). SSK Johan Henric Kellgren, Samlade skrifter, Bd 1–9, utg. Sverker Ek, Allan Sjöding, Otto Sylwan & Birgitta Schyberg, Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, IX (Stockholm, 1922–1981). SSS Erik Johan Stagnelius, Samlade skrifter, Bd 1–5, utg. Fredrik Böök & Ebbe Tuneld, Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfun- det, III (Stockholm, 1911–1919). Övriga anmärkningar Om inget annat anges är avhandlingens översättningar mina egna. I några enstaka fall har jag valt att inte översätta kortare eller enklare stycken. Spärrad stil i original återges genomgående i kursiv. Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se Inledning Något händer med idén om jaget under 1700- och 1800-talen. I en bred exposé över det moderna jagets västerländska historia konstaterar Irving Howe att människan, precis som hon redan i tanken har förmått att tygla naturen, nu också bemäktigar sig det egna jaget i dess egen rätt. Jaget, eller rättare sagt idén om denna entitet, blir en kraft att räkna med i offentligheten – ”almost taking on institutional shape and certainly entering the arena of historical contention”.1 Med andra ord är det inte en- bart bilden av människans inre som har förändrats; detta men- tala rum framträder nu även som en betydande social faktor.2 Detta skeende är i sin tur nära förbundet både med föreställ- ningen om minnet och med den självframställande litteraturens historiska utveckling. Även här framstår upplysningen och roman tiken som centrala i sammanhanget. I linje med jagets framryckning laddas den individuella hågkomsten med nya värden och betydelser – något som också gör den till föremål för litteraturens intresse. Minnet (det vill säga minnesförmågan, med vilket jag avser möjligheten att lagra och återkalla instanser av det förflutna) problematiseras, mytologiseras och tar, i en växande flora av självframställande texter, plats i den offentliga litteratursfären. I viktiga avseenden hänger dessa rörelser också samman med ett ifrågasättande av den traditionella retorikens minneslära, en komplex förskjutning som kan spåras långt utan- för litteraturens område.3 Vad avhandlingen intresserar sig för 1. Irving Howe, ”The Self and the State”, i Grethe B. Peterson (ed.), The Tan- ner Lectures on Human Values, XII (Salt Lake City, 1991), s. 206 f. 2. ”Once, as in the phrase of Hegel, we celebrate ’our existence on its own account,’ that is, being for being’s sake, we have stepped into a new era”, sam- manfattar Howe, s. 207. 3. Se t.ex. John Bender & David E. Wellbery, ”Rhetoricality: On the Moder- 9 Minne, jag, 1800 © Peter Henning & Makadam förlag 2015 · www.makadambok.se inledning är emellertid just hur det självframställande skrivandet påver- kas: vad som händer när livet och samhället på ett allt mer själv- klart sätt vägs mot den personliga erinringens horisont; när de smaknormer som tidigare begränsat det självframställande skri- vandet börjar ifrågasättas på allvar; när det blir möjligt för ett bredare samhällsskikt att berätta om sig själva i det offentliga, och detta inför en publik av anonyma bokköpare snarare än representanter för en akademisk eller aristokratisk elit. Inledningens senare del kommer att belysa dessa frågor när- mare, men redan här kan det sägas att 1800-talets idévärld, trots det historiska avståndet, fortfarande pockar på vår uppmärk- samhet. I själva verket tyder mycket på att vi alltjämt befinner oss i dess diskursiva omloppsbana.4 Exempel kan hämtas såväl från det större kulturella planet som från det litterärt-motivis- ka; från synen på det offentliga rummet som en plats för jagets drömmar om sitt självförverkligande till de inledande sidorna i Knausgårds Min kamp-svit.5 Problemställning, syfte, material Om dessa historiska förbindelselänkar pekar på ämnets samtida relevans, så visar den blygsamma forskningen i frågan på ett angeläget akademiskt ärende. Trots att de självframställande genrerna, den del av litteraturen som tydligast förbinder jaget och minnet, har rönt ett förnyat intresse på senare tid, har man, nist Return of Rhetoric”, i förf:s The Ends of Rhetoric. History, Theory, Practice (Stanford, 1990), s. 5–27. 4. Friedrich Kittlers Nedskrivningssystem 1800/1900, Mediehistoriskt bibliotek, 6 (Göteborg, 2012 [1985]) har på ett inflytelserikt sätt analyserat detta histo- riska beroende ur ett vidare perspektiv. Vad det gäller frågan om jaget och min- net, se ”Det romantiske erindringsbegreps efterliv”, i Lis Møller,
Load more

Recommended publications
  • Kampen På Det Gustavianska Litterära Fältet. Om Kellgrens Problematiska
    Titel · 1 Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 118 1997 Svenska Litteratursällskapet 2 · Författare REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Lars Lönnroth, Stina Hansson Lund: Per Rydén, Margareta Wirmark, Eva Hættner Aurelius Stockholm: Ingemar Algulin, Anders Cullhed Uppsala: Bengt Landgren, Johan Svedjedal, Torsten Pettersson Redaktörer: Hans-Göran Ekman (uppsatser) och Claes Ahlund (recensioner) Distribution: Svenska Litteratursällskapet, Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 UPPSALA Utgiven med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Redaktionen tackar de professorer i ämnet som verkat som referenter under en tvåårsperiod: Ingemar Algulin, Anders Cullhed, Eva Hættner Aurelius, Ulla-Britta Lagerroth och Thure Stenström. Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. A0, 752 37 Uppsala. Samtliga insända uppsatser granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall lämnas först i form av utskrift och efter antagning även på diskett i något av ordbehandlingsprogrammen Word for Windows, Word for DOS eller Word Perfect. ISBN 91–87666–12–x ISSN 0348–6133 Printed in Sweden by Gotab, Stockholm 1998 14 · Dag Hedman Kampen på det gustavianska litterära fältet Om Kellgrens problematiska förhållande till Bellman och Thorild Av DAG HEDMAN En litterär produkt – den må förefalla aldrig så verklig- nerhet som fält, där nykomlingar visar musklerna hetsfrämmande, aldrig så exklusivt l’art-pour-l’art-mäs- genom att söka hävda sig mot dem som
    [Show full text]
  • Fredrika Bremer: Famillen H***
    Fredrika Bremer FAMILLEN H*** SVENSKA FÖRFATTARE NY SERIE Fredrika Bremer FAMILLEN H*** Utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping SVS SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET STOCKHOLM 2000 Utgiven med bidrag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Abstract Fredrika Bremer, Famillen H***. Utgiven med inledning och kommentarer av Åsa Arping. (Fredrika Bremer, The H-Family. Edited with introduction and commentary by Åsa Arping, Department of Comparative Literature, Göteborg University, Box 200, SE-405 30 Göteborg, Sweden.) Skrifter utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet. Svenska författare. Ny serie, XXVI+242 pp., Stockholm. ISBN 91-7230-094-9 Famillen H*** (The H-Family) appeared in the second and third part of Teck- ningar utur hvardagslifvet (Sketches from Every-day Life), published anon- ymously in 1830–31. This début was an immediate success and the writer’s identity was soon revealed. Here Fredrika Bremer (1801–1865) presented the reader to a literary landscape previously unknown in Sweden. Ordinary con- temporary milieus and characters are unerringly described through a quick prose easily varying from elevated to quiet and humouristic. Alongside of and often in opposition to romanesque conventions this book offered a new kind of realistic account. For the first time Famillen H*** now appeares in a critical edition. The text, based on the first edition, is preceded by an introduction presenting the creation and reception of the novel, and is followed by a commentary. © Svenska Vitterhetssamfundet ISBN 91-7230-094-9 Svenska Vitterhetssamfundet c/o Svenska Akademiens Nobelbibliotek Box 2118, SE-103 13 Stockholm http://svenska.gu.se/vittsam.html Printed in Sweden by Bloms i Lund Tryckeri AB Lund 2000 Inledning Det är besatt, besatt, besatt! Jag tror att någon välmenande hexa har sagt hokus pokus öfver mig och min lilla bok.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • Arv Nordic Yearbook of Folklore 2015 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol
    1 Arv Nordic Yearbook of Folklore 2015 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol. 71 Editor ARNE BUGGE AMUNDSEN OSLO, NORWAY Editorial Board Anders Gustavsson, Oslo; Gustav Henningsen, Copenhagen Bengt af Klintberg, Lidingö; Ann Helene Bolstad Skjelbred, Oslo Ulrika Wolf-Knuts, Åbo (Turku) Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY UPPSALA, SWEDEN Distributed by SWEDISH SCIENCE PRESS UPPSALA, SWEDEN 4 © 2015 by The Royal Gustavus Adolphus Academy, Uppsala ISSN 0066-8176 All rights reserved Articles appearing in this yearbook are abstracted and indexed in European Reference Index for the Humanities and Social Sciences ERIH PLUS 2011– Editorial address: Prof. Arne Bugge Amundsen Department of Culture Studies and Oriental Languages University of Oslo Box 1010 Blindern NO–0315 Oslo, Norway phone + 4792244774 fax + 4722854828 e-mail: [email protected] http://www.hf.uio.no/ikos/forskning/publikasjoner/tidsskrifter/arv/index.html Cover: Kirsten Berrum For index of earlier volumes, see http://www.kgaa.nu/tidskrift.php Distributor Swedish Science Press Box 118, SE–751 04 Uppsala, Sweden phone: +46(0)18365566 fax: +46(0)18365277 e-mail: [email protected] Printed in Sweden Textgruppen i Uppsala AB, Uppsala 2015 5 Contents Articles Ulrika Wolf-Knuts: Scepticism and Broad-mindedness in Talk of Paedophilia . 7 Amber J. Rose: The Witch on the Wall: The Milk-Stealing Witch in Scandinavian Iconography . 27 Jason M. Schroeder: Ruins and Fragments: A Case Study of Ballads, Fragments and Editorial Echolarship in Svenska folk- visor från forntiden . 45 Rósa Þorsteinsdóttir: “Ég kann langar sögur um kónga og drottningar”: Eight Icelandic Storytellers and their Fairy Tales .
    [Show full text]
  • World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, Edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368
    29. Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis Andreas Hedberg Literature, Uppsala University There is a long tradition of cultural exchange between Sweden and France.1 Typically, this exchange has been dominated by cul- tural phenomena moving northward, from Paris to Stockholm. However, in the context of understanding the relationship between the vernacular and the cosmopolitan, between the dominated and the dominating, one should not neglect the cultural products that have traveled the opposite route. Translations into French have played an important role for the continued mediation of Swedish fiction to the literary world. For instance, France was among the first major foreign markets for Stieg Larsson’s now world-famous crime novels.2 But there are several older examples. A French translation of the Swedish Nobel prize laureate Selma Lagerlöf’s debut novel Gösta Berlings saga (1891) was published as early as 1904 and marked the beginning of a half-century-long heyday for 1 Cf. e.g. Une amitié millénaire: Les relations entre la France et la Suède à travers les ages, L’historie dans l’actualité, edited by Marianne and Jean- François Battail (Paris: Beauchesne, 1993). 2 Sylvain Briens and Martin Kylhammar, Poétocratie. Les écrivains à l’avant-garde du modèle suédois (Paris: Ithaque, 2016), 357. How to cite this book chapter: Hedberg, Andreas. “ Swedes in French: Cultural Transfer from Periphery to Literary Metropolis”. In World Literatures: Exploring the Cosmopolitan- Vernacular Exchange, edited by Stefan Helgesson, Annika Mörte Alling, Yvonne Lindqvist, and Helena Wulff, 355–368. Stockholm: Stockholm University Press, 2018. DOI: https://doi.org/10.16993/bat.ac.
    [Show full text]
  • THE JVEDIS. ART SONG Presented to the Graduate Council of the North
    110,2 THE JVEDIS. ART SONG THESIS Presented to the Graduate Council of the North Texas State College in Partial ifillment of the requirements For the Degree of MAST ER OF MUSIC by 223569 Alfred R. Skoog, B. Mus. Borger, Texas August, 1953 223569 PREFACE The aim of this thesis is to present a survey of Swedish vocal music, a subject upon which nothing in English exists and very little in Swedish. Because of this lack of material the writer, who has spent a year (195152) of research in music in Sweden, through the generosity of Mrs. Alice M. Roberts, the Texas Wesleyan Academy, and the Texas Swedish Cultural Foundation, has been forced to rely for much of his information on oral communication from numerous critics, composers, and per- formers in and around Stockholm. This accounts for the paucity of bibliographical citations. Chief among the authorities consulted was Gsta Percy, Redaktionssekreterare (secretary to the editor), of Sohlmans Jusiklexikon, who gave unstintedly, not only of his vast knowledge, but of his patience and enthusiasm. Without his kindly interest this work would have been impossible, iii TABLE OF CONTENTS Page . 1.F. .:.A . !. !. ! .! . .! ! PREFACE.! . ! .0 01 ! OF LIST ITLISTRATITONS. - - - . a- . a . V FORH4ORD . .* . .- . * .* . * * * * * * * . vii Chapter I. EARLYSEDIS0H SONG. I The Uppsala School II. NINETEENTH CENTURY NATIONALISTS . 23 The Influence of Mid-Nineteenth Century German Romanticism (Mendelssohn, Schumann, Liszt and Wagner) The French Influence III. LATE NINETEENTH CENTURY ND EARLY TWENTIETH CENTURY COMPOSERS . 52 Minor Vocal Composers of the Late Nine- teenth Century and Early Twentieth Century IV. THE MODERN SCHOOL OF S7E)ISl COMPOSERS.
    [Show full text]
  • Den Svenska Lantbrukskooperationens Bakgrund, Framväxt Och Utveckling Till 1930: Inspiratörer, Idéutveckling Och Praxis
    Den svenska lantbrukskooperationens bakgrund, framväxt och utveckling till 1930: inspiratörer, idéutveckling och praxis Ett ej färdigställt manuskript av Tore Johansson (1937–2010), fil. lic. och arkivarie vid LRF. Innehållet är av stort intresse för forskningen om svenska lantbrukskooperationens framväxt och utveckling varför det publiceras i ofärdigt skick. INNEHÅLL 1. FÖRE NÄRINGSFRIHETEN 1.1 EKONOMISKA VERKSAMHETSFORMER I AGRARSAMHÄLLET 1.1.1 Olaus Magnus och den inbördes hjälpen 1.1.2 Lagbildningarna 1.1.2.1 By och byalag 1.1.2.2 Samägande och samdrift i lantbruket 1.1.2.3 Arbetsbyten 1.1.2.4 Arbetsinvandringar och arbetslag 1.1.2.5 Skeppslag och bondeseglation 1.1.2.6 Bergsmän och bergslag 1.1.2.7 Fiskelagen 1.1.3 Sockenmagasinen 1.1.4 Brandstod och brandförsäkring 1.1.5 Försvar och kommunikationer 1.2 SAMVERKAN UNDER SKIFTANDE VILLKOR 1.2.1 Samfund i omvandling 1.2.1.1 Förändringsagenter 1.2.1.2 Skatterna 1.2.1.3 Samhället och lagbildningarna 1.2.1.4 Ståndssamhällets avveckling 1.2.2 Det stadsekonimiska systemet 1.2.2.1 Handeln 1.2.2.2 Stadspolitikernas framväxt 1.2.2.3 Marknaderna 1.2.2.4 Hantverket 1.2.3 De ekonomiska doktrinerna 1.2.3.1 Merkantilismen 1.2.3.2 Fysiokraterna 1.2.3.3 Doktrinerna i Sverige 1.2.3.4 Den tidiga landsbygdsindustrin 1.2.3.5 Näringsfrihet och självhjälp 1846 1.2.4 Kropotkin, Hasslöf och den inbördes hjälpen 1.2.4.1 Samverkans guldålder 1.2.4.2 Nedgång och pånyttfödelse 1.2.4.3 Samverkan och konkurrens 1.2.4.4 En ofullbordad ansats 1.2.4.5 Olof Hasslöf och allmogens lagbildningar 1.3 EKONOMISKA INITIATIV
    [Show full text]
  • Det Åndelige Klima I Sverige Efter Mordet På Gustaf III
    Det åndelige klima i Sverige efter mordet på Gustaf III af docent, fd.dr. Gunnar Syréhn, Institut for nordisk filologi, Københavns Universitet Der findes en scene i Lars Forssells teaterstykke Galenpannan (Galfrans), som har fascineret mig lige siden jeg stødte på den første gang. Personen, der kaldes Galen­ pannan, men som egentlig forestiller Sveriges afsatte konge, Gustaf IV Adolf, sidder som landflygtig nede i Sankt Gallen og drømmer om at fa lov at dø på samme måde som faderen Gustaf III, nemlig ved et pistolskud. Dette bliver ham dog ikke forundt; han dør på scenen ligesom i virkeligheden af et slagtilfælde, men lige før han falder om, råber han teatralsk og triumferende: "Der kom skuddet!"1 Dermed er cirklen sluttet; mordet på Gustaf III i 1792 blev, som vi ved, slut­ ningen på en æra i svensk historie og naturligvis samtidig begyndelsen på en ny tid, og hvis det er sandt, at historien er kongernes, som Erik Gustaf Geijer opfattede det, så afsluttedes denne epoke med afsættelsen af Gustav IV Adolf i 1809. Mellem de poler som udgøres af Gustaf IIIs død og revolutionen i 1809 vil også min fremstilling hovedsageligt bevæge sig. Som vi ved, nærede Bellman en gensidig kærlighed til Gustaf III, og hans hyldester kan synes rørende i deres uskyldige underdanighed. Fredmans sang nr 64 "Fjåriln vingad syns på Haga", afsluttes med den tanke, at den, som rammes af Gustafs blide blik, begynder at græde af taknemmelighed, og at den sørgende bliver glad bare monarken ser på ham.2 Eller tag "Gustafs skål", som skjalden skrev for at hylde kongen ved den ublodige revolution i 1772, og hvor han lovpriser Gustaf III som "Den bedste konge, som Norden ejer", en som ikke bare er "God og glad", men tillige retfærdig og udrustet med evnen til at gennemskue dårskab.3 42 "Gustafs skål" har et søsterdigt som begynder med ordene "Således lyser din krone nu, Kong Gustaf, dobbelt dyrebar".4 I et andet teaterstykke af Lars Forssell, Haren og Musvågen, har skælmen Guntlack faet fat i manuskriptet til denne sang og bebrejder Bellman hans devote hyldester til kongen.
    [Show full text]
  • Grundzüge Der Neueren Skandinavischen Literaturen
    GRUNDZÜGE DER NEUEREN SKANDINAVISCHEN LITERATUREN Herausgegeben von FRITZ PAUL Mit Beiträgen von ALKEN BRUNS, WOLFGANG BUTT, WILHELM FRIESE, BERNHARD GLIENKE, GERT KREUTZER, OTTO OBERHOLZER und FRITZ PAUL Klappentext Zum ersten Mal seit 50 Jahren wird hier eine vollständige Geschichte der neueren skandinavischen Literaturen von der Reformation bis zur Gegenwart in deutscher Sprache vorgelegt. Sieben Autoren schreiben als Spezialisten über ihre engeren Fachgebiete mit jeweils eigenen Methoden und Zielsetzungen. Fülle und Vielfalt der skandinavischen Nationalliteraturen werden durch diesen pluralistischen Ansatz besonders deutlich. Alken Bruns, geb. 1944, Studium in Tübingen, Oslo, Kiel. 1977 Dr. phil.; wiss. Angest. und Übersetzer. Veröffentlichungen zur Übersetzungsgeschichte und skandinavischen Gegenwartsliteratur. Wolfgang Butt, geb. 1937, Hochschullehrer f. Skandinavistik (Kiel, Wien, Saar- brücken), Übersetzer aus den nordischen Sprachen, Verleger mit dem Schwer- punkt skandinavische Literatur. Wilhelm Friese, geb. 1924, nach Kriegsdienst und Gefangenschaft seit 1948 Studium in Jena, Greifswald. 1955 Dr. phil., 1966 Habil.; 1972–1989 Prof. f. nord. Philologie an der Universität Tübingen. Berhard Glienke, geb. 1941. Studium in Kiel, Kopenhagen, Dublin. 1973 Dr. phil., 1968 wiss. Ass. Kiel; 1973 Doz. Australian National University, Can- berra; 1980 Doz. University of Cambridge. Seit 1986 o. Prof. für Nordische Philologie an der Universität Kiel. Gert Kreutzer, geb. 1940, Studium in Münster, Tübingen u. Kiel. 1973 Dr. phil., 1982 Habil., 1989 apl. Prof., seit 1990 o. Prof. und Direktor des Instituts für Nordische Philologie an der Universität zu Köln. Otto Oberholzer, geb. 1919. Dr. phil. Zürich (Germanistik), Lektor an der Univ. Lund 1945–49, Priv.-Doz. Univ. Zürich 1955–68, 1968–1985 o. Prof. für Skandinavistik an der Universität Kiel. Gest.
    [Show full text]
  • Thure Stenström Bibliografi 1940–2001
    Thure Stenström Bibliografi 1940–2001 Uppsala 2002 Svenska Litteratursällskapet 1 Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet 44 Tryckt med bidrag ur Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur © Thure Stenström Svenska Litteratursällskapet Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Slottet, ing. A0 752 37 Uppsala ISSN 0348-0283 ISBN 91-87666-30-8 Typesetting: Editorial Office, Uppsala University Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 2 Innehåll Förord . 5 Anmärkningar . 7 Bibliografi . 9 Namnregister . 81 Sakregister . 91 3 4 Förord Thure Stenström har verkat som forskare och lärare vid Uppsala universitet under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Han var ordinarie professor i litteraturvetenskap i Uppsala under åren 1971–1993. Generationer av elever kan vittna om hans stimulerande och uppfordrande insats som akademisk lärare, som seminarieledare och som handledare – liksom i egenskapen av orädd debat- tör och kritiker i ett vidare publicistiskt sammanhang. Med sina drygt åtta- hundra poster dokumenterar denna bibliografi en stor del av denna verksamhet. Som forskare har Stenström lagt tonvikten på analys av idéer och livsåskåd- ningar. I större monografier har han behandlat författare som Eyvind Johnson och Lars Gyllensten, och han har tagit breda grepp på hela litterära epoker i verk om det moderna genombrottets litteratur, om existentialismen som idé- strömning och dess genomslag i den svenska litteraturen. Det är en vetenskap- lig insats i den stora litteraturvetenskapliga komparativa traditionen. Stenström har varit – och är fortfarande – flitigt verksam som forskare, som recensent i dagspressen och ledamot i ett stort antal lärda sällskap (svenska och utländska). Bibliografin förtecknar därför inte bara lärda monografier och upp- satser, utan också ett stort antal artiklar i tidskrifter och tidningar (framförallt i Svenska Dagbladet).
    [Show full text]
  • Peter Weiss. Andrei Platonov. Ragnvald Blix. Georg Henrik Von Wright. Adam Michnik
    A quarterly scholarly journal and news magazine. March 2011. Vol IV:1 From the Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) Södertörn University, Stockholm FEATURE. Steklov – Russian BALTIC temple of pure thought W O Rbalticworlds.com L D S COPING WITH TRANSITIONS PETER WEISS. ANDREI PLATONOV. RAGNVALD BLIX. GEORG HENRIK VON WRIGHT. ADAM MICHNIK. SLAVENKA DRAKULIĆ. Sixty pages BETRAYED GDR REVOLUTION? / EVERYDAY BELARUS / WAVE OF RELIGION IN ALBANIA / RUSSIAN FINANCIAL MARKETS 2short takes Memory and manipulation. Transliteration. Is anyone’s suffering more important than anyone else’s? Art and science – and then some “IF YOU WANT TO START a war, call me. Transliteration is both art and science CH I know all about how it's done”, says – and, in many cases, politics. Whether MÄ author Slavenka Drakulić with a touch царь should be written as tsar, tzar, ANNA of gallows humor during “Memory and czar, or csar may not be a particu- : H Manipulation: Religion as Politics in the larly sensitive political matter today, HOTO Balkans”, a symposium held in Lund, but the question of the transliteration P Sweden, on December 2, 2010. of the name of the current president This issue of the journal includes a of Belarus is exceedingly delicate. contribution from Drakulić (pp. 55–57) First, and perhaps most important: in which she claims that top-down gov- which name? Both the Belarusian ernance, which started the war, is also Аляксандр Лукашэнка, and the Rus- the path to reconciliation in the region. sian Александр Лукашенко are in use. Balkan experts attending the sympo- (And, while we’re at it, should that be sium agree that the war was directed Belarusian, or Belarussian, or Belaru- from the top, and that “top-down” is san, or Byelorussian, or Belorussian?) the key to understanding how the war BW does not want to take a stand on began in the region.
    [Show full text]
  • Of Kings •Srmatio on Berna and Evolu
    4 of Kings •srmatio on Berna and evolu MIKAEL ALM & BRITT-INGER JOHANSSON (EDS.) Celebrating Monarchy Panegyrics as a Means of Representation and Communication NILS EKEDAHL In the summer of 1810, the four estates of the riksdag gathered in Örebro in order to elect an heir to the Swedish throne. The election had been preceded by a number of diplomatic changes of direction, but when it was eventually held on 21 August, Jean Baptiste Bernadotte was elected by general consen- sus. In the evening of the same day, his appointment was celebrated at "the club of the honourable Peasant Estate" with a song written for the occasion: BERNADOTTE! O! Swerges hopp och Hieltars ära! Tag den lott Wårt hjerta will Dig bära. Swea röst I dag Dig allment kallar. Glädjen skallar - känslan swallar Uti wåra bröst. Blif wår Far: Du trogna Barn bland oss skall finna. Glädjens dar För Manhem låt upprinna. Tukta swek. Låt ingen styfbarn wara: Lik wår CARL i fred och fara samt i bardalek.1 1 "BERNADOTTE! Oh, Swedens hope and heroes' honour. Accept the vocation we offer you with our hearts. Unanimously, Sweas voice summons you today. The joy resounds, the feel- ings abound, in our bosom. Become our father! You will find faithful children among us. Let the day of happiness break for Manhem. Punish perfidy, let no one be a stepchild. Like our King Charles in peace and danger, as well as in warfare." "Svenska Enighetens glada stämma, wid Riksdagen i Örebro, höjd på Hederwärda Bondeståndets Klubb, d. 21 Aug. 1810", Örebro Tidning 45, August 23 1810.
    [Show full text]