PDF (Publicerad Här Med Vänligt Tillstånd Från
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 1 Stockholm, Klara kloster och Kungsladugården Bebyggelseutvecklingen runt Mälarens utlopp från 900 till omkring 1600, med särskild hänsyn till förhållandena i Nationalstadsparken CLAS TOLLIN KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 2 Stockholm, Klara kloster och Kungsladugården Bebyggelseutvecklingen runt Mälarens utlopp från 900 till omkring 1600, med särskild hänsyn till förhållandena i Nationalstadsparken CLAS TOLLIN KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 3 Tollin, Clas 2017. Stockholm, klara kloster och Kungsladugården. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Handlingar, Historiska serien 33, Stockholm 2017. 128s. Abstract The Royal National City Park, located within the tree municipalities of Solna, Stockholm and Lidingö, was designated the world’s first National City Park in 1995. Since the 1680s, when large areas were fenced off as a hunting park by king Karl XI, these areas have been protected from landscape exploitation, despite their proximity to the city centre of Stock- holm. In this book, a settlement history of the park, from around 1000 to 1600, is presented, based on studies of primary sources, geometric maps, and recent field studies. The agricultural landscape around the city of Stockholm consisted of farms and hamlets, but St Clare’s Abbey and the crown demesnes also played major parts in the history of the area. Finally, the origin of the name Stockholm is discussed. Keywords Stockholm, Djurgården, cultural heritage, landscape history, regional boundaries, Middle Ages, Magnus Ladulås, St Clare’s monastery, crown demesnes Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA, The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities), Box 5622, 114 86 Stockholm, Sweden, www.vitterhetsakad.se Distribution eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby, Sweden, +46 498 25 39 00, http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslagsbild: Magnus Ladulås donationsbrev 1288. Pergamentsbrev med sigill, original Riksarkivet (DS 975). Foto Emre Olgun. Omslag och grafisk form: Inger Kåberg Tryckning: Elanders Sverige, 2017 © 2017 Författaren och KVHAA, Stockholm ISBN 978-91-7402-453-1 ISSN 0083-6788 4 Innehåll Inledning 7 5. Sammanfattande diskussion kring markrådigheten fram 1. Handel, Hansan och Stockholm 11 86 Handeln koncentreras 11 till omkring 1600 Lübeck och Sverige 11 Markägarsituationen och jordägarna vid Mälarens utlopp före 1200-talets slut 86 Birger jarl och Stockholm 13 Tyska tiden 91 2. Ön där flera gränser möttes 15 Nya Kungsladugården 92 Var gick landskapsgränsen Avelsgården Helgeandsliderne 92 mellan Uppland (Attundaland) Unik kronodomän 95 och Södermanland? 18 98 Striden om Åsön 19 Bilaga 1. Namnet Stockholm Stock, stav och stäk 98 Årsta och Birger jarl 21 Stockholmar i öst och väst 100 Järla och Sickla 23 Stocksundet vid Liderne 102 Stadsholmen som gränsholme 25 Slutsats 103 3. Undersökningsområdet Bilaga 2. Rekonstruktioner av äldre Nationalstadsparken och bebyggelser i Nationalstadsparken 106 området väster därom 33 Solna medeltida socken 35 Bilaga 3. 111 Stadens institutioner 35 Biskop Anund Jonssons brev Klara kloster 36 angående rätten till Åsön (Södermalm), juni 1288 111 4. Bebyggelsen under vikingatid Kung Magnus Birgerssons och äldre medeltid 43 donationsbrev till Klara kloster, Ekeby och Väsby 43 september 1288 112 Valmundsö by 48 Vädla 53 Förkortningar 114 Kaknäs 57 Arkiv 115 Medelby 59 Unnaröra 60 Nätbaserade källor 115 Husarne 64 Östra Liderne 65 Tryckta källor och litteratur 116 Ugglaskyl 68 Överjärva och Nederjärva 71 Personregister 120 Bergshamra 74 Solna väster om Brunnsviken 75 Ortregister 124 Ottersta 75 Bolstomta och Ösby 76 Lundby 77 Solna Prästgård 78 Rörstrand 79 Frösunda 79 5 6 Inledning Sveriges huvudstad Stockholm har både en väl ser i S:t Eriks årsböcker av såväl ovanstående som känd och en mindre känd bakgrund. År 1952 fira- andra författare. Det arkeologiska kunskapslä- des stadens 700-årsjubileum med anledning av det get sammanställdes av Hasselmo 1981 i Rapport brev som kung Valdemar och Birger jarl daterade i Medeltidsstaden 17: Stockholm. Förvånansvärt juli 1252 i Stockholm (SDHK 664, 665). Förhållan- litet har dock publicerats under senare år utifrån dena kring Stockholm och dess omgivning under primärkällor. Mycket av det som sägs idag bygger yngre järnålder och medeltid har utifrån primära på de äldre verken utan att slutsatser och källtolk- källor behandlats av ett fåtal moderna historiker. ningar har ifrågasatts. Detta har lett till att en del De viktigaste verken är fortfarande Gunnar Bolins missuppfattningar, felaktigheter och vanföreställ- Stockholms uppkomst (Bolin 1933) och Nils Ahn- ningar återkommer gång på gång, t.ex. vad gäller lunds Stockholms historia före Gustav Vasa (Ahn- äldre bebyggelse, ägoområden och liknande inte lund 1953). Senare har Göran Dahlbäck publi- minst i nuvarande Nationalstadsparken.1 År 2016 cerat en rad värdefulla studier, t.ex. I medeltidens samman fattades forskningsfronten i ett antal upp- Stockholm ( Dahlbäck 1988). Bland arkeologernas satser som publicerades i den tvär vetenskapliga arbeten märks Hans Hanssons Med tunnelbanan skriften Stockholm före Stockholm. Där nya rön till medel tiden och Stockholms stadsmurar (Hans- har framkommit har dessa arbetats in. Boken son 1960 resp. 1976). En milstolpe var utgräv- behandlar emellertid bara översiktligt de histo- ningarna på Helgeandsholmen som resulterade i risk-geografiska förhållandena i om giv ningarna verket Hel geandsholmen – 1000 år i Stockholms varför nedan stående studie kompletterar denna ström (Dahlbäck, Ödman m.fl. 1982) och i Anders framställning. Ödmans doktorsavhandling Stockholms tre borgar Tack vare att Svenskt Diplomatariums huvud (Ödman 1987). kartotek sedan några år är digitalt tillgängligt Jonas Ferenius sammanställde Brännkyrka på Riksarkivets hemsida kan en ny systema- sockens förhistoria i boken Brennekyrkia sochn. tisk genomgång av det medeltida brevmateria- Socknen vid staden (Ferenius och Gustafsson let göras. Även de äldre geometriska kartorna 1999). Under senare år har Kerstin Söderlund har blivit digitalt tillgängliga med kartbild och genom sina utgrävningar på Stadsholmen tillfört transkri berad text. Dessutom har nya uppgifter ny kunskap om Stockholms äldsta tid (Söderlund om strandlinjens förskjutning tillkommit. 2002). Därutöver förekommer ett flertal uppsat- De flesta av de medeltida bebyggelserna i 7 det som en gång var den vidsträckta medeltida Solna socken är avhysta och försvunna. Flera forskare har utifrån fornlämningar, uppgifter i diplom och kamerala handlingar velat placera dem geografiskt. Ett tidigt försök är Sune Ambrosianis uppsats ”Ekeby och Stockholm”, om försvunnen bebyggelse kring Stockholm vid tiden för stadens grundläggning (Ambrosi- ani 1931). Studien innehåller även en karta över en rekonstruerad bebyggelsebild. Vid sidan av skriftliga källor använde Ambrosiani 1700- och 1800-talslantmäterikartor. Metoden att kombinera olika källmaterial är fruktbar men studien innehåller många fel- aktigheter. Ekebys bebyggelse placerades t.ex. strax öster om Brunkebergsåsen och Ambrosiani antog att alla småöar mellan Norrmalm och södra Djurgården inklusive Stadsholmen ingick i Ekebys ägoområde. Byn Unnaröra förlades till Freskatiområ- det vilket har lett till att Unnarörsvägen har placerats på Östra Liderne och inte på Färman (Ambrosiani 1931 s. 84, 88, 92). Dessutom omtalas ett förmodat sund från Lin- darängen till Djurgårdsbrunnsviken (a.a. s. 89). Sundet finns även med hos Hedenstierna (1941), Beckman (1954), Helgeandsholmen (1982 s. 29) Unnarörsvägen mellan Universitetet och Stora Skuggan har placerats på Östra Lidernes mark trots respektive Dahlbäck (1988 s. 32). Någon vatten- att byn Unnaröra låg vid Tegelviken på den tidigare väg vid 5-metersnivån fanns dock inte eftersom ön Färman (foto författaren). hela området låg högre enligt senare höjdmät- ningar. Mest besynnerligt är när Ambrosiani även Olsson har en del tveksamma tolkningar. placerar bebyggelserna Snåttsta, Viby och Ekeby Han redovisar bl.a. en för övrigt icke belagd i Markims socken till Stockholms närhet. Han gård vid namn ”Isbla” på norra sidan om Djur- skapar bl.a. ett för övrigt okänt Vikby med ägor gårdsbrunnskanalen (Olsson 1973 s. 46). Med på båda sidor om Djurgårdskanalen med hän- tiden placerades emellertid allt fler bebyggelser visning till lägenheten Viksberg.2 Snåttsta anser i rätt läge även om en hel del återstår att göra. han motsvara Sundsta vid Gullmarsplan. Även En viktig del av nedanstående studie har varit att om Ambrosiani hade fel i sak visade han på en kombinera modernt och historiskt kartmaterial metod som skulle få många efterföljare. Martin samt att relatera detta till landskapets topografi Olsson (1973) är den som mest systematiskt har och naturförutsättningar. Resultatet redovisas i använt 1600-talets storskaliga kartmaterial. Men ett antal nyupprättade tematiska kartor. 8 Nationalstadsparken kan tyckas vara väl in- Nedanstående studie behandlar bebyggelse- venterad vad gäller fornlämningar och andra histo- utvecklingen i Solnas gamla socken från yngre riska landskapselement. En omfattande redovisning järnålder till 1600-talets mitt. Särskilt frågan om gjordes redan i Stockholmstraktens natur- och kul- staden Stockholms uppkomst och inflytande turminnen (SNoK) från 1935, där gravfält och på dess närmaste omgivning belyses. Ett försök andra fornlämningar