DOCSLIB.ORG

PDF (Publicerad Här Med Vänligt Tillstånd Från

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
PDF (Publicerad Här Med Vänligt Tillstånd Från KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 1 Stockholm, Klara kloster och Kungsladugården Bebyggelseutvecklingen runt Mälarens utlopp från 900 till omkring 1600, med särskild hänsyn till förhållandena i Nationalstadsparken CLAS TOLLIN KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 2 Stockholm, Klara kloster och Kungsladugården Bebyggelseutvecklingen runt Mälarens utlopp från 900 till omkring 1600, med särskild hänsyn till förhållandena i Nationalstadsparken CLAS TOLLIN KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN Handlingar Historiska serien 33 3 Tollin, Clas 2017. Stockholm, klara kloster och Kungsladugården. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Handlingar, Historiska serien 33, Stockholm 2017. 128s. Abstract The Royal National City Park, located within the tree municipalities of Solna, Stockholm and Lidingö, was designated the world’s first National City Park in 1995. Since the 1680s, when large areas were fenced off as a hunting park by king Karl XI, these areas have been protected from landscape exploitation, despite their proximity to the city centre of Stock- holm. In this book, a settlement history of the park, from around 1000 to 1600, is presented, based on studies of primary sources, geometric maps, and recent field studies. The agricultural landscape around the city of Stockholm consisted of farms and hamlets, but St Clare’s Abbey and the crown demesnes also played major parts in the history of the area. Finally, the origin of the name Stockholm is discussed. Keywords Stockholm, Djurgården, cultural heritage, landscape history, regional boundaries, Middle Ages, Magnus Ladulås, St Clare’s monastery, crown demesnes Utgivare Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA, The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities), Box 5622, 114 86 Stockholm, Sweden, www.vitterhetsakad.se Distribution eddy.se ab, Box 1310, 621 24 Visby, Sweden, +46 498 25 39 00, http://vitterhetsakad.bokorder.se Omslagsbild: Magnus Ladulås donationsbrev 1288. Pergamentsbrev med sigill, original Riksarkivet (DS 975). Foto Emre Olgun. Omslag och grafisk form: Inger Kåberg Tryckning: Elanders Sverige, 2017 © 2017 Författaren och KVHAA, Stockholm ISBN 978-91-7402-453-1 ISSN 0083-6788 4 Innehåll Inledning 7 5. Sammanfattande diskussion kring markrådigheten fram 1. Handel, Hansan och Stockholm 11 86 Handeln koncentreras 11 till omkring 1600 Lübeck och Sverige 11 Markägarsituationen och jordägarna vid Mälarens utlopp före 1200-talets slut 86 Birger jarl och Stockholm 13 Tyska tiden 91 2. Ön där flera gränser möttes 15 Nya Kungsladugården 92 Var gick landskapsgränsen Avelsgården Helgeandsliderne 92 mellan Uppland (Attundaland) Unik kronodomän 95 och Södermanland? 18 98 Striden om Åsön 19 Bilaga 1. Namnet Stockholm Stock, stav och stäk 98 Årsta och Birger jarl 21 Stockholmar i öst och väst 100 Järla och Sickla 23 Stocksundet vid Liderne 102 Stadsholmen som gränsholme 25 Slutsats 103 3. Undersökningsområdet Bilaga 2. Rekonstruktioner av äldre Nationalstadsparken och bebyggelser i Nationalstadsparken 106 området väster därom 33 Solna medeltida socken 35 Bilaga 3. 111 Stadens institutioner 35 Biskop Anund Jonssons brev Klara kloster 36 angående rätten till Åsön (Södermalm), juni 1288 111 4. Bebyggelsen under vikingatid Kung Magnus Birgerssons och äldre medeltid 43 donationsbrev till Klara kloster, Ekeby och Väsby 43 september 1288 112 Valmundsö by 48 Vädla 53 Förkortningar 114 Kaknäs 57 Arkiv 115 Medelby 59 Unnaröra 60 Nätbaserade källor 115 Husarne 64 Östra Liderne 65 Tryckta källor och litteratur 116 Ugglaskyl 68 Överjärva och Nederjärva 71 Personregister 120 Bergshamra 74 Solna väster om Brunnsviken 75 Ortregister 124 Ottersta 75 Bolstomta och Ösby 76 Lundby 77 Solna Prästgård 78 Rörstrand 79 Frösunda 79 5 6 Inledning Sveriges huvudstad Stockholm har både en väl ser i S:t Eriks årsböcker av såväl ovanstående som känd och en mindre känd bakgrund. År 1952 fira- andra författare. Det arkeologiska kunskapslä- des stadens 700-årsjubileum med anledning av det get sammanställdes av Hasselmo 1981 i Rapport brev som kung Valdemar och Birger jarl daterade i Medeltidsstaden 17: Stockholm. Förvånansvärt juli 1252 i Stockholm (SDHK 664, 665). Förhållan- litet har dock publicerats under senare år utifrån dena kring Stockholm och dess omgivning under primärkällor. Mycket av det som sägs idag bygger yngre järnålder och medeltid har utifrån primära på de äldre verken utan att slutsatser och källtolk- källor behandlats av ett fåtal moderna historiker. ningar har ifrågasatts. Detta har lett till att en del De viktigaste verken är fortfarande Gunnar Bolins missuppfattningar, felaktigheter och vanföreställ- Stockholms uppkomst (Bolin 1933) och Nils Ahn- ningar återkommer gång på gång, t.ex. vad gäller lunds Stockholms historia före Gustav Vasa (Ahn- äldre bebyggelse, ägoområden och liknande inte lund 1953). Senare har Göran Dahlbäck publi- minst i nuvarande Nationalstadsparken.1 År 2016 cerat en rad värdefulla studier, t.ex. I medeltidens samman fattades forskningsfronten i ett antal upp- Stockholm ( Dahlbäck 1988). Bland arkeologernas satser som publicerades i den tvär vetenskapliga arbeten märks Hans Hanssons Med tunnelbanan skriften Stockholm före Stockholm. Där nya rön till medel tiden och Stockholms stadsmurar (Hans- har framkommit har dessa arbetats in. Boken son 1960 resp. 1976). En milstolpe var utgräv- behandlar emellertid bara översiktligt de histo- ningarna på Helgeandsholmen som resulterade i risk-geografiska förhållandena i om giv ningarna verket Hel geandsholmen – 1000 år i Stockholms varför nedan stående studie kompletterar denna ström (Dahlbäck, Ödman m.fl. 1982) och i Anders framställning. Ödmans doktorsavhandling Stockholms tre borgar Tack vare att Svenskt Diplomatariums huvud­­ (Ödman 1987). kartotek sedan några år är digitalt tillgängligt Jonas Ferenius sammanställde Brännkyrka på Riksarkivets hemsida kan en ny systema- sockens förhistoria i boken Brennekyrkia sochn. tisk genomgång av det medeltida brevmateria- Socknen vid staden (Ferenius och Gustafsson let göras. Även de äldre geometriska kartorna 1999). Under senare år har Kerstin Söderlund har blivit digitalt tillgängliga med kartbild och genom sina utgrävningar på Stadsholmen tillfört transkri berad text. Dessutom har nya uppgifter ny kunskap om Stockholms äldsta tid (Söderlund om strandlinjens förskjutning tillkommit. 2002). Därutöver förekommer ett flertal uppsat- De flesta av de medeltida bebyggelserna i 7 det som en gång var den vidsträckta medeltida Solna socken är avhysta och försvunna. Flera forskare har utifrån fornlämningar, uppgifter i diplom och kamerala handlingar velat placera dem geografiskt. Ett tidigt försök är Sune Ambrosianis uppsats ”Ekeby och Stockholm”, om försvunnen bebyggelse kring Stockholm vid tiden för stadens grundläggning (Ambrosi- ani 1931). Studien innehåller även en karta över en rekonstruerad bebyggelsebild. Vid sidan av skriftliga källor använde Ambrosiani 1700- och 1800-talslantmäterikartor. Metoden att kombinera olika källmaterial är fruktbar men studien innehåller många fel- aktigheter. Ekebys bebyggelse placerades t.ex. strax öster om Brunkebergsåsen och Ambrosiani antog att alla småöar mellan Norrmalm och södra Djurgården inklusive Stadsholmen ingick i Ekebys ägoområde. Byn Unnaröra förlades till Freskatiområ- det vilket har lett till att Unnarörsvägen har placerats på Östra Liderne och inte på Färman (Ambrosiani 1931 s. 84, 88, 92). Dessutom omtalas ett förmodat sund från Lin- darängen till Djurgårdsbrunnsviken (a.a. s. 89). Sundet finns även med hos Hedenstierna (1941), Beckman (1954), Helgeandsholmen (1982 s. 29) Unnarörsvägen mellan Universitetet och Stora Skuggan har placerats på Östra Lidernes mark trots respektive Dahlbäck (1988 s. 32). Någon vatten- att byn Unnaröra låg vid Tegelviken på den tidigare väg vid 5-metersnivån fanns dock inte eftersom ön Färman (foto författaren). hela området låg högre enligt senare höjdmät- ningar. Mest besynnerligt är när Ambrosiani även Olsson har en del tveksamma tolkningar. placerar bebyggelserna Snåttsta, Viby och Ekeby Han redovisar bl.a. en för övrigt icke belagd i Markims socken till Stockholms närhet. Han gård vid namn ”Isbla” på norra sidan om Djur- skapar bl.a. ett för övrigt okänt Vikby med ägor gårdsbrunnskanalen (Olsson 1973 s. 46). Med på båda sidor om Djurgårdskanalen med hän- tiden placerades emellertid allt fler bebyggelser visning till lägenheten Viksberg.2 Snåttsta anser i rätt läge även om en hel del återstår att göra. han motsvara Sundsta vid Gullmarsplan. Även En viktig del av nedanstående studie har varit att om Ambrosiani hade fel i sak visade han på en kombinera modernt och historiskt kartmaterial metod som skulle få många efterföljare. Martin samt att relatera detta till landskapets topografi Olsson (1973) är den som mest systematiskt har och naturförutsättningar. Resultatet redovisas i använt 1600-talets storskaliga kartmaterial. Men ett antal nyupprättade tematiska kartor. 8 Nationalstadsparken kan tyckas vara väl in- Nedanstående studie behandlar bebyggelse- venterad vad gäller fornlämningar och andra histo- utvecklingen i Solnas gamla socken från yngre riska landskapselement. En omfattande redovisning järnålder till 1600-talets mitt. Särskilt frågan om gjordes redan i Stockholmstraktens natur- och kul- staden Stockholms uppkomst och inflytande turminnen (SNoK) från 1935, där gravfält och på dess närmaste omgivning belyses. Ett försök andra fornlämningar
Load more

Recommended publications
  • Nordisk Politikk Og Europeiske Ideer
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by NORA - Norwegian Open Research Archives Nordisk politikk og europeiske ideer En analyse av nordiske forfatningsdokumenter 1282-1449 Frode Hervik Avhandling for graden philosophiae doctor (ph.d.) ved Universitetet i Bergen 2012 Forord Arbeidet med denne avhandlingen har vært svært spennende, givende og utfordrende. Først og fremst må jeg rette en stor takk til min veileder professor Sverre Bagge, som har kommet med gode råd og konstruktiv kritikk både på et overordnet og detaljert nivå, og ellers vært til stor inspirasjon. Jeg må også rette stor takk til min biveileder Erik Opsahl som med sitt kritiske blikk har luket ut mange feil og uklarheter i sine grundige og innsiktsfulle tilbakemeldinger. Uten mine veiledere hadde neppe denne avhandlingen sett dagens lys. En stor takk må også rettes til fagmiljøet ved Senter for middelalderstudier (CMS) ved Universitetet i Bergen, spesielt medlemmene av statsteamet og mine medstipendiater. Til slutt må jeg også rette en stor takk til min kone, Bente K. Hervik, for hennes tålmodighet og IKT- faglige bistand. Frode Hervik, Bergen, Juni 2012 1 Innhold Forord ........................................................................................................................................ 1 1. Innledning ............................................................................................................................. 5 Metode og kilder .................................................................................................................
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Björn Ambrosiani Title Hundare, skeppslag och fornlämningar Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 67–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hundare, skeppslag och fornlämningar Björn Ambrosiani Den äldsta kända administrativa indelningen av sve¬ Upplandslagens konungabalk X: arnas centrala område kring Mälaren har alltid till¬ dragit sig stort historiskt och rättshistoriskt intresse. Detta är laga ledung: fyra skepp från vaqe hundare. Man har från oUka håll hävdat att den för detta om¬ råde nästan unika hundaresindelningen skulle nå Dessa skeppsvister skola utgå från alla tre foUclan- långt ner i äldre järnålder eller åtminstone till foUc- den, lika mycket av ett markland jord som av en vandringstiden (400-550 e Kr). Hundare, skepps¬ stridbar man i fråga om tre skepp; det Qärde skall lag, tolft och socken är viktiga begrepp i denna dis¬ utgöras efter mantal av bönder och bondsöner, lego¬ kussion. Deras struktur och inbördes förhållanden drängar och löskekarlar . .. och relationen till bebyggelsen och dess kronologi (Holmbäck-Wessén 1933 s 46 f) har då tolkats på olika sätt med utgångspunkt bl a i landskapslagarna, vilka skulle stå för en lagstiftning Västmannalagens konungabalk VII: med uråldrig tradition. Man har emellertid också, som framgår framför Detta är laga ledung: två skepp från varje hundare. allt av Adolf Schiicks idérika och intresseväckande uppsats 1949 i festskriften till Nils Ahnlund, sökt (Holmbäck-Wessén 1936 s 37.) rekonstruera äldre hundaresindelningar än den man känner genom landskapslagarna och de kamerala Övriga lagar saknar denna precisering. Det kan handlingarna. Någon öppning till säkrare tolkningar dock ur bebyggelsehistorisk synpunkt vara intres¬ har emellertid inte funnits förrän den genomgri¬ sant att undersöka om dessa bestämmelser också pande fornminnesinventeringen för den ekonomiska motsvaras av en bestämd skattekraft eller ett mantal.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Fulltext (Pdf)
    Linköpings universitet | Institutionen för Kultur och Samhälle Masteruppsats, 30 hp | Religionsvetenskap Vårterminen 2021 ”…venerunt sorores in Skæningiam” Om de svenska systrakonventen inom Predikarorden under medeltiden ”…venerunt sorores in Skæningiam” On the Swedish convents of the Sisters of the Order of Preachers in the Middle Ages Jörgen Hedman Handledare: Kjell O Lejon Examinator: Tomas Widholm Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se …venerunt sorores in Skæningiam – om de svenska systrakonventen inom Predikarorden under medeltiden …venerunt sorores in Skæningiam – on the Swedish convents of the Sisters of the Order of Preachers in the Middle Ages Abstract During the later part of the 13th century, two female convents of the Dominican order were founded in the realm of Sweden, both in the diocese of Linköping. The Dominican order first came to Sweden as early as in the 1220’s, and the history of the brothers’ convents has been described to a much greater extent – at least up to the end of the 14th century –than the history of the sisters. Therefore, a conclusive history of the female convents is still lacking. In this master thesis, I aim to describe the foundation and the history of the Swedish sisters of the Order of Preachers from around 1270 to the closing of the convents in the Reformation Era, around 1540, and also attempt to clarify who the benefactors of the convents were. In part due to the fervour of the reformators, there is a substantial deficiency when it comes to source material pertaining to the Dominican order’s history in Sweden and especially concerning the sisters’ convents.
    [Show full text]
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade
    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Clas Tollin Title Namnet Stockholm i ny belysning – en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn Issue 73 Year of Publication 2017 Pages 8–28 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Namnet Stockholm i ny belysning — en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn av Clas Tollin veriges huvudstad Stockholm har både en den Stockholms tillkomst liksom Åsöns (Söder- väl känd och en mindre känd bakgrund. malms) ursprungliga tillhörighet. S År 1952 firades stadens 700-årsjubileum med anledning av det brev som kung Valdemar och Birger Jarl daterade i juli 1252 i Stockholm Från havsvik till insjö (SDHK 664). Vid denna tidpunkt fanns åtmin- Under 1100- och 1200-talen skedde en snabb stone ett rundtorn och kanske en borganlägg- landhöjning. Vid 1200-talets mitt låg vatten- ning på en grusig höjd på den senare Stadshol- brynet ca 2,5 meter högre än idag.3 Enligt den mens nordöstra del. Rundtornets ålder har inte isländske stormannen och författaren Snorre med bestämdhet kunnat fastslås, inte heller om Sturlasson kallades Mälarutloppet Stocksund. det fanns en angränsande urban bebyggelse där Snorre skriver: ”Från hela Svitjod falla alla rin- redan omkring 1250. Vid utgrävningarna av slot- nande vatten ut i Lågen (Mälaren), men denna tets norra länga har ett danskt mynt från 1130 har endast ett utlopp och detta så smalt att och ett norskt från 1150–1170 påträffats.1 En många åar äro bredare.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ! ! ! ! ! ! "#$%&'!! ()*%+,-!.-+#//&0! 1)$-,! 2#/!&*%!$&3$!)!455-+06!&*%!786,'3+0-+06!#06,'!90:',! ;'&0/<-6,'!&*%!=-6',!>='0<-6,'! ?//#,! @@! A,+'!&B!C#;-)*+$)&0! DEEF! C+:,/! EGHDDI! ?77J!K@LEMNO@L! ?77J!&0-)0,!NKKNM@ODN!! PPPQ;,;9::,-/,%)/$&')+Q&':! ! ! Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder av Michael Olausson De bo skilda från varandra och åt olika håll, allt liga uttryck för en viss ideologi och en specifik efter som en källa, ettfält, en skog fallit dem i sma¬ samhällsformation. ken. De anlägga byar icke såsom vi med samman¬ Anpassning till ekologiska förutsättningar, loka¬ fogade och sammanhängande byggnader: var och la traditioner och nya ideér liksom till mer övergri¬ en omger sitt hus med en öppen plats... (Tacitus, Ger¬ pande politiska strukturer har på olika sätt bidragit mania, kap 16) till utvecklandet av regionala särdrag. Den förhis¬ toriska människan byggde inte enbart hus och - Man bygger och bygger här i livet, ser ni, men organiserade boplatsytor på ett repetitivt sätt, så man vinner ingenting på det. Man räknar ut allting som empiri och tradition föreskrev, utan prövade så fint - men så fort man kommer till takstolarna nya vägar allteftersom behoven förändrades och .så visar det sig att det var någe fel i räkningen - inom ramen för olika möjligheter. Människan gör allting blir så annorlunda, så djävligt annorlunda, sin egen historia och utformar ständigt sin tillvaro just medan man håller på och bygger - så att när men under omständigheter som är för handen man nått övre våningen upptäcker man att man givna.
    [Show full text]
  • Folkland Och Folkvapen Larsson, Mats G
    Folkland och folkvapen Larsson, Mats G. Fornvännen 83, 224-233 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1988_224 Ingår i: samla.raa.se Fokland och folkvapen Av Mats G. Larsson Larsson, M. G. 1989. Folkland och folkvapen. (Folk lands and folk weapons.) hörnvännen 83 Stockholm. The names of the three folkland which in the Middle Ages formed the province Uppland in central Sweden, Tiundaland, Attundaland and Fjädrundaland, are generally interpreted as indicating ihal they consisted of, respectively, len, eight and tour districts called hund, each of which supplied or included one hundred something. The most fréquent interpretadon has been thal the hundred in ques­ tion was the number of men for the ledung, i.e. lhe levy of men for the navy. The author uses settlemeiil archaeological material to compare the three folk land in different periods and to analyse the nalure ofthis 'hundred'. The propor­ tions between the numbers of settlements within the three regions suggest that their names torrespond to the conditions at the end ol the Prehistoric period and that their boundaries were not significantly altered between then and the Middle Ages The number of 'hundreds' in the folkland names may refer to lhe men wilhin the regions who were obliged to the "folk weapons" slipulatcd in the Medieval laws. The hundare-distritts as they are known from the Middle Ages, however, must have been very uneven in population at the end ol the Iron Age and could not have supplied uniformly sized fon es. Mats G. Larsson, Mossby 12, S-27010 Skivarp, Sweden. De tre uppländska folklanden omnämns första härledas ur vissa av namnen på de medeltida gängen i en latinsk text från omkring 1120, det hundarena.
    [Show full text]
  • Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia
    Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia 4. PEOPLE AND LAND IN EARLY SCANDINAVIA Stefan Brink ow do Tyskland, Deutschland, Duitsland, Germany, An Ghearmáin, Allemagne, Alemania, Německo, Vācija, and Saksa all relate to each Hother? Well, the answer to this silly question is, of course, that they all are the names of one and the same territorialized political entity found in Europe. Given that, why do we not use one single name for this entity, especially today in our modern, controlled, and nivellating, society of EU-conformism? The answer to this question touches upon the very core of a research field called ‘onomastics’, which studies how names are coined and who coins them. In Sweden (my homeland), our neighbour to the south is Tyskland (if we ignore Bornholm), and etymologically we share the name for this European geographical and political entity with the inhabitants of the country itself, Deutchland, and with the Dutch, who uses the name Duitsland. The name Germany is used in English, Germania in Italian, Германия in Russian, and An Ghearmáin in Irish. In eastern Europe the name of the country is derived from a stem Nem-: Německo in Czeck, Nemecko in Slovak, Niemcy in Polish, and Németország in Hungarian. East of the Baltic the name is derived from a totally different stem beginning with Vo-/Va- as in Latvian Vācija and in Lithuanian Vokietija; whereas Allemagne is used in France, and Alemania in Spain. The Finns, however, use a different designation, namely Saksa, which is similar to Saksamaa in Estonian. Of course, this usage of different names for nations and people is not a new or modern phenomenon as many modern names have roots in early history, and even in prehistory.
    [Show full text]
  • Forms of Social Capital in the European Middle Ages Angels, Papal Legates, and the Scandinavian Aristocratic Elites, 12Th-13Th Centuries
    CERGU’S WORKING PAPER SERIES 2017:1 Forms of Social Capital in the European Middle Ages Angels, Papal Legates, and the Scandinavian Aristocratic Elites, 12th-13th Centuries Wojtek Jezierski ___________________________________ Centre for European Research (CERGU) University of Gothenburg Box 711, SE 405 30 GÖTEBORG January 2017 © 2017 by Wojtek Jezierski. All rights reserved. ABSTRACT This paper studies the forms of aristocratic social capital and modes of its conversion into dynastic, educational, economic, and symbolic forms in Scandinavia during the High Middle Ages. By closely scrutinizing the activities of several papal legates sent by Roman Curia to the North as well as the policies of locally appointed papal legates – particularly Absalon of Lund and Anders Sunesen – , the article shows how the Scandinavian aristocratic elites interacted with wider European networks of power in the course of the twelfth and thirteenth centuries. The documents associated with the activities of papal legates studied here (papal bulls, diplomas, synodal decrees, and contemporary chronicles) are treated as nodes tying together local Scandinavian powerful families, their local monastic foundations, and political ambitions both home and abroad with wider European networks of papal authority and protection, recognition in international educational circles, and dynastic alliances. By pursuing the high medieval ‘angelological’ model of government applied to papal legates, this paper shows what the political technology of delegation of power looked like in pre-modern Europe. Keywords: papal legates, Roman Curia, social capital, conversion of capital, Absalon of Lund, Anders Sunesen, William of Modena, Skänninge synod, delegation of power, angels, mystery of ministry Forms of Social Capital in the European Middle Ages Angels, Papal Legates, and the Scandinavian Aristocratic Elites, 12th-13th Centuries Wojtek Jezierski To Lars Hermanson on his 50th birthday On December 31st, 1224, Pope Honorius III (r.
    [Show full text]
  • Swedish Seminar Papers-00-03(Pdf)
    Swedish Seminar Papers in Archaeology 2000-2003 Mattias Asplund Marjatta Puurunen © 2006 Mattias Asplund & Marjatta Puurunen Table of Contents Table of Contents………………………………………………….. 2 Compilers Notes…………………………………………………… 4 Trends of Undergraduate Research Themes……………………….. 6 1. Northern Europe…………………………………………….. 8 1.1 The Stone Age………………………………………………. 8 1.1.1 General or Multi-Period (1-10)……………………………… 8 1.1.2 The Mesolithic (11-23)……………………………………… 10 1.1.3 The Neolithic (24-72)……………………………………….. 11 1.2 The Bronze Age (73-161)…………………………………… 16 1.3 The Iron Age………………………………………………… 24 1.3.1 General or Multi-Period (162-220)…………………………. 24 1.3.2 The Early Iron Age (221-252)……………………………… 29 1.3.3 The Late Iron Age (253-411)………………………………. 32 1.4 The Middle Ages (412-521)……………………………….. 45 1.5 Medieval Art and Ecclesiastical Architecture (522-576)….. 54 1.6 Saami-Germanic Studies (577-596)……………………….. 59 1.7 Later Times (597-608)…………………………………….. 61 1.8 Multi-Period (609-670)…………………………………….. 62 1.9 Philology (671-688) ……………………………………….. 68 1.10 Miscellaneous (689-783)…………………………………… 70 1.11 Human Geography and Agricultural Studies (784-797)…… 77 2 The Mediterranean Area and the Near East (798-1070)…… 79 3 Beyond Europe (1071-1098)………………………………. 99 4 The Paleolithic (1099-1103)……………………………….. 101 5 Numismatics (1104-1120)………………………………….. 102 6 Maritime Archaeology (1121-1130)………………………… 104 7 Osteology and Odontology (1131-1158)……………………. 105 8 Philosophy of Science (1159-1181)…………………………. 108 9 History of Scholarship (1182-1206)………………………… 110 10 Managing the Remains……………………………………… 113 10.1 Methods of Archaeological Surveying, Fieldwork, Labo- ratory Analysis and Experimental Archaeology (1207-1283).. 113 10.2 Heritage Management (1284-1325)…………………………. 120 10.3 Museology and Popularization (1326-1382)………………… 124 Author Index ……………………………………………………….
    [Show full text]
  • Från Hembygdsarbetet
    Från hembygdsarbetet FRöSAKERS HÄRADS HEMBYGDS­ FöRENING Den viktigaste händelsen under året har varit återuppförandet av den s. k. garvaregården från tomt nr. 31 i R ådhuskvarteret. Den siste garva­ ren, som bebodde fastigheten, hette Carl Johan Ahlberg. Gården är från i700-talet och finns med på en karta från i812. I samband med a tt tomten skulle bebyggas med flerfamiljshus år ig6i skänktes gården av byggnadsfirman Carl A. Lilliesköld, Stockholm, till hembygdsföreningen. Timret, uppmärkt, har förvarats på hembygdsföreningens tomt i av­ vaktan på återuppförandet. Föregående årsmöte uppdrog åt styrelsen att, inom ramen för tillgängliga medel, återuppföra fastigheten. För• eningen disponerade vid pass 4 ooo kr. och Östhammars stad lämnade anslag å i 300 kr. Föreningens medlemmar ha visat en glädjande offer­ vilja, som resulterat i gåvor på tillsammans 2 500 kr. Uppmuntrade av allt detta sattes byggnadsarbetet igång i oktober i965. Lagom till första snöfallet i november var taket pålagt. Fastig­ heten inrymmer två rum och kök på nedre planet och eftersom tak­ resningen utgöres av brutet tak en stor och präktig vind. Tillkomsten av byggnaden skapar större möjligheter för föreningen att av sina sam­ lingar göra en tidsenlig inredning. 5 september gjorde föreningen en utflykt med buss till Singö kyrka. Efter gudstjänsten berättade komminister Sundin om kyrkan och dess inventarier. På hemväg besöktes Väddö hembygdsförenings hembygds­ gård i Kista under ciceronskap av landstingsman Eugenius och fru Greta Mattsson. LOVö HEMBYGDSFöRENING Som fortsättning p å föregående års Adelsöfärd gjorde föreningen g okt. i965 utfärd till Munsöns märkligaste kulturminnesmärken. I kungs­ högarna vid Adelsö kyrka lär bl. a. kungarna Erik, Björn och Olof, far, son och sonson, ha blivit gravlagda.
    [Show full text]
  • 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350
    Frode Iversen 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350 The political structure of Scandinavian society underwent radical change between AD 500 and 1350. Through analyses of c. 170,000 sites of single graves and cemeteries, 1,700 hillforts, and 130 royal sites and manors, this article investigates the emergence of larger law areas and their relation to the peoples and kingdoms in Scandza (i.e. Norway and Sweden). In this period the number of kingdoms was reduced from around thirteen to two. We find 29 peoples in the 6th century mentioned in contemporary written sources (Getica and Widtsith), and these are geographically identified through a big data analysis of prehistoric graves and cemeteries (Kernel Density Estimation). In addition, we have identified thirteen clusters of graves repre- senting other unmentioned groups. The emergence of larger legal entities was a prerequisite for the emergence of the Scandinavian kingdoms. In eastern Scandinavia kingship emerged through the control of major lakes connecting various folklands, while in the west control of trade and transport along the major sailing route (leden) was a driving facor for trans-regional kingship. 4.1 Introduction This chapter will suggest that Scandinavian law areas can be understood as an in- termediate stage between what often has been labelled a tribal organisation in Jordanes’ time (mid-6th century) and the subsequent creation of supra-regional kingdoms in the late Viking Age (800–1050). A law area is a specific geographical unit with a shared customary law. Although significant results concerning identifi- cation of pre-Christian regions and social groups in Scandinavia have been ob- tained on the basis of place names (Malone 1962; Svennung 1967; Brink 2008), archaeological evidence (great mounds and rich finds) (Ringstad 1986, 1991; Myhre 1987; Rahmqvist 1987; Callmer 1991), sagas, and law codices (Brink 2002; Iversen 2015), many questions remain unanswered.
    [Show full text]