DOCSLIB.ORG

Program För Friluftsliv, Del 2

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Program För Friluftsliv, Del 2 Uppleva och göra Program för Friluftsliv Kalmar kommun Antagen av kommunfullmäktige 27 april 2020 DEL 2 - Områden och aktiviteter för friluftsliv Foto: Jan Magnusson kalmar.se/friluftsliv FRILUFTSLIV KALMAR KOMMUN – OMRÅDEN OCH AKTIVITETER FÖR FRILUFTSLIV Projektorganisation Beställare Södermöre kommundelsnämnd: Kultur- och fritidsnämnden, (kommundelsutvecklare) Kalmar kommun Destination Kalmar AB: Projektledare (turismchef, idrottsturism) Eva-Lena Larsdotter (friluftsutvecklare, kultur- och fritidsförvaltningen) Kalmar Vatten AB: (va-ingenjör vattenanläggningar och dämmen) Styrgrupp Förvaltningschef kultur- och fritid samt Referenspersoner/grupper kultur- och fritidsnämndens presidium utanför kommunen Länsstyrelsen: (samordnare friluftsliv, Referenspersoner från kommunens grön infrastruktur) förvaltningar och bolag Kultur och fritidsförvaltningen: Region Kalmar län: (folkhälsoutvecklare, (kultur- och idrottsutvecklare) turistsamordnare, affärsutvecklare besöksnäring, cykel) Samhällsbyggnadskontoret: (miljö, naturvård, cykelstrateg, landskaps- och Kalmar läns museum: (antikvarie planarkitekter, stadsarkitekt, GIS-ingenjör) kulturhistoria, kulturlandskap) Serviceförvaltning: (produktion, drift och un- Linnéuniversitetet: (Institutionen Fysisk derhåll, projektledare, vattenvård, fiskevård). aktivitet, friluftsliv och hälsa, studenter) Kommunledningskontoret: (markägo- och Svenska kyrkan, Kalmar Pastorat: exploateringsfrågor, huvudprojektledare, (trädgårdsingenjör) landsbygdsutvecklare, strateger social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, folk- Föreningar: Bygdeföreningar/samhälls- hälsosamordnare, företagslots, inflyttarlots) föreningar el likn från Kåremo, Slakmöre, Rockneby, Skäggenäs, Läckeby, Lindsdal, Utbildningsförvaltningen: (verksamhetsut- Trekanten, Smedby, Rinkabyholm, vecklare, utvecklingslärare idrott/hälsa och Ljungbyholm, Hagby/Voxtorp, Mortorp, fritidshem) Tvärskog, Påryd, Halltorp. Omsorgsförvaltningen: (enhetschef socialt Friluftsfrämjandet, Ornitologisk förening, innehåll) Scoutföreningar, Orienteringsklubb, Ridklubb, Brukshundsklubb, Naturskydds- Socialförvaltningen: (verksamhetsutvecklare) förening, Cykelklubb, Kanotklubb, Funk- tionsrätt i Kalmar län, Träffpunkter, m fl. 2 Foto: Jan Magnusson LÄSANVISNING PROGRAM FÖR FRILUFTSLIV i Kalmar kommun är framtaget under åren 2018-2019. DEL 1 Innehåller bakgrund, kommunens Projektledare och kontaktperson för ambitioner, mål och strategier samt programmet är Eva-Lena Larsdotter, ansvarsfördelning och regelverk. Del 1 friluftsutvecklare, Kultur- och fritids- vänder sig främst till myndigheter som förvaltningen, Kalmar kommun, beslutsunderlag. [email protected] 0480- 450 611. DEL 2 Information om friluftsutbudet har häm- Beskriver områden som är attraktiva tats från Kalmar kommuns databas, olika för friluftsliv och friluftsaktiviteter, över- utredningar som gjorts genom åren samt gripande analys och prioriterade frågor. genom fältbesök och föreningsmed- Till varje område och tema hör en karta. verkan i olika delar av kommunen för Del 2 vänder sig både till planerare och till att inhämta lokalkännedom. Kartor har allmänhet som information och inspiration tagits fram av Samhällsbyggnads- till besöksmål för friluftsliv. kontoret, Kalmar kommun, 2019. HANDLINGSPLAN Lokala Naturvårdssatsningen (LONA) Processen och programarbetet har En separat handlingsplan ska tas fram medfinansierats genom statsbidrag när Friluftsprogrammet är antaget. Lokala naturvårdssatsningen som Handlingsplanens syfte är att belysa förmedlats av Länsstyrelsen Kalmar län. frågor kring ansvarsfördelning, prioritering och genomförande. 3 PROGRAM FÖR FRILUFTSLIV I KALMAR KOMMUN DEL 2 INNEHÅLL DEL 2 – OMRÅDEN OCH AKTIVITETER FÖR FRILUFTSLIV Projektorganisation ...............................................................................................................................................................................2 1. ATTRAKTIV MILJÖ FÖR FRILUFTSLIV............................................................................................................ 7 Norra kommundelen – Norra Möre ..................................................................................................................................10 Kalmar stad ................................................................................................................................................................................29 Södra kommundelen – Södermöre ..................................................................................................................................50 2. FRILUFTSAKTIVITETER .................................................................................................................................. 70 Vardagsnära friluftsliv ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������70 Natur och friluftsområden ...................................................................................................................................................72 Vandra, cykla och motion .....................................................................................................................................................80 Parker, odlingskolonier, kyrkogårdar, golfbanor ..........................................................................................................90 Lek- och aktivitetsparker, skolskogar, pulkabackar .....................................................................................................96 Bad, båtliv, fiske, skridskor ..................................................................................................................................................102 Häst och hund ........................................................................................................................................................................112 Utflyktsmål ...............................................................................................................................................................................116 3. ÖVERGRIPANDE ANALYS ............................................................................................................................128 Områden med friluftsvärden att bevara eller utveckla ...........................................................................................128 Utvecklingspotential i norra kommundelen ...............................................................................................................130 Utvecklingspotential i södra kommundelen ...............................................................................................................131 Utvecklingspotential i stadens delar ..............................................................................................................................133 Samlad bild av hur vi kan stärka friluftslivet ................................................................................................................134 Brister – vad saknas för det som efterfrågas?..............................................................................................................136 4. PRIORITERADE OMRÅDEN OCH TEMAN ..................................................................................................137 5. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ........................................................................................................................138 KÄLLOR ..............................................................................................................................................................140 Friluftsprogrammets övriga separata delar har följande innehåll: DEL 1 - BAKGRUND, MÅL OCH STRATEGIER HANDLINGSPLAN (tas fram 2020) 1. Bakgrund till friluftsprogram 1. Samlad analys 2. Kommunens ambitioner 2. Prioritering 3. Mål & strategier för friluftsliv 3. Genomförandeplan 4. Ansvarsfördelning i kommunen 5. Resursbehov för genomförande 6. Regelverk för friluftslivet 7. Friluftsliv för alla 8. Friluftsinformation 9. Utomhuspedagogik 10. Naturturism 11. Källor 4 Upptäck skogen Foto: Susanne Carlsson Foto: Jan Magnusson Rör dig i herrgårds- och eklandskapet Foto: Jan Magnusson Foto: Anders Johansson Upplev vår kust och skärgård Foto: Thomas Eidrup Foto: Kalmar kommuns flygfoto Njut av stadsnära natur och kultur Foto: Jonas Lindström Foto: Jan Magnusson 5 Foto: Jan Magnusson 6 KAPITEL 1 - ATTRAKTIV MILJÖ FÖR FRILUFTSLIV Rekreationsområden för friluftsliv I kommunen finns olika slags parker och en mång- Utöver dessa är många andra naturområden fald av naturområden som främjar friluftsliv, god runt om i kommunen värdefulla för friluftsli- hälsa och välbefinnande. Attraktiva rekreations- vet och särskilt samtliga tätorters randzoner områden för friluftsliv kan förutom naturreservat har stor betydelse för det lokala friluftslivet. och friluftsområden delas in i olika typer av land- Dessa beskrivs områdesvis i detta program. skapskaraktärer och parker. Landskapskaraktärer som bidrar Friluftsområden till attraktivt friluftsliv Friluftsområde är det stora natur- och ströv- Vatten bidrar starkt till attraktivt friluftsliv området som ger möjlighet att nära tätorten och upplevelser utmed kust och stränder, komma ut i natur och landskap, bort från vattendrag, för bad- och båtliv, promenader stadens brus till en lugn och relativt ostörd och avkoppling eller utblickar. Även däm- miljö. I ett friluftsområde finns gott om men har dessa kvaliteter men lämpar sig inte
Load more

Recommended publications
  • Local Action Plan
    LOCAL ACTION PLAN SOFIE BACKMAN KALMAR MUNICIPALITY APRIL 2014 TABLE OF CONTENTS Introduction .................................................................................... 2 1. Implemented measures 2010-2013 and continuing work ............. 3 1.1 How many are cycling in Kalmar? .............................................. 4 1.2 What do the cyclists think? ........................................................ 5 1.3 Safe bicycle paths ..................................................................... 6 1.4 Good maintenance of cycling paths ........................................... 7 1.5 Security .................................................................................... 8 1.6 Spreading information to media ............................................... 10 1.7 Bicycle parking ........................................................................ 11 1.8 Events and campaigns ............................................................ 12 1.9 Possibilities to report defects and errors ................................. 13 1.10 Tourism cycling ..................................................................... 14 1.11 Cycling signage and bike maps ............................................. 15 1.12 More and improved cycle paths ............................................. 16 1.13 Cooperating with other organizations ..................................... 16 1.14 Evolvement of the internal work ............................................ 17 2 INTRODUCTION In 2008 a bicycle strategy was adopted by the City Council
    [Show full text]
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Nulägesbeskrivning
    Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 6 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur................................................ 6 2.2 Befolkning................................................................................... 6 2.3 Näringslivsstruktur........................................................................ 7 3 AVFALLSMÄNGDER 9 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar................. 9 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 10 3.3 Övrigt avfall................................................................................10 3.4 Jämförelse med andra kommuner............................................... 11 3.5 Kärl- och säckavfallets sammansättning...................................... 12 4 INSAMLING OCH BEHANDLING 15 4.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar............... 15 4.1.1 Kärl- och säckavfall....................................................................... 15 4.1.2 Grovavfall..................................................................................... 15 4.1.3 Latrinavfall.................................................................................... 16 4.1.4 Slam............................................................................................. 16 4.1.5 Farligt avfall.................................................................................. 17 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 17 4.2.1 Tidningspapper
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • SIFFROR OM KALMAR Hushåll I Kalmar Kommun År 2017
    SIFFROR OM KALMAR Hushåll i Kalmar kommun år 2017 År 2017 fanns det 31 800 hushåll i Kalmar kommun. Den vanligaste storleken på ett hushåll är enpersonshushållet som utgör hela 41 procent av alla hushåll i kommunen eller knappt 13 100 hushåll. Riktigt stora hushåll fem personer eller fler är endast 1 700 eller 5,5 procent av alla hushåll. Jämfört med genomsnittet i riket har Kalmar kommun något högre andel småhushåll och något lägre andel större hushåll. Ser man till antalet personer som bor i olika hushållsstorlekar kan man notera att tvåpersonershushållet är vanligast, 29 procent av befolkningen delar ett hushåll med en annan person. Knappt 13 100 bor ensamma vilket är lite färre än de som bor i ett fyrapersonershushåll. Knappt 9 600 personer eller 14 procent bor i hushåll med fem personer eller fler. Antal hushåll och personer i hushållen efter hushållens storlek Andel hushåll efter hushållens storlek i Kalmar kommun och riket 45 20 000 40 35 15 000 30 Kalmar kommun Hushåll 25 10 000 Riket Personer 20 15 5 000 10 5 0 0 1 2 3 4 5+ 1 2 3 4 5+ Personer i hushållet Personer i hushållet Hushållstorlek över tid Hushåll efter storlek år 1975-2017, procent Hushållsstrukturen har förändrats sett över 50 1975 1980 en längre tidsperiod. Fram till 1990 utgjorde 40 1985 ensamhushållen en allt större andel av hushållen 1990 30 2011 2012 i kommunen. 1975 var 30 procent av hushållen 20 enpersonshushåll och 1990 hade den andelen 2013 10 2014 stigit till 40 procent. Efter 1990 har endast 2015 mindre förändringar skett.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Sportlovsaktiviteter I Kalmar Med Omnejd Under V.8, 17-23/2-2014
    Sportlovsaktiviteter i Kalmar med omnejd under v.8, 17-23/2-2014 PÅRYD TENNIS JYMPA från 10 år VISNING AV OCH KÖRNING PÅ FÖR- SKÄLBY 4H från 8 år LINDSDAL BOLLSPORT Smedby Tennisklubb FRISKIS & SVETTIS ENINGENS MODELLJÄRNVÄG Kaninskötarkurs GYMMIX IFK Påryd Prova på tennis Borgmästargatan 11 Kalmar Modelljärnvägsklubb Tisdag 14.00-18.00 Förlösa GoIF Måndag-fredag Tisdag och torsdag 18.00-20.00 Måndag, onsdag och fredag Lördag 15/2 och lördag 22/2 Onsdag 8.30-12.30 Gympa Sporthallen i Lindsdal: Bordtennis 10.00-12.00 Barkestorpshallen jympa 12.00-13.00 Gratis Drop in, kl. 14.00-16.00 Föreningslokalen på Kostnad 250 kr (ingår medlemsavgift Måndag 19.30 Medelgympa Ståthållaregatan 60, ingång från ga- Lindsdalsskolans gymnastiksal: Innebandy/Fotboll 13.00-15.00 Anmälan senast 16/2 till platsbegränsat och fika) Ponnyridning varje dag veln. Alla är välkomna Ingen kostnad Tisdag 19.00 Crosstraining Badminton 15.00-16.00 Lars Johansson 0768- 69 92 71 Receptionen 0480-225 24 13.00. Kostnad 20 kr Ingen föranmälan Onsdag 17.30 Lättgympa Gympa/dans Information på hemsidan: Anmälan sker till 0480-237 79 Onsdag 19.00 Medelgympa Se: www.svenskalag.se/ifkparyd CENTRALA KALMAR JUDO från 12 år www.kmjk.se eller [email protected] Torsdag 18.30 Medelgympa Påryds sporthall (gympa i gymnastik- BOWLING Kalmar Budoklubb Daniel Jonsson 070- 635 31 20 Torsdag 19.30 Yoga salen) Alla intresserade är välkomna. Kalmar Superbowl Måndag och onsdag 17.00 SPELKONVENT – 20 års jubileum Lördag 9.00 Medelgympa Ingen föranmälan Bowla på Kalmar Superbowl alla dagar Budohallen i Kalmar Sportcenter OLYMPISK TYNGDLYFTNING Föreningen Calcon Alla åldrar, ingen föranmälan Bengt Jansson 070- 559 13 00 (vid köpcentrat Giraffen) Långärmade gympakläder/mjukiskläder Kalmar Atletklubb Fredag 21/2 kl.
    [Show full text]
  • Kommunstyrelsens Protokoll
    KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdag 2006-12-18 Tid 17.00 – 20.40 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Omfattning § 222 - § 359 Beslutande Marianne Dahlberg (s) ordförande Nils Fredrik Aurelius (m) Johan Persson (s) t.o.m. § 318 Birgitta Elfström (s) Kjell Henriksson (s) Mona Jeansson (s) Jussi Gröhn (s) fr.o.m. § 223 Sven-Evert Arvidsson (s) Christina Magnusson (s) Bengt Kronblad (s) Annika Brodin (s) Ingvar Nilsson (s) Ann-Marie Engström (s) Gunnel Akinder (s) Gunilla Johansson (s) Lena Bromberg (s) Roland Peterson (s) Inger Akinder (s) Nasim Malik (s) Dzenita Abaza (s) Allan Johansson (s) Anne-Chatrine Lindh (s) Steve Sjögren (s) Sven-Erik Ekblad (s) Roger Holmberg (s) Ylva Hällblad (s) Kjell Axelsson (s) Stig Persson (s) Bertil Dahl (v) t.o.m. § 318 Birgitta Axelsson Edström (v) Peter Persson (v) Jonas Löhnn (mp) Jean Welander (mp) Lene Sejr Sörensen (mp) t.o.m. § 227 Kommunfullmäktige 2006-12-18 275 Lennart Eriksson (mp) fr.o.m. § 228 Lisa Jalmander (m) Jonas Lövgren (m) Göran Häggfors (m) t.o.m. § 318 Jan R Andersson (m) Kerstin Edvinsson (m) Per-Olof Jonsson (m) Kajsa Hedin (m) Tamas Lakatos (m) Sara Nygren (m) Rolf Wahlberg (m) Ove Aronson (m) Rolf Wallergård (m) Anders Andersson (c) t.o.m. § 318 Anita Wollin (c) Ingemar Einarsson (c) Ingegerd Petersson (c) Sivert Andersson (c) Inger Hilmansson (fp) Sebastian Hallén (fp) t.o.m § 225 Joachim Håkansson (fp) fr.o.m. § 226 Anna-Britt Wejdsten (fp) David Westin (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Karin Karlsson (kd) Lars Graaf (kd) Ann-Mari Jeansson (kd) Thoralf Alfsson (sd) Lars Rosén (sd) Sekreterare Ann-Sofie Dejke Justerat Marianne Dahlberg Kjell Henriksson ordförande Jonas Lövgren Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 januari 2007 Kommunfullmäktige 2006-12-18 276 Minnesord Ordföranden öppnar sammanträdet och håller ett kortare tal till minne av Matz Edin som nyligen gått bort.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]