DOCSLIB.ORG

Halländskt O a En

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Halländskt O a En Y '{'s,\t i i" L ,i, iì Ir:. l '¡t., i : !# . *çìJ ç,å , iúh 1..? 'liil , q. *I I '( à Digi Halländskt o a en :1 rl "!. (}. $f.r-. 4,. i-+t et.t ts t -rrl +(n fÐ lr Ll f ar\ I 1#Þ 78 Q' 1€,rr tf r4ê llru,J* 4,* {# -Att i:F L' l t: I - ì * 1 * ; ,l -t I il I il VerO2 {' Torbjöm Nilsson 2016 tr i Tack Fotografering av materialet och framtagande av denna skrift har möjliggjorts tack vare bidrag från: . Brita och Sven Rahms stiftelse o Bergströms fond o Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg o Hallands Slåiktforskarförening 2 Ver02 Torbjöm Nilsson 2016 HALLANDS INDELNING OCH STYRNING FÖRE 1645......... ........................6 Allmän beskrivning av Hallands indelning före 1645 6 Den äldre indelningen av häraderna, exempel för Faurås härad 9 LENSREGNSKABER ....................11 Kvittantiarum bilag 15 TTNGSBØGER (DOMBOCKER)....... ............16 REGNSKABER FØR DEN SVENSKE KONGES FØLGE I HALMSTAD 1619 .............37 OVRIGT ......38 Fortegnelse over fangerne på Bremerholmen.......... ............ 3g REFERENSER OCH LITTERATUR ...39 J VerO2 Torbjöm Nilsson 2016 Inlednins Bakgrund Före freden i Brömsebro 1645 tillhörde Halland Danmark och huvuddelen av det skriftliga material som finns bevarat fran den tiden förvaras i Rigsarkivet i Köpenhamn. Materialet består bl.a. av räkenskaper,jordeböcker, skattelängder och korrespondens från de tre halländska lenen, Varberg, Halmstad och Laholm. På senare år har intresset för materialet ökat. Såväl enskilda forskare som museer och andra har insett vilken viktig källa materialet åir till den halländska historien. Samtidigt har materialets tillgänglighet minskat. Det är till stora delar mikrofilmat och tidigare fanns möjlighet att fj¿inlåna filmerna till svenska bibliotek, en möjlighet som sedan några år tillbaka tagits bort. Att studera filmerna på plats i Köpenhamn åir för de flesta svenskar orimligt. Att leta i materialet ¿ir tidsödande och enstaka dagar förslår oftast inte långt. Till saken hör också att kvalitén på mikrofilmerna ofta är dålig, något som ytterligare försvårar och förlänger forskningen. Sven Johansson i dåvarande Hallands Genealogiska Förening initierade och genomförde fotografering av nâgrahandlingar i april 2004. Tyvåin fick det arbetet ingen fortsättning. Jag tror att Sven hade hoppats på att ArkivDigital skulle ta över och fortsätta, men så blev det inte Under åren 2009-10 hade jag kontakt med både Sven och Niklas Hertzman på ArkivDigital men fick slutligen beskedet att ArkivDigital, som ju drivs kommersiellt, ville satsa resurserna på att fotografera annat material i första hand. Efter en del diskussioner med Rigsarkivet20II fick jag tillstånd att fotografera originaldokument. En stor del av arbetet genomfördes redan samma år men pengarna och tiden räckte inte riktigt till och jag beslöt då att inskränka den fortsatta fotograferingen till sådana tillfällen då jag ändå hade Zirende till Köpenhamn, något som fick till följd att det hela drog ut på tiden. Materialet har dåirefter kompletterats med Hallands Släktforskarförenings (Sven Johanssons) material och material från Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg. Omfattning Det fotograferade materialet består i huvudsak av räkenskaper från de halländska länen och tingsböcker. Det omfattar inte allt halländskt material i Rigsarkivet, det finns gott om andra handlingar som ligger spridda i olika arkiv och som inte alltid åir enkla att hitta. Vissa delar av räkenskaperna har också prioriterats bort. Det fotograferade materialet har strukturerats hierarkiskt på en hårddisk med samma indelning som originalhandlingarna. Det omfattar c:a31000 bilder, motsvarande 35 Gigabyte. Materialet är nästan undantagslöst i mycket bra skick. De intressantaste delarna för släktforskare åir vlil ekstraskattemandtallerna, som motsvaras av de svenska mantalslåingderna, samt jordeböckerna. Det finns även intressanta längder på bönder som betalt gårdsfästning (avgift för att överta en gård, ibland framgår ståiktforhållandet till förre åbon i dessa), saköreslängder (böter för olika brott), låingder på de som betalt förlov (avgift för att föra bort gods från en gård, vanligen arv), o.s.v. Tingsböckerna upptar de mål som hanterats vid de olika häradsrätterna. Att använda materialet Räkenskaperna är i stora stycken upplagda som en modern bokföring. De består av själva bokföringsboken och sedan finns olika bilagor och verifikationer som styrker in- och utgifter. Problemet som nybörjaren stöter på lir framst den geografiska indelningen. För att hitta en viss 4 Todöm *roro,Irt#? gård måste man veta till vilket härad den hörde och sedan till vilket len hliradet hörde och dessa förhållanden har delvis ändrats över tid. I vissa fall har gårdarna en äldre indelning där håiraderna indelats i fjärdingar, re eller 1ägg, inte i socknar som vi lir vana vid. Denna skrift redogör för vad som finns fotograferat och innehåller en övergripande beskrivning av landskapets indelning. Här finns även en del begreppsförklaringar samt tips och genvägar in i materialet. Kornarp hösten 2016 Torbjörn Nilsson 5 VerO2 Torbjöm Nilsson 2016 HALLANDS TNDELNING ocn sryRI\rNc nönn 1,64s Allmän beskrivnins av Hallands indelning före 1645 Len (län) Före 1645, då Halland blev svenskt "på prov", hade landskapet en något annorlunda indelning än vad vi är vana vid. Halland, i sig, var inget län, utan kallades provins. Provinsen var uppdelad i flera mindre län (här kallade len). D¡N¡q¡nrs Leu 1522 l. Om IRcgnsbbslcn undcr botgerlige Lcnsmæn¿. q @ RcAnslcabslen undcr adcligc Leromand. ã. , I Adcligc P:ntclcn. ffiAdcligc TjeDcste- og Àf¡iftslcn. f Kirkeñs Eje¡do6. A Kirlens P¡nt len. Ejli" Bryskcs o¿ Mo¡cns Geycs Lcn (i Jyttend), -l Henrik Goycs (Sjælhnd) oB Joh¡nVrzcs(Sk¡¡nc). t, 0ñ1. t ¿ Þ \ o P Õ D n&. Danmarks lensindelning per I/10 1522. Halland utgiordes av två len: Varbergs len (norra Halland) och Laholms len (södra Halland). Holger Gregersen Ulfstrand var lensman i båda lenen men hade Varberg p,å räkenskap och Laholm på avgifL 6 VerO2 Torbjöm Nilsson 2016 Indelningen har varierat över tid. Langt tillbaka var landskapet alltså delat i norra och södra Halland som styrdes från Varberg, respektive från Laholm. Det förekom även flera mer eller mindre tillfâlliga len, som t.ex. Munkaskogs len. Høllanil bestoil fram tíll 1516 av två len. Detta år utskíldes Hahnstail härad ochfiirlänad,es separatfram tíll 1530 da ilen återgíck tíll Løholms len, Ãr 1543 ußkíIdes Hahnstad hìirad på nytt till eget len. Från t59g írrgíck ¿¡ven Årstad härad í lenet Från c:a 1543 var landskapet indelat i tre len Varberg len som styrdes från Varberg, Halmstad och Laholm. Dessa var: o Varberg len o Halmstad len (från 1599 även,Â.rstad Hd) Halmstad len o Lagaholm len (Laholm len) Det avfotograferade materialet härör sig i huvudsak från tiden efter år 1600 och följer Laholmlen alltså till stora delar denna indelning. De danska lenen övergick vid försvenskningen till fögderier, vilka i förändrat skick var i bruk åtminstone till fram på 1700-talet. 7 Ver02 Todöm Nilsson 2016 Härader (herreder) Till varje större len hörde en eller flera håirader. Häradsindelningen åir mycket gammal och i stort sett oförändrad sedan 1000-talet. Vilka håirader som hörde till vilka len har dock varierat (mf ovan). Häradet hade egen domstol, häradstinget och den indelningen var samma som i senare, svensk tid. Lokala tingsområden har förekommit även fram i svensk tid (efter 1645). Exempel på sådana är Boa birketing. Städer (byer) För städerna finns speciella räkenskaper (byfogedregnskaber), tullräkenskaper (toldregnskaber) och domböcker (tingsbøger) från de s.k. rådstugurätterna (senare rådhusrätterna). Socknar. fiärdingar. reden.lägg. fång. m.m. Vissa av handlingarna àr indelade sockenvis, andra har en äldre indelning som vi inte är vana vid. Denna indelning består av fiärdingar, reden, lägg eller fång. Gemensamt för dessa är att de utgör ett mindre område inom vilket det finns en uppbördsman (bondelensman) för skatten. Se vidare exempel i nästa avsnitt. Lenens förvaltning Lensindelningen uppstod i Danmark på 1100-1200-talet. Ett len var ett område som kungen överlät till en lensman att förvalta, mot vissa motprestationer. Lensmannen utgjorde den högsta militära och civila myndigheten inom lenet. Observera att lensindelningen i första hand rörde Kronans egendomar. Skattegodsen hade vissa avgifter till Kronan och finns dlirför med i t.ex. jordeböckerna. Adelns gods (frälsehemmanen) finns i princip bara med i ekstraskattelängderna. Lensmanden (länsmannen) Lensmanden tillsattes alltså av kungen och kunde ha sitt len på olika villkor. Hade han"lenet frit" sâ, var det nästan att betrakta som hans privata egendom. Han hade i så fall inga skyldigheter att redovisa till någon annan och i de fall en lensmand haft"lenet frif' frnns normalt inga råikenskaper bevarade. Hade han dliremot lenet"paa regnskab" hade han lön från Kronan och var tvungen att föra ordentliga råikenskaper och redovisa allt till myndigheterna i Köpenhamn. Lensmanden kunde även ha lenet på avgift (en årlig avgift betalades till Kronan, resten fick han behålla) eller som d2instelen (han betalade i detta fall med krigstjänst, ofta i liten omfattning). Normalt brukade omflyttning av lensmännen mellan de olika lenen ske efter några år. Detta för att undvika att den enskilde lensmanden skulle knyta sig allt för nära det enskilda lenet, gott om undantag från denna regel finns dock. 8 Ver02 Torbjörn Nilsson 2016 Lensmandens uppgift var först och frZimst att förvalta lenets kronogods. Till det kom indrivning av skatter, tillsyn av köpstäderna och det lokala rättsväsendet. Lensmanden utnämnde
Load more

Recommended publications
  • ALE 2009 Nr 1
    NR I 2OO9 Ale Historisk tidskrifi FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE F Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktör och ansvarig utgivare universitetslektor Gert Jeppsson, Lund. Redaktionskommitté Docent Peter Carelli, Lund l:c arkivarie fil. dr Elisabeth Reuterswärd, Lund Professor Slen Skansjö, Lund Professor Anna Christina Ulfspurre, Lund Innehåll Sid. Karl Gustav Andersson: Den medeltida allmänningsskogen i södra Albo 1 Johan Andersson: Adeln i Skåne och frågan om avläggandet av- trohetsed till Sveriges kung och krona under våren 1658 8 Annika Knarrsiröm: Grisavad, Rosts täppa och Carl Jonassons Arkeologi pä torp i Skåne och Blekinge 24 Tidskriften Ale utges med stöd från Vetenskapsrådet TRYCKTJÄNST I ESLÖV HB, 2009 Den medeltida allmänningsskogen i södra Albo Av Karl Gustav Andersson Lund Under större delen av medeltiden hade invånarna i Järrestads och Ingelstads härader rätt att fritt utnyttja skogsresursema inom ett betydande område i Albo härad. I det yngre kalundborgska registret från 1551 finns en beskrivning av gränsen för detta om¬ råde som av allt att döma går tillbaka på ett brev utfärdat av Knut Valdemarsson för drygt åttahundra år sedan. Följande artikel syftar till att rekonstruera denna gräns genom att tolka flera av dc ålderdomligt klingande namn som anger densamma och jämföra resultatet med vad som i övrigt är känt om medeltida ägarförhållanden och gränstvister i området. Knut Valdemarssons brev vden Hlortes egen Helnede oc Bolde skou paa then anden side, som the tilffom haffue hafft, saa vnde wy I början av 1180-talet rasade i Skåne ett våld¬ thenom her efftter at nyde skoen thenom till gode, samt uppror, som i första hand tycks ha riktat men grunden schall høre osz till.
    [Show full text]
  • Biografiske Data Om 330 Norske, Norskfødte Eller for Nogen Tid I Den
    Dette værk er downloadet fra Slægtsforskernes Bibliotek Slægtsforskernes Bibliotek er en del af foreningen DIS- Danmark, Slægt & Data. Det er et special-bibliotek med værker, der er en del af vores fælles kulturarv, blandt andet omfattende slægts-, lokal- og personalhistorie. Slægtsforskernes Bibliotek: http://bibliotek.dis-danmark.dk Foreningen DIS-Danmark, Slægt & Data: www.slaegtogdata.dk Bemærk, at biblioteket indeholder værker både med og uden ophavsret. Når det drejer sig om ældre værker, hvor ophavs-retten er udløbet, kan du frit downloade og anvende PDF-filen. Når det drejer sig om værker, som er omfattet af ophavsret, er det vigtigt at være opmærksom på, at PDF-filen kun er til rent personlig, privat brug. Biografiske data om 330 norske, norskfødte eller for nogen tid i den norske armé ansatte generalspersoner, 1 6 2 8 — 1 8 8 5 , samlede af C . J. A nker, kaptein ved Norske jægerkorps. Med 1 portræt i træsnit samt 63 portræter i lystryk. Kristiania. Forlagt af Alb. Cammer meyer. 1885. HANS KONGELIGE HØIHED KRONPRINS OSCAR G USTAF ADOLPH, GENERALMAJOR I DEN NORSKE ARMÉ. Trykt i Det Mallingske bogtrykkeri. Lystrykkene er udførte af: Den private opmåling i Kristiania. HANS KONGELIGE HØIHED KRONPRINS Oscar Gustaf Adolph UNDERDANIGST TILEGNET. I n d h o ld . Side. I. Forord : A . Arbeidets plan; dets k i l d e r ............................................... 5 B. Den norske armés bestanddele fra 1614 til nu .... 10 C. Den norske armés styrelse og dennes arkiv Fra 1640 til nu 27 II. Biografiske data om 288 norske generalspersoner........................31 III. Biografiske data om 1 svensk, 1 østerrigsk og 40 danske generalspersoner, der enten var norskfødte eller for nogen tid ansatte i den norske a r m é ................................................................
    [Show full text]
  • Oslo Katedralskoles Historie 1153–1800 Skolen Og Tiden
    Oslo katedralskoles historie 1153–1800 Einar Aas Oslo katedralskoles historie 1153–1800 Skolen og tiden Redaksjon: Anders Langangen, Vibeke Roggen, Hilde Sejersted, Tore Haakensen og Arild Eilif Aasbo Oslo 2016 (Skolens våpenskjold i mindre utførelse) ©Stiftelsen Oslo katedralskole, Oslo 2016 Redaksjon: Anders Langangen, Vibeke Roggen, Hilde Sejersted,Tore Haakensen og Arild Eilif Aasbo Boken er satt med Palatino Linotype 11 pkt/13 pkt Grafisk tilrettelegging: Bokproduksjon SA/Ove Olsen ISBN 978-82-992654-7-8 (e-bok) Redaksjonens forord På Oslo katedralskole lå det et 500 sider langt manuskript fra 1930-tallet. Det var et utkast til Oslo katedralskoles historie fra ca. 1150 til omkring 1800, skrevet av Einar Aas (1857–1941). Den som tok initiativet til å gjøre noe med dette var Anders Langangen, pensjonert lektor ved skolen, og gjennom mange år en drivkraft for beskjeftigelse med skolens historie. I 2012 fikk han med seg to tidligere kolleger, Hilde Sejersted og Tore Haakensen, samt Arild Eilif Aasbo, et barnebarn av Aas. Gjen- nom to år arbeidet denne gruppen med å omforme håndskrif- tet til en digital versjon, og, ettersom arbeidet skred frem: med å gjennomgå teksten. Det var på dette tidspunktet at Vibeke Roggen ble invitert med i redaksjonen; hun er førsteamanu- ensis i latin ved Universitetet i Oslo med forskningsarbeider relatert til Oslo katedralskole i eldre tid. Manuskriptet som redaksjonen har hatt som utgangspunkt for sitt arbeid, bærer preg av å være et utkast. Det er tydelig mindre gjennomarbeidet enn Aas’ publiserte skolehistorier: Stavanger katedralskoles historie 1243–1826 (1925) og Kristi- ansands katedralskoles historie 1642–1908 (1932), foruten Kristia- nia katedralskoles historie i det nittende århundre (1935).
    [Show full text]
  • Danmark-Norges Len Og Lensmænd 1596-1660
    ,t^ V V Ti \i *-i 'r ./^\ • ^ MÅ¥, v.„ o ^1^^ # I -^ii !)^ 4^^ 1t M V^P^ i.3^ Digitized by the Internet Archive in 2009 With funding from Ontario Council of University Libraries http://www.archive.org/details/danmarknorgeslenOOersl Danmark-Norges Len oa Lensmænd 1596-1660. Ved Kr. Erslev. Udgivet af Samfundet for dansk-norsk Genealogi og Personalhistorie. ^^l^Tf^ Kobenhavn. Hoffensberg- & Traps Etabl. — Kobenhavn. 1885. DL, 1985 K oit Tid efter at jeg i 1879 liavde udgivet min Materialsamling til det danske Lensvæsens Historie i det sextende Aarlmndrede^, ind- samlede jeg Oplysninger til derpaa at bygge en lignende Udsigt over Lenenes Forhold lige til Enevældens Indførelse. Jeg tænlvte mig, at Lensvæsenet i det syttende Aarhundrede vilde vise sig lige saa lære- rigt for Brydningerne mellem Kongen og Adelen, som Tilfældet havde været i den foregaaende Tid; imidlertid viste en foreløbig Sammen- stilling af det tilvejebragte Materiale snart, at dette ikke var saa: Kongedømmets Reform af Lensvæsenet var i det væsentlige fuldført inden Kristian den fjerdes Tiltrædelse, og i det syttende Aarhundrede drejede Kampen mellem Konge og Adel sig især om andre Spørgs- maal. Da mine Forventninger om et større historisk Udbj^tte saaledes blev skuffede, lod jeg længe mit Materiale henligge ubenyttet, men da Lenenes Historie fi-a 1596 til 1660 dog har Interesse i adskillige Retninger og især fra et personalhistorisk Synspunkt, har jeg nu gjen- nemgaaet Stoffet paa ny og meddeler Resultatet i det følgende. Planen for dette Arbejde er i Hovedtrækkene den samme, jeg- fulgte i > Danmarks Len og Lensmænd 1513 — 1596«. Ved hvert Len angives, hvilke Lensmænd der har haft det inde i det behandlede Tidsrum; for saa vidt deres Embedstid ikke fremgaar med fuld Sik- kerhed af det ofticielle Matei-iale, antydes dette ved, at Aarstallene er satte med Petit.
    [Show full text]
  • Personalhistorisk Tidsskrift 1887 2. Rk 2. Bd 4. Hf
    Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie Dette værk er downloadet fra Samfundet for Dansk Genealogi og Personalhistorie www.genealogi.dk Bemærk, at hjemmesiden indeholder værker, som er omfattet af ophavsret. For ældre værker, hvor ophavsretten er udløbet, kan PDF-fHen frit downloades og anvendes. For værker, som er omfattet af ophavsret, er det vigtigt at være opmærksom på, at PDF-fHen kun må benyttes til rent personligt brug. Distribution og publicering af PDF-fHen er ulovlig. For fjerde Fjerdingaar 1887. PEMÄKIB ®I. ANDEN RÆKKE. UDGIVET AF SAMFUNDET FOR DANSK-NORSK GENEALOGI OG PERSONALHISTORIE VED G. L. WAD. 2. BINDS 4de HEFTE. Fire Hefter udgjøre et Bind. Da Samfundet for dansk-norsk Genealogi og Personalhistorie ikke længere ser sig i Stand til at understotte Udgivelsen af Provst J. Vahls Slægiehog over Afkommet af Chr. Nielsen, vil Fortsæt­ telsen af dette Arbejde ikke blive leveret gratis til Samfundets Med­ lemmer. Forfatteren agter aarlig at udgive et Hefte paa 8 Ark, der leveres Subscribenterne for 2 Kr., hvis mindst 300 tegne sig; skulde Antallet af Subscribenter blive større, vil der blive leveret mere for samme Pris. Subscription modtages i Wilhelm Priors Boghandel, Kjøbmagergade Nr. 52, Kjøbenhavn K. PERSONALHISTORISK TIDSSKRIFT ANDEN RÆKKE. UDGIVET AF SAMFUNDET FOR DANSK-NORSK GENEALOGI OG PERSONALHISTORIE VED GUSTAV LUDVIG WAD. 2. BIND. KJØBENHAVN. 1 COMMISSION HOS RUDOLPH KLEIN. HOFFENÖBERG & TBAP’S ETABL. KJØBENHAVN. 1887. Indhold. Side. Af Provst Daniel Peter Smiths Optegnelser, ved Sognepræst D. S. Thrap, (Slutning)............................................................................................... 1 Begravede paa Nyborg Kirkegaarde, ved exam. juris F. Crone .... 46 Smaastykker: I. Tre Breve fra Baron Frederik Krag, ved Red..........................................79 H.
    [Show full text]
  • Årringen 2016-2017
    Årringen 2016-2017 Årsskrift nr. 20/21 Arboretet og de botaniske hager Universitetsmuséet i Bergen Spisslønn (Acer platanoides) i bergenstraktene – og litt hagehistorie Per Harald Salvesen, Arboretet og de botaniske hager, Universitetsmuséet i Bergen (per.sal- [email protected]) Dagfinn Moe, Universitetsmuséet i Bergen ([email protected]) Å avgjøre om en plante er viltvoksende i vår flora eller ikke, er en øvelse som har opp- tatt botanikere i generasjoner. I de senere år har dette spørsmålet fått ny aktualitet etter at Artsdatabanken har begynt å gi ut "Norsk svarteliste", en liste over såkalte fremmede arter i Norge (Gederaas et al. 2012). Her blir enkelte arter angitt å ha svært høy risiko for negative virkninger på det naturlige biologiske mangfoldet, mange ene og alene fordi de er i stand til å etablere seg hos oss. Blant trærne har særlig platanlønn (Acer pseudoplatanus) fått status som "værsting", siden den synes å trives utmerket her nord og er konkurransesterk. Den er gjerne omtalt som "særlig aggressiv" og påstås å ville "ta over" for stedegne arter i vegetasjonen (Håland & Mjøs 2001; se Fremstad & Elven 1996 og referanser der). Dette i motsetning til spisslønn (Acer platanoides), som regnes som norsk og derfor ikke er vurdert å utgjøre noen risiko. Nå er ikke denne norskeste av lønneartene så "vill" som vi kanskje liker å tro. Uten menneskelig hjelp ville den neppe ha kommet hit til lands så tidlig, i alle fall ikke til Bergen. De to artene platanlønn og spisslønn kan begge vokse til vakre trær, og de har vært yndet å plante i parker og langs gater, ikke minst siden de tåler godt forurenset luft og er lette å etablere.
    [Show full text]
  • Download Download
    32 Danske og norske Studerende i Padua. Af Henny Glarbo. Det er bekendt, at Universitetet i Padua havde en særlig stærk Tiltrækning for de unge danske, der navnlig i 16. og 17. Aarhundrede drog ud paa Studierejser, og Dr. Carøe har i Persh. T. 6. IV 201 skrevet en Artikel om Universitetslivet i denne By med særligt Henblik paa de danske Studenter, der besøgte det i det 16. Aarh. Da Universitetsmatriklen ikke er udgivet, benyttede Dr. Carøe det Uddrag, som Henrik Fuiren, der studerede i Padua 1641—42, har foretaget af sine immatrikulerede Landsmænd, og som er trykt i Suhms »Samlinger til den danske Historie II 3. Hft. p. 6. Desuden benyttede han den Publication af den germanske Nations Akter, der for Artisti's Vedkommende blev paabegyndt af Professor Favaro 1911—12; den giver mange udmærkede Oplysninger, men omfatter endnu kun Tiden 1553—1615. I Foraaret 1927 havde jeg Lejlighed til i Universitetsbiblio- theket i Padua at gennemgaa alle de bevarede gamle Matrikler fra Padua Universitetet. De omfatter for Legisti's Vedkommende Tiden 1546—1801, for Artisti's 1553—1721, og der gives her et Ud¬ drag af dem, omfattende de indskrevne danske, norske, slesvigske og holstenske Studenter, Legisti for hele Perioden, Artisti fra 1615, hvor Carøe standser, dog med Tilføjelse af Slesvigere og Holstenere fra den foregaaende Tid; disse nævner Carøe nemlig kun undtagelses¬ vis, da Fuiren ikke har medtaget dem. Studenterne har som Regel selv indskrevet deres Navne i Ma¬ triklen, men senere ankomne Landsmænd har ofte tilføjet Oplys¬ ninger om deres videre Livsskæbne, bl. a. synes Henrik Fuiren plan¬ mæssigt at have gennemgaaet Matriklen og tilføjet, hvad han vidste.
    [Show full text]
  • Stender Og Kongemakt Under Frederik III, 1648-1670
    Stender og kongemakt under Frederik III, 1648-1670: Hvorfor eneveldet ble innført, og hvordan det fungerte sammenliknet med andre enevoldsstater Sverre Erland Rosenberg Masteroppgave ved Institutt for arkeologi, konservering og historie UNIVERSITETET I OSLO Våren 2017 II Stender og kongemakt under Frederik III, 1648-1670: Hvorfor eneveldet ble innført, og hvordan det fungerte sammenliknet med andre enevoldsstater Våren 2017 III © Sverre Erland Rosenberg 2017 Stender og kongemakt under Frederik III, 1648-1670: Hvorfor eneveldet ble innført, og hvordan det fungerte sammenliknet med andre enevoldsstater. Forsidebilde: Arvehyldningen 1660 av Wolfgang Heimbach (1666). Public domain. http://www.duo.uio.no/ Trykk: Reprosentralen, Universitetet i Oslo IV Sammendrag Denne masteroppgaven er et bidrag til historieforskningen rundt Danmark-Norge og statsomveltningen som fant sted høsten 1660. Masteroppgaven tar for seg de sosiale og politiske konfliktene som oppsto mellom de forskjellige stendene, og hvordan det bidro til at arvemonarkiet ble innført i Danmark. Dette førte til mange spørsmål om hvordan den nye statsformen skulle ta form, ettersom det ikke fantes noen danske tradisjoner eller rettslig presedens som definerte rammene rundt arvemonarkiet. Dette tillot Frederik III å innføre en eneveldig statsforfatning. Masteroppgaven drøfter hva slags alternativer Frederik III hadde til eneveldet og hvordan Frederik IIIs enevelde stiller seg sammenliknet med monarkistiske modeller i andre europeiske land. Konfliktene mellom stendene var ikke et særdansk fenomen, men en trend som gikk igjen i mange europeiske land. Hvordan statsforfatningen ville se ut avhang i stor grad av hvilken stand kongemakten valgte å samarbeide med. I Frankrike samarbeidet kongemakten med borgerskapet, mens den i Brandenburg-Preussen samarbeidet med adelen. Denne masteroppgaven beskriver hvordan Frederik III forholdt seg til stendene, og hvordan samarbeidet med disse utfoldet seg.
    [Show full text]
  • Privat Arkiver Fra Tidsrummet 1660-1800 I Rigsarkivet
    VEJLEDENDE ARKIVREGISTRATURER IX PRIVAT ARKIVER FRA TIDSRUMMET 1660-1800 I RIGSARKIVET VED HENNY GLARBO UDGIVET AF RIGSARKIVET KØBENHAVN I KOMMISSION HOS EJNAR MUNKSGAARDS FORLAG 1952 FORORD I 1923 udsendte daværende rigsarkivar Kr. Erslev en over­ sigt over det væsentligste indhold i de i Rigsarkivet be­ roende privatarkiver fra det 19. århundrede (Vejledende Ar­ kivregistraturer IV). Antallet af disse arkiver er dog siden da blevet i høj grad forøget. 1948 ful gte som bind VIII i samme række en fuldst ændig fortegnelse over breve og pa­ pirer i tilsvarende samlinger fra den danske adels storhedstid i det 16. og 17. århundrede (ved arkivar, dr.phil. Erik Kro­ man). Med det nu foreliggende bind IX, der meddeler en ligeledes fuldst ændig fortegnelse over Rigsarkivets samling af privatarkiver fra sidst e halvdel ' af det 17. og hele det 18. århundrede, foreligger udgivelsen af en enkelt gruppe arkivregistraturer således afsluttet. Dette binds fortegnelser over de mange større og mindre privatarkiver er i tidens løb udarbejdet af forskellige arkiv­ embedsmænd, men alle påny blevet gennemgået og revideret af udgiveren, arkivar frk. H enny Glarbo. Som det vil ses, stammer de fl este og største samlinger enten fra den første menneskealder efter enevældens grundlæggelse i 1660 eller fra sidste halvdel af det 18. århundrede, to tidsaldre da en række betydelige statsmænd, delvis danske, delvis hol­ stenere eller indvandrere fra Nordtyskl and øvede en så overordentlig indflydelse på det danske monarkis politiske historie. og åndsudvikling. For Rigsarkivet er afslutningen af den nu foreliggende trebinds-registratur så meget mere tilfredsstillende, som den er vidnesbyrdet om mange tiders ufortrødne anstrengelser for at indsamle vore statsmænds, fremragende politikeres og embedsmænds private skriftlige efterladenskaber.
    [Show full text]
  • Steffen Heiberg: De På Grundlag Af Deres Godsbesiddelse Var Før Adelsvældens Fald Pligtige at Stille
    Debat de egentlige taksationer angiver, hvor mange Steffen Heiberg: de på grundlag af deres godsbesiddelse var Før adelsvældens fald pligtige at stille. Taksationerne følger altid de fire hovedlandskaber, men jeg tror, der er Knud J. V. Jespersen: Rostjenestetaksation grund til stærkere end forfatteren at under­ og adelsgods. Studier i den danske adelige strege, at taksationerne ikke blot angiver rostjeneste og adelens godsfordeling. (Odense deres gods i det landskab, hvor de er blevet 1977, 327 s. kr. 110.) indbragte fuldt fortjent takseret, men deres gods overhovedet. Til sin forfatter den filosofiske doktorgrad. Af en gengæld kunne hver enkelt adelig selv vælge i disputats at være er bogen kortfattet, men hvilket landskab, han ville lade sig taksere. meget stofmættet. Forfatteren har virkelig be­ Taksationerne siger således ikke noget om stræbt sig på at beskrive og forklare de vitter­ fordelingen af de enkelte adeliges gods på de ligt ofte meget indviklede sammenhænge så forskellige landsdele. kort og koncist som muligt. Denne prisværdi­ Eksempelvis finder vi 1638 Joachim Beck ge bestræbelse på at koncentrere fremstillin­ til Hofdal takseret i Jylland, selv om hans gen har paradoksalt nok ført til, at enkelte gods overvejende lå i Skåne. Årsagen er for­ sætningsperioder er blevet overlæsset med mentlig, at han som lensmand på Bøvling har ræsonnementer, hvilket kan vanskeliggøre til­ fundet det mest hensigtsmæssigt at lade sig egnelsen for ikke-specialister. Undersøgelsen taksere i Jylland. I øvrigt er det karakteri­ har til gengæld præcist formulerede mål, den stisk, at endnu langt ind i det 17. århundrede er dygtigt og stringent gennemført, og kon­ havde især de store hartkornsejere oftest deres klusionerne er klare, omend det vil fremgå, at gods fordelt på adskillige landskaber.
    [Show full text]
  • Privatarkiver Før 1660 I Rigsarkivet
    VEJLEDENDE ARKIVREGISTRATCRER VIII PRIVATARKIVER FØR 1660 I RIGSARKIVET VE D ERIK KROMAN UIJGil' ET AF RIGSARKIVET KØBENHAVN I KOi\1i\IISSION HOS EJNAR MUNKSGAARDS FORLAG 1948 FORORD I vistnok højere Grad end noget af Udlandets store Centralarkiver har det danske Rigsarkiv gennem Tiderne betragtet det som en Hovedopgave at indsamle vore Stats­ mænds, fremstaaende Politikeres og Embedsmænds skrift­ lige Efterladenskaber. En Række Samlinger, knyttet til den danske Adels Storhedstid i det 16. og 17. Aarhun­ drede opbevaredes længe i Kirker og andre offentlige Byg­ ninger og er derfra efterhaanden gaaet over i Rigsarkivets Eje. Paa mange Maader indeholder de vigtiga Supple­ menter til Samtidens mere omfattende Embedsarkiver og giver oplysende Bidrag til vort Lands og Folks politiske, sClciale og kulturelle Historie. Adskillige af dem tegner desuden levende og fyldige Rids af en Række særprægede og betydelige Personligheder. Den foreliggende Registratur er - delvis paa Grund­ lag af flittige Forgængeres Optegnelser og Forarbejder - udarbejdet af Arkivar E. Kroman, ved den endeli ge Re­ digering bistaaet af Frøken Ruth Engelhard Jensen. For­ tegnelsen, omfattende Rigsarkivets Samling af Privat­ arkiver fra Tiden før Enevældens Indførelse, slutter sig til den tidligere foreliggende Registratur over Privatarkiver fra det 19. Aarhundrede (Vejledende Arkivregistratur IV, 1923). Forhaabentlig vil det ad Aare lykkes at offent­ li ggøre tilsvarende Fortegnelser over Privatarkiver fra sidst e Halvdel af det 17. og fra det 18. Aarhundrede. Først da vil Rigsarkivet have opfyldt sine Forpligtelser overfor og have lettet Benyttelsen af et Kildemateriale, som er af saa væsentlig Betydning for vor hi storiske Forskning. Rigsarkivet, September 1947. Axel Linvald. INDHOLD Side Forord.... ... .............. ................ V Indledning .
    [Show full text]
  • Hannibal Sehesteds Politikk Som Stattholder I Norge 1642-1651
    Hannibal Sehesteds politikk som stattholder i Norge 1642-1651 En studie med hovedvekt på stattholderens posisjonering overfor konge og riksråd sett i lys av sentralmaktens konfliktsituasjon Martin Austnes MASTEROPPGAVE I HISTORIE UNIVERSITET I OSLO VÅREN 2008 1 Kapittel 1: Tematikk, problemstillinger og historiografisk drøfting...................................... 1 1. 1 Forord og presentasjon av oppgaven........................................................................... 1 1. 2 Hannibal Sehesteds personlige bakgrunn og forbindelser .......................................... 2 1. 3 Den utenrikspolitiske situasjonen................................................................................ 3 1. 4 Sentraladministrasjonens indre struktur og maktfordeling ......................................... 4 1. 5 Indre norske utviklingstrekk på 1600-tallet ................................................................ 5 1. 6 Sentrale trekk ved Hannibal Sehesteds stattholderskap .............................................. 8 1. 7 Teori, termer og begrepsdefinisjoner .......................................................................... 9 1. 8 Historikeres tolkninger av Sehesteds reformer og redegjørelse for eget syn ............ 14 1. 9 Problemstilling, kilder og metode ............................................................................. 19 Kapittel 2: Norges nye stattholder og hans reformer (1642-1643) ...................................... 23 2. 1 Innledning.................................................................................................................
    [Show full text]