DOCSLIB.ORG

Sveriges Geologiska Undersokning 1999:6

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sveriges Geologiska Undersokning 1999:6 Sveriges Geologiska Undersokning Uppdragsrapport far LANSSTYRELSEN VASTERNORRLANOS LAN li• Lansstyrelsen Lmsstyre1sen Vasterbottens lan Jarnt1ands 1m Jan Olov Arnbom, Leif 8i1dstrom, 8irger Filén, Arne Sundberg & Gun Ulweback 1999:6 SGU Sveriges Geologiska Undersokning Geological Survey of Sweden ID-nr: 1999:6 BRAP99019 Dnr 08-1425/97 Norrlands Mineralj akt 1999 Uppdragsr~ppol1 for lansstyrelsema i Jarntlands, Norrbottens, Vasterbottens och Vastemorrlands lan lan-Glof Ambom, Leif Bildstrom, Birger Filén, Ame Sundberg och Gun Ulweback 1999-12-15 HlMJdkontor / Heed Offtce: Allai / Reglonel Offtce: AIJaJ / Reglonal Offtce: Allai / RegJonaI Offtce: Statens oIjNger: Nattonal 011 Stockptle Agency of Sweden Box 670 Geovetarcentrum Kiliansgatan 10 Skolgatan 4 Box 16247 SE-7S1 28 Uppsala, Sweden Guldhedsgatan SA SE-223 50 lund, Sweden SE-930 70 Malà. Sweden SE-103 24 Stockholm, Sweden Besokl Visit: Villavagen 18. Uppsala SE-413 20 Goteborg, Sweden Besok / Visit: Drottninggatan 33 Tel: 018-1790 001 ~46 18 17 90 00 Tel: 031-20 00 751 -+..46 31 200075 Tel: 046-14 01 OSI ~46 46 14 01 05 Tel: 0953-107 601 -+.-46 953 107 60 Tel: 08-54521500/ -+.-46 8 54 52 15 00 Fax: 018-17 92 10/ ~46 18 17 92 10 Fax: 031-20 02 05i ~46 31 200205 Fax: 046-120039/ --4646120039 Fax: 0953-216 86/ ~46 95321686 Fax: 08-24 6814/ +46 8 246814 E-mai': [email protected] E-mali: [email protected] E·mail: [email protected] E-mail: [email protected] E:mail: [email protected] INNEHÀLLSFÙRTECKNING l. Sammanfattning av Norrlands mineraljakt 1999 2 2. Redovisning av fbrbrukade medel 1999 3 3. Norrlands mineraljakt 1999, utvardering av verksarnhet 3 och resultat. 3.1-Bakgrund 3 3.2-Verksamhetsbeskrivning 4 3.3-Resultat 7 3.4-Utvardering 8 3.5-Indikatorer 8 4. Mineraljaktens prissponsorer 1999 9 5. Resultatlistor, Hinsvis 1999 9 6. Resultatlista Norrlandsfondens priser 1999 15 7. Fbrteckning over ansvariga for provgranskning, 16 inf~rynation(resurspersoner) och adrninistration 8. Aktiva mineraljagare 1999, namn, adress och antal prov 17 9. Kontaktpersoner, lansvis 1999 22 lO. Mineralintressenter 24 Il. Rapporter fran resurspersonerna 1999 24 12. Mineraljaktsstatistik 1994-99. 27 Bilagor: Lansoversikter, prisbelonta fynd 1999 2 l. SAMMANFATTNING AV NORRLANDS MINERAUAKT 1999. Mineraljakten syftar ti Il att stimulera alImanheten att soka efter uppslag till nya malm- och industrimineralfyndigheter, inklusive nytto- och smyckestenar, som kan utvinnas och foradlas och darmed skapa nya arbetstiIlfalIen i Norrlands inland. Den-syftar vidare till att oka allmanhetens geologikunskaper och forstaelse far den viktiga mineralnaringen. I cirka 20 ars tid arrangerades och finansierades mineraljakten av Norrlandsfonden. De senaste 7 aren har Norrlands ffiineraljakt arrangerats och finansierats av lansstyrelsema och Sveriges Geologiska Undersokning, och sedan 1996 med delfinansiering fran EG:s strukturfonder. Infor 1998-99 kravdes far medfinansiering fran EG:s strukturfonder en utveckling och fomyelse av mineraljakten. Traditionell drift enligt tidigare godkandes ej. Darfor slots ett avtai mellan lansstyrelsema och SGU om ett nytt mineraljaktsupplagg med mineraldagar pa minst tre platser per lan och ar under 1998 och 1999. Till skillnad fran 1998 har arets mineraldagar anordnats en dag per ort och mineraldagstillfalle. Vid mineraldagama har utstallning av bergarter och mineraI, (speciellt malmmineral och nyttosten), geologiska kartor m.m. anordnats liksom provgr_~nskning. Som ett komplement till mineraldagama har forutom SGU-personaI en resursperson per lan varit anstalld far infol111ation och handledning sarnt viss provgranskning under tiden maj-september. I ar har kOITlbinationen mineraldagar och traditionell provinlamning med posten ti}] provgranskningscentralen vid SGU i Mala tillampats. Genom att manga prover har granskats och gallrats bart redan vid mineraJdagama och vid hembesok hos flera mineraljagare, har porto­ och provadministrationskostnadema kunnat minskas. Mineraljaktsinformatian liksom resultaten av arets mineraljakt finns pa SGU:s Internethernsida<http://www.sgu.se>. Arets prissumma ar cirka 345 000 kr (ink1. sociala avg.) varav geologiska backer och kartor till ett varde av cirka 35 000 kr. Bland resultaten av arets mineraljakt marks: flera nya, unga mineraljagare, banbrytande fynd av alnoitiska/kimberlitiska bergarter i tva ornraden i Vasternorrlands lan och atta nya ansokningar om undersokningstillstand. Nyckelord: mineraljakt, guld, silver, koppar, zink, kobolt, nickel, grafit, alnoit, diatrem, nyttosten r~lppi.)i.)llu2 1~l)~-12-16 3 2. REDOVISNING AV FORBRUKADE NIEDEL 1999 Den sammanlagda kostnaden for Norrlands Mineraljakt under 1999 ar preliminart l 725 128 kr. De hogre kostnaderna jarnfort med budget (l 560 tkr) beror pa stolTe prissumma och oforutsedda sociala avgifter pa prispengarna, en kostnad som drabbar SOD. Kostnaderna fordelas preliminart enligt nedanstae-nde tabell: Kostnadsslag Budget Utfall Egen personal (inkl lokal-, 710 000 808 177 tele-, porto- och kopiekostnad mm.) Extem personal 450 000 501 929 Lokalkostnader 50 000 12 164 Material och expenser 350 000 402 858 inkl. pri ser Summa 1 560 000 1 725 128 FINANSIAR HITTILLS ATERSTAR ANDEL UTBETAL 1999 1999 1999 Lansst)/fèlsen i Norrbottens Bin 27222 105 278 132 500 kr Lansstyrelsen i Vasterbottens Hin 68 859 246 141 315 000 kr Lansstyrelsen i Jarntlands Ian 28 355 104 145 132 500 la Lansstyrelsen i Vastemorrlands 27222 105 778 133 000 kr ian EG:s strukturfond mal 6, 41 736 140 764 182 500 la Norrbottens Ian EG:s strukturfond mal 6, 39056 143 444 182500kr Jarntlands ltin EG:s'strukturfond mal 6, 39037 143 963 183 000 kr Vastemorrlands Ilin Sveriges genI. unders. info och 201 776 O 201 776 kr priser SGU:s forlust 49 852 O 49 852 kr Mineralintressenter (inklusive 162 500. 50 000 212500 kr kommuner) Summa 685 615 l 039 513 1 725 128 kr 3. NORRLANDS MINERAUAKT 1999, UTVÀRDERING AV VERKSAMHET OCH RESULTAT. 3.1-BAKGRUND Sedan starten i Norrbottens Ian 1967 och fram till 1987 arrangerades och finansierades Norrlands Mineraljakt av Norrlandsfonden. Under rJpp4.)()no2 Il)l)l)-12-2U 4 aren 1988-1992 arrangerades tavlingen i huvudsak av utveckIingsfonderna i de fyra nordligaste Hinen och Namnden far statens gruvegendom (NSG) med ekonomiskt stod fran industridepartementet. I slutet av 1980- och borjan av 1990-talen sjonk intresset far mineraljakten jamfort med tidigare. Farre mineraljagare skickade in farre prover. Sedan 1993 har Norrlands Mineraljakt organiserats och finansierats av lansstyrelserna i de fyra nordligaste lanen och Sveriges geologiska undersokning (SGU). Den nedatgaende intressetrenden har vants och ett visst nytillskott av mineraljagare har tillkommit. Under tiden 1996-1999 delfinansieras Norrlands MineraJjakt av EG:s strukturfonder. Malsattningen med 1996-97 ars mineraljakt var att oka antalet aktiva mineraljagare sarnt antalet intressanta prover med 30-50 % jamfort med 1995, vilket lyckades. Under 1997 deltog 401 mineraljagare (37 % fler an 1995) SOffi inlamnade sammanlagt 1492 prov av vilka 204 var av intresse (48 % t1er an 1995). Under aren 1998-99 har malsattningen varit att utveckla mineraljakten genom: - fiera deltagande mineraljagare sarnt att hoja dessas geologikunskaper - enklare provhantering genom grovgranskning vid mineraldagar pa olika platser i lanen - storre andel intressanta prover - att intressera intemationeIla foretag far mineraljakt och prospektering i ltinen. - oka allmanhetens forstaelse far mineralprospektering och utvinning - information till allmanheten vid mineraldagar. 3.2-VERKSAMHETSBESKRIVNING Under vintem och varen genornfordes utbildning och information genom studiecirklar, i skolor, vid speciella veckoslutskurser, genom utstallningar, exkursioner och vid upptaktstraffar. Brevutskick om upplagget med ffiineraldagar gjordes i borjan av juni tilI alla de tre senaste arens cirka 1000 mineraljagare. Under tiden juni - september har enligt projektplanen ett flertal infonnationsevenemang, utstallningar och mineraldagar genornforts. Sammanlagt 14 mineraldagsevenemang har genomforts att jarnforas med 12 planerade. Infor mineraldagsevenemangen har annonsering skett i lokaltidningar och i lokalradion samt genom affischering. Extra anstallda resurspersoner i respektive lan (forutom i Vasterbottens IUn, dUr SGU-personal ombesorjt motsvarande arbete) har informerat i skolor, pa arbetsplatser och i samband med massor m.m. sarnt ombesorjt vissa utstallningar och genomfort vissa faltbesiktningar. I Kiruna har pa forsok en sarskild lokal hyrts for provrnottagning under sommaren. Kommunens kontaktperson har ansvarat for provmottagningen. Sammanlagt cirka 40 skolklasser har besokts 1999 och infonnerats i klassrummen och/eller vid friluftsdagar eller exkursioner. rJpp99no2 1l)l)l)-12-1 () 5 MlNERALDAGAR 1999 Nedan fOljer en upprakning av de viktigaste inforrnations- och utbildningsevenemangen 1999­ DATUM.. AKTIVITET KONTA LÀN KTPERS. 9903 - Studiecirkel fOr mineraljagare, Ostersund LJ Z 9903-05 Studiecirklar far mineraljagare, Kiruna POS BD 9903-05 Kurser och exkursioner fOr mineraljagare, Nalden BJ Z 990302 Mineraljaktsinfo, SGS, Sundsvall AS Y 990312-14 Mineraljaktsutstallning, Arieplo.g LB BD 990318 Mineraljaktsinfo, Edsele byala.g AS Y 990319 Kurs far rnineralia.gare o Va.gverket prod., BolIstabruk AS Y 990320-21 Kurs fOr rnineraliagare o 11irare, Kramfors AS Y 9900417 Inforrnation om organiserad rnineraliakt, VCFF, Uppsala AS Alla 990423-25 Mineraljaktsutstallning, vfumassan, SkeIleftea BF,LB AC 990424-25 Kurs far mineraljagare, Stugun UP,OP Z 990427 MineraljaktsutsUillning, geokonferens, MaHì BF,AS
Load more

Recommended publications
  • Beståndskatalog För Näringslivsarkiv I Norrland-NIN I Denna Beståndskatalog Får Man En Överblick Över Vilka Arkiv Som Finns Hos NIN
    Sida 1 av 14 Beståndskatalog för Näringslivsarkiv i Norrland-NIN I denna beståndskatalog får man en överblick över vilka arkiv som finns hos NIN. Är man intresserad av ett speciellt arkiv kan man gå vidare och söka efter arkivförteckning till det arkivet i Nationella Arkivdatabasen eller genom att ringa eller maila oss och ställa frågor. Till de allra flesta arkiven har vi också en kortare historik, som berättar om företagets, föreningens eller organisationens historia. Till ett av våra mest efterfrågade och största arkiv, Graningeverkens AB med över 100 olika arkivbildare och nästan 500 års historia, har vi en särskild forskarhandledning. I denna enkla beståndskatalog kan man inte se vilka arkiv som är skyddade av sekretess eller har andra förbehåll, vilken ägaren av arkivet är eller liknande detaljer. Arkivbildare År AF - Alby Nya Kloratfabriks AB 1899-1979 Alby Nya Kloratfabriks Pensionsstiftelse 1955-1969 Alfta Elektriska AB 1920-1940 Allmänna Sparbanken, Arbrå 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Gävle 1916-1922 Allmänna Sparbanken, Kilafors 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Sundsvall 1929 Allåns Flottningsförening 1928-1958 ALMI Företagspartner Västernorrland AB 1994-2008 Anrep, Annie, konsulinnans, handlingar 1893-1961 Apoteket i Skog 1864-1954 Arbetsutskottet Utansjö av Graningebolagens Sociala Fond 1961-1969 Arboga Bryggeri AB 1903-1980 Arbrå Elektriska Distribution AB 1918-1928 Arbrå Kraftverk AB 1810-1989 Arbrå Kraftverks Allmänna Pensionsstiftelse 1968 Avesta Storfors Byggnadskommitté 1892-1954 Backe Elektriska AB 1908-1955 Backlund
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
    SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning .................................................................................
    [Show full text]
  • Från Pizzeria Till Restaurang
    L Ä N E T S L EDANDE AFFÄRSMAGASIN WWW.NARINGS L I V. T O NUMMER 1.2011 | PRIS: 35KR ` När in g s l i v 2 0 0 ÅR 1 - 2 0 11` ULF STERINGERS TUFFA RESA FRÅN PIZZERIA TILL RESTAURANG- IMPERIUM SIDAN 6-9 Tigerdrömmar lockar FÖRDELAR MED turister till Junsele SIDAN 11 5 EXTERN STYRELSE SIDAN 25 lfy.se/trygghet Möt nya marknader 2011 På gång Internationell affärsnytta -Nytt nätverk för exportansvariga. Reflektion, idéutbyte och ömsesidig rådgivning. Anmäl dig idag! Marknadsutveckling - Utveckla rätt marknadsstrategi för ditt företag. Föreläsningar, workshops och coachning. Steps to Export - Affärsutvecklingsprogram där du strategiskt, praktiskt och operativt når internationella marknader. Anmäl dig idag! Samla företagets trygghet Affärsseminarium Norden- Landseminarium där vi går igenom vilka branscher som är intressanta och under tillväxt i huvudsak Norge, Finland på ett och samma ställe och Danmark. Efter seminariet kan du boka in dig för individuell rådgivning vid behov. I samarbete med Exportrådet. - Mars Oavsett behov, så hjälper vi dig att samla företagets trygghet på ett och samma ställe. Seminarium Affärskultur Danmark- Mars Vill du veta mer, kontakta oss på telefon 0611-253 00 eller besök något av våra kontor. Seminarium Internationell Handelsrätt - April För mer information om orter och anmälan se www.almi.se/mitt/go PROJEKT GLOBALA RUMMET – INTERNATIONALISERING På gång i vår Vi ses i Åre Välkommen på 25 februari på Företagarfrukost Investa-dagen. LIDEN Åre Kapitalmarknadsdagar 24-25 feb 2011 16 februari 16 mars ALNÖ 13 april BIRSTA 11 maj BERGSÅKER arekapitalmarknadsdagar.se Du kommer väl till Åre och tar del av vår filosofi, hur vi aktivt agerar för att utveckla regionen och Meddela att du kommer via e-post: hur vi bidrar till en önskad utveckling av våra [email protected] portföljbolag.
    [Show full text]
  • Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
    FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Bostad 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun 2284020 Örnsköldsvik centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Butik 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2201 Kontor 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Bostad 2262112 Timrå centrum 2280042 Härnösands centrum 2281090 Sundsvalls tätort utom centrum 2281095 Sallyhill och Sidsjö i Sundsvalls kommun 2284014 Örnsköldsviks tätort utom centrum FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2202 Butik 2281080 Birsta väst i Sundsvalls kommun 2281081 Birsta öst i Sundsvalls kommun 2281093 OBS Stormarknad Bydalen i Sundsvalls kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 17 Västernorrlands län Hyresområde Värdeområde Nummer
    [Show full text]
  • Annual Report 2005 Report of the Directors
    Kungsleden 2005 1 2 Kungsleden 2005 xxxx Kungsleden 2005 3 Contents 4 This is Kungsleden 36 Annual Report Report of the Directors 5 2005 in summary Income Statement Balance Sheet 6 1999–2005 Change in Shareholders’ Equity Cash Flow Statement 8 Chief Executive’s statement Parent company, ÅRL Note disclosures 10 The share Proposed appropriation of profits 12 Business model 54 Audit Report 14 Organisational and human 55 Definitions resources Organisational resources 56 Employees Human resources 58 Assets: Properties 16 The property market 63 Divested properties, 2005 18 The property holding and earnings capacity 64 Acquired properties, 2005 The property holding Property values 71 Invitation to the Annual General Meeting Earnings capacity 71 Addresses 25 Financial overview The past year Five-year overview Forecast for 2006 30 Environmental report 31 Corporate governance report Board activities during 2005 Internal control and financial reporting procedures Terms for remuneration Management Board 4 Kungsleden 2005 xxxxThis is Kungsleden BRIEF HISTORY Why do you work for Kungsleden? I started in April 2001, and Kungsleden has been an enjoyable Historically, Kungsleden has featured a brisk tempo of and positive workplace since. It’s definitely the right type of change and a high rate of turnover in its property port- company for me, where things just keep moving. You have to folio. As part of the Retriva AB and the Securum AB like things happening, the rate of change is high. What do you think makes Kungsleden different from other groups, Kungsleden’s assignment was to liquidate sub- property companies? stantial property holdings, and in 1996 to 1997, the com- We differ from other property companies in most respects.
    [Show full text]
  • Företagskatalogen 2021
    Företags 2021-2022katalogen Hitta din lokala företagare SAMHÄLLSINFORMATION SAMHÄLLSINFORMATION Informa�onsnummer vid allvarliga olyckor och kriser 113 13 Njurunda Byavakt 076-138 82 07 Polis, lämna �ps el anmäla bro� 114 14 Sjukvårdsrådgivning 1177 SOS Akut 112 KOMMUN EON kundsupport eon.se 0771-22 24 24 Mi�SverigeVa�en & Avfall msva.se 020-120 25 00 Socialtjänsten 060-19 10 00 Socialjour, kvällar och helger 060-12 61 82 Sundsvall Elnät sundsvallelnat.se 060-600 50 20 Sundsvall Elnät felanmälan 060-12 92 40 Sundsvalls kommun sundsvall.se 060-19 10 00 SJUKVÅRD Folktandvården Kvissleby 060-14 98 70 Gi�informa�on akut 112 Gi�informa�on ej akut 010-456 67 00 Jourhavande tandläkare 1177 Länssjukhuset Sundsvall/Härnösand 060-18 10 00 Njurunda Vårdcentral/Doktor.se recep�on, �dsbokning 060-51 53 00 Njurunda Vårdcentral/Doktor.se rådgivning el �dsbokning, Flexi Tid 060-51 53 28 Psykiatrisk jourmo�agning 060-18 18 71 FRITID Njurundahallen (badhus) sundsvall.se, sök: njurundahallen 060-19 26 50 Opalen Bibliotek bibliotek.sundsvall.se/web/arena/kvissleby 060-19 26 79 Opalen Fri�dsgård & Bio opalen-sundsvall.se 060-19 26 70 RÅD & STÖD BRIS Barnens hjälptelefon bris.se 116 111 BRIS För vuxna om barn bris.se 0771-50 50 50 Jourhavande kompis (Röda Korset) jourhavandekompis.se Jourhavande präst svenskakyrkan.se/jourhavandeprast 112 Kvinnofridslinjen kvinnofridslinjen.se 020-50 50 50 Kvinnojouren Sundsvall kvinnojourensundsvall.se 060-12 69 90 RESA Din Tur Kundcenter (buss) dintur.se 0771-100 110 Färdtjänst 060-786 86 86 Färdtjänst, sjukresa 060-43 900
    [Show full text]
  • Prisändringsmodell För Näringsverksamheter I Sundsvall 2020
    Fjärrvärme Prisändringsmodell för näringsverksamheter i Sundsvall 2020 Sundsvall Energis fjärrvärmepriser ska vara konkurrenskraftiga och sättas i dialog tillsammans med våra kunder. Prisändringsmodellen beskriver hur fjärrvärmepriserna sätts samt redovisar fjärrvärmepriserna för nästkommande år med en prognos för år 2 och 3. Prisändringsmodellen omfattar prisområde Sundsvall, Matfors och Kvissleby samt prisområde Indal, Liden och Lucksta. 1. Prispolicy Prispolicyn beskriver vår långsiktiga strategi för prissättning av fjärrvärmen inom Sundsvalls kommun och målsättningen är att bibehålla konkurrenskraften på värmemarknaden. För detta krävs ett fortlöpande arbete med att utveckla verksamheten och hitta effektivare arbetsmetoder. Genom ett utökat energisamarbete med SCA avseende leverans av mer överskottsvärme och hetvatten har användningen av dyr och miljöbelastande eldningsolja minimerats. Detta medför i sin tur en mer förutsägbar kostnadsutveckling för produktionen av fjärrvärme vilket ger en stabilare utveckling av fjärrvärmepriset och bättre miljöprestanda för fjärrvärmen. 1.1 Konkurrenskraftigt pris Priset på fjärrvärme utgår från en kostnadsbaserad prissättning där priset speglar verksamhetens sammanlagda kostnader för leverans av fjärrvärme. Sundsvall Energis verksamhet bedrivs på affärsmässig grund och ska ge en skälig avkastning till Sundsvalls kommun. Fjärrvärmeproduktionen baseras i huvudsak på återvunnen energi från avfallsbränslen, överskottsvärme från industrin samt biobränslen vilket ger förutsättningar att hålla en långsiktigt, stabil och förutsägbar prisutveckling. Prisutvecklingen redovisas för nästkommande år med en prisprognos för år 2 och 3. 1.2 Effektivisering i verksamheten Vi arbetar kontinuerligt med att minska kostnaderna i verksamheten. Genom att prioritera användning av återvunnen energi får vi en låg produktionskostnad samt en hög grad av resurshushållning. Prismodellens konstruktion för fjärrvärme ska stödja kundens arbete med energieffektivisering och ge minskade kostnader såväl för oss som för kunden.
    [Show full text]
  • Vattendraget Ljungan - Kartbladsindelning Redovisningen Ingår I En Översiktlig Kartläggning Av Stranderosionen Utmed Landets Vattendrag
    Liden Holmsjön ± E14 Leringen 86 Indal Stavreviken Bergeforsen Ånge83 Söråker Fränsta Timrå Alby Ljungaverk Hovid Torpshammar Kovland Sundsbruk Tuna- dal Vi Östavall Alnön StödeE14 Fanbyn Karta 1 Karta 2 Sundsvall Nedansjö Ankarsvik Vattjom Matfors Stockvik Allsta Karta 3 SvartvikEssvik Juniskär Lucksta KvisslebySkottsund Dingersjö Njurundabommen Karta 4 E4 83 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Hassela Vattendraget Ljungan - kartbladsindelning Redovisningen ingår i en översiktlig kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Gnarp 0 5 10 15 Km 2009-11-16 Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± E14 83 Borgsjön Ånge Erikslund Ångesjön Alby Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Östavall Vattendraget Ljungan - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Silt Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Svämsediment Eventuella erosionsskydd har inte Fyllning inventerats. Tätort >200 invånare 2009-11-16 0 1 2 3 4 Km Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 ± Fränsta Torpsjön Torpshammar Ljungaverk E14 Ljungan Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Ljungan - karta 2 Redovisningen
    [Show full text]
  • Resvanor I Sundsvall
    RESVANOR I SUNDSVALL Resultat från resvaneundersökning 2016 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 1 ± Liden Indal Kovland Omland Sundsbruk Stöde Tätortsområde Sundsvall Nedansjö Matfors Kvissleby Lucksta Njurundabommen 2 RESVANEUNDERSÖKNING 2016 Hur reser Sundsvallsborna? Hösten 2016 genomfördes en resvaneundersökning i Sundsvalls kommun för att ta reda på Sundsvallsbornas resvanor. En liknande undersökning gjordes senast 2009. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning och skickades till 10 000 slumpvis utvalda personer i åldern 15-84 år. Varje person fick en specifik dag där de skulle redogöra för sina förflyttningar och resor under just den dagen. Totalt svarade drygt 4 000 Sundsvallsbor på enkäten. Kommunen har i undersökningen delats in i 26 områden fördelade på tätort och omland, se kartan här bredvid. RESVANEUNDERSÖKNING 2016 3 Majoriteten har tillgång till bil... RESULTATET En klar majoritet av de svarande (83 procent) uppgav att de oftast kan använda bil när de AV RESVANE- behöver det. Nästan 90 procent av hushållen har tillgång till en eller flera bilar. ENKÄTEN : ..och de flesta reser med bil 71 procent av resorna inom kommunen görs med bil och bilen är således det vanligaste transportsättet för Sundsvallsborna. Näst vanligast är att resa till fots (elva procent), följt av buss och cykel (båda sju procent). Jämfört med 2009 års undersökning har antalet resor med cykel ökat med hela sex procentenheter medan resor med bil har minskat med två procent. Även för kortare resor än fem kilometer i tätortsområdet utgörs drygt hälften, 54 procent, av resorna med bil. Det näst vanligaste alternativet är att resa till fots (22 procent) följt av cykel (15 procent). Totalt sett visar detta på att även för de allra kortaste resorna i de centrala delarna av Sundsvall görs de i hög utsträckning med bil.
    [Show full text]
  • Annual Report
    Annual Report 2007 Contents 2007 in summary 2007 in summary This is Din Bostad 1 From the Managing Director 3 Rental income for the period totalled Vision, business concept, goals and strategy 4 SEK 491.8 m (190.3). Swedish property market 6 Operating profi t totalled SEK 351.8 m (117.4). Customers in focus 8 Profi t after tax totalled SEK 147.6 m (113.8), Property portfolio 9 or SEK 8.53 (11.60) per share. Property overview 10 Sundsvall 12 Shareholders’ equity per share amounted Gävle 14 to SEK 74.10 (65.60). Karlstad 16 The Board proposes a dividend of Greater Stockholm 18 SEK 1.00 (–) per share. Norrköping 20 Jönköping 22 Key events Tranås 24 Västra Götaland 26 A total of 500 apartments were acquired during the year. Skåne 28 Property valuation 31 Building up and development of a Financing 32 management organisation characterised Environment 33 by a long-term perspective. Employees 34 Implementation of new systems for Project development 36 development of Din Bostad’s property Share and shareholders 38 portfolio. Key fi gures and defi nitions 40 Re-listing of the Din Bostad share on the Risk factors och sensitivity analysis 41 Stockholm Stock Exchange O List in May. Management report 43 Consolidated income statement 48 Improved occupancy rate at Din Bostad’s properties. Consolidated balance sheet 49 Consolidated cash-fl ow statement 50 Changeover to a new way of measuring and Change in consolidated shareholders´ equity 51 controlling utilities consumption. Parent company income statement 52 Production of new apartments in Uppsala Parent company balance sheet 53 was completed.
    [Show full text]
  • Den Tredje Generationen Sidan 6-9
    L Ä N E T S L EDANDE AFFÄRSMAGASIN ` När in WWW.NARINGS L I V. T O g s l i v NUMMER 3.2011 | PRIS: 35KR 2 0 0 ÅR 1 - 2 0 11` ANN-KRISTIN HÖGBERG DRIVER PLÅTSLAGERI I SUNDSVALL DEN TREDJE GENERATIONEN SIDAN 6-9 Kommunal actionrulle Så dubblade Kramforsjätten för kvarts miljon SIDAN 14-15 sin försäljning SIDAN 20 Vår servicevilja är stor! Vår grundläggande policy är att ge våra kunder hög kvalitet och servicegrad på utförda tjänster. Det kan med trygghet ske genom vår välutbildade personal och vår moderna maskinpark. Så kan du finansiera dina Vi erbjuder fl exibla internationella affärer och effektiva Hur du väljer att finansiera din satsning på internationella affärer påverkar lösningar som dina möjligheter att lyckas. Yvonne Brycker från Exportrådet kommer skräddarsys efter att ta upp flera konkreta exempel på finansieringslösningar från ALMI Företagspartner, EKN, SEK, Swedfund med flera. För mer information och kundens behov. anmälan se www.almi.se/mitt/go 25/5 Östersund 8.30-12 26/5 Sundsvall 8.30-12 27/5 Örnsköldsvik kl. 8.30-12 VÅRA TJÄNSTER: Asbestsanering · Avfallshantering · Golvslipning · Högtrycksren-göring · Kemisk system- Härnösand torsdag 5 maj 2011: rengöring · Kolsyreblästring · Mögelsanering · Oljesanering · Rostskyddsmålning · Rörli- ning · Sandblästring · Slamsugning · Takmålningar · Säkerhetsrådgivare · TV inspektion · Långsiktig framgång i Mittens rike Vacuumsanering · Vattenbilning · Vattenblästring · Renovering av fasader och balkonger En dag med värdefull information från Exportrådet, Sveriges · Vi utför även diverse specialbeläggningar allt från fasader till vattentorn Generalkonsul i Shanghai, Sustainable Business in China med flera. Du får även möta andra företagare som lyckats. [ är det kinesiska tecknet för framgång och belöning.] PROJEKT Mejselvägen 11, Sundsvall GLOBALA RUMMET 060-644790, www.issindustriservice.se – INTERNATIONALISERING Möt våren under april VILL DU med Lotsen april Du kommer att göra skillnad 7 – förbättrad säljstruktur! april Upphandlingsutbildning SÄLJA? 12 – vi ger dig grunden! FÖRETAG KÖPES.
    [Show full text]