Trygghet Och Otrygghet I Stockholms Län Fler Känner Sig Otrygga Och Rädda I Länet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Nr 01 / 2018 Trygghet och otrygghet i Stockholms län Fler känner sig otrygga och rädda i länet. Det framgår av Länsstyrelsens medborgarundersökning. Den ökande otryggheten märks vid olika sammanhang och platser. Samtidigt syns inte motsvarande ökning bland de som utsatts för våld eller hot om våld. Utöver förändringar över tid finns stora skillnader mellan länsborna avseende kön, ålder, bakgrund och boendekommun. Hösten 2017 presenterade Länsstyrelsen i Stockholm sin stora medborgarundersökning. Ett av flera intressanta områden rör förändringar i trygghetsfrågorna, vilka här presenteras mer fördjupat. Alltjämt nöjd men allt mer otrygg Trygg och otrygg i bostadsområdet Länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört Sedan 2011 har andelen länsbor som under de medborgarundersökningar vart annat år sedan senaste 12 månaderna upplevt rädsla eller 2011. En enkät med frågor om boende, miljö, otrygghet i det egna bostadsområdet ökat. kommunikationer, arbete, trygghet och ekonomi Andelen som upplevt otrygghet under dagtid har m.m. har sänts till urval om mellan 8 000 och vuxit från 11 procent 2011 till 17 procent 2017. 18 000 länsbor. Såväl frågeformuleringar som Under samma period har andelen som upplevt svarsskalor har upprepats vid de fyra otrygghet kvällstid ökat från 33 till 41 procent. undersökningarna. Diagram 1. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 Ett av de mest bestående resultaten över tid är månaderna upplevt rädsla eller otrygghet i sitt bostadsområde, dagtid respektive kvälls- och nattetid. att nio av tio länsbor överlag trivs med sina liv. Var tredje uppger att de på det hela taget är 45 mycket nöjda med det liv de lever och drygt 40 hälften att de är ganska nöjda. Andelen som inte 35 30 alls är nöjd har i alla mätningar legat på 1,3 25 procent. 20 15 Att länsborna i så stor utsträckning trivs med sina 10 5 liv är glädjande resultat, men parallellt med detta 0 ökar andelarna som även uttrycker att de Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll upplever rädsla och otrygghet. Detta gäller såväl i 2011 2013 2015 2017 det egna bostadsområdet, på gator och torg, i Ja, ofta Ja, ibland Ja, sällan kollektivtrafiken och i centrala Stockholm. Allt fler oroas över att de själva eller anhöriga ska utsättas Otryggheten har ökat bland både kvinnor och för våld eller hot om våld. Andelarna som anser män. Även om det vid alla mättillfällen varit en att det är mycket viktigt att politiker arbetar med större andel kvinnor med dessa erfarenheter är trygghetsfrågor ökar parallellt med att allt fler har det bland männen otryggheten kvällstid ökat en pessimistisk bild av hur trygghetssituationen i mest. 2011 svarade 22 procent av männen i länet Stockholms län kommer att se ut om 10–15 år. att de upplevt otrygghet eller rädsla i sitt bostadsområde under kvällstid, sex år senare har den andelen vuxit till 32 procent. Bland kvinnorna Tabell 2. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 är motsvarande ökning från 44 till 50 procent. månaderna upplevt rädsla eller otrygghet i sitt bostadsområde. Uppdelat efter bostads- och ägandeform. Kön, bakgrund och ålder har ofta betydelse för Bostadsform Ägandeform hur utbredd otryggheten är. Det är vanligare att Hus Lägenhet Äger Hyr kvinnor, länsbor med utländsk bakgrund och unga svarar att de känner sig otrygga i sitt eget Bostadsomr. dag 11 20 13 25 bostadsområde. Bland kvinnor med svensk Bostadsomr. k/n 32 46 37 49 bakgrund har 14 procent känt sig otrygga i sitt bostadsområde dagtid under det senaste året. Parallellt med skillnaderna mellan kön, Andelen är dubbelt så hög, 30 procent, bland åldersgrupper, bakgrund och boendeformer finns kvinnor med utländsk bakgrund. Även när det även stora skillnader mellan olika kommuner och gäller kvälls- och nattetid är det tio stadsdelar. Av de i boende i Vaxholm har 16 procentenheter som skiljer mellan kvinnor med procent upplevt rädsla eller otrygghet i svensk respektive utländsk bakgrund. Bakgrunden bostadsområdet kvälls- eller nattetid. Även i har betydelse även bland männen, om än i något Värmdö, Norrtälje och Nykvarn har, relativt andra mindre utsträckning. De länsbor som har sin kommuner, låga andelar om 20 procent dessa bakgrund utanför Europa skiljer sig ofta än mer erfarenheter. Till skillnad från Sundbyberg, från de med svensk bakgrund, se tabell 1. Upplands Väsby, Solna och Botkyrka där motsvarande andelar ligger närmare hälften. Allra Tabell 1. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 högst andelar återfinns i stadsdelarna Rinkeby- månaderna upplevt rädsla eller otrygghet i sitt Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta där bostadsområde. Uppdelat efter bakgrund och kön. närmare 60 procent upplevt otrygghet i sitt Svensk Utländsk Utom- bostadsområde kvälls- och nattetid. europeisk I Botkyrka och Södertälje har var fjärde invånare K M K M K M känt sig otrygg i det egna bostadsområdet dagtid. Bostadsomr. dag 14 13 30 20 37 23 Motsvarande andel i Vaxholm, Ekerö, Värmdö och Bostadsomr. k/n 46 31 56 36 61 37 Vallentuna ligger runt 5 procent. Se bilaga för uppgifter om samtliga kommuner och stadsdelar. Även om mönstret att otrygghet är vanligare bland unga, kvinnor och bland personer med Diagram 2. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 utländsk bakgrund ofta återkommer gäller det månaderna upplevt rädsla eller otrygghet vid olika sammanhang och platser. inte genomgående. Till exempel svarar sex av tio kvinnor i åldrarna 18–30 att de känt rädsla/oro i sitt bostadsområde kvälls- eller nattetid. Här finns Centrala Stockholm ingen skillnad mellan de med svensk respektive Kollektivtrafiken utländsk bakgrund. Gator och torg När två procent av länsborna svarar att de under Promenader i naturen det senaste året ofta känt sig otrygga dagtid i sitt Bostadsomr. kväll/natt eget bostadsområde motsvarar det 37 000 Bostadsomr. dag länsbor i åldrarna 18–85. I Järfälla kommun, där fem procent svarat samma sak, gäller det 2 900 0 10 20 30 40 50 60 70 kommuninvånare. Ja, ofta Ja, ibland Ja, sällan Hur man bor kan också ha betydelse. Det är vanligare att personer som bor i lägenhet i Unga kvinnor mest otrygga flerfamiljshus känt sig otrygga jämfört med Kvinnor och unga rapporterar genomgående mer personer som bor i villa, radhus eller kedjehus, se ofta om otrygghet och rädsla jämfört med män tabell 2. Det är även vanligare att personer som och äldre. Bland unga oavsett kön och hyr sitt boende känt sig otrygga jämfört med medelålders kvinnor har minst hälften under det personer som äger bostaden. senaste året känt sig otrygga på gator och torg, i kollektivtrafiken och i centrala Stockholm. De allra största könsskillnaderna finns när det gäller En majoritet av länsborna har känt sig otrygga i promenader eller jogging i naturen, här har 44 centrala Stockholm de senaste 12 månaderna och procent av kvinnorna i länet jämfört med 21 andelen har ökat från 51 procent 2011 till 58 procent av männen känt sig rädda eller otrygga procent 2017. Om man endast ser till de som mer under det senaste året, en skillnad på drygt 20 regelbundet upplevt otrygghet, dvs. de som procentenheter. Bland de yngre mellan 18–30 år svarat ja ofta och ja ibland, har andelen ökat från är könsskillnaden än större (30 procentenheter) 25 till 34 procent. I likhet med flera frågor är det och bland de äldre över 65 år är skillnaden mindre bland yngre och kvinnor som otryggheten är (knappt 10 procentenheter). Mönstret att vanligast, se tabell 3. Bland de över 65 år finns könsskillnaderna är större bland de yngre och inga könsskillnader. mindre bland de äldre återkommer för alla undersökta sammanhang och platser, undantaget Det finns heller inga skillnader mellan länsbor bostadsområdet dagtid. med svensk respektive utländsk bakgrund. Däremot är könsskillnaderna inom dessa grupper Tabell 3. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 olika stora, bland de med svensk bakgrund är det månaderna upplevt rädsla eller otrygghet vid olika platser (ja 7 procentenheter fler kvinnor som känt sig ofta, ja ibland, ja sällan). Uppdelat efter ålder och kön. otrygga i centrala Stockholm. Bland de med 18–30 år 31–64 år 65–85 år utländsk bakgrund är skillnaden 19 K M K M K M procentenheter. Bostadsomr. dag 21 16 20 16 16 11 Tabell 4. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 Bostadsomr. k/n 61 38 50 33 35 24 månaderna upplevt rädsla/otrygghet i centrala Stockholm (ja Promenad i natur 51 21 45 22 28 19 ofta, ja ibland, ja sällan). Uppdelat efter bakgrund och kön. Gator och torg 64 41 50 43 34 33 Svensk Utländsk Utomeuropeisk Kollektivtrafiken 71 48 59 46 37 35 K M K M K M Centrala Sthlm 76 61 65 53 42 42 62 55 66 48 66 48 Ökad otrygghet trend 2011–2017 Att ha känt rädsla eller otrygghet på gator och Otryggheten har ökat trendmässigt. Alla skillnader torg är en erfarenhet som delas av 46 procent av mellan enstaka mättillfällen är inte signifikanta länsborna, en ökning med sju procentenheter men alla skillnader mellan 2011 och 2017 är det. sedan 2011. De fem procent av länsborna som svarat att de ofta känner sig rädda på gator och Diagram 3. Andel (%) länsbor som under de senaste 12 torg motsvarar 86 000 personer i åldrarna 18–85. månaderna upplevt rädsla eller otrygghet vid olika I Upplands Bro, där 12 procent svarat samma sak, sammanhang och platser. (Ja ofta, ja ibland, ja sällan). motsvarar det 2 500 kommuninvånare. 60 58 Kollektivtrafiken 50 51 51 46 45 Kollektivtrafik är det vanligaste färdmedlet i 40 38 Stockholms län. Drygt 60 procent av länsborna 30 32 åker med kollektivtrafiken minst en gång i veckan 26 och hälften gör det flera gånger i veckan. De 20 flesta länsbor, sju av tio, upplever även att 10 tryggheten i kollektivtrafiken över lag är bra. Två 0 av tio upplever att tryggheten är ganska eller Promenader i naturen Gator och torg Kollektivtrafiken Centrala Stockholm mycket dålig.