DOCSLIB.ORG

A GIS-Based Approach to Combine Health, Land-Use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
A GIS-Based Approach to Combine Health, Land-Use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm Master thesis in Sustainable Development 2020/41 Examensarbete i Hållbar utveckling Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities: A GIS-Based Approach to combine Health, Land-use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm Olivier Rostang ¨ DEPARTMENT OF EARTH SCIENCES INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Master thesis in Sustainable Development 2020/41 Examensarbete i Hållbar utveckling Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities: A GIS-Based Approach to combine Health, Land-use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm Olivier Rostang Supervisor: Åsa Gren Subject Reviewer: Meta Berghauser Pont Copyright © Olivier Rostang and the Department of Earth Sciences, Uppsala University Published at Department of Earth Sciences, Uppsala University (www.geo.uu.se), Uppsala, 2020 Content 1. INTRODUCTION..................................................................................................................................................... 1 2. BACKGROUND ....................................................................................................................................................... 2 2.1 THE STUDY AREA OF STOCKHOLM ......................................................................................................................... 2 2.2 URBAN AREAS AND HUMAN HEALTH ..................................................................................................................... 3 2.2.1 Health and urban green areas ...................................................................................................................... 3 2.2.2 Urban green areas and health in relation to socioeconomic groups............................................................ 4 2.3 NATURE BASED SOLUTIONS, ECOSYSTEM SERVICES AND HEALTH ......................................................................... 5 2.3.1 Cultural ecosystem services .......................................................................................................................... 6 3. METHODS ................................................................................................................................................................ 7 3.1 LAND COVER - THE BIOTOPE MAP ......................................................................................................................... 7 3.2 THE STOCKHOLM MOSAIC..................................................................................................................................... 7 3.3 GIS ANALYSIS ....................................................................................................................................................... 8 3.3.1 Spatial Analysis: Weighted Overlay.............................................................................................................. 8 3.3.2 Ranking the criteria....................................................................................................................................... 9 3.3.3 Determining the influence of layers ............................................................................................................ 12 3.3.4 Weighted Overlay Analysis: Calculating the model ................................................................................... 12 3.3.5 Detailing the GIS process ........................................................................................................................... 13 3.4 LIMITATIONS ....................................................................................................................................................... 15 4. RESULTS ................................................................................................................................................................ 16 4.1 SINGLE HEALTH INDICATOR MAPS ....................................................................................................................... 16 4.2 AGGREGATED HEALTH INDICATOR MAPS ............................................................................................................ 24 5. DISCUSSION .......................................................................................................................................................... 28 5.1 INTERPRETATION LIMITATIONS ........................................................................................................................... 28 5.2 COMPARISON WITH BASE MAPS .......................................................................................................................... 29 5.3 ECOSYSTEM SERVICES AND DENSIFICATION ....................................................................................................... 29 5.4 QUALITY, QUANTITY AND ACCESSIBILITY OF UGI ............................................................................................. 30 5.5 SMART CITIES AND DATA DRIVEN POLICY ......................................................................................................... 31 5.6 DOWNSTREAM SOCIAL IMPLICATIONS OF IMPROVING UGIS ............................................................................... 31 5.7 MEETING THE SDGS ............................................................................................................................................ 32 5.8 FUTURE RESEARCH .............................................................................................................................................. 33 6. CONCLUSION ....................................................................................................................................................... 34 7. ACKNOWLEDGEMENTS ................................................................................................................................... 35 8. REFERENCES ........................................................................................................................................................ 35 APPENDIX A – BASE MAP (BIOTOPE/LAND-COVER)................................................................................................. 43 APPENDIX B – BASE MAP (INCOME AND EDUCATION) ............................................................................................. 44 APPENDIX C – BASE MAPS (HEALTH/HEALTHCARE CONSUMPTION) ....................................................................... 45 ii Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities: A GIS-Based Approach to combine Health, Land-use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm OLIVIER ROSTANG Rostang, O., 2020: Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities: A GIS-Based Approach to combine Health, Land-use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm. Master thesis in Sustainable Development at Uppsala University, No. 2020.41, 50pp, 30 ECTS/hp Abstract: Cities are growing at unprecedented rates and are expected to be home to 70% of the world’s population in 2050. In this process, they face challenges such as densification, rapid population growth and loss of land and ecosystem service. Cities also have to remain livable and accessible to all. In 2014, the Swedish Public Health Agency declared that it would aim to close all avoidable health inequalities within one generation. In order to reach these objectives while also complying with the Sustainable Development Goals, urban green infrastructure (UGI) has been increasingly viewed as a powerful instrument that cities can utilize to help them meet their sustainability and human health targets. As nature -based solutions, UGI can greatly contribute to building resilience in urban areas by providing a numbe r of ecosystem services. Simultaneously, UGI have also been shown to possess equigenic functions – the capacity to support the health of the least advantaged population groups equally or more so than the most privileged. This study has therefore aimed to operationalize a methodology to help identify optimal locations for developing and managing UGI in Stockholm with the aim of prioritizing health and minimizing impacts on existing ecosystems. This was done by drawing on 3 spatial datasets (land-cover, health and healthcare consumption, socioeconomics) and combining them using a GIS. The resulting maps are made for individual as well as aggregated health indicators. They display multiple optimal location clusters that were often located in the outer parts of the city, notably in the north-western and south-eastern boroughs. The inner-city however, showed little need for equigenic UGI improvements. The results and the implications of this methodology are discussed in relation to several aspects of UGI, including quality, quantity and accessibility, gentrification and UGI’s role in the smart city. Suggestions for future research building on this methodology is also provided. Keywords: Sustainable Development, Urban Green Infrastructure, Health, GIS, Ecosystem Services, Sustainable Development Goals Olivier Rostang, Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE- 752 36 Uppsala, Sweden iii Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities: A GIS-Based Approach to combine Health, Land-use, Socioeconomics and Ecosystem Services in Stockholm OLIVIER ROSTANG Rostang, O., 2020: Identifying Optimal Locations for Urban Green Infrastructure to Reduce Health Inequalities:
Load more

Recommended publications
  • Kommunfördjupning Stockholms Stad
    Kommunfördjupning Stockholms stad . Stockholms stad har drygt 974 000 invånare. Här finns 90 000 arbetsställen och 709 000 anställda år 2020. Av samtliga anställda arbetar drygt en fjärdedel på Norrmalm. På Södermalm och Östermalm arbetar 14, respektive 13 procent, följt av 11 procent på Kungsholmen. I Västerort arbetar flest personer på arbetsställen i Rinkeby-Kista (6 procent) och för Söderort i stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö (8 procent). Stockholms stad har ett diversifierat näringsliv med en bred mix av olika branscher. Över 80 procent av samtliga branscher finns i kommunen. Detta är både en styrka och konkurrenskraft. Hög branschbredd skapar en robusthet på arbetsmarknaden och en motståndskraft inför eventuella nedgångar i något branschsegment. I innerstaden och Kista finns kunskapsintensiva näringar som man specialiserat sig inom och i vissa delar av ytterstaden finns verksamhetsområden med näringar inom t.ex. bygg, handel och logistik. Eftersom pendlingsförutsättningarna i länet är goda är människor villiga att pendla mellan jobb och arbete. Detta talar för att alla stadsdelar inte behöver ha en komplett arbetsmarknad. Snarare är det mixen tillsammans, där flera mer eller mindre specialiserade stadsdelar utgör en diversifierad stad. Detta förutsätter i sin tur fortsatta investeringar i infrastruktur och hållbart resande för att smidigt underlätta pendling och stärka matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Privata aktiebolag är den ägarkategorin som står för de allra flesta arbetstillfällena – ungefär 50 procent av samtliga anställda i Stockholm jobbar på ett privat aktiebolag. Offentlig verksamhet står för en femte del av samtliga arbetstillfällen men utgör tillsammans knappt 1 procent av samtliga arbetsgivare och 3 procent av stadens arbetsställen. De internationella företagen står för ca 20 procent av stadens arbetstillfällen, medan svenska privata företag står för resterande 60 procent.
    [Show full text]
  • SWEDEN and Literature Survey
    Muslims in the EU: Cities Report Preliminary research report SWEDEN and literature survey 2007 Researcher: Dr Göran Larsson, Department of Religious Studies, Theology and Classical Philology, University of Göteborg, Sweden Email address: [email protected] Table of Contents Background 4 Executive Summary 5 PART I: RESEARCH AND LITERATURE ON MUSLIMS 8 1. Population 8 1.1 Availability of data on Muslims in Sweden 8 1.2 Muslim population estimates 9 1.3 The main waves of Muslim immigration to Sweden 12 1.4 Patterns of settlement 14 2. Identity 15 2.1 Muslim ethnic identities in Sweden 15 2.2 Religious identities 15 2.3 Converts to Islam 16 2.4 Muslim female identity 17 2.5 Other areas of research 18 3. Education 19 3.1 Muslims and the Swedish education system 19 3.2 Muslims and educational attainment 19 3.3 Religious education in schools 21 3.4 Independent Islamic schools 21 3.5 Education programmes for the training of imams 23 4. Employment 24 4.1 Access to the labour market for people in Sweden born outside the EU 24 4.2 Discrimination in the labour market and other barriers to employment 25 5. Housing 27 5.1 The housing situation of Muslims in Sweden 27 6. Health and social protection 29 6.1 The health status of Muslims 29 7. Policing and security 31 7.1 Muslims’ experiences in the army 31 7.2 Muslims’ experiences in relation to criminal justice and policing 31 8. Participation and citizenship 33 8.1 Muslim participation in politics and policy-making 33 PART II: POLICY CONTEXT 35 1.
    [Show full text]
  • Sommarplatser - Trafikkontoret
    Sommarplatser - Trafikkontoret Har jobbat deltid Kontakt: Victor Bengtsson/Jenny Brolin Kontakt på Novus: Per Fernström och 35% Annelie Önnerud Datum: 2020-09-03 11 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande BAKGRUND GENOMFÖRANDE RESULTAT Antal intervjuer: Deltagarfrekvens: Undersökningen har genomförts av Novus på 2 202 67% Resultaten för medborgarpanelen levereras i uppdrag av trafikkontoret på Stockholms stad. Fältperiod 24 augusti - en diagramrapport Syftet med undersökningen är att undersöka 1 september 2020 hur väl allmänheten känner till olika tillfälliga Resultatet är vägt på kön, ålder och stadsdel. sommarplatser och vad inställningen är till dessa sommargågator, sommartorg och pop up-parker. Undersökningen är gjord via webbintervjuer. Totalt genomfördes 2 202 intervjuer i Stockholms stads medborgarpanel. Deltagarfrekvensen är 67%. En Novus undersökning är en garant för att FELMARGINAL MÅLGRUPP undersökningen är relevant och rättvisande Medverkande i medborgarpanelen för de grupper som skall undersökas. Vid 2 202 intervjuer: Vid utfall 20/80: +/- 1,7% Ålder: Vid utfall 50/50: +/- 2,1% +/- 16+ år 22 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Resultat 33 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Förklaring sommarplatser Sommargågator, sommartorg och pop up-parker Sommarplatserna är ett drygt 20-tal gator, torg och platser runt om i hela Stockholm som under sommarmånaderna görs om och blir gågator med begränsad trafik, smyckas med möbler, blommor och växter. De blir till platser där man kan strosa, titta på konst, hänga, fika och bara vara i det offentliga rummet. De aktuella sommarplatserna i år är följande: Årets sommargågator Drottninggatan, Gamla Brogatan, Hornsbergs Strand, Norra Agnegatan, Nybrogatan, Rörstrandsgatan, Skånegatan, Swedenborgsgatan.
    [Show full text]
  • Baseline Study on Diversity and Urban Policies In
    September 2014 BASELINE STUDY ON DIVERSITY AND URBAN POLICIES IN STOCKHOLM COUNTY, SWEDEN ICEC – Interethnic Co-existence in European Cities: A Comparative and Applied Oriented Analysis of Neighbourhood- Related Policies Sandra Karlsson Roland Engkvist Daniel Rauhut Ulla Moberg Mats Johansson The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden Regional Growth, Environment and Planning (TMR), Stockholm, Sweden Contents Contents .................................................................................................................................................................. 1 1. Mapping Diversity In The County Of Stockholm ............................................................................................. 5 1.1. Basic socio-demographic structure of Stockholm ................................................................................. 5 1.2. The socio-economic structure of Stockholm ......................................................................................... 7 1.3. Structure of the housing market in Stockholm .................................................................................... 17 1.4. Socio-spatial patterns and segregation in Stockholm ......................................................................... 21 2. Immigration and Super-Diversity in Stockholm ............................................................................................ 25 2.1. Migration to Stockholm – historical overview and main components ................................................ 25
    [Show full text]
  • Arbetssökande I Stadsdelsområden Månadsrapport Februari 2021
    Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport februari 2021 The Capital of Scandinavia stockholm.se Månadsrapport_omslag_mall_2014.indd 1 2/16/2015 11:21:58 AM Förord Denna rapport görs av Sweco Society AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning över arbetssökande månadsvis i Stockholms stad och stadens 13 stadsdelsområden, baserat på statistik från Arbetsförmedlingen för perioden februari 2018 – februari 2021. Arbetslöshetsutvecklingen på kort och lång sikt har betydelse för stadens verksamheter, bland annat för utvecklingen inom ekonomiskt bistånd samt arbetet med arbetslösa biståndstagare via Jobbtorg Stockholm. Uppgifterna om de arbetssökande för hela staden och för varje stadsdelsområde visas dels för de som är kvarstående arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i Stockholm per den sista i den aktuella månaden, dels för dem som fått arbete någon gång under månaden. Detta redovisas efter bland annat kön, ålder, sökandekategori, ersättningsform, födelseland samt om man är nyanländ till Sverige eller ej. För varje månad visas även antalet varsel i Stockholms stad samt i hela länet. Yrkesbarometern från Arbetsförmedlingen, som bygger på förmedlarnas bedömningar utav arbetsmarknadsläget, kommer två gånger om året på hösten och på våren. Rapporten är framtagen av Sara Agemark ([email protected]). Definitioner Statistiken på stadsdelsnivå är baserad på de arbetssökandes adresser. Via postnumren i adresserna sker en översättning till stadsdelsområden. Postnumrens gränser följer inte alltid gränserna mellan stadsdelsområdena, men felmarginalen uppskattas vara liten. Detta leder även till att personer med adresser som inte ligger i staden blir restförda som ej skrivna i Stockholms stad, vilket motsvarar cirka nio procent av de arbetslösa. Befolkningsuppgifter hämtas från kommunens invånarregister och är preliminära.
    [Show full text]
  • Middle-Class Immigration and Residential Preferences in Stockholm
    KTH Architecture and the Built Environment Stockholm)(Google)images,)2013)! ! Middle'class!Immigration!and! Residential!Preferences!in!Stockholm! Rosa Gumà Altés Degree Project SoM EX 2013-13 Master (Two Years), Spatial Planning Stockholm 2013 KTH, Royal Institute of Technology Department of Urban Planning and Environment Division of Urban and Regional Studies Abstract This thesis reviews theories about migration, relocation and residential choice focusing on middle- class migrants as the target group within the Swedish context. I argue that middle-class migrants represent an increasing group of migrants within the European Union since the economic crisis of 2008. This time period has seen increased migrant fluxes mainly from Southern to Northern European states. The middle-class migrants have particularities that distinguish them from traditional mass migration. This study aims to learn more about their reasons to move to another country (in this study, Sweden) and their process of settlement (and integration) within the urban context in Stockholm) assessing which factors affect their residential choices. On the basis of qualitative methods, I assess the results of the research interviews of a convenient sample of 9 middle-class newcomers to Stockholm, with previous literature. Results of this study suggest that individual residential choices are related to socio-demographic variables, lifestyle, taste and previous personal experiences. Nevertheless, residential choices and the process of settlement and territorial integration are also limited due to the nature of the housing market, the institutional context, tenure choice, sources of information and economic constraints. In short, the middle-class immigrants represent a small group, which is heterogeneous in terms of culture, race, profession, level of education, country of origin, languages, that shows preference for diversity and the inner city.
    [Show full text]
  • Livsvillkor, Levnadsvanor Och Hälsa I Stockholms Län
    Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Stockholms län Öppna jämförelser 2014 RAPPORT 2014:3 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) på uppdrag av och i nära samarbete med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Stockholms läns landsting. Författare: Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Kristina Burström, docent i hälsoekonomi, Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning Diana Corman, fil dr i demografi, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna [email protected] Rapport 2014:3 ISBN 978-91-87691-07-2 Författare: Bo Burström, Kristina Burström, Diana Corman Layout: Bo Burström, Kristina Burström, Diana Corman samt Elisabeth Johansson Stockholm maj 2014 Rapporten kan laddas ner från Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se 2 Förord Stockholms läns landsting beskriver här för andra gången hur folkhälsoläget varierar mellan länets olika kommuner och stadsdelar. Den visar alltjämt på stora skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsotillstånd – och hur de till stor del drivs av olikheter i socioekonomiska förhållanden för respektive befolkning. Resultaten understryker därmed vikten av politisk samling på alla nivåer för ett intensifierat och riktat hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Rapporten är utarbetad av experter i socialmedicin vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Vi hoppas att den ska vara ett underlag för beslutsfattare med inflytande över människors livsvillkor, och ett inspel i samhällsdebatten för en god och jämlik hälsa.
    [Show full text]
  • Dina Kontakter I Stockholms Stad
    DINA KONTAKTER I STOCKHOLMS STAD HANSTA AKALLA Rinkeby-Kista HUSBY KISTA NORRA INNERSTADEN TENSTA OCH INRE VÄSTERORT LUNDA RINKEBY Spånga-Tensta KÄLVESTA SOLHEM HÄSSELBY VILLASTAD BROMSTEN VINSTA NÄLSTA Hässelby-Vällingby FLYSTA HÄSSELBY GÅRD VÄLLINGBY SUNDBY BÄLLSTA HÄSSELBY MARIEHÄLL Norra STRAND RÅCKSTA ENEBY NORRA DJURGÅRDEN Djurgårdsstaden GRIMSTA BECKOMBERGA HJORTHAGEN BROMMA KYRKA Norra Station NORRA ÄNGBY RIKSBY ULVSUNDA INDUSTRIOMRÅDE BLACKEBERG VASASTADEN Östermalm SÖDRA Bromma ÄNGBY ÅKESHOV ULVSUNDA TRANEBERG Norrmalm ÖSTERMALM STADS- LADUGÅRDSGÄRDET HAGEN ÅKESLUND KRISTINEBERG NOCKEBYHOV NORRMALM ABRAHAMS- STORA OLOVS- BERG MOSSEN ALVIK Kungsholmen LUND FREDHÄLL KUNGSHOLMEN NOCKEBY YTTRE VÄSTERORT ÄPPELVIKEN MARIEBERG SKEPPS- LILLA RIDDAR- GAMLA HOLMEN DJURGÅRDEN ESSINGEN HOLMEN STAN HÖG- ÅLSTEN LANDET STORA LÅNGHOLMEN ESSINGEN SMEDSLÄTTEN REIMERS- HOLME Södermalm GRÖNDAL SÖDERMALM ASPUDDEN LILJEHOLMEN Slussen Hägersten-Liljeholmen SÖDRASÖDÖDRRAA HHAHAMMARBYHAMNENAMMMMMAARRRBBYYHHAAMNMNEENN MIDSOMMAR- HÄGERSTEN KRANSEN ÅRSTA HÄGER- STENS- HAMMARBY- Hammarby ÅSEN HÖJDEN BJÖRKHAGEN BREDÄNG MÄLARHÖJDEN VÄSTBERGA JOHANNESHOV Sjöstad VÄSTERTORP Skärholmen ÖSTBERGA ENSKEDE GÅRD SÄTRA FRUÄNGEN ENSKEDE- SOLBERGA LISEBERG FÄLTET KÄRRTORP GAMLA ENSKEDE ENSKEDE- ÖRBY Enskede-Årsta LÅNGBRO Älvsjö SLOTT DALEN VÅRBERG och Vantör SKÄRHOLMEN STUREBY BAGAR- MOSSEN HERRÄNGEN SVEDMYRA ÄLVSJÖ ÖRBY TALLKROGEN LÅNGSJÖ BANDHAGEN SKARPNÄCKS GÅRD HAGSÄTRA GUBBÄNGEN HÖGDALEN Skarpnäck Farsta RÅGSVED SKÖNDAL HÖKARÄNGEN FLATEN FAGERSJÖ SÖDERMALM OCH
    [Show full text]
  • Metropolitan Regions Working Paper, Second Edition
    Metropolitan Regions Working Paper, Second Edition Metropolitan Regions Working Paper, Second Edition Regiones Metropolitanas Documento de Trabajo, Segunda Edición Régions Métropolitaines Document de Travail, Seconde Édition Project Leaders Josep Roig, Montserrat Pallarès and Christine Piquemal Authors: Pere Picorelli, Gabriel Barros, Mariona Tomas, Coralie Molle Translations: Lynda Trevitt and Discobole Metropolis Ajuntament de Barcelona Calle Avinyó, 15 08002 Barcelona (España) [email protected] www.metropolis.org Edition, April 2009 Graphic designer: Dario Grossi Printed: Fotograbados IgualCiriano, Servicios Gráficos SUMMARY 15 Presentation 51 Europa 52 Moscow 16 Methodological Introduction 53 Istanbul 54 Ile-de-France Region-Paris 17 Metropolitan Regions 55 London of the World 56 Dortmund-Essen-Duisburg 57 Madrid 14 A World of Metropolises 58 Barcelona 59 St. Petersburg 17 North America 60 Frankfurt 18 New York 61 Ankara 19 Mexico City 62 Berlin 20 Los Angeles 63 Rome 21 Chicago 64 Athens 22 Miami 65 Milan 23 Philadelphia 66 Stuttgart 24 Toronto 67 Manchester 25 Dallas-Fort Worth 68 Brussels 26 Atlanta 69 Warsaw 27 Boston 70 Munich 28 Houston 71 Stockholm 29 Washington, D.C. 30 Guadalajara 73 Asia/Oceania 31 Detroit 74 Tokyo 32 Monterrey 75 Mumbai 33 Montreal 76 Delhi 34 San Francisco 77 Shanghai 35 Seattle 78 Kolkata 36 Havana 79 Dhaka 80 Karachi 37 South America 81 Osaka-Kobe-Kyoto 38 São Paulo 82 Beijing 39 Buenos Aires 83 Manila 40 Rio de Janeiro 84 Seoul 41 Lima 85 Jakarta 42 Santiago 86 Guangzhou 43 Belo Horizonte 87 Teheran 44 Porto Alegre 88 Hong Kong 89 Tianjin 45 Africa 90 Bangkok 46 Cairo 91 Ho Chi Ming City 47 Lagos 92 Singapore 48 Abidjan 93 Hanoi 49 Johannesburg 94 Sydney 95 Melbourne 97 Translations 3 PRESENTATION METROPOLIS presents, with this working document, the second edition (complete version) of its research project involv- ing the world’s major metropolitan regions.
    [Show full text]
  • Stockholm 2050 a Resilient Metropolitan Region
    Thesis Plan Stockholm 2050 A resilient metropolitan region Kristian Spasov 1245643 COLOFON Kristian Spasov 1245643 Department of Urbanism Faculty of Architecture TU Delft Thesis Plan 03 April 2017 Roberto Rocco (1st mentor) Dominic Stead (2nd mentor) INDEX 1 Motivation 05 2 Problem Definition - Context Analysis 06 3 Problem Definition - Problem Statement 13 4 Research Question 14 5 Sub Research Questions 14 6 Aim of Research 14 7 Design Proposal 15 8 Intended End Products 20 9 Research Approach - Methodology and Framework 21 10 Societal and Scientific Relevance 28 11 Time-Working Plan 28 12 Relevant Literature 29 Photo from stockholm.se 1. MOTIVATION I’m born and raised in Stockholm, but I have only lived one third of my life there. The other two thirds I have lived throughout Europe, in France, Germany, Italy, Spain and now in the Netherlands. Despite my absence from Stockholm, my love for this beautiful city has never wavered. Every time I go back to visit the city, I immediately feel that I’m back home. No other city throughout the world, where I have lived or have visited, has triggered such ‘home’ feeling in me. After two years at the Faculty of Architecture in Delft and two years working at an architecture office in Berlin, I knew that Urbanism was my passion. Around that time I started to follow the urban development in Stockholm. Through official channels (open sources through governmental websites), news and social media, I had the possibility to follow and read about the development of the city and region. By now I have several ideas, based on what I have read and my own experties as an urban planner, on how and in which direction the city and region should grow in the future.
    [Show full text]
  • Annual Report 2015
    The Capital of Scandinavia The City of Stockholm’s Annual Report The City of Stockholm’s 2015 Annual Report The City of Stockholm's Annual Report gives you an overview of the City’s finances and oper- ations during 2015. The report covers both the City’s committees and the operations carried out in limited company form. A separate Annual Report is also produced for Stockholms Stadshus AB and the companies which are part of the Group. Additional copies of the Annual Report may Production be ordered from the City Executive Office: The City Executive Office’s Finance Depart- Finansavdelningen, ment in collaboration with Blomquist Stadshuset, Editor SE-105 35 Stockholm Elin Andréasson and Eva Bowden (picture) Telephone +46 (0)8-508 29 000 Layout and production of original Fax +46 (0)8-508 29 360 Blomquist AB E-mail [email protected] Cover photo The Annual Report for Stockholms Stadshus Pär Olsson AB may be ordered from: Cover and internal photo Stockholms Stadshus AB Sara McKey SE-105 35 Stockholm Repro and printing QR CODE Telephone +46 (0)8-508 29 000 Edita Västra Aros 2015 Fax +46 (0)8-508 29 080 Article number E-mail [email protected] 13120 Stadsledningskontoret 2016-04 2 The City of Stockholm’s Annual Report 2015 Contents 4 Foreword – A Stockholm for Everyone 6 Administration Report 7 Important events and decisions during the year 8 Stockholm in the world 9 General economic analysis 11 Organisation and governance 12 The City Executive Board’s supervisory duty 22 How the City is governed 23 The Municipal Group’s governance
    [Show full text]
  • Download Contextual Report for Sweden
    Resituating the Local in Cohesion and Territorial Development D 6.2 National Report Sweden Comparing Västerbotten and Stockholm from a spatial justice perspective Authors: Linnea Löfving, Thomas Borén, Timothy Heleniak, Gustaf Norlén Report Information Title: Deliverable 6.2 National Report Sweden: Comparing Västerbotten and Stockholm from a spatial justice perspective Authors: Linnea Löfving, Thomas Borén, Timothy Heleniak, Gustaf Norlén Version: 1 Date of Publication: 15.05.2019 Dissemination level: Public Front picture: GRP by Region in Sweden, Wang, S, Nordregio Project Information Project Acronym RELOCAL Project Full title: Resituating the Local in Cohesion and Territorial Development Grant Agreement: 727097 Project Duration: 48 months Project coordinator: UEF i Table of Contents List of Tables ......................................................................................................................................... iii Abbreviations ....................................................................................................................................... iv Executive Summary Background ................................................................................................... 1 1. Introduction .................................................................................................................................. 2 2. The Case Studies in a National Context ................................................................................ 4 2.1 Spatial justice in a national context ..........................................................................................
    [Show full text]