DOCSLIB.ORG

Kommunfördjupning Stockholms Stad

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kommunfördjupning Stockholms Stad Kommunfördjupning Stockholms stad . Stockholms stad har drygt 974 000 invånare. Här finns 90 000 arbetsställen och 709 000 anställda år 2020. Av samtliga anställda arbetar drygt en fjärdedel på Norrmalm. På Södermalm och Östermalm arbetar 14, respektive 13 procent, följt av 11 procent på Kungsholmen. I Västerort arbetar flest personer på arbetsställen i Rinkeby-Kista (6 procent) och för Söderort i stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö (8 procent). Stockholms stad har ett diversifierat näringsliv med en bred mix av olika branscher. Över 80 procent av samtliga branscher finns i kommunen. Detta är både en styrka och konkurrenskraft. Hög branschbredd skapar en robusthet på arbetsmarknaden och en motståndskraft inför eventuella nedgångar i något branschsegment. I innerstaden och Kista finns kunskapsintensiva näringar som man specialiserat sig inom och i vissa delar av ytterstaden finns verksamhetsområden med näringar inom t.ex. bygg, handel och logistik. Eftersom pendlingsförutsättningarna i länet är goda är människor villiga att pendla mellan jobb och arbete. Detta talar för att alla stadsdelar inte behöver ha en komplett arbetsmarknad. Snarare är det mixen tillsammans, där flera mer eller mindre specialiserade stadsdelar utgör en diversifierad stad. Detta förutsätter i sin tur fortsatta investeringar i infrastruktur och hållbart resande för att smidigt underlätta pendling och stärka matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Privata aktiebolag är den ägarkategorin som står för de allra flesta arbetstillfällena – ungefär 50 procent av samtliga anställda i Stockholm jobbar på ett privat aktiebolag. Offentlig verksamhet står för en femte del av samtliga arbetstillfällen men utgör tillsammans knappt 1 procent av samtliga arbetsgivare och 3 procent av stadens arbetsställen. De internationella företagen står för ca 20 procent av stadens arbetstillfällen, medan svenska privata företag står för resterande 60 procent. Befolkningsstruktur och härkomst i Stockholms stad per stadsdel Befolkning uppdelat på härkomst per Befolkning uppdelad på härkomst och kön per stadsdel stadsdel 140000 140000 120000 120000 100000 100000 80000 80000 60000 60000 40000 40000 20000 20000 0 0 Utrikes född Män Utrikes född Kvinnor Utrikes född Inrikes född Källa: SCB/Supercross (befolkning 2019) Inrikes född Män Inrikes född Kvinnor Utbildningsnivå och härkomst i Stockholms stad per stadsdel Utbildningsnivå bland de utrikes födda per stadsdel i Utbildningsnivå bland de inrikes födda per stadsdel i Stockholms stad Stockholms stad 60,0% 60,0% 50,0% 50,0% 40,0% 40,0% 30,0% 30,0% 20,0% 20,0% 10,0% 10,0% 0,0% 0,0% Förgymnasial Gymnasial 2-3 år Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial, forskarutb Källa: SCB/Supercross (befolkning 2019) Andel av personer registrerade i utbildningsregistret Flytt- och pendlingsmönster i Stockholms stad per stadsdel In- och utflyttningar i Stockholms stads stadsdelar 2019 Andel som pendlar över stadsdels- respektive kommungräns eller bor och arbetar i samma stadsdel Södermalm bland boende i Stockholms stad Enskede-Årsta-… 100% Östermalm 90% Hägersten-… 80% Norrmalm 70% Kungsholmen 60% 50% Bromma 40% Rinkeby-Kista 30% Hässelby-Vällingby 20% Farsta 10% 0% Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Älvsjö Invandring 0 10000 20000 30000 40000 50000 Utvandring Födda Andel som pendlar över kommungräns Döda In- och utflyttning inom kommun Andel som bor och arbetar i samma stadsdel In- och utflyttning inom län men över kommun Källa: Supercross/SCB Källa: Supercross/SCB Andel som pendlar över stadsdelsgräns In- och utflyttning inom landet men över län (flytt 2019) (sysselsättning 2018) Antal anställda per bransch i Stockholms stad per stadsdel Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Farsta Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Östermalm Norrmalm Kungsholmen Bromma Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Rinkeby-Kista 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Byggverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Urval av branscher med totalt flest anställda Källa: Supercross/SCB (sysselsättning 2018) Andel anställda per bransch bland boende i Andel anställda per bransch bland boende i Stockholms stad, män Stockholms stad, kvinnor Skärholmen Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Älvsjö Farsta Farsta Skarpnäck Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Södermalm Östermalm Östermalm Norrmalm Norrmalm Kungsholmen Kungsholmen Bromma Bromma Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Rinkeby-Kista 0 2000 4000 6000 8000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Vård och omsorg; sociala tjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Informations- och kommunikationsverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Utbildning Utbildning Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Källa: Supercross/SCB (sysselsättning 2018) Antal anställda i respektive bransch (1-99 sysselsatta), Antal anställda i respektive bransch (100+ 2018 nattbefolkning sysselsatta), 2018 nattbefolkning Skärholmen Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Älvsjö Farsta Farsta Skarpnäck Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Södermalm Östermalm Östermalm Norrmalm Norrmalm Kungsholmen Kungsholmen Bromma Bromma Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Rinkeby-Kista 0 2000 4000 6000 8000 10000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Vård och omsorg; sociala tjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Utbildning Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Källa: SCB/Supercross (sysselsättning 2018) Antal anställda i respektive bransch (1-99 sysselsatta), Antal anställda i respektive bransch (100+ 2018 dagbefolkning sysselsatta), 2018 dagbefolkning Skärholmen Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Älvsjö Farsta Farsta Skarpnäck Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Södermalm Östermalm Östermalm Norrmalm Norrmalm Kungsholmen Kungsholmen Bromma Bromma Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Rinkeby-Kista 0 5000 10000 15000 20000 25000 0 5000 10000 15000 20000 25000 Vård och omsorg; sociala tjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Utbildning Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Informations- och kommunikationsverksamhet Källa: SCB/Supercross (sysselsättning 2018) Öppet arbetslösa och sökande i program i Stockholms stad Öppet arbetslösa och sökande i program Utveckling av öppet arbetslösa och sökande i Stockholms stad, veckostatistik 2019 och Stockholms stad mellan v. 1 till 44 2020. 2020 Index=v. 1 2020 60000 1,4 1,2 50000 1 40000 0,8 30000 0,6 0,4 20000 0,2 10000 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 0 -0,2 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 Samtliga Unga <24 år Utlandsfödda 2019 2020 Män Kvinnor Källa: Arbetsförmedlingen Kommunfördjupning Tas fram av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Region Stockholm Stöd till företagare: www.sll.se/stodforetagcorona Läget i länet och dialogsamtal med branscherna www.sll.se/naringslivcorona Funktionsbrevlåda Tillväxt- och regionplaneförvaltningen där företag och aktörer kan ställa frågor och komma med inspel: [email protected].
Load more

Recommended publications
  • Ojämlik Hälsa I Stockholms Län – Fakta Om Rökning
    Ojämlik hälsa i Stockholms län – fakta om rökning En resa genom Stockholms tunnelbanenät är en resa mellan olika världar med sina egna förutsättningar och villkor. I innerstaden och de mer välbeställda villaförorterna är utbildningsnivån hög och arbetslösheten är marginell, medan det omvända gäller i vissa förorter. Det är känt sedan tidigare att socioekonomiska faktorer och hälsa hänger ihop. Men det är inte bara inkomst och utbildningsnivå som påverkar hälsan. Rökning och övervikt är också viktiga faktorer. Skillnaderna blir tydliga när man ser på variationen i medellivslängd mellan olika kommuner och stadsdelar, fyra respektive fem år för kvinnor och män. Rökning i miljonprogramsområdena Här nedan presenterar vi statistik som på olika sätt beskriver rökningsrelaterad ohälsa i två ändar av tunnelbanenätet, dels Skärholmen som ligger långt ut på den röda linjen i det sydvästra hörnet av tunnelbanenätet, dels Rinkeby som ligger nästan längst ut på den blå linjen i tunnelbanenätets nordvästligaste hörn. Dessa stockholmsförorter är exempel på det som brukar kallas miljonprogrammet, arkitektoniskt homogena komplex uppförda på 1960- och 70-talen, med stor andel utrikesfödd befolkning och hög arbetslöshet – och därmed flera av de socioekonomiska faktorer som förknippas med en sämre folkhälsa. Tydligt samband mellan rökning och socioekonomisk status Skärholmen och Rinkeby-Kista intar de översta placeringarna på listan över kommuner/stadsdelar med störst andel dagligrökare, medan motsvarande lista för lägst antal dagligrökare toppas av innerstadsområden
    [Show full text]
  • Are Residents Living in Eco-Districts Environmentally Conscious?
    Master thesis in Sustainable Development 2017/39 Examensarbete i Hållbar utveckling Are residents living in eco-districts environmentally conscious? A case study of environmental attitudes of residents living in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Choi Kan Suen DEPARTMENT OF EARTH SCIENCES I N S T I T U T I O N E N F Ö R G E O V E T E N S K A P E R Master thesis in Sustainable Development 2017/39 Examensarbete i Hållbar utveckling Are residents living in eco-districts environmentally conscious? A case study of environmental attitudes of residents living in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Choi Kan Suen Supervisor: Tom R. Burns Evaluator: Per Berg Copyright © Choi Kan Suen and the Department of Earth Sciences, Uppsala University Published at Department of Earth Sciences, Uppsala University (www.geo.uu.se), Uppsala, 2017 “Green technology is the backbone of eco-city while eco-mindset of its residents is its soul” (Photo: with permission of Stockholm växer) (Photo) Hammarby Sjöstad: a world-class eco-district in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Contents Scientific abstract ........................................................................................................................................ i Popular scientific summary (English) ...................................................................................................... ii Popular scientific summary (Swedish / svenska) ................................................................................... iii Popular scientific
    [Show full text]
  • Novus Bonnier Fastigheter Undersökning Om
    Stockholmarnas Stockholm En undersökning om Stockholms stadsdelar genomförd av Novus på uppdrag av Stadsutvecklarna i Värtahamnen. Januari 2020 www.novus.se Innehåll 5 Om undersökningen 29 Om Stockholmarna fick skapa sin 8 drömstadsdel i innerstaden Nöjdhet 32 10 Sammanfattning och slutsatser Trivselfaktorer 34 Målgrupp och genomförande 18 Stockholmare beskriver sin stadsdel 36 Om urvalet i undersökningen 22 Atmosfären i Stockholms innerstad 38 Kontaktpersoner 26 Vad som får Stockholmare att besöka andra stadsdelar 2 3 Bakgrund för undersökningen Vad gillar Stockholmarna med Stockholm? Hur särskiljer sig Stockholms stadsdelar enligt stadens invånare? Varför är man tryggast på Östermalm och hur viktigt är grönområdena för boende i Hässelby/Vällingbyborna? Vad utmärker Södermalm enligt stockholmarna och hur viktigt är närheten till Mälaren för Brommaborna? Dessa frågor, och många andra kommer du att få svar på i denna rapport. Novus har på uppdrag av Stadsutvecklarna i framtida området i nuvarande Värtahamnen. Vi har Värtahamnen genomfört en undersökning bland främst frågat om mer positiva aspekter av de olika boende i nio olika stadsdelar i Stockholm. Fyra av områdena. Det bästa med område X, snarare än det dem i innerstaden och fem i ytterstaden. Syftet med sämsta med samma område. Det beror på att undersökning har varit att få en bild av hur Stadsutvecklarna i Värtahamnen är intresserade av Stockholmarna ser på sin stad. Både vad de just de positiva aspekterna i olika områden. uppskattar i sin stadsdel och vad de tycker är det bästa med andra stadsdelar. Avslutningsvis kommer vi i rapporten att fördjupa oss i vad som skiljer innerstad från ytterstad och vad Insikterna som framkommer i denna undersökning boende i ytterstaden tänker om de olika kommer delvis att användas för utvecklingen av det stadsdelarna i innerstaden.
    [Show full text]
  • Case Study Sweden
    TSFEPS Project Changing Family Structures and Social Policy: Child Care Services in Europe and Social Cohesion Case Study Sweden Victor Pestoff Peter Strandbrink with the assistance of Joachim Andersson, Nina Seger and Johan Vamstad 2 Small children in a big system. A case study of childcare in Stockholm and Östersund th Swedish case study for the 5 framework research EU-project TSFEPS Final revised version, March 29 2004 * * * * * Victor Pestoff Peter Strandbrink Department of political science Department of political science Mid-Sweden university Södertörn University College SE-831 25 Östersund, SWEDEN SE-141 89 Huddinge, SWEDEN email: [email protected] email: [email protected] phone: +46-63-165763 phone: +46-8-6084581 Research assistant, Östersund Research assistants, Stockholm Nina Seger Joachim Andersson Johan Vamstad 3 Contents 1 Introduction 5 2 Methodology 10 3 Empirical analysis 20 3.1 Stockholm: city-wide level 20 3.2 Stockholm: the Maria-Gamla Stan ward 38 3.2.1 User experience of municipal childcare in Maria-Gamla Stan 47 3.2.2 User experience of co-operative childcare in Maria-Gamla Stan 50 3.2.3 User experience of corporate childcare in Maria-Gamla Stan 52 3.3 Stockholm: the Skärholmen ward 56 3.3.1 Local managerial level in municipal childcare in Skärholmen 63 3.3.2 User experience of municipal childcare in Skärholmen 68 3.3.3 Local managerial level in co-operative childcare in Skärholmen 70 3.3.4 User experience of co-operative childcare in Skärholmen 77 3.3.5 Local managerial level in for-profit childcare in Skärholmen 79 3.3.6 User experience of for-profit childcare in Skärholmen 85 3.4 Stockholm: the Bromma ward 87 3.5 Östersund 92 4 Conclusion: social cohesion and Swedish childcare 100 References 107 Interviews 107 Tables Table 1.
    [Show full text]
  • Historical Perspectives on the Transformation of Urban Waterfront Space in Stockholm During the Twentieth Century
    A view from the wharf: historical perspectives on the transformation of urban waterfront space in Stockholm during the twentieth century Natasha Vall Abstract This article examines the development of Hammarby Lake City in southern Stockholm on a former industrial, waterfront site during the 1990s. The setting may resemble global redevelopments of urban waterfronts and docks; however, Stockholm needs to be viewed against longer cultural, aesthetic and historical influences. This includes early twentieth- century precedents rooted in civic and residential engagement with the modern and industrial shoreline. In addition, an informal human interaction with the abandoned southern Hammarby harbour evolved during the 1950s through reoccupation by an itinerant community of workers. Such forerunners have often been overlooked in dominant accounts of a late twentieth century dramatic transformation of industrial waterfronts. The article concludes that there is scope to align the theme of waterfront development more closely to the longer history of the twentieth century city. This perspective provides a useful counterpoint to the leading view of such spaces as an expression of late capitalism. 1 Stockholm has a notable vista of waterfront buildings from the early modern mercantile of Gamla Stan, the stylish modernism of Kungsholmen to the twenty first century exuberance of Hammarby Lake City. Stockholm’s old southern harbour, the rehabilitated site for ‘Hammarby Lake City’ boasts lakeshore apartments, waterside dwellings and public spaces. With vistas continually framed by water, sometimes still, sometimes moving, these have been carefully planned to draw the gaze towards the open water and the extending horizon.1 A few decades earlier we would have had a different experience.
    [Show full text]
  • Äldreboendeplanering I Region Västerort 2020 Med Utblick Mot 2040
    Region Västerort Kontorsutlåtande Sida 1 (29) 2019-03-15 Äldreboendeplanering i Region Västerort 2020 med utblick mot 2040 Rapport Sida 2 (29) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................... 3 Bakgrund ..................................................................................................... 4 Befolkningsutveckling ................................................................................. 4 Äldreomsorgsbehov i regionen ................................................................... 6 Flyttströmmar region Västerort ................................................................... 9 Boendetider ............................................................................................... 10 Vård– och omsorgsboende i region Västerort .......................................... 11 Förändringar vård- och omsorgboenden per stadsdel ............................. 13 Lediga platser............................................................................................ 15 Profil- och intressentboenden ................................................................... 15 Förslag på vård- och omsorgsboenden som bör avvecklas ..................... 18 Behov av nybyggnation ............................................................................. 18 Förelägganden från Arbetsmiljöverket ...................................................... 20 Behov av ombyggnationer och/eller större investeringar.......................... 20 Korttidsvård- behov och utveckling
    [Show full text]
  • SWEDEN and Literature Survey
    Muslims in the EU: Cities Report Preliminary research report SWEDEN and literature survey 2007 Researcher: Dr Göran Larsson, Department of Religious Studies, Theology and Classical Philology, University of Göteborg, Sweden Email address: [email protected] Table of Contents Background 4 Executive Summary 5 PART I: RESEARCH AND LITERATURE ON MUSLIMS 8 1. Population 8 1.1 Availability of data on Muslims in Sweden 8 1.2 Muslim population estimates 9 1.3 The main waves of Muslim immigration to Sweden 12 1.4 Patterns of settlement 14 2. Identity 15 2.1 Muslim ethnic identities in Sweden 15 2.2 Religious identities 15 2.3 Converts to Islam 16 2.4 Muslim female identity 17 2.5 Other areas of research 18 3. Education 19 3.1 Muslims and the Swedish education system 19 3.2 Muslims and educational attainment 19 3.3 Religious education in schools 21 3.4 Independent Islamic schools 21 3.5 Education programmes for the training of imams 23 4. Employment 24 4.1 Access to the labour market for people in Sweden born outside the EU 24 4.2 Discrimination in the labour market and other barriers to employment 25 5. Housing 27 5.1 The housing situation of Muslims in Sweden 27 6. Health and social protection 29 6.1 The health status of Muslims 29 7. Policing and security 31 7.1 Muslims’ experiences in the army 31 7.2 Muslims’ experiences in relation to criminal justice and policing 31 8. Participation and citizenship 33 8.1 Muslim participation in politics and policy-making 33 PART II: POLICY CONTEXT 35 1.
    [Show full text]
  • Annual Report Structure
    The Capital of Scandinavia Annual Report Structure Target groups here on the City’s financial targets, the tion is divided by operational area targets The City of Stockholm’s Annual Report gives Municipal Group’s investing activities and where activities done during the year and you an overview of the City’s finances and employees. outcomes of indicators are presented. operations during 2016. The Annual Report is produced by the City of Stockholm’s City How the City is governed Economic and financial analysis and annual Executive Office and is intended for politi- Under this section, you can read about the financial statements cians, Stockholmers, users, employees and Municipal Group’s governance, the Commis- The Annual Report is concluded with an eco- other stakeholders. sion for a Socially Sustainable Stockholm, nomic and financial analysis of the results the City’s international work and the City’s for the entire Municipal Group and the City. Administration Report quality assurance work. The income statement, balance sheet and The Administration Report presents the past cash flow statement with associated notes year in accordance with Chapter 4 of the City Council orientation goals are included. Local Government Accounting Act. The first In the City of Stockholm’s budget, the City section summarises the year and provides a Council has established orientation goals, view of the surrounding world. The fulfilment targets for the operational areas, indicators of the City of Stockholm’s orientation goals and activities that together measure goal and the operational area targets are briefly attainment. This section describes how the presented. There is also a brief information City met the City Council’s goals.
    [Show full text]
  • Stockholm Hotel Report 2020 Cover Photo: Hotel Frantz, Mathias Nordgren Photo on This Page: Invest Stockholm, Jeppe Wikström Foreword
    Stockholm Hotel Report 2020 Cover photo: Hotel Frantz, Mathias Nordgren Photo on this page: Invest Stockholm, Jeppe Wikström Foreword This report was finalised before the global spread of the coronavirus (Covid-19). The consequences of the spread, combined with the restric- tions and recommendations from authorities and governments aiming to reduce the spread of infection, have had dramatic consequences for both travellers and hotels. Demand for hotel rooms in Stockholm and throug- hout Sweden has fallen sharply during March. Today, there is great uncertainty regarding the effects the coronavirus will have on global travel. Historically, the demand of hotel rooms has quickly recovered after various types of crises. Overall, however, there is a significant risk that the growth up to 2024 will not be as good as forecasted in this report Omslagsfoto: XXXXXXX Photo: Invest Stockholm, Henrik Trygg Summary • There is a strong demand for hotel rooms in Stockholm County and the growth rate in occupied rooms has increased over the last 10 years. • Despite a strong expansion of the hotel room capacity during 2017, the occupancy rate in the county has stabilized at record levels. • The potential growth in occupied rooms is increasing at a high rate, which means that the occupancy rate, average price and RevPAR in Stockholm City are forecasted to have a strong development until 2024. • Annordia's assessment is that there is a potential demand that could carry an additional 2,000 rooms, apart from the already planned rooms, by 2024 with an occupancy rate in Stockholm city of approx- imately 71 percent. • Leisure guests have accounted for 70 percent of the growth in occupied rooms over the past decade.
    [Show full text]
  • Bilaga 1 Huvudrapport Daglig Verksamhet.Pdf
    Brukarundersökning inom funktionshinder 2020 Daglig verksamhet - Stockholms Stad Stockholms stad Brukarundersökning inom funktionshinder 2020 Daglig verksamhet Stockholms stad 2 Innehåll • Om undersökningen • Svarsfrekvens • Bakgrundsfrågor • Resultat - Andel nöjda - Resultat per fråga över tid - Resultat per kön - Resultat per regiform - Resultat per stadsdelsnämnd 3 Om undersökningen • Undersökningen genomfördes med en webbenkät med unika koder.​ • Webbenkäten var anpassad för målgruppen med bildstöd och uppläsning för att underlätta för brukarna att delta.​ • Varje brukare har fått en egen kod, detta för att säkerställa svarsfrekvensen men också för att säkerställa att varje svar matchas till rätt stadsdelsnämnd. ​ • Koder har skickats ut till verksamheterna och brukarstödjare har i möjlig mån använts för att hjälpa brukarna att delta.​ • Totalt har 1628 brukare av 2815 deltagit vilket ger en svarsfrekvens om 58 %. 4 Svarsfrekvens Urval Antal svar Svarsfrekvens Svarsfrekvens 2020 2020 2020 (%) 2019 (%) Bromma 219 134 61% 65% Enskede-Årsta-Vantör 332 196 59% 71% Farsta 217 130 60% 75% Hägersten-Älvsjö 338 201 59% 74% Hässelby-Vällingby 305 164 54% 46% Kungsholmen 155 81 52% 80% Norrmalm 139 85 61% 85% Rinkeby-Kista 200 128 64% 69% Skarpnäck 163 87 53% 67% Skärholmen 208 114 55% 67% Socialförvaltningen 11 0 0% - Spånga-Tensta 154 104 68% 76% Södermalm 274 147 54% 70% Östermalm 99 57 58% 77% Kvinna - 665 - - Man - 842 - - Egen regi 814 570 70% - Privat regi 2001 1058 53% - Staden totalt 2815 1628 58% 71% 5 Sammanfattning Svarsfrekvensen i årets mätning var 58 procent. Totalt har 1628 brukare svarat på enkäten. Resultatet är alltså mycket tillförlitligt. Svarsfrekvensen var dock ännu högre föregående år: 71 procent.
    [Show full text]
  • Miljöpartiets Bostadsplan
    Miljöpartiets bostadsplan 150 000 bostäder till 2030 150 000 nya bostäder till 2030 INNEHÅLL I den här rapporten presenterar vi i Miljöpartiet vår plan för hur Stockholms ska möta bostadsbristen och bygga 150 000 nya bostäder till 2030. Miljöpart- 1. Inledning iet vill höja blicken och ta ett långsiktigt ansvar. Vi vill till skillnad mot alliansen bygga många fler bostäder samtidigt som vi värnar stockholmarnas hälsa och säkerhet, uppfyller stockholmarnas önskemål om fler grönområden 2. En modern, mänsklig och miljövnlig stad och bygga både klimatsmart och kollektivtrafiknära. 3. Kollektivtrafik Vår bostadsplan för Stockholm visar att det går. Lösningen för fler bostäder kan inte vara att man tummar på säkerheten, sänker bullerkraven, tar bort våra grönområden och riskerar stockholmarnas hälsa. 4. En stad för unga och studenter Vid utvecklandet av det framtida Stockholm är det viktigt att de kvaliteter som gör Stockholm till en attraktiv stad inte byggs bort. För Miljöpartiet är det 5. Bostadsplan 2030 av största vikt att alla Stockholms invånare säkras god tillgång och tillgänglig- het till stadens natur. Vi kompromissar inte med Stockholmarnas grönområ- 5.1. SÖDERORT den, parker eller naturreservat för att bygga fler bostäder, Det går att möta bägge behoven. Därför presenterar vi tillsammans med 150 000 bostäder idag också ett förslag på sju nya naturreservat. 5.2. NORRORT Miljöpartiet vill se en bostadspolitik där vi tar ett långsiktigt hållbart ansvar. En bostadspolitik där vi bygger 30 000 nya bostäder för unga och studenter, 5.3 INNERSTAD där vi lägger ner Bromma flygplats och bygger 50 000 nya bostäder i Bromma parkstad. Ett Stockholm där vi värnar våra grönområden, bygger kollektiv- 5.4.
    [Show full text]
  • Sommarplatser - Trafikkontoret
    Sommarplatser - Trafikkontoret Har jobbat deltid Kontakt: Victor Bengtsson/Jenny Brolin Kontakt på Novus: Per Fernström och 35% Annelie Önnerud Datum: 2020-09-03 11 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande BAKGRUND GENOMFÖRANDE RESULTAT Antal intervjuer: Deltagarfrekvens: Undersökningen har genomförts av Novus på 2 202 67% Resultaten för medborgarpanelen levereras i uppdrag av trafikkontoret på Stockholms stad. Fältperiod 24 augusti - en diagramrapport Syftet med undersökningen är att undersöka 1 september 2020 hur väl allmänheten känner till olika tillfälliga Resultatet är vägt på kön, ålder och stadsdel. sommarplatser och vad inställningen är till dessa sommargågator, sommartorg och pop up-parker. Undersökningen är gjord via webbintervjuer. Totalt genomfördes 2 202 intervjuer i Stockholms stads medborgarpanel. Deltagarfrekvensen är 67%. En Novus undersökning är en garant för att FELMARGINAL MÅLGRUPP undersökningen är relevant och rättvisande Medverkande i medborgarpanelen för de grupper som skall undersökas. Vid 2 202 intervjuer: Vid utfall 20/80: +/- 1,7% Ålder: Vid utfall 50/50: +/- 2,1% +/- 16+ år 22 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Resultat 33 © Novus 2020. All rights reserved. www.novus.se Förklaring sommarplatser Sommargågator, sommartorg och pop up-parker Sommarplatserna är ett drygt 20-tal gator, torg och platser runt om i hela Stockholm som under sommarmånaderna görs om och blir gågator med begränsad trafik, smyckas med möbler, blommor och växter. De blir till platser där man kan strosa, titta på konst, hänga, fika och bara vara i det offentliga rummet. De aktuella sommarplatserna i år är följande: Årets sommargågator Drottninggatan, Gamla Brogatan, Hornsbergs Strand, Norra Agnegatan, Nybrogatan, Rörstrandsgatan, Skånegatan, Swedenborgsgatan.
    [Show full text]