DOCSLIB.ORG

Kontakta Plan- Och Bygglovsavdelningarna På Stadsbyggnadskontoret

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kontakta Plan- Och Bygglovsavdelningarna På Stadsbyggnadskontoret Kontakta plan- och bygglovsavdelningarna på stadsbyggnadskontoret FRÅGOR SÖDERMALM OCH MELLERSTA SÖDERORT Har du frågor om plan ärenden, planprocessen eller detaljplane projekt i de olika stadsdelarna, skriv till [email protected] PLAN BYGGLOV Enhetschef: Anna Lina Axelsson Enhetschef: Mikael Mattsson Har du frågor om fastighetsbildning och upphävande av detaljplaner, 08-508 27 430 08-508 27 418 skriv till [email protected] [email protected] [email protected] Har du allmänna frågor om bygglov eller vill ha handlingar ut lämnade, Koordinator: Camilla Sundström Koordinator: skriv till stadsbyggnadsexpeditionen@ stockholm.se 08-508 27 341 Sangeeta Kaukinen Mehra Stadsbyggnadskontorets växel och övriga frågor: 08-508 27 300 [email protected] 08-508 27 518 [email protected] Områdesstrateg: Sara Almén [email protected] 08-508 27 155 Koordinator: Christina Svennérus [email protected] 08-508 27 490 YTTRE VÄSTERORT [email protected] YTTRE PLAN BYGGLOV NORRMALM OCH ÖSTERMALM Enhetschef: Louise Heimler Enhetschef: VÄSTERORT 08-508 27 368 Anders Reinberg PLAN BYGGLOV [email protected] 08-508 27 356 Enhetschef: Maria Sahlstrand Enhetschef: Mikael Andersson 08-508 27 325 Ståhl Koordinator: Maud Wiberg anders.reinberg [email protected] 08-508 27 142 08-508 27 386 @stockholm.se [email protected] [email protected] Koordinator: Koordinator: Dominika Dahlström Koordinator: Elin Hannerz Områdesstrateg: Thomas Carlquist 08-508 27 276 08-508 27 179 Monika Rudenska 08-508 27 319 [email protected] [email protected] 08-508 27 266 [email protected] [email protected] Områdesstrateg: Koordinator: Lotta Bylander Susanna Stenfelt 08-508 27 517 NORRMALM OCH 08-508 26 142 [email protected] BROMMA OCH KUNGSHOLMEN [email protected] PLAN BYGGLOV ÖSTERMALM Enhetschef: Karin Norlander Enhetschef: Helene Munkner ÖSTRA SÖDERORT 08-508 27 410 08-508 27 128 PLAN BYGGLOV [email protected] helene.munkner@ Enhetschef: Petter Lindencrona Enhetschef: Mikael Mattsson stockholm.se Koordinator: Jenny Fardstedt 08-508 27 570 08-508 27 418 08-508 27 355 Koordinator: [email protected] [email protected] [email protected] Julia Bzdusek BROMMA OCH Koordinator: Eva Mårelius Koordinator: 08-508 27 373 Områdesstrateg: KUNGSHOLMEN 08-508 27 137 Sangeeta Kaukinen Mehra [email protected] Kristina Dunker [email protected] 08-508 27 518 08-508 27 531 Områdesstrateg: [email protected] [email protected] Sebastian Wahlström Klampfl Koordinator: Christina Svennérus 08-508 27 246 08-508-27 490 VÄSTRA SÖDERORT sebastian.wahlstrom.klampfl@ [email protected] PLAN BYGGLOV stockholm.se Enhetschef: Pia Ölvebro Tf enhetschef: 08-508 27 261 Anders Reinberg VÄSTRA SÖDERORT AVDELNINGSCHEFER [email protected] 08-508 27 356 PLAN BYGGLOV [email protected] Koordinator: Galina Beloborodova Thomas Stoll Gunilla Holmquist 08-508 27 293 Koordinator: 08-508 27 210 08-508 27 310 [email protected] Johanna von Platen [email protected] [email protected] 08-508 27 482 Områdesstrateg: Biträdande avdelningschef: [email protected] Eveliina Hafven stein Säteri Ann-Sofie Hobro 08-508 27 255 Koordinator: 08-508 27 550 eveliina.hafvenstein.sateri@ Camilla Axonius [email protected] stockholm.se 08-508 27 285 [email protected] SÖDERMALM OCH KART- OCH MODELLENHETEN MELLERSTA SÖDERORT Enhetschef: Patrik Öhrström Teamledare kartingenjörer: 08-508 27 109 Jenny Selin [email protected] 08-508 27 433 [email protected] ÖSTRA SÖDERORT BYGGLOVSRÅDGIVNINGEN Enhetschef: Monika Larsson Koordinator: 08-508 27 270 Joakim Hammarberg [email protected] 08-508 27 278 [email protected] BYGGLOV, TILLSYN Enhetschef: Agneta Granlind Koordinator: Louise Vaerlien 08-508 27 392 08-508 27 219 2019-04-01 [email protected] [email protected].
Load more

Recommended publications
  • Ojämlik Hälsa I Stockholms Län – Fakta Om Rökning
    Ojämlik hälsa i Stockholms län – fakta om rökning En resa genom Stockholms tunnelbanenät är en resa mellan olika världar med sina egna förutsättningar och villkor. I innerstaden och de mer välbeställda villaförorterna är utbildningsnivån hög och arbetslösheten är marginell, medan det omvända gäller i vissa förorter. Det är känt sedan tidigare att socioekonomiska faktorer och hälsa hänger ihop. Men det är inte bara inkomst och utbildningsnivå som påverkar hälsan. Rökning och övervikt är också viktiga faktorer. Skillnaderna blir tydliga när man ser på variationen i medellivslängd mellan olika kommuner och stadsdelar, fyra respektive fem år för kvinnor och män. Rökning i miljonprogramsområdena Här nedan presenterar vi statistik som på olika sätt beskriver rökningsrelaterad ohälsa i två ändar av tunnelbanenätet, dels Skärholmen som ligger långt ut på den röda linjen i det sydvästra hörnet av tunnelbanenätet, dels Rinkeby som ligger nästan längst ut på den blå linjen i tunnelbanenätets nordvästligaste hörn. Dessa stockholmsförorter är exempel på det som brukar kallas miljonprogrammet, arkitektoniskt homogena komplex uppförda på 1960- och 70-talen, med stor andel utrikesfödd befolkning och hög arbetslöshet – och därmed flera av de socioekonomiska faktorer som förknippas med en sämre folkhälsa. Tydligt samband mellan rökning och socioekonomisk status Skärholmen och Rinkeby-Kista intar de översta placeringarna på listan över kommuner/stadsdelar med störst andel dagligrökare, medan motsvarande lista för lägst antal dagligrökare toppas av innerstadsområden
    [Show full text]
  • Are Residents Living in Eco-Districts Environmentally Conscious?
    Master thesis in Sustainable Development 2017/39 Examensarbete i Hållbar utveckling Are residents living in eco-districts environmentally conscious? A case study of environmental attitudes of residents living in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Choi Kan Suen DEPARTMENT OF EARTH SCIENCES I N S T I T U T I O N E N F Ö R G E O V E T E N S K A P E R Master thesis in Sustainable Development 2017/39 Examensarbete i Hållbar utveckling Are residents living in eco-districts environmentally conscious? A case study of environmental attitudes of residents living in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Choi Kan Suen Supervisor: Tom R. Burns Evaluator: Per Berg Copyright © Choi Kan Suen and the Department of Earth Sciences, Uppsala University Published at Department of Earth Sciences, Uppsala University (www.geo.uu.se), Uppsala, 2017 “Green technology is the backbone of eco-city while eco-mindset of its residents is its soul” (Photo: with permission of Stockholm växer) (Photo) Hammarby Sjöstad: a world-class eco-district in the European Green Capital of Stockholm, Sweden Contents Scientific abstract ........................................................................................................................................ i Popular scientific summary (English) ...................................................................................................... ii Popular scientific summary (Swedish / svenska) ................................................................................... iii Popular scientific
    [Show full text]
  • Case Study Sweden
    TSFEPS Project Changing Family Structures and Social Policy: Child Care Services in Europe and Social Cohesion Case Study Sweden Victor Pestoff Peter Strandbrink with the assistance of Joachim Andersson, Nina Seger and Johan Vamstad 2 Small children in a big system. A case study of childcare in Stockholm and Östersund th Swedish case study for the 5 framework research EU-project TSFEPS Final revised version, March 29 2004 * * * * * Victor Pestoff Peter Strandbrink Department of political science Department of political science Mid-Sweden university Södertörn University College SE-831 25 Östersund, SWEDEN SE-141 89 Huddinge, SWEDEN email: [email protected] email: [email protected] phone: +46-63-165763 phone: +46-8-6084581 Research assistant, Östersund Research assistants, Stockholm Nina Seger Joachim Andersson Johan Vamstad 3 Contents 1 Introduction 5 2 Methodology 10 3 Empirical analysis 20 3.1 Stockholm: city-wide level 20 3.2 Stockholm: the Maria-Gamla Stan ward 38 3.2.1 User experience of municipal childcare in Maria-Gamla Stan 47 3.2.2 User experience of co-operative childcare in Maria-Gamla Stan 50 3.2.3 User experience of corporate childcare in Maria-Gamla Stan 52 3.3 Stockholm: the Skärholmen ward 56 3.3.1 Local managerial level in municipal childcare in Skärholmen 63 3.3.2 User experience of municipal childcare in Skärholmen 68 3.3.3 Local managerial level in co-operative childcare in Skärholmen 70 3.3.4 User experience of co-operative childcare in Skärholmen 77 3.3.5 Local managerial level in for-profit childcare in Skärholmen 79 3.3.6 User experience of for-profit childcare in Skärholmen 85 3.4 Stockholm: the Bromma ward 87 3.5 Östersund 92 4 Conclusion: social cohesion and Swedish childcare 100 References 107 Interviews 107 Tables Table 1.
    [Show full text]
  • Historical Perspectives on the Transformation of Urban Waterfront Space in Stockholm During the Twentieth Century
    A view from the wharf: historical perspectives on the transformation of urban waterfront space in Stockholm during the twentieth century Natasha Vall Abstract This article examines the development of Hammarby Lake City in southern Stockholm on a former industrial, waterfront site during the 1990s. The setting may resemble global redevelopments of urban waterfronts and docks; however, Stockholm needs to be viewed against longer cultural, aesthetic and historical influences. This includes early twentieth- century precedents rooted in civic and residential engagement with the modern and industrial shoreline. In addition, an informal human interaction with the abandoned southern Hammarby harbour evolved during the 1950s through reoccupation by an itinerant community of workers. Such forerunners have often been overlooked in dominant accounts of a late twentieth century dramatic transformation of industrial waterfronts. The article concludes that there is scope to align the theme of waterfront development more closely to the longer history of the twentieth century city. This perspective provides a useful counterpoint to the leading view of such spaces as an expression of late capitalism. 1 Stockholm has a notable vista of waterfront buildings from the early modern mercantile of Gamla Stan, the stylish modernism of Kungsholmen to the twenty first century exuberance of Hammarby Lake City. Stockholm’s old southern harbour, the rehabilitated site for ‘Hammarby Lake City’ boasts lakeshore apartments, waterside dwellings and public spaces. With vistas continually framed by water, sometimes still, sometimes moving, these have been carefully planned to draw the gaze towards the open water and the extending horizon.1 A few decades earlier we would have had a different experience.
    [Show full text]
  • Kommunfördjupning Stockholms Stad
    Kommunfördjupning Stockholms stad . Stockholms stad har drygt 974 000 invånare. Här finns 90 000 arbetsställen och 709 000 anställda år 2020. Av samtliga anställda arbetar drygt en fjärdedel på Norrmalm. På Södermalm och Östermalm arbetar 14, respektive 13 procent, följt av 11 procent på Kungsholmen. I Västerort arbetar flest personer på arbetsställen i Rinkeby-Kista (6 procent) och för Söderort i stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö (8 procent). Stockholms stad har ett diversifierat näringsliv med en bred mix av olika branscher. Över 80 procent av samtliga branscher finns i kommunen. Detta är både en styrka och konkurrenskraft. Hög branschbredd skapar en robusthet på arbetsmarknaden och en motståndskraft inför eventuella nedgångar i något branschsegment. I innerstaden och Kista finns kunskapsintensiva näringar som man specialiserat sig inom och i vissa delar av ytterstaden finns verksamhetsområden med näringar inom t.ex. bygg, handel och logistik. Eftersom pendlingsförutsättningarna i länet är goda är människor villiga att pendla mellan jobb och arbete. Detta talar för att alla stadsdelar inte behöver ha en komplett arbetsmarknad. Snarare är det mixen tillsammans, där flera mer eller mindre specialiserade stadsdelar utgör en diversifierad stad. Detta förutsätter i sin tur fortsatta investeringar i infrastruktur och hållbart resande för att smidigt underlätta pendling och stärka matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Privata aktiebolag är den ägarkategorin som står för de allra flesta arbetstillfällena – ungefär 50 procent av samtliga anställda i Stockholm jobbar på ett privat aktiebolag. Offentlig verksamhet står för en femte del av samtliga arbetstillfällen men utgör tillsammans knappt 1 procent av samtliga arbetsgivare och 3 procent av stadens arbetsställen. De internationella företagen står för ca 20 procent av stadens arbetstillfällen, medan svenska privata företag står för resterande 60 procent.
    [Show full text]
  • Äldreboendeplanering I Region Västerort 2020 Med Utblick Mot 2040
    Region Västerort Kontorsutlåtande Sida 1 (29) 2019-03-15 Äldreboendeplanering i Region Västerort 2020 med utblick mot 2040 Rapport Sida 2 (29) Innehåll Sammanfattning .......................................................................................... 3 Bakgrund ..................................................................................................... 4 Befolkningsutveckling ................................................................................. 4 Äldreomsorgsbehov i regionen ................................................................... 6 Flyttströmmar region Västerort ................................................................... 9 Boendetider ............................................................................................... 10 Vård– och omsorgsboende i region Västerort .......................................... 11 Förändringar vård- och omsorgboenden per stadsdel ............................. 13 Lediga platser............................................................................................ 15 Profil- och intressentboenden ................................................................... 15 Förslag på vård- och omsorgsboenden som bör avvecklas ..................... 18 Behov av nybyggnation ............................................................................. 18 Förelägganden från Arbetsmiljöverket ...................................................... 20 Behov av ombyggnationer och/eller större investeringar.......................... 20 Korttidsvård- behov och utveckling
    [Show full text]
  • SWEDEN and Literature Survey
    Muslims in the EU: Cities Report Preliminary research report SWEDEN and literature survey 2007 Researcher: Dr Göran Larsson, Department of Religious Studies, Theology and Classical Philology, University of Göteborg, Sweden Email address: [email protected] Table of Contents Background 4 Executive Summary 5 PART I: RESEARCH AND LITERATURE ON MUSLIMS 8 1. Population 8 1.1 Availability of data on Muslims in Sweden 8 1.2 Muslim population estimates 9 1.3 The main waves of Muslim immigration to Sweden 12 1.4 Patterns of settlement 14 2. Identity 15 2.1 Muslim ethnic identities in Sweden 15 2.2 Religious identities 15 2.3 Converts to Islam 16 2.4 Muslim female identity 17 2.5 Other areas of research 18 3. Education 19 3.1 Muslims and the Swedish education system 19 3.2 Muslims and educational attainment 19 3.3 Religious education in schools 21 3.4 Independent Islamic schools 21 3.5 Education programmes for the training of imams 23 4. Employment 24 4.1 Access to the labour market for people in Sweden born outside the EU 24 4.2 Discrimination in the labour market and other barriers to employment 25 5. Housing 27 5.1 The housing situation of Muslims in Sweden 27 6. Health and social protection 29 6.1 The health status of Muslims 29 7. Policing and security 31 7.1 Muslims’ experiences in the army 31 7.2 Muslims’ experiences in relation to criminal justice and policing 31 8. Participation and citizenship 33 8.1 Muslim participation in politics and policy-making 33 PART II: POLICY CONTEXT 35 1.
    [Show full text]
  • Annual Report Structure
    The Capital of Scandinavia Annual Report Structure Target groups here on the City’s financial targets, the tion is divided by operational area targets The City of Stockholm’s Annual Report gives Municipal Group’s investing activities and where activities done during the year and you an overview of the City’s finances and employees. outcomes of indicators are presented. operations during 2016. The Annual Report is produced by the City of Stockholm’s City How the City is governed Economic and financial analysis and annual Executive Office and is intended for politi- Under this section, you can read about the financial statements cians, Stockholmers, users, employees and Municipal Group’s governance, the Commis- The Annual Report is concluded with an eco- other stakeholders. sion for a Socially Sustainable Stockholm, nomic and financial analysis of the results the City’s international work and the City’s for the entire Municipal Group and the City. Administration Report quality assurance work. The income statement, balance sheet and The Administration Report presents the past cash flow statement with associated notes year in accordance with Chapter 4 of the City Council orientation goals are included. Local Government Accounting Act. The first In the City of Stockholm’s budget, the City section summarises the year and provides a Council has established orientation goals, view of the surrounding world. The fulfilment targets for the operational areas, indicators of the City of Stockholm’s orientation goals and activities that together measure goal and the operational area targets are briefly attainment. This section describes how the presented. There is also a brief information City met the City Council’s goals.
    [Show full text]
  • Miljöpartiets Bostadsplan
    Miljöpartiets bostadsplan 150 000 bostäder till 2030 150 000 nya bostäder till 2030 INNEHÅLL I den här rapporten presenterar vi i Miljöpartiet vår plan för hur Stockholms ska möta bostadsbristen och bygga 150 000 nya bostäder till 2030. Miljöpart- 1. Inledning iet vill höja blicken och ta ett långsiktigt ansvar. Vi vill till skillnad mot alliansen bygga många fler bostäder samtidigt som vi värnar stockholmarnas hälsa och säkerhet, uppfyller stockholmarnas önskemål om fler grönområden 2. En modern, mänsklig och miljövnlig stad och bygga både klimatsmart och kollektivtrafiknära. 3. Kollektivtrafik Vår bostadsplan för Stockholm visar att det går. Lösningen för fler bostäder kan inte vara att man tummar på säkerheten, sänker bullerkraven, tar bort våra grönområden och riskerar stockholmarnas hälsa. 4. En stad för unga och studenter Vid utvecklandet av det framtida Stockholm är det viktigt att de kvaliteter som gör Stockholm till en attraktiv stad inte byggs bort. För Miljöpartiet är det 5. Bostadsplan 2030 av största vikt att alla Stockholms invånare säkras god tillgång och tillgänglig- het till stadens natur. Vi kompromissar inte med Stockholmarnas grönområ- 5.1. SÖDERORT den, parker eller naturreservat för att bygga fler bostäder, Det går att möta bägge behoven. Därför presenterar vi tillsammans med 150 000 bostäder idag också ett förslag på sju nya naturreservat. 5.2. NORRORT Miljöpartiet vill se en bostadspolitik där vi tar ett långsiktigt hållbart ansvar. En bostadspolitik där vi bygger 30 000 nya bostäder för unga och studenter, 5.3 INNERSTAD där vi lägger ner Bromma flygplats och bygger 50 000 nya bostäder i Bromma parkstad. Ett Stockholm där vi värnar våra grönområden, bygger kollektiv- 5.4.
    [Show full text]
  • 17. Gymnastiksalar Bilaga 1.Pdf
    Gymnastiksalar med kortlås 113 st Utreda kortlåslämplighet 58 st Bromma Gymnasium BROMMA Alviksskolan BROMMA Bromma Gymnasium BROMMA Alviksskolan BROMMA Abrahamsbergsskolan BROMMA Alviksskolan BROMMA Abrahamsbergsskolan BROMMA Äppelviksskolan BROMMA Södra Ängby Skola BROMMA Ålstensskolan BROMMA Södra Ängby Skola BROMMA Ålstensskolan BROMMA Blackebergsskolan BROMMA Smedslättskolan BROMMA Blackebergsskolan BROMMA Ulvsunda skola BROMMA Årstaskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Nockebyhovsskolan BROMMA Årstaskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Olovslundsskolan BROMMA Skanskvarnsskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Norra Ängby Skola BROMMA Enskedefältets Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Mariehällskolan BROMMA Enskedefältets Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Lindeskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Enskede Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Snösätraskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Enskede Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Ekensbergsskolan HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Bandhagens Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Hägerstensåsens Skola HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Bäckahagens Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Hägerstenshamnens Skola HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Bäckahagens Skola ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Mälarhöjdens Skola HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Rågsvedsskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Mälarhöjdens Skola HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Rågsvedsskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Årstadalsskolan HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Sturebyskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Blommenbergsskolan HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Sturebyskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Blommenbergsskolan HÄGERSTEN- LILJEHOLMEN Sturebyskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Sörgårdsskolan HÄSSELBY-VÄLLINGBY Örbyskolan ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Backluraskolan
    [Show full text]
  • Baseline Study on Diversity and Urban Policies In
    September 2014 BASELINE STUDY ON DIVERSITY AND URBAN POLICIES IN STOCKHOLM COUNTY, SWEDEN ICEC – Interethnic Co-existence in European Cities: A Comparative and Applied Oriented Analysis of Neighbourhood- Related Policies Sandra Karlsson Roland Engkvist Daniel Rauhut Ulla Moberg Mats Johansson The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden Regional Growth, Environment and Planning (TMR), Stockholm, Sweden Contents Contents .................................................................................................................................................................. 1 1. Mapping Diversity In The County Of Stockholm ............................................................................................. 5 1.1. Basic socio-demographic structure of Stockholm ................................................................................. 5 1.2. The socio-economic structure of Stockholm ......................................................................................... 7 1.3. Structure of the housing market in Stockholm .................................................................................... 17 1.4. Socio-spatial patterns and segregation in Stockholm ......................................................................... 21 2. Immigration and Super-Diversity in Stockholm ............................................................................................ 25 2.1. Migration to Stockholm – historical overview and main components ................................................ 25
    [Show full text]
  • Frequently Asked Questions
    FREQUENTLY ASKED QUESTIONS VENUE Scandic Infra City Kanalvägen 10 19461 Upplands Väsby (Stockholm) Tel: +46 851 734 400 E-mail: [email protected] Website: https://www.scandichotels.com/hotels/sweden/stockholm/scandic-infra-city The Scandic Infra City is a 4-star hotel with Scandinavia's largest indoor tropical garden and it is located just 15 minutes from Arlanda airport and 20 minutes from central Stockholm. DIRECTIONS/TRANSPORT Public Transportation from Stockholm From the Stockholm City Terminal there is a direct bus to the Scandic Infra City in the morning and returns in the afternoon to the Stockholm city terminal which takes 30 minutes. Bus 565X: From the Stockholm City Terminal to the Scandic Infra City: 07:40 08:00 From Scandic Infra City to Stockholm City Terminal: 16:38 17:08 17:24 Trains http://www.sl.se/en It is very easy to reach the Scandic Infra City from the new Stockholm City Terminal. Trains leave every 15 minutes from Stockholm Central Station to Upplands Väsby, then bus 10 (and many others) to the Scandic Infra City (bus stop near the hotel). Free shuttle bus from Rotebro Station to the Hotel Scandic Infra City time schedule: https://www.afcea.org/europe/documents/InfracityShuttle_Timetable.pdf Public Transport tickets You can buy a 24-hour or 72-hour public transport card at the Visitors Info Desk at Arlanda airport. The desk is located after you pass baggage claim and customs. There is also a 120 SEK supplement for passengers arriving by public transport to Arlanda airport. You pay this on arrival.
    [Show full text]