Ansökan Om Kommunalt Lantmäteri I Eskilstuna

Home , Eskilstuna

Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (5) Kommunledningskontoret 2021-01-29 KSKF/2020:353 Miljö och samhällsbyggnad Handlingsnummer Kristina Birath 016-710 51 56 2021:235

Kommunstyrelsen

Ansökan om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna

Förslag till beslut

Förslag till kommunfullmäktige 1. Eskilstuna kommun ansöker hos regeringen om att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet, i enlighet med kommunledningskontorets förslag till ansökan, 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med stadsbyggnadsnämnden ta erforderliga kontakter med regeringskansliet och lantmäteriet för att tillsammans med dem säkerställa en ansöknings- och prövningsprocess med god förutsägbarhet och framförhållning, 3. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att förbereda etablering av den nya myndigheten inom ramen för kommunens ordinarie årsplanering.

Sammanfattning Kommunledningskontoret har kommunstyrelsens uppdrag att ta fram förslag till ansökan om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet. Kommunledningskontoret har utrett förutsättningarna för att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Syftet var att undersöka om en kommunal myndighet är ett sätt att öka servicenivån inom fastighetsbildningsområdet i kommunen och komma till rätta med långa handläggningstider samt brist på lokal förankring i handläggningen av lantmäteriförrättningar inom kommunen.

Utredningen visade sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen.

Utredningen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden som förordar att kommunen går vidare med ansökan. En kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun föreslås organiseras som en särskild enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen. Förrättningsverksamheten omsätter idag inom Eskilstuna kommun cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Eskilstuna kommun 2021-01-29 2 (5)

Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren.

Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad och bedöms för Eskilstunas geografiska område kräva en organisation på 8-10 medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 mnkr per år. Kommunledningskontoret har utifrån prognosticerad verksamhetsvolym bedömt personalbehovet till cirka nio personer, kostnaderna till 9,2 mnkr och intäkterna till cirka 9 mnkr på årsbasis. Kommunstyrelsen föreslås godkänna ansökan och föra den vidare till kommunfullmäktige för beslut.

Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har den 19 januari 2021 uppdragit åt kommunledningskontoret att utarbeta förslag till ansökan om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet. Ansökan skulle utarbetas med kommunledningskontoret tidigare utredning och stadsbyggnadsnämndens yttrande som grund. Förslag till ansökan skulle redovisas till kommunstyrelsen den 16 februari 2021. Vidare skulle, enligt kommunstyrelsens beslut, konsekvenserna för kommunens organisation och ekonomi med mera tydligt beskrivas.

Av ärendet framgick även att ansökan slutligt bör godkännas av kommunfullmäktige innan den expedieras till Regeringen och Lantmäteriet. Att ta initiativ till att utvidga organisationen med inrättande av en ny myndighet får anses ligga enbart inom kommunfullmäktiges beslutsmandat. Efter regeringens beslut kommer stadsbyggnadsnämndens reglemente att behöva uppdateras vilket också kommer att åligga kommunfullmäktige att besluta om inför ett genomförande. Kommunstyrelsen remitterade den 10 november, § 205 kommunledningskontorets utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter.

Stadsbyggnadsnämnden fattade beslut i ärendet den 14 december 2020, §220, där de uttalade sig positiv till utredningen och förordade att kommunen går vidare med ansökan, samt att stadsbyggnadsnämndens synpunkter därvid bör beaktas. Innan kommunstyrelsens beslut i november 2020 hade kommunledningskontoret initierat en utredning av förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Initiativet tillkom efter fleråriga problem med den statliga myndighetens långa handläggningstider, brist på lokal närvaro och svårigheter för kommunen att påverka prioriteringen av kommunens egna ärenden. Utredningen genomfördes från början på maj till mitten på september 2020.

Kommunledningskontorets utredning i sammanfattning I dag har 39 kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Bland de 39 återfinns Sveriges större kommuner i huvudsak inom landets tillväxtområden. Eskilstuna, som fram till 1995 hade en egen myndighet för Eskilstuna kommun 2021-01-29 3 (5)

fastighetsbildning, är den största kommunen där staten ansvarar för förrättningsverksamheten.

Förrättningsverksamheten i stat och kommun finansieras med avgifter från sakägarna. Lantmäteriet har ett huvudansvar för förrättningsverksamheten med en egen nationell myndighetsorganisation och ett centralt ansvar för lagutveckling, fortbildning, expertstöd med mera. De centrala stödfunktionerna betjänar i viss utsträckning även de kommunala myndigheterna. De kommunala myndigheterna samverkar tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling. Nätverkets styrgrupp är också kanalen för myndigheternas dialog och samverkan med Lantmäteriet.

Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad och bedöms för Eskilstunas geografiska område kräva en organisation på 8-10 medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 mnkr per år. Ökad rådighet över resurstilldelning, ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare och möjlighet att ge ökad service till allmänheten, näringslivet och internt i den egna organisationen, är faktorer som enligt utredningen finns i den positiva vågskålen. Ökad kompetens inom den kommunala organisationen vad gäller fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska aspekter kopplat till genomförandet av kommunens detaljplaner är också en positiv konsekvens av en kommunal myndighet.

Utredningens riskanalys lyfter främst svårigheterna att anställa medarbetare med erforderlig kompetens. Om en kommunal lantmäterimyndighet ska inrättas bör därför rekryteringsfrågan ägnas särskild omsorg och förberedas i god tid. Utredningen visar sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen.

Utredningen rekommenderade att kommunen efter interna remisser gå vidare i processen och förbereda en ansökan under första kvartalet 2021. Parallellt föreslogs att ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Lantmäteriet initieras i syfte att effektivisera processen oavsett utgången i huvudmannaskapsfrågan.

Ärendet har beretts av Kommunledningskontoret i samråd med Stadsbyggnadsförvaltningen. Enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan medge kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa kriterier om verksamhetsvolymer, organisatorisk inplacering med mera är uppfyllda. Verksamhetens omfattning måste ge underlag till minst två förrättningslantmätare och myndigheten får inte organiseras under samma nämnd som exploateringsverksamheten. Eskilstuna kommun 2021-01-29 4 (5)

Kommunledningskontoret har upprättat ansökan utifrån lagens kriterier och följer lagens disposition. Ansökan bygger vidare på de antaganden om verksamhetsvolymer och kompetensvolymer med mera som redovisas ovan och i Kommunledningskontorets utredning. Stadsbyggnadsnämndens synpunkter är beaktade och tas med under den fortsatta processen.

En kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun föreslås att organiseras som en särskild enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen under stadsbyggnadsnämnden, väl skild från kommunstyrelsen som är den nämnd som ansvarar exploateringsverksamheten, vilket är ett krav enligt lagstiftningen. Stadsbyggnadsnämnden är också kommunens plan- och bygglovmyndighet med nära samspel till lantmäterimyndighetens ansvarsområde. Inom stadsbyggnadsnämndens nuvarande organisation finns huvudparten av dagens lantmäterianknutna personal i kommunen med omfattande kompetens inom geografisk IT samt kart- och mätteknik.

En lantmäterimyndighet inrättad som en ny särskild enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen bedöms ha synnerligen goda samverkansmöjligheter med övrig lantmäterikompetens inom förvaltningen. Stadsbyggnadsnämnden understryker också att de kan erbjuda en attraktiv arbetsplats med goda karriärvägar och har goda förutsättningar att attrahera personer med god kompetens, vilket nämnden anser skapar förutsättningar för en enhetlig, rättssäker och effektiv fastighetsbildning.

Den statliga förrättningsverksamheten idag för ärenden inom Eskilstuna kommun omsätter enligt uppgifter från lantmäteriets division fastighetsbildning cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren. Cirka en tiondel av verksamhetsvolymen i kronor räknat motsvaras av ärenden från Eskilstuna kommun som sakägare.

Kommunledningskontoret har utifrån befintlig verksamhetsstatistik för Eskilstuna och andra jämförbara kommuner, samt egna slutsatser om vad som krävs av en lantmäterimyndighet för att bidra till en effektiv samhällsbyggnadsprocess, ställt upp följande antaganden som underlag för den fortsatta verksamhetsplaneringen.

 Inkomna ärenden 170 ärenden per år  180 avslutade ärenden per år kommande femårsperiod  Intäkter på i genomsnitt 50 tkr per ärende  Intäkter från förrättningsverksamheten 9,0 mnkr per år totalt  Kostnader för förrättningsverksamheten 8,4 mnkr per år  Kostnader för intern och extern rådgivning och service 0,8 mnkr  Totala kostnader 9,2 mnkr varav 6,9 mnkr för personal Den prognosticerade verksamhetsvolymen beräknas kräva nio personer total varav sex beslutande förrättningslantmätare, två mät- och kartingenjörer som arbetar med i huvudsak med tekniska göromål samt en administrativ stödfunktion. I de kalkylerade kostnaderna ingår de tekniska system som krävs för erforderligt informationsutbyte med Lantmäteriet. Eskilstuna kommun 2021-01-29 5 (5)

Kommunledningskontorets bedömning Kommunledningskontoret har i uppdrag att verka för en effektiv samhällsbyggnadsprocess i kommunen med korta handläggningstider, rättssäkra myndighetsbeslut och ett för alla parter smidigt plangenomförande. Mot bakgrund av den redovisade utredningen och med stöd av stadsbyggnadsnämndens yttrande är kontorets bedömning att en kommunal lantmäterimyndighet kommer att bidra till en effektivare samhällsbyggnadsprocess.

Kommunledningskontoret bedömer att den planerade bemanningen för kommunens del med 8-9 personer och en budgetomslutning på cirka 9 mnkr per år kommer att vara tillräckligt stor för att med förväntad ärendevolym komma ner på acceptabla handläggningstider men även för att säkerställa en god kompetensutveckling både vad gäller djup och bredd inom myndigheten, samt robust nog att klara påfrestningar i form av tillfälliga vakanser, temporära avvikelser i ärendevolym etc.

Beredningstiden för de ansökningar om kommunalt lantmäteri som initierats av andra kommuner de senaste 10-15 åren har varit långa. I flertalet fall har det tagit flera år från ansökan till beslut. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunen i samband med ansökan kontaktar Regeringen och Lantmäteriet vad gäller tidsplaneringen för prövningsprocessen och även initierar ett närmare samarbete med Lantmäteriet inom ramen för nuvarande organisation fram till ett övertagande. Bifogad ansökan föreslås överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Tommy Malm Kristina Birath Kommundirektör Miljö- och Samhällsbyggnadsdirektör

Bilagor Förslag till ansökan från Eskilstuna kommun om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet

Kommunledningskontorets rapport 2020-10-05: KLM-utredningen 2020 - Förutsättningar för att inrätta kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun

Stadsbyggnadsnämndens yttrande 2020-12-14, §220

Beslutet skickas till: Regeringskansliet Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (7) 2021-01-29 KSKF/2020:353 Handlingsnummer 2021:236

Regeringen

Ansökan från Eskilstuna kommun om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet Inledning Eskilstuna kommun ansöker härmed, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut (se bilaga 1) om att få inrätta en kommunal lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Kommunfullmäktiges beslut har föregåtts av en intern utredning inom kommunledningskontoret för att klarlägga förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet i syfte att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Kommunstyrelsen har remitterat utredningen till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter och de har förordat att kommunen går vidare med en ansökan. Utredningsinitiativet tillkom som en reaktion på den statliga myndighetens långa handläggningstider och brist på lokal närvaro. Eskilstuna kommun uppfattar handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar under senare år så pass långa att de utgör ett påtagligt hinder för en effektiv samhällsbyggnadsprocess i kommunen. Utredningen visar på goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet och att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen och förbättra den lokala servicen till allmänhet, organisationer och näringsliv i kommunen. Med denna ansökan deklarerar Eskilstuna kommun sig beredd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet från och med den 1 januari 2023 som ett stabilt åtagande på lång sikt med ambitionen att bedriva en rättssäker och effektiv myndighetsfunktion och att som en av många drivande och konstruktiva krafter ta aktiv del förvaltning och vidareutveckling av den svenska fastighetsbildningsverksamheten och förrättningsmodellen.

Postadress Besöksadress Telefon, växel Mobiltelefon E-post Eskilstuna kommun Alva Myrdals gata 5 016-710 10 00 070-086 60 31 kristina.birath@eskilstun 631 86 Eskilstuna Webbplats a.se Eskilstuna.se Eskilstuna kommun 2021-01-29 KSKF/2020:353 2 (7)

En väl fungerande statlig tillsynsverksamhet oavsett huvudmannaskap är någonting som Eskilstuna kommun ser som synnerligen viktigt, inte minst ur ett sakägarperspektiv. Kommunen kommer att bidra öppet, aktivt och utvecklingsinriktat i tillsynsverksamheten för att kontinuerligt utveckla lantmäterimyndigheternas verksamhet. Eskilstuna kommun ser positivt på Lantmäteriets nya ambitioner att lyfta tillsynsverksamheten till en nivå där den kan utgöra en tydlig utvecklingskraft i verksamheten. Utgångspunkter för ansökan Enligt lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen meddela tillstånd för en kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att svara för verksamheten vid myndigheten. För tillstånd krävs att kommunen visar att

1. myndigheten kommer att få hela kommunen som sitt verksamhetsområde, 2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer att begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till förrättningsverksamheten, hur visa detta? 3. myndigheten kommer att få en för ändamålet lämplig organisation och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas, 4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer att ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar, 5. myndighetens informationssystem kommer att få en sådan teknisk standard som säkerställer det informationsutbyte mellan stat och kommun som behövs inom lantmäteriområdet. Denna ansökan följer lagens uppställning av kraven för tillstånd. Under punkt 3 redovisas även de budgetmässiga konsekvenserna av en kommunal myndighet så som de ser ut i kommunens utgångspunkter för den ekonomiska planeringen för 2023 och framåt. Myndighetens verksamhetsområde Eskilstuna kommun avser inrätta en kommunal lantmäterimyndighet med hela kommunen som verksamhetsområde och som handlägger i princip alla ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering inom kommunen. Eskilstuna kommun är väl medveten om vilka förrättningar som ska överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten och kommer att noggrant följa det regelverket.

Postadress Besöksadress Telefon, växel Mobiltelefon E-post Eskilstuna kommun Alva Myrdals gata 5 016-710 10 00 070-086 60 31 kristina.birath@eskilstu 631 86 Eskilstuna/ Webbplats na.se Eskilstuna.se Eskilstuna kommun 2021-01-29 KSKF/2020:353 3 (7)

Myndighetens verksamhet Verksamheten vid en ny kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun kommer att begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till förrättningsverksamheten. Myndighetens organisation En kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun kommer att organiseras som en särskild enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen under stadsbyggnadsnämnden. Då exploateringsverksamheten i Eskilstuna kommun ligger inom kommunstyrelsens förvaltning kommunledningskontoret innebär lantmäterimyndighetens placering under stadsbyggnadsnämnden att den organisatoriska åtskillnad mellan lantmäterimyndighet och exploateringsverksamhet som krävs enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet till fullo kommer att kunna upprätthållas på avsett vis. Inom stadsbyggnadsförvaltningens nuvarande organisation finns huvudparten av dagens lantmäterianknutna personal i kommunen med omfattande kompetens inom geografisk IT samt kart- och mätteknik. En lantmäterimyndighet inrättad som en ny särskild enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen kommer att ha synnerligen goda samverkansmöjligheter med övrig lantmäterikompetens inom förvaltningen.

Dagens organisation Stadsbyggnadsnämnden ansvarar under kommunfullmäktige för fysisk planering och övrig myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen, planering, utveckling, drift och underhåll av allmän platsmark, trafikeringsfrågor, kollektivtrafik, samhällsbetalda resor och parkeringstillstånd för rörelsehindrade samt parkeringsövervakning. Den operativa verksamheten bedrivs på nämndens uppdrag av stadsbyggnadsförvaltningen med cirka 200 medarbetare och en årlig omsättning på 385 mnkr per år. Inom stadsbyggnadsförvaltningens GIS-enhet ligger ansvaret för kommunens försörjning med geografisk information samt leveranser av kartunderlag och mätningstjänster till bygglovsprocessen. Här produceras och tillhandahålls kartor, geografisk information och 3D-modeller. Kartinformationen lagras digitalt och görs tillgänglig för kommunens förvaltningar, bolag och invånare. Här ligger ansvaret för att leverera fastighetsrättsligt korrekta underlag till kommunens detaljplaner, att leverera nybyggnadskartor o d till de som söker bygglov samt för utstakning och kontrollmätning i samband med genomförande av bygglov.

Enheten ansvarar även för kommunens kvarters- och gatunamn och adresser samt för uppdatering av nationella register för vägnät och lägenheter. Här förvaltas de avtal om informationsutbyte som kommunen har med Lantmäteriet och Trafikverket. På gatuavdelningen inom stadsbyggnadsförvaltningen utförs mätning och utstakning för projektering och dokumentation av allmänna platser och underjordiska ledningar på uppdrag av kommunala och andra offentliga verksamheter. Idag arbetar 18 medarbetare med lantmäterianknutna verksamheter inom stadsbyggnadsförvaltningens nuvarande organisation. I gruppen ingår GIS-ingenjörer, tekniska lantmätare, systemutvecklare, mättekniker och mätingenjörer.

Stadsbyggnadsförvaltningens organisation januari 2021

Kommunstyrelsen ansvarar enligt sitt reglemente för kommunens mark- och exploateringsfrågor. Under kommunstyrelsen lyder kommunledningskontoret med tjänstemän som bereder styrelsens ärenden. Kommunledningskontorets avdelning för Miljö- och samhällsbyggnad ansvarar för frågor kring samhällsbyggnad, miljö och klimat samt fastighet, mark och exploatering. Inom avdelningen finns en särskild enhet för strategiska fastighetsfrågor, samt för mark- och exploateringsfrågor. Rätten att ansöka om lantmäteriförrättning för Eskilstuna kommun som fastighetsägare och företräda kommunen som sakägare vid förrättningssammanträden är delegerad till en drygt handfull utsedda tjänstepersoner inom denna enhet. Det kommunala bolaget Eskilstuna Kommunfastigheter AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag som äger ett stort bestånd

av i huvudsak hyresfastigheter. Eskilstuna Energi och Miljö AB äger fastigheter och innehar rättigheter för sitt uppdrag. Bolagen agerar självständigt som sakägare i de lantmäteriförrättningar som berör deras intressen. Verksamhetens omfattning vid myndigheten Den statliga förrättningsverksamheten idag för ärenden inom Eskilstuna kommun omsätter enligt uppgifter från lantmäteriets division fastighetsbildning cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren. Cirka en tiondel av verksamhetsvolymen i kronor räknat motsvaras av ärenden från Eskilstuna kommun som sakägare. Eskilstuna kommun har utifrån befintlig verksamhetsstatistik för Eskilstuna och andra jämförbara kommuner, samt egna slutsatser om vad som krävs av en lantmäterimyndighet för att bidra till en effektiv samhällsbyggnadsprocess, ställt upp följande antaganden som underlag för den fortsatta verksamhetsplaneringen.  Inkomna ärenden 170 ärenden per år  180 avslutade ärenden per år kommande femårsperiod  Intäkter på i genomsnitt 50 tkr per ärende  Intäkter från förrättningsverksamheten 9,0 mnkr per år totalt  Kostnader för förrättningsverksamheten 8,4 mnkr per år  Kostnader för intern och extern rådgivning och service 0,8 mnkr  Totala kostnader 9,2 mnkr varav 6,9 mnkr för personal Myndighetens bemanning och kompetensprofil Den prognosticerade verksamhetsvolymen beräknas kräva följande bemanning. Sex beslutande förrättningslantmätare  Chef tillika senior erfaren förrättningslantmätare  En senior mycket erfaren förrättningslantmätare (summa två seniora förrättningslantmätare inklusive myndighetschefen)  Två juniora förrättningslantmätare  Två erfarna lantmäteriingenjörer Två mät- och kartingenjörer som arbetar med i huvudsak med tekniska göromål En administrativ resurs på halvtid som delas med annan enhet för avlastning inom ekonomi och ärendeadministration.

Nio personer totalt. Kalkylen förutsätter att det i huvudsak är myndighetschefen och ytterligare två förrättningslantmätare som arbetar i planprocessen med genomförandefrågor. Samtliga förrättningslantmätare ska ha kompetens att registrera sina egna ärenden. En av dessa kommer att vara myndighetens specialist inom fastighetsregistrering och fastighetsregisterfrågor. En medarbetare kommer att ha rollen som specialist vad gäller registrering av planer och bestämmelser. Eskilstuna kommun bedömer att den planerade bemanningen för kommunens del med 8-9 personer kommer att vara tillräckligt stor för att med förväntad ärendevolym komma ner på acceptabla handläggningstider men även för att säkerställa en god kompetensutveckling både vad gäller djup och bredd inom myndigheten, samt robust nog att klara påfrestningar i form av tillfälliga vakanser, temporära avvikelser i ärendevolym etc. Kommunens lantmäterimyndighet kommer att arbeta som en väl avgränsad enhet där medarbetarna självständigt tar fullt ansvar för arbetet inom myndigheten i sin helhet. Medarbetarna på myndigheten kommer dock att verka i ett multiprofessionellt sammanhang tillsammans med ett knappt tjugotal medarbetare inom angränsande lantmäteritekniska kompetensområden, se ovan om Dagens organisation, och hundratals medarbetare med expertkunskaper inom skilda delar av den samhällsbyggnadsprocess där lantmäterimyndigheten är en del. Detta borgar också för en miljö som ytterligare främjar kompetensutvecklingen inom den nya myndigheten. Omvänt kommer medarbetarna på den kommunal lantmäterimyndighet att bidra positivt till den kompetensutvecklande miljön i kommunen som helhet. Myndighetens informationssystem Eskilstuna kommun avser att i god tid innan den nya myndigheten tar över verksamheten ingå avtal med Lantmäteriet om verktyg och system för det informationsutbyte och handläggningsstöd som förutsätts för att kunna fullgöra uppgiften som lantmäterimyndighet. Kommunens plan är primärt att använda de gängse verktyg som tillhandahålls av lantmäteriet till majoriteten av de kommunala lantmäterimyndigheterna idag. Kommunen har god förmåga generellt inom IT-området och synnerligen hög kompetens vad gäller geografisk IT inom stadsbyggnadsförvaltingen och har därför god tillförsikt när det gäller att lösa dessa grundläggande informationsförsörjningsfrågor. Som nämnts ovan i avsnitt 5 har stadsbyggnadsförvaltningen mångårig erfarenhet av avtalsreglerat informationsutbyte med Lantmäteriet.

Även här har kommunen haft underhandskontakt med Lantmäteriet och tillförsäkrats att kommunen får tillgång till samma IT-stöd och på samma villkor som övriga kommunala lantmäterimyndigheter. Övergångsfrågor När en ny myndighet inrättas uppstår ett antal övergångsfrågor som måste hanteras av kommunen i så nära samspel som möjligt med den statliga myndigheten. Efter kontakter underhand hösten 2020 med den centrala ledningen för Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet (dåvarande divisionsledningen) ser Eskilstuna kommun positivt på möjligheterna att gemensamt åstadkomma en så smidig övergång som möjligt för bägge organisationerna och med minsta möjliga störningar för sakägare och övriga externa intressenter. Gemensamma frågor under ansökningsprocessen Det är av mycket stor vikt för Eskilstuna kommun att initialt tillsammans med Lantmäteriet och regeringen skapa förutsägbarhet och framförhållning vad gäller tidsplanen för ansökningsprocessens olika delar och hur statens prövnings- och beslutsprocess designas. I den senare delen av processen vill kommunen vidare inleda mer konkreta kontakter och förberedande samtal inför ett förestående övertagande. Eskilstuna kommun vill även få till stånd ett gemensamt utvecklingsarbete inom ramen för nuvarande ordning och ansvarsfördelning på så nära lokal nivå som möjligt under tiden fram till ett tänkt övertagande. Kommunen kommer därför att inom kort kontakta Lantmäteriet och regeringen i syfte att åstadkomma en tydlig gemensam bild av den fortsatta processen och för att kvalitetssäkra det löpande samspelet enligt nuvarande ordning under ansökningsprocessens gång. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges beslut 2. Kommunstyrelsens reglemente 3. Stadsbyggnadsnämndens reglemente

§ 14 Utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna (KSKF/2020:353)

Beslut 1. Kommunledningskontorets utredningsrapport godkänns,

2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att med rapporten och stadsbyggnadsnämndens yttrande som grund utarbeta förslag till ansökan om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet. Förslaget bör redovisas till kommunstyrelsen den 16 februari 2021.

3. I förslag till ansökan ska framgå konsekvenser för kommunens organisation och ekonomi med mera av en kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna.

Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har utrett förutsättningarna för att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Syftet var att undersöka om en kommunal myndighet är ett sätt att öka servicenivån inom fastighetsbildningsområdet i kommunen, komma till rätta med långa handläggningstider samt brist på lokal förankring i handläggningen av lantmäteriförrättningar inom kommunen.

Utredningen belyser förutsättningar för och konsekvenser av att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, samt rekommenderar att kommunen går vidare med en ansökan om att få inrätta en kommunal lantmäterimyndighet.

Utredningen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden som är positiv till utredningen och förordar att kommunen går vidare med ansökan där stadsbyggnadsnämndens synpunkter beaktas.

I dag har 39 av landets största kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Förrättningsverksamheten omsätter idag inom Eskilstuna kommun cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren. Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad och bedöms för Eskilstunas geografiska område kräva en organisation på 8-10 medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 mnkr per år. Ökad fastighetsrättslig kompetens, större rådighet över resurstilldelning och prioritering, ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare och möjlighet att ge ökad service till allmänheten, näringslivet och internt

Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2021-01-19 2(2)

i den egna organisationen, är faktorer som enligt utredningen talar för en kommunal lantmäterimyndighet.

Utredningen visar sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att inleda en ansökningsprocess.

Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

_____ Beslutet skickas till: Stadsbyggnadsnämnden

Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (5) Kommunledningskontoret 2020-12-17 KSKF/2020:353 Miljö och samhällsbyggnad Handlingsnummer Kristina Birath 016-710 51 56 2020:4407

Kommunstyrelsen

Utredning om kommunalt lantmäteri

Förslag till beslut

1. Kommunledningskontorets utredningsrapport godkänns,

3. I förslag till ansökan ska framgå konsekvenser för kommunens organisation och ekonomi med mera av en kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna.

Sammanfattning Kommunledningskontoret har utrett förutsättningarna för att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Syftet var att undersöka om en kommunal myndighet är ett sätt att öka servicenivån inom fastighetsbildningsområdet i kommunen, komma till rätta med långa handläggningstider samt brist på lokal förankring i handläggningen av lantmäteriförrättningar inom kommunen.

Utredningen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden som är positiv till utredningen och förordar att kommunen går vidare med ansökan där stadsbyggnadsnämndens synpunkter beaktas.

medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 mnkr per år. Ökad fastighetsrättslig kompetens, större rådighet över resurstilldelning och prioritering, ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare och möjlighet att ge ökad service till allmänheten, näringslivet och internt i den egna organisationen, är faktorer som enligt utredningen talar för en kommunal lantmäterimyndighet.

Utredningen visar sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att inleda en ansökningsprocess.

Bakgrund Kommunledningskontorets utredning Kommunledningskontoret beslutade den 30 april 2020 att utreda förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Initiativet tillkom efter problem med den statliga myndighetens långa handläggningstider, brist på lokal närvaro och svårigheter för kommunen själv att prioritera vilka av kommunens ärenden som är viktigast.

Enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan medge kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa kriterier om verksamhetsvolymer, organisatorisk inplacering med mera är uppfyllda. Verksamhetens omfattning måste ge underlag till minst två förrättningslantmätare och myndigheten får inte organiseras under samma nämnd som exploateringsverksamheten.

Utredningens syfte har varit att med de förtroendevalda i Eskilstuna som målgrupp ta fram ett underlag för ett politiskt beslut om huruvida Eskilstuna kommun ska gå vidare med att arbeta fram en ansökan om att få inrätta en kommunal lantmäterimyndighet.

Om kommunen beslutar att initiera ansökan om kommunal lantmäterimyndighet kommer därefter ett förslag till ansökan att utformas med uppgift att redovisa för regeringen hur kommunen avser att uppfylla lagens krav. Ansökan bör då beredas av kommunstyrelsen och slutligt godkännas av kommunfullmäktige vilket beräknas kunna ske i mars månad 2021.

Ärendet har beretts på kommunledningskontoret inom enheten för miljö- och samhällsbyggnad i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen.

Ärendebeskrivning Stadsbyggnadsnämndens yttrande Eskilstuna kommun 2020-12-17 3 (5)

Kommunstyrelsen remitterade den 10 november, §205 kommunledningskontorets utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter. Stadsbyggnadsnämnden fattade beslut i ärendet den 14 december 2020, §490. Stadsbyggnadsnämnden är positiv till utredningen och förordar att kommunen väljer att gå vidare med en ansökan. Vidare delar nämnden utredningens syn på fördelar med att ha ett kommunalt lantmäteri. Nämnden är gärna delaktig i att utforma en effektiv organisationsmodell hur ett kommunalt lantmäteri kan inrättas på förvaltningen inför en ansökan. Nämnden ser även flera synergieffekter bl a med den myndighetsutövning som sker i förvaltningen.

Nämnden understryker vikten av att en ny myndighet hanterar alla sakägare på ett rättssäkert sätt utifrån förvaltningslagen och gällande lagstiftning inom sakområdet, inte minst vad gäller handläggningstider. Med ett kommunalt lantmäteri har sökanden även möjlighet att i t ex ärenden om bygglov/förhandsbesked träffa handläggare från bygglov och lantmäteri vid samma tillfälle vilket stadsbyggnadsnämnden lyfter fram som en fördel.

Nämnden lyfter vidare kompetensförsörjningen som en trolig stor utmaning och en viktig framgångsfaktor men menar att de kan erbjuda en attraktiv arbetsplats med goda karriärvägar och har goda förutsättningar att attrahera personer med god kompetens, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en enhetlig, rättssäker och effektiv fastighetsbildning.

Kommunledningskontorets utredning i sammanfattning I dag har 39 kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Bland de 39 återfinns Sveriges större kommuner i huvudsak inom tillväxtområden. Eskilstuna, som fram till 1995 hade en egen myndighet för fastighetsbildning, är den största kommunen där staten ansvarar för förrättningsverksamheten.

Förrättningsverksamheten idag inom Eskilstuna kommun omsätter cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren. Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad och bedöms för Eskilstunas geografiska område kräva en organisation på 8-10 medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 mnkr per år. Eskilstuna kommun 2020-12-17 4 (5)

Ökad rådighet över resurstilldelning och prioritering, ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare och möjlighet att ge ökad service till allmänheten, näringslivet och internt i den egna organisationen, är faktorer som enligt utredningen finns i den positiva vågskålen. Ökad kompetens i inom den kommunala organisationen vad gäller fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska aspekter kopplat till genomförandet av kommunens detaljplaner är också en positiv konsekvens av en kommunal myndighet.

Utredningen visar sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Utredningen rekommenderade att kommunen efter interna remisser gå vidare i processen och förbereder en ansökan under första kvartalet 2021. Parallellt kan ett gemensamt utvecklingsarbete med Lantmäteriet initieras i syfte att effektivisera processen oavsett utgången i huvudmannaskapsfrågan.

Vad gäller de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna föreslår kommunledningskontoret en organisatorisk placering under stadsbyggnadsnämnden. Kontorets utredning redovisar vidare ett första utkast till budget där verksamheten i allt väsentligt är avgiftsfinansierad. Kommunledningskontoret avser att till kommunstyrelsens slutliga beslut om en ansökan redovisa en preciserad organisations- och budgetidé. Preciseringen kommer göras i samråd med stadsbyggnadsnämnden.

Beredningstiden för de ansökningar om kommunalt lantmäteri som initierats de senaste 10-15 åren har varit långa. I flertalet fall har det tagit flera år från ansökan till beslut. Eskilstuna kommun bör därför till regeringen och lantmäteriet tydligt uttrycka sina förväntningar på en rimlig handläggningstid.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Tommy Malm Kristina Birath Kommundirektör Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Eskilstuna kommun 2020-12-17 5 (5)

Bilagor  Stadsbyggnadsnämndens beslut 2020-12-14, § 490 med svar på kommunstyrelsens remiss i ärendet. Yttrande jämte protokollsutdrag.  Rapport P1: KLM-utredningen 2020 - Förutsättningar för att inrätta kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun

Beslutet skickas till: Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2020-11-10 1(1)

§ 205 Remiss av utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna (KSKF/2020:353)

Beslut 1. Kommunstyrelsen remitterar rapporten KLM-utredning Eskilstuna 2020 till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter.

2. Stadsbyggnadsnämndens synpunkter ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast den 18 december 2020.

Sammanfattning Kommunledningskontoret har utrett förutsättningarna för att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. Syftet är undersöka om det är ett sätt att öka servicenivån inom fastighetsbildningsområdet i kommunen och komma till rätta med långa handläggningstider samt brist på lokal förankring i handläggningen av lantmäteriförrättningar inom kommunen.

Utredningens uppdrag har varit att allsidigt belysa förutsättningar för och konsekvenser av att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, samt att ge rekommendationer till hur kommunen kan gå vidare med frågan. Kommunledningskontoret anser att rapporten kan utgöra underlag för beslut om fortsatt process.

Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

_____ Beslutet skickas till: Stadsbyggnadsnämnden

Justerandes sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (3) Kommunledningskontoret 2020-10-15 KSKF/2020:353 Miljö och samhällsbyggnad Handlingsnummer Kristina Birath 016-710 51 56 2020:3501

Kommunstyrelsen

Remiss av utredning om kommunalt lantmäteri

Förslag till beslut

1. Kommunstyrelsen remitterar Utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter.

2. Stadsbyggnadsnämndens synpunkter ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 18 december 2020.

Utredningens uppdrag har varit att allsidigt belysa förutsättningar för och konsekvenser av att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, samt att ge rekommendationer till hur kommunen kan gå vidare med frågan. Kommunledningskontoret anser att utredningen kan utgöra underlag för beslut om fortsatt process.

Bakgrund Kommunledningskontoret beslutade den 30 april 2020 att utreda förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Initiativet tillkom efter problem med den statliga myndighetens långa handläggningstider, brist på lokal närvaro och svårigheter för kommunen själv att prioritera vilka av kommunens ärenden som är viktigast. Enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan medge kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa kriterier om verksamhetsvolymer, organisatorisk inplacering med mera är uppfyllda. Verksamhetens omfattning måste ge underlag till minst två förrättningslantmätare och myndigheten får inte organiseras under samma nämnd som exploateringsverksamheten. Eskilstuna kommun 2020-10-15 2 (3)

Ärendet har beretts av kommunledningskontoret i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen.

Ärendebeskrivning I dag har 39 kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Bland de 39 återfinns Sveriges större kommuner i huvudsak inom tillväxtområden. Eskilstuna, som fram till 1995 hade en egen myndighet för fastighetsbildning, är den största kommunen där staten ansvarar för förrättningsverksamheten.

Ökad rådighet över resurstilldelning och prioritering bland kommunens egna ärenden, ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare och möjlighet att ge ökad service till allmänheten, näringslivet och internt i den egna organisationen, är faktorer som enligt utredningen finns i den positiva vågskålen. Ökad kompetens i inom den kommunala organisationen vad gäller fastighetsrättsliga och fastighetsekonomiska aspekter kopplat till genomförandet av kommunens detaljplaner är också en positiv konsekvens. En riskanalys finns med i utredningen som främst lyfter svårigheterna att anställa medarbetare med erforderlig kompetens. Om en kommunal lantmäterimyndighet ska inrättas bör därför rekryteringsfrågan ägnas särskild omsorg och förberedas i god tid.

interna remisser gå vidare i processen och förbereder en ansökan under första kvartalet 2021. Parallellt kan ett gemensamt utvecklingsarbete med Lantmäteriet initieras i syfte att effektivisera processen oavsett utgången i huvudmannaskapsfrågan.

Finansiering Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad och bedöms för Eskilstunas geografiska område kräva en organisation på 8-10 medarbetare. Rådgivningsverksamheten är i regel finansierad med anslag i kommunerna och resursbehovet för Eskilstuna bedöms i denna del uppgå till 0,2-1,0 Mkr per år.

Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Kommunledningskontoret har i uppdrag att verka för en effektiv stadsbyggnadsprocess i kommunen med korta handläggningstider, rättssäkra myndighetsbeslut och ett för alla parter smidigt plangenomförande. Mot bakgrund av den redovisade utredningen är kontorets bedömning att ett fortsatt arbete för att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet kommer att bidra till en effektivare stadsbyggnadsprocess.

Innan kommunen tar slutlig ställning behöver även stadsbyggnadsnämndens synpunkter i ärendet inhämtas då det är under denna nämnd som en ny kommunal lantmäterimyndighet kommer att inordnas. Om en ansökan sedan initieras bör kommunen parallellt inleda en dialog med det statliga lantmäteriet för att identifiera vilka effektiviseringar som kan genomföras inom ramen för nuvarande organisation.

Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna redovisar utredningen ett första utkast till budget där verksamheten i allt väsentligt är avgiftsfinansierad. Om kommunstyrelsen väljer att gå vidare med en ansökan ska en mer detaljerad budget redovisas. Kommunledningskontoret anser att utredningen kan utgöra underlag för beslut om fortsatt process och föreslår därför att kommunstyrelsen remitterar utredningen till stadsbyggnadsnämnden för synpunkter.

Tommy Malm Kristina Birath Kommundirektör Miljö- och Samhällsbyggnadsdirektör

Bilaga Utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna - Förutsättningar för att inrätta kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun

Beslutet skickas till: Stadsbyggnadsnämnden Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 1 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna

- Förutsättningar för att inrätta kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna kommun

Innehåll

Utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna 1

1 Sammanfattning 2

2 Inledning 3

3 Utredningens utgångspunkter 4

4 Lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet 5

5 Kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige idag 6

6 Arbetsuppgifter vid en lantmäterimyndighet 7

7 Kommunalt lantmäteri – en historisk tillbakablick 8

8 Nuläge 11

9 Analys och slutsatser 22

10 Möjliga vägval 26

11 För- och nackdelar med olika vägval 27

12 Rekommendationer 30

13 Fortsatt process och genomförandefrågor 30

Källor och referenser 32

Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 2 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

1 Sammanfattning

Kommunledningskontoret beslutade den 30 april 2020 att utreda förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Initiativet tillkom efter flerårigt missnöje med den statliga myndighetens långa handläggningstider och brist på lokal närvaro. Enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan medge kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa kriterier om verksamhetsvolymer, organisatorisk inplacering med mera är uppfyllda. Verksamhetens omfattning måste ge underlag till minst två förrättningslantmätare och myndigheten får inte organiseras under samma nämnd som exploateringsverksamheten. I dag har 39 kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Bland de 39 återfinns Sveriges större kommuner i huvudsak inom landets tillväxtområden. Eskilstuna, som fram till 1995 hade en egen myndighet för fastighetsbildning, är den största kommunen där staten ansvarar för förrättningsverksamheten. Lantmäteriet har ett huvudansvar för förrättningsverksamheten med en egen nationell myndighetsorganisation och ett centralt ansvar för lagutveckling, fortbildning, expertstöd med mera. De centrala funktionerna betjänar även de kommunala myndigheterna. De kommunala myndigheterna samverkar tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling. Nätverkets styrgrupp är också kanalen för myndigheternas dialog och samverkan med Lantmäteriet. Lantmäteriet uppfattas på senare år av de kommunala myndigheterna som otydligt i sin roll som centralmyndighet. Statskontoret har i en rapport om det delade huvudmannaskapet uttryckt oro över detta och föreslagit att statens ansvar visavi de kommunala myndigheterna förtydligas. Lantmäteriet förklarar dagens otydlighet med att de har ett i huvudsak internt fokus för att komma till rätta med långa handläggningstider och personalflykt. Förrättningsverksamheten idag inom Eskilstuna kommun omsätter cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärende ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren. Förrättningsverksamheten i stat och kommun finansieras med avgifter från sakägarna. Utredningen visar på goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Ökad rådighet över resurstilldelning och prioriteringar inom kommunens egna ärenden, samt ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare är faktorer i den positiva vågskålen, liksom ökad genomförandekompetens i detaljplaneprocessen och förbättrad service till allmänhet och näringsliv. Rekommendationen är att kommunen efter interna remisser gå vidare i processen och förbereder en ansökan under första kvartalet 2021. Parallellt kan ett gemensamt utvecklingsarbete med Lantmäteriet initieras. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 3 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

2 Inledning

Inom kommunledningskontoret i Eskilstuna kommun uppfattas handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar på den statliga lantmäterimyndigheten vara så pass långa att de utgör ett påtagligt hinder för en effektiv samhällsbyggnadsprocess i kommunen. Kontoret har därför initierat ett internt arbete för att utreda de närmare förutsättningarna för att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet. Enligt Lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet har en kommun möjlighet att ansöka hos regeringen om tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att svara för verksamheten vid myndigheten. Direktiv för Eskilstuna kommuns utredning beslutades av miljö- och samhällsbyggnadsdirektören den 30 april 2020. Utredningen ska enligt direktiven beskriva förutsättningar, möjliga vägval och konsekvenser och vara klar i september 2020 för efterföljande politisk beredning i kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden. Efter den politiska beredningen ska kommunstyrelsen i januari 2021 kunna ta slutlig ställning till huruvida kommunen ska ansöka om regeringens tillstånd att få inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet. Om ett sådant beslut fattas ska utredningen kompletteras så att den kan utgöra underlag till regeringsansökan. Denna rapport är resultatet av den första delen i utredningsuppdraget och har således beslutsfattarna internt i Eskilstuna kommun som målgrupp. Lantmäteri som begrepp används olika inom olika områden av samhället. I denna rapport används begreppet som ett samlingsnamn för geometrisk uppmätning, kartläggning, och beskrivning av geografiska företeelser. Lantmäterikompetens används för olika ändamål som samhällsplanering och analys på olika nivåer, fastighetsbildning, dokumentation av ledningsnät med mera. Rapporten vänder sig i huvudsak till förtroendevalda och tjänstemän som inte har djupare kunskaper om lantmäteri och innehåller därför relativt detaljerade beskrivningar av organisation och verksamhet, samt referenser för de som vill fördjupa sig ytterligare. Dessa beskrivningar har gjorts med strävan att vara så objektiva och sakliga som möjligt. I kapitel nr 9, Analys och slutsatser, finns utredarens egna ställningstaganden och åsikter. Ambitionen här har varit att det ska framgå tydligt när dessa kommer till uttryck. Det samma gäller förstås även hela kapitel 12 Rekommendationer. I kapitel 8 Nuläge, redovisas slutsatser och ställningstaganden från intervjuade personer eller som inhämtats från skriftliga källor. Även här är ambitionen att läsaren tydligt ska se skillnaden mellan bedömningar och fakta. Beställare av utredningen är Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör vi kommunledningskontoret. Kristina Birath utgör tillsammans med stadsbyggnadschefen Marianne Hagman styrgrupp för uppdraget. En referensgrupp bidrar med synpunkter på utredningsresultatet i olika faser av uppdraget. Referensgruppen består av Rickard Ålund, enhetschef, fastighet och exploatering på kommunledningskontoret, Karin Israelsson, markstrateg på kommunledningskontoret, Jacob Lithammer, chef för planavdelningen på stadsbyggnadsförvaltningen, Anders Enesved, chef för avdelningen för projektering och GIS inom stadsbyggnadsförvaltningen och Qarin Bånkestad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadsförvaltningen. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 4 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

3 Utredningens utgångspunkter

Utvecklingsidén har varit att utreda förutsättningarna för Eskilstuna kommun att få ner handläggningstiderna för lantmäteriförrättningar. Förutsättningar och konsekvenser av att kommunen inrättar en egen kommunal lantmäterimyndighet skulle kartläggas och beskrivas. Vidare skulle redovisas vilka alternativ till egen lantmäterimyndighet som finns för att påverka handläggningstider och servicenivå, samt i vad mån samverkan med angränsande kommuner skulle kunna bidra till en effektivare process. Den statliga lantmäterimyndigheten handhar sedan 1990-talet alla delar i fastighetsbildningsprocessen i Eskilstuna kommun. Innan dess hade kommunen en egen myndighet inom dåvarande stadsingenjörskontoret eller motsvarande. 39 svenska kommuner utnyttjar möjligheten att ha en egen lantmäterimyndighet. Eskilstuna är den största kommunen som inte har egen myndighet. Enligt Lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan och utredning från en kommun meddela tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att svara för verksamheten vid myndigheten. Lantmäteriet har ett lokalkontor i Eskilstuna men ett arbetssätt där förrättningarna handläggs av personal över hela landet för att i mesta möjliga mån utnyttja lediga resurser inom organisationen som helhet. Motivet till det ändrade arbetssättet är att korta ner och utjämna handläggningstiderna. Kommunledningskontoret som genom sin exploateringsenhet företräder kommunen som sökande och sakägare i lantmäteriförrättningar upplever dock att handläggningstiderna inte kommit ner i acceptabla nivåer och att Lantmäteriets nya arbetssätt samtidigt inneburit ytterligare försämring i form av bristande lokal förankring hos de som handlägger kommunens ärenden. Tidigare har lantmäteriet som arbetsmetod haft kommunansvariga lantmätare på plats regelbundet i många kommuner. Denna service är indragen av ekonomiska skäl. Eskilstuna kommun ingår i och verkar för ökad kommunal samverkan inom hela det kommunala uppdraget i syfte att effektivisera servicen till kommunens invånare. En omfattande samverkan sker med Strängnäs, Västerås och Enköping inom ramen för 4 Mälarstäder. Sedan tidigare finns en än mer utvecklad samverkan med Strängnäs kommun, exempelvis genom det gemensamma driftbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. I utredningsuppdraget har därför som en tilläggsuppgift ingått att översiktligt belysa huruvida kommunal samverkan kan bidra till förbättrade servicenivåer inom lantmäteriområdet som helhet. Drivkraften för detta förändringsarbete inom Eskilstuna kommun är att åstadkomma en snabbare och effektivare samhällsbyggnadsprocess med högre kvalitet i plangenomförandet. Minskade handläggningstider för fastighetsbildningsärenden har stor ekonomisk betydelse för alla aktörer i samhällsbyggnadsprocessen inklusive de slutliga avnämarna i form av näringsliv och allmänhet. När kommunens detaljplaner genomförs kräver det i stor omfattning att fastighetsindelningen ändras, att mark byter ägare och att nybyggnation finansieras med nybildade fastigheter som säkerhet. Alla sätt att minska ledtiderna i denna process bidrar till stor ekonomisk nytta i samhället som helhet. Nyttan av snabbare förrättningar träffar således inte bara Eskilstuna kommun som sakägare utan betydligt bredare än så. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 5 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Med en egen kommunal lantmäterimyndighet är hypotesen att Eskilstuna kommun kan skapa en större rådighet över servicenivå i form av handläggningstider med mera. Kommunen får med en egen myndighet också tillgång till egen juridisk och fastighetsekonomisk spetskompetens i planprocessen vad gäller genomförandefrågor och dylikt. Syftet med denna rapport är att vidareutveckla och konkret beskriva hur en egen kommunal lantmäterimyndighet kan bidra till en effektivare samhällsbyggnadsprocess i Eskilstuna och ge beslutsfattarna ett allsidigt beslutsunderlag som medger kommunen att ta aktiv ställning till hur den vill driva frågan vidare om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen i kommunen.

4 Lag (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet

Enligt lagen får regeringen meddela tillstånd för en kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att svara för verksamheten vid myndigheten. Här följer en redogörelse för lagens innehåll i stort. För tillstånd krävs att kommunen visar att  myndigheten kommer att få hela kommunen som sitt verksamhetsområde,  myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer att begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till förrättningsverksamheten,  myndigheten kommer att få en för ändamålet lämplig organisation och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,  minst två tjänstemän inom myndigheten kommer att ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar,  myndighetens informationssystem kommer att få en sådan teknisk standard som säkerställer det informationsutbyte mellan stat och kommun som behövs inom lantmäteriområdet. Kommunens ansökan ska vara skriftlig och innehålla den utredning som behövs för ärendets prövning. Ansökan ska inges till det statliga Lantmäteriet som efter eget yttrande överlämnar ärendet till regeringen för prövning och beslut. En kommunal lantmäterimyndighet ska börja sin verksamhet vid det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan tillståndet meddelades. Verksamheten får dock påbörjas tidigare den statliga lantmäterimyndigheten så medger. Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger i princip alla ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering inom kommunen. Till den statliga lantmäterimyndigheten ska dock överlämnas  förrättningar som avses i 4 kap. 7 a § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), det vill säga ärenden där kommunen är en av flera sakägare och en annan sakägare begär att ärendet ska överlämnas,  förrättningar som avser flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,  stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar ny bebyggelse, och  andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas hos myndigheten. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 6 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Det statliga Lantmäteriet, som också är lantmäterimyndighet, utövar tillsyn över verksamheten vid de kommunala lantmäterimyndigheterna. Om en kommun inte längre vill svara för verksamheten vid en kommunal lantmäterimyndighet, ska kommunen anmäla detta till den statliga lantmäterimyndigheten. Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan kom in till den statliga lantmäterimyndigheten. Verksamheten får upphöra tidigare om den statliga lantmäterimyndigheten medger det. Om verksamheten vid den kommunala lantmäterimyndigheten inte uppfyller lagens krav eller om myndigheten i något väsentligt hänseende brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens tillstånd återkallas av regeringen efter anmälan från den statliga lantmäterimyndigheten.

5 Kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige idag

När den nya lagen om kommunala lantmäterimyndigheter trädde i kraft 1996 fanns 41 kommunala fastighetbildningsmyndigheter, se vidare i avsnittet nedan med historisk tillbakablick. Tre av dessa kommuner valde då att inte inrätta en egen myndighet enligt den nya lagstiftningen. Dessa tre kommuner var Eskilstuna, Sollentuna och Solna. Haninge kommun inrättade efter regeringens tillstånd en egen lantmäterimyndighet år 2015. Idag ansvarar således 39 kommuner för lantmäterimyndigheten i respektive kommun. Dessa kommuner är i storleksordning (även Eskilstunas eventuellt kommande placering är markerad).

Stockholm Umeå Växjö Trollhättan Göteborg Lund Karlstad Uddevalla Malmö Borås Haninge Skövde Uppsala Huddinge Kristianstad Örnsköldsvik Linköping Eskilstuna Skellefteå Hässleholm Örebro Nacka Täby Landskrona Västerås Halmstad Kalmar Motala Helsingborg Gävle Mölndal Vänersborg Norrköping Sundsvall Varberg Sandviken Jönköping Södertälje Östersund Karlskoga

Bland de 39 kommunala myndigheterna finns, med undantag av Eskilstuna och Botkyrka, de 25 befolkningsmässigt största kommunerna. Total sett bor drygt halva Sveriges befolkning i kommuner med egen lantmäterimyndighet. Inom det statliga Lantmäteriets verksamhetsområde finns endast 14 kommuner med fler än 50 000 invånare. Något förenklat ansvarar således Lantmäteriet för förrättningsverksamheten i de mindre mer landsbygdsorienterade kommunerna och de kommunala myndigheterna för verksamheten i de större tillväxtkommunerna. Eskilstuna är den största kommunen och den enda kommunen med fler än 100 000 invånare där staten ansvarar för förrättningsverksamheten. Av de cirka 20 000 årliga inkomna förrättningsärendena handläggs ungefär 30 procent av de kommunala lantmäterimyndigheterna. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 7 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Efter 2015 då Haninge tog över ansvaret från staten har ytterligare sju kommuner ansökt om att få inrätta egen myndighet. Kommunerna är Höganäs, Ängelholm, Falun, Vetlanda, Malung-Sälen, Ljusdal och Järfälla. Kommunerna motiverar sina ansökningar med att Lantmäteriet inte uppfyller kommunens krav på snabb handläggning och att Lantmäteriet inte är geografiskt närvarande. Vad gäller Järfälla finns en uppgift om att de dragit tillbaka ansökan innan den behandlats. Övriga sex kommuner har fått nej av regeringen, i samtliga fall baserat på avslagsyrkanden från Lantmäteriet som enda remissinstans och utan påtaglig egen avvikande analys från regeringens sida.

Lantmäteriet har i sina yttranden anfört att förrättningsverksamhetens omfattning i de aktuella kommunerna bedömts för liten för att en kommunal myndighet ska klara kompetensförsörjningen på ett tillfredsställande sätt. Regeringen har i ett av de första avslagsbesluten delat den bedömningen med hänvisning till utredning SOU 2003:111 där det framfördes att utredningen inte ”trodde” att nio årsarbetare i genomsnitt för hela det nationella kontorsnätet skulle utgöra en tillräcklig kritisk massa för optimal kompetensutveckling. I alla efterföljande ärenden har Lantmäteriet i sina yttranden hänvisat till den av regeringen använda motiveringen. Kravet på verksamhetens omfattning enligt gällande lag är att den ska sysselsätta minst två förrättningslantmätare.

Statskontoret har i sin rapport 2017 Delat ansvar för fastighetsbildningen uttryckt missnöje över denna diskripens mellan lag och tillämpning och föreslog i rapporten att regeringen ska initiera översyn av regelverket så att kommunerna kan utgå från att det som står i lagen gäller.

6 Arbetsuppgifter vid en lantmäterimyndighet

Fastighetsbildning kan omfatta olika typer av åtgärder, antingen att nybilda eller ändra fastigheter eller att skapa eller ändra rättigheter. Sådana åtgärder behövs för att bland annat bygga ut infrastruktur, dra ledningar, rationalisera jord- och skogsbruk samt exploatera mark för att exempelvis bygga nya bostäder. Det kan också handla om att hitta lösningar när ägare till flera fastigheter behöver samverka om gemensamma behov, till exempel att förvalta en gemensam väg, avloppsanläggning eller båtbrygga. All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Dessa fastigheter är fast egendom enligt jordabalken (1970:994). En fastighet är ett geografiskt avgränsat markområde på land och ibland i vatten. I fastigheten ingår tillbehör som träd, ledningar, byggnader och andra anläggningar som ska användas under lång tid. Det finns också tredimensionella fastigheter ovan eller under markytan, till exempel ägarlägenheter eller underjordiska garage. I dag finns 3-4 miljoner fastigheter med ett sammanlagt taxeringsvärde på runt 8 biljoner kronor. Lantmäteriet ansvarar för fastighetsregistret där alla fastigheter är registrerade. Registret innehåller information om fastigheterna och de rättigheter som är knutna till dem. Informationen i registret byggs upp genom lantmäterimyndighetens handläggningsprocess inom ramen för fastighetsbildningsverksamheten. Några av de vanligaste sätten att ändra fastighetsindelningen är avstyckning eller överföring av mark genom fastighetsreglering mellan fastigheter. Vanliga sätt att skapa rättigheter är genom servitut eller ledningsrätt. En ledningsrätt gör det möjligt för en ledningsägare att dra Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 8 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

fram ledningar över någon annans mark för att viktiga samhällsfunktioner ska bli tillgängliga för alla. Det kan handla om el, telefoni, bredband, fjärrvärme eller vatten och avlopp. För att få bilda en ny eller ändra innehållet i en fastighet måste vissa regler i fastighetsbildningslagen (1970:988) vara uppfyllda. För ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar gäller även ledningsrättslagen (1973:1144) respektive anläggningslagen (1973:1149). Lantmäterimyndighetens åtgärder inom fastighetsbildningen är myndighetsutövning. Myndighetsutövningen innebär att väga enskilda och allmänna intressen mot varandra när det gäller användningen av mark. Lantmäterimyndigheten fattar ibland beslut som inskränker den enskildes möjligheter att förfoga över sin egendom. Vid lantmäteriförrättningen är det en förrättningslantmätare som fattar beslut för lantmäterimyndighetens räkning. Det innebär att förrättningslantmätaren har en stark och självständig ställning i myndighetsutövningen. Kommunala lantmäterimyndigheter har tillstånd att bedriva myndighetsutövning utifrån fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Verksamheten ska huvudsakligen bestå av förrättningar och myndighetsservice i anslutning till förrättningar. Myndighetsservice är i sammanhanget dels att på uppdrag ge råd och stöd till kommunala förvaltningar i plan- och byggprocessen, dels att bistå med fastighetsrättslig service till allmänheten, exempelvis fastighetsutredningar och olika åtgärder kopplade till plan- och bygglagen. De kommunala lantmäterimyndigheterna har samma skyldighet som Lantmäteriet att samråda med kommunen när handläggningen så kräver för att bedöma om tänkta förrättningsåtgärder uppfyller kraven på planmässighet och dylikt. Omvänt är lantmäterimyndigheterna obligatorisk remissinstans när nya detaljplaner arbetas fram. Eftersom lantmäterimyndigheten är en del av den kommunala förvaltningen är kopplingen till planverksamheten stark och de flesta förrättningslantmätarna är delaktiga i detaljplaneprocessen på fler sätt än enbart i det formella samrådet. Medarbetarna vid de kommunala lantmäterimyndigheterna bidrar med fastighetsrättslig kompetens inför och under arbetet med detaljplanen. Oftast handlar det om att ge råd och fastighetsrättsligt stöd och att integrera de fastighetsrättsliga aspekterna i arbetet med att ta fram detaljplanen. I många fall deltar en förrättningslantmätare redan från början i varje nytt planprojekt. Förrättningsverksamheten finansieras med avgifter från sakägarna. Förordning (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar med efterföljande ändringar innehåller bestämmelser om hur avgiftsuttaget får ske. Förordningen gäller även de kommunala lantmäterimyndigheterna. Lantmäteriet utfärdar föreskrifter som bland annat reglerar avgifternas storlek. Enligt förordningen får en kommunal lantmäterimyndighet besluta om lägre avgifter än de som Lantmäteriet har meddelat föreskrifter om. Någon enstaka kommun har utnyttjat möjligheten att besluta om en lägre taxa men majoriteten av de kommunala myndigheterna använder samma taxa och avgiftsnivåer som den statliga myndigheten.

7 Kommunalt lantmäteri – en historisk tillbakablick

Historiskt sett har mätningsverksamheten i städerna varit nära sammanlänkad med byggnadsverksamheten. Från 1400-talet och framåt har stadslagarna i olika mån reglerat Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 9 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

städernas mätningsverksamhet kopplat till planläggning och tomtupplåtelser. Mätningsverksamheten sköttes i regel av en stadsingenjör anställd av magistraten eller sedermera byggnadsnämnden. 1917 tillkom lagen om fastighetsbildning i stad. Den gällde även köpingar och municipalsamhällen. Lantmäteriet, eller dåvarande lantmäteristyrelsen, svarade för förrättningsverksamheten i mindre städer, köpingar och landsbygdskommuner. De två stora kommunindelningsreformerna 1952 och 1962 innebar att det kommunala ansvaret för mätningsverksamhet utökades. Vid 1952 års kommunreform minskades antalet kommuner från 2 498 till 1 037 och efter ytterligare en kommunreform genomförd i huvudsak under 1971 infördes en enhetlig kommuntyp och antalet kommuner minskades ytterligare för att i mitten på 70-talet var ner på 277. Idag finns 290 kommuner i Sverige. I samband med ändringarna i kommunindelningen kunde ofta olika delar av en kommun lyda under olika lagstiftning eftersom skilda lagar gällde för fastighetsbildning i stad och landsbygd. Även organisatoriskt blev det ofta en splittrad bild genom att stadsingenjören svarade för verksamheten i tätorten men inte alltid hade bemyndigande att handlägga förrättningar för jordbruks- och skogsbruksändamål enligt jorddelningslagen inom stadens områden. En viktig förutsättning för att få till stånd en mer samlad hantering av verksamheten var att införa en enhetlig lagstiftning för fastighetsbildning för stad och landsbygd och 1972, väl samordnat med den senaste kommunreformen, fick vi den nya samlade fastighetsbildningslagstiftning som fortfarande gäller. Parallellt med ovan beskrivna reformarbete hade Lantmäteriets organisation utretts i flera omgångar. Riksdagen beslutade 1970 att fastighetsbildningen i grunden skulle vara en statlig uppgift med distriktsenheter som täckte hela landet. Samtidigt skulle kommuner som uppfyllde vissa förutsättningar få rätt att inrätta en specialenhet för tätortsutveckling för hela eller delar av kommunens område. I Sverige fanns 1970 över 100 kommuner som hade egen fastighetsbildningsorganisation och alla yrkade att få en motsvarande specialenhet under eget huvudmannaskap, oftast med hela kommunen som verksamhetsområde. Med hänsyn till den egna organisationen kom staten fram till att det borde inrättas ett 40-tal kommunala specialenheter. Från den 1 januari 1972 delades landet in i 87 lantmäteridistrikt. Dessa kompletterades med 71 specialenheter, varav 29 statliga för ärenden rörande jord- och skogsbruksrationalisering och 42 kommunala för fastighetsbildning som rörde utvecklingen av tätbebyggelse. En särskild lag utfärdades för de kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna. I den underströks bland annat att en specialenhet under kommunalt huvudmannaskap måste inordnas i den kommunala förvaltningen på ett sätt som innebar att dess opartiskhet inte kunde ifrågasättas. Genom århundradena har det varit en dragkamp om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen och många försök till förstatligande har skett, framför allt under 1900- talet. Debatten har tidvis varit hård och under lång tid påverkat förhållandet mellan det statliga Lantmäteriet och de kommuner som önskade bedriva fastighetsbildning. 1996 kom den nu gällande lagen om kommunala lantmäterimyndigheter, som så många gånger tidigare utformad som en kompromiss mellan statliga och kommunala intressen. I propositionen till den nya lagen ansågs det viktigt att sambandet mellan fastighetsbildning och angränsande kommunal verksamhet även fortsättningsvis skulle beaktas. Dessutom Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 10 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

uppmärksammades sakägarnas tillgång till lokal service. I propositionen konstaterades att det finns ett starkt samband och behov av ökad samordning mellan fastighetsbildningen och den kommunala plan- och byggprocessen och att påtagliga effektivitetsvinster kan göras vid fastighetsbildning när den har samband med plan- och byggprocessen. Bland annat mot denna bakgrund bedömde regeringen att behovet av att samordna fastighetsbildningsverksamheten med plan- och byggprocessen motiverar en fortsatt kommunal medverkan inom fastighetsbildningen och att en kommun därför även fortsättningsvis borde ha möjligheten att under särskilt angivna förutsättningar svara för fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Från och med 1996 med den nya lagen om kommunala lantmäterimyndigheter inleddes en tid präglad av konstruktiv samverkan mellan statligt och kommunalt lantmäteri byggt på gemensamma visioner om ett svenskt lantmäteri. De kommunala myndigheterna deltog i utvecklingen av det nya handläggningsstödet Trossen som anpassades för användning i den kommunala miljön. Avtal träffades och verktyg utvecklades som ekonomiskt och tekniskt möjliggjorde en rationell ajourhållning och tillgängliggörande av nationella databaser med fastighetsrelaterad information. Lantmäteriarkiven digitaliserades i gemensamma projekt som involverade de kommunala myndigheterna etc. Parallellt med huvudmannaskapsfrågan utreddes Lantmäteriets organisation i flera omgångar med resultat att de tidigare överlantmätarmyndigheterna, fastighetsregistermyndigheterna och fastighetsbildningsmyndigheterna fördes samman till 21 st länsvisa lantmäterimyndigheter. Lantmäterimyndigheterna kunde även fortsättningsvis bedriva uppdragsverksamhet med nära koppling till förrättningsverksamheten. Denna uppdragsverksamhet benämndes myndighetsservice. En ny centralmyndighet bildades genom sammanslagning av det tidigare Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Myndigheten fick namnet Lantmäteriverket. Omvärldskritik mot de statliga myndigheternas agerande på tjänstemarknaden och behovet av att genomföra besparingar ledde till fortsatt organisationsutveckling. Den senaste stora omorganisation av Lantmäteriet beslutades 2008 efter ett utredningsarbete lett av Jane Cederqvist då regeringen bestämde att organisationen skulle vara en enda myndighet och att dess officiella namn skulle vara Lantmäteriet. Lantmäteriet ersatte då Lantmäteriverket som central myndighet och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna. Detta fick från det kommunala perspektivet som konsekvens att centralmyndighetens ansvar och ambitioner för lagutveckling, rådgivning, gemensamma IT-verktyg, kompetensutveckling i form av fortbildning med mera blev allt svagare och mer otydligt. Ett gemensamt arbete gjordes 2017 för att belysa innebörden av Lantmäteriets samordnings- och utvecklingsansvar. Arbetet redovisades i ett PM 2017-04-27 om ”Innebörden av Lantmäteriets samordnings- och utvecklingsansvar”. Där konstateras att Lantmäteriet har en skyldighet att bedriva stödjande verksamhet gentemot de kommunala lantmäterimyndigheterna. Skyldigheten anses utgöra en del av Lantmäteriets tillsynsansvar alternativt något som ingår i Lantmäteriets uppgifter som statlig förvaltningsmyndighet på central nivå. För att upprätthålla och utveckla kompetensen har det förutsatts att personalen även vid de kommunala lantmäterimyndigheterna ska ha möjlighet att delta i vidareutbildning samt att anordnandet av sådan utbildning bör ses som en del av myndighetens tillsynsansvar. Vilken rådgivande, stödjande och utvecklande verksamhet som Lantmäteriet ska bedriva i övrigt, och omfattningen av denna, framgår inte uttryckligen av lagstiftning eller förarbeten och är fortfarande under diskussion mellan Lantmäteriet och kommunerna. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 11 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

I dag vittnar både Lantmäteriet och kommunerna att luften till stor del gått ur den positiva samverkan. Företrädare för de kommunala lantmäterimyndigheterna förmedlar en bild av att Lantmäteriet inte avsätter resurser för samverkan och att formellt ännu gällande visionsdokument i praktiken har övergetts. Lantmäteriet pekar på resursbrist, tekniskt/juridiska hinder med GDPR, otydliga uppdrag utifrån den nya organisationen och dylikt, samt på att de varit fullt upptagna med egna interna problem med långa handläggningstider, personalflykt med mera. En utmärkt sammanfattning av fastighetsbildningsverksamhetens organisation samt en bakgrund till dagens förhållanden togs fram av Sveriges Kommuner och Landsting i ett PM 2017-02-28 ”Angående Statskontorets uppdrag från regeringen att utvärdera organiseringen av fastighetsbildningen med mera”.

8 Nuläge

Här redovisas hur berörda verksamheter är organiserade idag, verksamhetsstatistik och ekonomiska verksamhetsmått och nyckeltal, verksamhetens syn baserat på intervjuer och befintliga rapporter, samt några iakttagelser från kommuner med egen lantmäterimyndighet och med en storlek jämförbar med Eskilstuna.

8.1 Organisation

8.1.1 Eskilstuna kommun Här beskrivs översiktligt den del av kommunens organisation som närmast berörs av verksamheten vid en lantmäterimyndighet. Kommunstyrelsen ansvarar enligt sitt reglemente för kommunens mark- och exploateringsfrågor. Under kommunstyrelsen lyder kommunledningskontoret med tjänstemän som bereder styrelsens ärenden. Kommunledningskontorets avdelning för Miljö- och samhällsbyggnad ansvarar för frågor kring samhällsbyggnad, miljö och klimat samt fastighet, mark och exploatering. Inom avdelningen finns en särskild enheten för strategiska fastighetsfrågor, samt för mark- och exploateringsfrågor. Rätten att ansöka om lantmäteriförrättning för Eskilstuna kommun som fastighetsägare och företräda kommunen som sakägare vid förrättningssammanträden är delegerad till en drygt handfull utsedda tjänstepersoner inom denna enhet. Det kommunala bolaget Eskilstuna Kommunfastigheter AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag som äger ett stort bestånd av i huvudsak hyresfastigheter. Eskilstuna Energi och Miljö AB äger fastigheter och rättigheter för sitt uppdrag. Bolagen agerar självständigt som sakägare i de lantmäteriförrättningar som berör deras intressen och rättigheter. Kommunkoncernens organisation ser ut så här i september 2020. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 12 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar under kommunfullmäktige för kommunens verksamheter enligt plan och bygglagen, för byggande och drift av allmänna platser, samt för kollektivtrafikfrågor med mera, se organisationsbild nedan.

Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 13 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Den operativa verksamheten bedrivs på nämndens uppdrag av stadsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningens huvuduppdrag är översiktlig fysisk planering, detaljplaner och bygglovverksamhet, projektering och upphandling av gator parker, drift av alla allmänna platser och naturområden, samt kollektivtrafikplanering. Inom förvaltningens avdelning för projektering och GIS (Geografiska InformationsSystem) ligger ansvaret för kommunens försörjning med geografisk information samt leveranser av kartunderlag och mätningstjänster till bygglovsprocessen. Här produceras och levereras kartor, geografisk information och 3D- modeller. Kartinformationen lagras digitalt och görs tillgänglig för kommunens förvaltningar, bolag och invånare. Här ligger ansvaret för att leverera fastighetsrättsligt korrekta underlag till kommunens detaljplaner, att leverera nybyggnadskartor o d till de som söker bygglov samt för utstakning och kontrollmätning i samband med genomförande av bygglov. Enheten ansvarar även för kommunens kvarters- och gatunamn och adresser samt för uppdatering av nationella register för vägnät och lägenheter. Här förvaltas de avtal om informationsutbyte som kommunen har med Lantmäteriet och trafikverket. På gatuavdelningen inom stadsbyggnadsförvaltningen utförs mätning och utstakning för projektering och dokumentation av allmänna platser och underjordiska ledningar på uppdrag av kommunala och andra offentliga verksamheter. Stadsbyggnadsnämnden är även den nämnd som lantmäterimyndigheten ska samråda med och hålla underrättad enligt reglerna i 4 kapitlet fastighetsbildningslagen.

8.1.2 Lantmäteriet Den statliga myndigheten Lantmäteriet kartlägger landet, sätter gränserna och säkrar ägandet av fastigheter. Myndigheten ger information om Sveriges geografi och fastigheter. Lantmäteriet är sedan 2008 ett enmyndighetsverk. Den operativa verksamheten är indelad i tre divisioner, Fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och Geodata. Lantmäteriet finns på 50 orter i Sverige med huvudkontor i Gävle. Division fastighetsbildning är har personal på alla 50 orterna med kontor ibland annat i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Divisionen för fastighetsbildning är organiserad centralt i en stab och en enhet för fastighetsbildningsstöd. De lokala kontoren där själva förrättningsverksamheten bedrivs är organiserad i 11 st geografiska enheter som inrymmer de lokala kontoren, se karta. Kontoren leds av en funktionschef och enheterna av enhetschefer. Kontoret i Eskilstuna beskrivs i organisationsplanen som funktion ”01” under enhet ”F0804” vars ledning finns i Linköping. Inkomna förrättningsärenden läggs in regionala köer inom respektive geografisk enhet. Handläggare tilldelas inte förrän en förrättningslantmätare anmäler ledig kapacitet, vilket enligt uppgift kan ta åtta månader. Då tilldelas ärende med hänsyn till väntetid och kompetens. Ärendeutjämning sker även i riket som helhet. Viss geografisk koppling finns således men många Eskilstunaärenden Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 14 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

handläggs på andra kontor och på kontoret i Eskilstuna handläggs många ärenden i andra kommuner. Under generaldirektören finns dels en GD-stab och dels en avdelning för gemensamma servicefunktioner inom HR, IT, ekonomi etc. Chefsjuristen inom GD-staben är den som ansvarar för tillsyn av kommunala lantmäterimyndigheter och för Lantmäteriets beredning av ansökningar om nya kommunala lantmäterimyndigheter.

8.1.3 Verksamheten i Strängnäs Inledande frågor har ställts till organisationen i Strängnäs om deras syn på framtida samverkan inom lantmäteriområdet. Strängnäs kommun har idag ingen egen lantmäterimyndighet och inte heller någon samverkan med Lantmäteriet om så kallade förrättningsförberedelser. Enligt lagen om kommunala lantmäterimyndigheter är kommunerna uttryckligen förhindrade att bedriva kommunal myndighet i samverkan. Kommuner skulle dock efter överenskommelse med Lantmäteriet kunna utföra så kallade förrättningsförberedelser i samverkan. Ansvariga tjänstemän i Strängnäs kommun anger att de ser möjligheter till effektivisering genom samverkan och är öppna för en fördjupad dialog när möjlighet till detta ges. Samverkan om förrättningsförberedelser innebär att kommunen utför vissa förrättningsmoment av främst kart- och mätningsteknisk art. Denna i huvudsak tekniska sida av en förrättning omfattar åtgärder såsom teknisk utredning, fältarbete, teknisk beskrivning och upprättande av underlag till förrättningskarta. Även plantolkning kan räknas in i denna kategori. sådana åtgärder kallas traditionellt för förrättningsförberedelser (eller kommunala förrättningsförberedelser, ”KFF”, när de utförs av ett kommunalt mätningskontor), eftersom de ansetts förbereda fastighetsbildningen. Att kommunerna får medverka genom att utföra förrättningsförberedelser bygger på tanken om de vinster som ligger i en sådan teknisk samordning. Kommunerna har ansvaret för den storskaliga kartproduktion som berör planerings- och byggverksamheten. Genom kart- och mätningstekniska verksamheter tar kommunerna också fram och finansierar mycket av det kartunderlag som används vid lantmäteriförrättningar. Det är mest rationellt att samma organisation som arbetat fram detta material också utnyttjar det i förrättningsförberedelserna. Lantmäteriet får därför enligt 4 kap. 34 a § Fastighetsbildningslagen uppdra åt en kommun att utföra förrättningsförberedelser enligt 4 kap. 25 § första stycket, 27 och 28 §§ Fastighetsbildningslagen, under förutsättning att kommunen har en kompetent och effektiv mätningsorganisation som kan fylla sina uppgifter inom ramen för ett samarbetsavtal. Vilka moment inom fastighetsbildningsverksamheten som kan komma att omfattas av ett sådant uppdrag avgör Lantmäteriet efter samråd med berörd kommun. Genom att i ett samarbetsavtal om förrättningsförberedelser, ett ”KFF-avtal”, komma överens om villkoren och formerna för den enskilda kommunens medverkan skapas förutsättningar att planera verksamheten. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 15 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Samtidigt gäller att förrättningslantmätaren ansvarar för hela förrättningen inklusive alla förberedande åtgärder. Generellt är Lantmäteriet beredd att ingå denna typ av samverkan i områden där de har brist på erforderlig kompetens samtidigt som den finns i kommunen. Principiellt är det möjligt att samverka mellan kommuner när det gäller förrättningsförberedelser men en sådan lösning torde inte ligga särskilt nära till hands i det korta perspektivet vad gäller Eskilstuna och Strängnäs där ingen av kommunerna idag har organisation för detta. Inget hindrar dock att kommunerna i en framtid vid behov diskuterar detta närmare vid sina gemensamma forum. Mot bakgrund av att Strängnäs kommun i dag inte arbetar med förrättningsförberedelser bedöms det som ett relativt stort steg att etablera en samverkan mellan kommunerna inom direkt myndighetsrelaterad lantmäteriverksamhet. Några konkreta förslag när det gäller samverkan med Strängnäs har därför inte tagits fram inom ramen för denna utredning.

8.2 Ärendevolymer Lantmäteriet har på beställning levererat verksamhetsdata omfattande alla ärenden inom kommunen för tiden från 2016 fram till maj 2020. Sammanfattningsvis gäller följande under perioden.

maj 2020 2019 2018 2017 2016 Ansökningar 75 156 157 189 176 Avslutade 93 176 185 162 155 Handl-tid veckor medel 60 90 55 59 67 Ärendebalans 189 207 227 255 228

Ålderprofilen på de 176 ärenden som avslutades 2019 fördelas så här:  33 st av dessa inkom under året,  87 st inkom år 2018,  40 st år 2015-2017,  18 st år 2005-2014 och  1 st år 2000.

Sedan början på maj har vi fört en dialog med Lantmäteriet för att få fram uppgifter om intäkter och kostnader för de ärenden som redovisas ovan. I början av september, i slutfasen av rapportsammanställningen har vi fått information om fakturerade belopp och bokförda timmar på samtliga ärenden som ligger inom Eskilstuna kommuns geografiska område. Det möjliggör följande uppskattning av kostnader och intäkter för verksamheten de senaste åren:

aug 2020 2019 2018 2017 2016 Intäkter mnkr 7,2 9,4 10,5 8,8 7,8 Kostnader mnkr 6,2 9,3 9,0 8,4 6,3

Kostnadsuppskattningen är mycket grov och gjord utifrån ett antagande om genomsnittlig månadslön på 45 tkr, cirka 1160 debiterade timmar per medarbetare motsvarande 2/3 av full tid, samt totala verksamhetskostnader motsvarande 2,5 gånger den rena lönekostnaden. Dessa Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 16 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

antaganden ger en genomsnittlig kostnad för bokförda timmar på 1164 kr per timme som multiplicerats med det antal timmar Lantmäteriet redovisat. Dessa uppgifter bör om möjligt utredas och analyseras mer i detalj under tiden fram till en eventuell ansökan men bedöms kunna utgöra underlag för en första preliminär kalkyl i detta skede av beslutsprocessen. Vad gäller de ärenden där Eskilstuna kommun är sakägare har Lantmäteriet i ett formellt beslut avslagit utredningens begäran om information med hänvisning till att det är förenat med mycket arbetet då Lantmäteriet inte har informationen ordnad på ett för ändamålet lämpligt sätt. Lantmäteriet har muntligt anfört att de anser att information om specifika sakägares ärenden är känslig och därför inte ordnats på ett sätt som möjliggör att det enkelt kan lämnas ut. I stället har underlag till detta inhämtats manuellt utifrån de sakägarkopior som finns i kommunens arkiv exklusive förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen.

sep 2020 2019 2018 2017 2016 Antal avslutade 17 22 22 17 23 Handl-tid veckor medel 61 98 78 63 73

Kommunens kostnader för lantmäteriförrättningar finns tillgängliga i kommunens administrativa system och ger en bild av att Eskilstuna kommun som sakägare står för knappt en tiondel av Lantmäteriets intäkter för de ärenden som ligger inom Eskilstuna kommun eller motsvarande 700 tkr – 1 mnkr per år.

8.3 Verksamhetens syn Här redovisas iakttagelser, åsikter och verksamhetsdata från involverade aktörer i syfte att ge en mångsidig bild av dagens verksamhet. Redovisningen bygger i huvudsak på intervjuer med utvalda företrädare.

8.3.1 Eskilstuna kommun som sakägare Enligt kommunens delegationsordning finns åtta handläggare inom mark- och exploateringsverksamheten som har rätt att ansöka om lantmäteriförrättning och företräda kommunen i respektive ärende. Dessa åtta har fått svara skriftligt på hur de ser på Lantmäteriets verksamhet. Var och en hanterar från en knapp handfull upp till som mest 30 förrättningar per år. I stort tycker de att Lantmäteriet har en bra kvalitet i handläggningen i stort. De flesta, men inte alla, är kritiska vad gäller handläggningstider och bristen på lokal förankring och på Lantmäteriets system att vänta länge med att utse handläggare. Några anser att förbättringar skett under den allra senaste tiden vad gäller handläggningstiderna. Vad gäller kostnadsnivån anser någon att den är väldigt hög. Någon ser att enkla ärenden tenderar att kosta förhållandevis mycket samtidigt som mer komplexa ärenden ofta upplevs som billiga. Vad gäller kommunikation, bemötande och tillgänglighet saknar flera av de intervjuade möjligheten till mer fortlöpande informella kontakter och avstämningar. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 17 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Flera är nyfikna på hur en kommunal myndighet skulle förbättra förutsättningarna för dialog och löpande kontakter samt hur handläggningstiderna skulle påverkas. Vid fortsatt statlig verksamhet ses kommunikationsfrågorna som ett viktigt utvecklingsområde. Kan kommunen få en egen kontaktperson som kan kommunen och som är lätt att nå? Kan kommunens handläggare få tidiga prisindikationer och besked om ungefärlig handläggningstid med mera?

8.3.2 Stadsbyggnadsförvaltningen som plan- och byggmyndighet Företrädare för dessa verksamheter har inga specifika synpunkter på förrättningshandlingen som sådan men saknar den nära tillgång till fastighetsteknisk, fastighetsrättslig och fastighetsekonomisk kompetens som en kommunal myndighet innebär vilket de ser skulle öka kvaliteteten i kommunens detaljplaner, särskilt vad gäller genomförandefrågor. Antalet detaljplaner som upprättas per år som föranleder beställning av grundkarta och fastighetsförteckning varierar. För de närmaste åren bedöms volymen uppgå till cirka 20 nya detaljplaner per år.

8.3.3 Stadsbyggnadsförvaltningen i rollen som ansvarig för kart- och mätningsverksamhet och för kommunens försörjning med geografisk information Verksamhetsansvariga på olika nivåer inom dessa verksamheter uttrycker inga specifika preferenser vad gäller frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildning inom Eskilstuna kommun. Här bedrivs idag det som i fastighetsbildningssammanhang kallas myndighetsservice och som enligt lagstiftningen är tillåten att bedrivas inom en lantmäterimyndighet. Verksamhetsvolymen i ekonomiska termer för denna myndighetsservice med nybyggnadskartor och mättjänster i samband med bygglov uppgår till cirka 2 miljoner kronor i fakturerade intäkter per år. Den siffran är dock exklusive grundkartor.

8.3.4 Lantmäteriets kontor i Eskilstuna Lantmäteriet centralt har med hänvisning till hur de på senare år organiserat sitt arbete meddelat att det inte är relevant att samtala med deras Eskilstunakontor för att skapa en nulägesbild över förrättningsverksamheten i Eskilstuna kommun. I slutfasen av utredningen har dock en första kontakt med Eskilstunakontoret tagits. Då har det framkommit att det ingår i lokalkontorens arbetsuppgifter att bjuda in till årliga kommunmöten där den centrala divisionsledningen står för informationsunderlag och frågor till kommunerna. Svaren skickas in och sammanställs centralt för hela landet. Enligt Eskilstunakontoret är frågor och svar mycket kortfattade. För varje kommun finns en kommunansvarig utsedd som bjuder in till de årliga kommunmötena. För Eskilstuna kommun är det kontorschefen. Vilka som bjuds in från kommunen framstår som delvis slumpartat då det baseras på icke uppdaterade sändlistor som övertagits från tidigare befattningshavare. Särskilt utsedda plangranskare finns på lokalkontoren med koppling till specifika kommuner i mån av tid. Dessa handhar alla detaljplaneförslag som remitteras till lantmäterimyndigheten i enlighet med plan- och bygglagen. Plangranskningen är anslagsfinansierad men resursåtgång och prioriteringar styrs inte från den lokala nivån. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 18 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

8.3.5 Sveriges Kommuner och Regioner Vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, sker intressebevakning inom flertalet sakområden. Ett par medarbetare arbetar med lantmäterirelaterade frågor som kommunernas försörjning med geografisk information, fastighetsbildningsfrågor etc. Här finns ett tydligt missnöje med samarbetsklimat vad avser gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Lantmäteriet och med hur Lantmäteriet i sina yttranden över KLM-ansökningar höjer kraven långt över vad som framgår av lagstiftningen, liksom över att regeringen till synes utan egen analys kopierar den argumentation som Lantmäteriet framför i sina yttranden. 2018-05-25 undertecknade ordföranden för dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lena Micko en hemställan till näringsdepartementet angående kommunala lantmäterimyndigheter (KLM) och det statliga Lantmäteriets roll med följande synpunkter i sammanfattning.

 Samhällsbyggnadsprocessen står inför stora utmaningar. En viktig åtgärd för att öka effektiviteten är att möjliggöra för kommunerna att samordna hela samhällsbyggnadsprocessen.  SKL hemställer att regeringen ser över lagstiftningen så att kommunerna ges möjlighet att samverka om KLM.  SKL hemställer att regeringen tydliggör förutsättningarna för befintliga KLM samt återgår till tidigare praxis vid prövning av erforderligt verksamhetsunderlag vid framtida ansökningar om att bilda KLM.  SKL hemställer att regeringen tydliggör och stärker Lantmäteriets roll som expert- och centralmyndighet. Förbundet anser att Lantmäteriet är på väg att frånträda sin roll som centralmyndighet. Exempel på detta är ett kraftigt neddraget fastighetsrättsligt stöd till KLM. Att centralmyndigheten tillhandahåller stöd och vägledning åt såväl statlig som kommunal förrättningsverksamhet kan anses inrymmas i myndighetens instruktion om att verka för en enhetlig och ändamålsenlig förrättningsverksamhet i landet.  SKL anser att Lantmäteriet måste bjuda in de kommunala myndigheterna delta i ett gemensamt kravställningsarbete när nya systemstöd för handläggning av lantmäteriförrättningar ska utvecklas. SKL befarar onödigt höga samhällskostnader om Lantmäteriet och KLM utvecklar skilda system för en så liten och begränsad verksamhet.

8.3.6 KLM-gruppen KLM-gruppen är ett nätverk organiserat av Sveriges Kommuner och Regioner öppet för alla kommuner med egen lantmäterimyndighet. Nätverkets syfte är att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen och främja samverkan, erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling mellan medlemmarna och med det statliga Lantmäteriet. Verksamheten leds operativt av en styrgrupp och medlemmarna fattar gemensamma beslut på en årsstämma om verksamhetsplan och budget med mera. Medlemmarna betalar en serviceavgift som täcker gemensamma kostnader. Serviceavgiften är delvis omsättningsberoende och ligger i genomsnitt på cirka 35 000 kronor per kommun. Gruppen har inrättat sju nätverk för medlemmarnas utveckling Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 19 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

1. Plan- och tätortsnätverk 2. 3D fastighetsbildning 3. AL/LL/SFL 4. Landsbygd, strandskydd 5. Värdering och ersättning 6. Avtals- och JB-frågor 7. Lantmäteriteknik Gemensamma utvecklingsresurser avsätts och styrgruppen företräder medlemmarna vid dialog och förhandlingar med Lantmäteriet, Sveriges Kommuner och Regioner och regeringskansliet. Högt på dagordningen kommande år ligger frågan om framtidens handläggningsstöd. Medlemmarna vill i första hand dela stödet även fortsättningsvis med Lantmäteriet. Om Lantmäteriet omöjliggör detta så finns en beredskap för att upphandla nästa generations IT- stöd i samverkan mellan kommunerna. Vid samtal med representanter för styrgruppen framkommer frustration över svårigheterna att driva ett progressivt gemensamt utvecklingsarbete. Noteras från gruppens sida otydlighet kring lantmäteriets vilja och ambitioner. Styrgruppen är noga att framhäva att de eftersträvar positiv konstruktiv dialog och är tydliga med att de kommunala myndigheterna också vill bidra med resurser för gemensam utveckling.

8.3.7 Lantmäteriets syn Divisionsledningen har med divisionschef med flera ställt upp bra och öppet för dialog kring denna utredning med hög tillgänglighet och konstruktiva samtal. Verksamhetsdata som underlag för utredningens analyser har dock tagit förhållandevis lång tid att ta fram enligt önskade specifikationer. Den sammantagna bilden som divisionsledningen ger är att förrättningsverksamheten i den statliga organisationen inte fungerar tillfredsställande med långa handläggningstider och allt för hög personalomsättning. Fokus vad gäller ledning och styrning är därför helt vänd inåt mot det egna uppdraget vilket innebär att förväntningarna från de kommunala lantmäterimyndigheterna på gemensam verksamhetsutveckling och myndighetsövergripande samordning inte kan uppfyllas. Stor osäkerhet redovisas med hänvisning till säkerhetsaspekter kring vad som är möjligt för Lantmäteriet i rollen som systemleverantör. Lantmäteriets roll visavi de kommunala myndigheterna beskrivs som trevande och sökande men med uttalad ambition att förbättra dialogen och skapa större tydlighet i roller och om vad kommunerna kan förvänta sig från Lantmäteriet i en framtid. Personalomsättningen anges som mer stabil på senare tid och vad gäller frågan om lokal närvaro uppges principer för ärendefördelning i första hand utgå från geografisk närhet, i vart fall inom större delregioner av Sverige. Lantmäteriets chefsjurist är placerad i generaldirektörens stab och ansvarar bland annat för tillsynen över de kommunala lantmäterimyndigheterna och för beredningen av Lantmäteriets yttranden över kommunala ansökningar om att få inrätta lantmäterimyndighet. Planerade möten med chefjuristen har ställts in på grund av dennes sjukskrivning. Ett möte har genomförts med en medarbetare till chefsjuristen. Då framkom att tillsynen många år legat på mycket låg nivå men att ambition från och med i år är på en betydligt högre nivå med 13 tillsynsbesök hittills i år och ett uttalat mål med ett besök på varje kommunal myndighet vart Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 20 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

tredje år vilket är mer än en fördubbling av den hittillsvarande frekvensen. Den centrala juristfunktionen utövar sedan 2008, då Lantmäteriet blev en enda myndighet, inte någon motsvarande formell tillsyn över den statliga förrättningsorganisationen. Juristerna signalerar öppenhet och dialog inför en eventuell kommande ansökningsprocess med möjlighet för kommunen att få viss vägledning i vad som förväntas från Lantmäteriets sida i kommunens underlag med mera.

8.3.8 Statskontoret syn I statskontorets rapport från 2017, Delat ansvar för fastighetsbildningen analyseras huvudmannaskapsfrågan relativt grundligt. Statskontoret konstaterar att förrättningsverksamheten under kommunalt huvudmannaskap fungerar väl och lämnar flera förslag till regeringen om hur förutsättningarna för kommunala lantmäterimyndigheter bör förbättras. Några intryck från rapporten:

 Förrättningsverksamheten i kommunerna fungerar väl.  I förhållande till Lantmäteriet har kommunerna en stabilare och mer erfaren personalstyrka  Statliga och kommunala förrättningsbeslut skiljer sig inte vad gäller kvalitet.  De kommunala myndigheterna verkar fungera bättre och har något kortare handläggningstider än Lantmäteriet.  Statskontoret anser att dagens möjlighet för de kommunala myndigheterna att tillämpa en lägre taxa inte är bra utan önskar en likställning för samtliga myndigheter  Kommuner med egen lantmäterimyndighet anser att de får en bättre samordning mellan fastighetsbildningen och plan- och byggprocessen och att deras detaljplaner blir bättre.  Kommunerna anser också enligt statskontorets rapport att risken för fastighetsrättsliga brister i detaljplanerna minskar vilket underlättar efterföljande förrättningar.  Statskontoret redovisar att även företrädare för det statliga Lantmäteriet anser att detaljplanerna håller högre kvalitet i kommuner med egen lantmäterimyndighet.  Flera av de aspekter som ska tas upp i lantmäterimyndighetens formella samråd med kommunen har i normalfallet redan blivit lösta genom det tidiga samarbetet. Det leder till att den totala detaljplaneprocessen blir kortare eftersom många frågor redan har tagits omhand.  Statskontoret anser att de förändrade kraven på verksamhetens omfattning bör återspeglas i lagen och föreslår därför att regeringen tydliggör vilket verksamhetsunderlag och vilken kompetens som krävs för att en kommun ska få inrätta en lantmäterimyndighet.  Det finns dock enligt statskontoret inget som tyder på att en mindre lantmäterimyndighet skulle ha svårare att utföra sitt uppdrag  Statskontoret konstaterar att många åtgärder genomförts inom Lantmäteriet för att korta handläggningstiderna men att åtgärderna ännu inte har givit avsedd effekt Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 21 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

 Statskontoret föreslår att regeringen tydliggör det statliga ansvaret för fastighetsbildningen och vad det innebär för Lantmäteriets stöd till de kommunala lantmäterimyndigheterna.  Löpande nationell uppföljning och utvärdering av lantmäterimyndigheternas verksamhet är viktig. Enhetlig verksamhetsstatistik gemensam för både de kommunala myndigheterna och den statliga behöver tas fram enligt statskontoret.

8.3.9 Regeringens syn Lantmäteriets verksamhet är denna mandatperiod organiserad under finansdepartementet med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som ansvarigt statsråd. En telefonintervju har genomförts med opolitiskt ansvariga för sakfrågor inom lantmäteriområdet. De frågor som ställdes rörde dels kraven på verksamhetsmässig omfattning där Lantmäteriet i sina yttranden höjt kraven långt över vad som framgår av lagstiftningen och dels departementets syn på vad som är rimlig handläggningstid för hantering av en ansökan. Vittnesmål om vilka politiska bedömningar regeringen gör vad gäller verksamhetsunderlaget för en kommun av Eskilstunas storlek går inte att få på förhand och inte heller några prognoser vad gäller förväntad handläggningstid. Bedömningen efter departementskontakten är att den opolitiska beredningen inom regeringskansliet tar maximalt sex månader. En förståelse för vilka förutsättningar för kommunalt huvudmannaskap som finns i en kommun med Eskilstuna kommuns storlek verkar dock finnas och en tydlig argumentation blir viktig i en eventuell kommande ansökan. En i samband med ansökan tydligt uttalad förväntan från kommunens sida vad gäller handläggningstiden för en kommande tillståndsprövning kommer sannolikt att förbättra förutsättningarna för ett bra utfall i den delen.

8.3.10 Andra sakägares syn I en rapport från februari 2018 lämnade intresseorganisationerna Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och Byggherrarna åtta förslag för att effektivisera och utveckla svensk fastighetsbildning. Deras nulägesanalys var att handläggningstiderna hos Lantmäteriet ökar på bred front och utvecklingen går i fel riktning. Konsekvenser av de allt längre handläggningstiderna blir att bostadsbyggen och företagsetableringar bromsas. Effektivisering och utveckling av fastighetsbildningen är nödvändig. Kärnan i deras rapport var åtta åtgärdsförslag som riktade sig till Lantmäteriet, till regeringen och till det näringsliv de själva representerar i syfte att effektivisera och utveckla svensk fastighetsbildning. Ett av de åtta förslagen var att inrätta fler kommunala lantmäterimyndigheter. Givet den samordning som kommunala lantmäterimyndigheter har med angränsande kommunala förvaltningar samt deras lokala närvaro med nära sakägarkontakt ser Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och Byggherrarna gärna att det inrättas flera kommunala lantmäterimyndigheter som ett sätt att hantera problemen inom Lantmäteriets verksamhetsområde. En kort avstämning med Andreas Sjöberg, VD för fastighetsägarna mitt/nord (med sitt kontor i Eskilstuna) ger vid handen att deras problembeskrivning och analys inte ändrats jämfört med 2018. Riksförbundet för enskilda vägar. Kort telefonintervju genomförd. De ser inga skillnader i kvalitet mellan statliga och kommunala lantmäterimyndigheter i deras medlemmars ärenden. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 22 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

8.3.11 Domstolsväsendet Den kritik mot kommunala lantmäterimyndigheter som ibland riktas från statligt håll tar sikte på farhågor kring kommunernas möjligheter att hålla erforderlig kompetens och på jävsproblematiken. Som redovisats ovan saknas belägg för detta i Lantmäteriets tillsynsverksamhet. Det är intressant att även undersöka hur domstolarna ser på detta. Om de kommunala förrättningslantmätarna håller sämre kvalitet i sin handläggning borde det göra avtryck i floran av överklagade förrättningar. Denna utredning har inte innefattat någon närmare analys av överklagade förrättningar i detta hänseende men ett kort telefonsamtal med tekniskt sakkunniga vid Svea Hovrätt har genomförts. Inga systematiska skillnader vad gäller handläggningskvalitet mellan statliga och kommunala förrättningslantmätare finns noterade vid hovrätten, ej heller att jävsfrågan hanteras olämpligt vid de kommunala myndigheterna.

8.4 Iakttagelser från andra kommuner Organisationsformer, kompetensförsörjning, ärendevolymer, ekonomi, med mera har översiktligt studerats för de 39 kommunala lantmäterimyndigheterna genom underlag från KLM styrgrupp och samtal med några KLM-chefer. De kommunala myndigheterna är utifrån hittills rådande rollfördelningen beroende av ett väl fungerande lantmäteri i deras roll som expertmyndighet, lag- och verksamhetsutvecklare, fortbildare med mera. En utbredd oro över vilken väg den fortsatta utvecklingen av Lantmäteriet kommer att ta finns inom de kommunala myndigheterna. Vad gäller verksamheten finns en del statistik att ta del av. En mer utvecklad gemensam uppföljning som är stabil över tid och synkroniserad med Lantmäteriets motsvarande verksamhetsdata och nyckeltal är under uppbyggnad. En ny myndighet har därför goda förutsättningar till jämförande bench marking och effektivitetsutveckling tillsammans med övriga myndigheter. Här redovisas ett urval ur statistiken som ger en bild av ärendevolymer och ekonomi för några kommunala lantmäterimyndigheter i med Eskilstuna jämförbara kommuner. Mer utförliga data finns i referensmaterialet. Kommun antal ärenden intäkt int/ärende timmar i inkomn avsl tkr tkr dpl-projekt Gävle 139 175 7 325 42 400 Huddinge 113 113 8 127 72 70 Linköping 159 138 7 864 57 136 Nacka 90 116 9 171 79 374 Norrköping 154 154 6 677 43 --- Västerås 134 158 8 002 50 120 Örebro 203 168 9 022 46 378

9 Analys och slutsatser

9.1 Verksamhetsmässiga förutsättningar Ärendevolymen i Eskilstuna kommun med 170-190 ärenden per år kräver i storleksordningen 7-9 medarbetare för att erbjuda rimliga handläggningstider. En sådan bemanning överstiger Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 23 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

med bred marginal lagens krav på ett verksamhetsmässigt underlag som erfordrar minst två förrättningslantmätare. Den fundamentala frågan i denna utredning är huruvida en kommunal lantmäterimyndighet skapar förutsättningar för att korta ner handläggningstiderna och kommer att vara mer tillgänglig och lokalt förankrad i aktuella samhällsbyggnadsfrågor inom Eskilstuna kommun, samt om det finns andra skillnader med egen kommunal myndighet? Handläggningstider handlar till stor del om resurser och arbetsmetodik. Personalomsättning kan räknas till resursfrågan och hög sådan är en orsak som Lantmäteriet hänvisar till när de förklarar sina problem med långa handläggningstider. En egen kommunal myndighet innebär att kommunen skaffar sig avsevärt mycket större rådighet i dessa frågor. De samstämmigt positiva erfarenheterna från de 39 kommuner som har egen lantmäterimyndighet talar för att den kommunala rådigheten används på avsett sätt. Enligt statskontorets rapport från 2017 är personalomsättningen påtagligt mindre på de kommunala myndigheterna vilket talar för att samma förhållande kommer att uppstå vid ett kommunalt huvudmannaskap i Eskilstuna. Inga kommuner med egen lantmäterimyndighet har begärt att få frånträda sitt ansvar och mer än en handfull kommuner har ansökt under senare år. Detta indikerar att kommuner med egen myndighet är nöjda med den organisationen. Utifrån stadskontorets ovan omnämnda rapport från 2017 har även de kommunala myndigheterna långa handläggningstider även om de uppges vara något kortare än vid det statliga Lantmäteriet. Med en ”normal” bemanning av en kommunal myndighet i Eskilstuna kommer därför sannolikt handläggningstiderna att minska något. Om kommunen vill åstadkomma en mer radikal förändring av handläggningstiderna ges den möjligheten om kommunen väljer att satsa erforderliga personella resurser och/eller kan utveckla en innovationsförmåga med nya arbetssätt. Med nuvarande arbetssätt inom Lantmäteriet med en nationell myndighet där ärenden till stor del lottas utifrån var i landet det finns ledig kapacitet, är det helt uppenbart att en kommunal organisation är en garant för lokal förankring och tillgänglighet för fastighetsägare och allmänhet inom den egna kommunen. Här blir skillnaden dramatisk oavsett hur kommunen bemannar.

9.2 Rättssäkerhetsfrågor De legala förutsättningarna beskrivs i den inledande kapitlet om lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Jävsfrågan är den fråga som genom åren lyfts fram som en av riskerna med en kommunal lantmäterimyndighet. Detta har sin grund i att förrättningslantmätaren i vissa fall kan fatta tvingande beslut i strid mot enskilda intressen och till förmån för en kommun som sakägare. Här finns en risk att förrättningslantmätaren kan uppfattas som partisk till förmån för sin arbetsgivare. Av detta skäl stipulerar lagen att en kommunal lantmäterimyndighet inte får lyda under samma nämnd som kommunens exploateringsverksamhet. För att ytterligare motverka detta finns möjligheten för en sakägare att begära att förrättningen överförs till statlig handläggning om kommunen är motpart. Härutöver finns de sedvanliga reglerna för överprövning i tre olika instanser inklusive högsta domstolen som skydd om förrättningslantmätaren missbrukar sin ställning eller fattar felaktiga myndighetsbeslut. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 24 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Det är emellertid av synnerligen stor vikt att medarbetarna vid lantmäterimyndigheten i varje situation agerar opartiskt och professionellt utifrån sin myndighetsroll för att inte på något sätt riskera att allmänhetens förtroende för myndigheten rubbas. För att klara detta är det också viktigt att politikerna i kommunen är välinformerade om de legala förutsättningarna för de kommunala förrättningslantmätarnas agerande. Ett beslut i en lantmäteriförrättning fattas inte på delegation från politiker vare sig i stat eller kommun utan är självständiga myndighetsbeslut som fattas av förrättningslantmätaren utifrån gällande lagstiftning och helt utan möjligheter till styrning från den politiska nivån. Om misstanke väcks om att lantmäterimyndigheten agerar utifrån politiska styrsignaler kommer det att skada bilden av en oväldig och rättssäker myndighet. Detta gäller även den statliga lantmäterimyndigheten även om den sidan av saken sällan eller aldrig lyfts av statliga företrädare i denna diskussion. Den politiska nivån har dock inflytande genom den besvärsrätt som finns vad gäller lantmäterimyndighetens beslut. Kommunen som sakägare kan överklaga förrättningsbeslut och den kommunala myndighetsnämnd som ansvarar för plan- och byggfrågor kan liksom länsstyrelsen besvära sig i frågor som berör kommunala respektive allmänna intressen.

9.3 Organisatoriska förutsättningar Verksamhetsmässigt ligger närmast till hands att sortera in lantmäterimyndighet i Eskilstuna under Stadsbyggnadsnämnden då kopplingen till plan- och bygglovverksamheten normalt är viktig att stärka när en kommunal lantmäterimyndighet inrättas. Likaså är det huvudsakligen under Stadsbyggnadsnämnden som befintlig lantmäterikompetens inom Eskilstuna kommun är placerad idag. I stort sett alla befintliga kommunala lantmäterimyndigheter i andra kommuner återfinns inom motsvarande förvaltning som stadsbyggnadsförvaltningen. Exploateringsverksamheten i Eskilstuna finns inom kommunledningskontoret direkt under kommunstyrelsen. Det är därför tämligen enkelt i Eskilstunas fall att hitta en organisatorisk placering för en framtida kommunal lantmäterimyndighet som överensstämmer till fullo med lagens kriterier.

9.4 Kompetensförsörjningsmässiga förutsättningar Det råder brist på kompetenta förrättningslantmätare liksom andra samhällsbyggare och konkurrens om de som finns råder på arbetsmarknaden. Det måste därför ses som en utmaning att bemanna en ny myndighet. Bra ledarskap, attraktiv arbetsmiljö och marknadsmässiga anställningsvillkor behöver därför säkerställas om och när en ny myndighet ska bemannas. Initialt är därför rekryteringen av en ny myndighetschef av största strategiska betydelse om Eskilstuna ska inrätta en ny kommunal lantmäterimyndighet. Det kan vara en framgångsfaktor om kommunen lyckas rekrytera en myndighetschef med förmåga att skapa högpresterande team och att attrahera ”de bästa” till den nya verksamheten. Rekryteringsunderlaget torde främst vara medarbetare från andra lantmäterimyndigheter, den statliga såväl som andra kommunala. En ny kommunal lantmäterimyndighet i en så pass stor kommun som Eskilstuna kommer att väcka positiv uppmärksamhet och förväntningar hos medarbetare i andra såväl kommunala som statliga organisationer. Den bredd av verksamheter och professioner inom olika delar av samhällsbyggnadsprocessen och kopplingen till den lokala demokratin som finns i en kommun uppfattas av de flesta som en attraktiv arbetsmiljö Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 25 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

jämfört den mer endimensionella kompetensprofil som råder vid de flesta statliga specialmyndigheter. Därmed inte sagt att arbetsmiljön är bättre eller sämre på den ena eller andra arbetsplatsen men bedömningen är att den kommunala miljön rent allmänt har mycket goda förutsättningar att erbjuda ett sammanhang som betraktas som attraktivt att söka sig till. Eventuellt kan enstaka medarbetare med förrättningslantmätarkompetens finnas inom kommunen idag men det minskar i så fall inte det totala rekryteringsbehovet och är därför inte en rekryteringsväg att räkna med. På lite längre sikt innebär dock en kommunal lantmäterimyndighet att de interna karriärvägarna ökar vilket generellt sett är positivt för såväl medarbetare som för den totala kompetensförsörjningen inom kommunen. Eskilstunas storlek och läge i Stockholm Mälarregionen med pendlingsavstånd från Stockholm, Sörmland, Örebro och Västerås/Västmanland ger dock de bästa förutsättningar för att hitta erforderlig kompetens så väl vid en uppstart som fortlöpande när verksamheten är etablerad.

9.5 Ekonomiska förutsättningar En realistisk ekonomisk kalkyl för en tänkt kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna är av fundamental betydelse inför ett kommande beslut om hur Eskilstuna kommun vill gå vidare. En viktig ingång är att verksamheten är taxefinansierad med utgångspunkt att förrättningsintäkterna ska täcka verksamhetens kostnader. Om kompletterande myndighetsservice bedrivs inom myndigheten så är även den normalt finansierad med intäkter. Den del som är kopplad till rådgivning och medverkan i planprocessen är i regel anslagsfinansierad i kommuner med egen lantmäterimyndighet idag, alternativt kan dessa insatser ingå i kalkylunderlag för planavgifter. Löpande rådgivning till allmänheten är i oftast skattefinansierad i kommunerna. Här presenteras ett första utkast till budget för en kommunal lantmäterimyndighet i Eskilstuna med följande antaganden baserade främst på verksamhetsstatistik från Lantmäteriet men också från jämförbara KLM-kommuner.  Inkomna ärenden 170 ärenden per år  Ärendebalansen arbetas successivt ned till 100 ärenden  180 avslutade ärenden per år kommande femårsperiod  Intäkter på 50 tkr per ärende  Intäkter från förrättningsverksamheten 9,0 mnkr per år  Kostnader för förrättningsverksamheten 8,4 mnkr per år  Kostnader för intern och extern rådgivning 0,8 mnkr  Totala kostnader 9,2 mnkr Årskostnaderna fördelas enligt följande  Personal 6,9 mnkr  Lokaler 0,4 mnkr  IT-stöd 0,8 mnkr  Mätinstrument 0,3 mnkr  Övrigt 0,9 mnkr  Summa 9,2 mnkr Uppskattade personalkostnader bygger på följande bemanning. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 26 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Sex beslutande förrättningslantmätare  Chef tillika senior erfaren förrättningslantmätare  En senior mycket erfaren förrättningslantmätare (summa två sr flm inkl chefen)  Två juniora förrättningslantmätare  Två erfarna lantmäteriingenjörer Två mät- och kartingenjörer som arbetar enbart med tekniska göromål En administrativ resurs på halvtid (delas med annan enhet) som avlastar inom ekonomi och ärendeadministration Nio personer totalt. Ärendefördelningen i bakomliggande kalkyler är gjord så att det i huvudsak är KLM-chefen och ytterligare två förrättningslantmätare som arbetar i planprocessen med genomförandefrågor. Denna budget behöver förfinas samt kompletteras med hänsyn till hur myndighetsuppdrag placeras organisatoriskt och till vad som kan vara en rimlig omslutning för rådgivning och stöd till interna verksamheter och till allmänheten. Cirka 0,8 mnkr per år för detta ingår i kalkylen ovan och föreslås som en lämplig nivå initialt. Rådgivning och stöd till interna verksamheter avser främst deltagande i detaljplaneprocessen vilket som omnämnts ovan kan finansieras antigen med anslag eller ingå i avgiftsunderlaget för detaljplanerna. En ytterligare precisering av budgetförutsättningarna får göras i nästa fas av utredningsarbetet i god tid innan definitiva beslut om vägval. När en ny myndighet inrättas uppstår etableringskostnader av engångskaraktär. Utredningsinsatser kopplade till ansökan och sedvanliga kostnader för rekrytering förutsätts ske med kostnader enbart för intern arbetstid inom givna budgetramar. Knäckfrågan blir i stället att hitta en successivt ökad bemanning som matchar den ökning av inkomna ärenden som sker initialt. När den nya organisationen träder i kraft kommer den, om inget annat avtalas med Lantmäteriet att inleda med noll inkomna ärenden dag 1. Alla nya ärenden kommer därefter att lämnas in och handläggas av den kommunala myndigheten. Här har dock förutsatts att överenskommelser kan träffas med Lantmäteriet som innebär att den icke påbörjade ärendebalansen flyttas över liksom att personer som eventuellt rekryteras över från den statliga myndigheten i förekommande fall tar med sig ärenden som ligger i Eskilstuna kommun. Det skulle i så fall ge goda förutsättningar för en successiv uppbyggnad av den nya myndigheten och en smidig övergång med ekonomisk balans även i övergångsfasen. På grund av svårigheterna att med hög precision budgetera en successivt etablerad driftsorganisationen under övergången behöver det finnas en beredskap att hantera eventuella avvikelser i samband med bokslut tills övergången är klar.

10 Möjliga vägval

Två huvudalternativ är enkla och tydliga: 1. Ansök hos regeringen om att få inrätta en kommunal myndighet 2. Bibehåll dagens organisation och avstå från att ansöka För vart och ett av alternativen kan kommunen välja inriktning och ambition på olika sätt. Ska en organisation där kommunen öppnar upp för avtal om enbart förrättningsförberedelse vara ett alternativ? Ska vägvalet kombineras med ett initiativ från kommunens sida om ett mer Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 27 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

aktivt samarbete med Lantmäteriet i syfte att gemensamt effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Ska idén om samverkan med angränsande kommuner utredas vidare? Om kommunen väljer att gå vidare med en ansökan bör val av kommande organisationsmodell göras samtidigt så att kommunen tydligt kan redovisa för regeringen hur en kommande organisation är tänkt att utformas. I detta sammanhang är det mest naturliga att inrätta en kommunal myndighet inom stadsbyggnadsförvaltningen. Myndigheten får inte ligga inom samma nämnd som exploateringsverksamheten och sambandet med detaljplaneprocessen är ett av huvudskälen till att inrätta en egen myndighet. Ett mer udda alternativ är att separera lantmäterimyndigheten från övriga verksamheter både i förvaltningsorganisationen och vad gäller den politiska styrningen men det bedöms ej som realistiskt. Givet att stadsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning som ska härbärgera en ny lantmäterimyndighet återstår frågan om hur? Även här finns två huvudalternativ. Antingen inrättas en ny enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen för den kommunala lantmäterimyndigheten eller så skapas en ny sammanhållen lantmäteriavdelning där den nya myndigheten sammanförs med övrig lantmäteriverksamhet inom kommunen, främst GIS- verksamheten inom avdelningen för projektering och GIS och mätningsverksamheten inom nuvarande gatuavdelningen. Båda alternativen inklusive en rad varianter återfinns hos de kommuner som idag har egen lantmäterimyndighet. Denna fråga behöver dock inte utredas närmare innan ett eventuellt övertagande blir aktuellt.

11 För- och nackdelar med olika vägval

Här redovisas utredarens bedömning av för- och nackdelar med olika lösningar vad gäller myndighetsfrågan.

11.1 Fördelar med kommunal lantmäterimyndighet + Ökad rådighet, lokalt och nationellt. En kommunal myndighet innebär inte per automatik att handläggningstiderna minskar men det skapar en helt annan rådighet över frågan, dels genom att kommunen äger resursplaneringen men också genom att en anpassning till de lokala behoven sker kontinuerligt i den kommunala myndigheten. En lokal myndighet ger också större möjlighet till prioriteringar och omprioriteringar inom de ärenden där kommunen är sökande utan att göra våld på förvaltningslagens övergripande princip om att handlägga ärenden i den ordningsföljd de kommer in. En kommunal myndighet skapar även förutsättningar för ökat inflytande på nationella utvecklingsfrågor om kommunen väljer att delta aktivt på de nationella arenorna och nätverken. + Kompetenstillskott i plangenomförandet. Som redovisat ovan är detta ett av huvudskälen till att vidmakthålla en kommunal myndighet. Hög kompetens internt vad gäller genomförandefrågor bidrar påtagligt till högre kvalitet i detaljplanerna, till exempel vad avser balansering av allmänna och enskilda intressen. + Effektivare samhällsbyggnadsprocess. Bättre förutsättningar för plangenomförande liksom att fastighetsbildningsprocessen kommer in tidigare i de överordnade processerna bidrar till ett effektivare samhällsbyggande. Med en kommunal lantmäterimyndighet ges större möjligheter att samordna förrättningshandläggningen tidsmässigt med mera med detaljplanering och bygglov. Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 28 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

+ Lokala näringslivets behov. Med de möjligheter till prioriteringar och dialog i tidiga skeden som ges av en kommunal myndighet ökar förutsättningarna markant att möta de lokala behoven av fastighetsutveckling för företag och organisationer. + Rådgivning och service till allmänheten och till kommunala förvaltningar och bolag kan förbättras. + Ekonomi. Kommunalekonomiskt torde det vara ett nollsummespel huruvida kommunen väljer att ha egen lantmäterimyndighet eller inte. Mycket talar för samhällsekonomiska vinster i kommunen när samhällsbyggnadsprocessen effektiviseras och målgrupp- anpassas med stöd av KLM. + Arbetsmiljö. Vad gäller frågor om fysisk arbetsmiljö, ledarskap o d är det svårt att se systematiska skillnader kopplade till huvudmannaskapet. Det är dock tydligt sett till exempelvis personalomsättning som är mycket mer stabil i den kommunala miljön, att det finns fördelar med den kommunala arbetsmiljön jämfört med den statliga. Det har (min åsikt) sin grund i att den kommunala miljön är så pass mycket mer mångfacetterad och pluralistisk vad gäller verksamheter och kompetenser än vad som är fallet i den mer monokulturella miljön på en statlig specialistmyndighet. Den enskilda medarbetaren är mycket mer tydligt en del av en större helhet i den kommunala miljön vilket de flesta uppfattar som positivt. Att arbeta närmare den lokal demokratin är också något som attraherar många medarbetare. Möjligheten att agera på en nationell arena är om inte större så i vart fall annorlunda för en kommunalt anställd förrättningslantmätare som i ett sådant sammanhang sitter mycket närmare beslutsfattaren. + Interna karriärvägar. Med en kommunal lantmäterimyndighet ökar möjligheten till karriär inom kommunen för samhällsbyggare med mark- och fastighetsrättslig bakgrund. Det förbättrar även arbetsmöjligheterna för medflyttare till fromma även för andra arbetsgivare i kommunen. Bra för ortens kompetensförsörjning således.

11.2 Nackdelar med en kommunal lantmäterimyndighet + Kompetensförsörjningsansvaret. Baksidan av ovanstående punkt är den konkurrenssituation som råder på arbetsmarknaden. Om en bristsituation förstärks kan tillfällig kapacitetsförsvagning inträffa vilket kommer att påverka sakägarna negativt. + Eventuella störningar vid övertagande. Etablering av en ny myndighet kommer med nödvändighet att medföra tillfälliga störningar i verksamheten viket beskrivs i avsnitt ovan. Den kommun som ansöker måste självklart vara helt inställd på att löpa linan ut vid ett ja och gör därför i och med ansökan ett starkt åtagande att genomföra ett övertagande så smidigt som möjligt för alla sakägare. + Staten som leverantör av IT? En aktuell fråga just nu som diskuteras mellan Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna. Det har inte varit helt självklart att Lantmäteriet ska fortsätta agera som leverantör till de kommunala myndigheterna av ett likvärdigt handläggningsstöd som finns för den egna verksamheten. Frågan är under gemensam diskussion mellan parterna. En ny myndighet förutsätts enligt Lantmäteriet få tillgång till samma IT-stöd som befintliga kommunala myndigheter Om en annan väg väljs på lång sikt måste samtliga KLM ta fram ett eget IT-stöd vilket de i så fall kommer att göra i samverkan.

11.3 Fördelar med att behålla dagens organisation + Inga resurser behöver avsättas till den förändringsprocess som ett övertagande av huvudmannaskapet innebär Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 29 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

11.4 Nackdelar med att behålla dagens organisation – Risk för fortsatt missnöje från den kommunala organisationen och andra lokala intressenter – Risk för en fortsatt Ineffektiv samhällsbyggnadsprocess som hämmar tillväxt och utveckling Lantmäteriet har under många år brottats med långa handläggningstider och hög personalomsättning trots upprepade uppmaningar och uppdrag drag från regeringen att långsiktigt komma till rätta med detta. Tendenser till förbättringar kan noteras den senaste tiden samtidigt som byggkonjunkturen avmattas. Det är dock svårt att med fortsatt relativt höga investeringsnivåer förutse en snar och markant positiv vändning av Lantmäteriets nyckeltal. Frågan om organisationsform internt inom stadsbyggnadsförvaltningen bör utredas i särskild ordning först om och när det blir aktuellt med att inrätta en kommunal myndighet. I detta skede kan följande för- och nackdelar noteras. En sammanhållen lantmäteriavdelning inom stadsbyggnadsförvaltningen med ansvar för den kommunala lantmäterimyndigheten, GIS och övrig mätningsverksamhet torde ge bäst förutsättningar för att ta till vara synergieffekter för verksamheter med överlappande kompetenser. Att i stället addera en ny lantmäterimyndighet som en egen enhet inom stadsbyggnadsförvaltningen kan dock vara enklare, inte minst i det kortare perspektivet då inga ingrepp behöver göras i befintlig organisation. Om lantmäteriet eventuellt kommer att synpunkter på detta kommer i så fall att framgå i den fortsatta processen.

11.5 Riskanalys En uppenbar risk vid en ansökan är att regeringsbeslutet drar ut på tiden, både vad avser handläggningstiden för Lantmäteriets yttrande och den efterföljande tillståndsprövningen inom regeringskansliet. Som redovisats ovan har tidigare ansökningar tagit flera år innan regeringsbeslut fattats. Denna risk föreslås minimeras genom att uttrycka tydliga förväntningar från kommunens sida vad gäller handläggningstid för ansökan och att kommunen i aktiv dialog eftersträvar tydliga åtaganden från statens sida så att kommunens planeringsförutsättningar blir rimliga. Kommunen kan också välja att parallellt med ansökan initiera ett gemensamt utvecklingsarbete för successiva förbättringar vad avser fastighetsbildningsprocessen. Trots Eskilstuna kommuns storlek finns utifrån Lantmäteriets agerande vid tidigare ansökningsprocesser en viss risk för att regeringen säger nej till en ansökan. En uppenbar konsekvens av detta kan bli ett status quo-läge med fortsatt missnöje som följd. Även här kan ett gemensamt utvecklingsarbete var ett konstruktivt sätt att mildra sådana konsekvenser. En situation där uppgivenhet från besvikna handläggare vid ett nej från statens sida bör aktivt undvikas. Svårigheter att rekrytera är en tydlig risk som måste hanteras proaktivt och seriöst vid ett ja på en ansökan. Internt har frågan väckt om kommunen kan ”ångra sig” om rekryteringsarbetet misslyckas. Teoretiskt finns den möjligheten eftersom en kommun enligt lag om kommunal lantmäterimyndighet kan anmäla att den upphör med verksamheten som då i särskild ordning tas över av staten. Det bör dock inte hanteras som ett reellt alternativ utan de svårigheter som kan uppstå måste förebyggas och/eller hanteras inom ramen för kommunens rekryteringsprocess. Utmaningar liknande denna finns inom många andra kommunala Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 30 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

områden och erfarenheten är att verksamhetens behov uppfylls, om än att temporära störningar kan uppstå. Arbetet med att skapa en attraktiv organisation behöver inledas så snart som möjligt som ett led i riskhanteringen. Kommunen bör i dialog med staten tidigt prognosticera tidpunkten för ett kommande regeringsbeslut där det operativa rekryteringsarbetet inleds direkt efter Lantmäteriets positiva yttrande. Praktiska överenskommelser med Lantmäteriet om övertagandet blir viktiga för en så smidig övergång som möjligt. Det torde ligga i alla parters intresse att underlätta för sakägarna så att de inte märker av eller störs av en verksamhetsövergång. En dialog med divisionsledningen kring detta är initierad redan nu men enbart på en principiell nivå då frågan än så länge är helt hypotetisk. Effektiva IT-stöd från start är en framgångsfaktor. Här finns en risk att Lantmäteriet och kommunerna inte hittar de möjligheter till samverkan som förväntas från kommunalt håll. Aktiv medverkan i de kommunala nätverken och bidrag till nationella utvecklingsprojekt blir viktigt för att minska negativa konsekvenser av att Lantmäteriet inte bibehåller sitt utvecklings- och samordningsansvar för fastighetsbildningsverksamheten som helhet.

12 Rekommendationer

• Inled ansökningsprocess • Träffa överenskommelser med Lantmäteriet och departementet angående process för hantering av ansökan • Inbjud parallellt Lantmäteriet till ett utvecklingsarbete för ökad leveranskvalitet. Undersök hur de årliga kommunträffarna kan utvecklas, exempelvis genom • Lokal kontaktperson/handläggare från ”dag 1” • Gemensam initial behovsanalys i varje ärende vad gäller tid och kompetens • Tydliga beslut i varje ärende om nästa steg • Kortare handläggningstider/nöjdare kunder • Utvärdera efter regeringsbeslut. När regeringen meddelat tillstånd kan kommunen slutligt ta ställning till att fullfölja förändringen och inrätta den nya myndigheten. Eftersom lantmäteriet har det grundläggande ansvaret för fastighetsbildningen har kommunerna möjlighet att avsäga sig ansvaret. Vad gäller gemensam verksamhet tillsamman med Strängnäs eller andra kommuner är rekommendationen att inte ta några konkreta initiativ just nu men att öppna för fortsatt dialog med Strängnäs och andra angränsande kommuner.

13 Fortsatt process och genomförandefrågor

Om kommunstyrelsen vill ta fortsatta steg mot en ansökan till regeringen att få inrätta egen kommunal lantmäterimyndighet kan följande utgöra utgångspunkt för planering av processen framåt. • 10 nov Rapporten behandlas i kommunstyrelsen med förslag om remiss till stadsbyggnadsnämnden • 14 december Stadsbyggnadsnämnden fattar beslut om remissvar till kommunstyrelsen Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 31 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

• 19 januari Kommunstyrelsen beslutar om att eventuellt gå vidare och förbereda ansökan med uppdrag till kommunledningskontoret att ta fram erforderligt underlag. • 16 februari 2021 Kommunstyrelsen fattar beslut om ansökan • Mars 2021 Kommunfullmäktige bekräftar ansökan • Mars 2021 Dialog med staten om deras hantering av ansökan för tidsplanering av kommunens förberedelser under ansökansprocessen med mera • Kvartal 3-4 hösten 2021. Tidigaste möjliga tidpunkt för ett regeringsbeslut • År 2022 – Kommunen förbereder sig efter regeringens beslut om tillstånd. Intern ärendeplanering justeras. Verksamheten budgeteras, organisation skapas, rekrytering påbörjas och genomförs • Detaljöverenskommelser angående övertagande ingås med Lantmäteriet (exvis hantering av pågående ärenden, eventuella personalövergångar etc. • 1 januari 2023 Sannolikt tidigast möjliga verksamhetsstart för den nya kommunala lantmäterimyndigheten Om ett regeringsbeslut kommer först under 2022 kan inte verksamheten starta förrän 1 januari 2024 om inte annat överenskommes med det statliga Lantmäteriet.

Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 32 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Källor och referenser

Förteckning över källdokument och annat referensmaterial samt över intervjuade personer DOKUMENT Förteckningen innehåller det underlag som samlats in och som bedömts ha störst relevans för utredningen. Ytterligare referensmaterial finns. Lagtext Lagen om KLM Förordning om avgifter Eskilstuna kommun Budget 2020 Kommunstyrelsens reglemente Stadsbyggnadsnämndens reglemente Kostnader m m inom FOEX för kommunens lantmäteriförrättningar 2016-2020 Riksdagen Rapport 2019-04-19 från Riksdagens utredningstjänst angående handläggningstider och kostnader för avstyckningar. Regeringen Huvudmannaskapsutredningen  Proposition 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten m m  SOU 1995:54 Fastighetsbildning – en gemensam uppgift för stat och kommun  Kommittédirektiv 1995:9 Huvudmannaskapet för fastighetsbildning m m Lantmäteriutredningens betänkande SOU 2003:111 – nya vägar för ökad samhällsnytta Statskontoret Rapport 2017:18 Delat ansvar för fastighetsbildningen Regeringens direktiv 2017 till statskontoret att utreda fastighetsbildningens organisering Lantmäteriet Gemensam verksamhetsplan för Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Regioner Vision Svenskt Lantmäteri LOI 2020 med SKR Regleringsbrev Budget Årsredovisning Organisationsbild div F LM om kompetensförsörjningen Rapport 2018-06-21 om den samlade fastighetsbildningsverksamheten Verksamhetsdata för ärenden inom Eskilstuna kommun (oavsett sakägare) Beslut 2019-09-15 att avslå begäran om verksamhetsdata som avser Eskilstuna kommun som sakägare Tillsynsrapporter Lantmäteriet – en modern myndighet med anor Beslut 2017-10-24 om prioriterade ärenden, förtursärenden inom division fastighetsbildning Beslut 2018-09-06 om riktlinjer för produktionsstyrning, samt bilaga Kommunikationsmaterial för kommunmöten våren 2019 Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 33 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

Sveriges Kommuner och Regioner PM 2017-04-18 om Samarbete mellan KLM, SKL och Lantmäteriet Nätverket KLM-kommunerna Stadgar Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Nyckeltal Enkät om organisatorisk inplacering av KLM Förslag om förrättningsstöd Kommunala ansökningar om att få inrätta kommunal lantmäterimyndighet Botkyrka Haninge Höganäs Järfälla Falun Ljusdal Malung-Sälen Vetlanda Ängelholm

Underlag i utredningen har varit, kommunernas ansökningshandlingar, Lantmäteriets yttranden inklusive remissvar från kommunerna, samt regeringens beslut med motiveringar Fastighetsägarna Åtta förslag för effektivare fastighetsbildning Thomas Vesterlin m fl i SVD Ledare i DT

Styrdokument för uppdraget Idé Direktiv Uppdragsplan

PERSONER Följande personer har bidragit med underlag vid samtal eller kontakter via epost. Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Rickard Ålund, enhetschef, fastighet och exploatering Birgitta Karlsson, handläggare fastighetsfrågor Karin Israelsson, markstrateg Camilla Björkman, markingenjör Urban Svantesson, exploateringsingenjör Marcus Wahlström, exploateringsingenjör Magnus Lind, exploateringsingenjör Harald Norrby, samordnare exploatering Eskilstuna kommun RAPPORT P1 Sida 34 (34) KLM-utredningen 2020 2020-10-05 KSKF/2020:353 Pelle Johansson

John Källström, markförvaltare Therése Andersson, markförvaltare Stadsbyggnadsförvaltningen Marianne Hagman, förvaltningschef Jacob Lithammer, avdelningschef, planavdelningen Anders Enesved, avdelningschef, projektering och GIS Qarin Bånkestad, teknisk lantmätare Finansdepartementet Johan Modig, sakkunnig Svea Hovrätt Karina Liljeroos, tekniskt råd Statskontoret --- Lantmäteriet Tove Elvelid, divisionschef fastighetsbildning Catharina Hökby, stabschef, division fastighetsbildning Gunnar Ersbo, verksamhetsutvecklare vid div F med ansvar för kommunkontakter Anna-Karin Ahlgren, funktionschef vid Lantmäteriets kontor i Eskilstuna Maria Monthure, chefsjurist vid GD-staben Christoffer-Robin Öunpuu, jurist vid GD-staben Sveriges Kommuner och Regioner Marianne Leckström, handläggare inom geodata och lantmäteri på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Nätverket KLM-kommunerna Cecilia Gran, KLM-chef i Malmö stad, ordförande i nätverkets styrgrupp Angelica Oscarsson, KLM-chef i Jönköpings kommun, vice ordförande i nätverkets styrgrupp Västerås kommun Helena Lindholm, KLM-chef Kalmar kommun Gunilla Thorvaldsson, Lantmäterichef Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (Hofors, Ockelbo och Sandviken) Yvonne Mickels, Samhällsbyggnadschef Fastighetsägarna Andreas Sjöberg, VD för Fastighetsägarna MittNord REV - Riksförbundet för Enskilda Vägar Monika Lagerqvist Nilsson, Lantmätare Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 1 (1) Kommunledningskontoret 2020-11-16 KSKF/2020:353 Handlingsnummer 2020:3950

Remiss från kommunstyrelsen Remiss av utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna

Ärendet remitteras till er för yttrande. Yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen via LEX och på papper senast den 18 december 2020.

Remissinstanser Stadsbyggnadsnämnden

Ansvarig direktör på kommunledningskontoret Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2020-12-14 1(3)

§ 220 Remiss från kommunstyrelsen - Remiss av utredning om kommunalt lantmäteri i Eskilstuna (KSKF/2020:353) (SBN/2020:490)

Beslut 1. Yttrandet, daterat den 14 december 2020 godkänns och skickas till kommunstyrelsen 2. Kommunstyrelsen föreslås att beakta stadsbyggnadsnämndens synpunkter.

Paragrafen förklaras omedelbart justerad och överlämnas till kommunstyrelsen.

Sammanfattning Kommunledningskontoret beslutade den 30 april 2020 att utreda förutsättningarna för Eskilstuna kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet (KLM) för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Syftet utredningen är att vidareutveckla och konkret beskriva hur en egen kommunal lantmäterimyndighet kan bidra till en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Utredningen beskriver bl a nuläge, för- och nackdelar med olika vägval samt fortsatt process och genomförandefrågor.

Rekommendationen i utredningen är att kommunen efter interna remisser går vidare i processen och förbereder en ansökan under första kvartalet 2021.

Rapporten är remitterad till stadsbyggnadsnämnden och den 19 januari förväntas Kommunstyrelsen besluta om att eventuellt gå vidare och förbereda ansökan med uppdrag till kommunledningskontoret att ta fram erforderligt underlag. Tidigast möjliga verksamhetsstart för ett kommunalt lantmäteri i Eskilstuna är 1 januari 2023.

Ärendebeskrivning Bakgrunden till utredningen är att kommunledningskontoret i april 2020 beslutade att utreda förutsättningarna för kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet (KLM) för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Initiativet tillkom efter flerårigt missnöje med det statliga myndighetens långa handläggningstider och brist på lokal närvaro.

Enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet får regeringen efter ansökan medge kommunen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa kriterier om verksamhetsvolymer, organisatorisk inplacering med mera är uppfyllda. Verksamhetens omfattning måste ge underlag till minst två förrättningslantmätare och myndigheten får inte organiseras under samma nämnd som exploateringsverksamheten.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2020-12-14 2(3)

I dag har 39 kommuner valt att ansvara för en egen kommunal lantmäterimyndighet. Bland de 39 återfinns Sveriges större kommuner i huvudsak inom landets tillväxtområden. Eskilstuna, som fram till 1995 hade en egen myndighet för fastighetsbildning, är den största kommunen där staten ansvarar för förrättningsverksamheten.

Lantmäteriet har ett huvudansvar för förrättningsverksamheten med en egen nationell myndighetsorganisation och ett centralt ansvar för lagutveckling, fortbildning, expertstöd med mera. De centrala funktionerna betjänar även de kommunala myndigheterna.

De kommunala myndigheterna samverkar tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling. Nätverkets styrgrupp är också kanalen för myndigheternas dialog och samverkan med Lantmäteriet.

Lantmäteriet uppfattas på senare år av de kommunala myndigheterna som otydligt i sin roll som centralmyndighet. Statskontoret har i en rapport om det delade huvudmannaskapet uttryckt oro över detta och föreslagit att statens ansvar visavi de kommunala myndigheterna förtydligas. Lantmäteriet förklarar dagens otydlighet med att de har ett i huvudsak internt fokus för att komma till rätta med långa handläggningstider och personalflykt.

Förrättningsverksamheten idag inom Eskilstuna kommun omsätter cirka 10 miljoner kronor per år. Antalet inkomna ärenden ligger på nivån 160 - 180 ärenden per år. Handläggningstiderna uppgår till mellan 60 och 90 veckor (medelvärde) sett till de senaste åren.

Förrättningsverksamheten i stat och kommun finansieras med avgifter från sakägarna. Utredningen visar på goda förutsättningar för Eskilstuna kommun att inrätta en egen kommunal lantmäterimyndighet för att därigenom effektivisera samhällsbyggnadsprocessen.

Ökad rådighet över resurstilldelning och prioriteringar inom kommunens egna ärenden, samt ett väsentligen annorlunda arbetssätt med fullt ut lokalt förankrade medarbetare är faktorer i den positiva vågskålen, liksom ökad genomförandekompetens i detaljplaneprocessen och förbättrad service till allmänhet och näringsliv.

Rekommendationen är att kommunen efter interna remisser går vidare i processen och förbereder en ansökan under första kvartalet 2021. Parallellt kan ett gemensamt utvecklingsarbete med Lantmäteriet initieras.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum 2020-12-14 3(3)

Stadsbyggnadsnämndens yttrande Stadsbyggnadsnämnden är positiv till utredningen och förordar att kommunen väljer att gå vidare med en ansökan. Vidare delar nämnden utredningens syn på fördelar med att ha ett kommunalt lantmäteri. Nämnden är gärna delaktig i att utforma en effektiv organisationsmodell hur ett kommunalt lantmäteri kan inrättas på förvaltningen inför en ansökan. Nämnden ser även flera synergieffekter bl a med den myndighetsutövning som sker i förvaltningen.

En väsentlig skillnad mot övrig verksamhet på förvaltningen är att besluten i en lantmäteriförrättning inte fattas utifrån delegation från politiker utan det är självständiga myndighetsbeslut som fattas av förrättningslantmätaren utifrån gällande lagstiftning och helt utan möjlighet till styrning från den politiska nivån. Viktigt för att undvika risken för påtryckningar både internt och externt är att ha tydliga riktlinjer för att pröva förtursärenden. Syftet är inte att vissa ärendegrupper ska få extra långa handläggningstider pga att vissa ärendetyper är prioriterade. Idag upplever t ex fastighetsägare inom jord- och skogsbruk väldigt långa handläggningstider hos Lantmäteriet, med ett kommunalt lantmäteri är förhoppningen att handläggningstiden minskas även för den typen av ärenden. Med ett kommunalt lantmäteri har sökanden även möjlighet att i t ex ärenden om bygglov/förhandsbesked träffa handläggare från bygglov och lantmäteri vid samma tillfälle.

En kommunal lantmäterimyndighet är skyldig att ha en organisation med tillräcklig kapacitet och kompetens för att kunna hantera de ärenden som kommer in. Idag råder det en hård konkurrens om befintliga lantmätare och en effekt av kompetensbrist är t ex långa handläggningstider. Kompetensförsörjningen kommer troligtvis att vara en stor utmaning och en viktig framgångsfaktor. Vi kan erbjuda en attraktiv arbetsplats med goda karriärvägar och har goda förutsättningar att attrahera personer med god kompetens, vilket skapar förutsättningar för en enhetlig, rättssäker och effektiv fastighetsbildning.

Förrättningsverksamheten är en avgiftsfinansierad verksamhet, som finansieras med avgifter från sakägarna. Vissa kostnader kan förväntas uppstå initialt som inte är avgiftsfinansierade, vilket bör tas i beaktning.

Yrkanden Sarita Hotti (S), Maria Chergui (V), Irja Hökås (L), Nina Hedenfeldt (MP), Hassan Eftekhari (S), Torbjörn Andersson (M) och Gunnar Bildt ( C) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

Justerandes sign Utdragsbestyrkande