FÖRSTUDIE Väg 56 Kvicksund-Västjädra Västerås Kommun, Västmanlands Län Förslagshandling Mars 2011 Objekt: 8611 811 Beställare

Home , Eskilstuna, Kvicksund

FÖRSTUDIE Väg 56 Kvicksund-Västjädra Västerås kommun, Västmanlands län Förslagshandling mars 2011 Objekt: 8611 811 Beställare

Trafikverket Box 1140 631 80 Eskilstuna

Besöksadress: Tullgatan 8 Tfn: 0771 - 921 921

Projektledare: Lars Königsson Miljö: Per-Anders Lundholm Trafik: Bengt Wåhlin Samhällsbyggnad: Thomas Holmlund Finansiering: Mårten Joneby

Beställarens objektnummer: 8611 811

Konsult Ramböll Sverige AB Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala

Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 78 B Tfn: 010-615 60 00

Uppdragsansvarig och miljö: Elsa Alberius Teknikansvarig trafik: Mario Rivera Teknikansvarig regionala frågor: Hanna Wiik, Ramböll Management

Konsultens arbetsnummer: 613A0828569

Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriet medgivande dnr L1999/139 Foton och layout: Ramböll Sverige AB Sammanfattning Vägförbättringsåtgärder • Viltåtgärder, exempelvis viltstäng- Vilka är problemen? sel, varningssystem och viltpas- Väg 56 har en låg trafiksäkerhet och sager låg framkomlighet på vissa avsnitt. • Mindre korsningsåtgärder, exem- Vägsträckan är olycksdrabbad och har pelvis öglor eller avkörningsfickor korsningar med låg standard. Detta försvårar vänstersväng i vissa kors- • Gångpassager ningar. Vägen utgör en barriär för vilt • Cirkulationsplatser vid korsning- och gående som vill passera vägen. arna väg 56/558 samt väg 56/553 Om inga åtgärder vidtas för att för- • Trafiksäkerhetskameror bättra vägstandarden kan hastigheten Större ombyggnad behöva sänkas från 90 till 80 km/h. • Ombyggnad till mötesfri väg Vilka är målen? Följande mål har formulerats för pro- Vilka blir konsekvenserna? jektet: De föreslagna åtgärderna, var för sig • Förbättra trafiksäkerheten genom eller i kombination med varandra, att minska antalet olyckor förbättrar trafiksäkerheten och framkomligheten. • Förbättra framkomligheten Vägens barriäreffekt för människor • Minska vägens barriäreffekt för och vilt kan minska om bra passage- människor och vilt möjligheter skapas. Större trafikflöde • Hitta hållbara lösningar som har och högre hastigheter ökar utsläpp och liten/begränsad klimatpåverkan bullernivåer, vilket medför negativ mil- • Anpassa vägens funktion till fram- jöpåverkan. Ett jämnare trafikflöde och tida användning satsningar på kollektivtrafik kan dock motverka denna påverkan. Breddning av väg och ombyggnad av korsningar Vilka åtgärder är tänkbara? kan leda till markanspråk. Miljövärden Påverka transportbehovet riskerar därmed att påverkas negativt. • Förbättring av järnvägen mellan Ett begränsat markanspråk kan mins- Eskilstuna och Västerås. ka negativ påverkan. • Bättre tillgänglighet till kollektiv- Vägen kommer att få en bättre anpass- trafiken. ning till framtida användning. Bättre nyttjande av dagens vägnät • Framkomlighetsåtgärder mellan Hur går Trafikverket vidare? väg 558 och 553, exempelvis för- Om Trafikverket bedömmer att projek- längning av svängandefält, an- tet ska drivas vidare är nästa steg i läggning av reversibelt körfält och vägprocessen att upprätta en så kallad cirkulationsplatser. arbetsplan.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 3 Innehållsförteckning

1. Bakgrund 5 6. Riskhantering 57 1.1 Brister och problem 5 6.1 Skydds- och riskobjekt 57 1.2 Aktualitet 5 6.2 Konfliktpunkter 57 1.3 Tidigare utredningar och beslut 5 1.4 Geografisk avgränsning 6 7. Måluppfyllelse 58 1.5 Övergripande mål och strategier 6 1.6 Vägplaneringsprocessen 7 8. Samråd 59

2. Befintliga förhållanden och 9. Fortsatt arbete 60 utvecklingstrender 8 9.1 Nästa steg i processen 60 2.1 Markanvändning 8 9.2 Geografisk avgränsning 60 2.2 Trafik och trafikanter 12 9.3 Frågor som kräver särskild 2.3 Övrig infrastruktur 26 uppmärksamhet 60 2.4 Miljö 28 9.4 Prövning enligt annan lagstiftning 60 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar 37 9.5 Förankringsform 60

3. Funktionsanalys 40 10. Källor 61 3.1 Tillgänglighet 40 3.2 Transportkvalitet 42 Bilaga 1. Regional analys 62 3.3 Regional utveckling 43 3.4 Trafiksäkerhet 44 Bilaga 2. Samrådsredogörelse (fristående) 3.5 God miljö 44 3.6 Jämställdhet 45 Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (fristående) 3.7 Sammanfattande beskrivning 45

Bilaga 4. Väghållningsmyndighetens 4. Projektmål 46 ställningstagande (fristående)

5. Tänkbara åtgärder 47 5.1 Analys av tänkbara åtgärder 47 5.2 Effekter 54 5.3 Kostnader 56

4 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 1. Bakgrund 1.3 tidigare utredningar och beslut 1.1 brister och problem Förstudien syftar till att utreda möjlig- Väg 56 mellan Kvicksund och Västjädra heten till en mötesfri landsväg. Målen har låg trafiksäkerhet och låg fram- för förstudien är förbättrad trafik- komlighet på vissa avsnitt. På sträckan säkerhet och förbättrad framkomlighet finns tre olycksdrabbade korsningar på det aktuella avsnittet. med dålig sikt och utformning av låg Under åren 1994-1997 genomförde standard. Väg 56 mellan Kolbäck (väg dåvarande Vägverket en förstudie och 558) och Dingtuna (väg 553) har tidvis vägutredning för transportstråket Räta mycket trafik och hög andel vänster- Linjen mellan Katrineholm och Väster- svängande, vilket medför hastighets- ås. För delsträckan mellan Kvicksund nedsättningar. och Västerås föreslog utredningen att Räta Linjen huvudsakligen skulle följa Sala befintlig väg och breddas till 13 meter. 1.2 Aktualitet År 1997 tog dåvarande Vägverket ett Väg 56 Kvicksund-Västjädra finns med beslut om vägsträckningen i enlighet i den Nationella planen med planerat med vägutredningens förslag.

Skinnskatteberg  genomförande år 2016-2018. 

 E18 N 554 67 Västjädra 

Dingtuna 

    553  70

Vändle Kolbäck Surahammar Skultuna 558 Tillberga

Hökåsen Enköping Utvreta 66 529  525  Boda Hallstahammar E18 56 Löpdal

Lindesberg Kolsva Västerås Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen Bålsta holme 250 E18 Kolbäck

Gruffet  252 Mälaren   Lagersvik Köping Strömsholm 559 56 55 Giresta Mälaren 252 Freden Frövi Galten Loviseberg 528  Väringen 

Kungsör Torshälla 

 E20 MarielundSelaön Mälaren 252 Arboga HällbybrunnEskilstuna 527 E20 Stora StränEkebygnäs Hovsta Skogstorp 230 E20 Mellan- Stensjö sundet hagar Mellanfjärden Mariefred Lilla Blacken Sanda Hjälmaren Östra Hjälmaren 53 55 Åkers styckebruk 559 56 Kvicksund

Karta 1.1 Översiktskarta och geografisk avgränsning (förstudieområdet markerat). 0 500 1 000 2 000 3 000 Meters S Hjälmaren HälleforsnäsMalmköping Öljaren MalmVägköp 56ing Kvicksund-Västjädra • Förstudie 5

Flen Vingåker Gnesta Sottern Båven Katrineholm

Vagn-härad 1.4 geografisk avgränsning nya huvudmål, funktion och hänsyn, Förstudien berör väg 56 på avsnittet skapats för att stödja det övergripande mellan Kvicksund och Västjädra, vilket målet (se Figur 1.1). betyder att avsnittet sträcker sig från Det transportpolitiska funktionsmålet strax norr om länsgränsen Söderman- tar avstamp i begreppet tillgänglighet. land/Västmanland till E18 vid Dingtu- Transportsystemets utformning, funk- na (se karta 1.1). Den studerade väg- tion och användning ska medverka till sträckan har en längd på strax under att ge alla en grundläggande tillgäng- 14 kilometer. lighet med god kvalitet och användbar- het samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska 1.5 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH vara tillgängligt, dvs likvärdigt svara STRATEGIER mot kvinnors respektive mäns trans- Transporter utförs för att tillgodose portbehov. behov hos medborgare och näringsliv. Målsättningen för transportpolitiken Transportpolitikens hänsynsmål utgår är därför att den ska bidra till att upp- från säkerhet, miljö och hälsa. Trans- nå andra samhällsmål. Transporterna portsystemets utformning, funktion är alltså inget mål i sig självt utan de och användning ska anpassas till att ska bidra till tillväxt och välfärd. ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen De övergripande målen för transporter uppnås och till ökad hälsa. och infrastruktur fastställs av riksdag och regering. Myndigheterna inom De övergripande målen tillsammans området har sedan till uppgift att med lokala och regionala mål utgör genomföra politiken. För vägtrafik är utgångspunkter för ett vägprojekt. det Trafikverket som är ansvarig myn- Målen och de aktuella problemen och dighet. Det innebär ett ansvar dels för förutsättningarna leder till mål för hela vägtransportsystemet (sektors- projektet, se vidare under kapitel 4 ansvar) dels för förvaltning av statens Projektmål. vägnät. Enligt riksdagens beslut så skall det övergripande målet för Trafikverket vara ”att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt håll- bar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de Figur 1.1 Transportpolitiska mål nya transportpolitiska målen enligt re- geringens förslag i propositionen “Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93”. Det övergripande målet är oförändrat. Däremot har två

6 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 1.6 VÄGPLANERINGSPROCESSEN Vägplaneringsprocessen Processen för ett vägprojekt regleras av framförallt Väglagen och Miljö- Förstudien är första steget i väg- planeringsprocessen. Förstudien balken. Väglagen anger att vägpro- beskriver brister i nuvarande jekt ska drivas i tre formella skeden, vägnät och ger förslag till tänk- förstudie (aktuellt nu), vägutredning bara lösningar på problemen. och arbetsplan (se Figur 1.2). I de fall man inte har att ta ställning till alternativa sträckningar för ny väg kan Förstudie vägutredningen utgå. Arbetsplanen ger Trafikverket rätt att ta mark i anspråk för vägåtgärder. Utöver detta behövs en bygghandling som beskriver hur vägbygget ska genomföras. Innan en förstudie startas så genom- Vägutredning förs ett planeringsarbete inom Tra- fikverket i samarbete med andra aktö- rer såsom länsstyrelse, regionförbund och kommuner. I detta planeringsarbete prioriteras vilka problem som ska studeras vidare de närmaste åren. Arbetsplan Planeringsarbetet ska ske enligt ett förhållningssätt som kallas fyrstegsprincipen. Det innebär att man stegvis ska pröva olika typer åtgärder. Åtgär- derna delas in i: • åtgärder som påverkar transport- Bygghandling efterfrågan och val av transport- sätt • åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät • vägförbättringsåtgärder • nyinvesteringar och större om- Byggskede byggnadsåtgärder I kapitel 5, Tänkbara åtgärder, redovisas analys av åtgärder i enlighet med Figur 1.2 Vägplaneringsprocessen fyrstegsprincipen och i kapitel 9, Fort- satt arbete, finns ett förslag till hur detta projekt kan drivas vidare.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 7 2. Befintliga Dingtuna utgörs främst av villabebyg- förhållanden och gelse. Orten ligger på norra sidan av stambanan och är utsträckt till sin utvecklingstrender form. Dingtuna har strax under 1000 permanentboende i själva orten. 2.1 Markanvändning Huvuddelen invånarna bor på orten, 2.1.1 Befolkning och bebyggelse men arbetar någon annanstans. Västerås och Eskilstuna hade år 2008 Området mellan Kvicksund och ungefär 134 700 respektive 94 800 in- Västjädra är glesbefolkat utan sam- vånare. Städerna är centralorter i Väs- hällen och byar. Bostadsbebyggelse terås respektive Eskilstuna kommun. förekommer endast som enstaka frilig- Bebyggelsen utgörs av allt från villor gande hus. Befolkningen inom förstu- till flerfamiljshus i form av höghus. dieområdets glesbygd bedöms uppgå Orterna har också angränsande områ- till ett 100-tal permanentboende och den med fritidshus och sommargäster. lika många fritidsboende. Väg 56 gick Båda orterna är viktiga för boende och ursprungligen längs Hornåsen väs- arbete. Båda städerna har in- och utter om dagens sträckning. Längs den pendlare samt invånare som både bor gamla vägen finns en del sammanhål- och arbetar på orten. len bebyggelse i form av permanentbo- Kolbäck är en tätort 6 km söder om enden och sommarstugor. Hallstahammar. Invånarantalet är un- I södra delen av vägsträckan ligger gefär 2000 personer. Bostäderna består Kvicksund. Den södra delen av orten av villor och flerfamiljshus. En del av hör till Eskilstuna kommun medan invånarna både arbetar och bor på or- den norra lyder under Västerås. Själva ten. Huvuddelen av de boende arbetar centrum ligger i den södra delen. dock någon annanstans. Bebyggelsen utgörs främst av villor Strömsholm är en tätort i Hallstaham- och låghus/flerfamiljshus. Kvicksund mars kommun. Här finns Strömsholms har ungefär 1700 permanentboende. slott och i huvudsak villabebyggelse. Orten har också många fritidshus och Antalet invånare uppgår till ungefär sommargäster. 600. Huvuddelen invånarna bor på orten, men arbetar någon annanstans.

Tabell 2.1 Befolkningsutveckling

Västerås Eskilstuna Befolkningsökning 1990-2007 +11,7% +4%

Befolkningsprognos 2025 150 000 103 000 PM från Länsstyrelsen Västmanlands län 2008-10-21, Utvecklingen Västerås-Eskilstuna – underlag för bedömning av trafikutvecklingen på rv 56 Kvicksund-Västjädra, 2008.

8 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 2.1.2 Näringsliv och sysselsättning I centralorterna Västerås och Eskil- Väg 56 ingår i den sk Räta Linjen och stuna finns huvuddelen av arbets- är viktig för näringslivet både natio- tillfällena. Här är näringsliv och sys- nellt, regionalt och lokalt. selsättning knutna till handel och Kvicksund och Dingtuna har endast ett kommunikation, tillverkningsindustri, fåtal, smärre arbetsplatser knutna till vård och omsorg, finansiella verksam- handel och omsorg. Landsbygden längs heter, utbildning och forskning, kultur, väg 56 sysselsätter ett fåtal personer byggindustri och offentlig förvaltning. inom jord- och skogsbruk.

Karta 2.1 Mellankommunal pendling år 2006 (utdrag).

Tabell 2.2 Utveckling av antalet sysselsatta och arbetspendling Västerås Eskilstuna Förändring av antal +9,1% +15,3% sysselsatta 1995-2006 1988 2008 Arbetspendling 786 1880 Västerås-Eskilstuna Underlag om pendling från Mälardalsrådet 2008, Infrastrukturplaneringen 2010-2020. Systemanalys för Stockholm-Mälarregionen och Gotland. Version 080901.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 9 2.1.3 Viktiga målpunkter I Dingtuna finns grundskola (årskurs Eskilstuna och Västerås utgör central- 1-6), elljusspår och viss övrig service. orter inom sina respektive kommuner Längs väg 527/252 ligger Ekeby skola och erbjuder det mesta i serviceväg. (årskurs 1-6) och en ridskola vid Stora De båda orterna är mycket viktiga Ekeby. Vid Lagersvik finns en kursgård. målpunkter för arbete, boende, skola, sjukvård och handel. Viktiga målpunk- ter i Västerås är stationen, hamnen, 2.1.4 Ledningar lager-/industriområdet i Hacksta samt Mälarenergi är ägare till vatten- och handelsområdena i Hälla, Erikslund, avloppsledningar samt elledningar i Stenby och Tunbytorp. ICA har ett la- Västerås kommun. Dessa ledningar ger i Hacksta. finns längs hela sträckan fram till kommungränsen. Ledningsstråken går Viktiga målpunkter i Eskilstuna är längs med vägen men korsar också på stationen samt industri- och handels- ett par ställen. områdena längs E20. Västerås och Eskilstuna erbjuder samtliga utbild- Telia har teleledningar längs med för- ningssteg från förskola till högskola studieområdet, även dessa ledningar (Mälardalens högskola). korsar vägen på ett par punkter. I den aktuella vägsträckans närhet finns ett antal platser med verksamhet 2.1.5 Kommunala planer och framtida som samlar folk (se Karta 2.2). markanvändning I Kvicksund finns grundskola (årskurs För Västerås kommun finns en kom- 1-9) mataffär, bensinmackar, matstäl- muntäckande översiktsplan antagen len, golfbana, småbåtshamn samt en år 1998. Planen anger bland annat båthandlare. att Räta Linjen ska breddas och visar också ett reservat för framtida ny järn- I tätorten Kolbäck finns metall- och väg (stråket Sala-Oxelösund) mellan verkstadsindustri, mataffär, bensin- Kvicksund och Västerås. mackar och matställen. Här finns även förskolor och grundskolor. Mel- Västerås tätort har en Översiktsplan lan Strömsholm och Kolbäck ligger en antagen år 2004. Här redovisas golfbana. expansion inom och i anslutning till lager-/industriområdena Erikslund och Strömsholm är en viktig målpunkt med Hacksta, nya väglänkar och eventuella sina höga värden för naturmiljö, kul- bostäder i väster. Staden planerar även turmiljö och friluftsliv. I Strömsholm ytterligare handel (IKEA) i väster. finns ridskola, internatskola (gymna- sium) samt en filial till Sveriges Lant- Eskilstuna kommun planerar ett infra- bruksuniversitet (hippologutbildning). strukturstråk väster om staden. I de Här avgörs hästtävlingar och här finns norra delarna mot Mälaren planeras också ett av Sveriges regiondjursjuk- för bostadsområden i attraktiva lägen. hus för smådjur och hästar. Här finns För Kvicksund gäller en översiktsplan även förskola och grundskola och Jaz- från år 1995. Planen visar ett reservat zens museum. för järnvägsstråket Sala-Oxelösund i

10 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! !

! !

N ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ¯ ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Västerås ! ! ! ! ! !  

 J B Hallstahammar

  Västjädra  JB   Dingtuna JB  Vändle Kolbäck Säby

S F Lagersvik Strömsholm

Rytterne kyrkoruin S  Ekeby

  Rytterne Stora Ekeby 

Teckenförklaring Mälaren grundskola

gymnasieskola

! !

 !

Kvicksund !



! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

högskola ! !

! !

! ! !

JB ! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

sportanläggning ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

ridskola !

! !

kyrka !

! ! ! ! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! !

livsmedelsaffär !

! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

sjukhus !

! !

djursjukhus ! !

! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! järnvägsstation !

J ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! !

! !

bensinmack ! B ! ! ! ! !

! !

slott ! S JB !

! !

Eskilstuna ! !

F ! friluftsområde !

! !

0 5010 000 2 000 3 000 ! ! m !

Karta 2.2 Målpunkter i vägens närområde.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 11 anslutning till väg 56 och Kvicksund. skyltade hastigheten (90 km/h). Järnvägen ska gå väster om väg 56 Trots att vägen har bra standard i plan över Kvicksundsbron och måste sedan och profil, bedöms endast cirka 17 % korsa vägen för att vika av mot nord- av sträckan (ca 3,8 km) ha tillräckligt ost och Västerås. Trafikverket arbetar bra sikt för att fordon ska kunna göra även med en förstudie för att utreda säkra omkörningar. Det betyder att det behov och åtgärder på järnvägen mel- kan vara svårt att köra om långsamt- lan Eskilstuna och Västerås. I övrigt gående fordon. föreslås inga stora planläggningar i Vägen används även för dispens- anslutning till väg 56. transporter över Mälaren eftersom Stensjö hagar är ett omvandlingsområ- övriga förbindelser över Mälaren inte de från fritids- till permanentboende. är lämpliga eller är avstängda för denna typ av transporter.

2.2 trafik och trafikanter - Korsningar och anslutningar resor och transporter Inom förstudieområdet finns nio korsningar med statliga vägar. Korsningen 2.2.1 Biltrafik vid Rytterne (väg 56, 252 och 527) samt Vägstandard mellan väg 56 och 553 (Dingtuna) har Vägsträckan har en bra standard i båda målade vänstersvängsfält och plan och profil, med stora kurvradier i belysning. Korsningen mellan vägarna plan och mindre nivåskillnader i profil. 56 och 558 (Kolbäck) har belysning och Merparten av sträckan (drygt 90%) har ett målat högersvängsfält. en vägbredd på 9 meter medan res- Särskild uppmärksamhet bör ägnas terande delar har en bredd på 12-13 följande korsningar (se Figur 2.1-2.4): meter. • Rytternekorset (väg 56, 252 och Vägen har frästa mitträfflor längs hela 527): korsningen är stor, är olycks- sträckan. Trafiksäkerhetskameror finns drabbad och ligger i anslutning till vid tre punkter (se även karta 2.3): en omkörningsstäcka • Mellansundet, riktad mot norr • Väg 56 och 528, söder om Gruffet: • Loviseberg, riktad mot söder dålig sikt, korsningen ligger mitt i en kurva • Törunda, riktad mot norr • Väg 56 och 559, norr om Gruffet: Hastigheten är anpassad till vägstan- dålig sikt, korsningen ligger mitt i darden. Merparten av sträckan är en kurva skyltad 90 km/h men lokala hastig- hetsnedsättningar till 70 km/h finns i • Väg 56 och 529, mot Utvreta: samband med vissa korsningar. Trafik- olycksdrabbad korsning, ligger mätningar gjorda under senaste åren mitt i en omkörningssträcka visar att medelhastigheten är något • Väg 56 och 558, anslutning mot högre än den skyltade hastigheten. Kolbäck: olycksdrabbad, hög andel Detta gäller dock inte sträckan mellan svängande fordon väg 558 och väg 553 där hastigheten • Väg 56 och 553: olycksdrabbad, är mellan 5 och 15 km/h lägre än den hög andel svängande fordon

12 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie  

 E18 N 554

Västjädra

 

    553  Dingtuna

Vändle Kolbäck 558

Utvreta

529  525  Boda 56 Löpdal

Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen holme

Gruffet 

  Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252

Loviseberg

528 



 Marielund

252 527 Stora Ekeby

Mellan- Stensjö sundet hagar

Sanda Teckenförklaring

559 Korsning Mindre korsning Anslutning/ufart Trafiksäkerhetskamera Kvicksund

0 500 1 000 2 000 3 000 Meters

Karta 2.3 Korsningar, anslutningar och trafiksäkerhetskameror längs sträckan.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 13 Figur 2.1 Rytternekorset (56/252/527), avfart mot Strömsholm (vänster) och Rytterne (höger).

Figur 2.2 Den södra korsningen vid Gruffet (56/528), avfart mot Rytterne.

14 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Figur 2.3 Den norra korsningen vid Gruffet (56/559), avfart mot Lilla Åsby.

Figur 2.4 Infarten till Dingtuna (56/553).

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 15 2.2.2 Dagens trafikflöden 2.2.3 Framtida trafikflöden och Trafikflöden på väg 56 och närliggande trafikprognoser vägar baseras på mätningar gjorda av På den mest trafikerade delsträckan dåvarande Vägverket under de senaste ökade trafiken mellan 1993 och 2006 åren och redovisas på karta 2.4. För från 7200 fordon/dygn till 9330 for- väg 56 gjordes den senaste mätningen don/dygn. Denna trafikökning motsva- år 2006, medan det för anslutande vä- rar en trafiktillväxt på cirka 2 % per år, gar gjordes åren 2001 och 2004. vilket överensstämmer med tillväxten på liknande vägar i resten av landet. De totala trafikflödena på den aktuella sträckan uppgår till mellan 7400 Trafikutvecklingen påverkas av många fordon/dygn genom Kvicksund och olika faktorer, till exempel bilinne- 6800 fordon/dygn norr om Dingtuna. hav, rådande ekonomisk konjunktur, Tunga fordon står för cirka 11–14% av bensinpriser, skatter, politik, markan- det totala trafikflödet, vilket motsvarar vändning och exploatering, levnads- 840–1000 fordon/dygn. standard, förbättring eller försämring av kommunikationer mm. På grund Mellan väg 558 mot Kolbäck och väg av all osäkerhet som finns inbyggd 553 mot Dingtuna uppgick trafikflödet i prognosmodellerna har vi i förstu- till drygt 9300 fordon/dygn. Sträckan dien arbetat med olika intervaller för är den som har mest trafik och där- trafiktillväxten åren 2020 och 2025. för är mest känslig för störningar på Till år 2020 används prognosvärdena grund av ökad trafik. framtagna av dåvarande Vägverket Andelen långsamma fordon på vägen och SIKA. För år 2025 finns inte några bedöms vara relativt låg. Jord- och prognosmodeller framtagna och av den skogsbruk genererar viss trafik som i anledningen används samma tillväxt- huvudsak är säsongsberoende. faktorer till år 2020, fast förlängda till år 2025.

Figur 2.5 Väg 56 på den norra delen av sträckan, vy söderut mot Törunda och infarten till Kolbäck.

16 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Följande scenarier har studerats inför Resultaten från scenarierna redovisas val av trafikprognos i förstudien: i tabell 2.3 och diagram 2.1. Trafikök- ningen från år 2006 till 2025, en period på 19 år, uppskattas vara från 5,5 % Trend 56 (VV-EET) till cirka 45 % (Trend 56). Innebär att trafikutvecklingen från I den regionala analysen som genom- 1993-2006 fortsätter till år 2025. fördes i samband med förstudien, se I detta scenario antas en mycket stark bilaga, beskrevs och studerades fakto- utveckling i regionen som påverkas i rer som påverkar utvecklingen i regio- liten grad av övriga omvärldsfaktorer. nen och som har inverkan på framtida Kan räknas som ett scenario med trafikflöden. Dessa faktorer är befolk- mycket hög tillväxt. ningsutveckling, arbetsmarknad, hög- Trafiktillväxt: 2 % per år. skola och kompetensförsörjning, lokal och regional samverkan samt strategiska lokala och regionala satsningar. SIKA Statens institut för kommunikations- I analysen framgår att både Eskilstuna analys (SIKA) gjorde år 2005 en prog- och Västerås har haft en god utveck- nos för godstransporter till år 2020. ling under den senaste 20 åren. Det redovisade scenariot bygger på Trafikutvecklingen på rv 56 under BS-prognosen (BS = endast beslutade denna expansiva period har varit cirka styrmedel ingår). Det innebär att koldi- 2% år och avviker inte mycket från den oxidskatterna bibehålls på 2004 års ni- normala utvecklingen för den typen av våer, eftersom det idag inte finns något vägar i resten av landet. beslut om hur Sverige skall uppfylla Den fortsatta höga tillväxten och sitt nationella åtagande om 4 % minsk- positiva utvecklingen både i städerna ning av koldioxidutsläppen. Västerås och Eskilstuna och i den Trafiktillväxt: 1,2 % per år. större Mälardalsregionen bedöms vara sannolikt även i framtiden. I det insamlade materialet fanns inga skäl VV-hög och VV-EET för att anta att utvecklingen skulle Dåvarande Vägverket har, i samband vara än mer positiv eller expansiv än med åtgärdsplaneringen av infrastruk- de senaste decenniernas utvecklings- tur till år 2020, tagit fram prognoser takt. Slutsatsen i analysen är att det för trafikutvecklingen i det statliga inte finns några skäl att ifrågasätta vägnätet. I vårt arbete används de lo- SIKA:s och Vägverkets prognoser om kala prognosvärdena för Västmanland framtida trafikflöden. för ett scenario med hög trafiktillväxt (VV-hög) och ett med lägre trafiktill- växt (VV-EET) som bygger på resultaten/direktiv från statens långtidsut- redning. Trafiktillväxt VV-hög: 1 % per år Trafiktillväxt VV-EET: 0,2 % per år

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 17 PrintLayout Page 1 of 2

TOTAL FORDONSTRAFIK Trafikmängden (ådt) Statliga vägnätet ÅDT Fordon

ÅRSMEDELDYGNTRAFIK (ÅDT) Kommungräns Europaväg Trafikflöde 0 - 1000 fordon per dygn Länsgräns Riksväg Riksgräns 0-125 126-250 251-500 501-1000 Mätmetod 3 Tätort Primär Trafikflöde > 1000 fordon per dygn Länsväg Avsnittsgräns Mätpunkt Europa- och Primära Övriga

Karta 2.4 Trafikflöden på väg 56 och angränsande vägar. Mätningsår anges inom parentes. Exem- pel: 7420 (06) +- 13%, betyder 7420 fordon/dygn, år 2006 och med säkerhetsinterval på +- 13%. http://gis.vv.se/tfk2/tfk/functions/Print_tfk/printlayout.aspx?dpi=96&id=1&scale=74... 2009-01-21 18 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Med utgångspunkt i ovanstående reso- Om trafikökningen är större, bör det nemang, kan resultatet i tabell 2.3 och finnas möjlighet att bygga ut vägen för diagram 2.1 tolkas på följande sätt: att öka kapaciteten. Den mest belastade sträckan på väg 56 bör dimensioneras för att år 2020 kunna klara trafikflöden mellan 9 700 och 12 800 fordon/dygn.

Tabell 2.3 Scenarier för trafikutveckling till år 2020

2006 Dåvarande Vägverket Sika

Sträcka Trafikflöde Trend 56 EET lokal hög lokal BS

E18 - väg 554 6800 9400 7100 7800 8100 väg 554 - väg 558 9330 12800 9700 10700 11100 väg 558 - väg 528 6630 9100 6900 7600 7900 väg 528 - väg 252/527 6150 8500 6400 7100 7300 väg 252/527 - väg 559 7420 10200 7700 8500 8800

14000 14000

13000 12800

12000 11700 11300 11000 11100 10700 10000 Ådt 9700 9850 9330 9000 8340 8000 7970

7200 7000

6000 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 2029 År

Trafikutveckling v56 (2% per år) Prognos SIKA-BS (1,2% per år) Prognos VV-hög (1% per år) Prognos VV-EET (0,3% per år)

Diagram 2.1. Trafikprognoser för sträckan väg 553 och 558. Det ljusgråa området avser prognosen till år 2020, vilket är året som SIKA och dåvarande Vägverket använder i sina mo- deller. Det mörkgråa området avser prognoser till år 2025, vilket är en förlängning av prognosen för år 2020 (större osäkerhet).

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 19 2.2.4 kollektivtrafik på väg 2.2.6 Trafiksäkerhet Mellan åren 1997-2007 inträffade 88 Länstrafiken i Västmanland trafikerar polis- och sjukhusrapporterade olyckor väg 56 på den södra delen från Kvick- som ledde till personskador (se karta sund till Rytternekorset. Här svänger 2.7). Singelolyckorna är i särklass den bussarna av längs väg 527 och vanligaste olyckstypen, följt efter kors- sedan in på väg 559, som är den gamla nings- och viltolyckor. Den månadsvisa sträckningen av väg 56. Här ligger fördelningen samt olyckor fördelade också flertalet bostäder. efter olyckstyp och svårighetsgrad Bussarna svänger ut på väg 56 vid redovisas i diagrammen 2.2-2.4. Gruffetåsen och fortsätter norrut mot Under åren 1997-2003 inträffade 87 Dingtuna. Väg 56 har mellan Kvicksund olyckor med rådjur och 15 med älgar. och Västjädra förhållandevis få buss- Olyckorna resulterade i både person- hållplatser (5 st). och materialskador. Under åren 2003- 2007 skedde sju olyckor, varav alla 2.2.5 Oskyddade trafikanter med älg. Från denna period rapporte- Undersökningar om andelen oskyd- ras bara olyckor med personskador. dade trafikanter längs väg 56 saknas. Det betyder att det finns ett mörkertal Någon större andel oskyddade trafi- gällande olyckor med materialskador. kanter bedöms dock inte förekomma Olyckorna är relativt jämnt fördelade eftersom målpunkter saknas längs längs sträckan (se karta 2.8). En något stora delar av sträckan. Karta 2.6 högre koncentration ses runt Kvick- innehåller de ortnamn och platser som sund, Rytternekorset (väg 56/252/527) nämns i detta avsnitt. och i partiet mellan järnvägen och in- Sammanhållen bebyggelse förekommer farten till Dingtuna (väg 56/553). Dessa endast vid Kvicksund, Stensjö hagar partier är också de som representanter och Gruffetåsen. I söder finns den för jakten i området pekar ut som de äldre vägsträckningen över Hornåsen mest olycksdrabbade. Runt Mellansun- kvar. Boende i Gruffetåsen kan därmed det finns varningsskyltar för hjort. använda det äldre vägnätet över Ekeby Den högsta andelen olyckor med älg och Sanda för transport mot Kvick- sker runt järnvägen, vilket tyder på att sund. Boende i Stensjö hagar är hänvi- E18 med viltstängsel och järnvägen sade till väg 56 eller vägen över Sanda (utan viltstängsel) styr djuren i öst- för transport mot Kvicksund. Gångpas- västlig riktning så att de måste passage över/under väg 56 saknas. sera över väg 56. I norr runt Vändle finns busshåll- Vägar med 2-10 000 f/d medför högst platser som bl.a. nyttjas av skolbarn. dödlighet bland djur. Trafikmängden är Gångpassage över/under väg 56 saknas inte tillräckligt högt för att avskräcka vid hållplatserna. djuren att passera, samtidigt som den Vid Boda går cykelleden Mälardalsle- är så pass hög att risken för påkörning den en bit längs väg 56 innan den viker är betydande. av mot öster och Utvreta (se karta 2.6).

20 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie  

 E18 N 554

Västjädra

 

    553  Dingtuna

Vändle Kolbäck 558

Utvreta

529  525  Boda 56 Löpdal

Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen holme

Gruffet 

  Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252

Loviseberg

528 



 Marielund

252 527 Stora Ekeby

Mellan- Stensjö sundet hagar

Sanda

559

Kvicksund

0 500 1 000 2 000 3 000 Meters Karta 2.6 Cykelled (rött) och orter i anslutning till förstudieområdet (svart markerat)

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 21  

 E18 *# N 554 ") Västjädra

#*")  

    553 *#)" Dingtuna )" *##* ") ") Vändle Kolbäck 558 ") *#)"*#)"

)" *#)")" *# Utvreta )" 529   525 )" Boda ") 56 Löpdal

*# Ekbacken  )" )" Gruffets  Gruffetsåsen holme )" Gruffet  *#")   Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252 )" ") Loviseberg

528 

 ")



 )" )" Marielund 252 *#") 527 ")GF Stora ") Ekeby ")

") ")

") Mellan- Stensjö sundet ") hagar Teckenförklaring

Sanda )" Olyckor 1997-2007

559 GF Dödlig )" ") )" Lindr. )"FG )" *# Svår ") Kvicksund )" ") 0500500 1 000000 2 000000 3 000000 MetersMeters

Karta 2.7 Personskadeolyckor under perioden 1997-2007, fördelade efter svårighetsgrad

22 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie  

 E18 N ") ") 554 ") Västjädra

")  

    553  Dingtuna )" Vändle Kolbäck 558

") ") Utvreta ") 529  525  Boda 56 Löpdal

Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen holme )" Gruffet 

  Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252 )"

Loviseberg

528 



 Marielund

252 ") ") 527 Stora Ekeby ")

Mellan- ") Stensjö sundet hagar

Sanda )" Teckenförklaring

559 Rådjur )" Älg *# Övrig vilt

Kvicksund

0 500 1 000 2 000 3 000 Meters

Karta 2.8 Viltolyckor under perioden 1997-2007, fördelade efter viltslag

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 23 Olyckor 1997-2007, redovisade efter månad och olyckstyp

8 Varia Cyklist 7 Omkörning Möte 6 Avsvängande Vilt 5 Upphinnande Korsande 4 Singel

0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec

Diagram 2.2 Olyckor mellan 1997-2007, redovisade efter månad och olyckstyp

Olyckor 1997-2007, redovisade efter olyckstyp och svårighetsgrad

25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 Antal av Döda 13 Antal av Svårt skadade 12 11 Antal av Lindrig skadade 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Vilt Möte Varia Cykel Singel Korsande Omkörning Upphinnande Avsvängande

Diagram 2.3. Olyckor mellan 1997-2007, redovisade efter olyckstyp och svårighetsgrad

24 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Olyckor 1997-2007, redovisade efter svårighetsgrad och plats

35 Antal av Döda 30 Antal av Svårt skadade Antal av Lindrig skadade 25

0 korsning Sträcka

Diagram 2.4. Olyckor mellan 1997-2007 redovisade efter olycksplats och svårighetsgrad

Olyckstyperna kan beskrivas på följande sätt (utdrag ur Olyckstyper - klassificering VTI, 2006):

• Singel: olycka med endast ett ensamt motorfordon inblandat. • Möte: motorfordon på samma väg, motriktade kurser, kollision eller undanmanöver. • Omkörning: motorfordon på samma väg, omkörning. • Upphinnande: motorfordon på samma väg och rörelseriktning, ingen avsvängning eller omkörning. • Avsväng: motorfordon på samma väg, avsväng tillämpad eller påbörjad. • Korsande: motorfordon på olika vägar, avsväng eller inte avsväng. • Cykel: motorfordon i konflikt med cykel eller moped. • Fotgängare: motorfordon i konflikt med fotgängare. • Vilt: konflikt mellan motorfordon och klövvilt. • Varia: konflikt som inte kan hänföras till någon av ovanstående olyckstyper, exempelvis djur (ej klövvilt), spårfordon, uppställt/parkerat fordon, U-sväng eller backning, konflikt mellan oskyddade trafikanter.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 25 För en bättre förvaltning av dovhjort • Dålig sikt vid korsningar och låg har två dovviltsområden bildats på standard initiativ av markägare. Projektet syf- • Många anslutningar tar till att öka andelen hjort i området med målet om en vinterstam om 100 • Avsaknaden av utrymme för djur/1000 hektar. Målet bör kunna vänstersväng vara uppnått runt år 2015. Idag ligger • Få lämpliga omkörningssträckor vinterstammens täthet på ungefär 25 • Inga säkra passagemöjligheter för djur/1000 hektar. De flesta dovhjor- oskyddade trafikanter tarna uppehåller sig runt Rytterne och sprider sig långsamt mot norr (Marie- • Vilt i vägens närområde lund, Gruffet och omgivningarna runt • Hög andel tung trafik Freden). En ökad viltstam i kombination med ökad trafik kan leda till fler viltolyckor med risk för personskador. 2.3 Övrig infrastruktur I norra delen av sträckan, strax För att studera trafiksäkerheten brukar väster om Dingtuna, passerar väg 56 de inträffade olyckorna under en viss över Mälarbanan. Järnvägen är på den period jämföras med normala olycks- aktuella platsen dubbelspårig. värden för den typen av väg. Tabell 2.4 redovisar resultatet av olycksanalysen. Inom förstudieområdet finns fem broar, se karta 2.9. Samtliga broar, förut- om koporten som är ännu inte klassad, Tabell 2.4. Jämförelse av olycksutfallet under har bärighetsklass BK1. Grundförhål- perioden 1997-2007 med normalvärdena för landen och förutsättningar för broarna olyckor (siffrorna är avrundade) sammanställs i tabell 2.5. Svårighetsgrad Utfall Normal- 1997-2007 värden för perioden Tabell 2.5. Broar inom förstudieområdet Döda 2 3 Bro Beskrivning Svårt skadade 18 13 19-503-1 Mellansundet. Plattramsbro Lindrigt skadade 68 40 grundlagd på morän. Går att Summa 88 55 bredda, men kan kräva miljödom 19-1016-1 Koport. Lätt att bredda Viltolyckor 87 34 19-187-1 Sundängsbro. Plattramsbro som bör gå att bredda, men grund- läggningen bör beaktas 19-103-1 Törunda. Fritt upplagd plattbro. Komplicerad att bredda och dålig Enligt tabellen är den aktuella väg- grundläggning (lera) sträckan olycksdrabbad. 19-102-1 Järnvägsbro. Plattramsbro grundlagd på berg. Bör vara möjlig att Följande faktorer har en negativ påver- bredda. Sprängningsarbete kan kan på trafiksäkerheten: behövas

26 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie  

 E18 N 554

Västjädra

 

    553  Dingtuna 19-102-1

Vändle Kolbäck 558

19-103-1

Utvreta

529  525 19-187-1  Boda 56 Löpdal

Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen holme

Gruffet 

  Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252

Loviseberg

528 



 Marielund

252 527

Stora Koport Ekeby

19-503-1

Mellan- Stensjö sundet hagar

Sanda Teckenförklaring 559 Bro

19-503-1 Bro-ID Kvicksund

0 500 1 000 2 000 3 000 Meters Karta 2.9 Broar i förstudieområdet (svart markerat)

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 27 2.4 Miljö Norr om Gruffetåsen öppnas landska- 2.4.1 Landskap pet och domineras nu istället av stor- Landskapet i området domineras av skaligt jordbruk. Gruffetåsen syns som Mälaren och kringliggande gårdar med en tydlig höjdrygg (se Figur 2.9). jordbruksmark. De lägre partierna ut- Vid Vändle passerar Mälarbanan. görs av jordbruksmark medan de högre Landskapet blir mer slutet med skogs- liggande moränkullarna är skogskläd- klädda moränbackar. da. Längs Mälaren och Freden i väster går Hornåsen (se karta 2.14), en grusås Sammanhållen bebyggelse längs vägen som syns tydligt vid Gruffetåsen. finns endast i söder vid Kvicksund. I övrigt passerar väg 56 enstaka frilig- Nyckelön har ett landskap bestående gande hus vid Loviseberg, Gruffetåsen, av skogsdungar och mindre partier öp- Törunda och Vändle. pen mark. Möjligheten till utblickar är begränsad. Värdefulla utblickar eller landmärken i anslutning till väg 56 utgörs av Mel- Vid Mellansundet och Stora Katthavet lansundet och Stora Katthavet, betes- dominerar ett öppet landskap med vat- markerna runt Rytternekorset, Gruffe- ten och jordbruksmark. Norr om detta tåsen och det öppna landskapet kring vidtar ett mer slutet landskap, med i Vändle (se Figur 2.6). huvudsak skog längs vägen.

Figur 2.6 Öppet landskap runt väg 56 vid Vändle, norra delen av sträckan.

28 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie N D Eriksdal Västjädra ¯ D

Dingtuna

Kolbäck Vretabäcken Vändle D

TörundaD

Boda D Utvreta

BodabäcD ken Löpdal

D Gruffetåsen Ekbacken

D Gruffets holme D Strömsholm Gruffet Lagersvik

D Trugsbo

Loviseberg Giresta

Hornåsen D Freden

D Rytterne

Marielund

D Ekeby

Stora

Ekeby D Målarberget

Stora D Teckenförklaring Sjöholmen Katthavet riksintresse järnväg

D riksintresse väg Mellansundet D Stensjö riksintresse friluftsliv hagar riksintresse enligt MB 4:2

D riksintresse kulturmiljö Sanda

D riksintresse naturmiljö Nyckelön Natura 2000 Mälaren D

D Kvicksund 0 500 1 000 2 000 3 000 m

Karta 2.10 Riksintressen i vägens närområde.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 29 2.4.2 Naturmiljö Runt Rytternekorset och Vändle finns Väg 56 passerar i söder genom de områden som ingår i länsstyrelsens Mälarnära områdena som enligt gäl- bevarandeprogram för odlingslandska- lande översiktplan anges som särskilt pet (se karta 2.11). rika på natur- och kulturvärden. Land- Vid Loviseberg ligger en sumpskog skapet har här formats av stora gods direkt öster om väg 56 (se karta 2.11). och deras markanvändning, vilket har Området består av en kärrskog där löv- givit ädellövskogar, vassvikar, hagmar- träd dominerar. Vid Trugsbo ligger en ker och betade strandängar. sumpskog på östra sidan om väg 56 (se I Strömsholmsområdet finns Natura karta 2.11). Skogen är en kärrskog med 2000-område, naturreservat och riks- al och övriga lövträd. intresse för naturmiljö (se karta 2.10). I det öppna landskapet norr om Gruf- Området har ett odlingslandskap med fet passerar väg 56 Bodabäcken och naturbetesmark, strandvåtmarker, Vretabäcken, som är ett sammanhäng- ädellövskogar och geologiskt intres- ande vattensystem i jordbruksmark. santa partier. Vretabäcken har ett naturligt lopp Norr om Kvicksund passerar väg 56 genom slätterna runt Törunda. Vatten- Mellansundet på en låg bro och väg- drag i jordbruksmark omfattas av det bank. Mellansundet ingår i länssty- allmänna biotopskyddet. relsens våtmarksinventering (klass 2). I övrigt passeras några smärre vat- Vattenområdet är relativt brett men till tendrag i skogsmark på sträckan. Vid stor del igenvuxet. I våtmarksinvente- Törunda finns en liten damm på den ringen ingår även Freden (klass 3). västra sidan av väg 56. Runt sjöar och Vid Sjöholmen, i kanten på den öppna vattendrag gäller strandskydd. marken kring Stora Katthavet, ligger en Vid Gruffet finns ett tydligt viltstråk kombinerad nyckelbiotop och ett bio- tvärs vägen längs det vattendrag som topskyddsområde direkt öster om väg går i sänkan. Längs Vretabäcken finns 56 (se karta 2.11 och Figur 2.7)). Om- också ett tydligt viltstråk. rådena består av ett äldre bestånd av ädellövskog och en lövskogslund. Strax I en inventering som genomförts under norr om området ligger ett naturvärde åren 2005-2006, konstaterades före- i form av en hagmarksskog. komst av utter i Vretabäcken och Bo- dabäcken. Uttern är en av våra hotade Runt Mellansundet, Rytternekorset arter och aktuell hotstatus enligt den och Gruffetåsen finns ett flertal ängs- svenska rödlistan är ”sårbar”. Dåva- och hagmarker eller ängs- och betes- rande Vägverkets inventeringar anger marker (se karta 2.11 och Figur 2.8)). att broarna över Bodabäcken och Mel- Samtliga kategoriseras som klass 2 lansundet är vandringshinder för utter enligt länsstyrelsens inventering. (se Figur 2.10). Detta medför att djuren Nyckelön, Mellansundet, ett område kan välja att passera över vägen och vid Gruffetåsen samt Bodabäcken/Vre- riskerar därmed att bli påkörda. tabäcken ingår i länsstyrelsens natur- För vattenförekomster finns miljökvali- vårdsprogram (se karta 2.11). tetsnormer, se vidare under 2.4.7.

30 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie N D Eriksdal Västjädra ¯ D

Dingtuna

Vretabäcken Vändle

Kolbäck D

Törunda D

Boda D Utvreta

BodabäcD ken Löpdal

D Gruffetåsen Ekbacken

D Gruffets holme D Strömsholm Gruffet Lagersvik

D Trugsbo

Loviseberg Giresta

Hornåsen D Freden

D Rytterne

Marielund

D Ekeby

Stora

Ekeby D Målarberget

Stora D Sjöholmen Katthavet Teckenförklaring

D sumpskog, nyckelbiotop, naturvärde Mellansundet D Stensjö biotopskydd hagar ängs- och betesmarks- eller hagmarksinv.

D våtmarksinventering Sanda D Nyckelön naturvårdsprogram bevarandeprogram odlingslandskapet Mälaren D

D Kvicksund 0 500 1 000 2 000 3 000 m

Karta 2.11 Miljövärden i vägens närområde

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 31 2.4.3 Kulturmiljö rådet. Rytterne 49:1, var en ryggåsstu- Kulturlandskapet runt väg 56 är en ga, som inte längre finns kvar. Rytterne produkt av tidiga bosättningar och på- 132:1 och Säby 145:1 är väghållnings- verkan från stora godsbildningar och stenar. deras markanvändning. Dingtuna 461:2 (se karta 2.12) är den I söder passerar väg 56 riksintresse för tidigare platsen för Rytterne 461:1 (en kulturmiljö ”Tidö-Rytterne-Hornåsen”. milsten längs väg 56 på väster sida Området sträcker sig från Kvicksund strax norr om avtagsvägen mot Säby till väg 252 mot Rytterne (se karta och Strömsholm). I närheten fanns 2.12). Riksintresset består av ett herr- tidigare Dingtuna 462:1, en hög av inte gårdslandskap kring godsen Fiholm, angivet slag, som nu är borttagen. Stora Ekeby, Tidö och Vikhus samt Vid avfarten mot Dingtuna finns ett värdefulla och unika fornlämnings- omfattande stensträngssystem i skogs- miljöer. De strandnära herrgårdarna backen runt väg 56 (Dingtuna 357:1)(se är av medeltida ursprung, beroende på karta 2.12). Väster om vägen i anslut- att markområdena tack vare landhöj- ning till stensträngssystemet finns en ningen kunde koloniseras vid denna fornlämning i form av en hägnad/sten- tid. Godsen är sammanbundna med en sträng (Dingtuna 121:2). Här finns även äldre vägsträckning. På Hornåsen lig- fyra stensättningar varav två osäkra ger Västmanlands största gravfält och (Dingtuna 122:1-4). Öster om vägen lig- dessutom ensamliggande gravar i form ger ett röse (Dingtuna 120:1). av bland annat bronsåldersrösen och stensättningar från äldre järnålder. Vid Eriksdal, direkt väster om väg 56, fanns en stensättning (Dingtuna 553:1) Runt Strömsholm och Dingtuna ligger som är undersökt och borttagen (se ytterligare riksintressen för kultur- karta 2.12). miljövården (se karta 2.10). Områdena bedöms dock inte påverkas av plane- Längs Hornåsen går en väg, som är en rade åtgärder. äldre sträckning av väg 56. Vägen hette tidigare väg 58 och vek väster från Runt Målarberget ligger flera forn- Kvicksund, gick längs Hornåsen och lämningar på östra sidan om väg 56 anslöt till den gamla sträckningen av (se karta 2.12). Rytterne 145:1 är ett E18 vid Törunda där infarten till Kol- gravfält bestående av 15 gravar. Om- bäck ligger idag. Vägen är alltså från rådet ligger i direkt anslutning till väg början en typisk åsväg, som anlagts på 56 och kan ha fortsatt in under vägen. de partier som hade bra grundförhål- Rytterne 18:1 består av fyra olika sten- landen och som först steg ur vattnet. sättningar. Här fanns tidigare Rytterne 35:1, en undersökt och borttagen grav. Runt Rytternekorset finns ett område som ingår i länsstyrelsens bevaran- Vid Lagersvik och Gruffet finns forn- deprogram för odlingslandskapet (se lämningar på västra sidan om väg 56 karta 2.11). (se karta 2.12). Rytterne 131:1 består av två stensträngar och Rytterne 43:1 Rytternevägen finns angiven i kommu- är en stensättning. Eventuellt kan det nens kulturminnesvårdsprogram. Ob- finnas ytterligare stensättningar i om- jektet omfattar den äldre sträckningen

32 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie D Dingtuna 120:1 N Eriksdal Västjädra

D Dingtuna 357:1 ¯ Dingtuna 553:1

Dingtuna 122:1-4 D Dingtuna 121:2 Dingtuna

Vretabäcken Vändle Kolbäck D

Dingtuna 461:2 Törunda D Dingtuna 462:1

Boda D Utvreta

Dingtuna 461:1 BodabäckD en Löpdal

D Rytterne 132:1 Gruffetåsen Ekbacken

Gruffets Rytterne 49:1 holme D Strömsholm Säby 145:1 Gruffet Rytterne 43:1 Lagersvik

D Trugsbo

Rytterne 131:1 D

Loviseberg Giresta

Hornåsen D Freden

Marielund Rytterne 18:1 D Rytterne Ekeby Rytterne 145:1

Stora

Ekeby D Målarberget

Stora D Sjöholmen Katthavet

Mellansundet D Stensjö Teckenförklaring hagar fornlämning punkt D fornlämning linje Sanda

D Nyckelön fornlämning yta

Mälaren D kulturminnesvårdsprogram

D Kvicksund 0 500 1 000 2 000 3 000 m

Karta 2.12 Fornlämningar i vägens närområde.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 33 av väg 56. Vändle och Löpdal finns Området längs väg 56 erbjuder ett också angivna i kommunens kultur- varierat landskap med goda förutsätt- minnesvårdsprogram. ningar för jakt (se vidare ovan). Enligt boende på Nyckelön används vägens närområde till stor del för när- 2.4.4 Rekreation och friluftsliv rekreation (promenader, ridturer osv). Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse för det rörliga friluftslivet (enligt MB 4:2, se karta 2.10). 2.4.5. Naturresurser Inom området skall turismens och fri- Mälaren används som råvattentäkt luftslivets särskilt beaktas vid exploa- för ett stort antal boende i kommu- teringsföretag eller ingrepp i miljön. nen. Gällande översiktsplan anger att Strömsholmsområdet är av intresse ytvattnets kvalitet som råvatten för för friluftslivet (se karta 2.10). Områ- dricksvattenförsörjning ska bibehållas. det har enligt länsstyrelsen värden Mälaren är även av riksintresse för fis- för natur- och kulturstudier, båtsport, ke. Väster om Kvicksund mot Ströms- kanoting och ridsport. holm och viken Freden finns ett om- Området väster om Dingtuna runt råde som i översiktsplanen redovisas Eriksdal anges i översiktsplanen som som lekområde för fisk. Planen anger ett område av intresse för friluftsliv. att områdets funktion som lekområde Området består av ett skogsparti med ska behållas. ett stort antal fornlämningar. Området Marken i vägens närområde används har kvaliteter som ger förutsättningar till största del för jord- och skogsbruk. för promenader, svampplockning, rid- Längs väg 56 finns därför ett antal ut- turer och liknande. I västra delen av farter från skogspartier och åkermark. området ligger dock en bergtäkt (Vänd- Vid Vändle ligger en stor husdjursupp- le), vilket kan medföra störande ljud födning. Väster om Dingtuna ligger en som påverkar friluftslivet negativt. bergtäkt (Vändle). Här finns tillstånd Cykelleden Mälardalsleden (se karta att bryta berg för krossmaterial. Till- 2.6) går från Kvicksund längs vägen ståndet gäller till år 2012. mot Sanda. Den viker av förbi Ströms- Hornåsen är en isälvsavlagring. Över- holm och går längs Freden. Vid Boda siktsplanen anger vad gäller rekom- går leden ut på väg 56 och följer riks- mendationer för resurshushållning vägen en bit norrut innan den viker av att åsarnas grundvattentillgångar ska mot öster in på grusvägen mot Tibble/ beaktas. Utvreta. Enligt gällande översiktsplan anges I Kvicksund ligger en småbåtshamn i området runt Mälaren och Hornåsen direkt anslutning till väg 56. Vid Stora samt området runt Vretabäcken som Ekeby längs den gamla sträckningen viktiga livsmiljöer för flora och fauna. av väg 56 ligger en ridskola. Vid Sanda Vad gäller resurshushållning ska dessa i västra Kvicksund och Borgåsund områden särskilt vårdas för att behålla finns badplatser i Mälaren. den biologiska mångfalden.

34 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Figur 2.7 Biotopskydd vid Sjöholmen, södra delen av sträckan (se även karta 2.11).

Figur 2.8 Betesmarker och fornlämningsmiljöer runt Ryt- ternekorset (se även karta 2.11).

Figur 2.9 Hornåsen/Gruffe- tåsen norr om Gruffet, norra delen av sträckan (se även karta 2.14).

Figur 2.10 Bro över Bodabäck- en, vandringshinder för utter (se även karta 2.9).

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 35 För vattenförekomster finns miljökvali- inte utförts inom ramen för förstudien. tetsnormer, se vidare under 2.4.7. Husen kan vara utsatta för buller som upplevs som störande. Bostadsbebyggelse nära väg 56 kan 2.4.6 Skyddade och skyddsvärda vara utsatt för vibrationer som upp- områden levs som störande. Detta gäller vid de Ett antal områden är riksintressen partier där både vägen och bebyggel- eller har andra typer av skyddsföre- sen är anlagda på lera. I övrigt bedöms skrifter och ska skyddas mot negativ att markförhållandena är sådana att påverkan. Vid exploatering eller till- vibrationer endast sprids några meter ståndsprövning ska områdenas intres- från vägen. sen beaktas. Vägdagvatten innehåller föroreningar Följande områden ligger i direkt an- i form av närande ämnen, salter och slutning till väg 56: metaller. Föroreningsbidraget från väg • biotopskyddsområde: ädellövskog 56 till omgivande vattendrag, sjöar, vid Sjöholmen grundvattenresurser och enskilda vat- • strandskyddsområde: Mälaren och tentäkter bedöms idag vara begränsat vattendrag längs sträckan på grund av relativt låga trafikflöden. • områden av riksintresse: riksin- För vattenförekomster (ytvatten, tresse kulturmiljö (Tidö-Rytterne- grundvatten och skyddade områden) Hornåsen), riksintresse rörligt finns fastställda kvalitetskrav i form friluftsliv (Mälaren) av miljökvalitetsnormer. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vat- Väg 56 är av riksintresse för kommuni- ten inte ska försämras och att alla kation. Järnvägen mellan Eskilstuna- vatten ska uppnå en bestämd miljökva- Kvicksund-Kolbäck-Västerås är också litet. Trafikverket ska genomföra åtgär- av riksintresse för kommunikation. der för att motverka negativ påverkan Gällande översiktsplan för Västerås på vattenförekomster. kommun anger ett markreservat för Bodabäcken/Vretabäcken samt Mäla- järnvägsstråket Sala-Oxelösund öster ren/Freden har idag måttlig ekologisk om väg 56. Reservatet innefattar väg status och god kemisk status (exklu- 56 i den södra delen vid Kvicksund. sive kvicksilver). Vattenförekomsterna är påverkade av övergödning och ska 2.4.7 Miljöbelastning uppfylla god ekologisk status senast Väg 56 har idag ett trafikflöde på mel- år 2021. Hornåsen (Strömsholmsåsen) lan 6000-9300 f/d. Bebyggelsen ligger har idag god kvantitativ status och god oftast en bit från vägen och vägrum- kemisk status. Vattenförekomsten upp- met är öppet. Detta medför att problem fyller alltså miljökvalitetsnormen. med höga halter av luftföroreningar Enligt länsstyrelsens databaser finns inte bedöms uppstå. ett antal opåverkade områden i anslut- Vid Kvicksund, Loviseberg och Gruf- ning till väg 56 (se karta 2.13). Områ- fetåsen ligger bostadshus relativt nära dena är sådana som inte är påverkade väg 56. Beräkningar av ljudnivåer har av buller från exempelvis vägar.

36 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Länsstyrelsens GIS-data över förorena- i dagen eller tunt jordtäcke förekom- de områden (se karta 2.13) visar att det mer på ett fåtal ställen. Några partier på ett antal platser i Kvicksund kan med sämre bärighet eller sättningar är finnas markföroreningar. Anmärkning- inte inrapporterade. arna har att göra med båtvarv, ben- Vid Loviseberg ligger en sumpskog i sinmack och avloppsreningsverk. Vid direkt anslutning till vägen. Markför- Törunda fanns tidigare en bensinmack. hållandena är inte kända, men området Vid Eriksdal finns en bilvårdsanlägg- bedöms ha sämre bärighet. ning i direkt anslutning till väg 56. I väster längs Mälarens och Fredens Vägen utgör en barriär för människor stränder sträcker sig en rullstensås. som rör sig i området. Relativt låga Åsen syns tydligt som en höjdrygg trafikflöden medför att barriären i vid Gruffetåsen och runt avfarten till dagsläget bedöms som måttlig. Jord- Dingtuna. Marken bedöms ha god bä- och skogsbruket har idag möjlighet att righet för konstruktioner. passera vägen och ta sig till och från berörda områden. Vid Mellansundet, Rytterne samt norr om Gruffetåsen vidtar partier med lera Räddningsverket gjorde under fjärde och finmo. Jordbruksmark dominerar kvartalet 1998 en undersökning om längs väg 56 vid Vändle. Marken kan, mängden transporterat farligt gods. beroende på lerans egenskaper, ha Enligt undersökningen var den trans- sämre bärighet. porterade mängden på väg 56 2000- 50 000 ton. Siffran är endast en upp- Runt vattendraget Bodabäcken/Vreta- skattning och kan inte räknas upp på bäcken finns inrapporterade problem helårsbasis. Den verkliga mängden med bärighet och sättningar. Jordarna transporterat gods på väg 56 är alltså består delvis av silt och lerig silt. På inte känd. Vanligast var transporter dessa partier kan problem uppstå om med bensin, diesel eller eldningsolja. vägen ska breddas eller brokonstruk- Risken för att närboende ska drabbas tioner byggas om. vid en olycka med utsläpp av farligt Mot norr och E18 ökar åter inslaget av gods bedöms som störst i Kvicksund, morän. Även på detta parti har mar- där det största antalet närboende åter- ken bra bärighet och lämpar sig väl finns. för byggnation. Berg i dagen eller tunt jordtäcke förekommer på ett fåtal stäl- 2.5 byggnadstekniska len runt infarten till Dingtuna. förutsättningar Gällande broar finns bärighetsproblem Nedanstående beskrivning förtydligas vid Bodabäcken och Vretabäcken (se med karta 2.14. även karta 2.9 och tabell 2.5). Marken i området domineras i söder i huvudsak av morän. Här går vägen genom skogsmark. Jordarna är förhål- landevis grova och lämpar sig väl för grundläggning av konstruktioner. Berg

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 37 D Eriksdal Västjädra ¯ D

Dingtuna

Kolbäck Vretabäcken Vändle D

Törunda D

Boda D Utvreta

BodabäcDken Löpdal

D Gruffetåsen Ekbacken

D Gruffets holme D Strömsholm Gruffet Lagersvik

D Trugsbo

Loviseberg Giresta

Hornåsen D Freden

D Rytterne

Marielund

D Ekeby

Stora

Ekeby D Målarberget

Stora D Sjöholmen Katthavet

Mellansundet

D Stensjö hagar Teckenförklaring

D Stensjö # förorenade områden Sanda D Nyckelön strandskydd opåverkade områden Mälaren D

Kvicksund D 0 500 1 000 2 000 3 000 m

Karta 2.13 Skydds- och riskobjekt i vägens närområde.

38 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie D

Eriksdal 14 0 0 0 Västjädra

D D ¯ Eriksdal 13 5 0 0

D Västjädra D

13 0 0 0

¯ D

12 Dingtuna 5 0 0 Dingtuna D

12 0 0 0 Kolbäck Vretabäcken Vändle D D

1 5 0 Kolbäck Törunda 0 Vändle

1 Törunda D 0 0 0 Vretabäcken

10 5 0 Boda 0 Utvreta Boda D Utvreta D

10 0 0 0

D BodabäD cken

95 0 0 Löpdal

D 90 Bodabäcken 0 0 Löpdal Gruffetåsen D Ekbacken

85 0 0

D Gruffets holme Gruffetåsen D

0 Ekbacken 80 0 Strömsholm Gruffet D Lagersvik D Gruffets 75 0 0 holme D D Strömsholm 70 0 0 Gruffet Trugsbo Lagersvik D

65 0 0

D Hornåsen Loviseberg

60 0 D 0 Giresta

D Freden

5 D 0 Trugsbo 0 Rytterne

50 D0 0 D Teckenförklaring Marielund

Loviseberg Ekeby D45 0 0 Giresta Berg, eller tunt jordtäcke

Hornåsen D Freden D40 0 0 Morän, moig till grusig Moränlera D Rytterne Stora D 35 0 0 Målarberget Ekeby Sten-block

D30 0 0 Grus Stora Marielund Katthavet Sand

25 0 0 Sjöholmen D D Finsand Ekeby

MellanD20 0 0 sundet Lera D Silt/Lerig silt

0 D 15 0 Stensjö Stora Organisk material Stensjö hagar D Målarberget

Ekeby 0 0 Sanda D 10 Isälvsavlagring Nyckelön Fyllning D50 0

Stora D Mälaren Sjöholmen Vatten

Katthavet 0 D Kvicksund Okänt/Oklassad

D 0 500 1 000 2 000 3 000 Mellansundet m

D Stensjö hagar Teckenförklaring Karta 2.14 Jordartskarta.

D Stensjö # förorenade områden Sanda D Nyckelön strandskydd Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 39 opåverkade områden Mälaren D

Kvicksund D 0 500 1 000 2 000 3 000 m 3. Funktionsanalys av 3.1 TILLGÄNGLIGHET nollalternativet Tillgängligheten kan definieras som den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan uppnås, där I detta kapitel görs en funktionsanalys, både medborgarnas, näringslivets och det vill säga en sammanställning av offentliga organisationer behov räknas det som bedöms fungera bra och dåligt in. Målet med ett tillgängligt trans- i det framtida transportsystemet. portsystem är att dess utformning ska Funktionsanalysen beskriver ett så tillgodose medborgarnas och närings- kallat nollalternativ, som bygger på livets transportbehov. den befintliga vägstandarden i kombination med tidigare redovisad trafikut- 3.1.1 Oskyddade trafikanter (mindre veckling till år 2025. bra standard) Funktionsanalysen är uppdelad i ett För oskyddade trafikanter kan till- antal kvaliteter för att förtydliga be- gänglighet innebära att kunna röra sig skrivningen. längs- och tvärs vägen för att kunna nå För att underlätta analysen har vi målpunkter (t.ex. friluftsområden, sko- också samlat Trafikverkets kundgrup- lor, handel, busshållplatser och annan per till följande kategorier. service) i närområdet. • Oskyddade trafikanter Vägen utgör en barriär för dem som rör sig i området. Jord- och skogsbru- • Personbilstrafik ket kan få problem att passera vägen • Tung trafik och nå berörda områden. • Långsamma transporter Den glesa bebyggelsen i området samt möjligheten att röra sig längs äldre • Kollektivtrafik vägsträckningar medför att det inte Tre bedömningskategorier används finns något behov av ett sammanhäng- för att beskriva standarden i väg- ande gång- och cykelväg längs väg transportsystemet. 56 på den aktuella sträckan. Det kan • Bra standard (vägen uppfyller däremot behövas åtgärder på vissa av- funktionen) snitt för att korsa vägen och komma åt busshållplatser eller friluftsområden. • Mindre bra standard (vägen I studien har identifierats behov av att uppfyller delvis funktionen) korsa vägen vid följande punkter: • Låg standard (vägen uppfyller • Stensjö hagar inte eller avviker mycket från funktionen) • Rytternekorset (56/252/527) Problembilden för prognosåret sam- • Från väg 525 till väg 529 (ingår i manfattas i karta 3.1. regionalt cykelstråk) • Vid busshållplatser vid korsning mot Kolbäck (56/558)

40 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie  

 E18 N 554

-Sträcka med många viltolyckor Västjädra (älg) och personolyckor 

-Väg 56, E18 och järnvägen utgör 

 en barriär för vilt    553  Dingtuna

- Sträcka med mycket trafik och lägre hastighet Vändle Kolbäck - Framtida kapa-citetsprob- 558 lem

Olycksdrabbad korsning

Utvreta

529  525  Olycksdrabbad sträcka infarten till Gruffet och Boda Bron utgör ett vandring- Ekbacken 56 Löpdal shinder för uttrar

Ekbacken 

Gruffets  Gruffetsåsen holme Korsningar med dålig sikt

Gruffet 

  Lagersvik Strömsholm 559

Giresta 252

Sträcka med många viltolyckor

Loviseberg

528 



 Marielund

252 527 Stora Ekeby Olycksdrabbade korsningar

Mellan- Stensjö Bron utgör ett vandring- sundet hagar shinder för uttrar

Sanda

Sträcka med 559 viltolyckor

Kvicksund

0 500 1 000 2 000 3 000 Meters

Karta 3.1 Förväntad problembild år 2025.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 41 3.1.2 Personbilstrafik (låg standard) Den höga andelen tung trafik 11-14 % För personbilstrafiken eller lätta (normalt runt 10 %) tillstyrker vägens fordon, beskrivs tillgängligheten dels betydelse för lastbilstransporter. En utifrån lokala behov, dvs. möjlighe- högre lastbilsandel i kombination med ten att komma åt målpunkter mellan ett fåtal omkörningssträckor, leder till Kvicksund och Västjädra, dels utifrån framkomlighetsproblem längs hela regionala behov, dvs. vägsträckan som sträckan. en länk för transport mellan och Eskil- stuna-Västerås samt en del inom den ”Räta linjen”. 3.1.4 Kollektivtrafik (låg standard) Busstrafiken har en låg andel av alla Vägens standard varierar längs hela resor som görs på kollektivtrafiken. De sträckan. Det finns många partier och få busshållplatser som finns har en låg korsningar med dåligt sikt och få om- standard är ej tillgänglighetsanpassa- körningssträckor med bra sikt. Detta de och utan lämpliga gångförbindelser gör det svårt för trafikanterna att nå till och från hållplatsen. målpunkter som kräver vänstersvängar eller att korsa vägen, särskilt under Under rusningstiden är det svårt att rusningstrafik. Omkörningssvårighe- köra ut från väg 558 (från Kolbäck) till terna förstärks av att andelen tung tra- Västerås, vilket kan medför försening- fik ökar på vägen. ar för busstrafik. På väg 56 mellan vägarna 558 och 553 Väg 56 och järnvägen mellan Eskilstu- ökar trafiken så mycket att framkom- na och Västerås är i princip två paral- lighetsproblem bedöms uppstå under lella system. Stationen i Kvicksund, rusningstrafik. söder om den aktuella vägsträckan, utgör en beröringspunkt.

3.1.3 Tung trafik och långsamma transporter (låg standard) 3.2 TRANSPORTKVALITET Vägens standard och utformning med- Hög transportkvalitet innebär att för svårigheter för tunga och lång- vägtransportsystemet har en standard samma transporter. Dålig sikt gör det som uppfyller kundgruppernas behov svårt för tunga fordon att göra omkör- på säkerhet, flexibilitet, bekvämlighet, ningar eller att bli omkörda. Detta kan framkomlighet, förutsägbarhet och leda till köbildning efter lastbilar eller tillgång till information. Analysen görs långsamma transporter. för samtliga kundgrupper och beskrivs genom de olika egenskaper som känne- För långsamma fordon som traktorer tecknar transportkvaliteten. kan det vara svårt att göra vänster- sväng eller korsa vägen vid partier med begränsad sikt. 3.2.1 Vägstandard (mindre bra För tunga transporter till och från standard) bergtäkten utanför Dingtuna kan det Få omkörningssträckor med bra sikt i vara svårt att göra vänstersväng. kombination med korsningar/anslut-

42 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie ningar med dåligt sikt har en negativ livets förutsättningar och medborgar- påverkan på vägstandarden. nas inkomst, dels om vilken tillgäng- lighet som medborgarna har till för välfärden viktiga samhällsutbud. 3.2.2 Framkomlighet (låg standard) Norra delen av sträckan har framkom- Indikatorer på ekonomisk utveckling lighetsproblem, dvs lägre medelhastig- är bruttoregionalprodukt, sysselsätt- het, på grund av trafikflöden och hög ningsgrad samt befolkningsutveckling. andel svängande fordon. Eftersom dessa mått beror på en mycket stor mängd faktorer och politik, är Kommande hastighetsöversyn medför det svårt att kvantifiera effekterna av att hastigheten på vägen kan sänkas åtgärder på vägtransportsystemet. från 90 till 80 km/h, vilket medör en negativ påverkan på framkomligheten. Den aktuella vägen används både för pendling och godstransporter. Den är en viktig och prioriterad länk na- 3.2.3 Information (bra standard) tionellt och lokalt samt regionalt och Vägen har en bra geografisk vägvis- interregionalt. Ur ett pendlingsper- ning (skyltning) till anslutande vägar spektiv (innefattar både arbets- och och orter. Informationen kan dock vara studieresor) räcker inte en förbättring bättre gällande vägvisning till service, av vägstandarden för att erbjuda till- inrättningar och turistintressanta mål räcklig bra pendlingsförhållanden. längs den aktuella sträckan. För att öka funktionaliteten i transportsystemet och möjliggöra region- förstoring behovs en bättre standard 3.2.4 Bekvämlighet (bra standard) på vägen och järnvägen som leder till Begreppet bekvämlighet eller komfort snabbare och bekvämare förbindelser avser hela resan. För fordonsrelate- mellan Eskilstuna och Västerås. Tra- rade resor handlar det om vägytors fikverket arbetar, parallellt med denna standard, bärighet och tillförlitlighet i förstudie, även med en förstudie för att väghållning under året. utreda behov och åtgärder på järnvä- Vägen har en bra vägytestandard, bä- gen mellan Eskilstuna och Västerås- righet och väghållning under året. Bra För genomgående godstransporter har standard uppfylls endast om underhåll vägen en låg standard. Den lägre has- och drift av vägen sköts enligt planer. tigheten efter hastighetsöversynen kan medföra ytterligare negativ påverkan 3.3 REGIONAL UTVECKLING på godstransporter och pendling. (Låg standard) Regional utveckling handlar om hur landets och medborgarnas välfärd på- verkas av transportsystemets utveckling lokalt, regionalt och nationellt. Utvecklingen handlar dels om närings-

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 43 3.4 trafikSÄKERHET kan välja att passera över vägbanan (låg standard) med risk för olyckor som följd. Vägen har en låg standard med avse- Väg 56 påverkar till viss del natur- och ende på trafiksäkerhet. Under perioden kulturmiljöer mellan Kvicksund och 1997-2007 inträffade 60 % fler per- Västjädra genom föroreningar, buller sonskadeolyckor respektive 150 % fler och att landskapet delas upp. Vägen viltolyckor än de normala olycksvär- får genom negativ påverkan av detta dena för den aktuella vägtypen. Med slag funktion som ett störande element ökade trafikflöden ökar trafikolyckorna i landskapet. även om hastigheten på vägen sänks från 90 till 80 km/h. Väg 56 påverkar till viss del vattenmil- jöer mellan Kvicksund och Västjädra Bidragande faktorer till låg trafiksä- via vägdagvatten. Den ökning av trafik- kerhet är korsningar med låg standard, flöden som förväntas fram till år 2025 få lämpliga omkörningssträckor samt ger en ökad mängd föroreningar och en avsaknad av viltstängsel i kombination ökad risk för negativ påverkan. med vilt i vägens närområde. Mälardalsleden går på lokalvägar vid sidan om väg 56. Vid Boda går leden ut 3.5.2 Hälsa (mindre bra standard) på väg 56 och följer riksvägen en bit Människors hälsa påverkas bland an- norrut innan den viker av mot öster nat av omgivning och boendemiljö. in på grusvägen mot Tibble. Vägen är Väg 56 har en relativt låg trafikflöde, på grund av trafikflöde och begränsad vilket medför att utsläpp av förore- vägren mindre lämplig för cyklister, ningar bedöms som små. Gällande fotgängare och ryttare. miljökvalitetsnormer för luft riskerar inte att överskridas. Längs den aktuella sträckan förekom- 3.5 god MILJÖ mer ett fåtal hus. Buller kan uppfattas 3.5.1 Miljö (låg standard) som störande vid de hus som ligger Viltolyckor är en av de vanligaste nära vägen. den ökning av trafikflöden olyckstyperna längs vägsträckan. som förväntas fram till år 2025 ger Vägen påverkar därmed viltets överlev- högre ljudniåver och ökad risk för bul- nad och viltförvaltning genom jakt. lerstörningar. Väg 56 saknar viltstängsel eller övriga viltåtgärder och har därför en låg stan- Vibrationer kan uppfattas som stö- dard. Ökade viltstammar av hjort och rande där både väg och bostäder är vildsvin bedöms orsaka ett ökat antal anlagda på lera. viltolyckor. Vägen utgör en barriär för människor Två broar längs väg 56 är vandrings- som rör sig i området. Ökad trafik- hinder för utter. Arten är en av de mängd ger en ökad barriär. prioriterade när det gäller åtgärder på Väg 56 medför att personbilstrafik vägnätet. Bron över Mellansundet och kan nå riksintressanta, regionala och bron vid Bodabäcken är konstruerade lokala värden som exempelvis Mälaren så att uttrar (och andra mindre djur) och de intilliggande herrgårdarna.

44 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Vägen fyller på det sättet en funktion 3.7 SAMMANFATTANDE PROBLEM- för friluftslivs-, natur- och kulturre- ocH VÄRDEBESKRIVNING laterade transporter. Huvuddelen av Tabell 3.1 nedan sammanställer be- dessa transporter bedöms ske under dömningarna gjorda i funktionsanaly- helgtid eller under timmar då trafikflö- sen. den är låga och framkomligheten bra.

Tabell 3.1 Sammanställning av funktionsanalysen 3.5.3 Hushållning (mindre bra standard) Funktion Standard Den största andelen boende bedöms transportera sig med bil till och från Tillgänglighet målpunkter istället för att använda sig Oskyddade trafikanter mindre bra av kollektivtrafiken. Personbilar låg Tunga transporter låg Vägdagvatten innehåller föroreningar Kollektivtrafik låg som kan påverka naturresurser som vattendrag, sjöar, grundvatten och enskilda vattentäkter. Trafikflöden uppåt Transportkvalitet 13 000 f/d medför ett dagvatten som Vägstandard mindre bra enligt dåvarande Vägverkets riktlinjer Framkomlighet låg ej bör ledas direkt till recipient. Av- Information bra vattning via öppna, gräsklädda diken Bekvämlighet bra anges som ett fullgott alternativ. Regional utveckling låg

3.6 JÄMSTÄLLDHet Trafiksäkerhet låg (mindre bra standard) Mot bakgrund av kända skillnader God miljö mellan kön, ålder, rörelseförmåga osv Miljö låg är det viktigt att beakta transport- Hälsa mindre bra behovet, värderingar och tillgång till Hushållning mindre bra makt och inflyttande i transportsek- torn för att kunna uppnå ett mer jäm- Jämställdhet mindre bra ställt transportsystem. Den nuvarande bebyggelsestrukturen, gles bebyggelse, i kombination till be- gränsad tillgång till kollektivtrafiken leder till ökad användning av bilen. En sådan resandestruktur är missgynnade för grupper som traditionell har låg bil användning; till exempel, ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 45 4. Projektmål

De transportpolitiska målen används som utgångspunkt i de analyser och strategier som formuleras i förstudien. En detaljerad beskrivning av övergri- pande mål finns i kapitel 1.5. Mer specifikt, har följande projektmål formulerats för denna förstudie: • Förbättra trafiksäkerheten genom att minska antalet personskade- och viltolyckor • Förbättra framkomligheten

Övriga projektmål: • Minska vägens barriäreffekt för människor och vilt • Hitta hållbara lösningar på transportsystemet som har liten/be- gränsad klimatpåverkan • Anpassa vägens funktion till framtida användning Diagram 4.1 nedan sammanfattar identifierade problem relaterade till målen i förstudien.

Diagram 4.1 Problemen relaterade till huvudmålen för förstudien

Objekt Mål Rv 56 Framkomlighet Förkorta restiden

Mål

Trafiksäkerhet Minska antalet olyckor

Problem Problem Problem Problem Problem Köer och låga hastigheter Vägverkets hastighetsöversyn på rv 56 (Kolbäck lv558 - innebär att hastigheten kan Olyckor på Viltolyckor Korsningsolyckor Dingtuna lv553) förstärks i sänkas till 80 km/h om vägens sträckor framtiden standard inte förbättras

46 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 5. Tänkbara åtgärder 5.1.2 Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt

Åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en helhetssyn och leda till A) Förbättring av järnvägen en samhällsekonomiskt effektivt och Tågtrafiken är viktig för pendling mel- långsiktigt transportsförsörjning. lan orterna. Genom förbättrad tillför- litlighet, ökade antal turer, kortare Åtgärder ska analyseras enligt fyr- restid samt högre kapacitet kan re- stegsprincipen i följande ordning: semöjligheterna förbättras och på så 1. Åtgärder som påverkar transportbe- sätt gynna den regionala utvecklingen. hovet och val av transportsätt. Trafikverket genomför (parallellt med denna förstudie för väg 56) en förstu- 2. Åtgärder som ger effektivare utnytt- die om behov och åtgärder för järnvä- jande av befintligt vägnät. gen på sträckan Eskilstuna-Västerås. 3. Vägförbättringsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombygg- B) Bättre tillgänglighet till kollektiv- nadsåtgärder. trafiken Åtgärderna i de olika stegen behöver Förstudien föreslår en ombyggnad av inte ses som alternativa utan kan vara busshållplatser i anslutning till kors- komplement till varandra. Resultatet ningen väg 56/558 mot Kolbäck. kan därför bli en kombination av Vid en framtida genomgående busslin- åtgärder från de olika stegen. je mellan Eskilstuna och Västerås kan Nedan beskrivs tänkbara åtgärder i de vara lämplig att vid nya hållplatslägen olika stegen. anlägga pendlingsparkeringar.

5.1 analys av tänkbara 5.1.3 Åtgärder som ger effektivare åtgärder utnyttjande av befintligt vägnät

5.1.1 Nollalternativ C) Framkomlighetsåtgärder mellan Nollalternativet redovisar en situation Kolbäcksvägen (väg 558) och Stations- där de föreslagna åtgärderna av någon vägen (väg 553) anledning inte genomförs. Alternativet innebär att det inte sker någon föränd- Tänkbara åtgärder kan vara: ring förutom normal drift och under- • Förlänga högersvängfälten, så att håll av befintlig väg. de fungerar som ett extra körfält samt att korsningarna anpassas till detta.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 47 • Anlägga ett extra körfält i mitten För att möjliggöra för utter (och andra på vägen som kan vara reversibelt. mindre djur) att passera under vägen På det sättet förbättras framkom- vid vattendrag föreslås att utterpas- ligheten och kapaciteten i den rikt- sager skapas på de aktuella platserna. ning som har mest behov. Passagerna kan antingen konstrueras som trummor i vägbanken vid sidan • Cirkulationsplats vid korsningar om vattendraget eller någon form av mellan väg 56/553 och 56/558 hylla på brokonstruktionen. • Trafikplats vid korsning mellan väg 56 och 558 E) Mindre korsningsåtgärder Att anlägga en ny trafikplats är inte en – trafiksäkerhet lämplig åtgärd med hänsyn till land- På kort sikt kan mindre korsningar skapsbilden, terräng, trafikflöden och kompletteras med vänstersvängfält, kostnader tas med i analysen. Åtgär- ögla (se Figur 5.4) alternativ avkör- den kommer inte att utvecklas vidare i ningsficka för att underlätta och för- förstudien. bättra svängmöjligheterna. På längre sikt, i samband med ombygg- 5.1.4 Vägförbättringsåtgärder nad till mötesfri väg, höjs standarden för vissa korsningar. D) Viltåtgärder För att minska andelen viltolyckor bör viltet hindras från att gå ut på vägen F) Cirkulationsplatser eller synliggöras för trafikanterna på Korsningarna mellan väg 56 och väg ett bättre sätt. 558 (Kolbäck) samt väg 553 (Dingtuna) behöver byggas om av trafiksäkerhets- För att hindra vilt att passera över och framkomlighetsskäl. Förslaget är vägen kan viltstängsel sättas längs att bygga om korsningarna till cirku- de partier där väg 56 går genom skog. lationsplatser för att förbättra fram- Viltet styrs till att passera vägen i komligheten för anslutande trafik och partier med jordbruksmark där bilister trafiksäkerheten för alla trafikanter. lättare hinner uppfatta djuren. Viltet kan också styras till särskilda passa- G) Gångpassager ger i form av viltslussar (öppningar i För att minska barriäreffekten för viltstängslet) där ett varningssystem oskyddade trafikanter och öka tillgäng- indikerar för bilisten när vilt rör sig ligheten till friluftsområden, föreslås vid sidan av vägen. gångpassager. Följande punkter anses Placering av viltstängsel och utform- behöva gångpassager. ning av viltpassager bör studeras på • Stensjö Hagar ett mer övergripande plan eftersom väg 56 tillsammans med E18 och järn- • Rytternekorset (56/252/527) vägen utgör barriärer. Enbart åtgärder • Från väg 525 till väg 529 längs väg 56 riskerar att flytta proble- (ingår i regionalt cykelstråk) men med viltolyckor till annan plats. • Vid busshållplatser vid korsningen mot Kolbäck (väg 56/558). 48 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie H) Trafiksäkerhetskameror (ATK) En utökning av antalet trafiksäkerhets- kameror leder till en jämnare hastighet och trafikflöde, som in sin tur förbättrar trafiksäkerheten. Åtgärden fungerar även som en korttidsåtgärd i väntan på en större ombyggnation av vägen. Kamerornas läge och antal bör studeras i en separat studie.

5.1.5 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

I) Ombyggnad till mötesfri landsväg Vägen föreslås byggas om till mötesfri standard för att förbättra trafiksäker- heten och möjliggöra för hastigheten 100 km/h (enligt dåvarande Vägverket hastighetsöversyn). Tillgängligheten för dispenstranspor- ter bör beaktas för val av vägsektion i kommande planeringsskeden. För att dispenstransporterna ska kunna komma fram behövs minst 5,5 meter fri bredd på det smalaste stället. Diagram 5.1 nedan sammanfattar identifierade problem relaterade till föreslagna åtgärder i förstudien. Figur 5.1-5.6 visar exempel på utformning av mötesfri landsväg samt olika typer av korsningar och överfarter.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 49 Diagram 5.1. Åtgärderna kan kombineras på olika sätt. Nedanstående schema sammanställer relationen mellan de föreslagna åtgärderna, identifierade problem och huvudmålen för projeket.

Objekt Mål Rv 56 Framkomlighet Förkorta restiden

Mål

Trafiksäkerhet Minska antalet olyckor

Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Åtgärd Kompletterande Ombyggnad eller om- Mittseparering, Cirkulationsplatser, Fler körfält på norra utredning i kom- lokalisering av vissa förbättring av förlängda svängfält delen (Kolbäck lv558 mande skeden (exvis korsningar sidoområden, m.m. - Dingtuna lv553) siktröjning, viltstäng- hastighetskameror sel, passager osv)

Åtgärd Åtgärd Tågåtgärder (kortare restid, utökat antal turer, Mittseparering förbättrad tillförlitlighet) för att överföra resor från väg till järnväg

1)kombi- 2) mötesfri väg 3)Mötesfri nation av på delar av väg på hela punktinsat- sträckan i kom- sträckan + 50 ser Väg 56 Kvicksund-Västjädrabination med • Förstudie (1) punkt insatser Objekt Mål Rv 56 Framkomlighet Förkorta restiden

Mål

Trafiksäkerhet Minska antalet olyckor

Åtgärd Åtgärd Tågåtgärder (kortare restid, utökat antal turer, Mittseparering förbättrad tillförlitlighet) för att överföra resor från väg till järnväg

1)kombi- 2) mötesfri väg 3)Mötesfri nation av på delar av väg på hela punktinsat- sträckan i kom- sträckan + ser bination med (1) Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 51 punkt insatser Detaljutformning av räcke med omkörningsfält

Steg 9 Upprätta trafikanordningsplan. Se VGU del ”Vägmärken”.

Detaljutformning av räcke med omkörningsfält Steg 10 Åtgärder för drift, underhåll Projektering ska ske i samråd med driftansvarig för aktuellt område. I övrigt se avsnittSteg 9 4.11. Upprätta trafikanordningsplan. Se VGU del ”Vägmärken”.

4.2 Typsektioner DenSteg första 10 Åtgärdersektionen för som drift, behandlas underhåll är 2-fältssträckor med räcke på befintlig 9 mProjektering väg eller bredare. ska ske Trafikflödet i samråd med förutsätts driftansvarig vara omkring för aktuellt 4000 område. f/d. I övrigt se avsnitt 4.11. Kanalbredden blir 4,5 m eller bredare. Är cykeltrafik tillåten bör yttre vägren vara 0,75 m, 0,5 m mittvägren som absolut minimum och kvar blir 3,25 m som 4.2 Typsektioner acceptabel körfältsbredd, se figur 4-1. Vid bredare väg än 9 m breddas primärt Den första sektionen som behandlas är 2-fältssträckor med räcke på befintlig 9 körfältet för att minska spårbildning. Då GC-trafik inte finns på vägen minskas m väg eller bredare. Trafikflödet förutsätts vara omkring 4000 f/d. vägren till 0,5 m.

ExempelbilderKanalbredden blirfrån 4,5 V GUm eller (Vägars bredare. och9,0 Är m gators cykeltrafik utformning): tillåten bör yttre vägren vara 0,75 m, 0,5 m mittvägren som absolut minimum och kvar blir 3,25 m som typsektioner0,75 och korsningstyper3,25 0,50för mötesfri0,50 väg3,25 0,75 acceptabel körfältsbredd, se figur 4-1. Vid bredare väg än 9 m breddas primärt körfältet för att minska spårbildning. Då GC-trafik inte finns på vägen minskas 0,25 0,25 vägren till 0,5 m.

9,0 m 0,75 3,25 0,50 0,50 3,25 0,75

0,25 0,25 FIGUR 4-1 Sektion för 2-fältssträcka för befintlig väg

Vid 2+1 sträckor ser sektionen ut enligt figur 4-2. Då GC-trafik inte finns på vägen minskas vägren till 0,5 m och totala sektionsbredden minskas till 11.75 m.FIGURFigur 5.1 4-1 Sektion 1+1Sektion sträcka för på2-fältssträcka befintlig väg för (ur befintlig VGU-säker väg framkomlighet)

Vid 2+1 sträckor ser sektionen ut enligt12,25 fi mgur 4-2. Då GC-trafik inte finns på vägen minskas0,75 vägren3,25 till 0,5 0,5m 0,5och totala3,25 sektionsbredde3,25n minskas0,75 till 11.75 m. 0,25 0,25

12,25 m 0,75 3,25 0,5 0,5 3,25 3,25 0,75 Figur 5.2 Sektion 2+1 sträcka på befintlig väg (ur VGU-säker framkomlighet) FIGUR0,25 4-2 Sektion för 2+1 sträcka på befintlig väg 0,25

VGU • VV publikation 2006:37 29 FIGUR 4-2 Sektion för 2+1 sträcka på befintlig väg

VGU • VV publikation 2006:37 29

Figur 5.3 Exempel av åtgärder för att förbättra svängmöjlighet vid korsningar (ur Efffekt-samband 2000)

52 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Figur 5.4 Spansk sväng

Korsningen medger vänster- och högersväng samt överfart. Används vid korsningar med allmänna vägar eller korsningar med mkt trafik. I överkant av bilden syns en sk ögla för att åka och vända.

Figur 5.5 Höger in - höger ut

Korsningen medger inte vänstersväng. Används vid enskilda vägar eller anslutningar till fastigheter.

Figur 5.6 Traktoröverfart

Korsningen medger endast överfart. Används vid ägovägar, åker-anslutningar och skogsbilvägar så att jord- och skogsbruksma- skiner kan korsa vägen.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 53 5.2 Effekter C) Framkomlighetsåtgärder mellan väg 558 och väg 553 I detta avsnitt beskrivs effekter av (framkomlighet och trafiksäkerhet) varje åtgärd i förhållande till projekt- målen och de transportpolitiska målen. Åtgärder som förbättrar framkom- Inom parentes redovisas de aspekter ligheten genom korsningarna med som har koppling till åtgärden. vägarna 558 och 553, kan leda till att trafikflödena på dessa vägar ökar som följd att fler väljer sträckan istället för A) Förbättring av järnvägen E18. Sådana omfördelningseffekter bör (hållbarhet, klimatpåverkan, ses i ett större perspektiv, då resor bör jämställdhet och regional utveckling) hänvisas till den vägsträcka som är En förbättring av tågförbindelserna mest lämpad för det. mellan Eskilstuna och Västerås med- för en mycket stort positivt bidrag på målen rörande hållbarhet, regional D) Viltåtgärder utveckling, god miljö och jämställdhet. (barriäreffekt och trafiksäkerhet) Sannolikt kan dessa åtgärder leda till Viltåtgärder i form av viltstängsel att antalet tågresenärer ökar mellan samt olika former av viltvarningssys- orterna, samt att restiderna minskar tem motverkar att vilt passerar över för övriga tågrelationer. vägen i partier där bilister har svårt att upptäcka dem och hinna stanna. I förstudien görs bedömningen att Viltåtgärder medverkar därmed till en trafikflöden på väg 56 inte kommer att bättre trafiksäkerhet genom ett mins- påverkas nämnvärt av järnvägsutbygg- kat antal viltolyckor, vilket räddar liv naden, eftersom vägen och järnvägen och minskar skador både hos djuren kompletterar varandra istället för att och människor. Risken för personska- konkurrera med varandra. dor eller dödsolyckor minskar också när det större viltet som älg, hjort och B) Bättre tillgänglighet till vildsvin hålls borta från vägen. kollektivtrafiken Viltstängsel och mitträcke medför (klimatpåverkan och jämställdhet) dock att vägen blir en ännu kraftigare En mer tillgänglig kollektivtrafik barriär för vilt än i dagsläget. Passa- (i form av bussar), gynnar målen ger som känns naturliga för viltet är klimatpåverkan och jämställdhet. därför viktiga för att motverka vägens På grund av den låga andelen resenä- barriäreffekt. Passager är också myck- rer med buss bedöms att effekten av et viktiga för att viltet ska respektera åtgärderna är låg för kollektivtrafiken, viltstängslet på övriga sträckor. medan det för den enskilde resenären Utterpassager medför enligt samma kan innebära stora förbättringar. resonemang som ovan ett minskat antal viltolyckor och en minskad risk för

54 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie trafikdödade uttrar. Passagerna medför G) Gångpassager dock inte i lika hög utsträckning till (tillgänglighet, barriäreffekt och att minska risken för personskador ef- trafiksäkerhet) tersom uttern är ett så pass litet djur. Ökade trafikflöden och en eventuell ombyggnad av vägen för att klara högre hastigheter och förbättra trafik- E) Mindre korsningsåtgärder säkerheten för bilar, riskerar att för- (trafiksäkerhet, tillgänglighet) stärka barriäreffekten för oskyddade På kort sikt förbättras trafisäkerheten trafikanter. och tillgängligheten för fordon genom Anläggning av gångpassager på de att underlätta möjligheten till vänster- utpekade platserna, förbättrar sväng vid korsningar som har dålig tillgängligheten till målpunkter och sikt och/eller begränsat med utrymme. minskar barriäreffekten för människor. På längre sikt byggs dessa korsningar En hastighetshöjning från 90 till 100 om i samband med en ombyggnad till km/h, ställer högre krav på utform- mötesfri väg, vilket ytterligare bidrar ning och lokalisering av gångpassager. till ökad trafiksäkerhet och framkom- I dagsläget utformas dessa genom lighet. öppningar i mitträcket, men frågan är om detta medför tillräckligt bra tra- F) Cirkulationsplatser fiksäkerhetsstandard för oskyddade (framkomlighet och trafiksäkerhet) trafikanter. Frågan bör beaktas senare Cirkulationsplatser minskar skadefölj- i skeden. den i samband med olyckor, vilket för- bättrar trafiksäkerheten. H) Trafiksäkerhetskameror (ATK) Framkomligheten för svängande for- (trafiksäkerhet) don förbättras, då väntetiden i cirkula- Enligt modellberäkningar minskar tionsplatser är lägre i jämförelse med hastighetshetskameror olyckorna trevägskorsningar. med mellan 19-21%. Att utöka antalet Framkomligheten för genomgående hastighetskameror på vägen leder till trafik försämras däremot, då hastig- bättre efterlevnad av hastighetsgrän- heten genom cirkulationsplatserna serna, vilket minskar olycksantalet och sänks, även vid tider med lågtrafik. förbättrar trafiksäkerheten. En negativ effekt kan vara att trafiken på väg 558 och 553 ökar som följd av att bilpendlare till och från Västerås väljer att åka över Dingtuna-Kolbäck istället för att åka längs E18.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 55 I) Ombyggnad till mötesfri väg 5.3 Kostnader (framkomlighet, trafiksäkerhet och Kostnadskalkyler har gjorts med hjälp regional utveckling) av kalkylprogrammet Kompis 06. Huvudförslaget i förstudien är att bygga om vägen till mötesfri standard. En Följande alternativ har kostnadsbe- ombyggnad till mötesfri väg innebär i skrivts: 25% och 40% omkörningsandel. praktiken att en mittbarriär införs, att båda alternativen innebär tre körfält huvudkorsningar byggs om samt att mellan väg 553 och 558 samt att järn- omkörningssträckor anläggs. vägsbron breddas. Ombyggnad till mötesfri väg förbättrar Kostnaderna för alternativen redovisas i första hand trafiksäkerhet och fram- i tabell 5.1 nedan (prisnivå 2008). komlighet. De ovan nämnda åtgärderna minskar antalet mötes-, korsande- och Tabell 5.1 Kostnad för utredda alternativ singelolyckor. Med hänsyn till olycks- sammansättningen på väg 56, kan en Alternativ Kostnad (miljoner kronor) minskning på mellan 30-40% förvän- 3 körfält och 25% omkör- 130 tas. ning söderut Högre hastigheter medför kortare 3 körfält och 40% omkör- 160 restider, vilket innebär en positiv på- ning söderut verkan på framkomligheten, däremot ökar utsläpen vilket belastar miljön. Osäkerheten i kostnadskalkylerna är Genom omkörningssträckor minskas stor. Schablonkostnader har används sannolikheten att punktvisa köer bil- för grundförstärkning och marklösen. das bakom lastbilar och långsamma Eventuella arkeologiska undersökning- fordon. Ett jämnare trafikflöde ger ar tillkommer. lägre utsläpp. Bättre trafiksäkerhet och framkomlighet medför en positiv påverkan på den regionala utvecklingen, framförallt vad gäller godstransporter och bilburna pendlare inom regionen. Ombyggnad till mötesfri väg förbätt- rar inte framkomligheten tvärs vägen. Människor som rör sig i området samt transporter inom jord- och skogsbruk riskerar att uppleva vägen som en större barriär än i dagsläget.

56 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 6. Riskhantering en runt Bodabäcken/Vretabäcken och kända fornlämningar längs sträckan. Vid eventuellt intrång i kända fornläm- 6.1 SKYDDS- OCH RISKOBJEKT ningar kan krävas arkeologiska under- I anslutning till väg 56 finns ett antal sökningar. Där ny mark tas i anspråk riksintressen och andra värden. Om- kan krävas arkeologiska undersök- rådena har olika grad av lagstadgat ningar för att konstatera om okända skydd och utgör därför skyddsobjekt. fornlämningar berörs. Väster om väg 56 ligger Freden, en vik Viltstängsel riskerar att medföra en av Mälaren. Området runt Strömsholm ökad barriäreffekt för vilt om bra inklusive delar av Freden är utnämnt passager saknas. Planer finns på en som ett Natura2000-område. Detta ökad hjortstam i utredningsområdet. innebär att området inte får påverkas Viltåtgärder bör utredas i ett bredare negativt via exempelvis vägdagvatten. perspektiv där E18 och järnvägen vägs Bostäder längs väg 56 utgör skydds- samman med väg 56. Lokalisering av objekt. Bostäderna bör skyddas från lämpliga viltpassager bör identifieras vägtrafikbuller. och utformningen utredas mer i detalj i kommande skeden. I södra samt norra delen av förstudi- eområdet finns busshållplatser, som Föreslagna vägåtgärder bedöms kunna utgör riskobjekt för olyckor genom att genomföras utan större påverkan på bussar stannar och släpper av pas- bostadsmiljöer. Vägen bör breddas på sagerare. Hållplatserna utgör också motsatt sida där bostäder förekommer skyddsobjekt och bör bevaras för en för att inte ta i anspråk tomtmark eller bra kollektivtrafik. flytta trafik (buller) närmre bostäderna. I Kvicksund finns en bensinmack i Kommande trafikökning bedöms inte direkt anslutning till väg 56. Macken medföra konflikt med gällande mil- utgör ett riskobjekt. jökvalitetsnormer för luft. Inte heller bedöms vägdagvattnet få en sådan Väg 56 utgör en transportled för farligt föroreningsgrad att vattendrag, sjöar, gods. Transporterna utgör en risk för grundvatten eller enskilda vattentäkter omgivande miljö och bostäder. riskerar att påverkas i någon större omfattning. Hantering av vägdagvatten 6.2 KONFLIKTPUNKTER bör dock studeras noggrannare i kom- Föreslagna vägåtgärder bedöms kunna mande skeden. genomföras utan större negativ på- Ingrepp i eventuella förorenade om- verkan på riksintressen eller andra råden bedöms kunna undvikas genom skyddsobjekt. breddning på motsatt sida av väg 56. Breddning av vägen bör ske på motsatt Förekomsten av föroreningar bör dock sida av de natur- och kulturvärden som kartläggas noggrannare i kommande är redovisade i förstudien. Här bör skeden via samråd och eventuell prov- särskilt nämnas biotopskyddet vid Sjö- tagning i mark. holmen strax norr om Mellansundet, sumpskog vid Loviseberg, omgivning-

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 57 7. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder

Tabell 7.1 Måluppfyllelse av åtgärderna

Fyrstegs- Håll- Barriär Tillgäng- Transport- Trafiksä- Regional God Jäm- Åtgärd princip barhet & vilt lighet kvalitet kerhet utveckling miljö ställdhet 0 Nollalternativ ------1 Järnvägsåtgärder +++ 0 ++ 0 0 +++ +++ +++ Kollektivtrafik + 0 + + 0 0 + + Framkomlighets- 2 0 -- 0 ++ + + 0 0 åtgärder Viltåtgärder 0 +++ 0 + +++ 0 +++ 0 Mindre åtgärder 0 0 + + ++ 0 0 0 korsningar Cirkulationsplatser 0 0 ++ + ++ - 0 0 3 Nya gångpas- 0 ++ ++ + + 0 0 + sager Trafiksäkerhets- 0 0 0 + + + 0 0 kameror 4 Mötesfri väg -- -- ++ +++ +++ +++ -- -

+++ Mycket stort positivt bidrag till måluppfyllelse Tecken + och - tillsammans med färgerna ++ Stort positivt bidrag till måluppfyllelse anger hur stort positivt eller negativt bidrag som respektive åtgärd ger. + Positivt bidrag till måluppfyllelse 0 Inget eller marginellt bidrag till måluppfyllelse Det som anges är den enskilda åtgärdens bidrag till måluppfyllelse och inte situatio- - Negativt bidrag till måluppfyllelse nen efter det att åtgärden genomförts. -- Stort negativt bidrag till måluppfyllelse --- Mycket stort negativt bidrag till måluppfyllelse

Huvudmålen för förstudien är förbätt- Framkomlighetsåtgärder, viltåtgärder, rad trafiksäkerhet och framkomlighet mötesfri väg och korsningsåtgärder (tillgänglighet). Övriga mål är håll- bidrar till en ökad trafiksäkerhet och barhet och minskad barriäreffekt för bättre framkomlighet. människor och vilt. Vägen ska också Järnvägsåtgärder bidrar till en bättre anpassas för ett framtida behov (regio- hållbarhet i transportsystemet och en nal utveckling). De åtgärder som bäst minskad miljöpåverkan. Viltåtgärder bidrar till uppfyllelse av dessa mål är där stängsel kombineras med bra pas- de åtgärder som bör prioriteras. sager minskar dödligheten och vägens Tabell 7.1 visar att satsning på järn- barriärverkan för vilt. väg, cirkulationsplatser, gångpassager I det regionala perspektivet bidrar och mötesfri väg bidrar till en bättre både satsningar på väg och järnväg till tillgänglighet. en bättre utveckling.

58 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 8. Samråd

Arbetet med förstudien har bedrivits Under våren 2010 skickades förstu- av Trafikverket i samarbete med en dien på remiss till samrådsgruppen samrådsgrupp bestående av berörda och övriga berörda parter. Förstudien länsstyrelser och kommuner, represen- ställdes ut för allmänheten i Västerås tanter för lokaltrafik, polis och rädd- och Eskilstuna. ningsstjänst. De samråd som hållits och de syn- Tre samrådsmöten har hållits under punkter som inkom under remisstiden projektets gång för att diskutera för- finns sammanfattade i den samrådsre- utsättningar, trafikprognos, regionalt dogörelse som utgör en separat bilaga perspektiv och tänkbara åtgärder. till förstudien. Samrådsgruppen har önskat att det regionala perspektivet ska belysas extra noggrannt i förstudien. En för- djupad analys baserad på faktastudier och intervjuer har därför tagits fram. Analysen är inarbetad i förstudien och återfinns i sin helhet som bilaga 1. Kontakt har tagits med ledningsägare i vägens närområde för information om befintliga ledningar. Representanter för jakt och eftersök längs vägen har lämnat kompletterande underlag om viltolyckor och viltets rörelse längs väg 56. Turistbyrån i Västerås och Svenska Cy- kelsällskapet har lämnat underlag om cykelleden Mälardalsleden. Öppet hus för allmänheten hölls den 9 december i Ekeby skola, Rytterne. Un- der mötet redovisades förutsättningar och förslag till åtgärder. Totalt deltog ett 60-tal personer. De frågor som framfördes handlade om viltaspekter och åtgärder, utfarter och korsningar samt oskyddade trafikanter. Efter Öppet hus fanns möjlighet att under en samrådsperiod lämna ytterligare synpunkter till Trafikverket. Handlingar fanns att hämta via ver- kets hemsida.

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 59 9. Fortsatt arbete Vägens avvattning och hantering av vägdagvatten bör studeras noggrannare i kommande skeden för att sä- 9.1 näSTA STEG I PLANERINGS- kerställa att miljökvalitetsnormer kan PROCESSEN uppfyllas och att negativ påverkan inte Om Trafikverket bedömer att projek- sker på kända vattenförekomster. tet ska drivas vidare är nästa steg i processen att upprätta en arbetsplan Förekomsten av föroreningar bör för väg 56 på det aktuella avsnittet. kartläggas noggrannare i kommande Alternativa vägkorridorer behöver inte skeden via samråd med länsstyrelsen utredas varför en vägutredning inte och eventuell provtagning i mark. bedöms som nödvändig. Inför projektering utvärderas genom- förda trafikprognoser och de senaste trafikmätningarna. 9.2 geografiSK AVGRÄNSNING Framtida geografisk avgränsning be- döms kunna omfatta väg 56 och dess 9.4 prÖVNING ENLIGT ANNAN direkta närområde, förutom frågor vad LAGSTIFTNING gäller vilt. Tillkommande anmälan, dispens eller prövning kan krävas för:

9.3 frågor SOM KRÄVER • ingrepp i eller borttagande av SÄRSKILD UPPMÄRKSAMHET fornlämning Breddning av vägen bör ske på motsatt • arbete i vatten sida av de naturvärden och fornläm- • ingrepp i biotopskydd ningar som är redovisade i förstudien. Här bör särskilt nämnas biotopskyd- • samråd för åtgärd som väsentligt det vid Sjöholmen strax norr om Mel- kan ändra naturmiljön (MB 12:6) lansundet, sumpskog vid Loviseberg, omgivningen runt Bodabäcken/Vreta- bäcken och kända fornlämningar längs 9.5 FÖRANKRINGSFORM sträckan. Förekomsten av eventuella Länsstyrelsen beslutade 2010-12-13 okända kulturvärden där ny mark tas i att ombyggnad av väg 56 till mötesfri anspråk bör också utredas. landsväg på den aktuella sträckan inte kan antas medföra en betyande miljö- Viltåtgärder bör utredas i ett bredare påverkan. Se separat bilaga. perspektiv där E18 och järnvägen vägs samman med väg 56. Lokalisering och Framtida arbetsplan för vägavsnittet utformning av viltpassager bör utre- kommer att behöva förankras via Tra- das mer i detalj i kommande skeden. fikverkets processer. Vägen bör breddas på motsatt sida där bostäder förekommer för att inte ta i anspråk tomtmark eller flytta trafik och buller närmre bostäderna. Ljud- nivåer bör beräknas vid de bostadshus som ligger närmast vägen.

60 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 10. Källor Vägverket (2008). Prognosvärden för åtgärdsplaneringen 2009-2020

10.1 Tryckta källor Vägverket (2004). Vägars och gators Banverket (2007). Regional persontra- utformning VGU. Publikation 2004:80 fik i Mälardalen. Möjliga strategier på Västerås Stad (2004). Övesiktsplan för längre sikt. Underlag till inriktnings- utveckling av Västerås tätort ÖP54. planering 2007-06-27 Stadsbyggnadskontoret Länstransportplan 2004-2015 för Väst- Västerås Stad (2004). Västerås trafik- manlands län, fastställd av länsstyrel- plan 2004. Västerås tätort. Bilaga till sens styrelse 2004. ÖP54. Teknik & idrott Miljöbalken och andra miljölagar, sam- Västerås Stad (2001). Resvanor i Väs- ling av författningar på miljövårdsom- terås 2001. Rapport U2001:4 rådet, Naturvårdsverket förlag 2005. Översiktsplan för Kvicksund (Eskilstu- Mälardalsrådet (2008). Infrastruktur- na kommun ÖP 5025, Västerås stad ÖP planeringen 2010-2020. Systemanalys 45), antagen 1995. Stockholm-Mälarregionen och Gotland. Översiktsplan för utveckling av Väster- Version 080901 ås tätort, ÖP 54, antagen av kommun- Resandeundersökning kollektivtrafik i fullmäktige 2004. Södermanland 2005. Regionförbundet Översiktsplan för Västerås stad, ÖP 52, Sörmland antagen av kommunfullmäktige 1998. SIKA (2005). Modellanalyser av gods- flöden i Östra Mellansverige. Rapport 2005:2 10.2 Elektroniska källor Länsstyrelsernas GIS-databas; www. SIKA (2005). Prognoser för godstran- gis.lst.se, fakta om riksintressen och sporter år 2020. Rapport 2005:9 skyddade områden, trafikleder för far- SIKA (2005). Prognos för persontran- ligt gods mm. sporten år 2020. Rapport 2005:8 Riksantikvarieämbetets databas Vilda djur och infrastruktur - en hand- Fornsök; www.fmis.se, fakta om kända bok för åtgärder, Vägverket publikation fornlämningar. 2005:72. Skogsvårdsstyrelsens databas Skogens VTI (2008). Olyckstyper - klassificering. källa; www.svo.se, fakta om naturvär- PM 2006-05-10. Jörgen Larsson. den, nyckelbiotoper och sumpskogar. Vägdagvatten - råd och rekommenda- Vatteninformationssystem Sverige tioner för val av miljöåtgärder. Vägver- (VISS); www.viss.lst.se, fakta om vat- ket publikation 2004:195. tenförekomster och deras status i för- Vägverket (2008). Effektkatalog för hållande till miljökvalitetsnormer. nybyggnad och förbättring, kap trafik- analyser. Rapport 2008:11

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 61 Bilaga 1. Regional analys till förstudie väg 56

Vägverket Region Mälardalen Regional analys till förstudie väg 56

November 2008

62 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Ramböll Management AB Krukmakargatan 21 Box 17009 104 62 Stockholm

Telefon 08-568 494 40 www.ramboll-management.se

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 63 Innehållsförteckning

1. Inledning, syfte och genomförande 1

2. Vägens funktion idag i ett regionalt sammanhang 2

3. Utvecklingen av faktorer som påverkar vägens framtida funktion 3 3.1 Identifierade faktorer 3 3.2 Analys av faktorernas utveckling 3 3.2.1 Befolkningsutveckling 3 3.2.2 Arbetsmarknad, pendling och näringsliv 4 3.2.3 Högskola och kompetensförsörjning 5 3.2.4 Lokal och regional samverkan och tillväxt 6 3.2.5 Strategiska satsningar 6

4. Slutsatser och bedömning 8

5. Bilaga 9 5.1 Intervjupersoner 9 5.2 Intervjufrågor 9

64 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 1. Inledning, syfte och genomförande

Vägverket genomför hösten 2008 en förstudie avseende väg 56, sträckan mellan Kvicksund-Västtjädra. Ramböll Management Consulting har fått i uppdrag av Väg- verket att genomföra en utökad regional analys som komplement till förstudien.

Syftet med den regionala analysen är att identifiera och analysera faktorer i den regionala utvecklingen som kan påverka vägens funktion i framtiden. Den regionala analysen sätter vägsträckan och dess funktion i ett större geografiskt sammanhang.

Den regionala analysen baseras på följande ingående delar:

• dokumentstudier av regionala tillväxtprogram, systemanalyser mm

• analys av offentlig statistik från SCB och regionfakta.com

• telefonintervjuer (4 st) med regionala och lokala företrädare1

• diskussion med samrådsgruppen den 26 november 2008.

Utgångspunkt för analysen är den lokala utvecklingen i Västerås respektive Eskilstu- na, den gemensamma regionala utvecklingen för båda städerna samt ett storregi- onalt perspektiv omfattande Mälardalen. Med Mälardalen avses här Mälardalsrådets definition som innefattar följande fem län; Stockholm, Uppsala, Västmanland, Sö- dermanland och Örebros län.

I detta PM sammanfattas resultatet och slutsatserna av den regionala analysen. Först ges en kort presentation av vägens funktion idag i ett större regionalt sammanhang, sedan presenteras de identifierade faktorer som bedöms kunna påverka vägens framtida funktion. Därefter behandlas utvecklingen av dessa faktorer utifrån analys av statistik och intervjupersonernas bedömningar. Slutligen görs en sammanfattande analys och bedömning av faktorernas påverkan på vägens framtida funktion och vad detta kan innebära för underlaget i den pågående förstudien.

1/10 1 Intervjupersoner och intervjufrågor återfinns som bilaga.

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 65 2. Vägens funktion idag i ett regionalt sammanhang

I detta avsnitt ges en kort överblick av vägens funktion idag i ett regionalt sammanhang.

Riksväg 56 har idag både en nationell, regional och lokal betydelse. Vägen är en del av den så kallade Räta Linjen - stråket mellan Gävle och Norrköping via Katrineholm, Eskilstuna och Västerås. Den Räta Linjen är en central del av det nationella stam- vägnätet, som riksdagen fattade beslut om 1993. Särskilt för godstrafiken har vägen en nationell betydelse då den som viktig länk mellan Gävle och Norrköping bland annat knyter samman dessa orters viktiga hamnar liksom hamnen i Västerås.

Vägen är på regional nivå en av endast tre överfarter över Mälaren och kan ha en funktion som en ”Förbifart Stockholm” för att undvika trafikträngseln vid huvudsta- den. Regionalt och lokalt har vägen en stor betydelse för etableringarna inom logistik-, lager- och handel i Västerås och Eskilstuna. Även mot bakgrund av utvecklingen av Mälarsjöfarten har både väg och järnväg i området fått en ökad betydelse för godstrafiken. Vägen har också en central roll som pendlingsväg och ca 80% av persontrafiken på vägen är arbets- eller studierelaterad. Det finns i övrigt inga centrala attraktioner eller målpunkter för persontrafik längs vägen. Främst finns mål- punkter längs vägen för boende, i övrigt finns målpunkterna utanför den aktuella vägsträckningen.

OECD-rapporten över Stockholm-Mälardalsregionen från 20062 slår fast att trans- portinfrastrukturen inte håller jämna steg med befolkningsutvecklingen och den eko- nomiska tillväxten i regionen. Mälardalsrådet påtalar i sina publikationer3 vikten av att stärka de nord-sydliga stråken i form av pendling och utbyte som komplement och motvikt till de starka väst-östliga stråken. Både Västerås och Eskilstuna utpekas också i Mälardalsrådets analyser som tätortskärnor med storregional betydelse4 och Västerås-Eskilstuna nämns i RUFS 2010 som alternativ storstadsregion5. I RUFS 2010 konstateras också att Stockholm-Mälarregionen är landets största konsument- marknad och landets största varuproducerande region.

2 OECD, Territorial Reviews Stockholm, Sweden, 2006. 3 Mälardalsrådet, Regional systemanalys, funktionsanalys 2008 4 Mälardalsrådet, Systemanalys Stockholm-Mälarregionnen och Gotland, 2008. 2/10 5 RTK, RUFS 2010 – inriktning för samrådsförslaget, 2008.

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

66 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 3. Utvecklingen av faktorer som påverkar vägens framtida funktion

I detta avsnitt presenteras de identifierade faktorer som anses kunna påverka vä- gens framtida funktion och utvecklingen av dessa faktorer analyseras.

3.1 Identifierade faktorer Inom ramen för den regionala analysen har ett antal faktorer identifierats som kan förväntas kunna påverka vägens nuvarande och framtida funktion. Intervjupersoner- na har tillfrågats om deras bedömning av utvecklingen av dessa faktorer och har även tillfrågats om de anser att det finns andra faktorer som kan påverka vägens framtida funktion.

De faktorer som har identifierats som relevanta att analysera vidare då de kan be- dömas ha en inverkan på vägens framtida funktion är:

Befolkningsutvecklingen

Arbetsmarknad, pendling och näringsliv

Högskola och kompetensförsörjning

Lokal och regional samverkan och tillväxt

Strategiska lokala och regionala satsningar

I det följande beskrivs vidare och analyseras utvecklingen av dessa faktorer.

3.2 Analys av faktorernas utveckling Som nämndes ovan i avsnitt 1 är analysen av utvecklingen baserad på dokument, offentlig statistik samt uppgifter lämnade av intervjupersonerna.

3.2.1 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling har de senaste decennierna varit relativt stabil och positiv i både Västerås, Eskilstuna och i den större Mälardalsregionen. Eskilstuna hade en kortvarig och tillfällig minskning av befolkningen i början av 2000-talet, men har i övrigt sedan 1990 haft en positiv utveckling. Samtliga län i Mälardalsregionen har även sedan år 1990 haft ett positivt flyttnetto. Med flyttnetto menas skillnaden mellan antalet utflyttade och inflyttade personer i länet.

I tabellen nedan åskådliggörs befolkningsökningen mellan åren 1990-2007 för Väs- terås, Eskilstuna respektive Mälardalen samt befolkningsprognosen för år 2025.

3/10

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 67 Tabell 1. Befolkningsutveckling

Västerås Eskilstuna Mälardalen

Befolkningsökning +11,7% +4% +13,6% 1990-2007

Västerås Eskilstuna Västerås och Eskilstuna

Befolkningsprognos 150 000 103 000 253 000 20256

Som vi kan se visar befolkningsprognosen, framtagen av Västerås stad, på en fortsatt positiv ökning av befolkningen för både Västerås och Eskilstuna. Prognosen för Eskilstuna bedöms i intervjuerna snarare vara i underkant och kan tala för en något större förväntad ökning.

3.2.2 Arbetsmarknad, pendling och näringsliv Västerås och Eskilstuna har enligt intervjupersonerna delvis liknande men framför allt kompletterande arbetsmarknader och näringslivsstrukturer. I Västerås återfinns generellt ett högre kunskapsinnehåll och ingenjörstäthet i industrierna medan Eskils- tuna inte har kommit lika långt i sin strukturomvandling och har en mer traditionell näringslivsstruktur med en lägre andel kunskapsinnehåll. Dessa skillnader bidrar till en kompletterande arbetsmarknad, vilket skapar grund för arbetspendling mellan städerna.

Samtidigt finns vissa likheter i näringslivsstrukturen där branscher inom logistik, lager och handel är tillväxtbranscher i båda städerna. Inom dessa sektorer har det de senaste decennierna skett en positiv utveckling med ett flertal centrala etableringar och satsningar. För båda länen återfinns kommun och landsting som de störs- ta arbetsgivarna.

I tabellen nedan åskådliggörs utvecklingen av antalet sysselsatta och arbetspendlingen mellan städerna.

6 PM från Länsstyrelsen Västmanlands län 2008-10-21, Utvecklingen Västerås-Eskilstuna – 4/10 underlag för bedömning av trafikutvecklingen på rv 56 Kvicksund-Västjädra, 2008.

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

68 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie Tabell 2. Utveckling av antalet sysselsatta och arbetspendling

Västerås Eskilstuna

Förändring av antal sysselsatta +9,1% +15,3% 1995-2006

1988 2006

Arbetspendling Västerås- 786 1818 Eskilstuna

Tabellen visar på en mycket positiv utveckling av både antalet sysselsatta och arbetspendlingen mellan städerna. Särskilt i Eskilstuna har antalet sysselsatta ökat stort. Denna ökning ligger i linje med den goda utveckling som Eskilstuna i sin helhet har genomgått de senaste 15 åren, bland annat till följd av ett antal strategiska satsningar i kommunen. Även i intervjuerna påtalas den positiva utvecklingen av syssel- sättning och utbyte i form av arbetspendling mellan städerna. Den kommande låg- konjunkturen bedöms ha en begränsad och kortvarig inverkan på sysselsättnings- graden.

3.2.3 Högskola och kompetensförsörjning Mälardalens högskola är en viktig del av samarbetet och kunskapsförsörjningen för Västerås och Eskilstuna. Högskolan är också viktig för att attrahera och behålla den unga befolkningen och framtidens arbetskraft. Som beskrevs ovan finns ett betydande utbyte i form av kompetens och arbetskraft mellan städerna, vilket illustrerades av den ökande arbetspendlingen. Samtidigt är den framtida kompetensförsörjningen en stor utmaning för den regionala tillväxten i båda länen liksom för stora delar av övriga landet.

I tabellen nedan åskådliggörs utvecklingen av antalet studenter I grundutbildningen vid Mälardalens högskola.

Tabell 3. Utvecklingen av antalet studenter i grundutbildningen Mälardalens högskola

1993/1994 2000/2001 2006/2007 Förändring 1993-2007

Antal studenter 4 664 10 649 11 761 152% grundutbildning

Tabellen visar på en stor ökning av antalet studenter vid högskolan. Den största ök- ningen skedde mellan åren 1993-2006, därefter har ökningen planat ut. Studenter 5/10

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 69 och personal vid Mälardalens högskola erbjuds gratis tågresor. Tågen på sträckan mellan Västerås och Eskilstuna anses inte ha tillräcklig kapacitet för att kunna svara mot efterfrågan och är ofta fulla. Samtidigt bedömer inte intervjupersonerna att detta talar för ett ökat resande på vägen istället då dessa grupper inte förmodas se vä- gen som ett alternativt transportsätt i någon större utsträckning. Intervjupersonerna tror inte heller att den planerade utbyggnaden och kapacitetsökningen av järnvägen kommer att bidra till ett minskat resande på vägen och ett ökat resande med tåg istället. Skälet anses åter vara att transportslagen snarare kompletterar än konkur- rerar med varandra och svarar mot olika behov hos olika grupper av resande.

3.2.4 Lokal och regional samverkan och tillväxt Samtliga intervjupersoner nämner en allt närmare samverkan och ett ökat utbyte mellan Västerås och Eskilstuna. Städerna har initierat ett gemensamt utvecklings- och planeringsarbete och har ambitionen att sammanlänkas ytterligare. Detta talar för en fortsatt integrering och interaktion, innefattande ett fortsatt ökat resande, mellan städerna.

Städerna medverkar också i samarbetet i den större Mälardalsregionen och för båda städerna är ett ökat utbyte och ökade möjligheter till arbetspendling till Stockholms- området av mycket stor vikt. Även för länen är de pågående insatserna för en ökad regionförstoring i Mälardalsregionen av stor betydelse.

Båda städerna och den större Mälardalsregionen har sedan början av 1990-talet haft en stabil positiv tillväxt. I tabellen nedan åskådliggörs förändringen i BRP/capita mellan åren 1993 och 2005.

Tabell 4. Förändring i BRP/capita 1993-2005

Västerås Eskilstuna Mälardalen

Förändring i BRP/Capita +49,5% +71,7% +66,1% 1993-2005

Bakgrunden till Eskilstunas kraftiga tillväxtökning är det genomgripande förändrings- arbete som har pågått i kommunen sedan början av 1990-talet, vilket har medfört en mycket positiv utveckling för staden. Även dessa siffror pekar på en positiv utveckling för de båda städerna och den större Mälarregionen under de senaste decennierna.

3.2.5 Strategiska satsningar Enligt Ramböll Managements bedömning finns det anledning att undersöka om det finns planerade strategiska satsningar i städerna eller regionen som skulle kunna ha direkt påverkan på vägens funktion och en kraftig ökning eller minskning av trafik- 6/10 strömmarna utöver olika prognosvärden. Varken genomgången av tillväxt- och ut-

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

70 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie vecklingsplaner eller intervjuerna med lokala och regionala företrädare har visat på satsningar av en sådan karaktär att de kan förmodas ha en betydande påverkan på vägens trafikströmmar som skulle avvika från de tillväxtbedömningar som ryms inom befintliga prognosverktyg.

De satsningar som nämns är en fortsatt satsning och etablering av logistik, lager och handel som viktiga branscher i regionen. Bland annat nämns den fortsatta utvecklingen av godsterminaler i båda städerna och etableringar och utveckling av han- delsområden, bl a i västra Västerås. Den fortsatta utvecklingen och satsningen på handel och logistik är en del av den satsning som har pågått under de senaste decennierna. Några nämner även utvecklingen av Kokpunkten, ett center för upplevel- se och lärande inom energiområdet i Västerås och några nämner omvandlingen av Kvicksundsområdet till året-runt-boende.

Utvecklingen inom dessa områden med tillhörande satsningar anges av intervjupersonerna ligga i linje med en förväntad utveckling och planering och bedöms inte ha någon markant påverkan på vägen. Intervjupersonerna menar att kommunerna och regionerna har tagit höjd för dessa satsningar i de planer som har tagits fram och att utvecklingen inte kan förmodas ha en omfattande eller avvikande inverkan på vä- gens funktion eller trafikflöden. Det anses dock generellt vara viktigt att vägens standard förbättras för att öka kapaciteten, främst i den norra delen av vägsträckan.

7/10

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 71 4. Slutsatser och bedömning

I detta avsnitt sammanfattas resultatet och slutsatserna av den regionala analysen. En övergripande bedömning görs av vilken betydelse den regionala utvecklingen kan ha för vägens framtida funktion och på vilket sätt det kan påverka underlaget i förs- tudien.

Sammanfattningsvis bedömer Ramböll Management att det är sannolikt med en fortsatt hög tillväxt och positiv utveckling både i städerna Västerås och Eskilstuna och i den större Mälardalsregionen. Framför allt grundar sig denna bedömning på att stä- derna ingår i den expansiva och attraktiva Mälardalsregionen som under de senaste decennierna har varit en av Sveriges främsta tillväxtregioner sett till bland annat befolkningsutveckling och BRP-utveckling. Det finns inga skäl att anta att denna utveckling skulle upphöra på längre sikt. Det finns heller inga skäl att anta att utvecklingen skulle vara än mer positiv eller expansiv än de senaste decenniernas utveck- lingstakt.

För att upprätthålla den goda utvecklingen bedömer Ramböll Management generellt att det är viktigt att samverkan mellan städerna och inom Mälardalsregionen fortsät- ter. Det är också viktigt att omstruktureringen av näringslivet fortsätter, särskilt i Eskilstuna, som fortfarande har en mer traditionell näringslivsstruktur. För att inte riskera ett minskat studentinflöde till högskolan, vilket kan påverka framtidens befolkningsutveckling och möjligheter till kompetensförsörjning, kan det också vara av vikt att utöka kapaciteten på järnvägen. Detta tros inte, som nämndes ovan i avsnitt 3.2.3, ha någon större påverkan på vägtrafiken.

Mot bakgrund av den genomförda analysen av faktorer som kan påverka vägens funktion och dess trafikflöden ser Ramböll Management inga skäl att ifrågasätta gjorda prognoser om framtida trafikmängder. Vi har i analysen av dokument, statistik och intervjuer med lokala och regionala företrädare inte kunnat identifiera några faktorer som talar för en extrem ökning eller minskning av trafikflödena på väg 56 och som avviker från de senaste decenniernas utveckling. Under den studerade tids- perioden har det varit en starkt positiv utveckling i båda städerna och i den större regionen Mälardalen, vilket också kan tas höjd för i de prognosverktyg som finns tillgängliga. Generellt menar Ramböll Management att det är rimligt och mer sannolikt med en hög tillväxtprognos gällande trafikflöden än en låg pga den positiva utvecklingen som finns i regionen.

8/10

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

72 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 5. Bilaga

5.1 Intervjupersoner Helmer Larsson, Västerås

Lennart Nilsson, Eksilstuna

Carina Jönhill, Regionförbundet Sörmland

Astrid Värnild, Länsstyrelsen i Västmanland

5.2 Intervjufrågor

1. Vilken är din uppfattning om väg 56 avseende funktion och betydelse för den lokala eller regionala utvecklingen?

2. Vilka faktorer skulle kunna komma att påverka vägens funktion i framtiden? På vilket sätt? a. Befolkningsutveckling (flyttnetto, dag- och nattbefolkning) b. Arbetspendling, kompetensförsörjning c. Näringslivets utveckling och arbetsmarknad d. Studenter och högskolans roll och utveckling e. Lokal och regional samverkan f. Regional och lokal tillväxt g. Andra faktorer?

3. Hur ser den lokala/regionala utvecklingen ut på dessa områden de kommande 10-20 åren enligt din mening?

a. Befolkningsutveckling (flyttnetto, dag- och nattbefolkning) b. Arbetspendling, kompetensförsörjning c. Näringslivets utveckling och arbetsmarknad d. Studenter och högskolans roll och utveckling e. Lokal och regional samverkan f. Regional och lokal tillväxt g. Andra faktorer?

4. Känner du till planerade satsningar eller förändringar lokal eller regionalt som skulle kunna förändra vägens lokala och regionala funktion på längre sikt (ca 20 år)?

9/10

Regional analys väg 56, Ramböll Management Consulting

Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 73

Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon : 0771-921 921. Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se