FÖRSTUDIE Väg 56 Kvicksund-Västjädra Västerås Kommun, Västmanlands Län Förslagshandling Mars 2011 Objekt: 8611 811 Beställare

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

FÖRSTUDIE Väg 56 Kvicksund-Västjädra Västerås Kommun, Västmanlands Län Förslagshandling Mars 2011 Objekt: 8611 811 Beställare FÖRSTUDIE Väg 56 Kvicksund-Västjädra Västerås kommun, Västmanlands län Förslagshandling mars 2011 Objekt: 8611 811 Beställare Trafikverket Box 1140 631 80 Eskilstuna Besöksadress: Tullgatan 8 Tfn: 0771 - 921 921 Projektledare: Lars Königsson Miljö: Per-Anders Lundholm Trafik: Bengt Wåhlin Samhällsbyggnad: Thomas Holmlund Finansiering: Mårten Joneby Beställarens objektnummer: 8611 811 Konsult Ramböll Sverige AB Samhällsbyggnad Dragarbrunnsgatan 78 B 753 20 Uppsala Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 78 B Tfn: 010-615 60 00 Uppdragsansvarig och miljö: Elsa Alberius Teknikansvarig trafik: Mario Rivera Teknikansvarig regionala frågor: Hanna Wiik, Ramböll Management Konsultens arbetsnummer: 613A0828569 Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriet medgivande dnr L1999/139 Foton och layout: Ramböll Sverige AB Sammanfattning Vägförbättringsåtgärder • Viltåtgärder, exempelvis viltstäng- VILKA ÄR PROBLEMEN? sel, varningssystem och viltpas- Väg 56 har en låg trafiksäkerhet och sager låg framkomlighet på vissa avsnitt. • Mindre korsningsåtgärder, exem- Vägsträckan är olycksdrabbad och har pelvis öglor eller avkörningsfickor korsningar med låg standard. Detta försvårar vänstersväng i vissa kors- • Gångpassager ningar. Vägen utgör en barriär för vilt • Cirkulationsplatser vid korsning- och gående som vill passera vägen. arna väg 56/558 samt väg 56/553 Om inga åtgärder vidtas för att för- • Trafiksäkerhetskameror bättra vägstandarden kan hastigheten Större ombyggnad behöva sänkas från 90 till 80 km/h. • Ombyggnad till mötesfri väg VILKA ÄR MÅLEN? Följande mål har formulerats för pro- VILKA BLIR KONSEKVENSERNA? jektet: De föreslagna åtgärderna, var för sig • Förbättra trafiksäkerheten genom eller i kombination med varandra, att minska antalet olyckor förbättrar trafiksäkerheten och fram- komligheten. • Förbättra framkomligheten Vägens barriäreffekt för människor • Minska vägens barriäreffekt för och vilt kan minska om bra passage- människor och vilt möjligheter skapas. Större trafikflöde • Hitta hållbara lösningar som har och högre hastigheter ökar utsläpp och liten/begränsad klimatpåverkan bullernivåer, vilket medför negativ mil- • Anpassa vägens funktion till fram- jöpåverkan. Ett jämnare trafikflöde och tida användning satsningar på kollektivtrafik kan dock motverka denna påverkan. Breddning av väg och ombyggnad av korsningar VILKA ÅTGÄRDER ÄR TÄNKBARA? kan leda till markanspråk. Miljövärden Påverka transportbehovet riskerar därmed att påverkas negativt. • Förbättring av järnvägen mellan Ett begränsat markanspråk kan mins- Eskilstuna och Västerås. ka negativ påverkan. • Bättre tillgänglighet till kollektiv- Vägen kommer att få en bättre anpass- trafiken. ning till framtida användning. Bättre nyttjande av dagens vägnät • Framkomlighetsåtgärder mellan HUR GÅR TRAFIKVERKET VIDARE? väg 558 och 553, exempelvis för- Om Trafikverket bedömmer att projek- längning av svängandefält, an- tet ska drivas vidare är nästa steg i läggning av reversibelt körfält och vägprocessen att upprätta en så kallad cirkulationsplatser. arbetsplan. Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 5 6. Riskhantering 57 1.1 Brister och problem 5 6.1 Skydds- och riskobjekt 57 1.2 Aktualitet 5 6.2 Konfliktpunkter 57 1.3 Tidigare utredningar och beslut 5 1.4 Geografisk avgränsning 6 7. Måluppfyllelse 58 1.5 Övergripande mål och strategier 6 1.6 Vägplaneringsprocessen 7 8. Samråd 59 2. Befintliga förhållanden och 9. Fortsatt arbete 60 utvecklingstrender 8 9.1 Nästa steg i processen 60 2.1 Markanvändning 8 9.2 Geografisk avgränsning 60 2.2 Trafik och trafikanter 12 9.3 Frågor som kräver särskild 2.3 Övrig infrastruktur 26 uppmärksamhet 60 2.4 Miljö 28 9.4 Prövning enligt annan lagstiftning 60 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar 37 9.5 Förankringsform 60 3. Funktionsanalys 40 10. Källor 61 3.1 Tillgänglighet 40 3.2 Transportkvalitet 42 Bilaga 1. Regional analys 62 3.3 Regional utveckling 43 3.4 Trafiksäkerhet 44 Bilaga 2. Samrådsredogörelse (fristående) 3.5 God miljö 44 3.6 Jämställdhet 45 Bilaga 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (fristående) 3.7 Sammanfattande beskrivning 45 Bilaga 4. Väghållningsmyndighetens 4. Projektmål 46 ställningstagande (fristående) 5. Tänkbara åtgärder 47 5.1 Analys av tänkbara åtgärder 47 5.2 Effekter 54 5.3 Kostnader 56 4 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 1. Bakgrund 1.3 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT 1.1 BRISTER OCH PROBLEM Förstudien syftar till att utreda möjlig- Väg 56 mellan Kvicksund och Västjädra heten till en mötesfri landsväg. Målen har låg trafiksäkerhet och låg fram- för förstudien är förbättrad trafik- komlighet på vissa avsnitt. På sträckan säkerhet och förbättrad framkomlighet finns tre olycksdrabbade korsningar på det aktuella avsnittet. med dålig sikt och utformning av låg Under åren 1994-1997 genomförde standard. Väg 56 mellan Kolbäck (väg dåvarande Vägverket en förstudie och 558) och Dingtuna (väg 553) har tidvis vägutredning för transportstråket Räta mycket trafik och hög andel vänster- Linjen mellan Katrineholm och Väster- svängande, vilket medför hastighets- ås. För delsträckan mellan Kvicksund nedsättningar. och Västerås föreslog utredningen att Räta Linjen huvudsakligen skulle följa Sala befintlig väg och breddas till 13 meter. 1.2 AKTUALITET År 1997 tog dåvarande Vägverket ett Väg 56 Kvicksund-Västjädra finns med beslut om vägsträckningen i enlighet i den Nationella planen med planerat med vägutredningens förslag. Skinnskatteberg genomförande år 2016-2018. E18 N 554 67 Västjädra Dingtuna 553 70 Vändle Kolbäck Surahammar Skultuna 558 Tillberga Hökåsen Enköping Utvreta 66 529 525 Boda Hallstahammar E18 56 Löpdal Lindesberg Kolsva Västerås Ekbacken Gruffets Gruffetsåsen Bålsta holme 250 E18 Kolbäck Gruffet 252 Mälaren Lagersvik Köping Strömsholm 559 56 55 Giresta Mälaren 252 Freden Frövi Galten Loviseberg 528 Väringen Kungsör Torshälla E20 MarielundSelaön Mälaren 252 Arboga HällbybrunnEskilstuna 527 E20 Stora StränEkebygnäs Hovsta Skogstorp 230 E20 Mellan- Stensjö sundet hagar Mellanfjärden Mariefred Lilla Blacken Sanda Hjälmaren Östra Hjälmaren 53 55 Åkers styckebruk 559 56 Kvicksund Karta 1.1 Översiktskarta och geografisk avgränsning (förstudieområdet markerat). 0 500 1 000 2 000 3 000 Meters S Hjälmaren HälleforsnäsMalmköping Öljaren MalmVägköp 56ing Kvicksund-Västjädra • Förstudie 5 Flen Vingåker Gnesta Sottern Båven Katrineholm Vagn-härad 1.4 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING nya huvudmål, funktion och hänsyn, Förstudien berör väg 56 på avsnittet skapats för att stödja det övergripande mellan Kvicksund och Västjädra, vilket målet (se Figur 1.1). betyder att avsnittet sträcker sig från Det transportpolitiska funktionsmålet strax norr om länsgränsen Söderman- tar avstamp i begreppet tillgänglighet. land/Västmanland till E18 vid Dingtu- Transportsystemets utformning, funk- na (se karta 1.1). Den studerade väg- tion och användning ska medverka till sträckan har en längd på strax under att ge alla en grundläggande tillgäng- 14 kilometer. lighet med god kvalitet och användbar- het samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska 1.5 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH vara tillgängligt, dvs likvärdigt svara STRATEGIER mot kvinnors respektive mäns trans- Transporter utförs för att tillgodose portbehov. behov hos medborgare och näringsliv. Målsättningen för transportpolitiken Transportpolitikens hänsynsmål utgår är därför att den ska bidra till att upp- från säkerhet, miljö och hälsa. Trans- nå andra samhällsmål. Transporterna portsystemets utformning, funktion är alltså inget mål i sig självt utan de och användning ska anpassas till att ska bidra till tillväxt och välfärd. ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen De övergripande målen för transporter uppnås och till ökad hälsa. och infrastruktur fastställs av riksdag och regering. Myndigheterna inom De övergripande målen tillsammans området har sedan till uppgift att med lokala och regionala mål utgör genomföra politiken. För vägtrafik är utgångspunkter för ett vägprojekt. det Trafikverket som är ansvarig myn- Målen och de aktuella problemen och dighet. Det innebär ett ansvar dels för förutsättningarna leder till mål för hela vägtransportsystemet (sektors- projektet, se vidare under kapitel 4 ansvar) dels för förvaltning av statens Projektmål. vägnät. Enligt riksdagens beslut så skall det övergripande målet för Trafikverket vara ”att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt håll- bar transportförsörjning för medbor- garna och näringslivet i hela landet”. I maj 2009 tog riksdagen beslut om de Figur 1.1 Transportpolitiska mål nya transportpolitiska målen enligt re- geringens förslag i propositionen “Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93”. Det övergripande målet är oförändrat. Däremot har två 6 Väg 56 Kvicksund-Västjädra • Förstudie 1.6 VÄGPLANERINGSPROCESSEN Vägplaneringsprocessen Processen för ett vägprojekt regleras av framförallt Väglagen och Miljö- Förstudien är första steget i väg- planeringsprocessen. Förstudien balken. Väglagen anger att vägpro- beskriver brister i nuvarande jekt ska drivas i tre formella skeden, vägnät och ger förslag till tänk- förstudie (aktuellt nu), vägutredning bara lösningar på problemen. och arbetsplan (se Figur 1.2). I de fall man inte har att ta ställning till al- ternativa sträckningar för ny väg kan Förstudie vägutredningen utgå. Arbetsplanen ger Trafikverket rätt att ta mark i anspråk för vägåtgärder. Utöver detta behövs en bygghandling som beskriver hur vägbygget ska genomföras.
Recommended publications
  • Felix Michel Till AFC Under 2021
    Pressmeddelande 2021-08-11 Felix Michel till AFC under 2021 AIK Fotboll är överens med Athletic FC Eskilstuna om ett lån av den libanesiske landslagsmannen Felix Michel. Lånet gäller från idag och fram till och med den 31 december 2021. – Prioriterat för oss båda har varit att finna en lösning där Felix får större möjlighet till kontinuerlig speltid. Det tror vi att Felix kan få i en miljö som han är väl bekant med sedan tidigare, säger herrlagets sportchef Henrik Jurelius. För en längre faktapresentation av Felix Michel, se det bifogade materialet i detta pressmeddelande. För mer information, kontakta: Henrik Jurelius, sportchef (herr) AIK Fotboll Mobil: 070 - 431 12 02 E-post: [email protected] Om AIK Fotboll AB AIK Fotboll AB bedriver AIK Fotbollsförenings elitfotbollsverksamhet genom ett herrlag, damlag samt ett juniorlag för herrar. 2021 spelar herrlaget i Allsvenskan, damlaget i OBOS Damallsvenskan och juniorlaget, som utgör en viktig rekryteringsgrund för framtida spelare, spelar i P19 Allsvenskan Norra. AIK Fotboll AB är noterat på NGM Nordic Growth Market Stockholm. För ytterligare information kring AIK Fotboll besök www.aikfotboll.se. Pressmeddelande 2021-08-11 Fakta Felix Michel 27-årige Felix Michel, född lördagen den 23 juli 1994 på Södertälje sjukhus, inledde som sjuåring sitt fotbolls- spelande i moderklubben Syrianska FC. Efter ungdoms- och juniorfotboll i Syrianska FC A-lagsdebuterade han 2013 för klubben och det blev spel i sex tävlingsmatcher under året. Felix spelade sammanlagt fyra säsonger med Syrianskas A-lag innan han i augusti 2016 skrev på ett avtal med den turkiska klubben Eskişehirspor som spelade i TFF First League, den näst högsta ligan i Turkiet.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Result Swedish Cup 2019
    2 Organizing committee Chairman Treasury manager Mikael Svensson Sven Johansson [email protected] [email protected] Secretary general Thomas Persson [email protected] Jury Jury of Appeal RTS Mikael Svensson Chairman Patrik Johansson Chariman Patrik Johansson A5313 Marko Leppä Jonas Edman Ingemar Proos Result Rifle Jan-Olof Olsson Chairman A4426 Georg-Peter Björkquist B4323 Thomas Persson B7131 Magnus Gustavsson B7129 Swedish Cup Pistol Marko Leppä Chairman A5211 Lars Carlsson A5310 Ingemar Proos A5309 Mikael Friman B7128 Equipment control rifle 2019 Magnus Gustavsson Chairman B7129 Ingemar Jonsson C044 Håkan Christensson C017 Equipment control pistol Patrik Johansson Chairman A5313 Anders Bäckman C188 Christer Claesson C126 3 4 Day 2 ...................................................................................................................................................... 34 Best Pistol Shooter ........................................................................................................................................... 7 Final Air Rifle Men .......................................................................................................................................... 34 Best Air Pistol Men ........................................................................................................................................... 8 Air Rifle Men ..................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • A Study of 11 Large Municipalities in Sweden
    Sustainable mobility in the Sustainable City – a study of 11 large municipalities in Sweden Final Report. Project 15-549 Author: Paul Fenton Division of Environmental Technology & Management, Linköping University, 58183 Linköping, Sweden. Tel: +46 13 285620, Fax: +46 13 281101, Email: [email protected] Summary The report presents findings from a qualitative study of strategy and policy processes for sustainable mobility and sustainable transport in eleven large municipalities in Sweden. The findings are presented thematically and with reference to interviews in each of the municipalities. The main conclusions of the report are that organisational design and the extent to which external stakeholders are involved in municipal processes are important influences on outcomes; political will and the presence of committed individuals is vitally important; and that municipalities are hamstrung by ineffective national planning processes. Acknowledgements The author wishes to thank the funders of both phases of the project for their interest and support – for Phase I, Riksbyggens Jubileumsfond Den Goda Staden; the Swedish national innovation agency Vinnova through its programme “Verifiering för samverkan”; Göteborg Energis Stiftelse för forskning och utveckling; and for Phase II, J. Gust. Richerts stiftelse; and ÅForsk. In addition, thank you to the many individuals who have contributed directly or indirectly to this study, including Agnes Rönnblom, Prosper Chipato, Tanaka Mukoko, Jenny Ohlsson Orell, Karolin Ring, and Tove Nordberg. In particular,
    [Show full text]
  • Kingdom of Sweden
    Johan Maltesson A Visitor´s Factbook on the KINGDOM OF SWEDEN © Johan Maltesson Johan Maltesson A Visitor’s Factbook to the Kingdom of Sweden Helsingborg, Sweden 2017 Preface This little publication is a condensed facts guide to Sweden, foremost intended for visitors to Sweden, as well as for persons who are merely interested in learning more about this fascinating, multifacetted and sadly all too unknown country. This book’s main focus is thus on things that might interest a visitor. Included are: Basic facts about Sweden Society and politics Culture, sports and religion Languages Science and education Media Transportation Nature and geography, including an extensive taxonomic list of Swedish terrestrial vertebrate animals An overview of Sweden’s history Lists of Swedish monarchs, prime ministers and persons of interest The most common Swedish given names and surnames A small dictionary of common words and phrases, including a small pronounciation guide Brief individual overviews of all of the 21 administrative counties of Sweden … and more... Wishing You a pleasant journey! Some notes... National and county population numbers are as of December 31 2016. Political parties and government are as of April 2017. New elections are to be held in September 2018. City population number are as of December 31 2015, and denotes contiguous urban areas – without regard to administra- tive division. Sports teams listed are those participating in the highest league of their respective sport – for soccer as of the 2017 season and for ice hockey and handball as of the 2016-2017 season. The ”most common names” listed are as of December 31 2016.
    [Show full text]
  • New Works Manager for Serneke in Eskilstuna and Västerås
    PRESS RELEASE Gothenburg, June 2, 2017 New works manager for Serneke in Eskilstuna and Västerås Serneke is continuing its initiative in the Mälardalen Valley, recruiting more people to key positions. Effective from May, Patrik Ahlbin is the new works manager responsible for bringing in new projects for the Company’s construction operations in the Eskilstuna/Västerås area. Serneke is currently in the process of building the new Campus Eskilstuna, which will host 1,000 students and 300 employees of Mälardalen University. For the past few weeks, the person responsible for this major project, and for securing new assignments for Serneke in this expansive region, has been Patrik Ahlbin. “Serneke is a highly interesting company, and I felt I wanted to be a part of that. I look forward to establishing and developing Serneke in the Eskilstuna and Västerås markets,” says Patrik Ahlbin. Patrik joins the Company from a position at with WSP Management, but has extensive experience from several companies in the industry. He has participated in a number of construction projects in both Västerås and Eskilstuna, including the new Stiga Sports Arena and the new Munktellbadet swimming facility, which are to replace the former sport hall and swimming pool where Campus Eskilstuna is now emerging. “It is with great pleasure that I welcome Patrik to Serneke! I now look forward to joining forces with him with to continue strengthening our presence in the northern and eastern Mälardalen Valley,” says Daniel Åstenius, CEO of Serneke Construction. For additional information, please contact: Patrik Ahlbin, Works Manager, Serneke Construction Tel: +46 72 337 08 90 [email protected] Johan Live, Press Officer Tel: +46 768 68 11 37 [email protected] Serneke is a rapidly growing corporate group active in construction, civil engineering, project development and property management.
    [Show full text]
  • Summary Report on Urban Energy Planning: Potentials and Barriers in Six Cities
    Deliverable 4.4 Summary report on urban energy planning: Potentials and barriers in six cities 3 November 2015 Authors UCPH: Christian Fertner*, Juliane Große, Niels Boje Groth TU Delft: Evert J. Meijers, Arie Romein, Ana Maria Fernandez Maldonado, Roberto Rocco, Stephen Read * Contact: [email protected] www.pleecproject.eu Abstract Main aim of report This is the final report (Delivera‐ ble 4.4) of PLEEC’s work package 4, dealing with urban / spatial planning and energy. It focuses on the (potential) application of measures and policies in urban planning to improve the energy performance of cities. Summaries and recommendations for each of the six PLEEC cities are given. WP4 location in PLEEC project Target group The main addressees are the PLEEC partner cities, Eskilstuna (SE), Jyväskylä (FI), Santi‐ ago de Compostela (ES), Stoke‐on‐Trent (UK), Tartu (EE) and Turku (FI). However, con‐ cepts and ideas discussed here are also relevant for many other cities and this is also emphasized in the report. The Deliverable is therefor also a direct input to Deliverable 6.1, which will provide a general model for the Energy‐Smart City. The report can also be used as a more general reference for planning practitioners, researchers and the inter‐ ested public. Main findings/conclusions Based on the case study (Deliverables 4.2) as well as the thematic (Deliverable 4.3) work, a list of 29 spatial planning measures and policies was elaborated. The measures can increase energy efficiency, reduce energy use or increasing the share of renewable energy in a city. The table shows the four sectors, as used in the Thematic Report, and nine related goals.
    [Show full text]
  • Goa 3.2 Assessing Offers and Preconditions for Multimodal Freight Transport in the Scandria®2Act Partner Regions
    Preconditions for successful multimodal freight transport offers along the Scandria®Corridor Interreg Baltic Sea Region Project #R032 GoA 3.2 Assessing offers and preconditions for multimodal freight transport in the Scandria®2Act partner regions Work Package Work Package 3 Multimodal Transport Activity 3.2-1 Existing multimodal freight offers in the Scandria®2Act partner regions Responsible Partner PP 11 Region Örebro county Author Lovisa Uhlin Version #1 Date 03.04.2017 Status Finalized Version 1, 2016-08-08 » 1 | 21 Preconditions for successful multimodal freight transport offers along the Scandria®Corridor Interreg Baltic Sea Region Project #R032 Output Description (Application Form) The output of A3.2 is a report summarising actions taken and results achieved. It will consist of four main chapters, one for each of the A3.2 activities titled: 1. Existing multimodal freight offers in the Scandria®2Act partner regions 2. The role of RoRo shipping in a stricter regulatory environment 3. Shipper needs in relation to multimodal freight transport services 4. Business models for multimodal services. The report will provide a comprehensive overview of relevant multimodal services provided in the Scandria®Corridor. It shall be used mainly by project partners as common ground to define / refine the scope of activities in A3.3. However the results can also be presented to i.e. regional, national and European transport planning authorities, multimodal service providers, forwarders and shippers, knowledge institutions and industry organisations. The target group of the chapter on RoRo Shipping is mainly multimodal freight service providers who are considering including a sea leg in their chain. The results of the investigation of shipper needs will complement the supplyside multimodal offers with the demandside requirements.
    [Show full text]
  • Part-Time Work in the Nordic Region II. a Research Review on Important
    TemaNord 2014:560 TemaNord Ved Stranden 18 DK-1061 Copenhagen K www.norden.org Part-Time Work in the Nordic Region II A research review on important reasons Part-Time Work in the Nordic Region II Gender equality in the labour market is a key topic in the Nordic cooperation on gender equality. The Nordic Council of Ministers has asked NIKK, Nordic Information on Gender, to coordinate the project Part-Time Work in the Nordic Region. The aim of the project is to shed light on and analyse part-time work in the Nordic region, develop reports and arrange conferences. During the Icelandic presidency of the Nordic Council of Ministers in 2014, the project followed up the earlier study Part-Time Work in the Nordic Region: Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic countries. This second report is a research overview on the arguments used to explain the relation between part-time work and gender in the Nordic countries. Further, the report describe relevant measures taken by different actors in the labour market and the political sphere in order to reduce foremost women´s part-time work. The researchers Ida Drange and Cathrine Egeland wrote the report on a request by NIKK. TemaNord 2014:560 ISBN 978-92-893-3847-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-3849-3 (PDF) ISBN 978-92-893-3848-6 (EPUB) ISSN 0908-6692 TN2014560 omslag.indd 1 05-11-2014 13:36:28 Part-Time Work in the Nordic Region II A research review on important reasons Ida Drange and Cathrine Egeland TemaNord 2014:560 Part-Time Work in the Nordic Region II A research review on important reasons Ida Drange and Cathrine Egeland ISBN 978-92-893-3847-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-3849-3 (PDF) ISBN 978-92-893-3848-6 (EPUB) http://dx.doi.org/10.6027/TN2014-560 TemaNord 2014:560 ISSN 0908-6692 © Nordic Council of Ministers 2014 Layout: Hanne Lebech Cover photo: NIKK (Swedish Secretariat for Gender Research, Göteborg University) Print: Rosendahls-Schultz Grafisk Copies: 400 Printed in Denmark This publication has been published with financial support by the Nordic Council of Ministers.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • The Region of Örebro Karlskoga and Örebro Cities EUROPEAN UNION
    EUROPEAN UNION European Regional Development Fund The Region of Örebro Karlskoga and Örebro cities EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Örebro Region, Karlskoga and Örebro cities project development - next steps Go further with planning of the inteface of Örebro for regional and interregional public transport – the realisation of a new public transport facility Continue anchoring the idea of future fast railway traffic Olslo–Stockholm and all “HUB”s in between. Karlstad- Örebro-Västerås- Eskilstuna - one hour “door to door” Contribution to a strategic master plan or mangement and implementation of attractive, effective an sustainable public transport within our own and in neighboring regions. EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Örebro Region, Karlskoga and Örebro cities - Expectations from Enter.hub To benefit from experiences of other project, views on our projects and put our own projects closer to implementation To avoid mistakes, defaults and non creative situations/decisions that may lead to delays and costs To promote effective structures for sustainable development and regional/interregional benefits in complex and extensive projects with different and changing participants – networking To benefit from other similar projects and planning processes within or connected to the Enter.hub project. Future fast railroad Oslo-Stockholm Aims and ambition for regional public transport 2017 ”Maxium 30 minutes to Örebro from all major cities in the county” Train station Countryside bus transport Regional bus transport
    [Show full text]
  • Area Price Hedging and the Nordic Market Model
    Ei R2016:11 Area price hedging and the Nordic market model Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2016:11 Authors: Jens Lundgren and Kaj Forsberg Copyright: Energimarknadsinspektionen Report available at www.ei.se Cover image: © Energimarknadsinspektionen Foreword In the work to integrate the European electricity markets, a target model and common rules known as “network codes” are being developed on a central level in the European Union (EU). The target model is an overall description of how a common market will work and the network codes are intended to create uniform functioning in the markets and facilitate further integration. One of the areas which have been reviewed intensively in recent years is how the capacity for transmitting energy between different countries and bidding zones will be handled in the short and long term. Today, the network infrastructure is insufficient for balancing prices between various sub-markets both within and between countries in the EU. One important dimension is thus which instruments the market actors have access to in order to manage the financial risks associated with cross-border trade. In the short term, the target model for the common market means that all available capacity in the network will go to the spot market and the daily market coupling mechanism in order to ensure socioeconomically optimal flows from low-price to high-price zones. In the more long-term and forward-looking trade today – the “forward market” – different instruments are used for managing area risks in different parts of the EU. The as yet incomplete network code Forward Capacity Allocation (FCA), which pertains to forward-looking capacity allocation, will regulate which instruments are permitted for managing area price risks within the EU.
    [Show full text]