Översättning, stil och lingvistiska metoder Studia Interdisciplinaria, Linguistica et Litteraria 4 utges av institutionen för språk och litteraturer göteborgs universitet Översättning, stil och lingvistiska metoder Elisabeth Bladh Magnus P. Ängsal (utg.) Studia interdisciplinaria, linguistica et litteraria, sill 4 © Författarna och Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, 2013 Sättning: Thomas Ekholm Omslag: Thomas Ekholm Tryck: Reprocentralen, Campusservice, Göteborgs universitet, Göteborg, 2013 Elektronisk publikation: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32320 ISBN 978-91-979921-1-4 Distribution: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet PO Box 200 SE30 405- Göteborg, Sweden [email protected] Innehållsförteckning Förord 1 Elisabeth Bladh och Magnus P. Ängsal Att översätta dialektala och kulturspecifika uttryck i Maryse Condés Traversée de la mangrove 9 Elisabeth Bladh och Alexander Künzli Att undersöka stilistiska preferenser hos läsare av översatt skönlitteratur med webbenkäter 39 Hugues Engel Lexikala val som ett drag i översättarstil. En studie av två bulgariska noveller i svensk översättning 55 Birgitta Englund Dimitrova The Problem of Generality in Models for Translation Criticism 75 Christina Heldner ”– Visst kan jag tolka, sa Eino. Mie käänän.” Mikael Niemi, meänkieli och läsare i och utanför Tornedalen 105 Hans Landqvist Lexikala upprepningar som stildrag i Thérèse Raquin av Émile Zola: Om att översätta ”fauve” till svenska 133 Eva M. Olsson Lönn Stiltrogenhet och kulturell anpassning i fyra svenska King Lear-översättningar 151 Katharina Nahlbom Om att översätta stil. Några nedslag i svensk skönlitteratur på engelska 177 Inger Ruin Tomas Tranströmer om översättning 197 Torsten Rönnerstrand Hur översättarstil formas – Om några strategiska principer i franska översättningar av Strindbergs Fröken Julie 207 Elisabeth Tegelberg Om språkkritik och översättningskritik 225 Magnus P. Ängsal Om artikelförfattarna 251 1 Förord ”Det som säger oss hur en text skall uppfattas är det flyktigaste, mest svårdefinierbara i språket, det som lättast går förlorat i översättningar, det som historiska och kulturella avstånd först gör oss döva för”, skriver Horace Engdahl (2005:14) i sin studie över rösten i litteraturen, Berö- ringens ABC. Den frågvise vill då veta: Är det alls möjligt att överbrygga sådana avstånd? I alla händelser är det möjligt, och fruktbart, att studera dem, underkasta dem analys. Vad händer med det vi kallar stil, det för en text säregna, när det överförs från ett språk till ett annat? Hur kan det som sker på vägen utforskas med lingvistiska metoder? Det är sådana frågor som tas upp till diskussion i de sammanlagt elva bidrag som finns samlade i den bok som du nu håller i din hand eller läser i elektronisk form. Vår förhoppning är att dessa uppsatser kan säga något viktigt om översättandets möjligheter och begränsningar. Likaså hoppas vi kunna visa att stil och översättning hänger nära samman och att lingvistiska metoder lämpar sig väl för att beskriva några av samban- den mellan stil och översättning, även om inte alla artiklar i den här volymen är just lingvistiskt orienterade. Denna disciplinära mångfald är och skall förstås som en styrka. I det ljuset framstår stilistik och översättningsforskning som starka forsk- ningsfält därför att de lever i ett gränsland mellan lingvistisk, litteratur- vetenskap och andra discipliner. Eller varför ens tala om ett gränsland? Stilanalys och översättningsstudier är ämnes- och forskningsriktning- ar i egen rätt och med starka historiska rottrådar i filologi och annan humaniora. Metodiska och teoretiska uppslag hämtas från skilda håll. Baksidan av myntet är möjligen att vare sig stilistik eller översättnings- vetenskap har någon självklar plats i exempelvis främmandespråks- filologierna i Sverige idag, trots talet om tvärvetenskaplig forskning och interdisciplinära samarbeten. Med denna volym vill vi visa vad stilistik och översättningsstudier kan vara i praktiken. Vi hoppas också kunna ge en eller annan impuls till vidare forskning och studier. 2 Vare sig stil eller översättning är dock entydiga begrepp. Den tyske textlingvisten och stilforskaren Wolfgang Heinemann (2010) räknar i en översiktsartikel till en mängd ”grundkoncept” för hur stil uppfattas och har uppfattats under århundradena, av filologer och retoriker. I en antik retoriktradition ses stil ofta som retorisk utsmyckning, en del av elocutio. Stilen kan vidare yttra sig i sådana estetiska kvaliteter som finns i litterära verk. Ytterligare ett grundkoncept är att se stil som uttryck för en personlighet, vilket har sin pendang i den litterära stilistiken, i tanken om en författarens individualstil. Stil kan därtill ses som det från normen avvikande, det som framhävs och faller läsaren i ögonen. Den enligt Heinemann kanske mest spridda synen på stil är dock att betrakta den som själva det urval av uttrycksmöjligheter som var och en träffar som författar en text. En följd av denna uppfattning blir att se stilistiken eller stilforskningen som en del av textlingvistiken. Hur blir anhopningen av satser till en meningsfull text? Med vilka medel? Också det är stilfrågor. Men stil kan också ses som ett uttryck för språk- ligt handlande, i en pragmalingvistisk tradition. Då ligger det nära till hands att, som Per Lagerholm (2008:26) gör i sin översiktsbok Stilistik, ta stilstudiet i anspråk också för ideologikritisk textforskning. Några av dessa stilkoncept skall läsaren finna i de texter som vi ställt samman i den här volymen. Vad översättning är kan tyckas självklart, men är det ingalunda. I en filosofisk tanketradition har det kommit att beteckna en överföring av kognitivt innehåll i allmänhet, till exempel från tanke till text. Härut- över går åsikterna isär om var översättningen börjar och slutar. Över- sättningsforskaren Christiane Nord (2009:32) har argumenterat för att ”translation” är allt som ryms mellan extremerna fri textproduktion å ena sidan och transkription å den andra. Frågan som ofta ställs är: Hur mycket kan man ändra i en text och ändå kalla det översättning? Och vad händer med stilen, det som vi uppfattar som unikt för en text och skänker den dess röst? Det är ingen slump att flera av författarna i den här boken tar itu med översättningar av just litterära verk och analyserar deras sinsemellan mycket olikartade stildrag. 3 De lingvistiska metoder som kan tillämpas på stil- och översättnings- studier är många, från undersökningar av lexikala val och språkväxlings- fenomen till metaforer och syntaktiska och metriska strukturer. Också de metodiska frågorna spelar en viktig roll i den här boken. Innan vi presenterar de elva artiklarna närmare skall nämnas att voly- men och flertalet av dess bidrag har sin upprinnelse i en workshop med samma titel, Översättning, stil och lingvistiska metoder, som avhölls 24– 25 november 2011 vid Institutionen för språk och litteraturer (SPL), Göteborgs universitet. Workshopen, som arrangerades av redaktörerna för denna bok, finansierades med medel från SPL, som ett led i en forsk- ningssatsning. Också tryckningen av den här volymen har möjliggjorts tack vare denna insats. Vi vill på det här stället rikta ett varmt tack till ledningen för SPL för generösa bidrag. Översättningsstudier är i dag en del de fem forskningsprofilerna vid SPL. Till yttermera visso förestår institutionen det tvååriga masterpro- gram i översättning (Översättarprogrammet) som Göteborgs universitet erbjuder. Inte minst av dessa skäl är det glädjande att nu kunna ge ut den här samlingen studier i översätt-ning och stil som fjärde volym i institutionens skriftserie SILL, Studia Interdisciplinaria, Linguistica et Litteraria. Workshopen Översättning, stil och lingvistiska metoder samlade runt 20 forskare från en handfull svenska lärosäten och med skilda disciplinära hemvister. Flera av föredragshållarna kom från de så kallade främmande språken (tyska, franska, engelska, ryska), somliga från översättningsve- tenskap, svenska/nordiska språk och åter andra från litteraturvetenskap och filosofi. Ett urval av dessa bidrag presenteras i artikelform i den här volymen. Utöver det har ytterligare några artiklar på temat tagits med. I det som följer presenterar vi dem en efter en i den ordning som de uppträder. Boken inleds med Elisabeth Bladh och Alexander Künzlis bidrag ”Att översätta dialektala och kulturspecifika uttryck i Maryse Condés Tra- versée de la mangrove”, där artikelförfattarna utgår från de nästan hund- ra ord som försetts med förklarande noter i källtexten. De konstaterar att mycket av den karibiska författarens regionala uttryckssätt ersätts 4 med standardspråkliga motsvarigheter i översättningarna och då särskilt i den (något äldre) tyska versionen. Den svenska översättningen känne- tecknas även av att i hög grad behålla originalets kreolska ordvändning- ar, som förklaras i noter eller ordlista. Samtidigt ser man även att den svenska översättaren inspirerats av lösningar i den amerikanska utgåvan. Hugues Engel diskuterar i uppsatsen ”Att undersöka stilistiska prefe- renser hos läsare av översatt skönlitteratur med webbenkäter” hur man kan gå till väga för att ta reda på hur läsare förhåller sig till måltexter som avviker från målkulturens stilistiska normer. Engel framhåller in- ledningsvis att ett nätbaserat frågeformulär gör det möjligt att nå en större och samtidigt mer varierad population. Med exempel från Hjal- mar Söderbergs prosa visar han sedan hur en webbenkät kan se ut där franska informanter ska ta ställning till hur de tycker att upprepningar