DOCSLIB.ORG

122702 Arbeiderbev Aarbok

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Arbeiderhistorie 2005 51 MARTIN GRASS «…rätt att utveckla sig fritt och självständig» Hjalmar Branting och unionen Den 25 februari 1892 skrev Carl Jeppe- De första reaktionerna sen, då ordförande i Det norske arbei- derparti (DNA), till Hjalmar Branting De unionella spänningarna på 1880-ta- om den unionsstrid som accelererat ge- let och i början av 1890-talet hade inte nom det norska kravet på ett självstän- framkallat några större reaktioner inom digt konsulatväsen. Han konstaterade den svenska socialdemokratin och den att denna strid är en «hemsko» för soci- socialdemokratiska pressen. Sveriges aldemokratin eftersom «den legger be- arbetare har betraktat unionsfrågan slag paa den offentlige interesse og le- «med ganska likgiltiga ögon», konstate- der arbejderklassens tanker bort fra de- rade Branting på den fjärde skandina- res egen samfundsstilling», det vill säga viska arbetarekongressen i augusti 1892 från lösningen av de stora arbetarfrå- där unionsfrågan stod på dagordningen gorna som Jeppesen formulerade det på och avhandlades mycket kort.2 Det var ett möte i Kristiania några dagar senare. rösträttsfrågan som stod i centrum. En Jeppesens slutsats i sitt brev: striden första större, osignerad ledare om «ut- måste bli så kortvarig som möjligt med maningen i Norge» som har tillskrivits en upplösning av unionen som mål och Branting publicerades i svenska Social- resultat. På det nämnda mötet framhöll Demokraten 25 februari 1892, samma han därför att DNA måste uppge sin dag som Jeppesen skrev sitt brev till passiva hållning i unionsfrågan, och i Branting. Där betonades grundsatsen mötesresolutionen uppmanades till mö- om «fria folks allmänna rätt och själv- ten och demonstrationer i hela landet ständighet».3 Artikeln är säkert ett ut- för en unionsupplösning. Hos Branting slag av Brantings besök i Kristiania i vädjade Jeppesen i DNA:s namn att den mitten av februari med bland annat ett svenska socialdemokratin skulle ställa föredrag om socialismen hos Studenter- sig «solidarisk med os» och engagera samfundet. I en intervju hade han all- sig «hurtigst og kraftigst» för detta krav mänt uttalat sig för samarbete mellan de «af hensyn til arbejdersagens fremme svenska och norska socialdemokraterna og fredens bevarelse».1 i unionsstriden och förklarat: «vi vil række hinanden haanden og ingen vil 52 Arbeiderhistorie 2005 krænke hinandens selvstændighed».4 Det blev Branting som «så gott som en- sam fick ta hand om unionsfrågan och göra klart för arbetaropinionen, vad den innebar, betraktad under socialdemo- kratisk aspekt», så sammanfattar Hil- ding Nordström i en uppsats i Tiden 1939 Brantings insats. På et möte i Sve- riges socialdemokratiska arbetarepartis (SAP:s) Verkställande Utskott (VU) i oktober 1904 sade Kata Dalström att «ingen i Utskottet begrep Unionsfrågan mer än Herr Branting!» (det kan natur- ligtvis också vara ett ironiskt uttalan- de).5 Hjalmar Branting var den svenska socialdemokratins «portalfigur» också på det internationella området. I drygt 60 artiklar i svenska Social-Demokraten till och med 1905 och i ett antal tal samt i riksdagen, dit han invaldes 1896, yttrade han sig och tog ställning i uni- Carl Jeppesen (1858-1930) formann i Det onsfrågan.6 Det fanns några avvikande norske Arbeiderparti 1890-1892 og 1894- röster inom SAP, precis som var fallet 1897. Fra 1892 samarbeidet han nært inom DNA. Enligt pionjären August med Hjalmar Branting for en fredelig løs- ning på unionsspørsmålet. Palm på våren 1892 var det hela bara «en strid mellan bourgeoisie och mo- narki» och han kritiserade de svenska socialdemokratiska applåderna för de derströk att vi måste «erkänna och re- norska socialdemokraterna. Fredrik spektera varje nations strävan efter Sterky, då redaktör i Ny Tid och ordfö- självständighet», alltså måste Norges rande i Göteborgs arbetarekommun, folk bli «herre i eget hus», annars ga- såg på sommaren 1892 inte något skäl ranteras «ingen fred, inget lugn». Han till en upplösning av unionen. Samma bekräftade samtidigt den solidaritet Jep- ståndpunkt intog i februari 1893 Axel pesen hade vädjat om: den svenska so- Danielsson, den sydsvenska socialde- cialdemokratin står på de norska parti- mokratins ledande personlighet.7 En vännernas sida, «då de vilja ha bort första större diskussion inom SAP före- denna union», och det samarbetet ba- kom dock inte förrän i slutfasen av uni- nar väg «för en kommande folk-uni- onsstriden på fjärde partikongressen i on», «en verklig folkunion». Två vec- februari 1905. Jag återkommer till den. kor senare skrev Branting i svenska So- Ett så att säga officiellt svar på Jeppe- cial-Demokraten att självständighet och sens brev gav Branting på ett möte i fredligt framsteg garanteras «först med Stockholm den 10 juli 1892. Han un- kungsunionens upplösning».8 Arbeiderhistorie 2005 53 Fyra riktmärken sitt tal den 10 juli 1892 till ett fungeran- de enkammarsystem där hälften av le- Tre ledmotiv antyddes i Brantings damöterna är vald på programmet om «svar» på Jeppesens brev: nationellt allmän rösträtt och till ett förtjänstfullt självbestämmande, transnationell soli- beslut mot det indirekta skattesystemet, daritet inom arbetarklassen och undvi- till fördel för det stora flertalet. kande av väpnad konflikt, det vill säga fred. Dessa principer blev till grundläg- gande riktmärken för Brantings och den Skandinavisk folkunion svenska socialdemokratins agerande i I diskussionen med ungerska socialde- unionsfrågan till 1905, de är samman- mokrater i samband med förberedelsen kopplade men betonades olika över ti- av Stockholmskonferensen 1917 hävda- den alltefter omständigheterna och ut- de dock Branting att demokratisering vecklingen i unionsstriden. De var ock- allena inte löser de nationella frågorna – så grundläggande principer för den in- så med adress till ungrarna i deras «uni- ternationella arbetarrörelsen, manifes- on» med Österrike – eller skulle ha räd- terade på Socialistiska, andra internati- dat unionen. Den nationella självstän- onalens kongresser sedan 1889, och för digheten, inte endast mera utvecklad Brantings agerande i internationella demokrati, möjliggjorde ett närmande sammanhang.9 Till detta kommer en as- mellan Sverige och Norge därefter och pekt som återkom i Brantings ställ- underlättade ett gemensamt skandina- ningstaganden, med en formulering i viskt agerande.11 En alternativ framtida Social-Demokraten den 2 februari 1893: transnationell enhet pekade Branting på «grundskil[l]naden i åskådningssätt i sitt nämnda tal den 10 juli 1892 och och önskningar mellan en ny-uppstån- därefter: istället för en odemokratisk den bondedemokrati och en gammal «kungsunion» en demokratisk «folku- rojalistisk öfverklass-stat». Det går inte nion». Han nämnde också allmänt den att förena den norska demokratins ön- socialistiska visionen om en tid när skan om «frihet till själfutveckling» «folkens indelning i nationer» är över- med den svenska uppfattningen om att spelad och nationerna «skola sammans- det existerade likställighet inom mälta» vilket skulle resultera i en peri- «kungsunionen». Självbestämmande- od av fred. rätten kopplas till demokratisering. Det I Skandinavien hade en arbetarskan- norska Stortingets demokratiskt fattade dinavism formerat sig några år tidigare. beslut och det efterföljande agerande av Den nya skandinaviska unionen apos- den demokratiskt valda norska rege- troferade exempelvis A.C. Lindblad, ringen står, så Branting, i skarp kontrast redaktör på Ny Tid i Göteborg, på till svenskt «kungligt envälde».10 I detta 17 maj-mötet i Kristiania 1898 – den finns också kopplingen till den pågåen- andre svenska talaren var Hjalmar Bran- de, dominerande rösträttsfrågan. I det ting – med hänvisning till det pågående sammanhanget spelade även uppfatt- samarbetet mellan de skandinaviska ar- ningen om en mera utvecklad demokra- betarorganisationena.12 Branting fram- ti i Norge en roll. Branting hänvisade i höll i unionsdiskussionen några år se- 54 Arbeiderhistorie 2005 nare att arbetarna vårdar denna union, rade följdriktigt också mot höjda militä- «sin union, den broderliga skandinavis- ranslag. ka solidaritetens», och inte håller på Det som har uppmärksammats och med att «plåstra med den svensk-nor- citerats mest i skildringen av unionens ska kungliga unionen».13 Arbetarskan- krisår 1895 är Brantings majtal.16 Det dinavismens vision formulerade sedan har lite överdrivet betecknats som ett av Thorvald Stauning den 23 november Brantings mest berömda tal och ett tal 1914 på följande sätt: «Den skandina- som i socialdemokratins historia har viska unionen skall byggas på socialis- jämförts med Olof Palmes uttalande om mens grund».14 USA:s bombning av Nord-Vietnam ju- len 1972.17 Talet var egentligen inte Majtal 1895 särskilt märkvärdigt, ett normalt första- majtal med de traditionella kraven på Unionsstriden tillspetsades 1895 ge- åtta timmars arbetsdag, allmän rösträtt nom att norska Stortinget sade upp det och fred. Det senare hade naturligtvis gemensamma konsulatväsendet och en konkret koppling till unionsstriden. drog in en del av diplomatanslagen. Det som har lyft detta tal ur mängden är Från svenskt konservativt och chauvi- det åtal som följde. Branting åtalades nistiskt håll krävdes ultimativa åtgärder för några meningar i slutet av talet, sin och militära styrkedemonstrationer mot «varnande erinran» – så beteckande Norge. Redan i en artikel i Social-De- han det själv – om möjliga reaktioner mokraten den 4 mars 1892 hade Bran- och okontrollerbara handlingar ifall det ting tagit avstånd från sådant «stor- skulle bli krig mot Norge och någon svenskt skräfvel» och den
Recommended publications
  • Literaturverzeichnis

    Literaturverzeichnis

    Literaturverzeichnis Die Literaturliste folgt der deutschen Alphabetisierung, d.h.: aa und a, werden an den Beginn und nicht an das Ende des Alphabetes gestellt, die Umlaute ce und 0 als ä und ö behandelt. Examensarbeiten, hovedoppgaver, die nicht über den Buchhandel erhältlich sind, sondern nur in Universitäts- und Institutsbibliotheken bzw. dem Archiv der Arbeiterbewegung eingesehen werden können, sind mit * gekennzeichnet, während die publizierten Ex­ amensarbeiten mit -+ versehen sind. -+ Knut Aagesen, Fagopposisjonen av 1940 [Die Gewerkschaftsopposition von 1940], in: 1940 - Fra n0ytral ti1 okkupert [1940 - von neutral bis okkupiert], Oslo 1969 * 0yvind Aasmul, Bruddet i Bergens arbeiderparti i 1923 [Die Spaltung in der Arbeiterpartei in Bergen 1923], Universität Bergen 1977 * Ame Alnces, So1kjerringer og fiskbcerere. Om arbeideme pä klippfiskbcergan i Kristiansund pä 1930-tallet [Sonnenweiber und Fischträger. Über die Arbeiter auf den Trockenfisch­ klippen in Kristiansund in den 1930er Jahren], Universität Trondheim 1982 Hans Amundsen, Christofer Homsrud, Oslo 1939 Ders., Trygve Lie - gutten fra Grorud som ble generalsekretcer i FN [Trygve Lie-der Junge aus Grorud, der UNO-Generalsekretär wurde], Oslo 1946 * Trond Amundsen, Fiskerkommunismen i nord: Vilkarene for kommunistenes oppslutning pä kysten av 0st-Finnmark i perioden 1930-1940 [Fischereikommunismus im Norden: Bedingungen für die Zustimmung für die Kommunisten in den Küstengebieten von Ost-Finnmark in der Periode 1930-1940], Universität Troms0 1991 Haakon With Andersen, Kapitalisme med menneskelig ansikt ? Fra akkord ti1 fast 10nn ved Akers Mek. Verksted i 1957 [Kapitalismus mit menschlichem Gesicht ? Von Akkord zu festem Gehalt in Akers Mechanischen Werkstätten im Jahre 1957], in: Tidsskrift for arbeiderbevegelsens historie, 2 ( 1981) Roy Andersen, Sin egen fiende. Et portrett av Asbj0rn Bryhn [Sein eigener Feind.
  • Beretning 1952

    Beretning 1952

    BERETNING 19S2 DET NORSKE ARBEIDERPARTI DET ORSKE ARBEIDERPARTI BERETNING 1952 UTARBEIDET VED PARTIKONTORET OSLO 1953 ARBEIDER ES AKTIETRYKKERI . , INNHOLD Side Innledning ......................................... 5 Sentralstyret og landstyret ......................... 6 Sentralstyremøter .................................. 7 Landstyrets møter . ............................... 7 Konferanser og fellesmØter ......................... 10 Olav Kringen ...................................... 11 Faste komiteer og utvalg ........................... 11 Sentralstyrets representanter i diverse institusjoner .. 13 Utvalg i forbindelse med forberedelsen til landsmØtet 14 1. mai ............................................. 16 Johan Nygaardsvolds minnefond .................... 27 Organisasjonsarbeid ................................ 27 Saker sendt ut av partikontoret ..................... 32- Tillitsmannen ...................................... 33 Magnetofoner ...................................... 34 Stipendier ......................................... 3:5 Prisloven ........................................... 34 Distriktsorganisasjonenes' rapporter .................• 35 Internasjonalt samarbeid ........................... 72 Nordisk samarbeid ................................. 72 Partikurs .......................................... 73 Partikontoret ....................................... 73 Kvinnebevegelsen .................................. 74 A.U.F ............................................... 81 Framfylkingen ............•........................
  • Stortinget Stemmerett for Kvinner

    Stortinget Stemmerett for Kvinner

    Utsnitt av lovforslag, komite-innstillinger og debatter i Stortinget om Stemmerett for kvinner 17. mai 1814-11. juni 1913 AlS O. FREDR. ARNESEN BOK- OG AKCIDENSTRYKKERI Takk I 1963 er det 50 år sidan kvinnene i Norge fekk ålmen stemmerett. I samband med dette jubileet vil forslag, innstillinger og ordskiftene om kvinnestemme­ retten bli plukka ut av Stortingstidende og trykt i eit hefte. Etter oppmoding frå oss kvinner som i dag er medlemmer av Stortinget har Stortingets presidentskap gjeve tilsagn om at heftet blir trykt for Stortingets rekning. Me er svært glade for dette, og vil gjerne få bere fram ei djup takk til Stortingets presidentskap. Me ser det som ei stor ære at Stortinget trykker nettopp dette heftet. Me vil også takke Stortingets kontorsjef, herr Gunnar Hoff, for gode råd og rettleiing - og me takker stortingsbibliotekarane Olaf Torp og Kjell Frank, tenestemennene ved Stortings­ biblioteket og arkivar Tor Kindingsland for verdfull hjelp med å finne fram stoffet. Til sist - .men ikkje minst - vil me takke statsautorisert revisor Eva Kolstad for arbeidet med å plukke ut og redigere stoffet. Det har vare mykje arbeid. Oslo, den 4. april 1963. Magnhild Hagelia. Berte Rognerud. Martha Johannessen. Rakel Seweriin. Hanna Berg Angel!. Liv Tomter. Haldis Tjernsberg. Margith Munkebye. Gu,ri Johannessen. Gunvor Eker. Aase Lionæs. Karen Grønn-Hagen. Margit Tøsdal. Jenny Lund. Sunniva Hakestad-Møller. Forord Kvinnestemmerettens historie, slik den formet seg innen Stortingets vegger, fyller mange hundre sider i Stortingstidende. Her er dokumentene plukket fram og kuttet ned så stoffet kan rommes i et hefte av overkommelig størrelse. Der ord, setninger, avsnitt eller hele innlegg er klippet bort, er det markert med - - - - eller med henvisninger.
  • Russland I Norsk Presse

    Russland I Norsk Presse

    RUSSLAND I NORSK PRESSE En undersøkelse av hovedstadsavisene i perioden 1880 – 1905 Jan-Tore Berghei Mastergradsoppgave i historie Institutt for historie og religionsvitenskap Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning Universitetet i Tromsø Høsten 2010 II JA, SÆT, AT HAN KOM! Ja, snart kommer russen, den farlige bussen, paa røvertog ruvende, allting opslugende. Men SCHIBSTED er rolig, Med staalhvasse poter han værger oss trolig han skriver os noter, med skydset det kjendte, som varsler den nære krig! om – noget os hændte Saa lad os kun smede Pyt, lad ham kun komme de løgne saa lede med faner og tromme, og tirre det vældige trold! med digre kanoner og skarpe patroner. Alligevel, -- om nu Vi er sgu'ke bange, hr. RUSLAND, han kom nu for vi har den lange og greb os i nakken, kanon, - som – gik tilbunds! hvem skyldte vi takken? Svar DIETZ os og FRIELE; Og vi har majorer da kunde I smile, med sabel og sporer, mens HØITOMT tog – benene fat! bedækket med stjerner; de landet nok værner Vel taber de hodet det har de i blodet Ja, SOMMERFELT ved det, han! Gustav Lærum, illustrasjon (se forsiden) og sang fra bladet Tyrihans, 1892, nr. 20 III IV FORORD «Kristiania, denne forunderlige by som ingen forlater før han har fåt mærker av den.» Dette skrev Knut Hamsun om hovedstaden vår i romanen Sult fra 1890. Gjennom arbeidet med denne oppgaven har jeg blitt tatt tilbake i tid, nettopp til denne forunderlige by – med dens unike personligheter, raske utvikling og sterke politiske motsetninger. I år er det 150 år siden Aftenposten ble stiftet, og 100 år siden Bjørnstjerne Bjørnson døde.
  • Public Financing of Health Care in Eight Western Countries

    Public Financing of Health Care in Eight Western Countries

    PUBLIC FINANCING OF HEALTH CARE IN EIGHT WESTERN COUNTRIES The Introduction of Universal Coverage BY ALEXANDER SHALOM PREKER Ph.D. Thesis Submitted to Fulfill Requirements for a Degree of Doctor of Philosophy at the London School of Economics and Political Science UMI Number: U048587 All rights reserved INFORMATION TO ALL USERS The quality of this reproduction is dependent upon the quality of the copy submitted. In the unlikely event that the author did not send a complete manuscript and there are missing pages, these will be noted. Also, if material had to be removed, a note will indicate the deletion. Dissertation Publishing UMI U048587 Published by ProQuest LLC 2014. Copyright in the Dissertation held by the Author. Microform Edition © ProQuest LLC. All rights reserved. This work is protected against unauthorized copying under Title 17, United States Code. ProQuest LLC 789 East Eisenhower Parkway P.O. Box 1346 Ann Arbor, Ml 48106-1346 rnsse F 686 X c2I ABSTRACT The public sector of all western developed countries has become increasingly involved in financing health care during the past century. Today, thirteen OECD countries have passed landmark legislative reforms that call for compulsory prepayment and universal entitlement to comprehensive services, while most of the others achieve similar coverage through a mixture of public and private voluntary arrangements. This study carried out a detailed analysis of why, how and to what effect governments became involved in health care financing in eight of these countries. During the early phase of this evolution, reliance on direct out-of-pocket payment and an unregulated market mechanism for the financing, production and delivery of health care led to many unsatisfactory outcomes in the allocation of scarce resources, redistribution of the financial burden of illness and stabilisation of health care activities.
  • Det Norske Arbeiderparti Og 1905

    Det Norske Arbeiderparti Og 1905

    Arbeiderhistorie 2005 5 ANDERS KIRKHUSMO Sosialister og nasjonalister ? Det norske Arbeiderparti i 1905 «Arbeiderne har intet fedreland!» aktuelle problem. Enten de likte det el- Hvem har ikke hørt dette løsrevne ler ei, var Europas historie fra den fran- Marxsitatet? Men over hundre års his- ske revolusjon opp til samtida så sterkt torie og utallige eksempler har lært oss preget av nasjonale spørsmål og nasjo- at dette ikke alltid har vært tilfelle, også nalisme at den internasjonale arbeider- blant sosialister som har bekjent seg til bevegelsen måtte ta stilling. Og svarene marxistisk ideologi. En ting var norme- var forskjellige både teoretisk og i prak- ne, noe ganske annet praksis og dagsak- tisk politikk innen ulike retninger av tuelle krav. Ifølge marxistisk orientert arbeiderbevegelsen, enten det var i tekning var den sentrale oppgave å velte Russland, i Østerrike-Ungarn, på Bal- den kapitalistiske samfunnsorden og kan, i Irland eller andre steder. Noe for- gjennomføre en sosialistisk. Kjernen i enklet kan en si at utviklingen i den in- ideologien var klassereising og klasse- ternasjonale arbeiderbevegelsen om- frigjøring basert på internasjonal klas- kring århundreskiftet både i teori og sesolidaritet og antimilitarisme. Den praksis også kom til å prege Arbeider- marxistisk orienterte sosialismen avvis- partiet i Norge. Revisjonismen og den te riktignok ikke nasjonalitetsprinsip- såkalte austromarxismen førte til en pet, men ifølge teoretikerne skulle selv- oppvurdering av det nasjonale som ver- stendige nasjonalstater finne sin plass di. Det finnes en overveldende samtid- innenfor et internasjonalt verdenssam- slitteratur om emnet, og ettertidas ana- funn først etter at en sosialistisk sam- lyser har ikke vært mindre tallrike.
  • Statistikk Og Historie Espen Søbye

    Statistikk Og Historie Espen Søbye

    39 Statistiske analyser Statistical Analyses Statistikk og historie Espen Søbye Statistisk sentralbyrå • Statistics Norway Oslo–Kongsvinger Statistiske analyser I denne serien publiseres analyser av statistikk om sosiale, demografiske og økonomiske forhold til en bredere leserkrets. Fremstillingsformen er slik at publikasjonene kan leses også av personer uten spesialkunnskaper om statistikk eller bearbeidingsmetoder. Statistical Analyses In this series, Statistics Norway publishes analyses of social, demographic and economic statistics, aimed at a wider circle of readers. These publica- tions can be read without any special knowledge of statistics and statisti- cal methods. Standardtegn i tabeller Symbol © Statistisk sentralbyrå, desember 2000 Tall kan ikke forekomme . Ved bruk av materiale fra denne publika- Oppgave mangler .. sjonen, vennligst oppgi Statistisk sentral- Oppgave mangler foreløpig ... byrå som kilde. Tall kan ikke offentliggjøres : Null - ISBN 82-537-4860-4 ISSN 0804-3221 Mindre enn 0,5 av den brukte enheten 0 Mindre enn 0,05 av den brukte enheten 0,0 Emnegruppe Foreløpige tall * 00.00 Oversikter Brudd i den loddrette serien — Brudd i den vannrette serien | Omslag: Siri Boquist Trykk: Lobo Media as Rettet siden forrige utgave r Forord I 1997 opprettet Statistisk sentralbyrå en gruppe for historisk statistikk for å gi kontinuitet til arbeidet med historisk statistikk. Hensikten med denne publikasjonen er å samle noen arbeider som drøfter tidligere tiders statistikk, for å se dagens statistikk og samfunnsforhold i dette perspektivet. De åtte artiklene i heftet er publisert i løpet av et par år i Statistisk sentralbyrås tidsskrifter Samfunnsspeilet og Økonomiske analyser, to av dem er opprinnelig holdt som foredrag, opplysning om publiseringssted og tidspunkt er satt med kursiv etter hvert stykke.
  • Elever Ved Kristiania Katedralskole Som Begynte På Skolen I Årene (Hefte 6)

    Elever Ved Kristiania Katedralskole Som Begynte På Skolen I Årene (Hefte 6)

    1 Elever ved Kristiania katedralskole som begynte på skolen i årene (hefte 6) 1871 - 1880 Anders Langangen Oslo 2019 2 © Anders Langangen Hallagerbakken 82 b, 1256 Oslo (dette er hefte nr. 6 med registrering av elever ved Schola Osloensis). 1. Studenter fra Christiania katedralskole og noen elever som ikke fullførte skolen- 1611- 1690. I samarbeid med Einar Aas og Gunnar Birkeland. Oslo 2018 2. Elever ved Christiania katedralskole og privat dimitterte elever fra Christiania 1691-1799. I samarbeid med Einar Aas & Gunnar Birkeland. Oslo 2017. 3. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som har begynt på skolen i årene 1800 – 1822. Oslo 2018. 4. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som begynte på skolen i årene 1823- 1847. Oslo 2019. 5. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som begynte på skolen i årene 1847- 1870. Oslo 2019 I dette sjette heftet følger rekkefølgen av elvene elevprotokollene. Det vi si at de er ordnet etter året de begynte på skolen, og ikke året de sluttet som i de fem andre heftene. De elevene som sluttet i årene 1871-1878 er i hefte 5. For hver elev er det opplysninger om fødselsår og fødselssted, foreldre og tidspunkt for start på skolen (disse opplysningene er i elevprotokollene). I tillegg har jeg med videre utdannelse der hvor det vites. Dåpsopplysninger er ikke registrert her, hvis ikke spesielle omstendigheter har gjort det ønskelig (f.eks. hvis foreldre ikke er kjent eller uklart). Både skolestipendiene og de private stipendiene er registrert, dessuten den delen av skolestipendiet som ble opplagt til senere utbetaling og om de ble utbetalt eller ikke.
  • Edinburgh Research Explorer

    Edinburgh Research Explorer

    Edinburgh Research Explorer Wars of Position Citation for published version: Puzey, G 2011, 'Wars of Position: Language Policy, Counter-Hegemonies and Cultural Cleavages in Italy and Norway', Ph.D., University of Edinburgh. <https://www.era.lib.ed.ac.uk/handle/1842/7544> Link: Link to publication record in Edinburgh Research Explorer Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Publisher Rights Statement: © Puzey, G. (2011). Wars of Position: Language Policy, Counter-Hegemonies and Cultural Cleavages in Italy and Norway General rights Copyright for the publications made accessible via the Edinburgh Research Explorer is retained by the author(s) and / or other copyright owners and it is a condition of accessing these publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. Take down policy The University of Edinburgh has made every reasonable effort to ensure that Edinburgh Research Explorer content complies with UK legislation. If you believe that the public display of this file breaches copyright please contact [email protected] providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. Download date: 10. Oct. 2021 This thesis has been submitted in fulfilment of the requirements for a postgraduate degree (e.g. PhD, MPhil, DClinPsychol) at the University of Edinburgh. Please note the following terms and conditions of use: • This work is protected by copyright and other intellectual property rights, which are retained by the thesis author, unless otherwise stated. • A copy can be downloaded for personal non-commercial research or study, without prior permission or charge.
  • Unionsdebatten 1905

    Unionsdebatten 1905

    SKRIFTER UTGIVNA AV STATSVETENSKAPLIGA FÖRENINGEN I UPPSALA GENOM C. A. HESSLER Evert Vedung UNIONSDEBATTEN 1905 En jämförelse mellan argumenteringen i Sverige och Norge ALMQVIST & WIKSELL STOCKHOLM Evert Vedung UNIONSDEBATTEN 1905 En jämförelse mellan argumenteringen i Sverige och Norge 2 SKRIFTER UTGIVNA AV STATSVETENSKAPLIGA FÖRENINGEN I UPPSALA LVII Evert Vedung UNIONSDEBATTEN 1905 En jämförelse mellan argumenteringen i Sverige och Norge ALMQVIST & WIKSELL STOCKHOLM © EVERT VEDUNG 1971 Nordiska samarbetskommittén för internationell politik, Samhällsvetenskap- liga fakulteten vid Uppsala universitet, Svensk-norska samarbetsfonden, Stiftelsen Lars Hiertas minne och Stiftelsen Siamon har givit sitt stöd vid utarbetandet av denna skrift. Tryckningsbidrag har därjämte erhållits ur Cla- ra Lachmans fond för befrämjande av den skandinaviska samkänslan. För samtliga dessa bidrag framföres ett vördsamt tack. Tillägg 2007. Det som här presenteras är min doktorsavhandling i statskun- skap försvarad den 19 december 1971 vid Uppsala universitet. Bokens page- ring och struktur är helt oförändrad. Texten har behållits i sitt ursprungliga skick med några undantag. Stavfel i 1971 års tryckta upplaga har rättats till. En ganska stor mängd hänvisningar som 1971 låg i noter har lyfts in i själva texten inom parenteser. Harvardsystemet har införts; hänvisningarna är nu av typen Segerstedt 1956: 105 eller 110 i stället för T. T. Segerstedt, The Nature of Social Reality, sid 105 eller Dens., The Nature of Social Reality, sid 110 f. Slutligen är Register kraftigt utbyggt med åtskilliga namn, politis- ka begrepp, retoriska uttryck och dikter som användes 1905. Kanske kan detta bidra till att de räddas undan förgängelsen. Det ursprungliga manuskriptet har scannats in av Patrik Olofsson. Patrik har också hjälpt till att få i ordning manuskriptet efter inscanningen.
  • For 8 P 1 L Let T1l 1 9 4 O SNO Stiftelsen Norsk Okkupasjonshistorie, 2014

    For 8 P 1 L Let T1l 1 9 4 O SNO Stiftelsen Norsk Okkupasjonshistorie, 2014

    Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014 112393 '" Omkr1ng For 8 p 1 l let t1l 1 9 4 O SNO Stiftelsen norsk Okkupasjonshistorie, 2014 God keep my memory green 7 ~ Charle e L'le ken l'! 1 ! "-)i-1~ VI eom ~p;;;:g8,'m:l~~ I'H;cJ f,)rz )2: lJl rm8 har levd gjennom de tIder da urbelderpartiene drev eln fed reland eL'j~e opp8e ing mot forevaret, ffied ned= vurdering, &V 2.11e naejonale ve r'die r, vi hueker d~mne nldingtdåd, - hueker cM . • Y ~ l'!U Knuvane enno Kvitne knyttp,r. 06 vi hueker hvorlede:! aenne gift e~, ~ ~ eådde, grep om eeg l fOlKet, ogeå innen de andre partiene, med det reeultatt til Rlutt C'_t vart law'1 lå helt åpent du tye.l{er·n~ kom. Men der er andre eom lK~e vil hu~ke. Det er dette kompakte flertallet 50m dengEng lot eeg rive med på d8ceferden inntil ranCten av etupet, og P~ill f8r~t en~ret signaler da det var for eelnt. Di55e d8gnfluer eom ble r8dt en uveirenatt er det eom nå e8ker tåkelegge egne ml~gjernlnger, 30m A 1 forgyller' j8t'!eIngene~ ltirKeepir og får O~lo-bi8pen til å gale. o~ ikKe bare det, men de 30m dengang eto i brodden for_niddingeverke~ blir nå etillet fram !om de eiete dagee hellige. Det kan her være nok å ,~ mInne om at de to som vel framfor noen andr'e har ekylden for vilr et8rete ) nasjonale ekam, er blitt heeret 30m I ngenf"andre, Den ene har Stort1nget . ,,~ 1'11,'.1: 'Ygitten~reel8nn på 12 000 årlig, og det etter forelag såret fram av hBy, re~ fBrer! I,en f~ndre ..
  • Hett Bly Og Raske Presser Teknologisk Endring I Norsk Avisproduksjon 1880 - 1940 Hett Bly Og Raske Presser Teknologisk Endring I Norsk Avisproduksjon 1880 - 1940

    Hett Bly Og Raske Presser Teknologisk Endring I Norsk Avisproduksjon 1880 - 1940 Hett Bly Og Raske Presser Teknologisk Endring I Norsk Avisproduksjon 1880 - 1940

    Tor Are Johansen Hett bly og raske presser Teknologisk endring i norsk avisproduksjon 1880 - 1940 Hett bly og raske presser Teknologisk endring i norsk avisproduksjon 1880 - 1940 Pressehistoriske skrifter 9/2007 Redaksjon for Pressehistorisk skrifter: Idar Flo (ansv. red.) Hans Fredrik Dahl Martin Eide Guri Hjeltnes Rune Ottosen © Forfatterene 2007 Trykk: Lobo Media AS Omslagsutforming: Thomas Lewe ISSN 1503-9161 ISBN 82-92587-09-8 Utgitt av Norsk pressehistorisk forening med støtte fraNorsk faglitterærforfatter- og oversetterforening (NFF) Abonnement er gratis Pressehistoriske skrifter IMK Universitetet i Oslo Postboks 1093 Blindern 0317 Oslo Tlf: (+47) 70 07 52 22 Faks: (+47) 70 07 52 01 E-post: [email protected] Internett: www.pressehistorisk.no KJÆRE LESER! .............................__ _ ,------············ .......... ____........................................ s HETT BLY OG RASKE PRESSER-.............,---········································ ................................................ 7 TEKNOLOGISK ENDRING I NORSK AVISPRODUKSJON 1880 - 1940 Av Tor Are Johansen ............................................................................................................................................ 7 INNLEDNING ........................•................................................................................................••••••................................ 7 I. AVISER SOM MASSEPRODUKT- ROTASJONSPRESSENE KOMMER ........................................................................ 11 Rotasjonspressens forløpere