TIDSKRIFT I SJOVASENDET~o OQ

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 4 1991 ONLY A FEW FIND OUR NAVAL ~~[MU [UJ l~lf ~ (Q)~ A LITTLE ORV.

Meddelanden från Kungl. Örlogsmannasällskapet

Nr 6/91. Kungliga Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde 1991-10-08 . (Utdrag ur protokoll) At Micro Processor Systems A/S we gained through developing and delivering § 2. Meddelades att följande ledamöter avlidit sedan föregående sammanträde: systems such as the MPS Action Speed specialise in trainers and simulators for the KL Gösta Kaudern, arrned forces, especially the navy. We offer Tactical Trainer (MASTl) for the Norwegian * complete custom-tailored tumkey solutions. We and Swedish navies and the MPS Mu~ibeam * KL Mauritz Ljungberg, take responsibility for the total Iife cycle of a Sonar Simulator (MMSS) for the Swedish Navy * L Gösta Liljekivst, system, from development and design to Iife is now flowing into systems such as the MPS KL Bengt Ohrelius samt support and maintenance. Coastal Fortress Simulator (MCFS) for the * Micro Processor Systems A/S is now Norwegian Navy and the MPS Air Defence * L Arne Ullman extending broad experience and competence in Simulator (MADS) for the Norwegian Army. § 3. Justerades protokollet från ordinarie sammarmäde 1991-04-16 i Haninge naval-system design to other types of systems­ When your thoughts turn to trainers samt anmäldes att tacktelegram inkommit från HL HRH Prince Philip samt very successfully, we might add. and simulators, contact us. You'll lind our To be specific: The know-how we have approach anything but dry. att styrelsen valt ny sekreterare. § 4. Fastställdes högsta antalledamöter som må inväljas 1991 till två (2) hedersle­ damöter, sex (6) ordinarie ledamöter samt fem (5) korrespondernade leda möter. §5 Fastställdes listor för inval till hedersledamöter, ordinarie ledamöter samt

MICRO PROCESSOR SYSTEMS A.S korresponderande ledamöter.

Baneveien 32, N-3600 Kongsberg. Tel. (+473) 735766, Fax. (+473) 736965 213 § 6. Beslutades att tilldela: § 9. l n valdes, i ordning, följande som ledamöter av sällskapet: * L /nsulander och KL Harris sällskapets minsta ärkänsla och därjämte till L lnsulander penningbelöning. Hedersledam

Nr 7/91. Kungliga Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde 1991-11-04 Stockholm. (Utdrag ur Protokoll) § 2. Meddelades att ledamoten Torsten Lindgren avlidit sedan föregående sam­ manträde. § 3. Justerades protokollet från ordinarie sammanträde 1991-10-08 i Stockholm. § 4. Omvaldes L Stävberg, L Rubarth samt L Svahn som ordinarie styrelseleda­ SKILLNADEN MELLAN möter för två år samt valdes L Ljunggren till suppleant för två år. TILLBUD OCH KATASTROF! § 5. Omvaldes L Werner och L Tillberg som revisorer samt omvaldes L Gustaf~- son och L Birke som revisorssuppleanter. Kabelgenomföringar MCT Brattberg 2000 har § 6. Omvaldes L Taube, L Hillelsson och L Berg som valberedning. • Brett referensnät över hela världen § 7. Fastställdes årsavgiften till (oförändrat) 50 kronor. ·Exakt passform mellan kabel och packbit § 8. Fastställdes sammanträdesdagar för 1991 /92 enligt följande: • Inget behov av tilläggsisolering Dec 03 sos s Aktuellt seminarium • Halogenfritt material.

Jan 16 MKY CMS Välj originaltätningen från Lycab. Feb 18 MHS CM föredrag Mars 18 MKS April22 Sthlm Temadag/FMV Okt 01 sos s LYCAB i Nov 03 MS Valsammanträde Nov 16 Sthlm Högtidssammanträde (Sjöhistoriska och SOSS) LYCAB AB, TEL 0455 45160, FAX 0455 45128 Dec08 sos s Aktuellt seminarium 214 215 Minnesteckningar Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek Biblioteket i KARLSKRONA

Biblioteket hålles öppet måndagar och torsdagar mellan kl 11.30-13.00. Under ti­ Lennart Ljung der då mässen hålles stängd Uul och nyårshelgerna samt sommarsemester un­ der juli månad) håller även biblioteket stängt. l övrigt efter överenskommelse med Hedersledamoten, Generalen Lennart Ljung avled 69 år den 19 november 1990. bibliotekarien. Han var vår sjätte överbefälhavare och verkade som sådan under åren 1978 till 1986. Telefon: Biblioteket under öppningstid 0455/259 91 Självklart var hans karriär framgångsrik, innehållsrik och betydelsefull för hela vårt Bibliotekariens bostad 0455/105 62 försvar. l en kort översikt kan bara de viktigaste milstolparna tas upp. Frånsett alla ordinarie skolor, högskolor och kvalificerade kurser gick Lennart Ljung igenom ett årskurser vid KTH och Staff College i USA samt specialkurs i Biblioteket i Kastellet, telekommunikation i Storbritannien. Kastellholmen, Stockholm Hans trupptjänst gjordes både inom signal- och pansartrupperna alltifrån pluton­ chef till regementschef. stabstjänsten var fördelad på milostab, armestab och för• Öppet: tisdagar och torsdagar mellan kl. 13.30 och 15.00 under tiden 1 oktober svarsstab. Han var chef för båda de senare staberna under 70-talet. Under det decen­ t o m 30 april. l övrigt efter överenskommelse med bibliotekarien. niet blev karriären särskilt snabb, från överste till ÖB på 6 år. Lennart Ljungs chefsbefattningar var många. Särskilt kan nämnas chef för S1 , Telefon: bostad 08-84 98 58, sommarbostad 0221-301 30. armeinspektör vid militärområde, militärbefälhavare i Västra militärområdet och så 100 55 STOCKHOLM. Telefon 08-611 17 82 Postadress: Box 101 86, Överbefälhavare. Efter avgången från den militära tjänsten kallade han till befatt­ ningen som chef för Hans Majestät Konungens Stab. Lennart Ljungs gärning präglades av stora omdaningar i försvarsmakten, av det ständiga ekonomiska trycket och av för vårt land viktiga operativa beslut. Förnyelse Kungl Örlogsmannasällskapets av krigsplanläggningen, viktiga materielprojekt exempelvis J AS-projektet, ny typ av försvarsmaktsövningar och omorganisation av både lednings- och befälsorganisatio• nen stod han för. Hanteringen av u-båtskränkningarna, U 137 och de systematiska fortsatta intrången, ställde honom inför svåra problem och påfrestningar. Som alltid klarade han dessa på bästa sätt. Genom sitt klara intellekt, sin yrkesbegåvning och sina tydliga ledaregenskaper innehåller f n drygt 32 000 bildkartonger med sannolikt över 100 000 bilder, var Lennart Ljung särskilt väl skickad för sina viktiga värv. En karaktäristik av systematiskt ordnade, lätta att finna. Arkivet finns nu i Sällskapets lokaler i yrkesmannen kan inte ge full rättvisa, men några sidor bör framhävas. Han var alltid Kastellet. Arkivet handhas av Korresponderande ledamoten, överstelöjtnant väl insatt i problemen, som han skulle ta ställning till, och besluten blev genomtänk• Stellan Bojerud, MHS/MHA, Box 27805, 115 93 Stockholm, tel 08-788 93 81. ta. Han hade fasthet när det kom till genomförandet. Hela hans väsen utstrålade lugn och förtroende. En annan tydlig linje var hans skickliga argumenterande och sätt att motivera inriktning och beslut. Det medförde att underlydande kunde lita på Har du själv några bilder honom som chef och de kände stimulans, stöd och trygghet. Vad mer kan man begära av en ledare? ll a som kan doneras till arkivet? Det kan vara fotografier, teckningar, reproduk­ Som människa var Lennart Ljung generös, vänlig, omtänksam och chosefri. A tioner av tavlor, kartor, bilder av personer m m , berörande mariner, både ut­ trivdes i hans närhet. Här är det alldeles särskilt rätt att säga att det gällde hög som landet men framför allt svenska marinen, d v s både flottan och kustartilleriet. låg. Humor och glädje ingick som en fin grund för denna sida av honom. När han Sänd dem i så fall till Bojerud eller till Sällskapets sekreterare. gick bort var han alltfort i full gång med att ösa ur sina rika erfarenheter till fromma för oss alla.

216 217 Lennart J o bansson Det finns ett uttryck från Bibeln om att ett fåtal personer har kabod. Det betyder var en typisk person med ledare med tyngd, ära och hederlighet i ett. Lennart Ljung F generaldirektören Lennart Johansson har avlidit efter en tids sjukdom, 62 år gam­ kabod. mal. 1980. Han blev invald som hedersledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet Vid sin bortgång arbetade han som sakkunnig i kommunikationsdepartementet A v ledamoten Lennart Lindgren där han ledde arbetet inom den svenska Öresundsdelegationen. Lennart Johansson har därutöver själv lett ell er deltagit i ett stor antal statli ga utredningar inom departementets verksamhetsområde, t ex vägplaneutredningen, flygtrafikledningskommitten, nordiska kommitten för transportekonomisk forsk­ ning, arbetsgruppen för modellplanering av kollektiv trafik i glesbygd, trafikpolitiska utredningen, ut!edningen om inrikesflygets utveckling m fl. Lennart Johansson var en erfaren och skicklig ämbetsman. Hans arbete präglades av rättrådighet och lojalitet. Hans arbetskapacitet var stor och han ställde höga krav på sig själv. Lennart Johanssons egenskaper och kompetens har under många år Bo Björnbom varit en tillgång för kommunikationssektorn, dels då han själv var chef för sjöfarts­ verket dels under olika perioder i kommunikationsdepartementet. Lennart Johans­ F. Överstelöjtnanten Bo Björnbom avled den 16 november 1990 efter en längre tids son har bl a varit drivande kraft i arbetet på en fast Öresundsförbindelse. sjuklighet. Lennarts alltid vänliga och frimodiga sätt gjorde honom till en respekterad och Bo Björnbom tillhörde den generation officerare som började sin militära gärning mycket avhållen arbetskamrat och vän. Vi, hans kolleger i kommunkatiosndeparte­ när 2. världskriget stod för dörren. Efter studentexamen i Stockholm 1938 blev han mentet, minns Lennart med stor saknad och delar sorgen med hans familj. kustartillerikadett och utnämndes till fänrik 1941. Överstelöjtnant blev han 1962. Lennart Johansson kallades att vara Hedersledamot i Kungliga Örlogsmannasäll• Mångsidigt begåvad både i teoretiska och praktiska discipliner sattes hans egenska­ skapet 1976. per tidigt på prov under beredskapsårens vardag vid krigsförband, huvudsakligen A v f d statsrådet Georg Andersson tunga batterier i Stockhloms skärgård. Där kunde hans tekniska intresse få utlopp kring dåtidens eldledningssystem. Han var även en medryckande trupputbildare med en ganska "suverän" stil i sin instruktion. Som idrottsbegåvning hade han också ett fysiskt försprång framför många. Han var skicklig fäktare och som 400-meterslöpare hade han kunnat nå SM­ nivå. Sin huvudsakliga gärning kom Björnbom att ägna minvapnet och dess tekniska utveckling, där modern teleteknik kom att spela stor roll. Efter genomgången sjö• UlfTrapp krigshögskola med dess mintekniska kurs verkade Björnbom under en lång följd av andra mars 1991. Han var född i LUbeck där fadern år i Marinförvaltningens min byrå, främst som chef för dess minsektion. Under bl a Kapten Ulf Trapp avled den , då var svensk represen­ byråchefen Fredrik Taube fick han tillfälle att utveckla och genomföra ett antal Harry Trapp, grundare av Göteborg-Fredrikshavns-Linjen projekt, där hans tekniska begåvning kunde komma till sin rätt. tant. fär var mångfacetterad, men inom tre områden fram­ Björnboms teoretiska och tekniska skolning parades med en klar blick för praktis­ Ulf Trapps marina intresses gt: ka ting. Den nya materiel som togs fram inom minbyrån var alltid verklighetsförank• trädde hans profil särskilt tydli - Ulf Trapp var en föregångsman inom den växande flottan av bil- och passage- rad. Den sjukdom som i förtid förde honom bort från hans livsintresse innebar vissa rarfärjor. ungdomsverksamhet. kommunikationssvårigheter. Men in i det sista höll Björnbom kontakt med sina - Han var en varm förespråkare för marin han en flottans man och det var han stolt över. kolleger och var då alltid den gamle glade vännen och kamraten. - Och- icke minst- var med bl a den då obli­ I Örlogsmannasällskapet invaldes Björnbom 1963. Hans inträdesanförande 1963 Ulf Trapp började sin sjömannabana med pmktik till sjöss, i djupvattenseglare. År 1938 avlade han sjökaptensexamen, blev be­ liksom årsberättelsen 1966 ägnades mintekniska problem. gatoriska tiden Av hedersledamoten Bo Varenius fäl i Göteborgs-Fredrikshavns-Linjen. Han tjänstgjorde som stamofficer i flottan un- 219 218 Gösta Kaudern der 1940-talet. År 1958 efterträdde han sin far som VD och följde därmed en fin tradition: Kaptenen som lämnade bryggan för att överta befälet i dir~ktions- och Gösta Kaudern avled den 19 maj 1991 i en ålder av 76 år. Han sörjes närmast efter styrelserum. Med stor framsynthet tog han itu med den tekniska utvecklmgen av bli­ sin hustrus död 1989 av sonen Ragnar med familj och dottersonen Kristian Halse. och passagerarfärjor och arbetade fram koncept som gJorde honom t1!l en av ro-ro Gösta Kaudern var en lyckligt lottad man som var både tekniskt och konstnärligt teknikens banbrytare. Bilfärjorna var under 1950- och 1960-talen ocksa uttagna som begåvad, en kombination som påverkade och genomlyste hela hans produktion. För hjälpfartyg i flottan och denna funktion ägnade Ulf Trapp stort mtresse 1 .samba~d den tekniska svarar en gedigen utbildning efter studenten 1933 i Djursholm med med nybyggnader och nykonstruktioner. Färjorna ställdes också med stor valv!IJa t1ll genomgång av Tekniska Högskolan och samtidig mariningenjörsutbildning. Strax förfogande i samband med flottans övningar. efter sin civilingenjörsexamen 1938 bröt kriget ut och han blev inkallad för tjänstgö• År 1978 lämnade Ulf Trapp VD-posten i rederiet men fortsatte med ett flertal ring som biträdande nybyggnadskontrollant vid byggandet av minsvepare och jagare styrelseuppdrag, bl a som ordförande i Stiftelsen Sveriges Sjömanshus som bl .~. har vid Marinens Nybyggnadscentral i Göteborg. 1943 blev han kontrollant vid byggna­ att fördela avsevärda penningbidag till sådant duktigt sjöfolk som b1drager tdl SJOfar­ den av jagaren Öland vid Kockums i Malmö. Detta varade till 1947, då han anställ• tens framsteg. Han var också styrelseledamot i Svenska Sällskapet för Räddmng. av des vid AB. Broströms Linjeagentur med tjänstledighet som mariningenjör av l gr. skeppsbrutna. Under en lång följd av år var han Danmarks generalkonsul 1 Gate- Det dröjde dock ej länge förrän hans tjänster åter togs i anspråk av marinen för borg...... konstruktion och byggande av jagarna Halland och Småland i Göteborg. 1951 blev Intresset för och värdet av segelfartyg som utbildmngsplattform for bilvande SJO- han marindirektör av 2 gr. och senare samma år tog han avsked för att tillträda en folk hade Ulf Trapp med sig från sina ungdomsår i råseglare. När Falken och Gladan befattning vid Sveriges Varvsindustriförening. 1954 anställdes Gösta som chef för tillfördes Flottan år 1947 var han en av de första fartygscheferna på Falken med konstruktionskontoret vid Kockums i Malmö, i vilken tjänst han kvarstod till 1962. utlandsexpedtion till Portland, Torquay och Brixham. Han var sålunda med att från Det var en tid av stark expansion av varvet både på den civila och marina sidan. grunden utforma denna utbildningsverksamhet på skonerterna, som JU vux1t Sl~ allt Sålunda ökade tonnaget från 33 000 ton till 75 000 och för marinen byggdes ubåtar starkare i Flottan. Sina erfarenheter från denna tid överförde Ulf Trapp ocksa t!ll och jagare, av de senare två till Colombia. den civila sektorn genom att tillsammans med några andra driftiga befäl och utbilda~ 1956 utsågs Kaudern till ledamot i styrelsen för Statens Skeppsprovningsanstalt, re starta Stiftelsen Svenska Kryssarklubbens seglarskola, där ungdomar ombord l där han sedermera blev vice ordförande. kuttrar och skonare från seklets början lär sig sjömanskap, navigation, respekt för 1962 blev Kaudern teknisk direktör i Broströmskoncernen och kvarstod där till havet samt att leva ombord i gruppgemenskap, samtidigt som en marin tradition 1976. Denna tid var mycket expansiv med allt större tankfartyg och linjefartyg med hålls levande och bevaras till eftervärlden. modernisering av linjer, maskineri, akterskepp m m. Här kom Kauderns konstnärli• Hos flera ungdomar har hågen till sjölivet väckts här och en del har fortsatt inom ga begåvning till sin rätt. Inte minst var detta fallet vid byggandet av det moderna örlogs- eller handelsflottan. Flera sjöofficerare har dessutom tjänstgjort som befäl 1 passagerarfartyget Kungsholm och containerfaryget Nikon. denna seglarskola. . . 1976 biev Kaudern chef för Skeppsteknisk Forskning i Göteborg. Och året därpå Under 1940-talet tjänstgjorde Ulf Trapp i Flottan. Förutom t1den 1 skonerten teknisk ledamot i Sjöfartens haverikommision. Falken och stabstjänst i Visby var han placerad på ubåtar. Han var med om de s k Gösta Kauderns konstnärliga utbildning fick han i första hand från sin fader, kustubåtarnas (Ul-U9) första år, han tjänstgjorde på äldre ubåtar och slutade sm hovfotografen och konstnären Axel Kaudern. Målning har sedan barndomen varit ubåtstjänst med att vara chef för det ubåtsförband som i slutet av 1940-talet ~ar en hobby och ett måste för Gösta. Främst är han känd som marinmålare med huvud­ baserat i Göteborg. Trots att Ulf Trapp varit befälhavare på stora moderna faqor, sakliga motiv av örlogsflottans fartyg, först i akvarell och lavering, sedemera i olja. trots att han hade tunga och ansvarsfulla befattningar i direktioner och styrelser, Han har illustrerat många böcker och tidskrifter såsom Svenska Flottans historia, mindes han och talade ofta och med stor värme om sina år i Flottan. Jagare, Sve~ska Flottan 1956, Stockholm 19 juni 1976 vid Kung Carl Gustafs och Ulf Trapp levde för havet, för sjöfarten och för sjöförsvaret och hans stoft vigdes Silvias bröllop. Han har även målat många handelsfartyg och underbara motiv från också till sista vilan i Kattegatts vågor. hav och kust m m. Hans konstnärliga gärning sammanfattades i utställningen 1980/ Ulf Trapp invaldes som korresponderande ledamot år 1978. Ulf Trapps närma.ste 81 i Sjöhistoriska museet med invigning av prins Bertil. är hustrun Britt, född Alarik, döttrarna Katarina och Elisabeth, samt sonen Chnst1an Gösta Kaudern blev ledamotavIVA 1966 och ledamot av Kungl. Örlogsmanna• med familjer. sällskapet 1959, ledamot av Sveriges Flottas överstyrelse m m. A v hedersledamoten Bengt Ra sin Gösta var en gedigen människa, lugn och sansad, en som lyssnade och respektera­ de andra människor och deras åsikter, lätt att samarbeta med, med humor och för• ståelse för livets problem kort sagt en god och pålitlig vän och arbetskamrat. Vi komma att sakna honom mycket. A v hedersledamoten Ivar Oldenburg 220 skapet, regementsbibliotikarie i 32 år, i kyrkoråd och kyrkofullmäktige i 27 och i Mauritz C:son Ljungberg stadsfullmäktige för folkpartiet i två perioder. , .Fördenna sinförsta fullödiga livsgärning tilldelades Mauritz Ljungberg sitt första Korresponderande ledamoten Mauritz C:son Ljungberg, Stockholm, avled den 18 For n1t och redlighet 1 nkets tjänst". Sin andra li vsgärning startade han 1964 då han maj 1991. blev föreståndare för museet på Vaxholms Kastell. Egentli gen startade verksamhe­ En märklig man som hunnit med två omfattande livsgärningar har därmed gått ur ten redan 1946 då Mauritz Ljungberg övertalades att bli föreståndare för de museifö• tiden. Mauritz Ljungberg har för dessa sina bägge livsgärningar tilldelats två utmär• remål som hopsamlats på KA l, till ett blivande museum. Museet stod färdigt på kelser "För nit och redlighet i rikets tjänst" dvs två gånger 30 års statlig tjänst. Detta Oskar Frednksborg 1947 och samma år pensionerades överste Cyrus varvid huvud­ förhållande torde vara helt unikt. ansvaret övertogs av Mauritz Ljungberg. Han oroades över förfallet på Vaxholms För de flesta var han "oraklet" på Kastellet i Vaxholm och dess museum, som kastell och över att fästningen ej utnyttjades. 1969 uppvaktade han därför kustartille­ medryckande och stimulerande kunde ösa ur sina outsinliga kunskapskäll or om Vax­ riförsvarschefen överste Puke om en flyttning av museet till kastellet. En sådan kom holms Fästning och dess historia. till stånd 1962- 1964 och 24 sept återinvigdes museet på kastellet i närvaro av H M Mauritz Ljungberg föddes den 23 april 1905 på en liten gård Sandtorp på Vik­ Konung Gustav VI Adolf. Från 1964 till1986 ägnade Mauritz Ljungberg all sin kraft bolandet Han växte upp i en fin miljö men under små ständigheter. När fadern tidigt åt att bygga upp och driva museet och åt att guid a hundratusentals besökare och gick bort förvärrades levnadsförhållandena och han fick tidigt hjälpa till med famil­ skapade på detta sätt många kontakter och bedrev en viktig praktisk försvarsupplys• genom gallring av ogräs och rovplantor. Han kom också att vistas jens försörjning mng. mycket hos sina farföräldrar vid Mem, där hans längtan till kust och hav grundlades. 1986 slutade Mauritz Ljungberg på egen begäran som museiföreståndare och Efter obligatorisk skolgång i Skönberg blev han trädgårdbiträde utanför Norrköping knöts då till museet som konsult, rådgivare, arkivarie och guide. I denna roll arbeta­ och drömde under grävningsarbetena om att bli sjöman. 1924 sökte han värvning och de han ända in i det sista. Han var dessutom ledamot i styrelsen för Vapenbröderna blev antagen som minör i Kungliga Kustartilleriet. och sekreterare i Vaxholms fästnings museivänner från 1963- 1991. Härutöver var 31 oktober 1924 steg Mauritz Ljungberg iland för första gången på Vaxholms­ han en flitig skribent och medverkade i böcker, facktidskrifter, tidningar m kastellet och blev antagen i den siste store kullen av stamanställt manskap. Det var . För de nna sin andra fullödiga livsgärning fick Mauritz Ljungberg ett andra "För här han fick sitt smeknamn "Mulle" eftersom han var kortväxt och satt. m t och redlighet i rikets tjänst", Nordiska museets guldmedalj och Krigsvetenskapsa­ Utbildningen varvades mellan teori och praktik och civila och militära ämnen och kademins silvermedalj. bedrevs på Kastellet- Oskar Fredriksborg och Ängsholmen. l Örlogsmannasälslkapet blev han invald 1980 som korresponderande ledamot Denna utbildning följdes av korpralskola och lägre underofficersskola i Vaxholm och höll 1982 sitt inträdesanförande med rubriken "Den svenske soldaten". 1927. Som en följd härav fick Mauritz Ljungberg 1929 sitt första egna befäl, då han Mauritz Ljungbergs närmast efterlevande är hustrun Elsa Ljungberg, samt barnen blev chef på transportbåten G arm mellan fästningen och Vaxholm. Alf och Inez. 1930 blev han kommenderad till underofficersskola i Karlskrona och efter bröllop A v ledamoten Urban Sobeus 1931 kunde han avsluta andra året av skolan och mineringsskola i Karlskrona 1932 med familjen på plats. Efter avslutad underofficersskola blev Mauritz Ljungberg kompetent korpral och instruktör och båtchef. 1937 blev han båtchef för kommendanten Engbloms eleganta in­ spektionsbåt Falken. 1938 utnämndes han till sergeant och deltog i mineringsskolan på Fejan men det annalkande världskriget innebar att han i all hast kommenderades till Gotland för att lägga ut mineringarna i Fårösund. Även 1939-1941 deltog han praktiskt taget dygnet runt i de omfattande utläggningarna av mineringarna i skärgård. 1941 återvände Mauritz Ljungberg till KA 1 som chef för regementsexpeditionen, adjutant 12. kompaniet, chef ekonomicentralen och som regementsväbel. 1952 var det åter dags för sjötjänst först som fartygschef på Krut en f d valfångare, och då denna tjänat ut 1958 på Granat. Han utnämndes samtidigt till förvaltare. Förutom dessa uppdrag hann han med att vara sekreterare och ordförande i underofficerssäll- 222 223 Gösta Lil,jekvist han '1964 sin årsberättelse över ämnet "Svävare och bärpla nbåter". Vidare medver­ kade han i TiS med fl era artiklar såsom ''Framtida vapenplattformar" ( 1968). F. Marindirektören av l gr Gösta Liljekvist avled i Dande ryd d en 17 maj 1991. "Sjöhävning och sjöduglighet" (1975) för att här nämna några, a ll a v ittnade om Han var född i Yä i Kristianstads län den 23 juni 1908 och son till byggmästaren hans såväl teore ti ska som praktiska mångsidighet. Han var även ledamot av Kungl. Per Liljekvist och hans maka A gnes. Krigsvelenska p sa kademien. Efter avlagd civilingenjörsexamen som skeppsbygga re vid Kungl. Tekniska Hög­ Gösta Liljekvist var e n gedigen personlighet med en stillsa m, underfundig humor. skolan 1932 tj ä nstgjorde Gösta Liljekvist som vpl mariningenjör vid Kungl. marin­ kraft av sitt stora kunnande förde han ett effektivt befäl och blev därför högt fö rv altninge ns ingenjörsavdelning, där han 1 933 anställdes som konstruktör på av­ I uppskattad och respekterad av arbetskamrater och underlydande. T ill sammans med delningens ritkontor. för några år sedan bortgå ngna maka Maj skapade de e tt gästfritt hem, där en stor När det vid det andra världskrigets utbrott visade sig nödvändigt med utökning av si n vä nkrets oft a träffades i otvungen samvaro. marine ns tekni ska personal antogs Gösta Liljekvist 1941 som m ariningenj ör av 2 gr Gösta Lilj ekvist hade en konstnärli g ådra, som väl kom till pass, då det gä llde a tt vid Mariningenjörkåren med tj änstgörin g vid KMF:s in genjörsavdelning som ingen­ rma fa rtygsprojekten till vackra och ändamålsenliga enheter. Flera vackra fartygs­ jör. 1942 kommenderades han som divisionsingenjör på 2. jagardivisionen med pla­ fo e ll er i familj ens ägo visar, att han även hade en icke ringa färdighet i m odellbyg­ cering på jagaren Gävle, under vilken tid han b efordrades till mariningenj ör av 1 gr. mod ga ndels konst. Unde r år 1943 hade han samma befattning på jagaren Malmö. På senare år ägnade han sina krafter åt Frimurarorden, där bestående insatser Från senare hälften av 1943 och till krigets slut 1945 tjänstgjorde Gösta Liljekvist från Gösta Liljekvists tid vittnar om hans intresse för ordens syften. som fartygsi ngenjör på pansarskeppet Gustaf Y. Gösta Liljekvist 1987 förlorat si n m aka Maj, född Sällquist eft erl ämnade Eft er kriget förfl yttades han till Karlskrona Örlogsvarv för att där tjänstgöra som Sedan vid sin bortgång dottern Karin, personalassistent och sonen Gunnar, ingenjör, chef för ritkontoret vid Marinverkstäderna. han båda med familjer. 1948 återvände Gösta Liljekvist till K. Marinförvaltningen i Stockholm fö r att A v ledamoten Gunnar Schoerner tillträda chefskapet för skeppsbyggnadsavdelningens projektbyrå. A tt efterträda de n i skeppsbyggerikretsar välkände s keppskonstruktören och m arindirektören Tore Herlin på denna befattning var ej lätt för den unge mariningenjören. Han hade emellertid i h ög grad de egenskaper, som fordrades på denna viktiga post: konstnär• li g blick, praktisk kunskap om sjö tj ä nstens krav, förvärvad under krigsårens sjökom­ menderingar och stort teoretiskt kunnande. Dessa egenskaper i kombination med goda medarbetares insatser skapade åt vår flotta bl a efterkrigstidens vackra och välproportionerade jagare av H all ands- och Östergötlandsklasserna. 1950 b efordrades Gösta Liljekvist till marindirektör av 2. gr och 1952 till marindi­ rektör av 1 gr. Bengt Ohrelius Efter att under 1950- och 1960-talen ha varit ansvarig för pro jekteringen av en rad av flottans övervattensfartyg, tillträdde han 1962 chefskapet för skeppsbyggnadsav­ Örlogskapten och informationschefen Bengt O hrelius har avlidit i en ålder av 73 år. delningens fartygsplanering samtidigt som han fick kommendörs tjänsteställning. Av de många minnesteckningarna i dagspressen över den avlidne har omdömen 1968 utnämndes Gösta Liljekvist till chef för marinmaterielförvaltningens skepps­ "vår främste förmedlare av maritim upplysning" löpt som en röd tråd. Hans förmå• byggnadsavdelning vid Försvarets materielverk och lämnade den aktiva tjänsten i ga att på ett för alla förstå li gt språk förmedl a kunskap om havet var nämligen unik. och med pensionavgången 1970. Den byggde också på lång e rfarenhet till sjöss. Självfa ll et togs Gösta Liljekvist gedigna ku nskaper i anspråk även utanför Marin­ Bengt Ohreli us antogs 1933 till skeppsgosse och seglade följande år ombord i af förvaltningen. Sålunda undervisade han bl a under åren 1952- 1965 vid KTH i ämnet Chapman under he nnes sista resa. Åren 1936 och 37 var han sedan mönstrad om­ krigsfartygskonstruktion för mariningenjörskadetter. Som hjälpmedel i undervis­ bord i fyrmastade barken Abraham Rydberg. Han avlade därefter sjökaptensexa­ ningen författade han ett omfångsrikt kompendium avsett för kadetterna. I detta men 1940, som följdes av reservofficersutbildning påfölj ande år. 1943 blev han offi­ samlade han dåtide ns ku nskap och vetande om krigsfartygskonstruktionen och kom­ cer på stat. Så följde 20 års tjänst vid marinen omväxlande i sjö- och pendiet är än i dag eftersökt av kännare och in tresserade. landbefattningar. Vid landkommenderingarna kom han i ökande omfattning att Gösta Liljekvist invaldes i Kungl. Örlogsmannasällskapet 1952. Efter att i Eng­ utnyttjas inom informationstjänsten för vi lken han visade sig var sällsport väl läm• la nd ha stude rat s k markeffektfarkoster och dessas militära tillämpning, avlämnade pad. 224 225 en för marinens skeppstekniska tj änst. Efter framgångsrika år som marin presschef utnämndes han 1964 till chef för 1954- 59 var han assistent hos inspektör i tillkomsten av UO-ing, mariningenjö• Sjöhistoriska museets och Vasavarvets gemensamma informationstjänst. D et var Under denna period bidrog han verksamhet tekniska underofficerare. under denna tid han kom att bli känd för svenska folket som föredragshållare i rer rekryterade bland Karlskrona som chef för fartygsavdelning­ riksradion under många år inte minst i programmen " Rätt kurs på sjön" som produ­ 1960 följde åter några års tjänstgöring i förvaltningen vid marinkommando Syd. cerades av "Sjövettskommitten". Under åren 1963- 69 var han på sin fritid redaktör en och därefter som chef för skeppstekniska nu som chef för krigsreparationssektio­ för tidningen Sveriges Flotta, men han fann därutöver tid att skriva flera böcker 1966, är Arne Ullman åter i Stockholm U nder denna tid arbetade han bl a med främst om maritim hi storia men också om isbrytarjtänste n. En av dessa böcker - nen vid marinförvaltningens verkstadsbyrå. å ll savdelningen vid marinmaterielförvaltningen. "Wasa, Kunge ns skepp"- översattes till flera språk. att organisera den blivande underh han underhållsavdelningens förste chef. Bengt Ohrelius invaldes 1973 i Kungl Örlogsmannasällskapet Han valde att ge Från 1970 till sin pensionering 1972 var av Kungl Örlogsmannasällskapet Han till a­ sitt inträdesanförande titeln "Att göra sjöhistoria levande". Arne Ullman var sedan 1951 ledamot tjänsteklass. Vi är många inom marinen som under nästan en mansålder haft förmånen att få des 1963 kommendörs e minst hans s tora insatser för att del av hans stora kunnande om hur maritim upplysning skall förmedlas. Hans kun­ Arne Ullman har gjort mycket för marine n. Int att införa systematiska metoder för att skap de lgavs oss på det generösa sätt som var en så dominerande del av hans bygga upp det marina krigsunderhållet och erhåll et har haft stor betydelse. personlighet. Vi hans kamrater sörjer honom och saknar hans glada, distingerade dimensionera und fick han utlopp för även efter pensione­ röst. Någon liten tröst kan vi emellertid kanske hämta i vår vetskap om att han fick Sitt stora intresse för underhållsfrågor ållsteknik som han varit med att starta leva ett rikt liv där både hans begåvning och oegennytta kom att bli så fruktbäran• ringen genom arbete i Föreningen underh 1969. de. Han lämnar ett mycket ljust minne efter sig. Association, vars president Bengt Ohrelius sörjes närmast av makan Siv samt av döttrarna Britt-Marie, Ann­ Han startade även European Reliability Data Bank han var i fyra å r. Charlotte och Eva. A v ledamoten Nils Hellström Han var initiativtagare till ordförande i Föreningen Stockholms Läns Cancerpa­ ti enter, som sökt och funnit möjligheter att, vid sidan om den sedvanliga medicinska vården, förbättra sin livskvalitet. Vi kommer alla att minnas Arne Ullman som en entusiastisk medarbetare, inspi­ rerande chef och mycket god kamrat. Våra tankar går till de närmast anhöriga; makan Alice, f Högstedt, samt barnen Peter, Kerstin, Erik och Marie-Louise med familjer. A v ledamoten Nils Svahn Arne Ullman

Förre marindirektören Arne Ull man, Saltsjöbaden, har avlidit. Han föddes i Jukkasjärvi 1912. Efter avlagd civilingenjörsexamen 1936 vid KTH, fackavdelningen för skeppsbyggnad, följde några år med anställningar vid civila före• tag, såväl svenska som utländska. 1939 vidtog tjänstgöring som mariningenjör vid Kungl Marinförvaltningen, vid Karlskrona örlogsvarv och sjökommenderingar på bl a pansarskeppet Oscar Il, krys­ sarna Fylgia och Gotland som fartygs-, kadett- och stabsingenjör. 1945 beviljades Arne Ullman avsked från mariningenjörskåren, och var anställd vid AB Rosenblads Patenter 1946-49. Efter återanställning 1949 som mariningenjör blev han första avdelningsingenjör på Stockholmsavdelningen tillika fartygsingenjör på pansarskeppet Drottning Victo­ ria, samt chef för maskinskola n. 1950- 53 tjänstgjorde Arne Ullman vid Karlskrona örlogsvarv som chef för far­ tygsavdelningens maskin- resp maskinsektion. 226 227 Ledamoten

Vi gör intelligenta försvar smartare! Ericsson Radar Electronics- specialister på intelligenta elektroniska system för försvaret och för civilt bruk. Viceamiral Bror Slefenson är chefför H M Konungens swb. Summan- helheten- är större än de enskilda delarna tillsammans. Därför utvecklar vi egna system med unika egenskaper, anpassade för våra kunders behov. Sjöförsvaret i backspegeln och i framtiden Vi utvecklar flygelektron i k. Radar, presentat1onssystem, Ordförandens La/ vid Kungl Örlogsman• utbåtsjaktkapacitet under början av so­ datorer och elektroniska motmedel är några specialiteter. nasällskapets högLidssammanträde den talet, vad hade det fört med sig? Ett är De ingår alla i JAS 39 Gripen. 15 november 1991. säkert, vi är bekymrade över transitotra­ Vi utvecklar sensorer för luftförsvar. Vi är världsledande Det talas mycket om det föränderliga fiken, Engelbrektsgenommarschen och på mobila och fasta spaningsradarsystem för armen ?,Ch vädret, men ingen gör något åt det. Det utbåtskränkningarna. Hur ska det bli marinen. Laser för avståndssmätning och JR-system ar talas mycket om den föränderli ga säker• framöver? andra specialiteter. . hetspolitiska situationen, men ingen gör Min önskan är idag att knyta samman Vi utvecklar avancerade civila produkter baserade pa något åt den. projektet "Sjöförsvaret i säkerhetspoli­ försvarselektronikens teknikområden. Digitala radiolänkar, Är det här en skämtsam parallell så tiken" med den utveckling vi kan se radarfyrar och satellitburna system är några exempel. Våra till vida att det inte går att göra något åt framför oss. Projektet tar upp den roll produkter finns ombord på de flesta europeiska satelliter. någondera? Är vår säkerhets- och för• sjöförsvaret spelat bakåt i tiden. Men vi The Electronic Art of Self-Defense! svarspolitik ödesbestämd och opåverk• måste i Örlogsmannasällskapet också bar? Många tycker att försvaret är som anstränga oss att se framåt. ERICSSON ;:5 en brandförsäkring. När man tar den på• Låt oss emellertid först titta i back­ verkar man inte risken för brand. Men spegeln . Vi ser den av korresponderan­ Ericsson Radar Electronics AB, 431 84 Mölndal. man kan minska följderna av en brand de ledamoten Hans Dahlberg beskrivna Tel. 031-67 1O 00. Telefax 031-87 66 39. genom försäkringen. Den jämförelsen är tusenåriga maktväxlingen runt Öster• falsk. Visst påverkar man riskerna för sjön mellan tre poler; en sydlig, en väst• vad vi och vårt land kan råka ut för ge­ lig och en östlig. Under 1900-talet har vi nom en aktiv säkerhets- och försvarspo• varit med om snabba scenförändringar litik. därvid lag. Och vårt sjöförsvar har varie­ När vi söker belägg för den tesen rat avsevärt som stabilisator och makt­ uppstår visserligen en vetenskaplig vån• faktor däri. Ibland i någon slags takt da. Det går nämligen inte a tt påvisa al­ med hoten mot oss, men lika ofta i tyd­ ternativen till den historiska utveckling­ lig otakt. en. Om vi hade haft ett starkare försvar Vi ser också våra ständiga bekymmer 1940-41 hade vi då kunnat vara mindre att värna vårt territorium vare sig det eftergivna mot tyskarna. Och vad hade varit fred eller krig omkring oss. Det be­ det inneburit? Om vi hade haft en större ständiga i qet tycks vara att svenskt sjö-

229

-----·------krävs inte mer än en procent av för• det svenska försvarets styrka fällde ut­ svarskostnaderna under några år". Så slag vid något givet tillfälle. Det kan ha här i efterhand kan man knappast annat varit annat som var avgörande, men för• än hålla med skribenten. Men det blev svaret hade naturligtvis sin delbetydelse, tyvärr inte som han ville. och då inte minst sjöförsvaret genom Örlogsmannasällskapets projekt bör• kopplingen till den första roll en. jar nu att på flera sätt visa den nytta I fred har försvaret en stabiliserande Sverige haft av sitt marina försvar under betydelse och kallas då fredsbevarande i 1900 talet. Observera att jag sätter lik­ stället för krigsavhållande. Här finns det hetstecken mellan uttrycken det marina för sjöförsvarskomponenten en ännu försvaret och sjöförsvaret. starkare koppling till uppgiften att värna Under de båda världskrigen hade sjö• territoriet mot kränkningar. Ser vi i försvaret en tvåfaldig roll, nämligen backspegeln finns det många exempel värn av sjöterritoriet och del i försvarets på vad sjöförsvaret kunnat utföra och krigsavhållande effekt. Den förra rollen också vad brist på sådant försvar fört medförde en ständigt pågående slitsam med sig. Självklart tänker jag bl a på bevaknings-, konvojerings- och skydds­ ubåtskränkningarna men Örlogsmanna• verksamhet vars nytta är allmänt omvitt­ sällskapets kartläggning av sjöförsvarets nad här hemma och utomlands. Den se­ roll i säkerhetspolitiken under fred kom­ nare rollen varierade med hur vi mer att visa på flera både plus och mi­ uppfattade hoten. Vårt land blev inte nus. angripet, alltså fungerade den krigsav­ När så dagens säkerhetspolitiska si­ hållande förmågan. Men det har inte tuation beskrivs blir i regel substansen kunnat vidimeras i utländska arkiv, att svårfångad och motsägelsefull. Här är territorium är åtråvärt - strategiskt sett. åt. Svenskarna finns ovanför havet, har Det framgår också tydligt genom en jag sagt, med vårt relativt kraftfulla at­ blick på kartan där man ser den stora tack- och spaningsflyg i tankarna. Vissa andelen som svenska vatten utgör. En medgivanden har kommit, men samti­ märklig iakttagelse kan göras i detta digt har utlänningarna påpekat att det är sammanhang. Samtidigt som vi i slutet svårt att operera med flyg, när det är på 70-talet utvidgade vårt sjöterritorium, fråga om incidenter och kriser. och därmed tog på oss ett större interna­ I backspegeln ser vi också ubåts• tionellrättsligt ansvar lät vi våra marina kränkningarna. Min övertygelse är att stridskrafter fortsätta sin kräftgång sär• de pågått sedan 30-talet. En ung kom­ skilt i kvantitativt hänseende. Den bild mendörkapten skrev om dessa i DN som valdes för vårt projekts folder är 1969 bl a: "Det är tydligt att någon eller nog så talande även om mötet mellan några främmande makter anser att ris­ patrullbåten styrbjörn och slagskeppet kerna med sådana kränkningar inte är lowa var mer en kuriosahändelse. större än att de är värda att ta." Det sägs Otaliga är de gånger jag träffat på ut­ också i artikeln: "Våra möjligheter att ländska sjöofficerare som frågat var ingripa är begränsade särskilt mot ubå• svenskarn~ finns på havet. Mitt svar har tar. Den anledningen (till kränkningar• delvis varit att de har glömt att titta upp- na) kan vi onekligen påverka. För det

230 231 sisk terminologi kallas Low lntensity ett snabbförsök att fånga de huvudsakli­ Ledamoten ga ingredienserna. War. Särskilt om man dit räknar olika BERTIL STJERNFELT internationella förbundsinsatser för att * Risken för storkrig är minimal gå emellan , dämpa och återställa fred. * Osäkerheten inför framtiden är bety­ Det svenska sjöförsvaret har under dande det gångna seklet verkat i massor av oli­ * Integrationssträvandena i Europa är ka situationer inom den sortens krisska­ Berril Srjernfelr är miliriirhisroriker. starka la. Det enklaste att sia om är att vårt * Samtidigt är den nationella och etnis­ land också kommer att råka ut för flera Ålands hav och öar- brygga eller barriär? ka splittringen tydlig kristillfällen i framtiden. Men deras upp­ Regionala och nationella kriser är * rinnelser och förlopp kan vi däremot Författarens prestation av sin bok fram­ den. Ålänninganra fann sig placerade på och blir vanliga knappast ana. Alltså måse vi kunna tagen inom ramen för KÖMS projekt fel sida om riksgränsen men fick inom Ekonomiska faktorer blir alltmer av­ * möta dem med redskap som är använd• "Sjöförsvaret i Sveriges Säkerhetspoli• Finland demilitariserad autonomi. görande för utvecklingen bara på många olika sätt. Ovedersägligt tik". Sverige slutligen gick miste om ett Geografiskt, säkerhetspolitiskt ligger * är också att vi har en stor roll i Öster• För 70 år sedan stod kampen hård svenskspråkigt landskap men garantera­ Sverige fortfarande inklämt sjön och dess utlopp, som kräver både om Åland. Det gällde om ögruppen des genom en NF-konvention "att dessa När vi blickar framåt från denna ut­ närvaro och förmåga till ingripande. skulle tillhöra det gamla moderlandet el­ öar aldrig komma att utgöra någon fara gångspunkt, ser vi både sådant som går När jag nu nedlägger mitt ämbete har ier den nya finska republiken. slagfältet ur militär synpunkt". igen från det förflutna, men också en hel jag både löften och förhoppningar att var Nationernas Förbund (NF), som lik­ Den fyraåriga Ålandstvisten skapade del nytt. En grundläggande fråga är om komma med. Löftena handlar om att de som Förenta Nationerna föddes ur ett ett frostigt klimat mellan de båda grann­ mönstret av suveräna nationalstater ledamöter som är inbegripna i det på• världskrig. länderna. Finland hade svårt att smälta kommer att vara kvar, med alla sina sär• började projektet, inklusive mig själv, Svenska regeringen hävdade att svenska regeringens ringa stöd i frihets­ arter, friheter och folkrättsliga förplik• skall göra vad vi kan för att föra det i Ålandsöarna militärt betydde mer för kriget, därtill dess opåkallade Ålandsex­ telser. För min del tror jag det. Och då hamn. Och då i en mera slutgiltig hem­ Sverige än för någon annan Östersjö• pedition isvintern 1918. Inte utan skäl kommer också behoven av försvar och mahamn. makt Man åberopade också president fann man Sveriges agerande själviskt, en säkerhet att finnas för var och en av Förhoppningarna rör sig om att Ör• Wilsons proklamerade självbestämman• tjuvstart i den stundande kampen om dem, samtidigt som gemensam säkerhet logsmannasällskapet ska kunna öka sin derätt. Ålänningarna hade redan före öarna. i ESK-hägnet också utvecklas. föråga att sprida "Sjövetenskap" till Finlands självständighet i december Officiellt var expeditionens syfte hu­ Som det nu ser ut, och även på lång landkrabbor och även öka förståelsen 1917 manifesterat sin vilja: Åland manitärt. Den ryska garnisonen hade ef­ sikt, blir risken för inbördeskrig, flyk­ för den roll sjöförsvaret med all säker• svenskt. Den unga, finska staten gjorde ter revolutionen i november hel t tappat tingrörelser och andra eruptioner i vår het kommer att spela i en framtida, för• kompakt motstånd, ja hotade t o m att disciplinen. Sveriges oväntade beslut om närhet stor. Hit hör också olika gruppe­ hoppningsvis fredlig värld. En verk­ gå till väpnad aktion. militär insats utlöstes av en stockholms­ ringars krigsliknande uppträdande mot ningsfull och fredsbevarande marin i Folkförbundets domslut 1921 till fin­ journalists skräckreportage. Men expe­ varandra och utbrott av vad i anglosach- sikte alltså. ländsk favör tog ringa hänsyn till en ditionens modesta start - en ångare för fol kminoritets önskemål men så mycket flyktingar, en isbrytare och pansarbåten mer till realpolitiska faktorer. Detta kan "Thor" som skydd - trappades succes­ vara värt att minnas när ett nytt Europa sivt upp med ett kulsprutekompani från nu ånyo tar form. KA 1. kustflottans kärna av "Sverige" NF:s lösning av Ålandstvisten 1921 och "Oscar Il " samt till sist en Götagar­ blev en kompromiss, där de tre närmast desbataljon.- Varför? berörda både fick och förlorade något. Också vita och röda garden från in­ Finland kunde behålla ögrupen men be­ bördeskrigets Finland hade nämligen in­ rövades nära nog möjlighet att försvara gripit på ögruppen. Tillsammans med

232 233 den ryska garnisonen, åländska skydds­ Krigsarkivet hittade jag ändock ett in­ mindre än denna säkring av Finska vi­ perata försök att skaffa sig en förhand• kårer och senare ett specialförband från takt exemplar av den drygt 50-sidiga ken och S:t Petersburg. Det skulle kun­ lingspant Efter Berlinmurens fall, Tysk­ Tyskland blev det sex militärkontingen• planen. na utlösa en ny köpslagan med Finland, lands enande. kommunistregimernas ter som var och en på egna villkor ville Denna detaljrekognoserade och ge­ där ett Ålandsarrende kunde kompense­ sammanbrott och Gultkriget har det på ta kontroll över Åland. nomarbetade svensk-finska militärinsats ras med karelskt territorium. "Skräckal­ nytt blivit acceptabelt, ja tillrådligt att Sveriges militärt utvidgade expediton på Ålands demilitariserade öar var ternativet" vore ett besittingstagande tänka tankar om det otänkbara." syftade nu till att befria Åland från sanktionerad av respektive regering och med våle!, kanske ex-supermaktens des- främmande styrkor. På köpet ett gott ut­ militärledning. Faktiskt ett svensk-finskt gångsläge inför ett senare beslut om öar• försvarsförbund, vars begränsning och nas tillhörighet. Men så kom kejserliga villkorlighet möjligen kunde rädda hälf• Hochseeflotte emellan. ten av vårt neutrala ansikte'? Den tyska stockholmslegationen be­ När Molotov började mullra våren tecknade i maj 1918 Sveriges då avsluta­ 1939, fick regeringen kalla fötter och tog de Ålandsexpedition som politiskt fias­ tillbaka sin Ålandsproposition. Detta ko. Ä ven om annekteringsavsikten här hindrade dock inte att Koordinations­ har lyfts fram, är omdömet alltför starkt. planen och dess skärpta nyutgåva, X­ Seriösa forskare både i Finland och på planen, aktualiserades vie! krigsutbrottet Åland hävdar, att öborna räddades från elen l september och flera gånger sena­ inbördeskrigets hemsökelser genom re. svenskarnas insats. Var Sverige neutralt? Svek vi Fin­ Både ur humanitär och militär syn­ land? Hur samarbetade vår högsta poli­ vinkel blev expeditionen en framgång, tiska och militära ledning? (Där fram­ lägger jag en säkert kontroversiell hypo­ Den hade inte varit möjlig utan snabb o utryckning av marina förband och några tes om utrikesminister Sandler.) Också A/ands hav och öar- brygga eller barriär? officerares agerande i en ny roll som andra känsliga frågor diskuteras liksom fredsmäklare på fältet. ålänningarna på mellanhand. Marinens roll som säkerhetspolitiskt instrument av Bertil Stjernfelt Under mellankrigstiden, som jag kal­ skärgårdsskyddat, flexibelt och offensivt, lar ett världskrigsstillestånd, närmade belyses mot bakgrund av vårt starkt utö• sig Sverige och Finland alltmer. Förena• Denna bok är ett delarbete i Kungl Örlogsmannasällskapets de faktor blev diktaturernas frammarsch kade territorialhav. projekt "Sjöförsvaret i säkerhetspolitiken". och Nationernas Förbunds demonstera­ Avslutningsvis gör jag en koppling Boken ges ut som M~rinlitteraturföreningens bok 1991. de vanmakt. Frågan om öarnas tillhörig• från dåtida, över nutida till framtida Ledamöter i Kungl Orlogsmannasällskapet och prenumeran­ het skulle 20 år senare följas av en andra Åland. Kan ögruppen åter bli ett "Nord­ europas stridsäpple" eller skall den göra ter på tidskrift i Sjöväsendet, som inte är medlemmar i Marin­ Ålandsfråga - begränsad finsk-svensk litteraturföreningen, erbjuds att även köpa boken till ett lågt remilitarisering inför en hotande ny skäl för namnet "fredens öar"? Personli­ världskonflikt gen är jag optimistisk men vill ändå höja pris, 130 kronor inklusive porto och expeditionskostnader. Det har skrivits mycket kring den po­ ett varnande finger medelst några rader Beställ genom att skicka in beloppet till Kungl Örlogsmanna• litiska Stockholms- eller Ålandsplanen, ur bokens slutkapitel. sällskapet, postgiro 60 70 01-5. Skriv "Ålands hav och öar" på men föga om dess militära tillämpning, "Ryssarna framsköt sin yttre sjöfäst• talongen. Glöm inte att skriva namn och adress på avsändarde• den s k Koordinationsplanen. Dubbel ningslinje efter krigsutbrottet 1914 till len. hemligstämpel och ÖB:s bränningsorder positionerna Ösel-Dagö och Åland. Ett våren 1940 kan förklara. Dock, efter återstående ännu mäktigt Ryssland i det fruktlöst sökande och bläddrande i nya Europa nöjer sig kanske inte med

234 235 Ledamoten JARL ELLSEN

Pensionsavgångne Kommendörkapten Jarl Elisen är ledare för en av studiegrupperna inom KÖMS-projek1e1.

Neutralitetsvakt och sjöfartsskydd under andra världskriget

Delrapport från pågående delsludie inom Det viktigaste underlaget för vårt ar­ KÖMSprojekt "Sjöförsvaret i Sveriges bete utgörs tills vidare av intervjuer med säkerherspolilik ". ett antal äldre sjöofficerare, som under studiegruppen har utgjorts av leda­ krigsåren ingick i olika ledningsfunktio­ möterna Lennart Lindgren, Sigurd Hå• ner, men också med sådana som tjänst• kansson samt jag själv. Vi har under ar­ gjorde ute på fronten , i första hand i betets gång rådgjort och fört neutralitetsvakten. diskussioner med ledamoten Bertil Åh­ Vidare har vi studerat krigsfallsorder, lund, som behandlar den försvarspolitis• operationsorder, krigsdagböcker, offen­ ka marina utvecklingen. tiga debattartiklar och inte minst per­ Självfallet har Ålandsfrågan ,som be­ sonliga registrerade och icke registerade handlats av ledamoten Bertil Stjernfelt, handlingar som i dag förvaras i Krigsar­ gripit in i det händelseförlopp som om­ kivet. fattas av vår studie och vi har nära sam­ Att dyka ned i dessa gamla handling­ arbetat med denne militärhistoriske ex­ ar är. i varje fall för en forskningshisto­ EE\1, pert. risk novis, som att hamna i en tidsma­ EUROPE'S FOREMOST Vår egen studiegrupp består däremot skin, som låter oss blicka in i 40-talets SPECIALISTS IN inte av några historiska experter. Våra hektiska stabsatmosfär, där beslut och ELECTRONIC /MAG/NG och minnen från aktiv bety­ announce the most erfarenheter order av mången gång ödesdiger cost-effective solution to tjänst i flottan under den aktuella tids­ delse och långtgående effekter växte nature's greatest perioden samt ett sjöhistoriskt allmänin­ fram. challenge - DARKNESS tresse utgör våra meriter, men givetvis Handlingar från fartyg och befäst• - with the introduction även begränsningar, sett ur en veten­ ningar, vars personal ytterst drabbades of the P2000 Nite-Watch. Calling on over 20 years' experience in military imaging, EEV skaplig synvinkel. av detta stabsarbete, visar emellertid på have produced a remarkably versatile system with a host of features. 237 Pronesto ' Saab TechTrade Finlandsgatan 16-18 EEV NIGi:fr2 V1s1oN föga upphetsning. Nej, det synes som de olika turerna kring Ålandsminering­ Före kriget hade man bättre tid. Se­ Vår studiegrupp hoppas nu i vårt om marinens folk, som gjorde sin ofta arna. Att dessa hade en stor betydelse dermera marinchefen Helge Strömbäcks fortsatta arbete att ytterligare kunna be­ monotona och tröttande tjänst i neutra­ för den förda säkerhetspolitiken är all­ gjorde en stuelie 1938 av det marina för• lysa elen roll som marinen och i första litetsvakt och sjöfartsskydd, utförde mänt känt och att flottan därvid skulle svaret på västkusten, med vissa, som det hand örlogsflottan spelade uneler andra denna utan knot i förvissning om - från stå för de konkreta ågärderna. Redan senare visade sig, riktiga antaganden om världskrigets olika skeden. Vi avser den högste till yngste värnpliktige och före krigsutbrottet visste chefen för krigsfall. Han analyserade befintliga re­ granska hotbild och resurser i takt med rekryt - att deras jobb var en förutsätt• kustflottan, att dessa mineringsoperatio­ surser och hur, med lämpliga moderni­ händelseutvecklingen, liksom uppnådda ning för rikets säkerhet. ner stod högst på uppgiftslistan. seringar och en blygsam tillförsel av nya resultat av svenska folkets försvarsan• Kommendörkaptenen Johan Gott­ Våra studier har å andra sidan ytterli­ enheter, ett marint försvar skulle kunna strängningar. lieb, som då var en 29-årig löjtnant kom­ gare bekräftat de minst sagt dåliga re­ åstadkommas. Vi hoppas få fram hur balans - eller menderad på en jagare i eskorttjänst, surser som stod till buds. För att någor• Ett annat viktigt arbete, som behand­ brist på sådan - nåddes i neutralitets­ ger sina kommentarer så här: lunda säkerställa de för mineringarna lade såväl närtid som framtid, utfördes vakt och sjöfartsskycld. En viktig fråga "Sommaren 1942 var en intressant aktuella företagen måste allt som flöt ta­ dock ejier krigsöppningen av dåvarande är exempelvis om våra marina strids­ tid. Vi arbetade nära den onda verklig­ gas i anspråk och därmed andra viktiga chefen för marinoperationsavdelningen i krafter hade en krigsavhållande effekt, heten i vår omgivning och kände att vi uppgifter eftersätts, t ex eskorttjänsten försvarsstaben, kommendörkaptenen om resurserna elisponerades på rätt sätt gjorde en insats. Flera svenska fartyg för kustsjöfarten. Stig H :son Ericson och föranleddes av och om de rätta strategiska bedömning­ sänktes på kort tid på svenskt vatten Våra ledande politiker, som uppen­ Sovjetunionens framträngande till syd­ arna gjordes. trots våra ansträngningar, men ingen vet barligen räknade med att i marinen ha östra Östersjökusten. Det marina strate­ Kunde marinen klara av beredskaps­ hur många som skulle ha förlorats om ett effektivt instrument för sina syften, giska läget hade därmed för vårt land i lägets växlingar och - klimatets? Funge­ inte flottan varit på plats. Ute på världs• förefaller att inte ha varit särskilt med­ ett slag väsentligt försämrats. Han gjor­ rade den viktiga underrättelsetjänsten haven sänktes än fler svenska fartyg. vetna om vad de genom tidigare för• de bedömningen att operationerna til l och hur var det med uthålligheten? Vil­ Tjänsten var krävande med korta hamn­ svarsbeslut ställt till med. Förhoppnings• sjöss nu måste dras närmare svenska ken roll spelade de olika mineringarna, besök och ständiga avgångar mitt i nat­ vis ett memento vid genomläsning av kusten och en kraftsamling måste ske på den fattiges väl så effektiva resurs? ten. Vi hade dock ofta trevligt, när vi låg Kungl Örlogsmannasällskapets historis­ underrrättelsetjänsten för att skapa er­ I sanning många intressanta och må• i hamnar som Västervik och Kalmar. ka projekt. forderlig förvarning. Farorna för kust­ hända för en framtida marin viktiga frå• Men som vanligt - permission bara för När kriget väl var ett faktum hösten sjöfarten skulle ökas i hög grad och es­ gor att få svar på. halva besättningen. Vakt varanonan dag 1939, framgår det tämligen tydligt att ti­ korttjänsten försvåras. i hamn, även i hemmahamnen Hårsfjär• den inte räckt till för några djupare stra­ den. Jag brevväxlade flitigt med min tegiska studier, försvarsstaben och sta­ hustru och ibland talade vi t o m i tele­ ber på lägre nivåer fick fullt upp att göra fon, ehuru det var förbjudet att nämna för att anpassa den operativa verksam­ var jag var eller vart vi skulle. Detta heten efter händelsernas gång. Viktigt ERNST NYMANS HERREKIPERING måste ha varit påtestande för en ung ny­ blev också att med alla medel slå vakt gift moder." om de nybyggen som påbörjats och som Etablerad 1 890 Marinens personal kände således att landets resurser medgav, dvs som skulle han hade en betydelsefull roll att spela. kunna resultera i förstärkningar inom Om detta överensstämde med den poli­ rimlig tid. Erbjuder allt i uniformer och tiska verkligheten har varit mer kompli­ Svåra bedömningar, som ofta krävde tillbehör för Kungl. Flottan cerat att få grepp om, framförall t gäller snabba beslut, låg inte minst i baserings­ problemen, t ex Östersjön eller Väster• detta strategiska ställningstaganden John-Erik Jansson inom den politiska och militära, i första havet. Hur mycket och vad på den ena eller andra sidan och vilka möjligheter hand marina ledningen. Ronnebyg. 39 : 371 00 Karlskrona : Tfn 0455-102 98 Allt är t ex inte lika tillgängligt som förelåg för återgruppering.

238 239 Ledamöterna STEN SWEDLUND och Marin teknik EMIL SVENSSON

. . i! n med ~~~··o:-

Komeramira/ Sten Swedlund Kommendör Emil Svensson spets och bredd. är chefför Kust(lollan, ii r hans flaggkapten. Bättre försvar- till oförändrad kostnad

Spjutspetsteknik och hög ingenjörskompetens Förutsättningar väpnade konflikter snabbbt kan blossa är hörnstenar i Kockumsgruppen. Genom Utvecklingen i vår omvärld präglas av upp i vårt direkta närområde. avancerade ubåtssystem, luftoberoende stir­ en snabb förändringsprocess. Den star­ Om ett framtida modifierat Sovjet kaste faktorn härvidl ag är utvecklingen i kommer att ha territoriella anspråk lingmaskinerier , minjaktsystem och den smyg­ Sovjetunionen. Ekonomisk kollaps och inom det noreliska området är dock idag teknik för ytvattenfartyg som är under utveck­ tendenser till sönderfall på grund av na­ omöjligt att b edöma. Om utvecklingen ling intar grupper: och Sverige en världsledan• tionella och etniska särdrag sker samtid­ går mot ett aggressivt revanschhungri gt git som den militära rustningsnivån fort­ Sovjet som vill befästa si n supermakts­ de ställning inom det örlogsmarina området. farande är hög. status, måste man konstatera att militärt Inom Kockums bedrivs också utveckling Parallellt med de genomgripande och finns det uppenbara fördelar i att ha och marknadsföring av CAD/CAM- och CIM­ svårkontrollerade fö rä ndringarna i Sov­ kontro ll över Skandinavien. Risken för jetunionen kännetecknas den internatio­ krig blir därmed resultatet av en värde• system för främst varvsindustrin, konsultverk­ ne ll a utvecklingen av de beroendeska­ ringsprocess där vår motståndsförmåga samhet inom skeppsbyggeri och ickemarin pande band som nu i snabb takt formas är en viktig faktor. produktion. länder emellan på det ekonomiska om­ Det fö refaller därmed klokt att base­ rådet. I förlängningen av denna utveck­ ra vå r förmåga på motståndarens Tillsammans har företagen inom Kockums möjlig­ lin g ställ s växande förhoppningar på en heter - inte på hans bedömda vilja. En en spets och bredd som söker sin like, även in­ ny säkerhetspolitisk ordning i Europa vilja kan ändras avsevärt snabbare än en ternationellt. En styrka som lett till världsle• med demokrati och ekonomisk union förmåga. som bärande element. E rf dande positioner inom flera områden. arenh eterna frå n vår sida av stats­ Den pågående förändringsprocessen makternas benägenhet att ge resurser leeler fram till bedömningen att ri sken till försvaret är inte särskilt goda. Inte för ett storkrig idag i Europa, där ens ubåtsk ränkningarna har föranl ett Sverige skulle blir di rekt berört, nu några större tillskott ell er omavvägning­ minskar. Den instabila situationen i Sov­ ar. Status quo har blivit en vägledande KOCKUMS jetunionen kan dock innebära att lokala princip. Det förefall er dock rimligt att 241 Kockums AB är moderho/ag i Kockumsgmppen. som ä1•en heslår av Karlskronm•an •el AB. Kockums Compuler Syslems AB. Kockums Engineering AB. Krona lnduslr/er AB 'a Kocklons Pacijic P ty Lid. Kockums Canada In c orh Auslra/wn Suhmw me Cm p (50 Yo ). Kockums AB med dotterbolag mgår 1 Cc lsiuskonccrnen. SMYG E är världsledande inom det örlogsmarina teknologiområdet. Svenskt ubåtskunnande är på en hög internarione/1 nivå. anta att det i rådande samhällsekono• ga. Vårt försvar måste utformas så att vi ning mot integritets- och tröskelförsvar pektiv. miska läge är lättare att i förtid inteckna hela tiden ger tydliga signaler om olön• - på bekostnad av en uthållig försvars• Viktigt att framhålla är även sjö• förväntad avspänning än motsatsen - samheten i ett angrepp. strid. stridskrafternas höga tillgänglighet re­ även om den nya regeringen aviserat ett Överbefälhavaren har i ÖB 92 ut­ Sverige är ur försvarssynvinkel att dan i fred - på beredskapsniåver väl un­ något bättre utgångsläge. tryckt tydliga prioriteringar inom ramen betrakta som en halvö med en kort land­ der "mobiliseringströskeln" - samt en En tillkommande faktor är sannolikt för de av regeringen nyorienterade upp­ gräns längst i norr och med en långt ut­ ledningsorganisation som är igång konti­ att en vikande samhällsekonomi leder gifterna för försvaret: dragen "vallgrav" söder därom. Det nuerligt och som flex ibelt kan anpassas till en ökad benägenhet att genomdriva * Ett angrepp över landgränsen eller handlar således i grunden om att garde­ tilllägets krav. kostnadsbesparande systemförändringar havet skall kunna mötas med kraft­ ra landgränsen med armestridskrafter Sammantaget innebär detta att våra inom den offentliga sektorn. Förhopp• samlade operativt rörliga stridskraf­ och att med sjö- och flygstridskrafter i sjöstridskrafter har en betydande inver­ ningsvis kommer detta även att påskyn• terna i syfte att bryta en angripares samverkan förhindra invasionsstyrkor kan på en angripares operationsplan. da de nödvändiga strukturförändringar• anfallskraft Försvarsmakten skall så• att passera "Vallgraven" mot landets Den krigsavhållande effekten är hög. na inom försvaret. lunda utgöra en tröskel mot väpnat mest vitala delar i söder. Utöver dessa Den internationella utvecklingen på• Konsekvenser för vårt försvar angrepp. stridskrafter krävs ett luftförsvar, samt visar ett ökande behov av att hantera kriser- dvs undvika att från början små Finns det inget hot genom att de militära * Om en angripare lyckas bryta ige­ särskilda markstridsförband för försvar resurserna i vår omvärld försvinner skall nom vårt försvar skall motstånd kun­ av flottans och flygvapnets baser och av händelser utvecklas okontrollerat och vi inte ha något försvar. Det är en odis­ na bjudas i det längsta, i alla de for­ ham.nar med stor urlastningskapacitet att vi hamnar i krig av misstag eller att vi kutabel sanning. Det borde vara lika mer som folkrätten medger. Däre• Det är sakligt riktigt att hävda att får uppge delar av vår suveränitet. Ä ven sant att säga att om man måste ha ett mot ställs inte krav på förmåga att flottans tröskeleffekt idag är hög. Såväl om Kuwaitkriget var av en annan di­ militärt försvar - så måste det försvaret genomföra en uthållig kontrollerad ytstridsfartyg som ubåtar har en god mension så har vissa bedömare hävdat kunna möta det hot som kan förväntas. försvarsoperation. "duellfönnåga" inte bara i dagsläget att USA inte var tillräckligt tydlig i sitt Det finns ingen mening i att lägga peng­ * Försvarsmakten skall besitta en god utan även i en överblickbar framtid. Vår agerande inför krisen. Våra egna åtgär• ar på ett försvar som inte har erforderlig förmåga att upptäcka och ingripa marinteknologiska försvarsindustri lig­ der inför ubåtskränkningar har inte hel­ förmåga. Det är också viktigt att fram­ mot kränkningar i fred, kris och un­ ger väl framme när det gäller förutsätt• ler visat prov på en entydig signaleffekt hålla att det inte är vi själva utan en an­ der neutralitet. ningarna att säkra en positiv utveck­ Krisdämpande åtgärder är att tydligt gripare som slutligt bedömer vår förmå- Detta innebär en markerad inrikt- lingspotential även i ett längre tidspers- visa för en motståndare att en snabb 242 243 framgång i att framflytta positionerna hantering av kriser börjar gränsdrag• och "fait-accompli" inte kan uppnås. ningen mellan civilt och militärt att allt SVERICjES Omhändertagande av flyktingar o dyl mer suddas ut. som ibland ses som huvudpunkten i en Härtill kommer att vår samhällseko• III NTRESSEO kris är egentligen bara bifaktorer. nomi är hårt ansträngd vilket leder till Ä ven i detta fall förtjänar det att på• ett ökat tryck på effektivitetshöjande åt• peka att svenskt intresseområde numera gärder inom den offentliga sektorn. TILL sträcker sig långt ut till sjöss - halvvägs Detta talar starkt för att det nu tas ett över till våra grannländer på andra sidan samlat samordningsgrepp över den stat­ Territorialhav liga maritima verksamheten - marinen, havet. (Se kartan på nästa sida.) För [ < <·1 Fiske-/ekonomisk zon dessa krisdämpande uppgifter är det i kustbevakningen och sjöfartsverket. Na­ första hand mångsidigt användbara far­ turliga utgångspunkter för en sådan pro­ tygsförband som erfordras. N ära sam­ cess är: verkan med flygförband och kustbevak­ * Stora kostnadsbesparingar kan göras ning ger stora effektiiiskott genom att fullt ut "merutnyttja" ma­ En särskilt viktig uppgift i skymnings­ rinens resurser - personella och ma­ lägen är att kontinuerligt följa upp läget teriella - under fredsförhållanden. i vårt närområde. Sjöstridskrafterna, så• * Marinen kan lösa civila uppgifter. väl ytfartyg som ubåt, spelar även i detta Däremot kan de civila sjömyndighe• sammanhang en betydande roll genom terna inte lösa militära uppgifter i sin goda yttäckning och sin stora uthål• fred och krig. lighet. Detta synsätt har styrt utvecklingen i Dagens försvar mot "storanfall" med många andra länder i vårt närområde, tyngdpunkt i en stor hemförlovad värn• där marinen löser omfattande civila pliktsarme framstår i den förändrade sä• uppgifter i fred - sjöräddning, fiskekon­ kerhetspolitiska situationen däremot troll, miljöskydd m m. alltmer föråldrat, ineffektivt och med Marinen orimligt stora fasta kostnader. Samtliga studier och värderingar som Starka sakskäl talar nu för en mar­ har genomförts i OB och CM regi har kant omorientering av svenskt försvar entydigt pekat på behovet av förbands• med sjö- och .flygstridskrafter i nyckelroll typer med stor flexibilitet och med för• såväl i kris som i krig. måga att uppträda i olika konflikttyper. En tillkommande faktor är utveck­ CM har angivit följande övergripan• lingen efter Gultkriget i vad avser ut­ de grundkriterier för de marina förban­ nyttjandet av sjöstridskrafter som dens utveckling: "fredsbevarande styrkor" under över• rörlighet före fast statlig (FN) ledning. Sveriges starka en­ * mångsidighet före ensidighet gagemang för fredsarbetet inom ramen * kvalitet före kvantitet för FN talar för att vi i framtiden med­ * Härtill kommer utvecklingen av vår verkar aktivt även inom det marina om­ ubåtsskyddsförmåga. Verkligheten visar rådet. att vi - trots stora framsteg - ännu inte Samordning civilt - militärt är avhållande. Detta är en brist, som kan I och med ett förväntat ökat behov av och måste åtgärdas - kraftfullt och 244 snabbt. för krigsförbandschefe rna med ökad de­ per. Hkp som vapenbärare bl a i och krig skall finnas, varvid "sjöförsvars• Av grundläggande betydelse är vida­ centralisering som naturlig följd. I linje skärgårdsstrid (rb 17) studeras. kommandot" med del etablerar ledning re den regionala bredden, dvs förmågan härmed görs en väsentlig reduktion av * Stor vikt måste läggas vid att vid­ i ett marindistrikt att lösa sjöoperativa uppgifter i fred, kris de högre lednings nivåerna till förmå n makthålla en hög krigsdugli ghet för Samordning med flygkommando sä• och krig inom samtliga havsområden. för en förstärkning av krigsförbanden. ytstridsförband och ubåtar som lik­ kerställs genom satsning på kvalificera­ För detta erfordras en grundorgani­ som flygstridskrafterna är "cluellför• de stril-/sambanclssystem. sation för ledning och understöd av sjö• Inom sjöstridskrafterna band" med särskilda krav p å tidig in­ Denna ledningsmodell förutsätter att Omsättning av ytstriclsförbanden - operativ verksamhet i varje region. Här• * satsförmåga. sjöförsvarskommandot står direkt under tre ytstriclsflottiljer - sker inom ra­ till kommer rörliga resurser för för­ "högkvarterets" ledning - varvid nuva­ men för hotbildsanpassade fartygsty­ Sjöoperativ ledning stärkning av lednings- och understödsor• rande miloorganisation övergår till att per. Erfarenheter från SMYGE ut­ Dagens marina ledningsorganisation ganisation vid koncentration av de leda huvudsakligen de n markoperativa nyttjas. Mångsidigheten bevaras men med marinkommandonl-distrikt och elen rörliga marina stridskrafterna till ett och territoriella verksamheten. drivs inte ''in absurdum". rörliga marina ledningsgruppe n (RML) operationsområde. Omsättningen påbörjas snarast och svarar väl mot krave n på ledning av sjö• sjöstridskrafter Mot denna bakgrund bör följande Understöd av unel er beteckningen ytstridsfartyg operativ verksamhet i fr ed , kris och krig. Dagens marinkommandoorganisation handlingslinje följas på låga ekonomiska 2000 (fd YSS och YSM). Om omsätt• Ett mycket viktigt utvecklingssteg är med marinuh-/basbataljoner svarar väl nivåer: ningen av ekonomiska skäl inte kan att den nya miloorganisatione n utformas mot sjöstridskrafternas behov av under­ Inom marinen genomföras i avseeld tid, livstidsför• så att den operativa områdesindelningen stöd. Som en direkt följd av pågående med de sjömilitärgeo• * Ytstridsförband (ink! mröj) och ubå• längs nuvarande fartyg. Kustkorvet­ överensstämmer kraftiga reducering av basförbanden tar prioriteras markant före mark­ ter och robotbåtar prioriteras. grafiska huvudområdena. (Bottenhavet, måste förmågan till rörligt understöd bundna förband. kvalitet och till­ * Ubåtsskyddsförmågan förbättras Östersjön och Västerhavet) förbättras. Ett första steg i den utveck­ ekonomiska situa­ gänglighet är styrande krav. Ubåts• skynelsamt genom anskaffnin g av yt­ Den nu rådande lingen är att anskaffa lagfartyg till far­ marinkommandoor­ jaktförmågan förbättras. terligare två kustkorvetter och ge­ tionen innebär att tygsförbanden. Ett andra steg är att öka reduceras till förmån * Fasta artilleriförband avvecklas eller nom konvertering av minst 12 pa­ ganisationen måste marinullbataljonernas rörlighet. och utveckling av läggs i malpåse ("investerings­ trullbåtar till ubåtsjaktfartyg. Detta för vidmakthållande På nuvarande ekonomiska nivåer blir stopp"). Utbildning och rekrytering är den snabbaste vägen till två ubåts• de kvalificerade stridande förbanden. det nödvändigt att övergå till fjärrför• upphör. jaktstyrkor, samtidigt som insatsför• Det är ett absolut krav att denna reduk­ valtning varvid S övertar förvaltningsan• så att ledningen av sjö• * Markstridsförbanden minskas påtag• mågan i övrigt höjs markant. tion genomförs, svar för V och O för N. ligt i antal samtidigt som kvaliteten * Utveckling och anskaffning av en ny operativ verksamhet säkerställs i fred, På ännu lägre nivåer blir det nödvän• höjs (amfibieförband). Förmåga till fartygstyp för minlägg ning, sjöbevak• kris och krig (sjöbevakning, sjöräddning, digt att överväga ett "Sjömaterielkom• rörligt basförsvar prioriteras. ning, sjötrafikkontroll, rörlig lag­ sjötrafikledning, sjömiljöskydd, sjöinte• manclo" i K arlskrona för kvalificerad * Tung kustrobot överförs till ytstrids­ tjänst m m (fd YSB). gritetsskydd, sjöminkrigföring osv). l ett försörjning (robot, torped, specialreserv­ förbanden - högre tillgänglighet/läg• Lösningen på dessa funktioner är ett första steg växlas N och V ned till ma­ delar m m), 6-års-översyner, halvtidsmo­ re produktionskostnader/bättre ver­ enkelt robust fartyg med god uthål­ rindistrikt. difieringar, större haverireparationer. kan. lighet och driftsekonomi. Denna far­ På ännu lägre ekonomiska nivåer blir "Sjömaterielkommandot" har ett samlat * Ledningsorganisationen minskas. tygstyp kan med fördel samutnyttjas det nödvändigt att överväga övergång ansvar för försörjning av fartygsförband. Kustbevakningen och delar av Sjö• för olika civila uppgifter. till ett "sjöförsvarskommando" för led­ helikoptrar och rörliga kaförband m m. fartsverket samordnas med Marinen * Ubåtssystemet omsätts efter hand ning och produktion av samtliga opera­ Berörd fackkompetens i FMV överförs redan i fred. och vidmakthålls på nivån 12 ubåtar. tivt rörliga sjöstridskrafter (ink! tung till "Sjömaterielkommandot''. * Underhållsorganisationen reduceras * Minröjningsfunktionen utvecklas kustrobot), helikoptrar, kabataljon och Behovet av allmän försörjning, av­ men ges större rörlighet. Ökat under­ inom ramen för minjakt, röjdyk och amfibieförband. Ledninge n utövas från hjälpande underhåll samt årsöversyner håll utförs på förbandsnivå. minsvepning (TRAS/LÄTTJA m m) ledningscentral på Muskö - med reserv i för fredsbaserade fartygsförband skall Ledningsmodellen baseras på VI-90 * Helikoptersystemet bibehålls med Karlskrona. kunna tillgodoses inom repektive regio­ grundtanke med en markant stärkt roll huvuduppgifter enligt dagens princi- Förmåga till rörlig ledning i fred , kris ner. 246 247 specialistbehovet blir ordentligt till­ Ledamoten Personalfrågor godosett. Utbildnings-/karriärvägar TAGE SJÖLANDER En nyckelfråga i omdaningen av svenskt måste målinriktas på ett mera direkt försvar är utvecklingen inom personal­ sätt än i dagens system. området. För att markant bryta den ne­ gativa kostnadsspiralen inom försvaret måste både värnplikts- och befälssyste­ Sammanfattning met reformeras: Nya situationer ställer nya krav på vårt försvar - därom kan vi säkert vara över• l * Inriktningen måste vara att endast kalla in de värnpliktiga som fyller en ens. kvalificerad plats i en bantad för­ Ännu viktigare är dock att vi verkli­ l Kommendör Tage Sjölander står fil! Chefen for marinens svarsorganisation. Lika självklart är gen förmår att förändra oss efter de nya förfogande för särskilt uppdrag. att de värnpliktiga som kallas in ges kraven - därvidlag präglas utvecklingen en utbildning, som fullt ut svarar mot dessvärre inte av någon utpräglad sam­ krigets krav. syn. Vår krigshistoria är välfylld av för• l nuvarande säkerhetspolitiska situa­ lorare som inte anpassat sig i tid! tion bör övervägas att endast omsät• Visst vore det bra om vårt försvar ut­ Marinens bas- och underhållstjänst ta förband med krigsduglighetskrav vecklades, så att alla tänkbara situatio­ Årsberättelse i vetenskapsgrenen "Personal, utbildning och organisation" för år 19901 fyra till fem genom fortlöpande ner kunde mötas. Det ställer dock krav 91. grundutbildning av värnpliktiga. på väsentligt ökade ekonomiska resur­ Jag har i min årsberättelse valt att belysa vad som påverkat bas- och underhålls• Övriga förband " läggs i träda" - ser - något som idag framstår som orea­ tjänstområdet inom marinen under senare delen av 80-talet samt en del synpunkter utom enstaka pilotförband som vid­ listiskt. på framtiden med anledning av detta. makthålls på en hög nivå som en I en oförändrad ekonomi - som varit Årsberättelsen gör ej anspråk på att var fullständig. Jag behandlar endast områ• "kompetensbank" inför ev framtida vår utgångspunkt - innebär den pågåen­ den som jag anser gränssättande för marinens bas- och underhållstjänst. lägesförändring ar. de förändringsprocessen i vår omvärld Min avsikt har varit att förmedla de intryck som jag själv skapat under 1980-talet Det nya utbildningssystemet med att en markerad nyorientering av vid mina olika befattningar. förlängd grundutbildning för flottans svenskt försvar nu är påkallad. värnpliktiga bör bibehållas och fort­ Vårt förslag betonar vikten av kvalifi­ 1978- 1982 Chef örlogsbasavdelning NK/KA S löpande anpassas till en beredskaps­ cerade sjö- och flygstridskrafter såväl i 1981 - 1982 SC NK/KA S flotta. kris som i krig. Detta måste ske på be­ 1982- 1984 C Uhsekt Milostab NN För befälssystemets anpassning till kostnad av talrika lågkvalitetsförband, * 1984- 1989 Chef Tekniska Förvaltningen en minskad organisationsvolym fasta förband och ensidiga förband. Örlogsbas Syd krävs två strukturgrepp för att balan­ Detta är helt i överensstämmande samt sen i befälspyramiden skall kunna med studieresultat och de prioriteringar frä mst mitt särskilda utredningsuppdrag avseende marinens bas- och underhålls• återställas. Införandet av ett system som låg till grund för ÖB 92. tjänst vid Marinstaben 1989- 1991. med korttidsanställda befäl i kombi­ Till skillnad från ÖB 92 bryter vårt nation med ett utökat utnyttjande av förslag däremot ifrån den traditionella reservofficerare, som tjänstgör under "påsplaneringen" och förordar istället Bakgrundsbeskrivning bar samordning av fl och ka underhålls• längre sammanhängande perioder, att förändringarna genomförs oavsett ti­ Efter 1980 års ledningsutredning ge­ verksamhet, vilken tidigare var uppde­ leder till att rekryteringsvolymen av­ digare procentuella fördelning. Ä ven nomföres gemensam marin organisation lad på örlogsbasen och kustartilleri­ seende yrkesofficerare kan reduce­ om detta är ett "regelbrott" anser vi att i Milo V och NN. försvaret. ras. ett sådant synsätt måste vara styrande För marinens underhållsorganisation Från 1990-07-01 utövas den marina Av stor betydelse fö r utvecklingen av för utvecklingen av ett professionellt tillskapades därvid marina underhållsba• ledningen i fred av en för marinen ge­ befälssystemet är också att chefs- och försvar i en tid av stora förändringar. taljoner vid MKV och MKN, som inne- mensam l~g re regional myndighet även i 248 249 övriga milo (två i Milo Ö och Milo S), rad, så att behov av primära förnöden• innebär att våra resurser måste utnyttjas främst ekonomiska skäl torde detta al­ som dimensionerats för ledning av heter och tjänster för genomförande av allt rationellare och att samordning av ternativ i dag icke vara realistiskt att ge­ grundtilldelade stridskrafter. egen strid kan tillgodoses. underhållsresurser i allt större omfatt­ nomföra. I och med att samordning av fl/ka Genom övergång till MK-organisa­ ning bör genomföras med beaktande av Genom ökad samordning av förråds• ledning nu genomförts i såväl freds- som tion skapas fortsättningar för en högre krigets krav (krigsrationell). verksamheten torde emellertid vissa ra­ krigsorganisationen på MK-nivå skapas grad av integration områdesvis i vissa F n präglas fredsunderhållet av en tionaliseringar vara möjliga att genom­ goda förutsättningar för en samordning kustområden. l områden där en minsk­ påtaglig fredsrationalitet Aktuell hot­ föra. Därmed minskar antalet objekt av underhållsorganisationen. Ä ven den ning av underhållsresurserna kan kom­ bild - bl a KMF-situationen - bedöms som måste bevakas. Särskilda bevak­ taktiska utvecklingen och den förändra• ma att ske, kompenseras denna vid be­ medföra att vi måste ha en viss krigsra­ ningsförband är dock en nödvändig för• de hotbilden motiverar en översyn av hov med tillförsel av rörliga/flyttbara re­ tionalitet. Detta bör framför allt gälla utsättning för att med rimlig säkerhet marinens underhållsorganisation. surser. Rörlighet behöver därför säker• vår förmåga, våra möjligheter att under­ kunna lösa dessa uppgifter. Marinen skall kunna verka såväl i ställas även i lägre beredskapsnivåer. hålla förband i "ytterområdena". I fred rätt och lämpligt avvägt före• fred, vid kriser, under neutralitet som i Sammanfattningsvis kommer under­ Fiendens flyg- och sabotageförband byggande underhåll bryggar för att den krig, vilket bl a innebär att ett anfall ef­ hållstjänsten att utgör allvarliga hot för tekniska materielen fungerar väl. Have­ ter kort militär förvarning skall kunna - behöva anpassas för att insättas tidigt o fartyg i bas rier och stridsskador kommer emellertid mötas av de marina stridskrafterna med vid kriser, dvs utan att mobilisering o våra underhållsanstalter/förråd att ställa stor krav på en väl fungerande full effekt. genomförts. Detta kräver att led­ o viktiga förnödenhetstransporter avhjälpande underhållsverksamhet För stridsfartygs- och kustartilleriför• ningen av bas- och underhållstjäns• o lednings- och informationssystem Represurser bör om möjligt fördelas band med hög beredskap kan insats krä• ten i fred är lik med den i krig, Hotet från flyg- och sabotageförband så att avhjälpande underhåll för våra vas redan innan mobilisering påbörjats - i högre grad bedrivas med rörliga re­ ställer skilda krav på vår underhålls• stridande förband medför så korta vän• av marinens och armens underhållsför• surser särskilt beträffande specifika verkssamhet t ex tetider som möj Ii g t. Resurserna måste band. En kraftsamlad marin insats i fien­ marina förnödenheter och personal - viktiga fartygsbaser och underhålls• dock av ekonomiska skäl begränsas. Vi dens operationsriktning skall därför (am, rep, resmtrl, specialister) förband bör ges lv-skydd bör därför satsa på system, som själva kunna göras utan att bakomliggande mi­ - i vissa kustområden integreras. - bevakning av fartygsbaser, under­ indikerar vilken enhet som skall bytas - litär försörjningsorganisation är helt mo­ hållsanstalter och förråd därmed blir satsningen på fler utbytsen­ biliserad. Marinens underhållsorganisa• Teknisk utveckling - skyddade förnödenhets- och perso­ heter (UE). tion i fred skall så långt det är ekono­ Den tekniska utvecklingen pekar på ett na l transporter. Enligt VI 90 principer skall förbands• miskt rimligt anpassas till dessa krav. ökat inslag av elektronik i stället för me­ Som ett resultat av hotbilden på chefen i princip förfoga över alla resur­ kanik, vilket innebär förändring av ar­ 1950-talet har marina förråd mycket ser för att kunna genomföra sin verk­ Krav på marinens underhålls• betssättet för underhåll såtillvida att fel­ spridd gruppering, vilket med nu känd samhet. Detta kan endast genomföras organisation sökning tar lång tid, men reptiden är hotbild medför betydande problem be­ genom utspridning av uh-resurserna till Likhet mellan freds- och krigsorganisa­ kort, dvs ett omvänt förhållande till me­ träffande bevakning och skydd samt resp förband. tionen och kaderbemanning av vissa för• kanik. Vid uppkomna stridsskador gäl• transporter. Om en sådan fördelning av t ex eko­ band skapar förutsättningar för snabba ler dock ej detta förhållande. Genom att sammanföra marina för• nomiska skäl ej kan genomföras bör för• beredskapsändringar. I många system återfinns emellertid nödenheter i storförråd nära fredsgrup­ banden tillgodoses i opprioklassordning. Spridd gruppering samt tillämpning även äldre teknik, vilket ställer stora peringsplatsen kan betydande fredsra­ Beträffande fördelningen av sådana av rörlig bastaktik medför att en viss krav på stor spännvidd i kompetens hos tionaliseringar troligen erhållas och be­ förnödenheter (t ex reservmateriel), förskjutning av underhållsresurserna den tekniska personalen och teknisk ut­ vakning och skydd mot sabotageverk­ som av ekonomiska skäl ej anskaffats i bör ske till flottans stridande förband rustning. samhet underlättas. Detta är dock ej sådan omfattning att de kan fördelas till (flj-, divnivån). krigsrationell t. förbanden bör de fördelas enligt följan• Även för ka-förbanden bedöms en Analys av den marina under­ Alternativt kan förrådsresurser även de princip. resursförskjutning mot stridande för• hållsorganisationen medfölja våra stridskrafter genom att (1) Centralt band (brigad-, bataljonsnivån) motive- Den ekonomiska situationen i försvaret särskilda förrådsfartyg etc anskaffas. Av (2) MK UH förband 250 251 (3) Prioriterade uhförba nd därut• band kan med hä nsyn till verksa mhetens o genom krigslevera ns- och krigspro­ sörjning ka n ske e nli gt krigsrutin, nd bör vara ka­ öve r art vara fordonsburna. d u ktionspla n lägg n ing . vissa underhå ll sförba era­ (4) Lag resp bataljontross Våra kaförband ha motsvarande krav l l åga beredskapsnivåer utnyttjas derbemannade och utgångsgrupp be träffande materiel unde rhållsresurser. grundorganisatione ns resurser förstärk• de i rätt o mråde. bör ta genom köp av förnödenheter och Förbrukningsartiklar bör dock så Förnödenheter för fasta förba nd Detta ställer följande två huvudkrav o mrå• tj ä nster från samhällets civila de l. Allt lå ngt möjligt fördelas till förba nden eller e mell e rtid kunna sammanhållas på vår framtida förrådsorganisation i förbande ns nä rhet. desvis och så fr amskjutet som möjligt. l eftersom beredskapsni vån höjs kommer Sådana förnödenheter och tjänster ett sådant område bör samutnyttjande resurser successivt att tillföras. Först i - G rundorganisationens skyddsnivå som av olika s käl centraliseras kan ut­ av underhållsresurserna kunna s ke inom ett sent skede kommer del av e ll er hela skall snabbt kunna höjas m h t aktu­ nyttjas effe ktivt e ndast genom en ratio­ marinen. Vid stridshandlingar i e tt om­ beredskapslagstiftningen att vara satt i e ll förrådsförnödenhetstyp( e r). nell förrådsha nte ring och ökad rörlighe t. råde baseras våra sjöstridskrafter i a nnat till ä mpning dvs att uttagna (motsv) re­ skyddskravet tillgodoses genom att Reservma terie l bör läggas upp objektvis o mråde, och därfö r bör e n geme nsam surser, tjänster och l everanser enli gt minska antalet förrådsplatser. D ärmed för att möj li ggöra omdisponering av underhållsorga nisation kunna kl a ra så• krisleveransavtal och motsvara nde kom­ underl ättas ~n till beredskapsläget a n­ hela reservmate rielsatser. väl rt som ka behov. Detta kräver dock, me r att kunna disponeras. passad bevakning. För de allra viktigaste l nom samhällets civila delar sker en att det normalt finns e n viss överkapaci• Försörjning med förnöde nheter och förnödenheterna ka n skyddet utökas, alltmer större koncentration av mtrl, la­ te t inom de o mrådesbundna unde rhålls­ tj änster skall syfta till , att i d e t l ä ngsta geno m att materie le n sprids och bevakas ger m m. Detta kräver i si n tur ett väl förbanden (dvs me r förnöde nheter än upprätthålla förbande ns stridsvärde. vid e n b e redskapshöjning. Genom att fungerande lednings- och tra nsportsys­ vad utgå ngsgrupperade stridskrafter G ränssättande för försörjningsförmågan minska antalet förrådsplatser rationali­ tem. kräver). är totalförsvarets hela kapacitet. seras även fredsproduktionen. För marine n kan denna princip til­ Den marina underhållsorga nisatio­ Försörjningsrutiner skall var princi­ - Ökad snabbhet beträffande försörj• lämpas genom att reservdela r m m re­ ne n skall kunna fungera effektivt under pi ellt likartade för hela försvarsmakten ning av viktiga fö rnödenhetsslag. dan i fred förvaras satsvis i containerför• skilda förhållande n - i fred, vid kris, un­ Dessutom skall de vara lika i krig och Genom att i en beredskapssituation råd som lätt kan förflyttas till andra om­ der neutralitet och i krig. Om möjligt fred. föra samman viktig mate ri el i särskilda råden. Denna förrådsförvaringsprincip bör underhållsorganisatione n utformas, Försörjning vid låga beredskapsnivå­ terminaler, som grupperas framskjutet kan kanske inte benämnas fr edsratio­ så att den är lika i alla dessa situationer. e r skall kunna ske med grundorganisa­ erhålls tillfredsställande spridning och nell , men är inte desto mindre nödvän• För att möjliggöra unde rhållsinsatser tione ns resurser och civila levera ntörer. ökad snabbhet i försörjningen. Upprät­ dig. För att kunna utnyttja de nna princip i våra ytterområden framförallt i kris/ Organisation och rutine r skall anpassas, tande bör ske tidigt .Någon förrådster• kan viss fredsanskaffning av tpresurse r krig krävs emellertid, att ullförband/för• så a tt övergång till högre beredskapsni­ minal k an eventuellt behöva be mannas behöva ske, vilket även är nödvändigt råd tidigt finns gripbara på sådana plat­ våer kan ske med minsta möjliga ä nd­ och utnyttjas reda n i vår fredsproduk­ för att med rimlig snabbhet kunna om­ ser, som är av speciell betyde ls e för vår ringar i försörjningsvägar och -rutiner. tion. fördela resurser till våra fredsrustade ve rksamhet. För att till fullo utnyttja våra marina Terminalen kan vara fast , dvs inrymd förband. Vid e n b eredskapshöjning förbands rörlighet och möjlighet till hög i särskild lokal e ll er a nl äggning a lterna­ komple tte ras de nna fredsanskaffning Inriktning av marinens bas­ företagsfrekvens skall följande funktio­ tivt rörli g på fartyg/pråm e ller på särskil ­ genom ianspråktagande av civila resur­ och underhållstjänst ner ges hög effekt. da fordon. ser. Resurser för unde rhåll av marine ns för• - utlämningsberedskap för a mmuni­ Kravet på bevakning är högt. Fartygslag tillgodoser fartygsförban• band tillgodoses tion, dens behov av förnöde nhe ter och okva­ o genom uppbyggnad av underhållsför• - i fred organiserade/disponerade fasta För materielunderhållet ges följande lificerat ma terielunderhå lL Lagen kan band som ingår i grund- och krigsor­ drivmedelsdepåer, tankbilar och inriktning. vara fartygs e ll er fordonsburna. Ytat­ ganisatione n, tankfartyg kompletteras med väl för• Materielunderhållstjänsten skall tackförbanden och minröjnings flottiljer­ o under anskaffningsfasen genom Ull­ beredda beställnings- och leveransru­ främst inrikta sig på den materiel och de na har stor rörlighet och bör därför vid derhållsberedning och upphandling tiner för drivmedel från civila leve­ fortifikatoriska a nl äggningar, som är beredskapshöjningar/krig ha sjögående av tillräcklig reservmate ri el, under­ rantörer, så att snabbt och flexibelt viktiga fö r att bygga upp och vidmakt­ lag. Lagfunktioner för övriga fartygsför- hållsutrustning m m , utnyttjande möjliggörs intill dess för- hå ll a förbandets 'stridsvärde.

252 253 Specifika och/eller kvalificerade re­ om var och hur reservmateriel erhålls. rad teknisk utrustning. Den höga bryggor (motsv) genom anskaffning surser för materielunderhåll vid marina För att tidigt igångsätta processen för skyddsnivån vid flertalet fasta anlägg• av rörlig förbandsplatstropp, förband bör i allt väsentligt byggas på reservmaterielförsörjning och övriga re­ ningar medför emellertid att strids- och - behandlingskapacitet utökas genom resurser, som organiseras redan i grund­ parationsresurser utifrån krävs, att för• skakskador huvudsakligen uppstår på omorganisation av sjvplut till sjuk­ organisationen. bandets tekniska personal har god tek­ ovanjordsmaterielen. Fortifikatoriska huskomp, ny grpfilosofi införs, uthål• Behov av kvalificerad personal samt nisk kompetens och aktuella kunskaper anläggningar med befintlig materiel ut­ ligheten förstärks. varvs- och reparationsresurser i övrigt om materielen. gör en enhet varför materiel- och fort­ M h t hotbilden krävs att basförsvar för underhåll av stridsfartyg och landför• För att tillförsäkra marinens områ• underhåll måste samordnas. redan i låga beredskapsnivåer skall fin­ band tillgodoses i första hand inom ra­ desbundna underhållsförband kvalifice­ Dimensionerande för underhållet vid na tillgängligt för skyeld av baserade för• men för förbandsanknutna varv och rade materielunderhållsresurser bör fasta kaförband bör därför vara att band och bastjänstens olika funktioner. verkstäder/eller motsvarande och i an­ egna verkstäder/motsv så långt möjligt - utdragna krislägen kräver periodisk Basförsvar skall kunna omgrupperas. dra hand genom avtal med övriga leve­ utnyttjas för kvalificerat fredsunderhål l. tillsyn/översyn av materiel och an­ Basbevkomp moderniseras avseende rantörer till försvaret. Särskilt betydelsefulla K-företag sti­ läggningar, transportresurser, sambandsmtrl m m. Flera typer av stridsfartyg är små och muleras för ökad aktivitet i krigsförbe• - intensiv/kontinuerlig (under lång tid) Chefer för baserade förband, basför• kompakta enheter med kvalificerad tek­ redelsearbetet, t ex genom att vissa års• drift av materiel i anläggningar under bandschefer och områdesansvariga che­ nisk utrustning, begränsad skyddsförmå• översyner för fartyg vid enstaka tillfällen krig bör vara dimensionerande för fer skall alla medverka i basförsvaret. ga och liten uthållighet. Fartygen har be­ genomförs vid särskilt betydelsefulla ci­ reservmaterielanskaffningen. gränsad tillgång till teknisk personal, re­ vila varv. - krigsskadad materiel ovan jord bör Underhållstranspor/er till lands och servmateriel och underhållsutrustning, Dimensionerande för fartygsun- kunna repareras/bytas, sjöss men även med flyg utgör en nöd• vilket medför att behovet av stöd från derållsresurserna bör vara att - underhållsresurser bör så långt möj ­ vändig och väsentlig del av underhålls• förbandsanknutna underhållsförband är - utdragna krislägen kräver periodisk ligt återfinnas inom förbandet. tjänsten. stort såväl i fred som krig. tillsyn/översyn av materielen, Vid rörliga KA-förband dominerar Väl planlagda underhållstransporter Vid stridsskador på dessa fartyg tor­ - stora drifttidsuttag undr krisläge är materielskador orsakade av "normal" är en förutsättning för att underhålls• de sannolikt större splint-, brand- och dimensionerande för reservmateriel­ drift. vid förflyttningar, under gruppe­ tjänstbehoven skall kunna tillgodoses i vattenskador på materiel under däck ej anskaffningen, ring osv, vid sidan av striclsskador. tid och under erforderligt skydd. Kraven kunna repareras med rimliga resursin­ - reservmateneJ tillvaratas från fartyg Dimensionerande för materielunder­ på underhållstjänstorganisationen med­ satser. stridsskador ovan däck samt ska­ med större skador, hållsresurserna bör vara att för ökade behov redan av i grundorgani­ dor pga måttlig chockverkan och vibra­ - skadad materiel ovan däck bör kun­ sationen gripbara transportresurser dels tioner bör däremot kunna åtgärdas av - reparation på "stridsviktig" materiel na repareras/bytas, för att snabbt omfördela förnödenheter underhållsorganisationen. huvudsakligen skall kunna utföras - enklare reparationer bör kunna utfö• och tjänster, dels kunna försörja fartygs­ Förebyggande underhåll- materiel­ med förbandets egna resurser, ras vid resp förband genom att lämp• förband i spridel och rörlig basering. Så• vård (A-nivåunderhåll) - genomförs i - kvalificerat materielunderhåll ge­ liga underhållsresurser som förfogar väl land- som sjötransporter måste där• fred och i vissa fall under längre kris-/­ nomförs av MK-och/eller milouncler­ över erforderlig reservmateriel med­ för kunna genomföras i ett tempo, som neutralitetslägen. Genom förebyggande hållsresurser. följer förbanden , motsvarar de försörjda enheternas be­ underhåll säkerställs den materiella be­ - torrsättningsresurser bör finnas i an­ En väl fungerande sjukvårdstjänsr är hov. redskapen. slutning till basområden. väsentlig för stridsmoral och är etiskt Transportbehoven både vad avser Avhjälpande underhåll - reparatio­ nödvändig. Våra sjukvårdsresurser bör typ och omfattning varierar kraftigt med ner - genomförs så långt möjligt på och Underhållet under krig antas i avvak­ därför bibehållas på nuvarande nivå pågående och förestående verksamhet. av förbandet. Kvalificerade underhålls• tan på fartygsvisa krigsskadestuclier i h u­ med följande viktiga förändringar Exempelvis tillkommer under bered­ resurser nyttjas först, när materielunder­ vudsak ha fredsprofil med mycket höga - sjuktransportfunktionen (ledning skapshöjningar förutom omfattande för• hållet är komplicerat eller då särskilda drifttidsuttag och höga krav på korta re­ och genomförande) förstärks främst nödenhetstransporter av gängse slag säkerhetskrav finns. parationstider. avseende sjötransporter, även stora behov av transporter för ut­ Vid förbanden skall kunskap finnas Kaförbancl är utrustade med avance- - mottagningskapacitet förstärks vid byggnad av fältbefästningar. Tillfällig

254 255 förstärkning av transportresurserna skall o kvalificerade reparationer och kvali­ piellt ske enligt två helt skilda principer, band. Krigsförbandschef bör emellertid därför kunna ledas och väl utnyttjas. Ci­ ficerad försörjning (t ex rb, torpe­ nämligen sammanhållen centraliserad helt disponera standardförnödenheter vila transportresurser utnyttjas framför• der), organisation eller till förbanelen helt dc­ och sådana resurser, som exklusivt er­ allt i låga beredskapsalternativ, då egna o torrsättningsmöjligheter och assis­ centraliserat underhåll.. Genom att fordras enelast för dennes förband. transportmedel ännu ej är tillräckliga. tansberedskap, kombinera dessa huvudprinciper kan ett Underhållet i såväl fred som krig kan Behov underhållstranssporter plan­ o övervakning av aktuella baserings­ tredje alternativ erhållas. bygga på en del skilda underhållsför• läggs och samordnas områdesvis. Trans­ områden. l en helt centraliserad organisation band för materielunderhåll och försörj• portmedel i första hand avsedda för tak­ FastaKA-förband skall ha hög initial­ kan våra personella och materiella re­ ning. På MK (GK) nivå har utförda stu­ tiska transporter bör kunna utnyttjas för effekt och stor uthållighet. U oderhålls• surser samutnyttjas och organisationen dier dock visat, att det är rationellt att underhållstransporter. säkerheten skall därför var hög i ut­ kan därmed minimeras. l en centralise­ sammanföra materielunderhålls- och Vid beräkning av våra transportre­ gångsläget. Förbanelen skall ges sådant rad organisation kan emellertid våra försörjningsresurser i en gemensam or­ surser beaktas även vårt behov av fartyg förbandsbundet underhåll, att strid kan marina stridskrafter ej verka med elen ganisation. och båtar för att ombesörja bärgning, fullföljas under lång tid även efter inne­ flexibilitet och snabbhet, som dagens Med utgångspunkt från befintlig un­ bogsering, assistans m m. slutning. hotbild och taktik kräver. derhållsorganisation inom resp milo och Snabba specialtransporter kommer Fasta KA-förband har normalt områ• En decentralisering innebär, att alla de förändrade förutsättningar som sam­ att erfordras för att tillgodose våra stri­ desansvar och skall därför ha kapacitet förband ges i princip alla underhållsre­ ordning av marinens ledningsorganisa­ dande förbands behov av resurser för att även understödja inom området hän• surser för att täcka sina egna underhålls• tion medför, anges följande ramvillkor kvalificerat materielunderhåll liksom visade förband. Markstrid (inklusive behov. för elen förändrade underhållsorganisa• kvalificerad försörjning. strid i skärgård) skall kunna ske rörligt. Denna princip ger förbandschefen to­ tionen Underhåll, främst försörjning, skall där• tal handlingsfrihet med sitt förband, Civila transportsystemens utveckling o En samordnad och lämpligt avvägd för kunna bedrivas över hela ytan inom men medför att experter och förnöden• erbjuder metoder och hjälpmedel, som marin underhållsorganisation bör området. heter av olika slag måste finnas utsprid­ skall tas tillvara. Snabbare omlastningar tillskapas. Återhämtningsförmågan säkerställs da på alla förbanden. Våra knappa per­ och ökad integrering av sjö- och land­ o Kvalificerat materielunderhåll och för förbandens stridande delar genom sonella och materiella resurser kan där• transporter möjliggörs av det ökande viss kvalificerad försörjning bör cen­ att viktiga förnödenheter, främst reserv­ med icke utnyttjas ti llräckligt flexibelt antalet fordon med inbyggd hanterings­ traliseras. materiel och ammunition läggs upp åt• och samutnyttjandet av resurserna förlo• utrustning av typen rull- och växelflak. o Fasta och grundtilldelade förband komligt och skydelat inom förbandens ras. Den civila utvecklingen bör omsättas försörjs i en decentraliserad organi­ område. Teknisk specialistpersonal med slutsatsen av detta torde medföra, i en marin struktur, som utnyttjar arvet i sation områdesvis och med största erforderlig utrustning skall ingå alterna­ att vi behöver en organisationsstruktur, form av befintliga förråd och trossbåtar, möjliga samordning inom området. tivt snabbt kunna tillföras. som tillgodoser såväl förbanelens berät• men tar tillvara de ökade integrations­ o Till lägre förbandsnivå fördelas ett Underhållstransport sker normalt ge­ tigade krav på eget underhåll liksom möjligheterna mellan transportmedel lämpligt avvägt förbandsbundet nom framtransport till förbandet eller nödvändig centralisering av de under­ samt nya informationssystemens möjlig• innehåll (t ex försörjning och avhjäl• till speclitionsplats, varifrån hämtning hållsresurser, som är bristvaror och som heter till flexibel godsstyrning. pande underhåll). sker. av kostnadsskälmåste samordnas. För våra fartygsförband skall lagor­ o Fredsorganisationen skall utformas Rörliga KA-förband skall ha en un­ ganisationen utgöra kärnan för förban• Om våra marina stridskrafter mins­ så att MK (GK) förvaltningsorgani• clerhållssäkerhet, som kan medföras och dens underhåll. De skall ha egna land­ kas, så att endast få enheter kvarstår nås sation inklusive verkstäder bildar som krävs för att lösa förbandets strids­ eller sjögående transportresurser. Lagen emellertid en omslagspunkt, där det ej stomme i de regional underhållsför• uppgifter. Det innebär hög initialeffekt tillgodoser förbandens behov av förnö• längre är meningsfullt att behålla cen­ banden (bakre unclerhållsförbancl). men begränsad uthållighet. denheter och okvalificerat materielun­ tralt sammanhållna underhållsresurser. o Fasta samt operativt rörliga förband derhålL Stöd från underhållsförband er­ l fred bör våra underhållsresurser av bör innehålla lämpligt anpassade för• fordras, varvid särskilda krav ställs på Ny marin underhållsorganisa• fredsrationalitetsskäl så långt möjligt bandsbundna underhållsresurser. MK (GK) underhållsorganisation be­ tion sammanhållas i för fl och ka gemensam­ Dessa skall säkerställa erforderlig ut­ träffande. Underhållet av våra förband kan princi- ma kaderorganiserade underhållsför- hållighet under mabskedet och under

256 257 stridsmoment, då stöd från bakre Ull­ tillgodoses. Konsekvenser vid införande desbundet underhåll. Så är fallet vid derhållsförband ej kan påräknas. Organisationsprincipen åskådliggörs av ny bas- och underhållsorga• MKS, MKY, MKN och GK. o Behov av materielunderhåll och för• av nedanstående principklass. nisation MK Uhbat har således varierande sörjning under olika beredskapslägen l en kärv budgetsituation har under en uppgifter och därmed en varierande or­ följd av år bas- och underhållsorganisa• ganisation. Normalt ingår emellertid en l . Förbandsbundet under- tionens berättigade krav på medelstill­ stab, ett stabsförband, materieluhkomp, håll (V) delning för moderniseringsåtgärder av förrådskomp, tpkomp, fältarbplut, bas­ 2. Lag/motsv organiseras anläggningar liksom en förbättrad för• bevkomp samt sjhkomp och förbplto i på flj/div/batn~för rådshantering - främst avseende reserv­ en MK Uhbat. rörliga förband c~ ) materiel - ej kunnat genomföras. Områdesbundna underhållsförband (uhbat, uhkomp/plut) organiseras even­ 3. "Områdesbundna" l n för genomförandet av ny krigsorga­ underhållsförband primärt tuellt vid en beredskapshöjning, men nisation har betydande minskningar inriktade att förse torde kunna fullbemannas endast i en grundtilldelade förband gjorts i vår underhållsorganisation. Trots mobsituation. med förnödenheter och detta kan, med rätta åtgärder, befarad tjänster som kan hämtas För krigsförband, som ej är fredsrus­ nedgång i vår förmåga att underhålla från det civila samhället tade, kommer underhållsresurser (lag, och f o-förband i området. våra krigsförband motverkas, genom att tross) att ingå i krigsorganisationen i ( *). kvalitet i den nya minskade krigsorgani­ takt med rustning/mobilisering av krigs­ sationen går före kvantitet. I område av särskild förbandet. operativ betydelse kan En förutsättning för att denna mål­ l fred handläggs övergripande under­ speciella marina förnöden• sättning skall uppfyllas är heter förrådshållas hållsfrågor i MK/GK stab. Planering och o att vi förbättrar och moderniserar er­ genomförande av olika underhållsåtgär­ 4. Resurser för kvalifi­ forderligt samband för ledning av oli­ der inom såväl hpo 1 och på FMV upp­ cerat mate rieluh och för tillhandahållande av ka underhållsinsatser, drag även tör hpo 2 sker i materielför• kvalificerade förnöden• o att vi förenklar och förbättrar mate­ valtningen (MF) samt för fortunderhåll heter sammanhålls i marina(j IJ rielhanteringen, främst avseende re­ (hpo 3) i en särskild fortenhet (FE) eller underhållsbat (en per MK). servmateriel, samt bättre planerar ~ i fortkomp. Där så är lämpligt m h t undanförsel av sådan materiel, En av VI-90 huvudprinciper är kravet geografiska förhållanden o att särskilda transportmedel finns att vår organisation så långt möjligt skall inordnas "områdesbundna" underhållsförband ( enl 3) disponibla för viktiga förnödenhets­ vara lika i krig och fred. i denna bat transporter och verkstadsgrupper Detta innebär sammanfattningsvis att ( reppersonal och reservmateriel), o MK förvaltningsorganisation bör or­ 5. Fasta och op rörliga o att skyddet av viktiga lednings- och förbands behov av kval ganiseras för sin krigsuppgift i en mtrluh och kval försörj• underhållsplatser förbättras. MK Uhbat, ning tillgodoses genom att o UH resurser för fredsrustade för• rörliga grupper organise­ J krigsorganisationen sammanhålls ras för aktuella behov av kvalificerade resurser för materielunder­ band är lika fred - krig. uh och försörjning (t ex håll och förnödenheter, som av olika MKO och MKS har omfattande Ull­ rb, tp och RD). Grp sammansätts av verkstads­ skäl ej kan fördelas till våra stridande derhållsuppgift för fl och ka förband i och lednpers ur uhbat( 6J förband , i en marinkommando under­ fred. Den dimensionerande underhålls• hållsbataljon (MK Uhbat). Vissa MK verksamheten är i fred underhållet av Uhbat har därutöver en uppgift att be­ flottans fredsrustade fartygsförband. tjäna förband med förnödenheter och Vid MKO är det intäktsfinansierade tjänster av allmän karaktär, s k områ- 258 259 varvet en del av myndigheten MKO och enhet direkt unelerställd mynclighetsche­ rutiner inom verksamhetsområdet lika slås att verksamheten principiellt delas huvuddelen av materielunderhållet ut­ fen. förstärks denna likhet ytterligare. upp enligt följande förs i egen regi. Detta är nödvändigt för Nya besparingar , där fredsverksam­ l grundorganisationen leds fort- och o Fältarbsekt i MK stab att säkerställa erforderlig kompetens heten reduceras, minskar förutsättning• fältarbetsverksamheten idag av en for­ o Planeringspersonal och specialperso­ och resurser för unelerhåll i beredskap/ ar för att vidmakthålla för krigs- och tenhet (FE), direkt unclerställcl myndig­ nal i MK uh-bat krig, som icke kan erhållas i det civila fredsbehovet erforderliga kompetens hetschefen eller ingår som fortkomp i o Personal placerad vie! krigsförband samhället. Samma förhållande gäller och resurser. Samordning av nybygg­ MF. I organisationen ingår normalt en och anläggningar även vie! övriga förbandsbundna verk­ nadsverksamhet och kvalificerat frecls­ egenregistyrka. För vår grundorganisation kan över• städer i marinen. mässigt materielunderhåll såsom GÖ av l krigsorg 91 är fort- och fältarbets• vägas att använda samma principiella verksamheten organiserad olika inom uppdelning, viket skapar förutsättning MKS förbandsbundna verkstad utför fartyg, modernisering av fartyg m m är resp MK (GK). för ökad samordning av materiel- och enelast unelerhåll av pjäsmateriel och därvid en möjlig åtgärd, som både leeler fortunclerhållsi n satser. nautisk materiel (optik) tillhörande far­ till att kompetens för nybyggnation och l elen nya krigsorganisationen före- tyg. Övrigt kvalificerat fartygsunderhåll för kvalificerat materielunderhåll och förlägger MKS till det från MKS helt fri­ modernisering kan vidmakthållas. stående KkrV. KkrV besitter elen speci­ Inom försörjningsområdet består 1 fika marina kompetens, som bl a erfor­ grundorganisationen elen mest omfat­ elras för nyproduktion av örlogsfartyg. tande verksamheten av stödproduktion FMV har tecknat ett avtal med såsom förplägnad, lokalvård och fred­ KkrV, som reglerar de affärsmässiga re­ förrådsverksamhet m m. Den från pro­ lationerna och säkerställer att personal duktionssynpunkt väsentligaste uppgif­ med erforderlig marin kompetens kan ten är krigsförrådsverksamheten med behållas inom varvet. därtill hörande anskaffnings- och reclo­ Militär och civil personal med hög visningsrutiner. Krigsförrådsverksamhe• teknisk kompetens - många specialister ten är riktad direkt mot krigsförband inom skilda sektorer - bemannar MF och utgör därmed en viktig del av pri­ Till våra prenumeranter! tekniska sektioner och verkstäder. Detta märprocluktionen. är en nödvändig förutsättning för att Resurserna i grundorganisationens kunna bemanna vår krigsorganisation förråclstjänst, där anställd och i huvud­ Ä ven Tidskrift i Sjöväsendet har drabbats av kostnadsökningar med tillräckligt kompetent personal. sak civil arbetskraft dominerar, utgör i vilka vi inte längre kan klara utan att öka intäkterna. Därför Personal i ledande befattning vie! krigsorganisationen kärnan av MK-ni­ måste vi höja prenumerationsavgiften till 50 kronor per år från våra underhållsförband bör företrädes• våns försörjningsförbancl. Eventuella or­ och med 1992. vis placeras i förvaltningsorganisationen, ganisationsminskningar i grundorganisa­ så att de på bästa sätt kan förbereda sin tionen måste därför noggrann! avvägas Inbetalningskort kommer i nr l varje år som vanligt. krigsuppgift och därmed unelerlätta eta­ mot krigsorganisationsbehovet, så att bleringen av sitt förband när så krävs. beredskaps- och krigsorganisationsför• Redaktionen Detta kan vara en cleluppgift. mågan inte urgrävs. Om man strikt följer VI 90 principer Förrådsverksamheten är vie! marina kan övervägas att låta verkstäder ingå i mobiliseringsmyndigheter en del av ma­ MK uhorg i fred. För att säkerställa ett terielförvaltningen vilket innebär att rimligt kund - leverantörförhållande är försörjningen är samordnad uneler en det emellertid lämpligt, att finna en an­ chef, CMF. Därmed finns goda organi­ nan konstruktion, t ex att låta verksta­ satoriska förutsättningar för likhet krig­ elen vara en fristående resultatansvarig fred. Blir därutöver förråds- och övriga 260 261 Ledamoten LARS-ERIK HOFF

SIMRAD Kornrnendörkapten Lars-Erik J-/off är huvudprojektledareför inforrnationssystem LEO på försvarsstaben.

Informationssystem LEO

Å rsberä11else i velenskapsgrenen l fl, Va­ des på LEO var att systemet fortlöpan• penleknik för år 1990. de skulle kunna anpassas till de nya krav HYDROFONER Inledning som användare ställer samt kunna ut­ ''Ledningssystemet LEO" är en av nyttja nya tekniska utvecklingssteg utan och många använd förkortning av den full­ stora och dyra anpassningsåtgärder. ständiga benämningen "det datorbasera­ Dessa möjligheter tillämpas nu inför de EKOLOD de lednings- och informationssystem nya användarkrav och nya tillämpnings• som stöd för ÖB övergripande operativa områden som fortlöpande ställ s. ledning och MB operativa ledning". För att få bakgrund till den situation Den mer korrekta förkortningen är "in­ som utveckling av lednings- och infor­ formationssystemet LEO". mationssystem i allmänhet befinner sig i Denna redovisning syftar till att be­ rekommenderas läsning av Krigsveten­ skriva informationssystemet, peka på skapsakademins tidskrift nr 5 1990. Där vissa problemområden och antyda tan­ har överste Gerdt Slangenberg beskrivit kar om teknikens vidare användning i dessa systems utveckling och förslag till framtiden som stöd för stabsarbetet i all­ åtgärder för att förbättra dem. mänhet samt som stöd för överväganden stangenbergs redovisning beskriver och beslut på den centrala och regionala den något diffusa situation som före• nivån. språkare för olika tillämpningsområden Det operativa ledningssystemet an­ har mött då de sökt öka och förbättra vänder idag informationstödet LEO. användningen av datorstöd inom led­ formulerades på ningsverksamheten. Generalagent i Sverige Kraven på detta stöd NAUT/C 70-talet och började tas fram tidigt 80- LEO har inledningsvis utvecklats av tal. förhå ll andevis få personer främst pga se­ Av många skäl - främst resursbe­ kretess kraven. Kunskapen om systemet Skeppsbron 3 : 411 21 Göteborg C : Telefon 031-11 12 00 gränsningar av såväl tid som pengar - i allmänhet, dess användningsområden, har de satta målen ännu ej uppfyllts helt. tekniska struktur, behörighetsregler Systemets alla stabsfunktioner är ej så m m har därigenom ej med lätthet kun­ bra att alla användare av systemet är nat användas som bas eller som mål/ helt tillfreds. krav för andra ledningssystems utveck­ Bland de viktigare kraven som ställ- ling. Detta har varit en nackdel för all

262 263 systemutveckling inom hela ledningsom­ m m så att hanteringen av den tillgängli­ Bild. l rådet Basinformationen i våra system ga informationen ytterligare underlättas. skall så långt möjligt utnyttjas för fl era l nformationssystemet LEO, som stöd system in om olika tillämpningsområden. för den operativa ledningen är, el/ kugg­ Sådana system som behandlar resursad­ hjul i den datorbaserade informations­ ministration, förba ndsproduktion och hanteringen. Förhållandet m änniska - primärledning. Det är ju samma krigs­ teknik har en avgörande betydelse i ut­ fö rband som skall produceras och som vecklingen av in fo rmationssystem och skallledas under tillämpade former. måste fin nas med i våra överväganden. Den nu bedömda ekonomiska ut­ vecklingen i samhä ll et i stort med tydlig adress även till försvarets ol ika tillämp• Människan och tekniken ningsområden understryker behovet av Informationsteknik ens militära betydel­ samordning, rationalitet och delegering. se framkom tydligt i vintras, när vi i TY och militärled• ÖB VI 90 satsnin g kunde se hur ballistiska SCUD-robotar ningens strategi för informatio nssystem­ sköts ner över Saudiarabien och hur utvecklingen (ÖB ISS ) anger i grova ter­ målsökare på glidbomber l åste mot pre­ mer huvdinriktninge n. Krigsförbandet cis de mål man vil le bekämpa. Vi såg har satts i centrum. flygande radar följa motståndarens rö• edningsområde som informa­ Ett l relser i luften och på marken. satellitsys­ tunn polityr, lätt avskavd i trängda situa­ Det pagar inom försvarssektorn ett är närbesläktat med opera­ tionsmässigt tem utnyttjades för att navigera på me­ tione r. par projekt som bland annat syftar ti ll är produktionsledningen. tionsledning tern när, och CNN gav oss resultaten di­ Hur skall då dessa två förenas; den arbete med vårt sätt att hantera tekni­ och bra sammanfattning En kortfattad rekt i TY. För oss åskådare va r det en moderna tekniken och den urgamla ke n. LOTUS-projektet och BEST (Be­ med bakgrund, förutsättningar, olika formidabel teknikuppvisning. För allian­ människan? Hur ska vi bäst åstadkom• slutsstöd i stabsarbetet) är exempel här­ tillämpningsområden inom myndigheter sen var det omsorg om egna människo• ma e tt fungerande beslutsstöd som ut­ på. Här är det meningen att tekniker onsledningen på oli ka nivåer produkti liv. För Saddam Hussein var det en mili­ nyttjar de bästa s idorna hos båda, som och operatörer gemensamt ska arbeta i Krigsvetenskapsakade­ m m framgår tär katastrof. tar vara på människans förmåga att se för att finna nya vägar till ett bättre rsbe rättelse avd II 1990. Å rsbe­ mins å Ledningssystemen och informations­ sammanhang, göra analogier, värdera stabsarbete. En svårighet är att frigöra är redovisad i KrYa tidskrift nr rättelsen teknologin får bevisli gen en ökad bety­ och improvisera men som ändå hj älper operatörer i tillräcklig omfattning för att och skriven av konteramiral Pe­ 5 1990 delse. Ä ven stormakter har begräsning­ henne att få överblick? stödja dessa projekt. ter Nordbeck. ar i stridskrafter och tid uneler ett krig. Vi har en tendens att lägga tekniken Det finns också risker med underlag Den ny- och vidareutveckling av in­ Därför är det viktigt att ha relevant be­ som en polityr ovanpå vårt sätt att tän• presenterade av de tekniska systemen formationssystem som förestår måste ta slutsunde rl ag så att resurserna ka n dis­ ka. Detta kan illustreras med järnvägs­ och datorerna. De består i att använda• hänsyn till många styrande förutsätt­ poneras på e tt optimalt sätt. Ett bra in­ vagnens utveckling. Av bild 1 framgår ren inte ifrågasätter underlagen, särskilt ningar. Flera av dessa belyses i denna formationssystem som ger chefer på oli­ att ny teknik har tillämpats på gamla i stressade situatione r. Det finns en t en­ årsberättelse. ka nivåer en rätt anpassad information handlingsmönster. dens ti ll ett slags fascination och otill­ Informationssystemet LEO är ett av kan därvid fungera som "force multip­ s tutsatserna av detta är att det for­ börlig respekt för de resultat en dator många informationssystem där smnord­ lier". För vårt land med stor yta, lång dras tålamod både med teknik och med presenterar, för de g runddata som lagts ning av användarnas informationsbehov kust och ett förhå ll andevis litet försvar mä nniska. Båda be höver tid att mogna. in och för de personer som programm.e­ skall ges ökad tyngd. Inom försvarets in­ är det desto mer angeläget. Användare behöver tid för att lära sig rat elen. formationssystem skall vi förbättra för• Tekniken förändras - men männis• den nya teknike ns möjligheter och be­ Vad vi skulle be höva är ett mått på mågan att "tala samma språk" då vi han­ kan är sig lik. Vår så kallade civilisation gränsningar. Det kan man bara göra ge­ informationens osäkerhet. Aldrig så terar databaser, gör prognosberäkningar är, som framgår av dagshändelserna, en nom att arbeta med den. prydliga, just levererade siffror i datorn 264 265 kan härröra frå n information som är för båda för ett bra beslutsstöd för männis• Bi/r/. 2 LEO etappvisa utveckling ga mmal. En konsumentstämpel med kan. Lösningen på detta kan fi nnas att 1967-78 studier, forskning, prövotid "Bäst före" vore bra att ha, e ll er varför hämta i den pågående informationssys­ inte siffror som missfärgas. Ett m ått på temutvecklingen. 1980 Beslut att endast stödja ÖB nivån, informati ons ålderdom, osäkerhet eller främst av ekonomiska skäl trovärdighet. E n militär stabs främsta adelsmärke LEO och dess utvecklings­ ÖB 1979 är dess förmåga att handskas med det planer oförutsedda. Här måste människan ta Efter denna inl edning om krav och för• befälet över datorerna och använda dem väntningar inför framtiden följer en be­ LEO som det hjälpmedel de är. Att okritiskt skrivning av informationssystemet MB Etapp 80 överlämna beslut som inte är av trivial med nu pågående ledningssystemut­ 1982 natur till datorerna är detsamma som att veckling för den operativa ledningen. abdikera. Börskraschen i New York i Först en kortfattad hi storisk bak­ oktober 1987 är ett exempel på hur man grundsbeskrivning vilket ocks fragår av överlät åt datorer att agera och där ing­ bild 2. Ei2,'f t~ en hade förutsett de n sammanl agda ef­ Behov att med någon form av teknik 1939 fekten. stödja delar av den operativa ledningen Liksom tekniken måste underordnas framfördes i slutet på 60-talet. Särskilt människans behov, måste också männis• stöd för pronosarbete ansågs som bra LRN 1988 . a 1nfos}stem kan anpassa sitt sätt att verka efter tek­ til ll ämpningsområden inledningsvis. ;c , ULLil\, ULb'!, nikens möjligheter. Ofta finner vi att ny Efter en ledningsövning, benämnd !nfos~-~·c f' r {Dsta1} (f~:!as;:<) teknik införs i en organisation utan att LEO, beslutades att ta fram kravspecifi­ infoflödet mellan lokal -och organisationen förändras på något vä• kationer för ADB-stöd för den operati­ Etapp 90 Säkra LR-nivå och den operativa ledningen sentligt sätt. Ibland tar vi i förskott ut va lednigen för såväl MB- som ÖB-nivå­ tänkbara fördelar som tekniken kan ge­ erna med huvudsaklig inriktning för gjorda kravspecifikationer som grund användare av systemet skall få tillgång och blir missräknade. krigsbruk. hela den operati­ till den information som han behöver För att utbildning av ej så datamogna Under arbetet fram till anskaffnings­ påbörj a utveckling för edningsfunktionen, dvs även på ME­ för sin tjänst. A llt naturligtvis under för• användare skall gå snabbt och ge bra re­ beslut blev det främst av ekonomiska va l kallad LEO Etapp 85 . utsättning att behörighetskrav och al la sultat behövs komponenter med vilka skäl nödvändigt att begränsa utveck­ nivån, användare på mil o­ andra säkerhetskrav innehålls. man kan utbilda nya medarbetare i lin gsarbetet till en nivå och ett genom­ Under 1988 fick hantera informa­ Arbetet med att kontinuerligt få till ­ stabsmetodik, ge uppgiftsrelaterad ut­ förande endast i begränsad omfattnin g. nivån möjligheter att Under tiden gång ti ll grundinformation på milonivån bildning och medge ökade möjligheter Central nivå va ldes främst pga använ• ti on med egen datorkraft hade också delsystem för andra stabs­ har påbörjats. Det innebär att så snart till simulerin g. darkravet frå n den centrala undfunktio­ funktioner förbättrats och i drift var sys­ en relevant information är tillgänglig Vi kommer aldrig att i utbildning nen. tem för handläggare inom områdena skall den inläggas i systemet, direkt eller kunna täcka alla de variationer som kan Fram till I 985 användes det centrala stridskrafter (SK), underhållstjänst efter visst stabsarbete, så att alla som uppstå i verkligheten. Därför måste ock­ infosystemet, benämnt LEO Etapp 80, (U H), fältarbetstjänst (F ARB) och l ed­ har behov av den - men endast dessa så en viktig del i vår utbildning vara att främst med fu nktionerna underrättelse• ningstjänst (LED). Vidare pågick arbete användare- skall ta del av den och kun­ träna oss att agera i oförutsedda lägen tjänst (UND) och transporttjänst (TP). med kommande system berörande kryp­ na använda den för sitt stabsarbete. och med ofullständig information. Syftet Det var dock begränsade datatekniska totjänst, sjukvårdstjänst och personal­ Arbetet mot milonivån är nu priorite­ är att träna vår handlingsberedskap. kontaktytor med MB-nivån. tjänst. rat och bedrivs stegvis för att framtagna Först därigenom kan vi uppnå vad vi Behovet att vidareutveckla systemet Det som nu pågår är arbetet med att applikationsprogram skall kunna använ• önskar; människa och maskin i samver­ var ett entydigt resultat av denna prov­ förbättra informationsvärdet Dvs all a das så snart de är driftsatta efter veder- kan, där vi tar vara på det bästa hos tid. Beslut fattades 1984 att med tidigare 266 267 börlig test och provperiod. Liten tidsåt• och kunskapsrelaterade system väl Bild. 3 gång från ide till färdigt infostöd är må• koma till pass, om än i begränsad om­ let. fattning. Fn pågår arbete med att säkert, Målet är inte att ersätta människan, snabbt och enkelt kunna ta tillvara den utan att skapa tid för människan att tän• information som uppstår på lokal och ka långsiktigt och öka handlingsbered­ lägre regional nivå och som krävs för skapen för oförberedda situationer, i MB operativa ledning, detta arbete be­ stället för att behöva utföra ticlsöclancle nämns LEO Etapp 90. Det sker genom rutinarbeten. avtappning av befintliga system inom A , M och FY, och genom att med ökat Beskrivning av infosystem samspel få nya system att utvecklas så LEO att rätt information kan lämnas och tas På bild 3 visas LEO-systemet tekniska emot på de olika nivåerna. Här återstår och principiella uppbyggnad. än mycket arbete innan alla olika använ• I bildens centrum visas det datakom­ dare inom de taktiska och operativa led­ munikationsnät, benämnt M I LP A K, ningsnivåerna har tillgång till önskat un­ som systemet LEO är kund i. Det är ett derlag. paketförmedlingsnät med hög kapacitet, Informationssystemet LEO som an­ stor spridning och hög redundans. vänds idag innehåller en stor del av den På var sida visas ett driftställes sam­ information som behövs som utgångs• mansättning av olika komponenter. Med lokal information menas den in­ systemet kan i dag text och i en nära värelen i den operativa beslutsprocessen. Överst är ett accessnät som säkert anslu­ formation som varje myndighet behöver framtid även bild överföras. Systemet innehåller också rutiner för att ter erforderligt antal användare vid utöver elen gemensamma informationen. Infosystem LEO är en sammanfat­ hantera denna information i form av driftstället Användaren kan anslutas Lokal information kan också vara per­ tande benämning på mer än tusen pro­ sammanställningar och prognoser. Må• med en terminal, persondator eller en sonlig information som en stabsmedlem gram m m som är framtagna för att an­ let med vårt nuvarande arbete är att un­ arbetsstation allt efter de krav som behöver för sitt arbete. Skulle man vilja vändarna på önskat sätt skall kunna der 1992 skall LEO innehålla all den in ­ ställs. Ä ven ett exempel med "mobilt" göra den lokala informationen till ge­ hantera all den information som finns formation som central och regional nivå ansluten terminal visas. mensam sker överföring till de andra lagrad i databaserna eller den som de behöver som utgångsvärelen för den Accessnätet är anslutet via datornä• driftställenas databaser av den använda• själva skapar eller får sig tillsända. En operativa ledningen. Både automatisk tet till värddatorer där informationssys­ re som har tilldelats sådan behörighet. närmare förklaring följer på kommande och manuell databehandling (ADB och temen respektive kontorsadministratio­ I kontorssystemet finns de funktioner bilder. MDB) kommer härvid att tillämpas vid nen bearbetas resp lagras. Databaserna som kan behövas för att underlätta De flesta av kontorsfunktionerna är databasernas uppdatering. är antingen gemensam information för stabsarbetet Sådana funktioner är ord­ integrerade med intasystemet LEO. Då Idag tillämpas alla typer av överfö• alla driftställen eller driftställets egna lo­ behandling, kalkyl, och olika ritverktyg. nu säkerheten ~ främst röjande signaler ringssätt Det är oftast ej teknikens be­ kala information. storlekar, antal etc är Olika kontorssystem skall kunna använ• (RÖS), behörighets- samt kommunika­ gränsningar som bromsar ~ det är till­ baserade på myndighetens behov. das vid arbete· från terminal resp PC. tionsproblemen ~ är lösta, kommer ar­ gängliga resurser, säkerhetsvärderingar En användare vid en terminal kan Användaren skall kunna bruka det sys­ betsstationer eller PC, med s k fönster• mm. också snabbt och säkert nå en annan an­ tem/program som just hon/han tycker teknik, färg och andra finesser att ingå Då utgångsvärdena finns som bas vändare eller annat driftsystem vid ett bäst om och lagra alternativt överföra som en viktig, användarvänlig del i stö• skall utvecklingen drivas mot ett förbätt• annat driftställe via s k routeras. D enna information till en annan användare det för den operativa ledningen. rat stöd för operativa överväganden. senare är en kommunikationsbrygga utan omskrift. Härutöver finns post­ Övre högra hörnet på bild 3 redovi­ Detta kommer bl a att innehålla ett stort mellan det lokala nätet (LAN) och det funktionen som ju når ett stort antal an­ sas några ord för att poängtera de stora antal simuleringsmöjligheter och analys­ globala nätet (W AN), i det tidigare vändare med snabbhet och hög säkerhet säkerhetskraven som informationssyste­ stödsfunktioner. Här kan expertsystem nämnda MILKPAK-nätet. utan någon extra kostnad m m. l post- met har avseende säkerhetsskydcl, funk- • 268 269 Bild. 4 Bild. 5 • • • • Bild fl LEO systemkonfiguration, central nivå

· ar:ll ~SsJ~LS ~a &''',c,,:::r:.~,,,,L,,,,,,L,,,:::J::',,,,l,,:I:..,-Jt~ Accessnät • •

FST As t MS FS SjvS Datornät FMV MHS FRA F Data MB S-ÖN • C E 1 MF, VF Uhreg F o MKG tionsssäkerhet och inte minst informa­ rativa ledningen. På den ena vågskålen • K3 /UndS, FJS LSC finns de främmande förbanden och på Uh C tionskvalitet MK S-N Bo Mö På bild 4 redovisas ett driftställes den andra våra egna förband. De sex Kli se s-ÖN konfiguration på central nivå. Utöver de funktionssystemen till höger om den hö• ÖCB FOA redovisades på den förra bil­ gra vågskålen är i huvudsak delar som CB S-ÖN delar som Lst i BD-län den antyds här också funktionerna öv• stöder beskrivningen av våra stridskraf­ mil ningsdator, provdriftdator och dator för ter. Undsystemet i sig innehå ll er de del­ utvecklingsarbetet. En ell er fl era av öv• system som beskriver de främmande ningsdatorerna är flyttbara till en plats förbanden. där en tillämpad övning skall genomför• Under vågskålen visas fyra delsystem as. Härvid säkras att ordinarie driftdato­ Bild. 6 som är av betydelse vid presentation av P..!~Vt\N DARE ~ De! av underlag för i> ~~~r~T rer ej störs av sådan verksamhet. förbandens geografiska position, strids­ vikten av Provdriftdatorer antyder värdesbedömningar m m . Detta gäll er Datorstöd för don operativa ledningen att inga program får driftsättas utan att såväl våra förband som i vissa fall även Styrke· Prognoser Stöd för alla säkerhetskrav har uppfyllts och att jämförelse operativa främmande förband. Är t ex en broöver• övervägande användaren har godkänt funktionalite­ gång förstörd påverkas ju båda på likar­ ten. I basen redovisas de två andra Bild 5 visar de myndigheter som med tat sätt. 80~ funktioner som också är minst en användarutrustning är ansluten gemensamma delar för att öka användarnas till någon av all a driftställen, här sam­ viktiga att göra relevanta redovis­ manfattade till en plats på kartan. möjligheter 008 På bild 6 visas principen för intarsys­ ningar. temet LEO med de ingåe nde funktio­ På bild 7 visas en systembild över nerna och några stödord som förklarar LEO. Med hjälp av några nyckelord re­ meningen med datorstödet för den ope- dovisas hur de på den förra bilden an- KONTORSlNFORMATIONSSTÖD och MILPRES

270 271 veta mer om ett vägavsnitt som h ar lägre LEO 85 är ett dri ftsatt utvecklings­ Bild. 7 SYSTE MB l L DLEO Datorstöd för OPERATIV LEDNING LEO:OP rdet så eckling­ l bärighet och e j motsvara sökvä steg. För att samordna vidareutv MATERIEL LEDNING$ ORDER VERKSAM HET ÖVRIGA KRIGSOUG L l STYRKE- PERSONAL (OE) KAPACITEf PLANER BEREDSKAP FÖRUTSÄTIN STRIDSVÄAOE: Tlll_VÄXT- läggs en sökruta in . Svar erhå ll s direkt en av de o lika funktionerna finns sär­ 1 ElERAKNING kopplad till vä rd­ utsedda. LEO ut­ HIST OR IK , UTHÅLLI GHET, PR OG N OSER OC H S IMUL ER IN GAR l .,----,_ på terminalen som är skild a projektledare GL 1 LEO: FF datorn. Med s k fönsterteknik visas nu vecklas fortlöpande mot de krav som Främmande Funktionssystem LEO:UND - · - F~~ 8 UND : ~~~ °1 förband 1 den önskade informati onen. Hade det anvä ndarna s täll er och de resurser som Egna PERS UH LE D SK SK GL SK möjlighe­ förband SK TSA STAB FARB PERS varit skador på vägavsnittet skulle detta avdelas med utnyttj ande av de FARB SJV SJV vilket dygn som den m den snabba teknikutvecklingen TP ha angivits, samt ter so VÄDER beräknats var lagad och tillåten för tra­ ger. Informations - Persersann ·Am - Stabskapac. - OpV -Beredskap -Orter - KAOV fik enli gt användarens ställda fråga. Förutom ovan n ämnd utveckling av innehåll - Siridsvarde - Orivm - Stabsplalskap - Opplan -Område - Persadm -Mtrt - Sambandskap • Appendix" - Ulgesbcst - Siridsvärde a exemplets är h ämtat fr ån -Rep · KTK Op~ra ti~· :J Det a ndr funktionssystemen pågår ett arbete att som - Frckvplancr -Orderve rk - Milgeografi ch:e~v~n~n

272 273 verksamhet. Detta senare sker ju bl a inom Hpg l , 2 och 3 har en av nyckelin­ Ledamoten genom det sammanfattande rapporte­ formationer, KROV, inarbetats i LEO. LARS THOMASSON ringssystemet, benämnt R appB. Härifrån kan d e produktionsansvariga Basen för denna styrning är krigsför• hämta delar av sin viktiga krav- och m å l­ bandschefens krigsförbandsvärdering, information. KFV. Den sammanställs uppåt i organi­ sationen och benämns krigsorgvärde­ ringar (KROV). Avslutning Produktionsönskemål fr amgår i för• Det är viktigt att vi samordnat systemut­ bandsutvecklingsplanen som i sin tur re­ vecklar våra datorstöttade lednings- och Kommendör (PA) Lars Thomassons sis/a befatrnig i aktiv tjänst var som chef för marinf!ygledningen. sulterar i produktionsplaner. informationssystem 1 försvarsmakten I väntan på att systemutvecklingen och i övriga delar av totalförsvaret så att blir helt klar på lokala och lägre regional vi optimalt förvaltar de satsade skatte­ Är våra helikoptrar "sitting ducks"? nivåer vad gäll er produktio nssystemen penga rna. Ett av våra ledande försvarselektronik• nets Vertoler igång samtidigt som livs­ företag utnyttjar i sin marknadsföring tidsförlänga nde åtgärder tvidtogs. Mari­ för motmedelssystem en slogan: " Don 't nens ti o Vertoler fick därefter en an­ be a s itting duck! " Den fråga som då na­ siktslyftning och en modernisering av turligen inställer sig är " Är våra marin­ ubåtsjaktsystemet. Allt arbete av detta helikoptrar "sitting ducks"? slag tar emellertid lång tid men idag är elva av fj orton helikoptrar klara och res­ terande t re kommer att var klara före Bakgrund sommaren 1992. Efter Hårsfjärdsincidenten 1982 restes Tre större delsystemsåtgärder kom­ krav på snabba åtgärder för att öka ma­ mer dock vid denna tidpunkt att kvarstå rinens ubåtsjaktförmåga. De enda mari­ med anmärkningen e j kl ar eller ej på­ na e nheter som då hade någon form av börjad nämligen ubåtsjaktkapacitet var helikoptrar och - modernisering av hydrofon, ubåtar. Helikopterbeståndet utgjordes - förbättring av positionseringssystem Tackförr av 3 Vertrol 107 byggda 1959 respektive samt 1963 samt 7 i Japan byggda Vertol 107, - självskyddssystem. attjag som levererades 1972-74. Snabba och På första och andra delsystemet på• handlingskraftiga åtgärder var av nöde n går arbeten medan man för närvarande på ka ll ade, för att förstärka marinflygeL inte gör n ågot åt det tredje. lever! Två handlingsvägar var möjliga: An­ tingen köpa 4-5 helikoptrar av ny typ Behov av självskyddssystem ell er bygga om fyra a v flygvapn ets Ver­ H elikoptrarna är de e nda marina enhe­ Hjälp fler! tol 107 till marin standard. D et senare terna i en eventuell stridszon, som sak­ Giro 900 800-4 alternativet valdes, eftersom d et bedöm­ nar vapen ell er motmedel fö r att skydda des snabbare ge effekt och dessutom var sig mot en fientlig vapeninsats. Uppgif­ Röda korset flygvapnet ifärd med att ersätta sin Ver­ terna som dagens helikoptersystem skall tol "107 med franska AS Super Puma. hjälpa till att lösa vid ofred är: När beslutet väl var fattat satte arbe­ - ubåtsjakt i skärgård eller fritt till tet med att "marinisera" fyra av fly gvap- sjöss,

274 275 - radarspaning för robotbestyckade yt- av hoten mot våra helikoptrar samt vil­ Krav med hänsyn till helikop­ tiv att välja på. D en m est sofistikerade attackförband, kustrobotförband ka tänkbara å tgärder vi kan vidtaga för terns uppdragsprofil helikoptern är utrustad med: samt stridsedningscentraler i land, att skydda dem. Den !R-må/sökande ro­ radarvarnare H otet mot helikoptern blir något olika bolens målsökare kan antingen störas el­ robotvarnare - personal- och materi eltransporter med hänsyn till uppdragsprofil och ope­ ler av hakas. D etta sker genom att skjuta laservarnare främst i skärgård samt ratio nsområde. Vid ubåtsjakt och radar­ facklor i olika riktningar e ll er genom att fällaryslem för - räddnings in satser till sjöss enskilt e l­ spaning kustnära är de troligaste hoten släpa ett lR-skenmål p å sådant avstånd IR-s kenmål ler i samverkan med flygvapnets heli­ de som kommer från jaktrobotar med att helikoptern hamnar utanfö r zonrö­ radarskenmål koptrar. l R-ell er radarmålsöka re. Vid helik op­ rets verkansområde. D essa facklor mås­ remsor för olika frekvense1 Vid mycket få tillfällen bedöms farty­ terföretag till sjöss i samverkan med sjö• te ha ett signaturanpassat värme• facklor gen kunna erbjuda aktivt skydd med sitt stridskrafter e ll er enskilt uppträdande spektrum för att kunna utnyttjas som blixtrar luftvärn mot fientliga flyg- och robotin­ ökar hotbilden med r obotar som h ar se­ sken mål. l R-rökgranater satser. Under de aktuella uppdragsty­ miaktiva radarmålsökare samt laserstyr­ Ä ven den radarmålsökande robo/en störsändare perna exponerar sig helikoptrarna under da robotar. Med ökat hot ökar fö lj aktli­ kan störas. Detta görs genom att remsor "eldl edning" för varning, initiering, relativt långa tidsperioder. Expo nering­ gen kraven på motmedeL mönster i f örhållande en börjar i princip så snart helikoptrarna läggs ut i speciella manöver För att få avhakning startar upp sina rotorer i b asområdet ef­ till helikoptern. Den minsta tänkbara utrustning är n göras så stor att dess tersom en m odern luftburen MTI-radar måste remsinsatse Kan de ställda kraven uppfyl­ remsor och facklor, som en besättnings• larea är större ä n heli­ (motsv) bedöms kunna upptäcka heli­ samlade radarmå las? medlem kastar ut för hand. Med den ar­ mera intelli genta ro­ kopterrotorern a på mer än 100 km av­ kopterns. För vissa l nternationellt har några helgjutna sats­ betsbelastning och de tidsfaktorer som g med en­ stånd, även om övergången till glasfiber­ botar kan en kompletterin ningar för att skydda helikoptrarna mot råder i dagens hotmiljö är detta lägsta ntuellt erfordras. blad minskat radarmålyta n. gångsstörsändare eve robotar tidigare ej gjorts. D etta beror altern ativ inte ett rimligt sätt att skapa yttjas MTI-följe• Om helikoptrarna opererar i anslut­ I många system utn troligen dels på att stormakterna nor­ självskydd. rörliga ning till av fienden taget land- eller skär• raclar. Helikoptern är med sitt malt bedömts ha luftherraväldet i d e Eftersom marinens helikoptrar ännu "MTI­ gårdsområde ökar dessutom hotet från rotorsystem ett mycket fett områden där helikoptrarna opererat och inte utrustats med den minsta tänkbara robotinsatser från landbase rade robotar. mål". Vid dessa fall måste helikoptern dels på att tekniska svårigheter förelegat utrustningen är valfrih eten stor inled­ Det övervägande hotet kommer från dels s kapa ett remsmoln med tillräcklig på såväl varnar- som rems/fackelsidan. I ningsvis. n ex­ fl yg- och fartygsburna robotar med ra­ rörelsefaktor och dels minska ege dag har emellertid utvecklingen och Våra Vertolhelikoptrar har en kvar­ dar- och/eller IRmålsökare. Vid alla ponerad rörelseyta genom manöver. kunnandet nått så långt att helikoptrar varande li vslängd på lägst 15 år och dock vi­ operationer till sjöss e ll er i skärgård är Prov i Sveri ge och utlandet har kan ges ett full gott skydd. Det finns var­ kommer t roligen ersättas med en h el i­ avståndet till främmande kust med ett sat att detta är fullt möjligt. nare av olika slag, rems- och fackelsys­ koptertyp av motsvarande storlek, som par undantag när mindre ä n 60 nautiska Laserstyrda robotar är ännu inte så tem har utprovats fö r att täcka de f lesta med hög sa nnolikhet kommer att beväp• mil , vilket medför att om angriparen dis­ va nliga i d en marina miljön. De kan stö• hotsi tuationer. Ä ven för stora helikop­ nas med sjörobotar. ponerar fl ygburna stridsledningscentra­ ras genom att utnyttja laserremsor, vi lk a trar av typen Vertol 107 och Chinook Eftersom n ågot självs kyddssystem ej ler ökar h otet för helikopterföretag i form av " kattögon" ger skenmål med finns idag utprovade system, som ger sä• togs fram vid halvtidsmoderniseringen kustnära och till sjöss. bättre laserre fl exegenskaper än helikop­ ker avhakning. och integrerades med då tillförda radar­ Med de fåtaliga helikoptrar som dis­ tern. Rök/dimbildning kan också vara Behovet av skydel för helik optrarna och eldl edningsssystem måste ett rim li gt poneras är spanings- och ubåtsjaktfunk­ effektivt. Robotar med optiska/optronis­ har bedömts öka med hänsyn till att mo­ system ti ll föras nu dels fö r att ge befint­ tionerna mycket känsliga även vid små ka följesystem kan störas/avhakas ge­ derna stridsfl ygplan fått en ökad auto­ li ga helikoptrar ett visst skydd och dels förluster. Behovet av självskyddssystem nom att fäll a en seri e fotoblixtrar nära nom förmåga att göra insatser mot ex­ för att vinna e rfarenheter till nästa heli­ mot robotar är avhängigt de robotmål­ och bakom helik optern , för att därmed empelvis helikoptrar. koptergeneration, som snart skall speci­ sökartyper som kan komma till använd• blända följesystemet tillfälligt. TV och ficeras. ning. FUR kan även störas ge nom att fälla Förslag till handlingsprogram Tyvärr har tidigare inplanerade xyz Jag ska ll här försöka ge en överblick l R-rökgranater. Det finns en mängd utrustningsalterna- mkr för motmedel varit något av en

276 277 budgetregulator genom åren och lär nu bevarelsedrift bör skycldda sina värde• Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter endast finnas i sinnevärlden. Men i fjol fulla helikoptrar. Således bör stab och Kungl Örlogsmannasällskapet är en Kunglig akademi stiftad 1771. Sällskapets syfte fanns det helt plötsligt 50 mkr för inköp förvaltning snarast ges uppdrag att ut­ är att följa och arbeta för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i all­ av en prototypanläggning för speciella rusta en Vertol 107 med erforderligt mänhet. ubåtsjaktuppgifter! självskyddssystem, varefter prov igång• I enlighet med detta syfte delar Sällskapets ut belöningar för tävlingsskrifter, ar­ Jag anser att Chefen för marinen dels sätts för att få fram en kostnadseffektiv tiklar i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten vid militärhögskolan. bör känna ett moraliskt ansvar gentemot utrustning till våra Vertol 107 samt ge Tävlingsskrift får även avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen eller sjö• sina helikopterbesättningar att erbjuda underlag för utrustning av nästa heli­ väsendet i allmänhet. Vägledande vid ämnesväl kan då vara den indelning i veten­ någon form av skydd och dels av själv- koptergeneration. skapsgrenar och fack som gäller inom Sällskapet nämligen: l. strategi och stridskrafters användning. 2. Personal, utbildning och organisation. 3. Vapenteknik. 4. Vapenbärares konstruktion. 5. Humanteknik och underhållstjänst.

Tävlingsskrifter för år 1992 skall senast den l september 1992 vara Sällskapet tillhanda under adress: sekreteraren i Kungl Örlogsmannasällskapet Box 10 186 100 55 STOCKHOLM Tävlingsskriften bör åtföljas av ett förseglat kuvert som innehåller författarens namn DIALOG2000 och adress. Om tävlingsskrifter bedöms förtjänstfulla kan författaren tilldelas Sällskapets me­ dalj eller hedersomnämnande samt penningbelöning. ERICSSON ~ Kungl Örlogsmannasällskapet förbehåller sig rätt att i sin tidskrift, Tidskrift i Sjö• ,. väsendet, publicera inlämnad - även inte belönad- tävlingsskrift. DIALOG2000

DIALOG2000 Fabian och Ewa Tamrus stipendiefond inom Kungl. Örlogsmannasällskapet Fonden har till ändamål att genom stipendier främja sjökrigsvetenskapligt arbete DIALOG2000 inom områdena sjötaktik - även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälpmedel- navigation och sjöfart. DIALOG2000 Örlogsmannasällskapet beslutar varje år i oktober månad på förslag av sin styrelse om utdelning av stipendier för inlämnande och granskade arbeten. Slipendiet ut­ delas vid sällskapets högtidsssammanträde. Den som önskar ifrågakomma för stipendium under år 1990 skall skicka in utred- ning eller avhandling till sekreteraren i Kungl Örlogsmannasällskapet Box 101 86 100 55 Stockholm senast den l september 1992. Arbete för vilket författaren tilldelats stipendium förbehåller Örlogsmannasällska• DIALOG2000 pet sig rätten att publicera i sin tidskrift, Tidskrift i Sjöväsendet. 278 279 Innehållsförteckning Tidskrift i Sjöväsendet 1991

ANDERSSON, BENGT Svensk marinstrategisk forskning behövs .... 81 BECKMAN, JAN Felles sickerhet på den skandinaviska halvön...... 87 BRUZELIUS, NILS Att utvärdera ubåtsjaktövningar ...... 95 BÖRJESSON, DICK Förtroende och respekt ...... 7 DAGGFELDT, BERTIL Lvbska svan (Från TiS 1963) ...... 115 ELLSEN JARL Neutralitetsvakt och sjöfartsskydd under andra världskriget ...... 237 EKMAN, PER-OLOF För 50 år sedan: spelöppning i Finska Viken 1941 ...... 179 HAGLUND, MAGNUS Gamla och nya tankar om strategi ...... 155 HOFF, LARS-ERIK Informationssystem LEO ...... 263 HÄGG, CHRISTER säkerhetspolitiska utvecklingstendenser i USA under 1990-talets första hälft ...... 75 HÄGG, CHRISTER NATO:s New Look ...... 165 Litteratur mm ...... 59, 141, 201, Meddelanden ...... 3, 73, 213 ROSENIUS, FRANK Sjöförsvaret- utmaningar, förändringar...... 31 SCC-200 SJÖLANDER,T AGE Marinens bas- och underhållstjänst ...... 249 STEFENSON, BROR Sjöförsvaret i backspegeln och i framtiden .. 229 STEERING CONTROL SYSTEM. STJERNFELT, BERTIL Ålandshav och öar- brygga eller barriär? ... 233 The dual channel system for: * aulornatic and manual contro l of submarine course SYENSSON, EMIL Bättre försvar till oförändrad kostnad ...... 241 and depth. N ormall y al so including contro l provisions for: SWEDLUND, STEN "-...... •...•.....•..•.••.•.••..•.•..•.••.••••.••...... 241 * trim and compensation water ST Ä V BERG, ANDERS Officersutbildningen vid Militärhögskolan.. 169 *speed The SCC-200 Contro l Systemfamily has TAUBE, GUST AF Marinens militära personalförsörjning...... 43 successive! y been expanded by introducing additional THOMASSON, LARS Är våra helikoptrar "sitting ducks"? ...... 275 runctions, such as battery monitoring, diesel engine management and contra!, habilability management, WEDIN, LARS Svensk marinstrategisk forskning behövs..... 81 torpeda launcher contro l, etc. WILEEN, TORBJÖRN Synpunkter på information The SCC-200 systems are currently in use in Swedish and Norwegian submarines and in productian om marina frågor ...... 39 for the new Australian 11 Collins11 class submarines. ÅHLUND, BERTIL Medeltida flottor i Östersjön ...... 103 ll1e inherent flexibility of the digital SCC-200 system makes it easy to adapt to different customer requirements. For further information please contact:

$';;:1;/';,'Strurnents - Saab Instruments AB Box 1017, S-55111 Jönköping, Tel: +46 (36) -19 41 00 . Telex: 70045 SAAB.! GK S Telefax: + 46 (36) - 16 41 06

280 281 SATT•• REPRO TRYCK BIND

Böcker Tidskrifter Reklam Datablanketter

TU DOR Abrahamsons Tel 0303-310 00 tryckeri Box 6017. 371 06 Karlskrona Tel. 0455-229 90

282 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 125 17 - 9 BANKGIRO 446- 3220

Redaktör: vakant. Ansvarig utgivare: Kommendörkapten, HANS VON HOFSTEN. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 10186, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08/62 10 71. Ekonomi och prenumerationer: B GRANATH, Wollmar Yxkullsgatan 40, 118 50 Stock­ holm, telefon 08-84 98 58. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 50 kronor per år. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 12517-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner,.o dyl honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KOMS anses särskilt förtj änt, kan författaren belönas med sällskapets medalj och/ell er penningpris. Bestämmelser för Kungl. Orlogsmannasällskapets tävlingsskrifte r återfinns i häftena nr 1 och 4.

TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET 154 årgången 4 häftet

Meddelanden ...... 215 Minnesteckningar ...... 217 Sjöförsvaret i backspegeln och i framtiden ...... 229 Av BROR STEFENSON Ålands hav och öar - brygga eller barriär'! ...... 233 Av BERTIL STJERNFEL T Neutralitetsvakt och sjöfartsskydd under andra världskriget ...... •.••.•.••.••.•..•.•..•... 237 Av JARL ELLSEN Bättre försvar- till oförändrad kostnad ...... •...... •....••.• 241 Av STEN SWEDLUND och EMIL SVENSSON Marinens bas- och underhållstjänst ...... 249 Av TAGE SJÖLANDER Informationssystem LEO ...... :...... •.•.•..••••.••.•.••.•....••••....•...... 263 Av LARS-ERIK HOFF Är våra helikoptrar "sitting ducks"? ...... •...... •....•...... ••...••.•.•...•.•.••.•..... 275 Av LARS THOMASSON

Särtryck av införda artiklar kan bestiiilas hos redaktören. inom en månad efter utgivningsdagen.

ISSN 0040-6945

Abrahamsons Tryckeri AB , Karlskrona 1991 POSTTJDNING ·:: -:;-· .... )

Hjärtbyte i marinen

Man säger att motorn är fartygets hjärta. Det är en bra jämförelse. För 40 år sedan levererade vi de motorer, som efter tjänstgöring i Plejadbåtarna nu är huvudmotorer i marinens 16 patrullbåtar. Först nu är det dags för byte. Patrullbåtarna får två toppmoderna motorer MTU 396 TB 94, dvs samma typ som installeras i kustkorvetterna och "Smyg e".

Vi är tacksamma för förtroendet.

MARINDIESEL Kajplats 17 · Södcr Mälarsrrand · 117 25 Stockholm Tel: 08/668 0160 · Fax: 08/668 30 12