DOCSLIB.ORG

Gällivare Socken

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gällivare Socken Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AD Rubrik HANDLINGAR OM GÄLLIVARE SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-2 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 3-4 Sjöregleringar. Volym 5 Historia, Hembygdsförening. Volym 6 Gällivare samhälle. Volym 7 Kyrkor, Kyrkogårdar. Volym 7-12 Byar och gårdar. Volym 13 Övrigt. 1 1933-1994 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (ingår flera platser och byar i Gällivare sn) Fyndförteckning från SHM, avskrift utan år. Avskrifter av brev ca 1915-1927 (spridda år) till Riksantikvarieämbetet om fynd i Subbat, Unna-Saivva, Lappeasuando, Nattavaara och Jutsavare, avskrifterna utan år. Samiska silverfynd från Gällivare (dnr 0032/33, 0168/33 och 0217/33). Noteringar om sten funnen vid Karijärvi 1934. 0663/38 Sten funnen vid Nattavaara (med 0667/38). Notering om samisk offerplats vid Tjautjassjön 1939. 0857/39 Ang. tillsyn av lappvallen Kojvo. 0164/42 Ang. eldslagningssten från Gällivare (med 171/42 och 0172/42). Avskrift av fornlämningsregistret om stensättning m.m. 1941. 0287/44 Ang. förfrågan om karta. Skiss av stenmur Tjåtekjaure Porjus, utan år. 0130/43 Ang. fynd vid Muoddos. 0130/43a Ang. regler om vård av kyrkliga inventarier. 0479/43 Ang. fotografier av hittat kors (med 0515/43). 0399/44 Ang. anslagstavla vid Haltionjarka. 0132/49 Ang. boplats i Pålkem (Vitträsk). 0144/49 Ang. gravhög vid Luleluspen (med 0157/49). 0047/52 Ang. skidfynd i Purnu. 0159/56 Ang. fotografier från Bergfors. Ang. inventering kring Satisjaure, 1959. 0157/59 Ang. stenåldersplatsen Luleluspen. 0225/61 Ang. boplats Vanha paikka. 0347/61 Ang. offerplats på Dundret. 0349/61 Ang. offerplats vid Kaitumälven. 0058/62 Ang. offerplats vid Storsaivis. (med 0351/61) 0059/62 Ang. ev. gruva nära Tjautjasjaur. 0029/63 Ang. runstav från Vettasjärvi. 0063/67 Ang. gammal lada på äng vid Råneå älv, Gällivare sn. 0138/64 Ang. offerplats vid Attikk. 0145/64 Ang. offerplats vid Sarvisvaara. 0093/66 Ang. sommarbegravningsplats i sjön Soutojärvi, Skaulo by (med 0582/66, 0293/67, 1396/68, 0825/69, 1635/69 och 0023/70). 0349/66 Ang. sticka inslagen i stam, Purnu (med 0538/66). 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AD Rubrik HANDLINGAR OM GÄLLIVARE SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1473/69 Ang. härdar vid bäckravin på vägen Gällivare-Porjus (med 0803/83) 1969/70 Ang. vikter från Unna Saiva-fyndet. 1773/70 Ang. lappkyrkogård vid Skröven (med 1595/72). 0485/69 Ang. "Vildrensfångst inom Gällivare socken". 0154/69 Ang. spetsar från Unna Saiva. 0231/67 Ang. gammal slåtterstuga i Ullatti. 0931/67 Ang. grundkarta vid Nikkaluokta. 0814/72 Ang. barnkista fastsatt vid björkklyka vid Kammastrårre, Sjiska. 0901/72 Ang. fångstgropar i Sourujärvi (med 1003/72, 1012/72, 1313/72 och 1115/73). 0990/72 Ang. stenklubba funnen på Soutujärvi 12:2. 1004/72 Ang. fångstgropar på Soutujärvi 12:2. 1006/72 Ang. s.k. predikosten. 1015/72 Ang. fornlämningsliknande konstruktioner på Soutujärvi 12:3 och Skaulo. 1062/72 Ang. fasta fornlämningar inom Gällivare, Överkalix och Övertorneå socknar (med 1079/72). 1345/72 Ang. fynd av ben m.m. vid Suorvadammen (med 1467/72, 1820/72, 0006/73, 0007/73 och 0761/73). 1505/72 Ang. Unna Saiva fyndet. 1748/72 Ang fornminne funnet vid Joikom (med 1052/74). 0156/73 Ang. ev. fasta fornlämningar på Gällivare 64:1 (med 1678/74 och 0617/75). 0612/74 Ang. inventering av fornminnesplatser i Niilivaaraområdet. 0931/74 Ang. flyttning och uppsättning av Nils Nilssons Skums ateljékåta m.m. 1131/74 Begäran om kopior av bl.a. manuskript om malmtransporterna till Meldersteins bruk (med 1132/74 och 1555/74). 1676/74 Ang. kokgropar vid Saivorova (med 1677/74). 1678/74 Ang. sommargravar och kokgrop vid Saivorova (med 0408/75 och 0617/75). 1724/74 Ang. rester av spånhyvel vid Njarkavare. 1982/74 Ang. stensättning vid vägen Neitisuando- Killingi. 1732/74 Ang. kulturlämningar inom Puolva och Ätnarova naturreservat. 0917/75 Ang. fynd av härdar m.m. vid Vuoksajaur, Stora Lule älv. 1180/76 Arkeologiska undersökningar vid Stora Lulevatten i samband med reglering av Lulejaure, Gällivare och Jokkmokks socknar (med 0516/76). 1127/76 Ang. eventuell hällristning på klipphäll vid Ristenjokk. (se även dnr 233-2008) 0242/77 Ang. boplatslämningar av ståkaraktär 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AD Rubrik HANDLINGAR OM GÄLLIVARE SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar vid Råneträsk. 0761/77 Ang. husgrund vid Nabreluokta kapellgrund och offerplats vid Dundret. 1491/77 Ang. upprustning av kvarn vid Hornbergsbäcken. 0807/79, 1389/79, 1534/79 Ang. markvårdsarbete / planerad röjning och upprustning av husgrunder vid Vanha Paikka för Keinosuando Hembygdsförening. 1411/79 Ang. fasta fornlämningar vid Vietas kraftstation, Suorva (med 1426/79). 1972/79 Förteckning över fornlämningar vid Stora Lule älv. Ang. fynd av spänne i Övre Soppero, Jukkasjärvi socken 1980. Förslag till byggnadsplan för Nikkauokta 1980. 0493/80 Ang. fornfynd i Soutojärvi, Skaulo 1980. Ang. kvarn vid Hornbergsbäcken 1980. 0065/81 Ang.Vanha Paikka för planerad röjning och friläggning av husgrunder, Keinosuando Hembygdsförening. 1059/81 Ang. uppgifter om inskrifter i träd (med 1100/81 och 1415/81). 1141/81 Ang. redskap påträffat nedströms Akkajokisutlopp i Kaitumälven, Neitisuando. 1848/81 Ang. fornlämningsregistret för Gällivare och Jukkasjärvi socknar. 1580/82 Ang. "liggande höna", Suolajärvi. 1973/82 Ang. besiktning av fornvårdsobjekt 65 Vanha Paikka, husgrunder, NM 35. 2073/82 Ang. gammal kvarn i Vettasjärvi (med 1856/83 och 1882/83). 1974/82 Ang. besiktning av fornvårdsobjekt 44 Vassara hytta, NM 34. 0247/83 Ang. sten funnen i Markitta. 0330/83 Ang. vårdplan objektnummer 81, Nautanen, NM 36 (med 1604/83). 0871/83 Ang. fornvårdsobjekt nr 76, gammal skvaltkvarn, Nybyggesallmäningen 1:1, Hornbergsbäcken, NM 12. 1155/83 Ang. tillstånd att undersöka fasta fornlämningar i Gällivare och Jokkmokks kommuner. 1157/83 Ang. tillstånd att undersöka fasta fornlämningar i Gällivare kommun. 1404/83 Ang. stenmur vid vägen Vuoddas- Härkmyran (med 1455/94). 1536/83 Ang. markexploatering i Nunisvaaraparken vid Vassara hytta. 1928/83 Ang. vårdplan fornvårdsobjekt nr 90 Bro, kvarn m.m. Kvarnforsen, NM 40. 0784/84 Ang. fornlämningar vid Aggala 2:1 (med 0994/84). 1379/84 Ang. liggande höna vid Torasjärvi. 2149/84 Ang. vårdplan fornvårdsobjekt nr 95 Käntteplats med byggnader, Atjekjaure, Raä 80. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AD Rubrik HANDLINGAR OM GÄLLIVARE SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 2 1986-1995 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR 0052/86 Ang. vårdplan fornvårdsobjekt nr 18 Kapellplats, Nabreluokta, Raä 19. 0119/86 Ang. vårdplan fornvårdsobjekt nr stenåldersboplats, Kårtjejaure, fornlämning NM 99. 0583/86 Ang. lån av bronsvikter från SHM 15721, Unna Saiva (med 1209/86). 0201/87 Ang. boplatsen Gamla Aggala. 0874/87 Ang. tillstånd att undersöka fast fornlämning, boplats nr 199 i Lappviken, Stora Sjöfallet. 1667/87 Ang. ev. husgrunder, Serrejaure. 1668/87 Ang. ev. fångstgropar, Saivovuma. 0966/88 Ang. tillstånd att undersöka fornlämning Raä 122, Stora Sjöfallet. 1163/88 Ang. tillstånd att undersöka fornlämningar vid Saivo och Atjekåive. 0067/89 Ang. fyndplats för skrapa av kvarts, Vassaraträskets strand nr 329 och 330 (med 0068/89). 0901/89 Ang. arkeologiska undersökningar vid Saivo och Atjekåive, Gällivare socken, och Vindelgransele, Lycksele socken. 0916/89 Ang. tillstånd till metallsökare inom fornlämningsområden Saivo, Gällivare socken och Gråträsk, Piteå socken. 0917/89 Ang. tillstånd att undersöka härdar utan fornlämningsnummer vid Saivo. 1148/89 Ang. fornvårdsobjekt nr 76, Gammal skvaltkvarn Hornbergsbäcken NM 12. 1342/89 Ang. ersättning för undersökning av fast fornlämning Kårtjevuolle, Singi. 1624/89 ang. förmodade fornlämningar NO Polcirceln vid Råne älv, Gällivare sn. 0029/90 Ang. fornlämning 331. 0527/90 Ang. stenar vid sjön Soulajärvi, Norra Torasjärvi. 0656/93 Resultat av fornminnesinventering i Gällivareområdet. 0847/93 Ang. ändring av fornlämningsnummer i Gällivare sn. 0478/94 Arkeologisk utredning, Ullatti 43:1. 1073/94 Ang. ev. kulturhistoriskt värde m.m., kvarnområde i Vettasjärvi (med 0657/95). 1171/94 Arkeologisk utredning, ombyggnad av väg 45, delen Muddus-Porjus (med 1336/94 och 1513/94). 0581/95 Rapport arkeologisk undersökning på boplats 1375, Raä 1048, Luottosuoli, Satihaure. 0582/95 Rapport arkeologisk undersökning i jättengrotta, Raä 1049, Kakijaure 1963-1964. 1908/95 Ang. arkeologisk undersökning Gällivare 2:1 (Appojaure) (med 2195/95). 3 1959-1977 SJÖREGLERING 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AD Rubrik HANDLINGAR OM GÄLLIVARE SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 0158/59 Ang. kraftstation i Killingelinkka i Kaitumälven. 0291/60 Ang. reglering av sjöarna Paijeb Kaitumjaure och Voulle Kaitumjaure m.m. Kopior från Riksantikvarieämbetet om regleringar av vattendrag i Gällivare socken 1959, 1961-1964. 0086/64 Ang. utökad reglering av Suorvasjöarna. 0366/64 Ang. Suorvasjöarnas reglering (med 0380/65). 0396/64 Ang Suorvas utökade reglering. 0501/65 Ang. kulturhistoriska undersökningar inom Vietas kraftstations byggnadsområde. 0016/66 Ang. vattenbortledning från Vassara älv m.m. 0062/67 Ang. reglering av Suorvasjöarna inom Gällivare och Jokkmokks socknar. 0856/67 Ang. kulturhistorisk inventering av byggnadsområdet för Aitik-gruvan och delar av Vassara älv. 1232/68 Ang. reglering av Sitasjaure och Autajaure samt Ritsems kraftstation (med 1241/68, 0233/69, 0923/69, 1956/69, 0265/70, 0591/70, 0729/70 och 1195/73).
Load more

Recommended publications
  • Kulturfestival 2015 Tema: ”Landsbygd Och Ungdom” 26 September - 4 Oktober
    ➻ 30 maj - 31 augusti ➻ 2015 30/5- 31/8 Till hösten! Kulturfestival 2015 Tema: ”landsbygd och ungdom” 26 september - 4 oktober Spara denna tidning under Kultursommarens dagar ➻ Kultursommar 2015 ➻ 6 juni Nationaldagen firas i Gällivare kommun Gällivare - Hembygdsområdet 11.45 Samling för avmarsch från torget i centrum 14.00 Nationaldagstal 12.00 Avmarsch från centrum till hembygdsområdet via 14.15-14.45 Underhållning med Isaks Combo Lasarettsgatan och E10. Malmbergets musikkår, föreningar och allmänheten vandrar tillsammans i Hakkas – Gamla kvarn folktåget. Nationaldagen firas på hembygdsområdet 12.00 Nationaldagen firas vid gamla kvarn. med att flaggan hissas, nationalsången sjungs, Flaggan hissas, nationalsången sjungs. Malmbergets musikkår. Kaffeförsäljning m.m. Programvärd: Simon Lundmark 12.15 Nationaldagstal 12.20 Nationaldagstal 12.30-13.00 Underhållning med Jesper Vårö-Nilsson m.fl 12.40-13.10 Underhållning med Simon Lundmark och Anna Svensson-Rova. Kaffeservering. Purnuvaara 12.00 Nationaldagen firas i hembygdsgården. Nattavaara - Bäckstranden Flaggan hissas, nationalsången sjungs. 13.00 Nationaldagen firas i Bäckstranden med att flaggan Kaffeförsäljning m.m. hissas, nationalsången sjungs. Kaffeservering. 12.15 Nationaldagstal av Katinka Sundqvist-Apelqvist Korvgrillning. Rökt fisk. Lotterier. Barnens parad. socialnämndens ordförande 13.45 Avmarsch med musikkåren från idrottsplatsen till 12.30-13.00 Underhållning med Isaks Combo Bäckstranden. 14.00 Nationaldagstal Sammakko – hembygdsgården 14.15-14.45 Underhållning med Pe p`n J oy 12.00 Nationaldagen firas i hembygdsgården. Flaggan hissas, nationalsången sjungs. Soutujärvi – Hembygdsgården Kaffeförsäljning m.m. 13.00 Nationaldagen firas med öppet hus i hembygdsgården. 12.15 Nationaldagstal Flaggan hissas, nationalsången sjungs. Tipspromenad 12.30–13.00 Underhållning med Pe p`n J oy för vuxna och barn.
    [Show full text]
  • This-Is-Lkab.Pdf
    THIS IS LKAB PERFORMANCE IN IRONMAKING IT STARTS WITH THE IRON 1696 The ore-rich mountains 1912 Kiruna Church is completed, 1982 LKAB takes the decision 2010 LKAB earmarks a budget Luossavaara and Kiirunavaara, a gift from the company to the to introduce large-scale sub-level of billions of kronor for future after which LKAB was named, parish. The church will be moved caving, increasing productivity urban transformations in Kiruna are mentioned for the first time to the new centre of Kiruna as part noticeably. LKAB develops olivine and Malmberget. in a document by Samuel Mört, of the urban transformation. pellets, which prove to be a highly a bookkeeper at the Kengis works. competitive pellet product. 2011 LKAB makes record profits. 1940 Narvik is invaded by the The same year the LKAB Academy 1888 The first ore train rolls Germans and the port is blown up. 1989 The subsidiary Minelco, foundation is established to along the Ore Railway from Malm- Ore traffic focuses on Luleå until now LKAB Minerals, is estab- secure future recruitment. berget to Luleå. the port of Narvik is rebuilt. lished. Its task is to develop markets for the iron ore outside 2015 LKAB celebrates 125 1890 The company 1955 LKAB’s first pelletising of the steel industry. years and publishes a book about Luossavaara-Kiirunavaara plant – the first such plant in the company’s history. Aktiebolag – LKAB – is formed. Europe – is taken into operation 1997 Wireless communication in Malmberget, increasing the is introduced into LKAB’s under- 2018 The starting shot for the 1898 Hjalmar Lundbohm is degree to which the iron ore is ground mines using the Wireless SUM (Sustainable Underground appointed as local manager in upgraded and thus also the value Underground Communication Mining) initiative to develop a new Kiruna.
    [Show full text]
  • Samordning Av Samhällsbetalda Transporter I Gällivare Kommun
    2005:132 CIV EXAMENSARBETE Samordning av samhällsbetalda transporter i Gällivare kommun Maria Åberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Trafikteknik 2005:132 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--05/132--SE Förord Examensarbetet gjordes som det avslutandet momentet i utbildningen till civilingenjör i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Förstudien är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Norrbotten, Vägverket Region Norr, Konsumentverket, Luleå tekniska universitet, Gällivare kommun, Länstrafiken i Norrbotten och Europeiska unionen. Jag skulle vilja tacka Anders Segerlund, Gällivare kommun och Malin Konradsson, Länsstyrelsen i Norrbotten. Tack även till alla andra som hjälp mig att få fram material. Stort tack till Charlotte Reinholdt Hageback WSP Samhällsbyggnad i Luleå för att hon ställt upp som stöd och uppmuntran under arbetes gång. Hon har även bidragit med ett stort kunnande inom området. Jag vill även passa på att tacka Glenn Berggård, avdelningen för trafikteknik vid Luleå tekniska universitet, för stöd under studietiden. Ett sista tack riktas till min kära familj som alltid ställer upp och finns till hands. Tack! Luleå 2005-04-07 Maria Åberg Sammanfattning Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.
    [Show full text]
  • Minerals Strategy
    Sweden’s Minerals Strategy For sustainable use of Sweden’s mineral resources that creates growth throughout the country Production Swedish Ministry of Enterprise, Energy and Communications Cover Photo Erik Jonsson/SGU The picture shows complex amalgamations of copper sulfides, primarily copper pyrites, yellow lamellae, in brownish purple bornite from a mineralisation in Norrbotten. Illustration Blomquist Print Elanders Article no N2013.06 Preface Photo: Kristian Pohl. new bridge, a windpower turbine or your mobile telephone contains metals extracted from the ground somewhere in the world. As more and Amore people extricate themselves from poverty, build cities and develop their industry, the demand for metals and minerals is rising. This has in turn led to a greater interest in Swedish mineral resources. Sweden is currently the EU’s leading mining and mineral nation and one of the goals of Sweden’s minerals strategy is to strengthen that position. By using our mineral resources sustainably, in harmony with environmental, na- tural and cultural values, we can create jobs and growth throughout Sweden. Not only do we have the resources in the form of ore and minerals, but we also have the framework in the form of robust and unequivocal environmen- tal legislation, a strong climate for innovation, openness as regards our geolo- gical resources, high-level research and a well-educated workforce. An expanding mining and mineral industry involves huge investments in parts of the country where such investments have been conspicuous in their absence for a long time. This is a welcome development, but it also brings with it substantial demands. The communities that are growing alongside the mining industry must also be built up sustainably.
    [Show full text]
  • The Norrbotten Technological Megasystem: Impact on Society and Environment
    The Norrbotten Technological Megasystem: Impact on Society and Environment Jessica Malmberg [email protected] James Buckland [email protected] August 15, 2015 The Kaptensgropen at Malmberget. Contents 1 Introduction 4 1.1 Norrbotten at Present . 4 1.2 A History of Norrbotten . 4 1.3 A History of Industry in Norrbotten . 4 1.4 Defining the Norrbotten Megasystem . 5 1.5 The Place of Community and Environment in the Norrbotten Technolog- ical Megasystem . 5 2 Community 8 2.1 Adapting to a Megasystem . 8 2.2 The Norrbotten Community . 8 2.2.1 A Short History of Kiruna . 8 2.2.2 A Controlling Interest . 9 2.3 Kiruna, G¨allivare/Malmberget, and Aitik . 9 2.3.1 The Relocation of Kiruna . 9 2.3.2 The Slow Malmberget Disaster and Relocation to G¨allivare . 10 2.3.3 The Relative Tranquility of Aitik . 12 2.4 Megasystemic Repercussions of the Norrbotten Megasystem . 12 2.4.1 Disease and Mortality amongst the Mining Community . 12 2.4.2 Indigenous Peoples in Norrbotten . 14 2.4.3 Mining Jobs in Norrbotten . 14 2.4.4 Conclusions on Megasystemic Repercussions . 14 2.5 Industrial Resistance to the Norrbotten Megasystem . 16 2.5.1 Environmental protests . 16 2.5.2 Unionization in Norrbotten . 16 2.5.3 Diversification of Industry in Kiruna . 16 3 Environment 18 3.1 Lule˚aharbour . 18 3.2 Porjus . 20 3.3 Malmberget - Kiirunavaara - LKAB . 22 3.4 Aitik - Boliden . 22 3.5 The environmental aspect of mining from different parties . 24 3.5.1 Geological Survey of Sweden .
    [Show full text]
  • LKAB 2020 Annual and Sustainability Report
    2020 ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 02 LKAB ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT 2020 OUR JOURNEY TOWARDS A CARBON-FREE FUTURE % -84% -14 Steel produced with LKAB’s Carbon emissions reduced pellets contributes to 14 percent by 84 percent from 1960 to lower carbon emissions than ON THE WAY today’s pellet production the European average TO ZERO EMISSIONS CO2 The first iron ore producer to measure and report its carbon footprint CONTENTS INTRODUCTION OUR IMPACT IN-DEPTH SUSTAINABILITY INFORMATION This is LKAB 2 Responsibility for our impact 40 Notes to the sustainability report 123 The year in brief 4 Acting ethically and responsibly 41 Reporting principles and Comments by the President and CEO 6 Suppliers and purchasing 42 GRI/COP Index 142 Innovative environmental work 44 Auditor’s Limited Assurance GOALS AND STRATEGY Environmental impact Report on the Sustainability Report 144 Goals for sustainable development 10 and resource consumption 46 Drivers of industrial transformation 12 FURTHER INFORMATION Strategy for the LKAB of the future 14 RISKS AND RISK MANAGEMENT 48 Mineral resources and mineral The pace of transformation 16 reserves 145 How we create value 18 FINANCING 55 Ten-year overview 150 Terms and definitions 151 OUR OPERATIONS CORPORATE GOVERNANCE Annual General Meeting, financial Iron Ore business area 20 Comments by the Chairman of the Board 56 calendar and contact information 152 Special Products business area 30 Corporate governance report 57 Board of Directors 64 EMPLOYEES 36 Executive management team 66 FINANCIAL RESULTS Group overview 68 Financial statements 72 Administration report pages: Notes 81 4–5, 10–13, 18–19, 20–33, 36–70 and 118.
    [Show full text]
  • 2019 in Brief Annual and Sustainability Report Europe’S Leading Mining and Minerals Group
    2019 IN BRIEF ANNUAL AND SUSTAINABILITY REPORT EUROPE’S LEADING MINING AND MINERALS GROUP LKAB is an international high-tech mining and minerals group that mines and upgrades the unique iron ore of northern Sweden for the global steel market. Sustainability is at the core of our business and our ambition is to be one of the industry’s most innovative, resource-efficient and responsible companies. The Group’s operations also include industrial minerals, drilling systems, rail haulage, rockwork services and property management. PROCESSING PLANTS - KIRUNA OPEN-PIT MINES - SVAPPAVAARA - SVAPPAVAARA - MALMBERGET RESEARCH AND DEVELOPMENT INDUSTRIAL MINERALS ROCKWORK EXPLOSIVES UNDERGROUND MINES - KIRUNA - MALMBERGET SEK 31.3 bn SEK11. 8 bn SEK 6.1 bn 4,300 Net sales for 2019 Operating profit for 2019 The Board of Directors LKAB has circa amounted to SEK 31.3 amounted to SEK 11.8 proposes an ordinary 4,300 employees. (25.9) billion. (6.9) billion. dividend of SEK 6.1 billion to the annual general meeting. 2nd 80% >30 1890 LKAB is the world’s second- LKAB is Europe's largest LKAB has more than 30 LKAB, established in 1890, largest producer in the iron ore producer and industrial minerals in its is one of Sweden’s oldest seaborne pellet market. mines around 80 percent product portfolio. industrial companies and of all iron ore within the EU. is wholly owned by the Swedish state. LKAB aims to create prosperity by being one of the most innovative, resource-efficient and responsible mining and minerals companies in the world. MINING AND CONSTRUCTION SERVICES, ENGINEERING SERVICES PROPERTIES PORTS RAIL TRANSPORT DRILLING SYSTEMS This is a summary of the Swedish version of LKAB’s Annual and Sustainability Report, which is available at lkab.com.
    [Show full text]
  • Downloaded from Brill.Com10/07/2021 01:26:44PM This Is an Open Access Chapter Distributed Under the Terms of the CC BY-NC-ND 4.0 License
    INTERNATIONAL JOURNAL FOR HISTORY, CULTURE AND MODERNITY www.history-culture-modernity.org Published by: Uopen Journals Copyright: © The Author(s). Content is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International Licence eISSN: 2213-0624 Modernizing the Economic Landscapes of the North Resource Extraction, Town Building and Educational Reform in the Process of Internal Colonization in Swedish Norrbotten Håkan Forsell HCM 3 (2): 195–211 http://doi.org/10.18352/hcm.483 Abstract The article deals with two lines of economic and cultural development of the Swedish Norrbotten as a region subjected to a special exploitation and internal colonial power relations in the decades around 1900. It is in the first place the industrial modernization of basic industries and a modern employment market, which spurred the rapid urbanization of a landscape that previously barely created any urban areas. And second the article deals with the enlargement and the boundaries of the state’s edu- cational territory during the same time-period. The position of the Sámi population in the new educational system that evolved with society’s gradual democratization is discussed within the context of internal colo- nization. Government policies in different areas such as urban planning, infrastructure, education and schooling based themselves in the begin- ning of the twentieth century on discussions of the Sámi’s ‘qualified dis- similarity’, a concept which also was meant to ‘protect’ this group. This was a government-sanctioned differentiation and a cultural segregationist policy to ensure a non-mixing of different societal and economic interests. But even more so, the purpose was to place the Sámi economic activities within cultural parenthesis, isolate the traditional way of life, devalue it and make it immutable and static, severing it from industrial development and the promises and materialization of modernity and progress.
    [Show full text]
  • Mining-Induced Ground Deformations in Kiruna and Malmberget
    Mining-induced ground deformations in Kiruna and Malmberget Britt-Mari Stöckel LKAB, Kiruna, Sweden Jonny Sjöberg Itasca Consultants AB, Luleå, Sweden Karola Mäkitaavola LKAB, Kiruna, Sweden Tomas Savilahti LKAB, Malmberget, Sweden Abstract: Ore extraction using sublevel caving is cost effective but results in successive caving of the host rock and mining-induced ground deformations. As a consequence, a continuous urban transformation has been in progress in the Kiruna and Malmberget municipalities ever since iron ore extraction in industrial scale commenced more than 100 years ago. The effects on the surroundings and the associated urban transformation are strategically important for LKAB in the future. This paper presents a status report concerning large-scale rock stability and effects on the surroundings due to sublevel caving in the LKAB mines, including currently on- going and planned rock mechanical activities within this subject area. These activities include: (i) monitoring of ground deformations using GPS and InSAR techniques, (ii) prognoses of mining-induced ground deformationns, and (iii) current and future planned research and development projects within this subject area. Theme: Mining Rock Mechanics Keywords: Sublevel caving, hangingwall deformations, GPS, InSAR, prognosis Eurock 2012 Page 1 1 INTRODUCTION The LKAB mining company is extracting iron ore using the sublevel caving under- ground mining method in the Kiruna and Malmberget mines. Both are world-class mines with a combined total annual production of 45 Mtons of crude iron ore. Mining using sublevel caving is cost-efficient and allows a high degree of mechanization and automation. The method relies on caving of the hangingwall rock, which has the un- fortunate side-effect that the ground surface on the hangingwall side continuously deforms as a result of mining.
    [Show full text]
  • Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB )
    LKAB – Briefing Thailand’s Office of Industrial Affairs, Vienna Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB ) General information Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) is a Swedish mining company. The company mines iron ore at Kiruna1,Malmberget2, Svappavaara3 in northern Sweden. LKAB was established in 1890, and has been 100% state-owned since the 1950s. The firm’s main products are pellets and sinter fines4, which are processed from iron ore. It has two main transport hubs linked by Ore trains (Malmbanan) connections at Narvik and Luleå harbours. LKAB also owned a steel mill at Luleå (SSAB). Figure 1 Iron ore is extracted in Kiruna, Svappavaara and Malmberget (outside of Gällivare), and brought by rail to the harbours of Luleå and Narvik. Their production is sold throughout the world, with the principle markets being European steel mills (Germany, Sweden, Finland, Netherland, Belgium, UK), the Middle East (Saudi Arabia, Qatar),as well as North Africa, and Asia (China, Turkey)5. LKAB has around 4,000 employees, of which more than 600 are outside of Sweden. There are iron ore mines, processing plants and ore harbours in northern Sweden and Norway, and sales offices in Belgium, Germany and Singapore. LKAB has subsidiaries for industrial minerals with processing plants in Sweden, Finland, Greenland, the UK, the Netherlands, Greece, Turkey and China. Additional subsidiaries are in Germany, the USA and Hong Kong as well as representative offices in Slovakia and Thailand. LKAB’s chief assets are among the magnetite ore fields of northern Sweden. Its corporate headquarters are in Luleå and the main production sites are in Kiruna and Malmberget, close to 1 the world’s largest underground iron ore mine.
    [Show full text]
  • Nytt Besked För Östra Malmberget
    EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB ANNA OLSSON: Det är inte helt enkelt INVIGNING AV Nr 4 SEPTEMBER att veta vad man vill här i livet . VÄG 870 GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 VIMMEL SID 15 2015 Nytt besked för Östra Malmberget En ny deformationsprognos från LKAB visar att flytt kan behöva ske för vissa fastigheter åren delar av Östra Malmberget kommer att beröras 2018-2019, trots att LKAB tidigare uppgett att de av deformationer. Det innebär att försäljning och inte ska beröras. NYHETER SID 4 MALMBANAN Elektrifieringen firade 100 år Hundra år har gått sedan en statligt ägd järnväg elektri- fierades för första gången. Det var värt att fira tyckte Trafikverket NYHETER SID 10. Järnvägen går mellan Kiruna och Narvik och kallades Riksgränsbanan. FOTO: KAJSA LINDMARK Lyckat år för pilgrimsfalkarna Utsikten är det hon gillar mest Projekt Pilgrimsfalk i Norrbot- I somras tog Britt-Louise Lars- ten har haft ett mycket lyckat son sitt pick och pack och flyt- år. Hela 120 ungar föddes vid 45 tade från Gruvfogdegatan till en häckningar i länet. Inom LKAB:s 125 nybyggd lägenhet på Terrassen i gruvområden föddes totalt tre. Kiruna. – Det här är mycket glädjande, år av engagemang, – På morgonen sitter jag och säger Berth-Ove Lindström, vice nytänkande och myser på balkongen. Man ser ordförande i Norrbottens Ornito- hur långt som helst. Jag har logiska förening. ansvar. förmodligen stans bästa utsikt, NYHETER SID 11 säger hon. NYHETER SID 5 2 LKAB FRAMTID NR 4 • 2015 LKAB FRAMTID NR 4 • 2015 3 lägenheter byggs på tons axellast på malmtå- LKAB har drabbats av låga malmpriser men det påverkar Jägarskoleområdet i gen mellan Vitåfors och Kiruna.
    [Show full text]
  • Case Study LKAB Success Story Secure Uptime LKAB
    Case study LKAB Success story Secure uptime LKAB. Providing fresh air. Can we provide fresh air? Definitely. The client The challenge Numbering around 4000 employees, Power for the fans and ventilation systems LKAB is the largest producer of processed at the Kiruna and Malmberget mines is iron ore in the European Union. Untypically transmitted by cable, some stretching for for the industry, the ore is extracted from up to 400 meters. Voltage fluctuations due deep underground mines, at Kiruna and to these long cables sometimes caused Malmberget, in the north of Sweden. failures when the original conventional Every day, the amount of iron ore extracted contactors welded shut, causing stoppages. from the Kiruna and Malmberget mines To ensure the best working condition for is enough to provide steel for almost six- their miners, LKAB turned to ABB for a and-a-half Eiffel Towers. When mining solution. at depth, good working conditions are crucial, effective ventilation being a priority. When conventional contactors in the ventilation system failed due to long cablings, LKAB turned to ABB for a solution. Case study | ABB and LKAB ABB and LKAB | Case study The ABB solution Working closely together, LKAB and ABB 7000 defined a number of factors contributing to the failure of conventional contactors: voltage dips associated with lengthy cables, as well as the effects of damp Tons and dust. The answer: the ABB AF Thats the weight of extracted iron contactor. Fully encapsulated to protect it from the Malmberget mine every day. from a sometimes rough mining environment, You can compare that with six-and-a- the AF contactor’s electronically controlled half Eiffel towers.
    [Show full text]