Samordning Av Samhällsbetalda Transporter I Gällivare Kommun

2005:132 CIV EXAMENSARBETE

Samordning av samhällsbetalda transporter i Gällivare kommun

Maria Åberg

Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Trafikteknik

2005:132 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--05/132--SE

Förord Examensarbetet gjordes som det avslutandet momentet i utbildningen till civilingenjör i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Förstudien är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Norrbotten, Vägverket Region Norr, Konsumentverket, Luleå tekniska universitet, Gällivare kommun, Länstrafiken i Norrbotten och Europeiska unionen.

Jag skulle vilja tacka Anders Segerlund, Gällivare kommun och Malin Konradsson, Länsstyrelsen i Norrbotten. Tack även till alla andra som hjälp mig att få fram material.

Stort tack till Charlotte Reinholdt Hageback WSP Samhällsbyggnad i Luleå för att hon ställt upp som stöd och uppmuntran under arbetes gång. Hon har även bidragit med ett stort kunnande inom området.

Jag vill även passa på att tacka Glenn Berggård, avdelningen för trafikteknik vid Luleå tekniska universitet, för stöd under studietiden.

Ett sista tack riktas till min kära familj som alltid ställer upp och finns till hands.

Tack!

Luleå 2005-04-07

Maria Åberg

Sammanfattning Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet.

Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden. Som underlag gjordes en enkätundersökning av resvanorna hos de boende på landbygden i Gällivare kommun.

Ur enkäten framkom det att nästan alla kör bil till butiken då de ska utföra sina inköp. Detta medför många negativa följder inte minst för miljön, det ger även en bristande trafiksäkerhet och försämrad tillgänglighet för dem som inte har tillgång till bil då underlaget för serviceturer minskar. Av alla som svarat var det drygt hälften som kunde tänka sig att samåka, av dessa var det många som svarat att de inte var intresserade av att använda sig av de samhällsbetalda transporter som till exempel sjukresor och färdtjänst. Det är dessa transporter som är mest aktuella för samordning vilket innebär att det måste satsas på attitydförändring och marknadsföring för att få befolkningen att använda sig av dessa transporter. De flesta som svarat på enkäten handlar minst en gång i veckan i en dagligvarubutik och har ett behov av att åka in till Gällivare centralort minst en gång i månaden. Det skulle vara bra att ge dem den möjligheten genom ökad samordning.

I rapporten ges förslag till samordning i byn Hakkas som ligger cirka fem mil söder om Gällivare centralort. Förslaget är en shoppingtur för de boende i Hakkas. Shoppingturen innebär att de boende i Hakkas omland får möjligheten att åka med en efterfrågestyrd tur för att handla i butiken i Hakkas.

En sammanställning av samhällsbetalda transporter under en typvecka presenteras och även mindre förslag på samordningar i byarna Skaulo, Ullatti, Nattavaara och Nilivaara redovisas i rapporten.

Abstract An increasing number of villages loose their country shops due to a loss of population and changed service habits. As a result of this the service on the countryside is worsening and the inhabitants move to the larger cities. To counter the reduction in population, measures have to be taken to enhance the availability for those who live in places without a country shop.

The purpose with this thesis was to make a survey of the community paid transports and also to make suggestions for the coordination of these in Gällivare municipality. This will lead to an increased availability for the people living in the countryside. As a base for the thesis a poll of the traveling habits of the people living in the countryside was made.

The poll showed that almost everybody drives a car to the store when they shop their groceries. This brings many negative consequences, not the least for the environment, but it also makes the traffic less secure. There is also a decrease in the availability for those that have no access to a car, because less people need service trips and the coordination becomes more difficult. About half of the people that replied to the poll thought they would be interested in a car pool, and many of these had no interest in using the community paid transports like patient transports or a transportation service for the disabled. These are the most practical coordination transports which mean that there must be a change in attitude and also some marketing to make the people use these transports. A majority of the ones who answered the poll shops at least once a week in a country shop and needs to go to Gällivare once a month. It would be good to give them this opportunity by increasing the coordination of the transportations.

The thesis gives a proposal for coordination of the transports in the village Hakkas, fifty kilometres south of Gällivare. The proposition is a shopping trip for the inhabitants of Hakkas and the surrounding area. It suggests that they get the opportunity to use a demand controlled trip to go to the local store and do their errands.

A compilation of community paid transports during a week is presented and also lesser suggestions for coordination in the villages of Skaulo, Ullatti, Nattavaara and Nilivaara are presented in the thesis.

Innehåll 1 Inledning...... 6 1.1 Bakgrund ...... 6 1.2 Syfte ...... 7 1.3 Avgränsning ...... 7 2 Litteraturstudier ...... 8 2.1 Glesbygd...... 8 2.1.1 Bakgrund om Glesbygdens kommunikationer...... 8 2.2 Olika projekt...... 9 2.2.1 Projekt Glitter...... 9 2.2.2 Närtrafik i Laholm...... 10 2.2.3 Transportservice Siljansnäs...... 10 2.2.4 Ringbuss i Höör...... 10 2.2.5 Ockelbo ...... 10 2.2.6 Rengsjö...... 11 2.2.7 Brukslinjen ...... 11 2.3 Olika transportsätt ...... 11 2.3.1 Flexlinjer ...... 11 2.3.2 Byabuss ...... 11 2.3.3 Samåkning...... 12 2.3.4 Efterfrågestyrd trafik...... 12 3 Metod...... 13 3.1 Enkät...... 13 3.2 Litteraturstudie ...... 14 3.3 Intervjuer ...... 14 3.4 Besök...... 14 4 Bakgrundsfakta Gällivare Kommun...... 15 4.1 Gällivares byar ...... 16 4.1.1 Ullatti...... 16 4.1.2 Nattavaara...... 16 4.1.3 Skaulo...... 17 4.1.4 Nilivaara...... 17 4.1.5 Hakkas...... 17 5 Samhällsbetalda transporter...... 18 5.1 Hemtjänsten...... 18 5.2 Sjukresor...... 20 5.5 Färdtjänst...... 23 6 Enkätundersökning, Resultat och Analys...... 27 6.1 Ullatti...... 30 6.2 Nattavaara...... 36 6.3 Skaulo...... 42 6.4 Nilivaara...... 47 6.5 Hakkas...... 52 6.6 Felkällor ...... 56 7 Förslag till samordningslösning i Hakkas ...... 58 7.1 Förslag på områdesindelning ...... 58 7.1.1 Upptagningsområde 1 och 2...... 58 7.1.2 Upptagningsområde 3 och 4...... 59 7.2 Shoppingtur ...... 60

7.2.1 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 1 och 2...... 61 7.2.2 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 3 och 4...... 61 7.3 Efterfrågestyrd trafik...... 62 7.3.1 Alla fyra upptagningsområden...... 62 7.4 Hemsändning...... 63 7.5 Samordning av sjukresor och färdtjänst resor...... 63 7.6 Beställningscentral ...... 63 8 Diskussion ...... 64

BILAGOR Bilaga 1 Enkäten Bilaga 2 Karta över enkätutskick Bilaga 3 Svarsfrekvens på enkät Bilaga 4 Hemtjänst, karta och tabell Bilaga 5 Sjukresor, karta och tabell Bilaga 6 Skolskjuts, karta och tabell Bilaga 7 Länstrafikens linjedragning, karta och tabell Bilaga 8 Färdtjänst, karta och tabell Bilaga 9 Efterfrågestyrd trafik, karta och tabell Bilaga 10 Landstingets resor, karta och tabell Bilaga 11 Exempel på samordning i Hakkas Bilaga 12 Kartor till bilaga 11

1 Inledning

Figur 1: Tre olika färdsätt till/från Gällivare

Det finns olika färdsätt att ta sig till/från Gällivare, bland annat flyg, tåg eller buss. Restiden med flyg mellan Gällivare och Arlanda är cirka 70 minuter och det går två turer per dag. Med tåg tar det cirka två timmar mellan Gällivare och Luleå och med buss ungefär tre timmar och bussar går några gånger om dagen. Man kan helt enkelt säga att för att ta sig till/från Gällivare finns det flera alternativ. I alla fall för dem som vill åka längre sträckor.

Faktum är att det är svårt att ta sig till Gällivare tätort för dem som bor på landsbygden inom kommunen. Där går det inte många transporter och tiderna för dessa är oftast anpassade till skolskjutsar.

1.1 Bakgrund

I Norrbotten arbetar länsstyrelsen och kommunerna med lokala utvecklingsprogram för kommersiell service. Där har ett antal insatsområden definierats för att uppnå det regionala politiska målet om en god servicenivå i alla delar av landet. Ett av dessa områden handlar om att förbättra transporter. Detta har lett till ett trafiksamordningsprojekt i Gällivare och Pajala kommun mellan Länsstyrelsen i Norrbottens län, Konsumentverket, Vägverket Region Norr, Luleå tekniska universitet och Länstrafiken i Norrbotten. En förstudie är genomförd i Pajala kommun. Detta examensarbete är en motsvarade förstudie i Gällivare kommun.

Dessa två kommuner har valts på grund av dess olika befolknings- och bebyggelsestruktur. I Pajala kommun är befolkningen spridd i ett antal byar och majoriteten av befolkningen bor utanför tätorten. I Gällivare kommun bor majoriteten i centralorten och endast en liten del bor i byar utanför.

I Gällivare kommun finns det ett landsbygdsråd som är en ideell förening som bildades 1995 och som arbetar för att utveckla Gällivare landsbygd. Denna förening har tillsammans med Gällivare kommun som mål att utarbeta ett landsbygdspolitiskt handlingsprogram. (Föreningen har fyra till sex möten per år där medlemmarna diskuterar aktuella frågor med dem som bor utanför tätorten.)

Länstrafiken i Norrbotten arbetar bland annat med att förbättra och öka servicen för de boende på landsbygden . Det finns serviceturer i exempelvis Arvidsjaur, Pajala, Gällivare, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. Dessa turer skall ge dem som bor i vissa delar av de glest befolkade delarna av Norrbotten, utan tillgång till linjetrafik en möjlighet att minst en gång i veckan kunna åka in till närmaste serviceort för att utföra sina dagligvaruinköp. Dessa serviceturer ger även möjlighet för anslutning till buss- eller tågtrafik.

På avdelningen för industriell logistik vid Luleå tekniska universitet, pågår forskning inom området gods- och persontransporter i Norrbottens glesbygd. Syftet med forskningen är bland annat att öka servicen för de boende samt för företagen i glesbygden. Avsikten är att företag i gles- och landsbygd skall ha möjlighet till att dagligen få, respektive skicka gods samt att de

boende skall ha tillgång till service. Forskning inom detta område har pågått vid Luleå tekniska universitet sedan 2000. Även andra universitet forskar inom detta ämne.

1.2 Syfte Syftet med arbetet är att genomföra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur ska leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

Som underlag för detta har en enkätundersökning om resvanor genomförts bland de boende på landsbygden i Gällivare kommun samt även intervjuer med berörda personer har gjorts.

1.3 Avgränsning Enkäten har gått ut till de boende i byar runt de orter som har dagligvarubutik. Dessa byar är följande:

- Ullatti - Hakkas - Skaulo - Nattavaara - Nilivaara

Transporterna som innefattar projektet är främst persontransporter men även till en viss del hemsändning av varor. De samhällsbetalda transporterna som undersöks är:

- Färdtjänsten - Sjukresor - Skolskjuts - Landstingets resor - Hemtjänsten

Personerna i enkätundersökningen är slumpvis utvalda och är i åldern 18 till 80 år.

En vecka har valts ut för att få en uppfattning om hur de samhällsbetalda transporterna trafikerar landsbygden.

2 Litteraturstudier

2.1 Glesbygd Glesbygd definieras som områden med mer än 45 minuters bilresa till tätort och tätortsnära landsbygd.(Glesbygdsverkets hemsida, 2004) Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) är tätort områden med mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Övrigt är glesbygd. Länsstyrelsen anger att glesbygd är ett stort område med gles bebyggelse och långa avstånd till lite större orter, sysselsättning och service. Landsbygd har lite kortare avstånd till lite större orter. Enligt SCB blir det stor yta som är glesbygd. Beroende på definition varierar antalet personer i glesbygd mellan 0,2 och 1,4 miljoner invånare.

Trafiksvaga områden med mer än 1000 meter till kollektivtrafik berör cirka 1,2 miljoner invånare. Räknas de som inte har tillgång till kollektivtrafik efter klockan 19 är det ytterligare en miljon människor som drabbas. Det är en stor del av befolkningen som har bristande kollektivtrafikservice och för dessa gäller privat bil och om de inte har tillgång till bil får de svårt att ta sig någonstans. De grupper som är mest drabbade är ungdomar, kvinnor och äldre. (Kollektivtrafikkommitén 2003 )

2.1.1 Bakgrund om glesbygdens kommunikationer Det har tidigare gjorts en undersökning av levnadsförhållanden och genom denna studie kan en indikation på trafikens standard ges och på hur den har utvecklats. Denna information är dock gammal.

Utanför tätorter benämns linjetrafiken ofta som landsbygdstrafik. Det är en linjetrafik med buss som går helt utanför tätorter eller mellan landsbygdsområden och tätorter. Av landets cirka 2800 linjer kan 1500 linjer betraktas som landsbygdslinjer. (Transportidé 2003)

Ett område med liten efterfrågan är normalt första steget att begränsa utbudet av turer och vid mycket liten efterfrågan minskas även tätheten på linjen. I de områden som fått minskat eller indragna turer har turerna ersatts med efterfrågestyrd trafik eller enbart skolskjuts, färdtjänst och sjukresor.

Anropsstyrd trafik är en vanlig lösning även i de områden som saknar kollektivtrafik. Detta innebär att trafiken bara körs om någon i förväg meddelar att de vill resa. Det är vanligt att de som har mer än 1000 meter till närmaste busshållplats får kompletteringstrafik till busshållplatsen eller till tätort.

Avstånd till hållplats Antal invånare (Sverige) Kortare än ca 250m 5300 000 Ca 500m 2200 000 Över 1km 1200 000

Utöver den allmänna kollektivtrafiken är samhället skyldigt att anordna särskild trafik för vissa grupper. Kommunerna är enligt skollagen skyldig att hålla skolskjuts för elever i grundskolan när det behövs. För elever i gymnasiet ska kommunen ansvara för elevens

kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller där färdvägen är minst sex kilometer och stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt.

Skolskjuts är en mycket omfattande verksamhet. Av landets cirka en miljon elever i grundskolan är 29 % berättigade till skolskjuts (Transportidé 2003) cirka hälften av dessa reser i ordinarie linjetrafik och resten i särskilt anordnade skjutsar. Det finns ett klart samband mellan tätortsgrad och andelen elever som har skolskjuts. I de kommuner som har låg andel av befolkningen i tätort är skolskjuts en betydande del av den totala kollektivtrafiken i kommunen.

Kommunerna är också skyldiga att ordna färdtjänst för personer som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. Totalt i landet finns cirka 403 000 personer som är berättigade till detta . (INREGIA 2002 ) Många områden ute på glesbygden har en hög medelålder och detta påverkar antalet berättigade till färdtjänst. Däremot är resandet med färdtjänst betydligt högre i tätorter.

2.2 Olika projekt Flera studier har visat att andelen som reser kollektivt på landsbygden är lågt och det är skoleleverna som är den största gruppen. Detta medför att kollektivtrafiken blir dyr trots att det är få turer. Kompletteringstrafik har då införts och denna är billigare men ger en lägre standard för dem som bor på landsbygden. Skolskjuts, sjukresor och färdtjänst ger en bra service för dem som är behöriga. En samordning av dessa färdsätt skulle ge en bra service för de som vill nyttja dem.

2.2.1 Projekt Glitter Här har det satsats på ungdomars resbehov. Det är detta resbehov som är mest eftersatt då ungdomarna är beroende att skjutsas med bil. Projektet har gett utökade resmöjligheter i landsbygdsområdena i Götene och Vara kommuner. Alla som har längre än 1000 meter till kollektivtrafik eller har mindre än tre dubbelturer per dag skall få utökad trafik.

Under försöket kommer det att bli fem restillfällen alla dagar i veckan. Det skall även testas fyra automatiska sätt att boka sina resor förutom den vanliga bokningen.

Beställningarna skall kunna göras upp till 14 dagar i förväg och på följande sätt: • Automatisk bokning med knapptelefon dygnet runt. • Direktbokning på Internet dygnet runt. • Automatisk bokning via SMS-meddelande dygnet runt. • Automatisk bokning av hemresa i bokningsautomat

Utvärdering Det har blivit en bättre resestandard i försökskommunerna utan att kostnaderna ökat nämnvärt. Resorna har inte ökat som de förväntat sig. En av de viktiga erfarenheterna är resenärernas önskemål om att den anropsstyrda trafiken hänger samman med övrig kollektivtrafik. Det gäller såväl information och trafik som taxa och biljetthantering. (Transportidé 2003)

2.2.2 Närtrafik i Laholm I Laholm har det testats en utvecklad form av kompletteringstrafik för att stärka kollektivtrafiken i glesbygd. Det är ett försök som innebär att om det saknas en tur med vanlig buss inom två timmar från önskad avresetid får resenären åka med den efterfrågestyrda trafiken. Normalt brukar det vara så att de får resa vid ett begränsat antal tillfällen om de har längre än två kilometer till hållplats. Trafiken utförs med taxibilar och den är öppen vardag mellan 08 och 22 samt lördagar och söndagar mellan 10 och 22. Resorna samordnas med andra samhällsbetalda resor som färdtjänst och sjukresor. Resan måste beställas minst en timma i förväg och egenavgiften varierar mellan 15 och 25 kronor beroende på zongräns.

Utvärdering Projektet har blivit en succé. Under tiden mars till oktober 2002 utfördes cirka 26 resor per dag och de har valt att fortsätta med turerna. (Transportidé 2003)

2.2.3 Transportservice Siljansnäs I Siljansnäs har en enkätundersökning genomförts för att ta reda på resvanorna bland dem som bor i Siljansnäs, Leksand kommun. Det har skickats ut en enkät till de fastboende och en annan enkät till dem som bor i fritidsfastigheter. Det har kommit fram till att ha en samordning mellan kommunen och de boende. Målet är att antalet ensamåkare i bil skall minskas med tio procent under projekttiden och att underlätta arbetspendling till närområdet. Projektet innehåller anropsstyrd trafik, samåkning och bilpool. Sockenkontoret skall fungera som en sambandscentral för samåkning och där kan de boende anmäla sina transportbehov som sedan kan passas in med andras behov för privat samåkning. Det kommer också att finnas en möjlighet att planera samåkning på sockenkontorets hemsida. (Warsén L, 2000)

2.2.4 Ringbuss i Höör Ringbuss är en trafik som går enligt tidtabell men utan någon speciell sträckning. Bussen går den utsatta tiden om någon ringt och bokat resa och sedan kör bussen den sträckning som passar dem som åker. När ringbuss trafiken infördes togs all kompletteringstrafik bort liksom huvuddelen av linjebusstrafiken. Vanliga resenärer fick även nyttja vissa skolskjutsar och genom en handikapp anpassning av ringbussarna kunde färdtjänsten använda sig av ringbussen och på det viset uppstod en samordning.

Utvärdering Resandeutvecklingen och resenärernas synpunkter visar att ringbussarna är en succé. 83 % anser att ringbussarna är bättre än den tidigare trafiken. Ringbusstrafiken är dubbelt så dyr som tidigare trafik men samtidigt har den ett ökat turutbud. (Carlson P, Ljungberg C, 1998)

2.2.5 Ockelbo I Ockelbo har skolskjuts och färdtjänst samordnats. Det är skolskjutsen som är basen i systemet där de gjort om de resor som utgjordes av taxi till busslinjer som alla kan åka med. Skolorna har även fått anpassa sina arbetstider till regionala buss- och tågförbindelse. Förstudie startade 1994 och sedan augusti 1995 då projektet kom igång har invånarna rest gratis. Under årens gång har projektet utökats genom att handlarturer införts för dem som vill åka in till Ockelbo och handla. De har även fått minska på indragning av turer under skollov då resenärerna har ökat. En annan viktig del i projektet är att få förarna att trivas med arbetet

eftersom detta påverkar deras sätt att möta passagerarna. Detta ordnades genom att en utbildning i form av en serie träffar med förarna med olika teman vid varje sammankomst anordnades.

Utvärdering Färdtjänsten har minskat. Trafiken består av åtta linjer som går från byarna in till Ockelbo. En linje inne i tätorten för de äldre och funktionshindrade har anpassats. Resultatet av utbildningen av förarna visade att resenärernas bedömning av förarnas service ökade. (Börjesson M 2000)

2.2.6 Rengsjö I Bollnäs kommun har det gjorts ett försök i Rengsjö där det visat sig att det är ungdomarna som har ett stort resbehov. I området finns skolskjuts och inköpsturer men ingen trafik för ungdomars fritidsresande. Som slutsats för undersökningen har det visat sig att kompletteringstrafikens utbud av inköpsresor för vuxna bör utökas med trafik på kvällar och helger för ungdomar. (Börjesson M 1999)

2.2.7 Brukslinjen Brukslinjen är samlingsnamnet på det samordnade utbudet av skolbussar, servicelinjer, matarbussar och linjebussar i hela stråket från Virsbo till Kvicksund. Sedan trafiken startade 2001 har resenärerna rest gratis. Linjen är en samordning av alla samhällsbetalda resor i hela området. Transporterna planeras i ett system och det ger att de får en bra service i hela området. Resorna är även planerade för att få en smidig lösning vid byte till annat transportsätt. (Brukslinjens hemsida)

2.3 Olika transportsätt

2.3.1 Flexlinjer Flexlinjer är linjer för att ge bättre service till dem som inte kan gå långt. En anropsstyrd flexlinje har många hållplatser men endast de hållplatser som någon ringt och meddelat att de vill åka från kommer att trafikeras. Fördelen med dessa linjer är att alla resenärer kan få meddelande om när de skall hämtas vid hållplatsen. Nackdelen är att det tar lång tid vilket innebär att det blir en minskad effektivitet. Detta transportsätt har fått ta över många av färdtjänstresorna.

2.3.2 Byabuss Byabuss är en buss som körs av dem som bor i byn och föraren får ingen ersättning. För att få köra bussen krävs att föraren har tillstånd att få ta betalt av passagerare. Bussen står oftast något trafikföretag eller kommunen för. Eftersom byabuss bygger på ett lokalt arrangemang har det ofta slagit väl ut på många orter men det gäller att det finns en stark organisation som kan marknadsföra och föra projektet vidare.

2.3.3 Samåkning Organiserad samåkning har provats i olika försök, dels genom privata bilar men även med bilar som ställts till förfogande i samband med försöken. Problem med betalningsrutiner har uppstått och de som har visat sig fungera bäst är privat samåkning i privatbil och då myndigheterna inte lagt sig i betalningen. Det finns flera system för samåkning på Internet. Till exempel har Lund och Linköpings universitet en hemsida med möjlighet för samåkning.

2.3.4 Efterfrågestyrd trafik Efterfrågestyrd trafik är en trafik som finns utöver linjetrafiken. Det är en trafik som kan ha en fast tidtabell men för att den skall gå måste någon ringa och boka plats på turen. Det kan vara en trafik med fast linjesträckning eller en linjesträckning som påverkas av vart de som bokat turen bor. Denna trafik har många benämningar och några namn är plustrafik, efterfrågestyrd trafik och serviceturer. Det görs försök att lägga in sådana turer på orter där den ordinarie linjetrafiken inte räcker till.

3 Metod

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten

Figur 2: Utskick och svar på enkätundersökningen (För större karta se bilaga 2)

För att lösa uppgiften skickades en enkät ut för att få ett underlag över resandet i Gällivare kommun. Svaren sammanställdes och för att kunna analysera resultaten gjordes litteraturstudie både på Internet och i litteratur. För att få en uppfattning om hur det är att leva på landsbygden i Gällivare har intervjuer gjorts med invånare och även Landsbygdsrådet i Gällivare. Under tiden har även ett besök gjorts i Gällivare och Hakkas.

3.1 Enkät Enkäten som har varit grunden till undersökningen är en enkät som tidigare använts i Pajala då en liknande undersökning genomförts där. Skillnaden är att frågorna i enkäten är omformulerade för att passa i Gällivare kommun. Enkäten har skickats ut till 278 personer i åldrarna 18 till 80 år och boende i Gällivare kommun. Dessa är slumpmässigt valda genom Statens personregister (Se figur 2 för översikt på utskicken ). Urvalet motsvarar könsfördelningen vilket betyder att om det bor fler män i en by har fler män fått enkäten. (Enkät finns i Bilaga 1)

Första delen i enkäten tar upp frågor om de svarandes inköpsvanor. Till exempel hur ofta de handlar, vart de handlar och när de helst vill handla. Andra delen tar upp hur de tar sig till affären och om de kan tänka sig att samåka då de skall utföra sina inköp. Den tar även upp vilka samhällsbetalda transporter de kan tänka sig att samåka med. Tredje delen tar upp deras resvanor till och från arbetet. Till exempel om de kan tänka sig att samåka och hur de vill samåka. Sista delen tar upp deras resvanor under fritiden. Om de känner sig ha behov av bil på fritiden och vilka aktiviteter de utför.

Tidplanen för enkät utskicket enligt nedan. 1: a utskick av enkäten 2004-09-20 Utskick av påminnelse 2004-10-18 Efter första utskicket hade 33 % svarat. Efter en påminnelse var svarsfrekvensen 53 %.

Analysering av enkäten skedde i Statistik programmet SPSS. I SPSS kan resultaten presenteras i tabeller och räkna ut medelvärde, standardavvikelse, regression och annat. Programvaran innehåller inga storleksbegränsningar vilket innebär att problemet med för stora datafiler elimineras. SPSS kan även kommunicera med Microsoft Office och det medför att det är lätt att exportera diagram och tabeller till Microsoft Word, Excel och PowerPoint. (Svarsfrekvens enkät se bilaga 3)

3.2 Litteraturstudie Material från litteraturstudien har hämtats från olika bibliotek, Internet och kontakt med företag.

3.3 Intervjuer Under arbetets gång har information hämtats genom intervjuer med berörda.

3.4 Besök Besök har gjorts i Gällivare kommun. Rundtur i Hakkas har gjorts och även besök på Ica Hakkas.

4 Bakgrundsfakta Gällivare Kommun

Figur 3: Gällivare kommun (Källa: http://www.regionfakta.com/norrbotten/kommun/Gallivare/gallivare.gif)

Gällivare är en kommun med en area av 16000 km 2 vilket tillsammans med en befolkning på 19 204 invånare ger en befolkningstäthet på cirka 1 person/km 2 (SCB hemsida). Det är till ytan en av de största kommunerna i Sverige. Kommunen gränsar i norr mot Kiruna i öster mot Pajala och Överkalix, samt i söder mot Bodens och Jokkmokks kommuner. I väster utgör kommungränsen även riksgräns mot Norge (Se figur 3 ). Kommunen består av tre tätorter; Gällivare, Malmberget och Koskullskulle. Befolkningen i kommunen är främst koncentrerad till dessa tätorter (Se figur 4 ). Befolkningen består av samiskt, finskt och svenskt härkomst.

Figur 4: Tätorterna och de större byarna i kommunen

Näringslivet domineras av gruvnäringen med LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget och Bolidens koppargruva i Aitik.

Problem som kommuner med stor glesbygd har är att det är många som lämnar kommunen och ofta beror detta på arbetsbrist. Den största åldersgruppen som minskar är 15-24 år (Se diagram 1).

7 8 0-4 3 1 2 0 5-14 15-24 25-34 35-44 45-54 -14 -16 55-64 -22 65-74 -24 75-84 85-94 95+ -38

Diagram 1: Differensen på utflyttade och inflyttade per åldersgrupp år 2003, dvs. under 2003 flyttade det ut 38 personer i åldern 15-24 år mer än det flyttade in i kommunen. (Totalt minskade Gällivares befolkning med 93 invånare.)

4.1 Gällivares byar I byarna runt Gällivare tätort finns endast fem byar med dagligvaruhandel. Dessa är Skaulo, Hakkas, Nilivaara, Ullatti och Nattavaara (Se figur 4 ). Tidigare hade byarna Nattavaara, Ullatti, Hakkas två butiker i varje by och år 2005 finns endast en butik per by. De byar som helt förlorat butiker är Leipojärvi, Poultikasvaara och Dokkas, detta på grund av befolkningsminskning och ändrade köpvanor som gjort att butikerna fått stängas. Detta har lett till att många av de boende i byar utan lanthandel handlar då det åker in till Gällivare tätort. Många handlar även på väg hem från jobbet då det flesta jobbar inne i Gällivare tätort.

4.1.1 Ullatti Ullatti är en by som ligger sex mil öster om Gällivare tätort. I Ullatti bor det cirka 280 invånare. Det finns en dagligvarubutik som har möjligheten att beställa varor från systembolaget och apoteket. De har post och även en bensinmack med kiosk, Svenska spel och ATG. Byn har en skola och äldreboende. Det finns även en idrottsförening som har ett kansli där byborna har möjlighet att sola och använda bastu. Ullatti Taxi har hand om färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor och privata resor.

4.1.2 Nattavaara Nattavaara ligger fem mil söder om Gällivare och byn har cirka 280 invånare. Nattavaara består egentligen av två samhällen som delas av Råneälv. Dessa samhällen är Nattavaaraby och Nattavaara station. Det finns en dagligvarubutik och bensinstation i Nattavaara. Skolan i Nattavaara har elever upp till årskurs sex, när de börjar på högstadiet får de åka till Hakkas skola. För de idrottsintresserade finns en förening med aktiviteterna fotboll och skidor. De har en byastuga som fungerar som ett café där besökarna kan köpa fika som bakats i byastugan. Det finns även datorer med Internet. I stugan anordnas möten, utställningar, loppmarknader och annat. Posten ligger även i byastugan.

4.1.3 Skaulo Skaulo ligger cirka fem mil norr om Gällivare och byn har cirka 250 invånare. Det finns en dagligvarubutik med varor från systembolaget, ATG och apotekombud. Byn har även en bensinmack. Idrottsförening sysslar bland annat med fotboll, friidrott, skidor och orientering. Barnen från Skaulo går i skolan i Poultikasvaara som är en by som ligger cirka en mil norr om Skaulo.

4.1.4 Nilivaara Nilivaara är en by med cirka 200 invånare som ligger sex mil från Gällivare. De har en butik med dagligvaror och bland annat försäljning av fiskekort. Butiken fungerar även som ombud för apotek, systembolaget och Svenska spel. Det finns en kiosk med godis, tobak och fiskekort. Kiosken öppnar då butiken stänger och har öppet lite längre på kvällen samt den har öppet på söndagar. Skolan i Nilivaara är en skola med årskurserna 1-6. Byn har distriktsköteskemottagning en gång i veckan. Byn har även en kyrka. Föreningslivet i Nilivaara är stort, de har till exempel en skytteförening, företagarförening, PRO och andra idrottsföreningar.

4.1.5 Hakkas Hakkas är en by med cirka 500 invånare som ligger cirka fem mil från Gällivare. Det finns en butik som fungerar som apotek, systembolag och ATG. Skolan i Hakkas är en grundskola med cirka 140 elever och 20 personal. Byaföreningen har även startat ett IT - café för dem som vill använda Internet. Det finns badhus, förskola och folkets hus och dessa är hopbyggda med skolan.

Det finns en upprättad vårdcentral dit en distriktsköterska kommer två gånger i veckan. Tidigare kom även en läkare en gång i månaden men på grund av minskat behov har detta upphört.

5 Samhällsbetalda transporter Samhällsbetalda transporter är resor som genomförs av enskilda personer och där samhället bekostar hela eller del av resan.

För att få en överblick över vilka persontransporter som trafikerar landsbygden i Gällivare har alla samhällsbetalda transporter sammanställs under en vecka. Vecka 38 från 2004 valdes ut som en lämplig vecka då det är en vecka utan helgdagar. Det är viktigt att välja en vecka med endast vardagar då helgdagar kan påverka antal transporter. Dels genom att många färdtjänstberättigade kan ha anhöriga på besök dels genom att många aktiviteter har uppehåll och även butiker har stängt. För mer information om resorna under vecka 38 finns tabeller i bilagorna.

5.1 Hemtjänsten Hemtjänsten i Gällivare kommun är uppdelade i 5 team som arbetar i tätorterna Gällivare och Malmberget och landsbygden är uppdelad i tre områden (Se Tabell 1). För dessa resor har det inte funnits dokumenterat från vecka 38 år 2004 istället har en typvecka valts. (Hemtjänsten Gällivare, 2005) (Se figur 5), (Bilaga 4)

Tabell 1 Område 1 Hakkas Skröven

Område 2 Ullatti Dokkas Nilivaara

Område 3 Nattavaara

Område 1 Område ett har fem bilar och personalen arbetar i tvåskift förmiddag (7.30 – 16.30) samt eftermiddag (12.00/13.00 – 21.00) hela veckan.

Område 2 Områdena har två bilar vardera och personalen arbetar i tvåskift vilket innebär att de arbetar förmiddag (7.30 – 16.30) samt eftermiddag (12.00/13.00 – 21.00) hela veckan.

Område 3 Områdena har tre bilar vardera och personalen arbetar i tvåskift vilket innebär att de arbetar förmiddag (7.30 – 16.30) samt eftermiddag (12.00/13.00 – 21.00) hela veckan.

Figur 5:Hemtjänstens körningar

5.2 Sjukresor Sjukresor är persontransporter för dem som skall på läkarbesök. De vanligaste sjukbesöken är läkarbesök, tandläkare eller sjukgymnast. För att få ersättningen skall det billigaste färdsättet väljas och det är antingen buss, tåg eller egen bil. Om patienten har behov av taxi kan denna beställas genom beställningscentralen. Detta gäller endast de som inte klarar av att åka med annat färdsätt. På vissa orter i länet finns en komfortbuss som är handikappanpassad och även denna skall beställas genom huvudmannens beställningscentral. (Länstrafiken i Norrbottens hemsida, 2005-01-19)

Figur 6 visar de sjukresor som gick i Gällivare under vecka 38, 2004. Mellan Hakkas och Gällivare gick det en tur och retur resa och mellan Gällivare och Ullatti har det gått fem resor under veckan varav tre av dem är tur och retur resor. Ullatti är den by som är mest trafikerad av sjukresor. (Roland Jönsson, 2005) (Bilaga 5)

Figur 6: Sjukresor under vecka 38 2004

5.3 Skolskjuts I Gällivare kommun finns det 12 stycken skolor varav sex stycken ligger i byarna. Det finns ett högstadium och detta ligger i Hakkas där det finns en 0-9 skola. 0-6 skolor finns i Puoltikasvaara, Nilivaara, Nattavaara, Dokkas och Ullatti. (Anders Segerlund, 2004) De flesta elever som bor på landet måste använda sig av skolskjutsen för att ta sig till skolan. För de boende i byarna finns idag möjlighet att åka med skolbussen men detta nyttjas inte av många då skolskjutsen går tider då affärerna är stängda. Skolskjutsens linjesträckning se figur 7.

Tiderna för skolskjutsen är olika beroende på var den resande bor men oftast startar den vid halv åttatiden. Hemresan sker vid tretiden från skolorna alla dagar utom fredagar då barnen får sluta vid ettiden. Barnen som bor i byar som har få elever använder sig av taxi som skolskjuts, till exempel de barn som går i skolan i Hakkas och bor i Sammakko och i Skröven. (Bilaga 6)

Linje 3 Skola Linje 1 Linje 4 Linje 2

Figur 7: Skolbuss

5.4. Länstrafiken i Norrbotten Länstrafiken har två stycken lokala linjer och sju stycken stomlinjer som går genom Gällivare kommun ( Se figur 8 ). Tiderna för dessa linjer varierar men de flesta linjer går minst två gånger om dagen. (Bilaga 7)

Figur 8: Länstrafiken i Norrbottens linjesträckning

5.5 Färdtjänst Endast de som är berättigade till färdtjänst får ringa och boka en resa. För att få färdtjänst ansöker den sökande hos socialförvaltningen som sedan utvärderar och ger tillstånd. I Gällivare tätort finns 570 berättigade och 127 stycken på landet. (Elna Larsson, 2005) Det finns även nio enheter, till exempel gruppboende och sjukhem som har huskort som innebär att den som bor där får använda kortet för att nyttja färdtjänsten. I hela Gällivare kommun går det drygt 14 500 resor per år och 17 % av dessa är samordnade. (Anders Segerlund, 2005) Under vecka 38 gick det 39 resor med färdtjänsten. (Se figur 9) Även här är det Ullatti som står för flest resor då 41 % var resor till och från Ullatti. Skaulo hade inga resor under veckan och Nattavaara hade endast en resa. (Bilaga 8)

Figur 9: Färdtjänst

5.6 Efterfrågestyrd trafik/Serviceturer I Gällivare kommun finns tolv linjer som trafikerar områden där kollektivtrafik inte går (Se figur 10 ). Denna trafik är främst till för att förbättra servicen för dem som bor på landsbygden. De som inte har tillgång till egen bil har en dag i veckan möjlighet att åka med bussen för att antingen handla i närmaste dagligvarubutik eller åka vidare in till Gällivare med länstrafikens bussar. Denna trafik fungerar bra vissa linjer medan andra linjer inte har en enda resa under 2004. Uppehållstiderna varierar beroende på linje. Dessa kan variera mellan 1,5 timma och sex timmar. Under vecka 38 var det linje 928 och linje 930 som trafikerades (Roland Jönsson, 2005). På dessa turer var det 16 respektive 4 passagerare (Se bilaga 5). Antalet turer under hela 2004 visar att linje 928, 929 och 930 hade flest enkelresor (Bilaga 9)

Figur 10: Efterfrågestyrd trafik/Serviceturer

5.7 Landstingets resor. Norrbottens läns landsting har i Gällivare har 28 stycken bilar varav sju stycken tillhör Gällivare vårdcentral, sju stycken Malmberget vårdcentral, nio stycken sjukhuset och fem stycken tillhör en bilpool. Alla 28 bilar används för hembesök hos patienter och används till 90 % under dagtid. De turer som gjordes under vecka 38 var främst turer inom Gällivare och Malmberget tätort och till andra kommuner (Terje Magnusson, 2005). Det var endast fem resor som gjordes till landsbygden och 22 resor gjordes till andra kommuner. (Bilaga 10)

Figur 11: Landstingets resor

5.8 Förslag på samordning under vecka 38 år 2004 Av alla transporter som gick under den valda veckan skulle en samordning genomföras. Tyvärr är det inte möjligt att få någon samordning av persontransporter genom hemtjänsten och landstingets resor då dessa inte får ta passagerare utan att ha tillstånd. De samhällsbetalda resor som är aktuella för samordning vad gäller persontransporter i dagsläget är sjukresor, färdtjänst och skolskjuts. Landstingets resor och hemtjänstens resor skulle dock kunna samordnas med varandra genom att samordna besök för exempelvis hemtjänst och sjukgymnast i samma by under samma dag. Det är även möjligt att ha en samordning med hemsändning av varor med hemtjänst och sjukresor.

De transporter som trafikerat Gällivare och Ullatti under veckan visar att det gått fem stycken sjukresor från Ullatti till Gällivare, även med färdtjänsten har det gått fem resor under veckan. Sjukresorna har gått 14, 16, 17,19: e september och färdtjänsten 15, 16, 17: e september. I detta fall hade en samordning av resorna den 16 och 17 september varit aktuell. De resor som gick 14, 15 och 19: e september hade kanske kunnat planeras annorlunda om de haft möjlighet till samordning.

Det är även viktigt att titta på dem som använder sig av egen bil och som kanske lämnar bilen hemma om de har möjlighet till samordning. De som åkt färdtjänst mellan de olika byarna skulle kunna samåka med skolbussen på hemväg eller ditväg och sedan beställa en resa tillbaka. Det är viktigt att man har en samordnad upphandling för att få en effektiv samordning av transporterna.

Tabell 2: Sammanställning av samhällsbetalda resor under vecka 38 i Ullatti. ULLATTI 13/9 14/9 15/9 16/9 17/9 18/9 19/9 Sjukresa * * * * Färdtjänst * * * * = resa som gått, * = Resor som hade kunnat samordnas

6 Enkätundersökning, Resultat och Analys

Totalt skickades det ut 278 enkäter till boende på landsbygden i Gällivare. Av dessa var det 53 % som svarade. Av dem som fick enkäten var 64 % män och av dessa var det 44 % som svarade. 36 % av dem som fick enkäten var kvinnor och av dessa var det 67 % som svarade. Av alla som svarat var det 50 % som var positiva till samåkning.

En översikt på åldersfördelning över svaren visar att den största positiva åldersgruppen är de som är mellan 61-70 år (Se diagram 2). En jämförelse mellan hur de både könen svarat på frågan om samåkning visar att det är fler män än kvinnor som är positiva till samåkning. Av kvinnorna är 53 % positiva medan av männen är det 56 %.

ja 49% nej Ej svarat 42%

Diagram 2: Kan du tänka dig att samåka?

Av de svarande är det 64 % av kvinnorna om kör själv till butiken och av männen är det 83 % (Se diagram 3 ). 44 % av kvinnorna som kör bil kan tänka sig att samåka medan 43 % av männen svarat att de kan tänka sig att samåka.

100 90 80 70 60 Män 50 Kvinnor

Procent 40 30 20 10 0 Buss Cyklar Matbuss Kör själv Kör Skjutsad Färdtjänst Servicetur Promenerar Hemkörning

Diagram 3: Färdsätt vid inköp av dagligvaror.

En översikt över sysselsättningen blad de som svart på enkäten visar att de flesta är pensionärer eller heltidsarbetande. (Se diagram 4).

20 Kvinna

Antal Man 15

0 Deltid Heltid Student Arbetslös Pensionär Sjukpensionär Hemmaarbetande

Diagram 4: Sysselsättningen bland dem som svarat på enkäten fördelat över kön.

Synpunkterna från dem som svarat visar att de flesta anser att den största faktorn för att samåka är en minskad påverkan på bilen genom en minskad bensin- och energikostnad men även ett minskat slitage på bilen. (Se diagram 5).

2 Medelbetyg

0 resande Avkoppling Miljövänligt Minskad kontakter Omständligt min fritid på min bil på Minskade Minskade Ökade sociala Ökade självständighet Minskat slitage Inskränkning på Inskränkning energikostnader bensinkostnader

Diagram 5: Vad innebär samåkning för dig?

Betygsättning av de olika samhällsbetalda transporterna utifrån hur intressanta de är att åka med visade att landstingets resor är de resor som fått högst betyg (Se diagram 6).

2 Medelbetyg

0 resor Sjukresor Skolskjuts Färdtjänst Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

Diagram 6: Vilka samhällsbetalda transporter är intressanta vid samåkning?

De fick även svara på hur långt de är beredda att gå för att åka med en samhällsbetald transport. Flest svar fick max 500m. På frågan om hur mycket de var beredda att betala för en enkelresa svarade 41 % att de kunde betala max 50 kronor. 52 % har svarat att de kan vänta max 10 minuter på resan.

Det är jätteviktigt att få en samordning av sjukresor, skolskjuts och färdtjänst i hela Gällivare kommun. En samordning av dessa transporter skulle ge en ökad tillgänglighet för de boende i kommunen och det skulle inte krävas mycket insatser för att få detta att fungera.

6.1 Ullatti

De som inte har svarat på enkäten De som svarat på enkäten

Figur 12: Ullatti

I Ullatti skickades det ut enkäter till 25 personer. De byar kring Ullatti som var med i enkätundersökningen är Rantavaara och Nybyn. Efter första enkätutskicket kom det in sju

enkäter och efter påminnelsen ytterligare åtta enkäter. Detta gav att 60 % svarade på enkäten (Se figur 12). Av dem som fick enkäten var 72 % män och av dessa var det 56 % som svarade. 28 % av dem som fick enkäten var kvinnor och av dem var det 71,4 % som svarade.

Av dem som svarat på enkäten i Ullatti är det en stor andel som kan tänka sig att samåka. 60 % har svarat att de kan tänka sig samåka när de ska utföra sina inköp. Endast 27 % har svarat nej (Se diagram 7) varav 13,5 % inte har möjlighet till samåkning på grund av fysiska förhinder.

13%

Ja Nej 27% Ej svarat 60%

Diagram 7: Kan du tänka dig att samåka när du skall utföra dina dagligvaruinköp?

I enkätundersökningen visade det sig att 100 % av dem som svarat på enkäten i Ullatti handlar i butiken i byn. Detta visar att det är intressantare att titta på butikens alla kunder och deras resvanor då de boende i Ullatti är inräknade i dem och även de som bor i Ullattis omnejd.

Fördelningen över dem som handlar i butiken är 63 % boende i Ullatti. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 8)

Alavaara Dokkas Granhult Hakkas Leipojarvi 63% Nilivaara Ullatti Vahavaara

Diagram 8: Kundernas hemort.

Av kunderna till butiken är det 93 % av männen och 78 % av kvinnorna som använder sig av bil då de utför sina inköp (Se diagram 9). Av kvinnorna som kör bil kan 42 % tänka sig att

samåka och 50 % av männen. Sammanlagt kan 54 % av de kunder som kör bil tänka sig att samåka. Det är endast 11 % av kvinnorna som använder sig av hemsändning.

100 90 80 70 60 Män 50 Kvinnor

Procent 40 30 20 10 0 Buss Cyklar Kör själv Kör Skjutsad Matbusss Färdtjänst Servicetur Promenerar Hemkörning

Diagram 9: Färdsätt vid inköp av dagligvaror i butiken i Ullatti.

Kommentarer till att de inte vill samåka kan vara att de handlar på väg hem från arbetet eller att de anser det vara lättare åka med egen bil. Sjukpensionärer kan ha svårt att ta sig till butiken även om det ges möjlighet till samåkning då de kan ha fysiska förhinder vilket medför att de svarat att de inte vill samåka.

I enkäten fick de svarande ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer som påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.

I diagram 10 visas medelvärdet på faktorerna och där framkommer det att det är kvinnorna som gett högsta betyg på nästan alla faktorer. De har gett betyget 4,8 till minskade bensinkostnader och minskat slitage på bilen men även minskade energikostnader fick högt betyg. Det visar att de flesta kvinnor anser att samåkningen gör en skillnad på användandet av bilen. Med minskade energikostnader menas motorvärmare mm. Männen har även de gett högst betyg till påverkan på bilen. Omständligheten får ett väldigt låg värde av båda könen. Det är även den faktorn som det är mest jämnt svarat, betyg 2,4 av kvinnorna och 2,3 av männen.

2 Medelbetyg

0 resande Miljövänligt Avkoppling Minskad kontakter Omständligt min fritid min på min bil min på Minskade Minskade Ökade sociala Ökade Minskat slitage Minskat självständighet Inskränkning på Inskränkning energikostnader bensinkostnader

Diagram 10: Vad innebär samåkning för dig?

I enkätundersökningen har de svarande fått värdera vilka samhällsbetalda transporter som är intressanta att samåka med. Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant. Kvinnornas högsta betyg var på 3,4 av fem som landstingets resor fick. Av männen fick färdtjänsten högst betyg på 2,9 av fem (Se diagram 11 ).

3 Kvinnor Män 2 Medelbetyg

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

Diagram 11: Vilka samhällsbetalda transporter är intressanta vid samåkning?

Av Ullatti butikens kunder har 38 % arbete varav 4 % endast jobbar deltid (Se diagram 12). Det betyder att det är en stor andel som behöver ta bilen endast för att utföra sina dagligvaruinköp.

33% 34% Deltid Heltid Pensionär Sjukpensionär

29%

Diagram 12: Kundernas sysselsättning.

En kartläggning av de dagar som kunderna helst vill handla visar att 33 % vill handla på fredagar mellan 12-16. Räknas de som har hel- eller deltidsarbete bort visar det sig att 44 % vill handla antingen på torsdag 12 - 16 eller fredag 12-16 (Se diagram 13 ).

9 8 7 6 5

Antal 4 3 2 1 0 tis 8-12 tis lör 8-12 lör fre 8-12 fre tos 8-12 tos tis 12-16 tis 16-20 tis sön 8-12 sön ons 8-12 ons lör 12-16 lör 16-20 lör tor 12-16 tor mån 8-12 mån Fre 12-16 Fre 16-20 Fre Tor 16-20 Tor sön 12-16 sön 16-20 sön ons 12-16 ons 16-20 ons mån 12-16 mån 16-20 mån

Icke arbetande Alla

Diagram 13: De dagar som kunderna vill handla.

De flesta av kunderna i butiken handlar cirka två gånger i veckan. Jämförs detta med dem som inte har arbete visar det sig att det inte skiljer mycket. Det betyder alltså att minst 86 % handlar minst två gånger i veckan

Det finns ett behov att besöka en annan ort för att utföra ärenden, 87 % av de boende i Ullatti har svarat att de minst en gång i månaden har behovet att åka in till Gällivare tätort.

De som svarat att de kan tänka sig att samåka har även fått besvara hur de är intresserade av att få information om när en samåkningstransport avgår. De har betygsatt fem olika alternativ för att visa vilket de anser som intressantast. De fick sätta betyg mellan ett och fem där ett stod för inte alls intressant och fem för mycket intressant.

Diagram 14 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är de vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Genomsnittsåldern på dem som vill samåka visar att den är nära 70 år. Betygsättningen av alternativen till informationshämtning kan kanske förklaras i att det är hög ålder på dem som är intresserade och att de då kan ha dels problem med Internet och mobiltelefoner eftersom det är ny teknik, dels att de vill göra som de alltid gjort.

4 3,4 3,5 3 2,6

2 1,6 1,4

Medelbetyg 1

0 SMS Internet Tidtabell telefonist Prata med Självbetjäning

Diagram 14: Olika sätt att få reda på information om samordnade transporter.

De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta inte vill gå längre än 500 meter, de kan tänka sig att vänta max tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 30 kronor och de kan boka minst en dag i förväg.

Ullatti är en tänkbar ort för pilotprojekt då de är positivt inställda gentemot samåkning. De har ett behov av att handla dagligvaror två gånger i veckan. Det skulle alltså vara lämpligt att ge dem en möjlighet till samåkning minst en gång i veckan. Betygsättningen av frågor om pris, planering och avstånd visar att de kan tänka sig att gå en bit för att åka men de vill inte vänta speciellt länge på att transporten skall anlända. De vill heller inte betala alltför mycket för transporten och det skulle passa dem att ha en transport som skall bokas en dag i förväg.

De flesta vill åka in till Gällivare en gång i månaden för att utföra de ärenden som inte går att ordna i Ullatti och detta skulle underlättas med efterfrågestyrd trafik. Denna trafik skulle räcka om den gick en dag varannan vecka.

Sjukresor och färdtjänst är samhällsbetalda resor som används av många i Ullatti. Genom att ha en samordning av dessa skulle byborna kunna få en bra service. Sjukresorna under vecka 38 år 2004 att det var fyra turer från Ullatti till Gällivare under denna vecka. Även den efterfrågestyrda trafiken som finns i Ullatti är använd och den gick fyra gånger under vecka 38. Totalt under 2004 gick det 252 resor mellan Äijävaara och Ullatti. Under vecka 38 gick det 19 resor med färdtjänsten.

Ett förslag i Ullatti är att ge dem möjlighet till att handla minst en gång i veckan genom någon slags servicetur.

6.2 Nattavaara

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten

Figur 13: Nattavaara

I Nattavaara skickades det ut enkäter till 28 personer. De byar kring Nattavaara som var med i enkätundersökningen är Nattavaara by och Sarvisvaara (Se figur 13). Efter första enkätutskicket kom det in elva enkäter och efter påminnelsen ytterligare en enkät. Detta gav att 43 % svarade på enkäten. Av dem som fick enkäten var 65 % män och av dessa var det 39 % som svarade. Det var 36 % kvinnor som fick enkäten och av dem var det 50 % som svarade.

Av de boende i Nattavaara kan 46 % tänka sig samåka när de ska utföra sina inköp (Se diagram 15 ).

18%

Ja 46% Nej Har ej svarat

36%

Diagram 15: Kan du tänka dig att samåka?

Av de boende i Nattavaara är det 82 % som ofta handlar i butiken i byn. De 18 % som inte handlar i Nattavaara handlar i Nilivaara eller i Gällivare. Dessa är pensionärer.

Det finns ett behov att besöka en annan ort för att utföra ärenden, 69 % av de boende i Nattavaara har svarat att det minst en gång i månaden har behovet av att åka in till Gällivare.

Då det är ett stort antal av de boende som handlar i Nattavaara är det intressantare att titta på vilka det är som handlar i butiken i Nattavaara och deras resvanor då nästan alla de boende i Nattavaara är inräknade i dem och man fångar upp de som bor i Nattavaaras omnejd.

Fördelningen på dem som handlar i Nattavaara är 82 % boende i Nattavaaraby eller Nattavaara. Resten kommer från grannbyarna (Se diagram 16 ).

9% 9%

Nattavaara by Nattavaara 55% Sarvisvaara Purnu 27%

Diagram 16: Kundernas hemort.

Av kunderna till butiken är det 86 % av männen och 0 % av kvinnorna som använder sig av bil någon gång då de utför sina inköp (Se diagram 17). Av männen som kör bil kan 33 % tänka sig att samåka.

100 90 80 70 60 Kvinnor 50 Män 40 Procent 30 20 10 0 Buss Cyklar Kör själv Kör Matbuss Skjutsad Färdtjänst Servicetur Promenerar Hemkörning

Diagram 17: Hur tar du dig till butiken?

De som inte vill samåka har skrivit kommentarer på deras inställning gentemot samåkning. Några av kommentarerna var att det var besvärligt och att tiderna inte passar.

I enkäten fick de svarande ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer om påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.

I diagram 18 visas medelvärdet på faktorerna. I enkätsvaren var det flest män som hade svarat på denna fråga. Anledningen kan vara att det inte var några kvinnor som körde själv till butiken. Detta märks på högsta betyget som kvinnorna gett till ökade sociala kontakter. Männen har gett minskade bensinkostnader högst betyg. Det märks även att männen är de som anser att det är omständligt med samåkning då den fått tre i betyg medan kvinnorna gett ett.

3 Kvinnor 2 Män

Medelbetyg 1

0 resande Avkoppling Miljövänligt Omständigt Minskad kontakter min fritid på min bil Minskade Minskade Ökade sociala självständighet Minskat slitage Inskränkning på energikostnader bensinkostnader

Diagram 18: Vad innebär samåkning för dig?

I enkätundersökningen har de svarande fått värdera vilka samhällsbetalda transporter som är intressanta att samåka med (Se diagram 19) . Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant. Kvinnornas högsta betyg var 4,5 av fem som sjukresor fick. Av männen fick skolskjutsen högst betyg 4,3 av fem. Männen har inte gett någon samhällsbetald transport under 3 vilket visar att alla dessa är intressanta. Kvinnorna har gett ett till skolskjuts, färdtjänst och serviceturer.

3 Kvinnor 2 Män Medelbetyg 1

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

Diagram 19: Vilka transporter kan du tänkas samåka med?

Av Nattavaara butikens kunder har 36 % arbete varav 9 % endast jobbar deltid (Se diagram 20 ). Det betyder att det är en stor andel som behöver ta bilen endast för att utföra dagligvaruinköp.

9% 9%

Pensionärer Heltid 55% Arbetslös Deltid 27%

Diagram 20: Kundernas sysselsättning.

De flesta kunder vill handla på måndagar och fredagar, antingen på morgonen eller på eftermiddagen. Diagram 18 visar att de som har hel- eller deltidsarbete vill även de handla på måndag och fredag, skillnaden är att dessa vill handla på förmiddagen (Se diagram 21 )

4,5 4 3,5 3 2,5

Antal 2 1,5 1 0,5 0 tis 8-12 lör 8-12 fre 8-12 tos 8-12 tis 12-16 tis 16-20 ons 8-12 sön 8-12 lör 12-16 lör 16-20 tor 12-16 mån 8-12 Tor 16-20 Fre 12-16 Fre 16-20 ons 12-16 ons 16-20 sön 12-16 sön 16-20 mån 12-16 mån 16-20

Icke arbetande Alla

Diagram 21: De dagar de vill handla.

De flesta av kunderna i butiken handlar cirka två gånger i veckan. Jämförs detta med dem som inte har arbete visar det sig att de handlar lite mer sällan än de med arbete. Det visar sig att 59 % av dem som inte arbetar handlar minst två ggr i veckan.

De som svarat att de kan tänka sig att samåka har även fått besvara hur de är intresserade att få information om när en samåkningstransport avgår. De har kunnat betygsätta fem olika alternativ för att visa vilket de anser som intressantast. De fick sätta betyg mellan ett och fem där ett stod för inte alls intressant och fem för mycket intressant.

Diagram 22 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är det vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Det visade sig att genomsnittsåldern på dem som vill samåka ligger nära 50 år. Betygsättningen av alternativen till informationshämtning kan kanske förklaras i att det är hög ålder på dem som är intresserade och att de då kan ha dels problem med Internet och mobiltelefoner eftersom det är ny teknik, dels att de vill göra så som de alltid gjort.

5 5 4,25 4 3 2 2 2 1

Medelbetyg 1 0 SMS Internet Tidtabell telefonist Pratamed Självbetjäning

Diagram 22: Olika sätt att få information om när en samordnad transport går.

De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta kan tänka sig att gå drygt 500 meter, de kan tänka sig att vänta cirka tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 80 kronor och de kan boka mer än en dag i förväg.

I Nattavaara visar det sig att det är männen som står för bilkörningen till och från butiken. Det handlar alltså om att få dem att bryta mönstret. Det intressanta är att av de män som kör bil till butiken är det inte många som kan tänka sig att samåka, men de som är positiva till samåkning har gett ett högt medelbetyg till alla samhällsbetalda transporter som man kan samåka med. Detta visar att de är väldigt väl inställda på samåkning. Medelsvaren på deras kommentarer om pris, väntetid och planering visar sig att de kan tänka sig att betala 80 kr för en transport och de kan boka fler än en dag i förväg. De kan även gå drygt 500m Detta visar på att de har tålamod och att de anser att det är värt att betala för att ha möjlighet till samåkning.

Majoriteten av butikens kunder bor i Nattavaaraby och Nattavaara. I och med detta skulle någon slags efterfrågestyrd trafik införas som går till dessa områden lite oftare då det inte är alltför långa avstånd. Även i denna by är det väldigt få som har ett arbete av dem som svarat på enkäten och det medför att ett stort antal måste åka iväg enbart för att handla.

I denna by handlar det först och främst om att locka män från bilkörningen. Det kan vara svårt att få dem att bryta mönstret då det var många som var negativa till samåkning. För att få dem att intressera sig för samåkning kan ett sätt vara att försöka att fånga upp deras intresse till exempel genom fiske, fotboll eller hockeyresor. Bara för att få männen att upptäcka bussen. De kanske kan få ett stämpelkort på bussen och tio stämplar ger dem en gratis biljett till något idrottsevangemang.

6.3 Skaulo

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten

Figur 14: Skaulo

I Skaulo området skickades det ut enkäter till 46 personer varav 19 bor i Puoltikasvaara. De byar kring Skaulo som var med i enkätundersökningen förutom Puoltikasvaara är Neitisuando. Efter första enkätutskicket kom det in 16 enkäter och efter påminnelsen ytterligare sju enkäter (se figur 14). Detta gav att 50 % svarade på enkäten. Av dem som fick enkäten var 52 % män och av dessa var det 42 % som svarade. 48 % var kvinnor och av dessa var det 60 % som svarade.

Tittar man på vilka som handlar i butiken i Skaulo visar det sig att endast en person boende i Puoltikasvaara handlar i Gällivare istället för i butiken i Skaulo. Därför är det intressantare att titta på vilka det är som handlar i butiken i Skaulo och deras resvanor då nästan alla de boende i Skaulo området är inräknade i dem. Fördelningen på dem som handlar i Skaulo är 63 % boende i Skaulo. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 23)

Skaulo Puoltikasvaara Neitisuando 63% Nilivaara Myrheden Moskojärvi

Diagram 23: Kundernas hemort.

Av butikens kunder är det 91 % av männen och 86 % av kvinnorna som använder sig av bil någon gång då de utför sina inköp (Se diagram 24). Av de kvinnliga bilförarna kan 75 % tänka sig att samåka och av de manliga kan 40 % tänka sig att samåka. Sammanlagt är det 59 % som kan tänka sig att samåka av alla som kör bil.

100 90 80 70 60 Kvinnor 50 Män

Procent 40 30 20 10 0 Buss Cyklar Matbuss Kör Kör själv Skjutsad Servicetur Färdtjänst Promenerar Hemkörning

Diagram 24: Färdsätt vid inköp av dagligvaror i butiken i Skaulo.

Av dem som inte vill samåka har några kommenterat att de vill åka då det passar dem, att det är omständligt men även haft inställningen att de har bil och körkort.

I diagram 25 visas medelvärdet på faktorerna. Här har kvinnorna gett omständligheten ett högt betyg på 3,9 medan männen endast gett det 2,5. Det är denna kategori som de svarat mest olika. De andra kategorierna har fått väldigt lika svar och de flesta anser att minskat slitage på bilen är största fördelen med samåkning.

3 Kvinnor Män 2 Medelbetyg

0 resande Avkoppling Miljövänligt kontakter Minskad Omständigt min min fritid på min bil Minskade Minskade Ökade sociala Minskat slitage självständighet energikostnader Inskränkning på bensinkostnader

Diagram 25: Vad innebär samåkning för dig?

I enkätundersökningen har de olika samhällsbetalda transporterna värderats utifrån vilka som är intressanta att samåka med (Se diagram 26). Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant. Kvinnornas högsta betyg var 2,9 som Skolskjuts och Landstingets resor fick. Av männen fick färdtjänsten högst betyg 3,4. Det kan vara ett tecken på att kvinnorna kan tänka sig att gå längre om de samåker medan männen vill ha nära till hållplatsen.

Kvinnor 2 Män Medelbetyg 1

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

Diagram 26: Vilka transporter kan du tänkas samåka med?

Av Skaulos kunder har 66 % arbete (Se diagram 27). 63 % av dem som inte arbetar kör bil när de utför sina inköp. Alltså finns det ett stort behov av att ha någon form av samordning.

17%

Pensionärer 17% Arbetslösa Heltid 66%

Diagram 27: Kundernas Sysselsättning

De flesta kunder vill handla på fredagar 16-20. Räknas de som har hel- eller deltidsarbete bort visar det sig att det är fredagar 16 till 20 som även de vill handla (Se diagram 28).

6 Antal 4

0 tis 8-12 lör 8-12 fre 8-12 tos 8-12 tis 12-16 tis 16-20 ons 8-12 sön 8-12 lör 12-16 lör 16-20 tor 12-16 mån 8-12 Tor 16-20 Fre 12-16 Fre 16-20 ons 12-16 ons 16-20 sön 12-16 sön 16-20 mån 12-16 mån 16-20

Icke arbetande Alla

Diagram 28:De dagar de vill handla.

Diagram 29 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är det vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Det är även många som har svarat att de vill använda självbetjäning genom att själv knappa in i telefonen.

Genomsnittsåldern bland dem som svarat ja till att samåka visar att den ligger just under 40 år. Betygsättningen av alternativen till informationshämtning kan kanske förklaras i att de som vill samåka är lite yngre och inte främmande för ny teknik. De har förmodligen stött på all självbetjäning som finns i dagens samhälle.

3,9 4 3,4 2,6 2,6 Medelbetyg SMS Internet Tidtabell telefonist Pratamed Självbetjäning

Diagram 29: Olika sätt att få information om när samordnade transporter går.

De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta kan gå drygt 500 meter, de kan tänka sig att vänta cirka tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 50 kronor och de kan boka mer än en dag i förväg.

Skaulo är en by med relativt låg medelålder och då är det viktigt att satsa på tillgängligheten för de boende. Det är viktigt att vänja invånarna att samåka och även att få dem att stanna kvar och inte flytta in till tätorten. Här är det inte aktuellt att ha en shoppingtur under veckorna då de flesta arbetar, utan någon slags efterfrågestyrd trafik på lördagar med möjlighet att åka vidare in till Gällivare är ett förslag som passar bättre. De som inte har arbete har möjlighet att få varor under veckorna genom hemsändning men även en slags aktivitetsbuss på lördagar då byborna kan åka in till Skaulo och umgås och handla eller åka vidare in till Gällivare. Här är det även aktuellt att satsa mer på ungdomarna. De skulle kunna ha en kvällstur till fritidsgården någon dag i veckan och även till olika aktiviteter som till exempel till Dundret.

6.4 Nilivaara

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten Figur 15: Nilivaara

I Nilivaara området skickades det ut enkäter till 40 personer . De byar kring Nilivaara som var med i enkätundersökningen är markitta (Se figur 15). Efter första enkätutskicket kom det in 15 enkäter och efter påminnelsen ytterligare tio enkäter. Detta gav att 62,5 % svarade på enkäten. Av dem som fick enkäten var 62,5 % män och av dessa var det 52 % som svarade. 37,5 % var kvinnor och av dessa var det 60 % som svarade.

Fördelningen på dem som handlar i Nilivaara är 52 % boende i Skaulo. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 30 )

Granhult Markitta Nattavaara Nattavaaraby Nilivaara 52% Sadjem Skaulo Vettasjarvi

Diagram 30: Kundernas hemort

Av kunderna till butiken är det 74 % av männen och 85 % av kvinnorna som använder sig av bil någon gång då de utför sina inköp (Se diagram 31 ). 45 % av kvinnorna kan tänka sig att samåka. Av männen kan 79 % tänka sig att samåka. Sammanlagt är det 64 % som kan tänka sig att samåka.

100 90 80 70 60 Kvinnor 50 40 Män Procent 30 20 10 0 Buss Cyklar Matbuss Kör själv Kör Skjutsad Färdtjänst Servicetur Promenerar Hemkörning

Diagram 31: Hur tar du dig till butiken?

Sysselsättningen bland butikens kunder visar att det är 22 % som har ett arbete och hela 78 % är icke arbetande (Se diagram 32 ). Flera av dem som jobbar heltid har svarat att de handlar efter jobbet. Pensionärer kan ha svårt att ta sig till butiken trots samåkning då de kan ha fysiska förhinder. En bra tillgänglighet på turerna kan få med sig dem som har detta problem. Av de svarande som anser att det är omständligt och vill åka när de passar dem kan lockas med på turerna genom att ha olika erbjudanden och dylikt.

11% 11%

deltid 22% 22% Sjukpensionär Pensionär Arbetslös Heltid

34%

Diagram 32: Kundernas Sysselsättning

I enkäten fick de ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika kategorier som påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.

I diagram 33 visas medelvärdet på kategorierna. Här har kvinnorna gett minskade bensinkostnader och minskad självständighet höga betyg 4,3 och 4,2. Männen har gett minskade bensinkostnader högsta betyget 5.

3 Kvinnor Män 2 Medelbetyg

0 resande Avkoppling Miljövänligt Omständigt Minskad kontakter min min fritid på min bil på Minskade minskade Ökade sociala Ökade självständighet Minskat slitage Inskränkning på Inskränkning energikostnader bensinkostnader

Diagram 33: Vad innebär samåkning för dig?

I enkätundersökningen har de olika samhällsbetalda transporterna värderas utifrån de som är intressanta att samåka med (Se diagram 34). Betygen var mellan ett och fem. Ett var inte alls intressant medan fem var mycket intressant.

Både männen och kvinnorna har gett landstingets resor högsta poäng. Medelbetygen var väldigt jämna på de olika transporterna mellan de två könen.

3 Kvinnor Män

Medelbetyg 2

0 Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor Landstingets Hemtjänsten Serviceturer resor

Diagram 34: Vilka transporter kan du tänkas samåka med?

De flesta av butikens kunder vill handla på fredagar efter klockan 16. Räknas de som har hel- eller deltidsarbete bort visar det sig att det fortfarande är fredag som gäller men skillnaden är att dessa vill handla på förmiddagen på fredagar (Se diagram 35)

12 10 8 6 Antal 4 2 0 tis 8-12 tis lör 8-12 lör fre 8-12 fre tos 8-12 tos tis 12-16 tis 16-20 tis ons 8-12 ons sön 8-12 sön lör 12-16 lör 16-20 lör tor 12-16 tor 16-20 tor fre 12-16 fre 16-20 fre mån 8-12 mån ons 12-16 ons 16-20 ons sön 12-16 sön 16-20 sön mån 12-16 mån 16-20 mån

Icke arbetande Alla

Diagram 35: De dagar som de svarande vill handla.

Även i denna by vill de flesta av kunderna i butiken handla cirka två gånger i veckan.

Di agram 36 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är det vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Genomsnittsåldern bland dem som vill samåka ligger just över 50 år och detta kan påverka resultatet då det handlar om en vana att använda sig av tidtabell och prata med en telefonist men även då de kan ha problem med Internet och mobil.

3,8 3,04 2,2 1,6 1,6 Medelbetyg SMS Internet Tidtabell telefonist Prata med Prata Självbetjäning

Diagram 36: Olika sätt att få information om när samordnade transporter går.

De som svarat att de vill samåka har fått svara på hur långt de är beredda att gå till en hållplats, hur länge de är beredda att vänta, hur mycket de är beredda att betala och om de kan planera och boka i förväg. Snittbetygen av dessa visade att de flesta inte vill gå längre än 100 meter, de kan tänka sig att vänta max tio minuter, priset de kan tänka sig att betala är max 50 kronor och de kan boka minst en dag i förväg.

Nilivaara är i behov av samordning då det är en femtedel av dem som svarat på enkäten som har ett arbete. I Nilivaara är det jämfört, med Nattavaara, männen som är positiva till samåkning. Här handlar det om att få kvinnorna att lämna bilen hemma. Om det blir aktuellt med någon slags samordning i Nilivaara är det viktigt att dessa sker under dagtid då de flesta som inte har arbete vill handla. Här är det viktigt att jobba mycket med marknadsföring och erbjudande, då de samhällsbetalda transporterna fått väldigt låga betyg av dem som är positiva till samåkning. Det gäller även att satsa på aktiviteter för kvinnorna för att få dem intresserade. Dock kan det vara kvinnorna som utför inköpen av dagligvarorna vilket ger att det bör satsas på att få männen aktiva i detta.

6.5 Hakkas

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten

Figur 16: Hakkas

I Hakkas skickades det ut enkäter till 85 personer. De byar kring Hakkas som var med i enkätundersökningen är:

- Mukkavaara - Purnu - Yrttivaara - Sammakko - Satter - Torasjärvi - Torrivaara - Skröven - Sadjem - Palohuornas

(Se figur 16)

Efter första enkätutskicket kom det in 19 enkäter och efter påminnelsen 18 enkäter. Detta gav att 44 % svarade på enkäten. Av dem som fick enkäten var 62 % män och av dessa var det 42 % som svarade. 38 % var kvinnor och av dessa var det 47 % som svarade.

Av dem som svarat på enkäten i Hakkas området handlar alla på Ica Hakkas. Fördelningen på dem som handlar i Hakkas är 44 % boende i Hakkas. Resten kommer från grannbyarna.(Se diagram 37)

Dokkas Sadjem Yrttivaara Torasjärvi Skröven Satter Sangervaara Purnu 44% Palohuornas Mukkavaara Hakkas Ullatti Torrivaara Leipojärvi Ampiaslantto Diagram 37: Kundernas hemort.

Av kunderna till butiken är det 87 % av männen och 86 % av kvinnorna som använder sig av bil någon gång då de utför sina inköp (Se diagram 38). Av kvinnorna som kör bil kan 39 % tänka sig att samåka och 50 % av männen. Sammanlagt är det 55 % av de som kör bil som kan tänka sig att samåka.

100

60 Kvinnor 50 Män Procent 40

0 Buss Cyklar Skjutsad Kör själv Kör Matbuss Färdtjänst Servicetur Promenerar Hemkörning

Diagram 38: Hur tar du dig till butiken?

De som är negativa till att samåka har svarat dels att de ser samåkning som ett stressmoment dels de vill själva bestämma när de ska handla.

I enkäten fick de ta ställning till vad samåkning innebär. De skulle betygsätta olika faktorer som påverkades av samåkning. Betygen var mellan 1 och 5, där 1 var tar helt avstånd från och 5 var stämmer helt.

Diagram 39 visar medelvärdet på dessa faktorer, det är kvinnorna som gett högsta betyg på nästan alla faktorer. Det är jämt svarat bland de två könen och de flesta faktorerna har fått höga betyg.

Kvinnor 3 Män

Medelbetyg 2

0 resande Miljövänligt Avkoppling Omständigt Minskad kontakter min fritid min på min bil min på Minskade Minskade Ökade sociala Ökade självständighet Minskat slitage Minskat Inskränkning på Inskränkning energikostnader bensinkostnader

Diagram 39: Vad innebär samåkning för dig?

I enkätundersökningen har de olika samhällsbetalda transporter värderats utifrån hur intressanta de är att samåka med (Se diagram 40 ). Betygen var mellan 1 och 5. 1 var inte alls intressant medan 5 var mycket intressant. Männens högsta betyg var 3 som landstingets resor fick. Av kvinnorna fick färdtjänst högst betyg 2,7.

3 Kvinnor Män

Medelbetyg 2

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

Diagram 40: Vilka transporter kan du tänkas samåka med?

Av Hakkas kunder har 57 % arbete varav 9 % endast jobbar deltid (Se diagram 41 ).

Det betyder att 43 % behöver ta bilen endast för att utföra dagligvaruinköp.

9% 11%

Sjukpensionär

Heltid

30% Student

Pensionär

Deltid 48% 2%

Diagram 41: kundernas Sysselsättning

Enligt diagram 42 vill de flesta handla på fredagar mellan 12-16. Räknas de som har hel- eller deltidsarbete bort visar det inte är någon skillnad på vilken tid och dag som de svarande vill handla.

4 Antal

0 tis 8-12 tis lör8-12 fre 8-12 fre tos 8-12 tos tis 12-16 tis 16-20 tis ons8-12 sön8-12 lör12-16 lör16-20 tor 12-16 tor 16-20 tor fre 12-16 fre 16-20 fre mån 8-12 mån ons12-16 ons16-20 sön12-16 sön16-20 mån 12-16 mån 16-20 mån

Icke arbetande Alla

Diagram 42: De dagar som de svarande vill handla.

De flesta av kunderna i butiken handlar cirka två gånger i veckan. Räknas endast de som inte har arbete visar det sig att det inte skiljer mycket.

Det finns ett behov att besöka en annan ort för att utföra ärenden, 76 % av de boende i Hakkas har svarat att det minst en gång i månaden har behovet att åka in till Gällivare.

Diagram 43 visar att de flesta vill läsa i en tidtabell eller prata med en telefonist. Detta är det vanligaste sätten och därför kan det handla om en vana. Genomsnittsåldern bland dem som vill samåka ligger på nära 60 år vilket kan förklara att de svarande har svårt med ny teknik som Internet och mobiltelefoner.

3,5 3,7

2,6 2,3

1,4 Medelbetyg SMS Internet Tidtabell telefonist Prata med Prata Självbetjäning

Diagram 43: Olika sätt att få information om när samordnade transporter går.

I kapitel sju presenteras förslag till ett pilotprojekt i Hakkas.

6.6 Felkällor Det har varit komplicerat att analysera enkäten då det varit svårt att veta exakt från vilken by enkätsvaret kommer från. Vissa har skrivit byanamnet samtidigt som andra använt sig av den ort som ligger närmast. Pilotprojektet i Hakkas bestämdes efter att enkäten gått ut och det hade varit ett ännu bättre underlag om det funnits en möjlighet att skicka ut en till enkät för åsikter om just det projekt som planerades.

Det märktes att frågorna tolkats annorlunda. Till exempel kunde frågan om samåkning tolkas dels som samåkning till butiken i byn dels samåkning in till Gällivare. Det visade sig att det var många som hade svarat att de inte ville samåka för att de skulle uträtta många ärenden samtidigt. Detta kan tolkas som att de svarat på om de vill samåka in till Gällivare. Det ger ett osäkert svar på frågorna beroende på hur de tolkats. Många har missförstått vad de olika

transportsätten inneburit. Till exempel vad landstingets resor innebär. Fördomar kan även ha påverkat resultatet till exempel om någon inte vill åka med skolskjuts bara för att det heter just skolskjuts och samma med färdtjänsten. Detta kan bero på att de äldre känner sig ännu äldre om de måste åka färdtjänst eller att de anser att skolskjutsen är stökig om det bara är skolbarn som åker. Kanske är ett namnbyte på transporterna aktuellt för att få dem att nyttjas mer. En intressant aspekt är en jämförelse mellan de samhällsbetalda resorna under vecka 38 och enkätsvaren. Enligt sammanställningen under veckan syntes att Ullatti var den by som använde sig mest av samhällsbetalda transporter medan enkätsvaren på frågan om hur de tar sig till butiken visade att ingen av de svarande använder sig av färdtjänst. Detta kan bero på att de svarande inte är färdtjänst berättigade eller att de använder sig av hemsändning istället för färdtjänst. Det är även svårt att se om färdtjänstresorna går till butiken eller om de går till någon i byn.

7 Förslag till samordningslösning i Hakkas Detta är förslag på pilotprojekt som kan införas för att se hur de problem som uppstår i och med en försämring av tillgängligheten i glesbygden kan motverkas. Samordning av de samhällsbetalda transporterna för att bibehålla en så bra service som möjligt innefattas även i förslaget. Uppdragsgivaren hade som önskemål Hakkas som försöksområde.

Pilotprojektet är en shoppingtur som ska gå en dag i veckan för att ge de boende möjlighet att kunna lämna bilen hemma och åka in till ICA i Hakkas för att utföra sina inköp av dagligvaror. Denna tur skall samordnas genom användning av andra samhällsbetalda transporter som går i området. Den efterfrågestyrda trafiken som finns i området består av en linje som trafikeras ned mot Skrövenområdet. Det har tidigare funnits tre linjer till, men dessa är nedlagda då det var för få som nyttjade dessa. I projektet skall det även ingå en bättre planering av dessa linjer och även försök på att få dem att återigen fungera. Dessa linjer skall fungera som en möjlighet till att kunna åka vidare in till Gällivare med Länstrafikens linjebuss.

Ica Hakkas har även hemsändning av varor från butiken. Det är idrottsföreningen i Hakkas som har hand om beställningen och hopplockningen av varor. Sedan körs dessa ut till dem som beställt. Butiken har fått ett hemsändningsbidrag för att kunna utföra detta. För att få detta gäller det att kunden är bofast. Det finns även gränser på hur nära kunden kan bo butiken och dessa gränser är fem kilometer för dem som är yngre än 65 år och för dem som är äldre är gränsen 200 meter. Varorna blir utkörda från närmaste ort med dagligvarubutik och det gäller en gång i veckan.

7.1 Förslag på områdesindelning De gamla linjerna från efterfrågestyrda trafiken används i förslaget. Dessa delas dock upp i fyra upptagningsområden. För att få med alla som handlar på ICA har enkäten varit till nytta för att få en uppfattning om vart de som handlar i butiken i Hakkas bor. De boende i Dokkas innefattar inte i turerna då dessa har lika långt in till Gällivare och de flesta boende där handlar i Gällivare men även i Ullatti.

7.1.1 Upptagningsområde 1 och 2 Upptagningsområde 1 och 2 består av den gamla efterfrågestyrda trafiken, linje 931 och linje 932. Gränsen för upptagningsområde ett mot Nattavaara är valt genom att studera Ica Hakkas kunder. Purnu är den by med kunder till Ica Hakkas som ligger närmast Nattavaara. Därför blir Purnu sista byn. Denna tur är cirka 45 km. På samma sätt har gränsen för upptagningsområde två mot Ullatti valts. I Satter bor kunder och därför är det av intresse att dessa innefattar upptagningsområdet. Därför blir Satter den yttersta gränsen mot Ullatti då butiken inte har kunder närmare Ullatti. Denna tur är cirka 20 km ( Se figur 17). Befolkningsmängden för upptagningsområde ett är cirka 143 invånare och för upptagningsområde två cirka 39 invånare.

(Om det visar sig att det bor kunder utanför upptagningsområdena som är intresserade av turerna kan gränserna få omstruktureras.)

Sadjem 1 Yrttivaara Palohuornas 2 Satter

Purnu

Figur 17: Upptagningsområde 1 & 2

7.1.2 Upptagningsområde 3 och 4 Upptagningsområde tre och fyra består av de gamla linjerna 933 och 939. Här har valts att ha Skröven som målpunkt i upptagningsområde fyra som blir mellan 40 och 20 km beroende på vart de som bokar bor. Befolkningsmängden i upptagningsområde fyra är cirka 67 invånare Upptagningsområde tre har Sammakko som målpunkt och denna tur beräknas till 18 km (Se figur 18). Befolkningsmängden i upptagningsområde tre är cirka 41 invånare.

Lillberget Sammakko 3

Mäntyvaara

4 Torasjärvi

Skröven

Figur 18: Upptagningsområde 3 & 4

7.2 Shoppingtur Turen skall gå i fyra upptagningsområden. Dagen innan turen skall en plats på bussen bokas och sedan skall färdvägen planeras beroende på vart de som bokat plats bor. Denna bokning kommer att vara inlagd på Internet där färdvägen och bokningen kan kontrolleras.

Möjligheten att köra från dörr till dörr är viktig för att kunna minska på antal färdtjänst turer då de flesta äldre är i behov av att minska gång sträckorna samtidigt som folk kanske handlar mer om de slipper gå en bit med tunga kassar.

Dagen innan skall även de som vill beställa varor med shoppingturen ha möjlighet att ringa in sin beställning för att få den färdig i tid för avfärd. Detta gäller endast om shoppingturen går förbi deras hem för att minska restiden för resenärerna.

Ett förslag är en samordning av shoppingturen och den öppna mottagningen som distriktsköterskan har på torsdagar klockan tio till tolv. Om detta är möjligt bör shoppingturen gå olika dagar för de olika upptagningsområdena till exempel ena upptagningsområdet har shoppingturen på torsdagar udda veckor. Detta för att alla skall få möjlighet att åka in på öppen mottagning med shoppingturen. Detta går endast att samordna om distriktssköterskan kan ha öppen mottagning under den tid som resenärerna befinner sig i Hakkas. Uppehållstiden kan förlängas något för att det skall hinnas med att handla men även att besöka distriktssköterskan.

Taxibolaget har inte resurser att köra alla områden samma dag vilket ger att områdena kommer att delas upp i upptagningsområden.

7.2.1 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 1 och 2 Klockan elva på fredagar går en buss runt för att hämta upp folk. Först åker den och hämtar de som bor i upptagningsområde ett som är Purnu, Sadjem, Palohuornas. Denna resa beräknas ta cirka 45 minuter. Tiden beror på antal resenärer och vart dessa bor. Därefter lämnas resenärerna av på Ica Hakkas där de har cirka en och en halv timme på sig att handla.

När bussen lämnat av dem från upptagningsområde 1 på Ica fortsätter den och hämtar de resenärer som bor i upptagningsområde två mot Satter. När dessa hämtas är klockan cirka 12.15 och denna resa tar cirka 20 minuter. Alltså befinner de sig i Hakkas klockan 12.35 och har cirka en timme på sig att handla.

Något att uppmärksamma i detta fall är att de som kommer från upptagningsområde 1 har 30 min längre på sig att handla. Om det uppstår konflikter angående detta är ett förslag att man kan ändra på ordningen för vilket upptagningsområde som hämtas upp först. Man varierar beroende på vecka. Då får båda upptagningsområdena chans att handla lite längre varannan vecka.

Kl. 13.30 på fredagar avgår skolbussen mot Ullatti och mot Nattavaara. Denna tid skall då resenärerna på shoppingturen vara färdiga med deras inköp och åka med skolbussen för hemfärd. De boende i Sadjem trakten medför att bussen måste ta en omväg och antingen kan de släppas av innan barnen som bor i Nattavaara lämnats eller stiga av när bussen är på hemväg, alltså sist. (Se Tabell 3) (För utförligare exempel se bilaga 11)

Tabell 3: Tidtabell, shoppingtur upptagningsområde 1 och 2. Upptagningsområde Startar ICA Färdsätt Uppehållstid Retur Färdsätt 1 11.00 11.45 Buss 1,5 timme 13.30 Skolbuss Nattavaara 2 12.15 12.35 Buss 1 timme 13.30 Skolbuss Ullatti

7.2.2 Förslag Shoppingtur, upptagningsområde 3 och 4 Denna shoppingtur kommer att ske på torsdagar. Klockan 11.50 startar turen i Skröven (Upptagningsområde 4) och klockan 12.30 befinner de sig på Ica Hakkas där de har på sig en och en halv timme att handla. När bussen lämnat av dem på Ica åker den vidare mot Sammakko där de boende i upptagningsområde 3 hämtas upp. Dessa anländer till Ica cirka klockan 13.05 och de har cirka en timme på sig att handla.

Hemfärden sker klockan 14.05 med skoltaxin som går mot Skröven och de från Sammakko får åka med skoltaxin som går dit. Då det är få elever som bor i dessa upptagningsområden kör skolskjutsen med taxibilar och om det är många som åker på shoppingturen får man köra ut en minibuss.(Se Tabell 4) (För utförligare exempel se bilaga 11)

Tabell 4: Tidtabell, shoppingtur upptagningsområde tre och fyra. Upptagningsområde Start ICA Färdsätt Uppehållstid Retur Färdsätt 4 11.50 12.30 Buss 1,5 timme 14.05 Skoltaxi Skröven 3 12.45 13.05 Buss 1 timme 14.05 Skoltaxi Sammakko

7.3 Efterfrågestyrd trafik Denna trafik skall fungera på samma sätt som shoppingturen med samma upptagningsområden. Plats bokas dagen innan och sedan får färdvägen planeras efter vilka som bokat. I detta fall kan det finnas hållplatser som resenärerna får gå till medan de som är färdtjänstberättigade kan få hämtning vid dörren. Detta beror dock på hur många som bokat plats. Denna trafik är främst till för dem som vill åka vidare in till Gällivare, dessa ankomsttider skall alltså vara anpassade efter Polstjärnans* tider.

7.3.1 Alla fyra upptagningsområden. Efterfrågestyrda trafiken skall gå på måndagar. Detta för att på måndagar är Ica i Hakkas inte påfylld och då finns det ingen anledning till att ha vare sig hemkörning eller shoppingtur. Enkätsvaren visade även att få ville handla på måndagar.

Klockan elva går bussen in till Gällivare och för att hinna med den bussen bör avgångstiden anpassas efter denna tid. Turen bör vara vid Ica Hakkas senast 10.40. Det kan vara frågan om olika anpassningar av både avgångstiden och körrutten beroende på hur många som skall åka och på vart någonstans de bor. Bussen går till Ica Hakkas där busshållplatsen är och där möjlighet till att fika finns medan man inväntar bussen till Gällivare. De som åker med den efterfrågestyrda trafiken ska ha möjlighet till att köpa en övergångsbiljett till Polstjärnan om de vill resa vidare, detta för att det blir ett effektivare biljettsystem. Hemfärden går när bussen kommit tillbaka från Gällivare och detta sker strax efter 17.00. (Se Tabell 5) (För utförligare exempel se bilaga 11)

Tabell 5: Tidtabell, Efterfrågestyrd trafik. Tur Ankomst Avgång Ankomst Retur Ica Hakkas Polstjärnan Polstjärnan Avgångstiden 10.40 11.00 17.00 När bussen anpassas beroende anlänt från på antal resenärer Gällivare

Enkätundersökningen visar att de svarande vill åka in till Gällivare minst en gång i månaden. Därför räcker det om den efterfrågestyrda trafiken går varannan vecka. Finns det ett intresse för att köra varje vecka kan ytterligare en tur införas.

Hakkas taxi har två bilar men för att få den efterfrågestyrda trafiken att fungera bör man hyra in två bilar från tätorten för att kunna köra alla fyra upptagningsområden samtidigt. På det sättet skulle alla turerna anpassas efter Polstjärnan. Detta problem löses genom att upptagningsområde tre och fyra har den efterfrågestyrda trafiken jämna veckor och upptagningsområde ett och två udda veckor.

62 *Polstjärnan Länstrafikens linjebuss som trafikerar Kiruna- Luleå

Bussen in till Gällivare går inte in till Hakkas utan stannar vid E10. Det är en bit att gå för resenärerna vilket medför att det kan bli ett minskat antal resenärer på de efterfrågestyrda resorna. En lösning på detta kan vara en blinkande lampa som indikerar att bussen har resenärer vid Ica Hakkas och att denna då åker in och hämtar upp dessa.

7.4 Hemsändning Hemsändningen kommer att fortsätta som tidigare förutom att den kommer att vara uppdelad på två dagar. Hemsändningen sker på tisdagar och onsdagar. De som bor i upptagningsområde ett och två har sin utkörning på onsdagar medan de som bor i upptagningsområde tre och fyra får sina matvaror utkörda på tisdagar. Detta för att få ett utspritt handlade.

7.5 Samordning av sjukresor och färdtjänst resor Samordningen av de samhällsbetalda transporterna skall även innefatta färdtjänsten och sjukresor. Det kommer endast vara de som är färdtjänstberättigade som har möjligheten att ringa och boka en färdtjänstresa men alla andra kan antingen ringa till beställningscentralen eller kolla på Internet om det finns någon beställd resa att åka med. Samma sak gäller för sjukresor.

Dessa samordnade resor skall fungera som en bonus resa att åka med om det finns möjlighet. Vissa veckor går det fler och andra går det färre och då är det svårt att endast förlita sig på dessa turer.

7.6 Beställningscentral Det kommer att vara Länstrafiken som ansvarar för beställning och bokningen av resorna. För att få information om de samordnade resorna ringer resenären till beställningscentralen (Telefon 020-47 00 47). Detta innebär samordning av skolskjuts, färdtjänst, sjukresor, annan kompletteringstrafik och resor som endast går då någon beställer en resa. Ett förslag är att kalla alla resor för samordnade resor och egentligen bara uppge om resenären är berättigad till färdtjänst eller sjukresor då denne bokar en samordnad resa. Det skulle medföra att om någon annan ringer och frågar om det går någon resa som de kan åka med får de endast reda på var och när resan går.

8 Diskussion Om jag skall gå och handla på Ica Supermarket går jag dit för att just handla, medan de i en by går till byabutiken för att handla men även ur ett socialt perspektiv att träffa människor. Vad händer då om fler och fler butiker slår igen? Självklart kan de gå över till grannen och ta en fika men det där spontana med att träffa andra människor försvinner. Enligt distriktssköterskan i Hakkas kan det vara 21 personer som kommer till hennes mottagning då hon har öppet mellan 10-12. Många av dessa kommer dit, just för att träffa andra.

För att de som bor i byar utan dagligvarubutik skall få möjlighet att handla och även få träffa andra, skulle en shoppingtur till närmaste by med butik vara ett bra alternativ. För att få en shoppingtur att fungera räcker det inte bara med att lägga in en tur och ta för givet att folk ska nyttja den. Det kommer att krävas mycket idéer, arrangemang och erbjudanden för att locka folk att använda turen. Det gäller även ägaren till butiken som måste tänka på de små detaljerna som till exempel att erbjuda kaffe och kaka samt någonstans att sitta ned. Några andra förslag på aktiviteter för att locka folk kan vara att de dagar som bussen kommer samlas representanter från olika serviceställen som endast finns inne i tätorten. Till exempel skulle en representant från banken infinna sig för att svara på frågor och finnas till hands, bokbussen skulle kunna stanna till, apotekspersonal kan vara där för att svara på frågor. En poesiafton med fika, teater eller annan underhållning av skolelever. Fotvård och frisör är något som det finns ett behov av. Det är inte säkert att allt fungerar men det gäller att ha fantasi och då och då komma med nya förslag. Det är viktigt att integrera alla bybor i projektet för att hitta aktiviteter som passar alla. Enkäter med frågor om vilka aktiviteter det finns intresse för skulle kunna skickas ut internt bland byborna.

Gällande den efterfrågestyrda trafiken kanske ett samarbete med butiker inne i Gällivare för att få folk att använda sig av turen. Till exempel kan resenärerna få något erbjudande i vissa butiker om de visar upp bussbiljetten. Rabatt i butiker kan locka alla till en större anledning att åka med på turen. Det är även viktigt att samordningstrafiken går de dagar som skolan har lov, om den inte gör det blir resenärerna osäkra på när resorna går och det kan medföra att de inte nyttjas.

Många av dem som svarat nej på att samåka har haft som ursäkter att de själva har tillgång till bil och att de inte vill behöva anpassa sig efter andras tider, men även att det tar alldeles för lång tid. Jag tror därför att det är viktigt att det ges en möjlighet till samåkning, men det allra viktigaste är att satsa på attitydförändring hos de boende. Det kan vara bra att rikta in sig på de yngre och lära dem att samåka för då blir det en vana som finns kvar när de växer upp som de kommer sprida till sina barn i framtiden. Ett förslag är att ha en aktivitet för ungdomar varannan fredag i olika byar olika veckor. Då kunde det gå en buss från de andra byarna till just denna by. På det sättet skulle ungdomarna kunna hitta på något tillsammans och samtidigt lära sig om de andra byarna.

Det viktigaste att påbörja i Gällivare kommun är en samordning av färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. En samordning av dessa transporter är ett lätt sätt att ge en ökad tillgänglighet för de boende. Denna samordning bör införas i hela landsbygden i Gällivare kommun. Detta är även något som är aktuellt för hela Sverige. Det är ett lätt sätt att förbättra servicen samtidigt som det blir en besparing av de turer som går.

Pilotprojektet i Hakkas bör startas under 2005 och i och med starten av detta bör en kampanj för att marknadsföra projektet påbörjas. Kampanjen kan innebära gratisturer under introduktionstiden men även lockbeten som rabatter i butiker och olika evangemang.

Om projektet slår väl ut kan uppehållstiden i Hakkas förlängas under vissa veckor för att anordna arrangemang. Försök med liknande pilotprojekt kan även genomföra i andra orter.

För att få en bättre service på landsbygden krävs det att kommunen och invånarna samarbetar. Många enkätsvar visar att det finns ett intresse för samåkning men att detta är med privat bil. Just därför skulle det vara aktuellt att ha någon slags samåkning för de boende i byarna. De skulle kunna ha en hemsida där de boende kan anmäla sitt intresse för samåkning.

Referenser Rapporter/Litteratur Delrapport till kollektivtrafikkommitén (2003) Kollektivtrafik i trafiksvaga områden.

Holmberg, B & Hydén, C m.fl. (1996). Trafiken i samhället. Lund: Studentlitteratur ISBN 91- 44-00077-4

KFB- Rapport 1998:19, Ringbuss i Höör - fem år efteråt. En andra utvärdering av den anropsstyrda trafiken , Carlson P, Ljungberg C ISBN: 91-88868-92-3

KFB Rapport 1999:2 KOBRA den nya kollektivtrafiken – med bussen som bas , Halfordson E, Möller E. ISBN 91-88371-15-8

KFB-Rapport 1999:25, Anropsstyrd anslutningstrafik till regional trafik i Rengsjö, Bollnäs kommun . Börjelsson M, ISBN: 91-88371-41-1

KFB Rapport 2000:1 Kollektivtrafikforskningens klara resultat , Börjesson M, Eriksson T. ISBN 91-88371-56-5

KFB Rapport 2000:19 Fem år med kuxatrafiken i Ockelbo . Börjesson M. ISBN 91-88371-74- 3

KFB Rapport 2000:23 Man har vant sig av med kollektivtrafik! En studie om transportservice i Siljansnäs . Warsén L. ISBN 91-88371-78-6

KFB Rapport 2004:4 Samordnade buss-, färdtjänst- och sjukresetransporter i Sundsvalls kommun. Projekt SAMLA . Sundvall B, Tarberg C. ISBN 91-88371-60-3

Preliminär rapport Transportidé, Slutredovisning av projekt glitter (2003) försök med utvecklad landsbygdstrafik

Regionförbundet i kalmar län (2001) Kommunikationer i sydöstra sverige

SIKA, Färdtjänst och riksfärdtjänst 2002 . INREGIA AB ISBN 91-89586-31-X

Slutrapport 2004 Kommunförbundet Stockholms län. Utredningen om ökad samordning av samhällsbetalda resor i Stockholms län.

Muntliga referenser Segerlund Anders , Trafikingenjör Gällivare kommun, September - December 2004

Distriktssköterska vårdcentralen Gällivare, (2005-01-18)

Vikman Kultima Anne-lis Hemtjänsten Gällivare (2005-01-18)

Larsson Elna , Handläggare Gällivare kommun, (2005-01-18)

Roland Jönsson, Länstrafiken, Överkalix (2005-01-16)

Terje Magnusson, Norrbottens läns landsting (2005-02-03)

Internet referenser Gellivare landsbygdsråds hemsida (2004-11-29) http://web.landsbygden.org/site/main.asp

Glesbygdsverkets hemsida (2004-11-16) www.glesbygdsverket.se

Information om Brukslinjen (2005-02-14) http://www.brukslinjen.nu/info.html

Karta över Gällivare kommun (2004-11-14) http://www.regionfakta.com/norrbotten/kommun/Gallivare/gallivare.gif

Länstrafiken i Norrbottens hemsida (2005-01-17) http://www.ltnbd.se/

Norrbottens läns landstings hemsida Sjukresor (2004-10-29). http://www.nll.se/upload/IB/lg/hse/Sjukresor/Broschyr%20sjukresor%202004.pdf

Närtrafiken i Laholm (2004-11-19) http://www.planit.se/news_02-03.htm

Projektet Glitter (2004-12-11) http://www.planit.se/news_02-02.htm

Preliminär slutrapport Projektet Glitter (2004-12-11) http://www.transportide.se/rapporter/Glitter_prel_slutrapport.pdf

Statistiska Centralbyråns hemsida (2004-11-16) www.scb.se

Sida för privat samåkning (2005-01-17) www.bilabilligare.nu

Vägverkets rapport samlingar (2004-11-19) http://www.vv.se/templates/page3____1581.aspx

BILAGA 1

BILA GA 1

BILAGA 2 ENKÄTUTSKICK OCH SVAR

De som inte svarat på enkäten De som svarat på enkäten

BILAGA 3

Svarsfrekvens på enkäten

2. Vilken åldersgrupp tillhör du? < 30 6 % 31-40 14 % 41-50 17 % 51-60 23 % 61-70 26 % >70 14 %

3. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Student 1 % Deltid 6,5 % Heltid 41 % Arbetslös 6,5 % Hemmaarbetande 1 % Pensionär 33 % Sjukpensionär 11 %

4. Är du kvinna eller man? Kvinna 46 % Man 54 %

5. Hur ofta handlar du normalt i en dagligvarubutik? Fler än 2 ggr/vecka 41 % Ungefär 2ggr/vecka 36 % Ungefär 1ggr/vecka 21 % Ungefär varannan vecka 0,5 % Ungefär 1ggr/mån 2 %

6. I vilken/vilka orter utför du dina dagligvaruinköp. Ibland Ofta Skaulo 5 % 12 % Ullatti 5 % 12 % Hakkas 8 % 26 %

BILAGA 3

Nilivaara 3 % 20 % Nattavaara 0 % 9 %

7. I vilken/vilka orter vill du helst utföra dina dagligvaruinköp. Ibland Ofta Skaulo 5 % 12 % Ullatti 5 % 12 % Hakkas 8 % 26 % Nilivaara 3 % 20 % Nattavaara 0 % 9 %

8. Vilken/vilka dagar och tider kan du i normala fall ha möjlighet utföra dina dagligvaruinköp? (välj 3 alternativ)

Mån 8-12 12 % Mån 12-16 14 % Mån 16-20 27 % Tis 8-12 6 % Tis 12-16 7 % Tis 16-20 10 % Ons 8-12 6 % Ons 12-16 12 % Ons 16-20 19 % Tor 8-12 5 % Tor 12-16 15 % Tor 16-20 16 % Fre 8-12 15 % Fre 12-16 26 % Fre 16-20 37 % Lör 8-12 12 % Lör 12-16 14 % Lör 16-20 4 % Sön 8-12 1 % Sön 12-16 8 % Sön 16-20 4 %

BILAGA 3

9. Hur får du hem dina dagligvaror? Ibland Ofta Promenerar 15 % 12 % Cykel 13 % 1 % Kör själv 7 % 76 % Skjutsad 16 % 12 % Färdtjänst 0 % 0 % Buss 0 % 0 % Servicetur 0,5 % 0 % Hemkörning 0,5 % 2 % Matbuss 0 % 0,5 %

10. Samåkning innebär att du reser med någon annan person. Ta ställning till vad samåkning innebär för dig.

100 90

80 Tar helt avstånd ifrån 70 Tar lite avstånd ifrån 60 Neutral 50 stämmer delvis Antal 40 Stämmer helt

30 20

10 0 Energi Slitage Bensin fritid Avkoppling Miljövänligt Minskar Omständigt Inskränker på Inskränker Socialkontakt självständighet

11. Skulle du kunna tänka dig att samåka med T ex skolbuss, färdtjänst, sjukresor om möjligheten fanns Ja 53 % Nej 47 %

BILAGA 3

13. Då du skall färdas inom kommunen hur intressant är det för dig att åka med samhällsbetald transport och vilken/vilka är intressanta?

40 inte alls intressant lite intressant 30 i viss utsträckning Antal ganska intressant 20 mycket intressant

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

14. Hur långt är du beredd på att gå till en hållplats för att samåka med någon samhällsbetald transport? 0 meter 8 % Max 100 meter 30 % Max 500 meter 47 % Längre än 500 meter 15 %

15. Hur länge är du beredd på att vänta på en samåkningstransport? Max 5 min 9 % Max 10 min 54 % Mer än 10 min 37 %

BILAGA 3

16. Hur mycket kan du tänka dig betala för en resa tur och retur till Gällivare tätort? 0 kronor 7 % max 30 kronor 16 % max 50 kronor 39 % max 80 kronor 19 % max 100 kronor 19 %

17. Vilka alternativ tycker du är intressanta av nedanstående för att ta reda på när en samåkningstransport går?

35 Ringa lokalsamtal 30 knapptelefon 25 internet

Antal Tidtabell 20 SMS 15

0 inte alls lite i viss ganska mycket intressant intressant utsträckning intressant intressant

18. Hur många dagar i förväg kan du boka och planera en resa inom kommunen? Har svårt att planera i förväg 13 % Minst halv dag i förväg 5 % Minst en dag i förväg 46 % Mer än en dag i förväg 36 %

BILAGA 3

19. Har du behov av att besöka andra orter med serviceställen än den ort du utför dina dagligvaruinköp? Ja 63 % Nej 37 %

20. Om ja på fråga 19, hur ofta? Oftare än 1 ggr/vecka 8 % 1 ggr/vecka 37 % 1 ggr varannan vecka 25 % 1 ggr/månad 28 % inte alls 2 %

22. Hur färdas du när du skall till ditt arbete?

50 aldrig 40 Ibland

Antal ofta 30

0 Egen bil Samåker Buss Cyklar Promenerar

25. Du som arbetar och nyttjar ett motordrivet fordon, kan du tänka dig att samåka till din arbetsplats om det var möjligt? Ja 65 % Nej 35 %

BILAGA 3

26. Om ja på fråga 25, hur intressant är det för dig att färdas till/från arbetet med följande samhällsbetalda transporter?

25 Inte alls intressant 20 lite intressant i viss utsträckning Antal 15 ganska intressant mycket intressant 10

0 resor Sjukresor Färdtjänst Skolskjuts Serviceturer Hemtjänsten Landstingets

27. Om ja på fråga 25 hur ofta kan du tänka dig att samåka? Varje gång jag ska till arbetet 95 % Annat 5 %

30. Har du behov av att resa med ett motordrivet fordon på din fritid men har ej möjlighet till detta på grund av olika själ? Ja 11 % Nej 89 %

Vill du delta i mer undersökningar i detta ärende? Ja 29 % Nej 71 %

BILAGA 4

HEMTJÄNSTEN

BILAGA 4

HEMTJÄNSTEN Område 1 2 turer/dag Skröven - Torasjärvi 2 turer/dag Skröven- Torasjärvi- Torrivaara 3 turer/dag Palohuornas – Ratukavaara - Purnu 3 turer/dag Yrttivaara Samt flera turer inom Hakkas

Område 2 Körningar inom Ullatti-området Det sker endast körningar inom Ullatti

Körningar inom Dokkas-området 1 turer/dag Grenselet 3 turer/dag Keskijärvi 3 turer/vecka Alavaara 4 turer/dag Leipojärvi 1 turer/dag Mettä Dokkas

Körningar inom Nilivaara-området 3 turer/dag Vettasjärvi Körning förekommer även inom Nilivaara.

Område 3 4 turer/dag till Koskivaara. 2 turer/dag till Sarvisvaara 2 turer/dag till Kilvo samt flera turer dagligen inom Nattavaara.

BILAGA 5 SJUKRESOR

BILAGA 5

SJUKRESOR Vecka 38

Till Resdag Tid Från Skaulo 2004-09-13 03:40 Nilivaara Gällivare 2004-09-13 12:45 Hakkas Hakkas 2004-09-13 15:30 Gällivare Gällivare 2004-09-14 12:00 Ullatti Ullatti 2004-09-14 15:00 Gällivare Nilivaara 2004-09-16 12:50 Kiruna Gällivare 2004-09-16 14:40 Ullatti Gällivare 2004-09-16 15:30 Ullatti Gällivare 2004-09-17 11:15 Ullatti Gällivare 2004-09-17 12:30 Nattavaara Ullatti 2004-09-17 13:00 Gällivare Nattavaara 2004-09-17 15:00 Gällivare Ullatti 2004-09-17 15:15 Gällivare Gällivare 2004-09-19 13:15 Ullatti

BILAGA 6 SKOLSKJUTS

BILAGA 6

SKOLSKJUTS Till skolan Förklaring till de olika linjerna Linje 1 Gällivare Nattavaara Lingonberget Mukkavaara Hakkas Linje 2 Sakajärvi Mettä Dokkas Ampiaslantto Mettä Dokkas Hakkas Linje 3 Ullatti Berget Ullatti OK Satter Yrttivaara Hakkas Linje 4 Vettasjärvi Palo Granhult Markitta Nilivaara

Linje Tur Retur Retur Retur Retur Retur Mån Tis Ons Tor Fre 1 15,15 15,15 14,05 15,15 13,30 2 15,00 15,00 15,00 15,00 11,20 3 15,15 15,15 14,05 15,15 13,30 4 12,10 12,10 12,10 12,10 11,20

Taxibilar för eleverna i Skröven och Sammakko. Dessa avgår samtidigt som linje ett och tre.

Nattavaaraby skola Linje Tur (Åker Retur Retur Retur Retur Retur med Linje 1) Mån Tis Ons Tor Fre Länstrafikens 7,40 13,00 13,00 13,00 13,00 13,00 bussar 14,15 14,15

BILAGA 7 LÄNSTRAFIKENS LINJEDRAGNING

BILAGA 7

STOMLINJER Kiruna-Luleå (Polstjärnan) Går två gånger om dagen

Gällivare-Överkalix Går två gånger om dagen Gällivare-Jokkmokk-Boden-Luleå Går fem gånger om dagen vardagar, en gång på lördagar och två gånger på söndagar. Gällivare- Jokkmokk- Arvidsjaur- Går tre gånger om dagen Sorsele- Östersund (Inlandsexpressen)

Pajala- Gällivare Går tre gånger om dagen vardagar, en gång om dagen under helgen Kiruna- Svappavaara- Gällivare Går två gånger om dagen vardagar

LOKALA LINJER Gällivare- Nilivaara Två gånger om dagen, vardagar Nattavaara- Gällivare Tre gånger om dagen, vardagar

FÄRDTJÄNSTEN BILAGA 8

BILAGA 8

FÄRDTJÄNST Datum Resa från Resa till Hakkas 2004-09-13 Yrttivaara Hakkas 2004-09-13 Hakkas Yrttivaara 2004-09-14 Mäntyvaara Hakkas 2004-09-14 Hakkas Mäntyvaara 2004-09-14 Satter Gällivare 2004-09-15 Skröven Satter 2004-09-15 Satter Skröven 2004-09-15 Purnu Hakkas 2004-09-18 Kartirova Nilivaara 2004-09-18 Nilivaara Kartirova Nilivaara 2004-09-18 Nilivaara Vettasjärvi 2004-09-18 Vettasjärvi Nilivaara 2004-09-19 Nilivaara Vettasjärvi 2004-09-19 Vettasjärvi Nilivaara Nattavaara 2004-09-17 Nattavaara by Gällivare 2004-09-17 Gällivare Nattavaara by 2004-09-17 Robin Hood Centrum Vettasjärvi 2004-09-13 Gällivare Vettasjärvi Purnuvaara 2004-09-15 Purnuvaara Gällivare Ullatti 2004-09-13 Malmberget Ullatti 2004-09-14 Äjävaara Ullatti 2004-09-14 Ullatti Äjävaara 2004-09-14 Äjävaara Gällivare 2004-09-15 Ullatti Gällivare 2004-09-15 Gällivare Ullatti 2004-09-15 Ullatti Gällivare 2004-09-16 Gällivare Ullatti 2004-09-16 Ullatti Gällivare 2004-09-16 Gällivare Ullatti 2004-09-16 Gällivare Äjävaara 2004-09-17 Ullatti Gällivare 2004-09-17 Ullatti Gällivare 2004-09-17 Gällivare Ullatti 2004-09-18 Granhult Ullatti 2004-09-18 Gällivare Ullatti 2004-09-19 Ullatti Äjävaara 2004-09-19 Äjävaara Ullatti

BILAGA 9

EFTERFRÅGESTYRD TRAFIK

BILAGA 9

EFTERFRÅGESTYRD TRAFIK Under vecka 38 var det endast linje 928 och 930 som trafikerades. Vecka 38 13/9 14/9 15/9 16/9 17/9 928 Kääntöjärvi - Nilivaara 2 0 3 0 11 930 Äijävaarra -Rantavaara - Ullatti 0 0 0 0 4

Totalt antal enkelresor i Gällivare under 2004 927 Kaitum – Skaulo, 32 resor 928 Käntöjärvi – Nilivaara, 494 resor 929 Harrå – Gällivare, 239 resor 930 Äijävaara – Rantavaara - Ullatti, 252 resor 931 Mukkavaara – Björkberget - Hakkas, 0 resor 932 Vähävaara - Hakkas, 0 resor 933 Grodberget - Hakkas, 0 resor 934 Sarvisvaara - Nattavaara - Solberg, 0 resor 935 Rutna - Nattavaara, 0 resor 936 Koskivaara - Nattavaara, 0 resor 937 Kaartijärvi - Gällivare, 17 resor 938 939 Kattån - Skröven - Hakkas, 0 resor 940 Granhult- Nilivaara, 0 resor 941 Pålkem- Harads, 19 resor

BILAGA 10 LANDSTINGETS RESOR

BILAGA 10

LANDSTINGETS RESOR Det var svårt att tyda i journalerna vart resorna gått plus att alla resmål inte var ifyllda. Dessa resor har ej noterats. Bilpool Datum Från Till 13/9 Gällivare Killinge 14/9 Gällivare Malmberget 14/9 Gällivare Killinge 14/9 Gällivare Luleå 14/9 Gällivare Pajala 15/9 Gällivare Pajala 15/9 Gällivare Kiruna 15/9 Gällivare Gällivare 16/9 Gällivare Luleå 16/9 Luleå Gällivare 16/9 Gällivare Luleå 16/9 Luleå Gällivare 16/9 Gällivare Luleå 16/9 Luleå Gällivare 16/9 Gällivare Luleå 16/9 Gällivare Malmberget 16/9 Gällivare Malmberget 17/9 Gällivare Gällivare 17/9 Luleå Gällivare

Malmbergets vårdcentral 13/9 Gällivare 14/9 Gällivare 15/9 Gällivare 15/9 Gällivare 16/9 Gällivare 17/9 Gällivare 13/9 Gällivare – Malmberget 14/9 Gällivare – Malmberget 15/9 Gällivare – Malmberget 16/9 Gällivare – Malmberget 17/9 Gällivare - Malmberget 13/9 Jour Gällivare - Malmberget 14/9 Jour Gällivare - Malmberget 14/9 Jour Gällivare – Malmberget 14/9 Jour Gällivare 15/9 Jour Gällivare 16/9 Luleå 17/9 Gällivare 17/9 Jour Gällivare – Malmberget

Gällivare sjukhus 13/9 Gällivare Kiruna 13/9 Gällivare Luleå 13/9 Luleå Gällivare

BILAGA 10

13/9 Gällivare Pajala 13/9 Gällivare Kiruna 13/9 Gällivare Gällivare 13/9 Malmberget Hembesök 13/9 Gällivare Kiruna 14/9 Gällivare Umeå 14/9 Gällivare Malmberget 14/9 Gällivare Kiruna 14/9 Gällivare Jokkmokk 15/9 Gällivare Kiruna 15/9 Gällivare Malmberget 15/9 Gällivare Malmberget 16/9 Gällivare Jokkmokk 16/9 Gällivare Kiruna 16/9 Gällivare Vittangi 16/9 Gällivare Kalix 16/9 Gällivare Kangos 16/9 Umeå Gällivare 17/9 Gällivare Gällivare

Malmbergets vårdcentral 13/9 Gällivare Gällivare 13/9 Gällivare Hakkas 14/9 Gällivare Gällivare 14/9 Gällivare Hembesök 14/9 Gällivare Gällivare 14/9 Gällivare Skröven med omnejd 15/9 Gällivare Hembesök 15/9 Gällivare Gällivare 15/9 Gällivare Hembesök 15/9 Gällivare Gällivare 15/9 Gällivare Gällivare 16/9 Gällivare Hakkas med omnejd 16/9 Gällivare Luleå 16/9 Gällivare Gällivare 16/9 Gällivare Gällivare 17/9 Gällivare Gällivare 17/9 Gällivare Hembesök 17/9 Gällivare Gällivare 17/9 Gällivare Gällivare

BILAGA 11

BILAGA 12

Upptagningsområde 1 & 2

Lillberget Sammakko 3

Mäntyvaara Torrivaara 4 Skröven

Upptagningsområde 3 & 4