Översiktsplan Sundsvall 2021 Samrådsredogörelse

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Översiktsplan Sundsvall 2021 Samrådsredogörelse Översiktsplan Sundsvall 2021 Samrådsredogörelse oktober 2013 1 Samrådsredogörelsen är sammanställd av arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021, med stöd av medarbetare inom Sundsvalls kommun. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (pro- jektledare ÖP2021), avdelning Strategisk Samhällsutveckling, Koncernstaben, Sundsvalls kommun. Fotografier i samrådsredogörelsen är tagna av medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021. I arbetsgruppen för Översiktsplan Sundsvall 2021 har följande personer ingått (SBK=Stadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, SBK Ulrika Edlund, Strategisk Samhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, SBK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, SBK Malin Palm, Kartavdelningen, SBK (under 2012) Per Skjutar, Strategisk planering, SBK Heléne Swang, Planavdelningen, SBK (under 2012) Tony Davidsson, Planavdelningen, SBK (under 2013) Tack för alla samrådssynpunkter som bidragit till att utveckla vår översiktsplan för Sundsvall! Innehåll 1. Om samråd ...........................................................4 Vad är ett samråd? .......................................................................................4 Vad är en samrådshandling? .....................................................................4 Vad är en samrådsredogörelse? ................................................................4 Vad händer efter samrådet? ......................................................................4 2. Samrådet för Översiktsplan Sundsvall 2021 ......4 Detta ville vi uppnå ......................................................................................4 Så här gjorde vi .............................................................................................4 Hur vi nått ut med information ................................................................5 Samrådet i siffror ..........................................................................................5 Reflektioner över delaktighet m.m. ..........................................................5 3. Viktiga ändringar efter samrådet ........................6 Ändringar av generella riktlinjer................................................................6 Ändringar av föreslagen markanvändning ...........................................................................................7 Ändringar av handlingarnas upplägg ......................................................7 Kompletteringar – LIS och Ostkustbanan ..............................................7 4. Sammanfattning av skriftliga samrådsyttranden med kommentarer ...................................................8 A. Myndigheter, kommuner och landsting ..............................................9 B. Kommunala nämnder och råd .......................................................... 22 C. Kommunala bolag ................................................................................ 45 D. Näringsliv ................................................................................................ 49 E. Politiska organisationer ........................................................................ 51 F. Idéella föreningar, intresseorganisationer etc. ................................. 58 G. Privatpersoner ....................................................................................... 67 5. Sammanfattning av den tidiga dialogen ...........80 Offentliga möten ........................................................................................ 80 Föreningar, företag, organisationer, nätverk och privatpersoner .... 82 Barn och ungdomar .................................................................................. 83 Via kommunens egen organisation ................................................................................................. 83 Myndigheter ................................................................................................ 83 Utvecklingsförslag från gymnasieelever .................................................................................. 84 Bilagor .....................................................................85 1. Mötesförteckning tidig dialog ............................................................ 86 2. Mötesförteckning samrådstiden ....................................................... 89 3. Sändlista samrådsutskick .................................................................... 90 4. Annonskopia, samrådsannons i dagspress ...................................... 92 5. Förteckning över skriftliga samrådsyttranden ............................... 93 1. Om samråd 2. Samrådet för Vad är ett samråd? Översiktsplan Sundsvall En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med 2021 en bred krets av intressenter, det vill säga både myndighe- ter, organisationer och allmänhet. Samrådet bör starta tidigt i processen och så långt möjligt ske löpande under plane- Detta ville vi uppnå ringsprocessens gång. Genom dialog och samråd breddas kunskapen. Inom kommunens egen organisation finns stor kompetens inom Samrådet innebär alltså att man för dialog med olika en mängd områden, men exempelvis finns ju inga med- människor och använder den kunskap man får till att göra borgare under 18 år eller över 65 år i organisationen. Vi översiktsplanen så bra som möjligt. Så här säger lagen: har inte heller lokalkännedom från alla delar av kommu- nen. Genom att prata med olika grupper i samhället i ett 9 § ”När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan tidigt skede ville vi samla idéer med ett bredare perspektiv eller ändring i planen ska kommunen samråda med länssty- inför upprättandet av översiktsplanen. Vi ville också få del relsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan av t.ex. myndigheternas och företagarnas perspektiv på och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt vad som är viktigt att hantera i översiktsplanen. tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommu- nen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myn- När vi tagit fram ett första planförslag ville vi också få syn- digheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har punkter på vad som var svårt att förstå och vad som kunde ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrå- göras ännu bättre i förslaget. Genom att gå ut brett med det. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra besluts- information om samrådet ville vi ge chans till alla med- underlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och på- borgare och intressenter att reagera över innehållet i plan- verkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets förslaget. innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, re- Vi ville också använda samrådet till att skapa intresse, nyfi- gional, mellankommunal eller annan synpunkt.” kenhet och delaktighet i översiktsplanearbetet. Detta ska- par en bra grund för att översiktsplanen ska användas mer Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9§ aktivt när den är färdigställd. Vad är en samrådshandling? Så här gjorde vi Samrådshandlingen är en sammanställning av material som Samråd för stora och komplexa planer kan lätt bli omfat- är underlag för samrådet. Detta kan utvecklas under arbe- tande, tidskrävande och dyra utan att de leder till så stora tets gång, så att man först redovisar preliminära utkast och förbättringar. Översiktsplanens arbetsgrupp inledde där- idéer för att senare redovisa en mer fullständig samman- för med att fundera över hur man skulle nå ut till ett brett ställning av handlingar. spektra av medborgare på ett så effektivt sätt som möjligt. Slutsatsen blev ett upplägg enligt följande: Vad är en samrådsredogörelse? • En inledande workshop med berörda kommun- Samrådsredogörelsen är en sammanfattning av hur samrå- politiker där mål och värderingar inför planarbetet det genomförts, vilka synpunkter som inkommit och hur diskuterades. Avstämningar med kommunpoliti- dessa hanterats. Den upprättas alltså efter slutfört samråd kerna under arbetets gång skedde sedan främst via och redovisas i samband med översiktsplanens utställning. kommunstyrelsens plan- och utvecklingsutskott, Av samrådsredogörelsen framgår hur kommunen uppfattat som formellt ansvarar för att översiktsplaner tas och värderat synpunkterna. Det är bara vissa synpunkter fram. Vid några tillfällen bjöd vi in alla intressera- som medför konkreta ändringar av översiktsplanen. de kommunpolitiker till dialogmöten. • En stor mängd ”redan etablerade grupper” i sam- Vad händer efter samrådet? hället kontaktades för en tidig dialog där vi för- Kunskapen från samrådet används till att vidareutveckla utsättningslöst samlade in idéer och kunskap till översiktsplanen. Därefter ställs den nya versionen av plan- planarbetet. Vi sökte aktivt upp ungdomsgrupper, förslaget ut. Under utställningsperioden ges ytterligare en skolklasser, pensionärsföreningar, handikappråd, chans att lämna synpunkter i form av granskningsyttranden. sociala stödorganisationer, handelsföreningar, större företag, etc. för att få inblick i olika värde- När utställningen är genomförd och handlingarna är kom- ringar och perspektiv. Vid urvalet tog vi hänsyn pletterade ska översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. till jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. 4 • Vi ordnade dialog-workshops i olika kommunde- siktsplanearbete pågick, hur den digitala kartan kan använ- lar utanför staden för att särskilt fånga upp det das samt vilka allmänna möten som planerades. lokala engagemanget. Alla föreningar
Recommended publications
  • Staden Som Reste Sig Ur Askan
    Staden som reste sig ur askan Arkitekturguide till Sundsvalls stenstad Nils Johan Tjärnlund carlsson bokförlag Staden som reste sig_inlaga.indd 2-3 2010-03-10 09.25 Innehåll Förord 6 Vid Storgatans västra del 118 Sundsvalls Barnkrubba (Lillgården) 184 »Sjögatsraden», nr 1–12 244 Nobelstiftelsens hus 120 Sundsvalls Teater 186 Tullhuset, Änkefru Anna Märta Försäkringsbolaget Skandias hus 122 Sveabiografen 190 Jäderbergs hus, Sjögatan 3, → Del ett Riksbanken 124 Sundsvalls Sparbank 194 Wickbergska huset, Anna Gustafva FÖRVANDLINGEN Varuhuset EPA 126 Anderssons hus, Änkefru Justina Bernska huset 128 Altins hus, Slaktaren C. G. Carlssons Inledning 10 Kring Vängåvan 196 hus, Sjögatan 8, Blombergska huset, Sundsvall före Stenstaden 16 Sundsvalls Enskilda Bank 202 Sjömanshemmets annex, Sundsvalls Branden 1888 28 Kring Hedbergska parken 132 Kihlmanska huset 206 Sjömanshem, Fiskaren Sundmans hus En provisorisk stad 34 Hedbergska huset 136 Nya Sparbankshuset 208 Försäkringsbolaget 1890-talsstadens särdrag 38 Sundsvalls Hantverksförening 142 Försäkringsbolaget Sveas hus 210 Trygg-Hansas hus 254 Arkitekter och dekoratörer 44 Villa Port Arthur 144 Sundsvalls Handelsbank 212 Livet i Stenstaden 58 Metodistkyrkan 146 Sundsvalls Konsumtionsförening 214 Utanför Stenstaden 78 Kring Köpmangatan 256 Hotet mot Stenstaden 86 Sjömanskapellet 258 Återupptäckten 96 Kring Stora torget 148 Kring Storgatans östra del 216 Dagbladet 260 Stadshuset 150 Blombergska huset 218 Godtemplarhuset 262 Thulebolagens hus 156 Hotell Knaust med annex 220 Elimkyrkan 264 → Del två
    [Show full text]
  • Va-Plan För Sundsvalls Kommun
    Va-översikt Va-plan för Sundsvalls kommun Antagandehandling september 2014 Va-översikt, en del av va-plan för Sundsvall kommun antagande- handling september 2014 2 Innehållsförteckning 1..........Inledning ................................................................................................................................ 5 2.1 ....Va-planens olika delar ............................................................................................................. 5 2.2 ....Metod ...................................................................................................................................... 5 2..........Kommunala mål .................................................................................................................... 6 2.1 ....Hållbar tillväxtstrategi .............................................................................................................. 6 2.2 ....Mål- och resursplan ................................................................................................................. 6 2.3 ....Översiktsplan Sundsvall 2021 ................................................................................................. 6 2.4 ....Miljömål ................................................................................................................................... 7 3..........Ansvar för vattenförsörjning och avlopp ............................................................................ 8 3.1 ....Bakgrund ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Västernorrlands Län Finns Det Anledning Att Prioritera Om Arbetet Med Avseende På Riskläget För Översvämning, Ras Och Skred?
    ± 0 10 20 40 Kilometers Examensarbete inom Miljövetenskap C, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Potentiellt förorenade områden i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län Finns det anledning att prioritera om arbetet med avseende på riskläget för översvämning, ras och skred? Elin Engberg 2010-06-15 MITTUNIVERSITETET Institutionen för teknik och hållbar utveckling (THU) Examinator: Erik Grönlund, [email protected] Handledare: Maria Åström, [email protected] Författarens e-postadress: [email protected] Utbildningsprogram: Ekoteknikprogrammet, 180 hp Omfattning: 8224 ord exklusive bilagor Datum: 2010-06-15 Based on the Mid Sweden University template for technical reports, written by Magnus Eriksson, Kenneth Berg and Mårten Sjöström. ii Sammanfattning 2010-06-15 Sammanfattning På grund av klimatförändringar förväntas naturolyckor öka i framtiden och detta påverkar bl.a. spridningsförutsättningarna för föroreningar som finns i vissa områden. En rad olika inventeringar och karteringar har gjorts för att identifiera riskområden för översvämningar, ras eller skred runt om i landet. Samtidigt som ett arbete pågår med att inventera och efterbehandla potentiellt förorenade områden (MIFO objekt). Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län är ett utsatt område då det finns en stor andel jordar med lera och silt, jordarter som är känsliga för ras och skred. Området har också ett stort antal MIFO objekt och det finns även översvämningsrisker. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilket dataunderlag som finns att tillgå rörande MIFO objekt, översvämnings, ras- och skredrisker i Ljungans avrinningsområde i Västernorrlands län. Samt undersöka om det finns MIFO objekt i det utvalda området som riskerar att drabbas av översvämning, skred eller ras och hur dessa prioriteras idag.
    [Show full text]
  • Beståndskatalog För Näringslivsarkiv I Norrland-NIN I Denna Beståndskatalog Får Man En Överblick Över Vilka Arkiv Som Finns Hos NIN
    Sida 1 av 14 Beståndskatalog för Näringslivsarkiv i Norrland-NIN I denna beståndskatalog får man en överblick över vilka arkiv som finns hos NIN. Är man intresserad av ett speciellt arkiv kan man gå vidare och söka efter arkivförteckning till det arkivet i Nationella Arkivdatabasen eller genom att ringa eller maila oss och ställa frågor. Till de allra flesta arkiven har vi också en kortare historik, som berättar om företagets, föreningens eller organisationens historia. Till ett av våra mest efterfrågade och största arkiv, Graningeverkens AB med över 100 olika arkivbildare och nästan 500 års historia, har vi en särskild forskarhandledning. I denna enkla beståndskatalog kan man inte se vilka arkiv som är skyddade av sekretess eller har andra förbehåll, vilken ägaren av arkivet är eller liknande detaljer. Arkivbildare År AF - Alby Nya Kloratfabriks AB 1899-1979 Alby Nya Kloratfabriks Pensionsstiftelse 1955-1969 Alfta Elektriska AB 1920-1940 Allmänna Sparbanken, Arbrå 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Gävle 1916-1922 Allmänna Sparbanken, Kilafors 1919-1920 Allmänna Sparbanken, Sundsvall 1929 Allåns Flottningsförening 1928-1958 ALMI Företagspartner Västernorrland AB 1994-2008 Anrep, Annie, konsulinnans, handlingar 1893-1961 Apoteket i Skog 1864-1954 Arbetsutskottet Utansjö av Graningebolagens Sociala Fond 1961-1969 Arboga Bryggeri AB 1903-1980 Arbrå Elektriska Distribution AB 1918-1928 Arbrå Kraftverk AB 1810-1989 Arbrå Kraftverks Allmänna Pensionsstiftelse 1968 Avesta Storfors Byggnadskommitté 1892-1954 Backe Elektriska AB 1908-1955 Backlund
    [Show full text]
  • GDM Konsult AB Bucher Emhart Glass Eurocon
    svartsvart 15_15_15_100 qr-kod fr jenny dec -14 NORRA KAJEN SUNDSVALL 1 Handelskammaren Mittsverige 15 Sveriges bästa söderläge – Världens kontakter! Sveriges bästa söderläge blir Sundsvalls nya stadsdel. På Norra Kajen Vi förmedlar nationella och internationella affärskontakter, omvandlar vi historisk industrimark till en attraktiv del av innerstaden. – ger råd i export-/importfrågor, Granne med havet och med tre minuters promenad till Sundsvalls centrum. – driver näringslivsfrågor gällande infrastruktur och högre utbildning. Storgatan 23, 852 30 Sundsvall • Tel 060-17 18 80 • www.midchamber.se Projektkontor: Heffnersvägen 22 Sundsvall • Tel 070-720 65 25 • www.norrakajen.se Perspektiv gård rum rum rum rum rum rum rum rum rum S rum rum rum rum kö rum rum terrass rum rum n rum Än ha rum rum rum rum rum rum rum rum g mn terrass mot gården/tyst sida/vattnet e sväg A rum terrass Torrsvedberget J sv en terrass både mot gården/tyst sida/ och kök /bad mot gatan/bullrig sida a ä l Älva n ge n vä vattnet och gatan/bullrig sida/vattnet n u n ö g K a S e an e r v n n ta iv å L rellv g ä ä j ä g g M e u e g st n Typplaner Radhus med eget garage 1:200 Typplaner Kajhus 1:200 Typplaner Kvartershus 1:200 a v n vä Johannedal e o ge g gen e M r rgfotsvä a n ä Be r s Folkets Park ä k kin n Färsta s i v Lu stv ä n K 2 d v A v äge ge e on n ä 16 vig u Alnöbro n n g vo s g g ä sber Åsen n u n v jv g e ä svägen r e s ke rn Tro g B t n iv ac o s en e g j ä rb B T sv ä ä F g e o ä d v l illa e äv n g L ge l li k nv n N e s ån n ä k E Myran väg ge ac e S gs o
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Mormor's Notebook Touring Medelpad
    no 6 2008-12 ROOTED IN SWEDEN New Internet database! Mormor’s notebook Touring Medelpad Washington workshop | Your local history bookshelf contents 4 1 EmiWeb - Migration archives under one roof 3 Washington workshop 4 Touring Medelpad 6 14 The digital race 7 Mormor’s notebook 8 Building you local his- tory bookshelf 12 6 Postscript 14 firstly... …I would like to introduce myself. When the opportunity was given I 8 jumped at the chance of relieving Olof Cronberg of one of his countless duties at the DIS Society, and become the editor of Rooted in Sweden. 3 My family background is the oppo- temporarily on hold, but I know that to offer a forum and a voice to those site to the backgrounds of the target it will flare again. Americans who want to give a hint of group of Rooted in Sweden. I am very what happened to our ancestors bey- much rooted in the province of Skåne Having studied English at university ond the last trace in the port of Goth- in the south of Sweden. My research level, and having spent a year of stu- enburg or Karlskrona. And in the op- on the paternal as well as on the ma- dies in New Zealand, I feel comforta- posite direction there is every chance ternal side hasn’t strayed more than ble expressing myself in English. My of using us Swedes to give a glimpse some 50 kilometres from where I live training is in the Queen’s English, into the vast source material only av- now.
    [Show full text]
  • Malandstriangeln Och Upprustning Av Tunadalsspåret, Sundsvalls Kommun, Västernorrlands Län
    SAMRÅDSUNDERLAG Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Järnvägsplan, 2015-10-01 Diarienummer: TRV 2015/35756 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Malandstriangeln och upprustning av Tunadalsspåret, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Skapat av: ÅF-Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-01 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2015/35756 Projektnummer: 107217 Version: 0.1 Publiceringsdatum: 2015-10-01 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Håkan Åberg Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand, telefon: 0771-921 921 Projekt Triangelspår Maland samt upprustning och elektrifiering av Tunadalsspåret medfinansieras av EU:s TEN-T-programmet. Upphovsmannen ansvarar för publikationens innehåll. Europeiska unionen tar inget ansvar för hur innehållet används. 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................ 7 1.1 Projektet .................................................................................................. 7 1.2 Avgränsningar ........................................................................................... 8 1.3 Förutsättningar ......................................................................................... 8 1.4 Tänkbara åtgärder ..................................................................................... 9 1.5 Tänkbara effekter .................................................................................... 12 1.6 Samlad bedömning .................................................................................
    [Show full text]
  • Educational Inspection 2004
    A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years.
    [Show full text]
  • Vägplan Ombyggnad Nuvarande E4 Mellan Väg 551 I Njurundabommen
    FASTSTÄLLELSEHANDLING Vägplan ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Planbeskrivning med miljöbeskrivning 2014-11-12 Projektnummer: 132 568 Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med ”Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 Njurundabommen och väg 568 Tunavägen”: Trafikverket Projektledare: Robert Pettersson Projekteringsledare: Mats Svensson Miljöspecialist: Carina Amcoff Plansamordnare: Jan Vallin Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Michael Karlsson Teknikområdesansvarig: Oskar Jansson Handläggare/Samhällsplanering: Jennie Berglund Miljö: Linda Kjellström Gestaltning/landskap: Helena Brämerson Gaddefors Projektör: Thomas Lenströmer/Peter Bohlin Kostnadsexpert: Henry Johansson Buller och vibrationer: Katrin Olofsson, Lovart AB Monica Waaranperä (buller) Eiolf Bjelkström, Metron (vibrationer) Oberoende granskare: Per Skoglund Foto framsida: Mats Svensson Trafikverket Dokumenttitel: Fastställelsehandling, Vägplan ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen. Skapat av: Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2014-11-12 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2013/59440 Projektnummer: 132 568 Version: 2.0 (Fastställelsehandling) Publiceringsdatum: 2014-06-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Svensson, Trafikverket Region Mitt, telefon: 010-123 89 04 Uppdragsansvarig: Robert Pettersson Tryck: Kaltes Sundsvall Fotograf: Ramböll Sverige AB om inget annat anges Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle,
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]