Uppsala Universitet Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2005
Morgon-TV Same, same but different
En kvantitativ innehållsanalys av svensk morgon-TV
Författare: Mats Persson Handledare: Amelie Hössjer Abstract Title: Morning television, Same, same but different – A quantitative content analysis of Swedish morning television (Morgon-TV - Same, same but different – En kvantitativ innehålsanalys av svensk morgon-TV)
Number of pages: 38
Author: Mats Persson
Tutor: Amelie Hössjer
Course: Media and Communication Studies C
Period: Autumn 2005
University: Division of Media and Communication, department of Information Science, Uppsala University
Purpose/Aim: The purpose is to compare morning television in the swedish public service chanel SVT and the public service/comercial chanel TV4 in Sweden to find out what the difference is between them.
Material/Method: This essay focuses on one week of recorded morning television from SVT´s Gomorron Sverige and TV4´s Nyhetsmorgon. The method used is quantitative analysis.
Main results: This study has shown that morning television differs between public service television and comercial television in three aspects. It differs in content, flow and the presenters role to frame the program.
Keywords: morning television, presenter, comercial, public service, quantitative method SVT, TV4, Sweden, Uppsala University
2 Sammanfattning Morgon-TV i Sverige sänds i TV4 och SVT och är producerade för att sändas i direktsändning. Dessa två kanaler konkurrerar med varandra genom att exempelvis vinna tittarens engagemang och tid. Syftet med denna underökning är att se vad som skiljer Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige och söka svar på vad dessa skillnader beror på.
Min undersökning är en kvantitativ innehållsanalys och baseras på en arbetsveckas inspelade morgon-TV-program i TV4 och SVT. Jag undersökte vad morgon-TV i dessa kanaler innehöll genom att skapa innehållskategorier samt tittade på hur frekvent innehållskategorierna förekom under samtliga program. Jag undersökte även hur mycket tid programledaren fick i förhållande till övrig programtid. Till sist tittade jag på programledarens roll i morgon-TV genom att studera en programdag i respektive kanal på djupet.
Undersökningen visade att det både finns likheter och olikheter mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Båda programmen klassas som morgon-TV genom att de följer den typiska struktur som morgon-TV har. Likaså har programledaren en central roll i båda programmen. Morgon-TV skiljer sig dock genom att Nyhetsmorgon i TV4 har ett mer underhållande innehåll i jämförelse med Gomorron Sverige som har ett innehåll av samhällskaraktär. Nyhetsmorgon har ett snabbare programflöde och lägger ner mer tid till programledaren.
I min analys relaterade jag resultaten med teorier om morgon-TV, kommersiell TV, public service-TV samt programledarrollen och kom fram till att TV´s finansieringsform kunde relateras till de skillnader jag kommit fram till när jag jämförde Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Den kommersiella TVn arbetar aktivt med att behålla tittaren under programmet vilket bekräftas i min undersökning. En hypotes som väckts hos mig är att Nyhetsmorgon arbetar med en publikgrupp som man hoppas ska stanna kvar genom hela programmet i jämförelse med Gomorron Sverige som arbetar med flera tillfälliga publikgrupper.
3 Innehållsförteckning Abstract ...... 2 Sammanfattning ...... 3 Innehållsförteckning...... 4 1 Inledning...... 6 1.1 Syfte och frågeställning...... 6 1.2 Hypotes...... 6 1.3 Disposition ...... 7 2 Bakgrund ...... 8 2.1 Ämnesbakgrund ...... 8 2.1.1 SVT och Gomorron Sverige...... 8 2.1.2 TV4 och Nyhetsmorgon ...... 9 2.2 Forskningsbakgrund ...... 9 2.2.1 Wietens studie – Development of Breakfast TV...... 9 2.2.1.1 Inramning – programmiljön ...... 10 2.2.1.2 Inramning – programledarens roll...... 10 2.2.1.3 Wietens slutsatser...... 11 2.2.2 Granskningsnämndens studie – Svensk frukost-TV 1997 ...... 11 3 Teori ...... 12 3.1 Kommersialism och public service – En jämförelse...... 12 3.2 Morgon-TV ...... 13 3.2.1 Tidsaspekten...... 13 3.2.2 Publikaspekten ...... 13 3.2.3 Programledar- samt innehållsaspekten...... 14 3.3 Programledaren ...... 15 3.3.1 Programledaren i interaktion med tittaren...... 16 4 Material ...... 18 4.1 Makronivå ...... 18 4.2 Mikronivå...... 19 5 Metod ...... 20 5.1 Tillvägagångssätt - Kvantitativ innehållsanalys...... 20 5.2 Makronivå ...... 20 5.2.1 Innehållskategorier – Frekvens (steg ett) ...... 21 5.2.2 Innehållskategorier – Tid (steg två) ...... 22 5.3 Mikronivå...... 23 5.3.1 Programledaren i interaktion med tittarna – Vad? (steg tre)...... 23 5.4 Validitet och reabilitet...... 25 5.5 Metodkritik...... 25 6 Undersökningens resultat ...... 26 6.1 Kvantitativ innehållsanalys – Makronivå...... 26 6.1.1 Innehållskategorier – Frekvens (steg ett) ...... 26 6.1.3 Innehållskategorier – Tid (steg två) ...... 28 6.2 Kvantitativ innehållsanalys – Mikronivå ...... 30 6.2.1 Programledaren i interaktion med tittarna – Vad? (steg tre)...... 30 7 Analys...... 31 7.1 Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige i jämförelse...... 31 7.1.1 Innehåll...... 31 7.1.2 Programflöde...... 31 7.1.3 Programledarens roll ...... 31 7.2 Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige – förklaringar ...... 32
4 7.2.1 Innehåll...... 32 7.2.2 Programflöde...... 33 7.2.3 Programledarens roll ...... 33 7.3 Slutsatser ...... 35 8 Slutdiskussion...... 36 8.1 Morgon-TV – då och nu och dess framtid ...... 36 9 Referenser...... 38 9.1 Litteraturförteckning ...... 38 9.2 Elektroniska källor ...... 38 9.3 Källor för empiriskt underlag...... 38
5 1 Inledning Morgon-TV introducerades runt om i Europa samtidigt som flera reklamfinansierade kanaler kom till marknaden. Samtidigt i slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet hade amerikansk kultur en stark ställning i Europa, vilket även fick effekter på flera TV-program som bytte karaktär från formella informationsprogram till underhållande informationsprogram. Efter avregleringen av TV-monopolet på 1980-talet konkurrerade public service-kanalerna och de kommersiella kanalerna med varandra vilket ledde till ett ökat intresse för innehållet i programmen samt hur det presenterades. Idag står vi inför en liknande situation när TV blir digitaliserad. Fler kanaler än någonsin kommer att erbjudas till tittarna, fler valmöjligheter och ett varierande programutbud är att vänta. Likaså kommer det att bli ännu större konkurrens över vilken kanal eller vilka program som har flest tittare.
I och med avregleringen av TV-monopolet i slutet av gjordes flera forskningsstudier rörande skillnaderna mellan public service-kanaler och de kommersiella kanalerna. Bland annat gjordes en studie av svensk morgon-TV 1997 samt en studie av Europeisk morgon-TV 1998. Idag nästan tio år senare är det fortfarande viktigt att studera skillnader mellan dessa två finansieringsformer av TV. Digitaliseringen kommer att öka branschens förutsättningar på flera sätt och därför är det intressant att studera hur TV ser ut idag, strax innan denna brytpunkt inträder.
Genom att studera hur Svensk morgon-TV ser ut idag 2005 och relatera den till tidigare forskning om hur svensk morgon-TV såg ut på 1990-talet skapas förutsättningar för ett jämförande perspektiv som söker svar på hur morgon-TV utvecklats i Sverige. Det är även intressant att se vad programledarnas roll är i morgon-TV-programmen eftersom de idag har en stark betydelse för hur programminnehållet länkas ihop samt hur de bidrar till programmets känsla och identitet. Då tidigare forskning fokuserat mycket på innehållet i morgon-TV blir min studie intressant eftersom den även ser till vilken ställning programledarna har i programmen och hur de prioriteras under programmets gång.
1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att ställa SVT´s Gomorron Sverige och TV4´s Nyhetsmorgon mot varandra för att se vad som skiljer dem gällande programinnehåll, programflöde samt programledarroll. Syftet är även att föra en diskussion om hur televisionens finansieringsformer spelar in på morgon-TVs struktur.
Följande frågor har jag ställt mig:
– Hur ser morgon-TV ut i TV4 respektive SVT och vad innehåller programmen? – Vilken roll har programledaren i morgon-TV? – Har de två olika finansieringsformerna (reklam VS licens) någon påverkan på strukturen i morgon-TV?
1.2 Hypotes Min hypotes är att morgon-TV till en stor del följer samma struktur och därmed liknar varandra, men att det finns skillnader i delar av strukturen som bidrar till att morgon-TV även skiljer sig åt mellan TV4 och SVT. Dessa delar är programmets innehåll, programledare och flöde som till en början kan ses som likartade mellan Gomorron Sverige och Nyhetsmorgon, men som vid en djupare analys kan avslöja delarnas olikheter. Vidare är min hypotes att Televisionens finansieringsform bidrar till att dessa delar prioriteras olika i respektive kanal.
6 1.3 Disposition I kapitel två presenteras en ämnesbakgrund över TV4 och SVT samt en kort historik över morgon-TV. I det andra kapitlet introducerar jag även tidigare forskning som gjorts på morgon-TV och programledarrollen. Först presenteras en studie av morgon-TV i fyra Europeiska länder, som gjorts av professor Jan Wieten vid Amsterdams Universitet, följt av en studie som utförts på uppdrag av Granskningsnämnden över svensk morgon-TV. Kapitel tre behandlar teoretiska perspektiv som har relevans i denna undersökning. Först presenteras ett avsnitt om public service-TV följt av ett avsnitt om kommersiell TV, teorier kring tabloidisering. Detta följs upp med ett avsnitt om morgon-TV och programledarrollen. I det fjärde kapitlet presenteras undersökningens material, en veckas inspelat morgon-TV material från SVT samt TV4. Kapitel fem redogör för den metod som använts i undersökningen samt undersökningens tillvägagångssätt. I kapitel sex redogör jag för underökningens resultat. Därefter i kapitel sju, relateras undersökningens resultat till de teorier som presenterats i kapitel tre i en analys. Kapitel åtta för en avslutade diskussion om morgon-TV och dess fortsatta utveckling. Det sista kapitlet redovisar uppsatsens källor och litteraturförteckning.
7 2 Bakgrund I detta kapitel kommer jag att ge en ämnesbakgrund till de undersöka programkanalerna samt en forskningsbakrund till genren morgon-TV.
2.1 Ämnesbakgrund Morgon-TV är i Europa ett relativt ungt begrepp som föddes efter att TV-monopolen avreglerades i Europa under 1980- och 1990-talet. Begreppet är även nytt i bemärkelsen att morgon-TV skapade förutsättningar för ett friare programformat med en underhållande underton i informationsflödet. Dessutom är programformat nytt i Europa genom att det har dragit till sig publikgrupper som annars tagit del av andra mediekanaler. Morgon-TV används idag som en ljudkanal precis som radion. 1
I USA däremot har morgon-TV funnits betydligt längre och är ett av de äldsta formaten i televisionens historia. Det amerikanska programmet Today som sänds på kanalen NBC, är ett av de längst sända programmen i USA. Huvudkonkurrenten Good Morning America , som sänds på ABC och Today är kanalernas mest vinstdrivande program. 2
2.1.1 SVT och Gomorron Sverige Sveriges television är och har alltid varit fri från reklam och istället finansierats med licensavgifter från allmänheten. Den såkallade public service verksamheten har till uppgift att vara i allmänhetens tjänst. SVT sänder det allmänheten vill se. 3
Den första TV-sändningen i Sverige gick av stapeln 1956 efter några års debatt kring huruvida televisionen var lämplig för Sverige eller inte. Året därefter bildades Sveriges Radio AB som innefattade den svenska ljudradion samt den enda TV-kanalen på den tiden. Under 1960-talet växte ett intresse för televisionen som medium och efter påtryckningar från Sveriges befolkning samt långa partioenigheter inrättades en andra TV-kanal i Sverige 1969. Trots att flera länder i Europa hade tillåtit privata reklamfinansierade kanaler beslutade riksdagen att Sveriges två kanaler skulle stå fria från reklam, och i stället finansieras med licensavgifter, men att de skulle konkurrera med varandra. 4
Förutom de två största kanalerna SVT1 och SVT2 sänder SVT idag flera kanaler digitalt. SVT:s mål är att public service i Sverige ska vara en brett arbetande nationell television.5 1993 upphörde Sveriges Radio AB och ersättes av en nyskapad stiftelse som blev ägare av Sveriges Television. Samma år startade det första morgonprogrammet under vardagarna i SVT. 6 Gomorron Sverige sänds i SVT1 samtliga vardagar med start klockan sex och med avslut klockan halv tio. På SVT:s hemsida skrivs följande om Gomorron Sverige:
Gomorron Sverige är programmet som gör dig informerad redan till frukost. Hos oss får du nyheter, debatter, fördjupningar, väder, sport, kultur och mycket mer .7
1 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 181 2 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 182 3 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 15 4 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 178. 5 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6213&a=312341 6 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6213&a=312341 7 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30623
8 Nyheter sänds en gång i halvtimmen mellan kockan sex och nio. Däremellan varvas studiotid med sportsändningar, ekonominyheter och barnprogram. 8
2.1.2 TV4 och Nyhetsmorgon TV4 är juridiskt ett public service-företag genom ett formaliserat avtal med staten men räknas dock som ett privatägt företag som finansieras i huvudsak med hjälp av reklamintäkter. Hadenius & Weibull kallar denna företeelse för den privata nationella sfären. 9 År 1992 sändes det första programmet i TV4 och snabbt etablerades kanalen i Sverige. TV4 är en kommersiell kanal som är verksam på den svenska marknaden. Kanalen sänder analogt via satellit, mark- och kabelnätet. Sedan 1999 sänder TV4 dessutom digitalt. 10 Kanalen har byggts upp kring en liten central organisation med programledning och marknadsföring, försäljning samt en egen nyhetsredaktion. Kanalen skall skilja sig från Sveriges television genom att profilera sig som seriös men inte allvarsam, saklig men inte tråkig samt offensiv men inte arrogant. Detta framgår av programkanalens hemsida. 11
Nyhetsmorgon sänds i TV4 samtliga vardagar med start 5.59 och med avslut ca 9.45. På TV4s hemsida skrivs följande om nyhetsmorgon:
Nyhetsmorgon är ett program för alla som vill ha en bra start på morgonen. Att vakna upp med Nyhetsmorgon är att starta dagen välinformerad. Sätt på kaffebryggaren, slå på TV: n och tag plats vid Nyhetsmorgons frukostbord. Här serveras nyheter, sport, ekonominyheter, lokala nyheter och väderprognoser varje hel- och halvtimme. Här finns fördjupningar och debatter med de hetaste politikerna och debattörerna. Här finns människorna som vi är nyfikna på. Här framträder ett brett urval av artister med sin musik. Här berättar de mest spännande skådespelarna och författarna om sina nya uppsättningar och böcker. Här svarar experter på ekonomi, barn, familj och relationer på tittarnas frågor. Och varje morgon visar Sveriges främsta kockar sina bästa matlagningstips. Allt och alla får plats vid Nyhetsmorgons frukostbord. Du med! Sätt på kaffebryggaren bara - och slå på TV: n. 12
2.2 Forskningsbakgrund Detta avsnitt kommer att presentera två tidigare studier som gjorts på morgon-TV. Den första studien är genomförd av Jan Wieten, professor, vid institutionen för kommunikation på Universiteit van Amsterdam under 1998. Den andra studien genomfördes av Peter Majanen och Peter Hillve vid avdelningen för Medie- och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet på uppdrag av Granskningsnämnden, under 1997.
2.2.1 Wietens studie – Development of Breakfast TV För att förstå morgon-TV som format gjordes en studie av åtta morgon-TV-program i fyra länder runt om i Europa. Studien omfattade två program från Finland, ett kommersiellt och ett public service-program. Undersökningen omfattade även två program från Sverige, ett kommersiellt i TV4 och ett Public service- program i SVT. Från England innefattade studien tre morgonprogram varav två var kommersiella. Till sist omfattade studien ett Public-service morgonprogram från Holland.
8 http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30623 9 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 214 10 http://www.tv4.se/416605.html 11 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 234 12 http://www.tv4.se/nyheter/nyhetsmorgon/
9 Genom att studera morgon-TV i både kommersiella kanaler samt public service- kanaler ville Wieten visa på skillnader dem emellan, men även svara på frågan om det finns en specifik modell för morgon-TV eller om det kan finnas skillnader mellan privat och publik TV.13
2.2.1.1 Inramning – programmiljön Studien visade att öppningsscenen i morgon-TV använde sig av opretentiös och lättsam musik, referenser till tid och morgon genom att använda sig av symboler som en sol, klockor, alarm eller kaffemuggar. När programtitlarna fälldes in refererade även de till morgontemat. Studien visade även att det var vanligare för de kommersiella kanalerna att relatera programmen till en hemma-atmosfär med privata symboler, medans public service i större grad relaterade programmen till en publik situation genom att använda symboler som kartor, jordglob i kombination med andra privata symboler. 14
Studien visade att studiomiljön skilde sig åt mellan de undersökta nyhetsprogrammen och morgon-TV. Nyhetsprogrammen hade ofta ett nyhetsbord istället för en soffa som morgon- TV hade. Wieten menar att detta kan relateras till att nyheter ofta handlar om det offentliga och morgon- TV om det privata. Det privata passar bättre att presenteras i en hemmamiljö och det offentliga i en striktare nyhetsmiljö. I jämförelsen mellan kommersiella TV-kanaler och public service visade studien att de publika kanalerna tenderade något mer att likna en nyhetsmiljö. En annan observation var att det ofta förekom miljöbyten i morgon-TV. Programledarna förflyttade sig mellan en hemtrevligare atmosfär med soffa eller fåtöljer och en mer strikt studiomiljö. Dessutom använde sig morgon-TV av mjuka och varma toner av rött, guld och orange i studion i jämförelse med nyhetsprogrammens kallare färger. 15
2.2.1.2 Inramning – programledarens roll Wietens studie visade att programledarna i morgon-TV tenderade till att klä sig mer informellt än i vanliga nyhetssändningar samt att de hade en flexiblare och en mer ledig stil i sitt sätt att agera mot tittaren. I nyhetsprogrammen var programledarna av striktare karaktär och höll sig bakom sitt nyhetsbord och läste upp nyheterna från ett manus. I morgon-TV använde programledarna en mjukare och personligare ton till varandra och till inbjudna gäster. Det lämnades större frihet till programledarnas egen personlighet, spontanitet, humor och improvisationsförmåga i de kommersiella kanalerna även om public service-kanalerna också hade en mer informell stil i jämförelse med traditionella nyhetssändningar. 16 Studien visade att programledarna i morgon-TV oftare framhävde sin egen person än i nyhetssändningarna. Detta beror enligt Wieten på att programledarna i nyhetssändningar ses som objektiva journalister som inte ska ha en egen åsikt. I morgon-TV är kravet på objektivitet inte lika hårt, trots att dessa program även är en form av aktualitetsjournalistik menar Wieten. 17
Studien visade även att det var vanligt att morgon-TV hade två programledare, en man och en kvinna. En orsak till detta är att programmen är långa och att det kan vara svårt för en programledare att presentera samtliga inslag ensam eftersom det inte bara handlar om att länka ihop programmet, utan även att utföra de flesta intervjuer med inbjudna gäster. En annan orsak till detta är enligt Wieten att två programledare skapar en trevligare atmosfär i programmet som inbjuder till en samtalssituation istället för en intervjusituation. Detta i sin
13 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 180 14 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe, Sage Publications, London 2000. s. 184 15 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 187 16 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 187 17 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 188
10 tur leder till att tittaren känner sig delaktig i programmet menar Wieten. Att morgon-TV har två programledare skapar alltså en familjär känsla i programmet och hos tittaren, vilket är ett stort mål för morgon-TV enligt Wieten. 18
I Sverige visade studien att både TV4 och SVT hade två programledare i morgon-TV. I TV4 var dessutom en av programledarna alltid en del av morgonens nyhetssändningar, vilket för morgon-TV är ganska ovanligt. 19 I de flesta av de undersökta morgon programmen presenterades nyheter, väder och sport av andra programledare. För att skapa ett flyt mellan dessa klipp visade Wietens undersökning att det ofta förekom interaktion mellan programledarna för de olika inslagen genom att de dels talade till varandra och att kameran i vissa fall fokuserade på de olika programledarna. 20
2.2.1.3 Wietens slutsatser Wieten kom fram till att morgon-TV i public service tenderar till att mer och mer ha en seriös framtoning. Detta genom att de flesta av de undersökta kanalerna har tagit bort flera av de underhållande elementen som de kommersiella kanalerna har behållit och i viss mån utvecklat. Genom detta har public service morgon-TV sakta divergerats från de kommersiella kanalernas morgon-TV. Wieten relaterar detta till den ökande konkurrensen kanalerna emellan. Då de flesta kanalerna i public service inte kunde tävla med de kommersiella kanalerna anpassade de sitt format till en seriösare framtoning för att på det sättet vinna en ny tittargrupp, välutbildade män. Av detta drar Wieten slutsatsen att morgon-TV 1998 består av två typer, dels kommersiell morgon-TV och dels publik morgon-TV.
2.2.2 Granskningsnämndens studie – Svensk frukost-TV 1997 Det primära syftet med studien var att ge en bild av vad svensk morgon-TV innehöll. Detta gjordes genom att jämföra sex program av SVT´s Rapport morgon samt sex program av TV4´s Nyhetsmorgon under 1997.
Nyhetssändningar dominerade morgon-TV både i TV4 och SVT. Därefter var kulturinnehåll och innehåll av dokumentärtyp stora kategorier både i TV4 och SVT. Vidare förekom det musikframträdanden både i TV4 och i SVT. Likaså sände båda kanalerna regionala nyheter och sport. Barnprogram sändes i TV4 men inte i SVT. 21
Av den totala programtiden i SVT stod ungefär 30 procent för innehåll av soffprat, dvs. när programledarna samtalade med gäster. I TV4 var denna siffra ungefär 24 procent. 22 Studien visade även att det fanns skillnader i innehållskategorin continuity. Denna kategori innehöll tid som ägnades åt vinjetter, inledning, reklam och puffar. I TV4 upptog 14 procent av den totala sändningstiden denna kategori. Med reklamen borträknad uppgick denna siffra till 5,9 procent. Motsvarande siffra i SVT var 2.5 procent av den totala sändningstiden. 23
18 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 189 19 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 190 20 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 191 21 Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-TV – En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV , Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, 1997. s. 6 22 Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-TV – En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV , Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, 1997. s. 9 23 Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-TV – En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV , Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, 1997. s. 6
11 3 Teori I detta kapitel kommer jag att belysa teoretiska aspekter som berör TV som mediekanal. Först redogör jag för teorier kring public service-TV samt kommersiell TV för att till sist gå in på teorier kring morgon-TV samt programledarrollen.
3.1 Kommersialism och public service – En jämförelse Public service är TV och radio som sänds i allmänhetens tjänst och som finns tillgänglig till samtliga medborgare till en rimlig penning. Tanken med dessa sändningar är att de ska spegla samhällets offentlighet genom att bidra till ökad kunskap och handlingskraft inom landet. Finansieringen av public service sker till största delen av licenser som betalas av alla som har tillgång till en radio- eller TV-apparat. Public service innebär att förmedla samhällsinformation till publiken samt bidra till en ökad nationell identitet, men även att förmedla objektiv information och nyheter, menar Gripsrud. 24
Till skillnad från public service finansieras de kommersiella kanalerna till största delen av reklamintäkter. Gripsrud kallar detta för det amerikanska TV-systemet, eftersom man i USA redan under 1940-talet använde sig av reklamintäkter för att finansiera TV. Till skillnad från public service som ser sin publik som samhällsmedlemmar, ses den kommersiella TV- publiken som konsumenter. Programmen i det amerikanska TV-systemet skall inte vara för krävande, oroväckande och allvarliga menar Gripsrud. Istället skall programmen inge förtroende och släta ut motsättningar. Programinnehållet skall sättas i relation till reklambudskapen. Det amerikanska TV-systemet präglas av att publiken kan lösa sina vardagliga problem genom att konsumera, och detta avspeglas ofta i reklamen och programminnehållet menar Gripsrud. 25 På samma sätt beskriver Hadenius & Weibull relationen mellan de kommersiella TV-kanalerna och reklamen. De menar att reklamen påverkar mediestrukturen och programinnehållet eftersom de kommersiella kanalerna är beroende av de intäkter som reklamen ger. Vidare finns det en oro bland de kommersiella kanalerna att förlora tittare, vilket har medfört att de lägger sig på ett redaktionellt genomsnitt. För att få en bred publikgrupp och på det sättet locka till sig fler annonsörer skapar de kommersiella kanalerna ett programutbud som inte stöter bort publikgruppen. 26
För att skapa ett, för publiken, intressant programutbud prioriterar medierna ett underhållande material framför viktig samhällsinformation och debatt. Gripsrud menar även att det informativa materialet i medierna utformas på ett underhållande sätt. En sammanfattande term för detta fenomen är tabloidisering som med sin korthuggna stil och speciella vinkling bidrar till att publiken ses som upplevelsekonsumenter.27
Det finns även public service-kanaler som finansieras av reklamintäkter och som ser publiken som konsumenter, men som måste anpassa programinnehållet till public service-normen. I länder som Storbritannien och Frankrike finns fristående offentliga organ som kontrollerar att dessa förpliktelser uppfylls. 28 I Sverige har Granskningsnämnden ansvar över att se till att samtliga radio- och TV-sändningar som riktar sig till allmänheten överensstämmer med vad som stadgats i lagar och avtal. Därmed har även de kommersiella kanalerna ett
24 Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle , Daidalos, Göteborg 2002. s.246 25 Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle , Daidalos, Göteborg 2002. s. 249 26 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 253 27 Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg 2002. s. 295 28 Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg 2002. s. 357
12 samhällsansvar eftersom granskningsnämnden granskar både public service-TV och reklam- TV. 29
I Sverige karaktäriseras all TV som sänds till allmänheten som ett ”reglerat oberoende”. Detta betyder att staten har bedömt att TV-verksamheten ska bedrivas självständigt och inte påverkas av statliga eller kommersiella intressen. Både SVT och TV4 ska i sitt programinnehåll främja det demokratiska synsättet, människans valfrihet och människors lika värden. 30 TV4 och SVT lyder således under samma lagar trots att TV4 finansieras av reklamintäkter, men det finns även en del bestämmelser som skiljer kanalerna emellan. Reglerna är bland annat något uppmjukade för TV4 i jämförelse med SVT. T ex tillåts TV4 ett mer mångsidigt programutbud präglat av underhållning. Detta sätts i relation till att TV4 är en kommersiell kanal. 31 Hadenius & Weibull redovisar granskningsnämndens rapport från 2001 där en jämförelse mellan SVT´s och TV4´s programutbud gjorts. Enligt studien präglas SVT´s utbud av nyheter och fakta och TV4´s utbud av underhållning och nöjen och fakta.32
3.2 Morgon-TV Morgon-TV är inte samtliga program som sänds på morgonen enligt Wieten. Han menar att det, speciellt i Europa, är vanligt att TV-kanaler sänder repriser av gårdagens TV-tablå på morgonen. Dessa program räknas inte in i genren morgon-TV. Det är de program som produceras på morgonen i direktsändning med centrala inslag av nyheter som skall definieras som morgon-TV enligt Wieten.33 Detta avsnitt angriper TV-genren morgon-TV utifrån tre aspekter. 3.2.1 Tidsaspekten Tidsfaktorn är en viktig del i ett morgonprograms identitet menar Jan Wieten. Redan i programmens titel speglas denna tidsfaktor in. Programtitlar som Good Morning America eller Breakfast News är exempel på detta. Inne i programmen görs tittarna uppmärksamma över tiden genom att en klocka syns i ett av hörnen. Wieten menar att morgon-TV, till skillnad från andra program som ofta har som mål att tittaren skall glömma bort tiden, försöker med alla medel att få tittaren uppmärksammad över tiden. I morgon-TV har programledarna en speciell funktion att ständigt ge tittarna aptitretare av vad som komma skall genom att presentera kommande inslag och vilken tid de sänds. I kontrast till denna tidsfascination från TV- bolagens sida slits ofta tittaren mellan morgon-TV och vad som tittaren egentligen borde göra i hemmet eller på jobbet. Ingen annan tid på dygnet är TV- tittaren så tidsorienterad som på morgonen enligt Wieten. 34
3.2.2 Publikaspekten Enligt Wieten finns det två publikgrupper som tittar på morgon-TV. Den första publikgruppen består av personer som tittar på morgon-TV före jobbet, skolan eller andra aktiviteter. Det är mer troligt att dessa personer inte ser på hela programmet från början till slut. Den andra
29 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 34 30 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 217 31 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 221 32 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 236 33 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 177 34 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 175
13 publikgruppen, som ökar mer och mer, är personer som av olika anledningar inte har någon aktivitet på morgonen. Det kan röra sig om arbetslösa personer, pensionärer eller skiftarbetare. Denna publikgrupp är mer trolig att se större delar av programmet enlig Wieten. Därför brukar morgonprogrammen fokusera på båda dessa publikgrupper. Detta medför en ganska svår utgångspunkt för morgonprogrammen menar Wieten eftersom programmen skall tillgodose båda dessa publikgrupper. 35
3.2.3 Programledar- samt innehållsaspekten Då tittaren ofta har andra saker i hemmet som pågår samtidigt som morgonprogrammen behöver dessa program vara extra fokuserade på ljudet eftersom tittaren inte alltid med sina egna ögon följer vad som händer. Programledarna får därigenom en central roll att fungera som intresseväckare genom att tala direkt till tittaren och genom att vara självcentrerad. Dessutom menar Wieten att tempot är högre i morgonprogrammen i jämförelse med övriga program på två sätt. Programledarna är ofta snabba i sina presentationer och använder ett rappt språk. Programformatet har ofta ett högt tempo, enligt Wieten, där snabba klipp och programledarnas rappa konversationer med repeterande påannonseringar avlöser varandra 36 Att programformatet är rappare till sin karaktär har en bakomliggande strategi för att behålla tittarna så länge som möjligt. Därför är det viktigt att inte bara programinnehållet i sig har ett högt flöde utan att även programledarna inger detta flöde. Detta görs inte bara genom att programledarna skapar en identifierbar och igenkännande struktur, utan även att programledarna tar sig an specifika roller under programmets gång. 37
Detta kan relateras till Hillve Majanens resonemang om programflöde. I sin studie om svensk frukost-TV utgår hon ifrån Olof Hulténs teori som visar på att kommersialiseringen av televisionen i Europa präglas av att programflödet avbryts för reklam, puffar för kommande program och andra meddelanden till tittaren. De reklamfinansierade kanalerna får i och med detta ett högre tempo. Motsatsen till detta är public service som inte avbryter sina program i samma utsträckning utan låter tittaren lämnas ostörd åt sin tittarupplevelse. Teorin visar på både för- och nackdelar. Fördelen med att de reklamfinansierade kanalerna avbryter sina program oftare är att det skapar en större variation i programutbudet. Nackdelen med att avbryta programmen allt för ofta är att de kan tappa seriositet och programdjup.38 På samma sätt beskriver Hadenius & Weibull flödet i TV utifrån ett nyhetsperspektiv. De menar att den ökande konkurrensen mellan TV-kanalerna har bidragit till ett kommersialiserat synsätt som anpassar sig till publiken. Denna anpassning utrycker sig bland annat genom att nyhetsflödet snuttifieras. Detta betyder att bild- och ljudbitar blir kortare i sin karaktär vilket resulterar i att programledarna i TV-programmen får kortare tid att presentera sitt material. 39
Wieten menar att genren morgon-TV ofta har karaktären av ett magasin. En gemensam nämnare är även att morgon-TV struktureras upp kring nyheter som vanligtvis sänds varje halvtimme. I anslutning till nyheterna är det inte ovanligt att sport, ekonomi och väderinslag sänds. Mellan dessa bestående delar har programledaren en specifik uppgift att puffa för kommande inslag. Programledaren ramar in programmet genom att öppna det och stänga det. Vidare menar han att typiska karakteristika för morgon-TV är att de produceras på morgonen
35 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 176 36 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 176 37 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 189 38 Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-TV – En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV , Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet, 1997. s. 11 39 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV, (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003. s. 371
14 i direktsändning samt att de genom sin magasinkänsla skapar en mångfald i innehållet. Mellan nyhetssändningarna är det inte ovanligt att gäster bjuds in i studion som får samtala om viktiga samhällsfrågor. Programmen är uppdelade i såkallade ”units” som binds samman av en identifierbar mitt. Dessa ”units” kan ses som separata program i en helhet, på grund av programmets längd menar Wieten, men det är kombinationen av dem som gör Morgon-TV speciell. 40
Trots den fasta och underhållande struktur som samtliga morgon-TV program följer finns det skillnader mellan kommersiell TV och public service. De kommersiella TV-kanalerna arbetar flitigt med magasinkänslan i programmet, medans public service tenderar att vara mer nyhetsorienterade och strukturerade. Även public service morgon-TV är uppbyggda kring att vara underhållande men inte i lika stor utsträckning som de kommersiella kanalerna. Det är inte ovanligt att morgon-TV i de kommersiella kanalerna även innehåller, mattips, musik vinprovning samt livstilsinslag. 41 Att morgon-TV ser ut på det sättet, beror mycket på formatet introducerades i Europa under slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet när en stor del av den europeiska TV amerikaniserades och kommersialiserades. Detta är en del av att TV- journalistiken tabloidiseras och att nyheter och underhållning konvergerar till infotainment menar Wieten. Infotainment definieras som ”programmes intended primarily to inform but with substantial entertaining elements.”42 Det blir alltså allt vanligare att hårda nyheter blandas med presentatörernas fria stil, småprat och personifiering.
3.3 Programledaren Helen Andersson har forskat om TV:s nyhetsprogram som interaktion och har då utgått bland annat från Erwing Goffmans teori om inramning av ett TV-program. Teorin handlar om att tolka ett pågående samtal och att förstå hur budskapen i samtalen skall uppfattas. Denna teori används ofta i samband med medieforskning. När begreppet används för att förstå hur TV- program är uppbyggda handlar det ofta om att programmet ramas in i olika nivåer. Den första nivån är inramning av mediatexten där inledning och avslutning är viktiga aspekter och skapar den första tolkningsramen. I inledningen görs tittaren medveten om att det är dags för TV- programmet att starta. Därefter använder tittaren sin egen genrekompetens för att systematiskt bygga upp en förväntan av det kommande programmet. Ett TV-program är enligt Goffmans teorier inramat av dels innehållet i programmet, men även av programledaren som presenterar ämnen och gäster. 43 Programledaren fungerar ofta som programmets ansikte utåt och är därför aktiv i en social roll och identitet men representerar även redaktionen och kanalen. 44
Helen Andersson fortsätter sitt resonemang om programledarens betydelse genom att belysa språkvårdaren Stefan Lundins teorier om hur en bra programledare bör uppträda. För att skapa trovärdighet är det viktigt att programledaren agerar på ett naturligt sätt. Det är även viktigt att programledaren använder ett begripligt språk och presenterar innehållet levande. Med detta menas att texten inte ska kännas som om den läses upp från ett manus. Den som läser från ett manus tolkas oftare som formell i motsats till en informell programledare som inte är lika
40 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 177 41 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 178 42 Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000. s. 179 43 Andersson, Helen, TV: s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, 2002. s. 37 44 Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, 2002. s. 38
15 styrd av sitt manus menar Helen Andersson. Hon menar även att det finns en rädsla att släppa manus på grund av det pressade tidsschema som många programledare har.45
Förutom att presentera inslag och rama in programmet är programledaren en viktig del av programkanalens marknadsföring enligt Janet Trewin. Genom att programledaren bidrar med humor, personlighet och underhållning skapas en programidentitet som konkurrerar med andra liknande program i andra kanaler. På samma sätt skapas en relation till tittaren när programledarna talar direkt in i kameran. Genom denna relation uppstår en familjär känsla enligt Trewin. Identiteten bidrar till att skapa nya publikgrupper och behålla dem. Likaså är det viktigt att en programledare kan växla i tempo och teman för att inte publiken skall byta program. Därför är det inte ovanligt för en programledare att ena stunden tala om något seriöst och ibland obehagligt och sen bryta snabbt för ett mer lättsamt inslag. 46 I och med digitaliseringen av TV blir programledaren viktig enligt Janet Trewin. När allt fler kanaler skapar sina egna nyhets- och magasinsprogram i digital form ökar även intresset för programledarens roll att skapa interaktion med tittaren. 47
David Lusted beskriver också hur programledaren sätter en personlig prägel på programmet och betonar hur viktig denna personliga relation med tittaren är. Enligt honom är TV- programmets personligheter en garanti för att tittaren kommer att stanna kvar under programmets gång samt även titta på programmet i nästkommande sändning. Genom dessa TV-personligheter skapas ett informellt kontrakt mellan tittaren och produktionsbolaget. 48
3.3.1 Programledaren i interaktion med tittaren Föregående avsnitt belyste hur programledaren ramar in programmet. I detta avsnitt har jag för avsikt att förklara hur interaktionen mellan programledaren och tittaren fungerar. Detta gör jag med utgångspunkt från Helen Anderssons undersökning om nyhetsprogram som interaktion. Helen Andersson menar att programledarens kontaktförsök med tittaren kan definieras som kvasiinteraktion eftersom tittaren inte har någon större möjlighet att komma med direkt feedback. I de nyhetssändningar som Helen Andersson undersökte framkom det att programledaren i sin interaktion med tittaren dels adresserade tittaren direkt genom att säga ni och dels genom att adressera tittaren indirekt genom att ge extra information utöver nyheterna. 49 Denna information är ofta av informell karaktär och ger programinnehållet en struktur genom att programledaren exempelvis informerar tittaren om vad som hänt tidigare i programmet eller vad som komma skall genom att puffa för kommande inslag. Genom att presentera nästa inslag introduceras tittaren till ett nytt ämne. Programledaren har därmed hjälpt tittaren att följa med i programstrukturen menar Helen Andersson. 50 Likaså är det vanligt förekommande att programledaren i nyhetssändningar puffar för andra program som kommer att sändas i samma kanal. Helen beskriver hur programledaren i nyheterna på TV4 puffar för vädret strax innan reklam för att behålla så många tittare som möjligt. 51
45 Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet, 2002. s. 62 46 Trewin, Janet, Presenting TV and radio – An insiders guide , Focal press, Oxford 2003. s. 17 47 Trewin, Janet, Presenting TV and radio – An insiders guide , Focal press, Oxford 2003. s. 139 48 Masterman, Len, Television Mythologies,stars,shows and signs , Comedia/MK Media Press, London 1984. s. 73 49 Andersson, Helen, TV: s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet 2002. s. 95 50 Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet 2002. s. 96 51 Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet 2002. s. 99
16 Det som Helen Andersson beskriver som programledarens interaktion med tittaren kan även sammanfattas av det engelska begreppet ”continuity”. Begreppet handlar om att tittaren behöver information om programmets struktur för att hålla sitt intresse uppe och för fortsatt deltagande. Ed Buscone menar att programmen behöver ett flöde för att ge tittaren nya upplevelser. Programinnehållet i sig är inte en garanti för att det skall attrahera tittaren nästa dag. Därför behövs programledaren för att sälja in kommande inslag eller program. 52
52 Masterman, Len, Television Mythologies,stars,shows and signs , Comedia/MK Media Press, London 1984. s. 129
17 4 Material Undersökningens material består av en arbetsveckas sändningar av SVT´s Gomorron Sverige samt TV4´s Nyhetsmorgon under tidsperioden 2005-10-24 till och med 2005-10-28. Dessa program spelades in med två inspelningsbara DVD-spelare för att samtliga program skulle vara från samma tidsperiod. Materialet har bearbetats på två nivåer. Makronivån (jämför vidare avsnitt 5.2) behandlar det totala innehållet och mikronivån (jämför vidare avsnitt 5.3) delar av materialet.
I valet av TV-program har jag utgått ifrån Jan Wietens definition. Morgon-TV är enligt Wieten de program som sänds i direktsändning under morgonen. Vidare är det de program som består av repeterande nyhets-, sport-, väder och ekonomisändningar blandat med soffprat och inbjudna gäster. Utifrån denna definition fann jag att två kanaler i Sverige sänder morgon- TV. Dels var det TV4 som är reklamfinansierad och dels var det SVT som är licensfinansierad.
4.1 Makronivå Tabell 1 visar vilka program som spelats in i respektive kanal och under vilken tidsperiod. Vidare visar tabellen programmens sändningstid och programlängd. I den totala programlängden är reklamtid borträknad i TV4 för att skapa en rättvisare bild av den faktiska programtiden.
Kanal Datum Sändningstid Programledare Programlängd
TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-24 5.59-9.43 Anders Kraft 194 Carina Berg TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-25 5.59-9.44 Anders Kraft 195 Carina Berg TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-26 5.59-9.43 Anders Kraft 194 Jenny Östergren TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-27 5.59-9.43 Steffo Törnquist 194 Jenny Östergren TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-28 5.59-9.43 Ola Wenström 194 Jenny Östergren SVT Gomorron- 2005-10-24 6.00-9.30 Marianne 210 Sverige Rundström SVT Gomorron- 2005-10-25 6.00-9.29 Lotta Bouvin- 209 Sverige Sundberg SVT Gomorron- 2005-10-26 6.00-9.29 Mats Nyström 209 Sverige SVT Gomorron- 2005-10-27 6.00-9.29 Lotta Bouvin- 209 Sverige Sundberg SVT Gomorron- 2005-10-28 6.00-9.28 Kalle Brunelius 208 Sverige Tabell 1 Det totala undersökningsmaterialet på makronivå
18 4.2 Mikronivå Ur det totala materialet har ett begränsat material valts ut för att studera morgon-TV på mikronivå. Detta material omfattar ett morgonprogram från respektive kanal. Av tabell två framgår vilka program som valts ut och under vilka dagar.
Kanal Datum Sändningstid Programledare Programlängd
TV4 2005-10-26 5.59-9.43 Anders Kraft 194 Nyhetsmorgon Jenny Östergren SVT Gomorron- 2005-10-25 6.00-9.29 Lotta Bouvin- 209 Sverige Sundberg Tabell 2 Undersökningsmaterialet på mikronivå
19 5 Metod Den metod som använts i undersökningen är den kvantitativa innehållsanalysen. Denna metod används ofta för att besvara frågor om hur frekvent olika kategorier förekommer i ett undersökningsobjekt. Hur frekvent någonting förekommer är synonymt med hur ofta en företeelse förekommer. Metoden används också för att undersöka hur stort utrymme i tid en viss kategori får. Esaiasson m.fl. beskriver innehållsanalysen som den del där innehållet i skrift, muntligt tal eller bild undersöks. Det kvantitativa momentet beskrivs som den del där resultaten kan jämföras och analyseras med siffror, detta genom att undersökningen präglas av likvärdiga och jämförbara uppgifter. 53
Esaiasson m.fl. belyser tre områden där den kvantitativa innehållsanalysen används inom kommunikationsforskningen. Metoden används dels, för att beskriva ett problemområde, och dels för att se hur innehållet förhåller sig till någon form av uppställda normer. 54 Till sist används den kvantitativa innehållsanalysen för att besvara olika typer av förklarande frågeställningar. 55 I den här studien utgår jag ifrån den första delen där jag kommer att beskriva Svensk morgon-TV utifrån den kvantitativa innehållsanalysen.
Den kvantitativa innehållsanalysen kan ses som ett verktyg för att närma sig ett forskningsproblem och är uppbyggt av två viktiga beståndsdelar som är beroende av varandra för att verktyget skall fungera. Den första beståndsdelen, undersökningens analysenhet, bestämmer vad som skall studeras. Analysenheten i denna studie består av de program som spelats in på TV4 och SVT. Den andra beståndsdelen, variabeln med tillhörande variabelvärde, i den kvantitativa innehållsanalysen består av de egenskaper som analysenheten bär på. Valet av variabler sätts i relation till undersökningens hypoteser, syften och frågeställningar. Esaiasson m.fl. menar att variablerna i kvantitativa innehållsanalyser ställer frågor till den undersökta texten, bilden eller talet. 56 Nedan beskriver jag hur undersökningen utförts och kommer där att presentera undersökningsmaterialets analysenhet och variabler utförligare.
5.1 Tillvägagångssätt - Kvantitativ innehållsanalys Undersökningen har en deskriptiv ansats där syftet är att beskriva och jämföra hur svensk morgon-TV ser ut. Utifrån uppsatsen syfte valdes den kvantitativa innehållsanalysen. Genom att använda denna metod kan ett stort material kategoriseras, studeras samt analyseras. Då syftet är att undersöka svensk morgon-TV valdes ett material ut för att ligga till grund för undersökningens analysenhet. Materialet finns presenterat i kapitel 4. Undersökningens analysenhet består av tio inspelade morgon-TV-program från kanalerna TV4 samt SVT. Undersökningen är uppdelad i en makro- och en mikronivå.
5.2 Makronivå Den första nivån bearbetar det totala materialet på makronivå, se avsnitt 4.1. På denna nivå har materialet analyserats i två steg. Det första steget söker svar på vad morgon-TV innehåller. Det andra steget visar hur frekvent innehållet förekommer samt hur mycket tid de olika kategorierna får i förhållande till den totala sändningstiden.
53 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 219 54 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 221 55 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 222 56 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 227
20 5.2.1 Innehållskategorier – Frekvens (steg ett) För att skapa en bild över det totala materialet skapades kategorier av innehållet. Dessa kategorier består av programmets byggstenar. När en ny programkategori förekom under sändningen noterades detta i ett kodschema. Samma kodschema användes även för att notera hur frekvent kategorierna förekom under programmet. Detta kodschema användes sedan för samtliga program. Genom att separata data skapades för samtliga programdagar kunde sedan en jämförande analys göras mellan programmen. Modell 1 visar de innehållskategorier som återfanns i TV4´s Nyhetsmorgon. Samtliga kategorier återfanns under alla undersöka dagar. Modellen visar undersökningens analysenhet, vilket i detta fall är de morgonprogram som spelats in i TV4. De innehållskategorier som finns beskrivna i modellen utgör undersökningens variabler. Genom att räkna hur ofta dessa kategorier förekom under den totala programtiden kunde ett tillhörande variabelvärde tas fram. Innehållskategorierna är synonyma med olika inslag som förekommit i programmen. De inslag där programledarna varit aktiva kategoriserades som PL i interaktion med gäst och PL i interaktion med tittare . Alla andra kategorier innehåller programinslag där programledaren inte varit delaktig.
Modell 1 Steg ett: Innehållskategorier i Nyhetsmorgon
21 På samma sätt gjordes en indelning av det totala materialet som spelats in på SVTs Gomorron Sverige. Modell 2 visar de innehållskategorier som återfanns i Gomorron Sverige. Samtliga kategorier var representerade i det totala materialet under alla programdagar.
Modell 2 Steg ett: Innehållskategorier i Gomorron Sverige
5.2.2 Innehållskategorier – Tid (steg två) Det andra steget på makronivån var att se hur mycket tid av den totala sändningstiden programledarna fick i förhållande till det öviga programminnehållet. Ett andra urval gjordes. Innehållskategorierna delades upp i tre underkategorier. Denna indelning gjordes både i TV4 och SVT. Detta gjordes för att fokusera på programledarens roll i morgon-TV. De innehållskategorier som inte involverade programledarna lades ihop och blev en Övrig kategori. Den kategori där programledarna länkade ihop inslag och talade till tittaren, PL Interaktion med tittaren, behölls. Likaså behölls den kategori som innefattade den tid där programledarna och inbjudna gäster samtalade med varandra, PL Interaktion med gäster . Kategorin Övrig innehåller inte några inslag där programledarna har en aktiv roll utan innehåller andra programinslag, dvs. nyheter, väder, sport, etc.
En analys gjordes på det totala materialet, och separata data samlades för samtliga program, för att kunna jämföra Nyhetsmorgon med Gomorron Sverige men även se om programmen följde liknande struktur i samma kanal. Modell 3 visar de tre underkategorierna som skapades i det andra steget i TV4. På samma sätt gjordes urvalet i SVT. Modellen gäller således för både TV4 och SVT. Modellen visar dels de kategorier som skapats i den första delen av undersökningen och sen hur dessa kategorier brutits ut till tre underkategorier, den högra delen av modellen.
22
Modell 3 Steg två: Programledartid i förhållande till övriga inslag
Kategorierna PL Interaktion med tittaren och PL Interaktion med gäster klockades så att samtliga inslag med dessa kategorier fick ett variabelvärde. Dessa två kategorier förekom mest frekvent under den undersökta perioden vilket motiverar valet att studera dessa närmre. Inslagen klockades med ett tidtagarur och räknades i sekunder och minuter. Genom att sedan subtrahera den totala sändningstiden med dessa kategorier kunde även ett varibelvärde för kategorin Övrigt tas fram. Resultaten sätts i relation till hur SVT och TV4 prioriterar programinnehållet gällande tid. Fokus ligger på hur programmen ser till programledarens roll och vilket utrymme denna får av den totala programtiden.
5.3 Mikronivå Ett program valdes i båda kanalerna, tabell 2 kap 4, för en närmre analys av vad kategorin PL Interaktion med tittaren innehöll. Genom att räkna ut ett medelvärde på hur många sändningsminuter denna kategori fick under den totala undersökningsperioden kunde en dag i respektive kanal väljas ut. Att denna kategori valdes beror på att det var den kategori som förekom mest frekvent i det första steget i undersökningen på makronivå vilket motiverade mig att undersöka den närmre.
5.3.1 Programledaren i interaktion med tittarna – Vad? (steg tre) Genom att studera innehållet, i kategorin PL Interaktion med tittaren, kunde jag se vad programledarna gjorde. Jag delade in programledarens uppgifter i fyra underkategorier.
Kommande inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att puffa för kommande inslag.
Nästa inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att puffa för nästa inslag.
Sammanfattar inslag: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt att sammanfatta titigare inslag.
Övrigt: Här räknades hur mycket av den totala tiden som programledarna ägnade sig åt inledning och avslutning av programmet samt övrigt tal.
23 Dessa underkategorier klockades sedan för att söka svar på hur mycket tid av den totala kategoritiden som de fick. Antalet gånger de förekom, hur frekvent, noterades även. Av dessa data kunde sedan en jämförande analys göras programmen emellan.
Modell 4 visar det tredje steget (längst ned till höger i bilden). Modellen exemplifierar hur urvalet gick till i TV4. På samma sätt gjordes även urvalet i SVT eftersom samma underkategorier återfunnits, se modell 1-3. Syftet med att analysera denna kategori på mikronivå är att söka svar på vad programledarna gör och vilken funktion de har i programmet.
Modell 4 Steg tre: Vad gör programledaren?
24 5.4 Validitet och reabilitet
Att undersöka i enlighet med studiens syfte och att undersöka på så sätt att systematiska fel inte förekommer skapar en studie med hög validitet enligt Esaiasson m.fl. 57 Därför har fokus i denna uppsats alltid legat vid undersökningens huvudsyfte och frågeställningar. Genom att ha dessa i åtanke från början till slut skapas förutsättningar för den del av validitetsbegreppet som handlar om att mäta det man tänkt sig att mäta. Från insamlig av material och utförandet av den kvantitativa underökningen, till analys av resultaten och slutdiskussionen har jag försökt att inte komma ifrån uppsatsens syfte. För att stärka undersökningens validitet har även diskussioner med en handledare förts på regelbunden basis för att inte bli förblindad av mina egna intryck. Att ta hjälp av en utomstående part kan enligt mig öka undersökningens validitet genom att denna person kan kontrollera att man mäter det som avses att mäta.
För att slippa systematiska mätfel är det enligt mig viktigt att vara noggrann vid tidpunkten för mätningen. Det är även viktigt att vara väl förberedd så man vid mättillfället vet vad syftet är. Genom att vara noggrann och förberedd skapas förutsättningar för en lyckad mätning. För att stärka validiteten ytterligare undersöktes alla hjälpmedel noggrant från dvd-inspelare och tidtagarur till datorn och dess mjukvara. Detta för att vara säker på att några systematiska fel inte kunde utföras.
En undersökning bör även ha god reabilitet enligt Esaiasson m.fl. Reabilitet kan kopplas till att undersökningen är fri från slumpmässiga mätfel och därmed inger ett tillförlitligt resultat. Esaiasson m.fl. menar att de slumpmässiga felen kan uppstå i datainsamlingen och den efterföljande analysen av data. 58 I denna uppsats har utförandet av den kvantitativa undersökningen och det efterföljande arbetet utförts så noggrant som möjligt. Delar av undersökningsmaterialet valdes även ut för en andra mätning för att säkerställa resultaten. Detta i kombination med diskussioner med handledare bör ge en tillförlitlig undersökning.
5.5 Metodkritik
Kritiker menar att den kvantitativa undersökningen endast avser att mäta och räkna på ett forskningsproblem och att tolkningar och förklaringar till problemet inte går att söka svar på genom att bara göra mätningar. Esaiasson m.fl. menar dock att den kvantitativa innehållsanalysen innehåller tolkningar eftersom det annars skulle vara omöjligt att välja ut variabler och analysenheter. Genom att först tolka materialet skapas goda förutsättningar för en lyckad mätstudie. 59 Att jag landade i den kvantitativa metoden beror till stor del på att jag ville visa ett statistiskt resultat som sedan kan ligga till grund för vidare studier med kvalitativa inslag.
I enlighet med det resonemang som Esaiasson m.fl. för, om hur kvantitativ metod används för att se hur frekvent olika kategorier förekommer i ett undersökningsobjekt samt hur stort utrymme i tid en viss kategori får, har den kvantitativa innehållsanalysen valts för denna undersökning. Fördelen med denna metod är enligt mig att ett säkert resultat kan samlas in utan personliga värderingar. Genom att räkna frekvens och tid i morgon-TV kan samma undersökning göras av en annan person. Detta säkerställer tillförlitligheten i studien. Jag anser även i enlighet med Esaiasson m.fl. att den kvantitativa innehållsanalysen skapar förutsättningar för ett analytiskt perspektiv tillsammans med relevanta teorier.
57 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 60 58 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 67 59 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005. s. 220
25 6 Undersökningens resultat Först presenteras den kvantitativa innehållsanalysen som gjorts på det totala materialet. Detta avsnitt redovisar, dels frekvensen av innehållskategorier under den undersökta perioden i TV4 och SVT, dels hur mycket tid de olika kategorierna fick i förhållande till den totala sändningstiden. Sedan presenteras den kvantitativa innehållsanalysen som gjorts på delar av materialet. Detta avsnitt visar vad kategorin PL Interaktion med tittaren innehåller .
6.1 Kvantitativ innehållsanalys – Makronivå
6.1.1 Innehållskategorier – Frekvens (steg ett) Diagram 1 visar vilka innehållskategorier som finns representerade i det totala materialet under den undersökta perioden i TV4´s Nyhetsmorgon. Likaså visar diagrammet hur ofta innehållskategorierna förekommer i de separata programmen. Som både diagram 1 och 2 visar finns de flesta innehållskategorier representerade i båda kanalernas morgon-TV. Nyhetsmorgon har dock kategorierna mat, musik samt lokala nyheter som inte finns representerade i Gomorron Sverige. Som diagrammet visar följer samtliga undersökta program en liknande struktur gällande innehållskategorier och hur ofta de förekommer.
Mest förekommande var inslag där programledarna interagerade med tittaren. Mellan 27 och 30 inslag var av denna sort under den undersökta perioden per program. Därefter var inslag där programledarna och inbjudna gäster samtalade vanligt förekommande. Mellan 9 och 15 inslag var av denna sort under den undersökta perioden per program. Resterande innehållskategorier förekom mellan en och åtta gånger i de undersökta programmen.
TV4 Nyhetsmorgon
35
30
25 2005-10-24
20 2005-10-25 2005-10-26 15 2005-10-27 Frekvens 10 2005-10-28
5
0
t er a t e ik ter st or ter M tag us e he Väd gä sp M Ny ion Barn Tv kt Repor ra Lokalnyheter e nominyh ko E Bara InteraktionPl Int titt Innehållskategorier
Diagram 1 TV4 Nyhetsmorgon – Frekvensen av innehållskategorier
26 Diagram 2 visar vilka innehållskategorier som finns representerade i det totala materialet under den undersökta perioden i SVT´s Gomorron Sverige. Likaså visar diagrammet hur ofta innehållskategorierna förekommer i de separata programmen. Gomorron Sverige har en kategori, Sverige Nu, som inte förekommer i Nyhetsmorgon. Denna kategori är ett längre inslag av samhällskaraktär som skulle kunna ses som ett reportage, men som i denna undersökning representerar en egen programkategori med en egen programledare. Gomorron Sverige sänder även sina viktigaste samtal med gäster i studion i repris under morgonen, vilket fått en egen kategori med namnet repris. Även de undersökta programmen i Gomorron Sverige följer en likartad struktur under hela undersökningsperioden.
SVT Gomorron Sverige
25
20 2005-10-24 15 2005-10-25 2005-10-26 10 2005-10-27 Frekvens 2005-10-28 5
0
s u t v i itt ge T ter pr t por a e n s n he Väder ig ort konomi Re ion p Bar Ny E Sver kat Re ter
PL In Pl Interaktion gäster Innehållskategorier
Diagram 2 SVT gomorron Sverige – Frekvensen av innehållskategorier
Mest frekvent under samtliga dagar som undersöktes var den kategori där programledarna länkade ihop inslag och interagerade med tittaren. Mellan 14 och 22 inslag var av denna sort under den undersökta perioden. Därefter var inslag där programledarna och inbjudna gäster samtalade vanligt förekommande. Mellan 7och 12 inslag var av denna sort under den undersökta perioden. Resterande innehållskategorier förekom mellan en och nio gånger i de undersökta programmen.
27 6.1.3 Innehållskategorier – Tid (steg två) Tabell 3 visar tre underkategorier som skapades efter den första analysen av samtliga innehållskategorier. Tabellen visar hur många minuter och sekunder kategorierna fick i de undersökta programmen samt den totala sändningstiden för samtliga program.
Datum PL Interaktion PL Interaktion Övrig Total tid tittare Gäster 2005-10-24 10,17 34,65 149,18 194 2005-10-25 14,3 40,18 140,52 195 2005-10-26 11,32 40,13 142,55 194 2005-10-27 10,32 45,5 138,18 194 2005-10-28 8,08 61,16 124,76 194 Tabell 3 – TV4 Nyhetsmorgon Innehållskategorier, sändningsminuter
Diagram 3 visar hur de tre undersöka kategorierna förhåller sig procentuellt till den totala sändningstiden. Diagrammet visar att drygt 70 % av den totala sändningstiden ägnades åt kategorin Övrig. Mellan 18- och 30 % av den totala sändningstiden ägnades åt soffprat där programledarna och gäster samtalade. Mellan 4- och 7 % ägnades åt den tid där programledarna talade till tittaren eller till varandra. Som diagrammet visar följer nyhetsmorgon en liknande struktur under samtliga dagar som undersökts.
TV4 Nyhetsmorgon
90
80
70
60
50 Pl Interaktion tittare Pl Interaktion Gäster 40 Övrig
30
20 Del av totala sändningstiden 10
0 2005-10-24 2005-10-25 2005-10-26 2005-10-27 2005-10-28 Innehållskategorier
Diagram 3 Procentuell fördelning av innehållskategorier i TV4 Nyhetsmorgon
28 Tabell 4 visar de tre underkategorier som skapades efter den första analysen av samtliga innehållskategorier i SVT. Tabellen visar hur många minuter och sekunder kategorierna fick i de undersökta programmen samt den totala sändningstiden för samtliga program.
Datum PL Interaktion PL Interaktion Övrig Total tid tittare Gäster 2005-10-24 5.59 53.25 151.16 210 2005-10-25 6.12 52.38 150.50 209 2005-10-26 8.05 53.53 147.42 209 2005-10-27 5.12 42.48 161.40 209 2005-10-28 6.08 64.36 137.56 208 Tabell 4– SVT Gomorron Sverige Innehållskategorier, sändningsminuter
Diagram 4 visar hur de tre undersöka kategorierna förhåller sig procentuellt till den totala sändningstiden.
SVT Gomorron Sverige
90
80
70
60
50 PL Interkation tittare Pl Interaktion Gäster 40 Övrig 30
20 Delav total sändningstid 10
0 2005-10-24 2005-10-25 2005-10-26 2005-10-27 2005-10-28 Innehållskategorier
Diagram 4 Procentuell fördelning av innehållskategorier i SVT Gomorron Sverige
Diagrammet visar att drygt 70 % av den totala sändningstiden i samtliga program ägnades år kategorin Övrig . Mellan 20- och 30 % av den totala sändningstiden ägnades åt inslag där programledaren och inbjudna gäster samtalade. Mellan 2- till 4 % ägnades åt den tid där programledaren talade till tittaren. Även gomorron Sverige följer en tydlig struktur genom undersökningsperioden.
29 6.2 Kvantitativ innehållsanalys – Mikronivå
6.2.1 Programledaren i interaktion med tittarna – Vad? (steg tre) Den femte tabellen visar hur mycket tid de fyra underkategorierna i kategorin PL Interaktion med tittaren gavs under ett program.
Kategori TV4 Nyhetsmorgon SVT Gomorron Sverige 2005-10-26 2005-10-25 Kommande Inslag 6.42 1.39 Nästa Inslag 3.12 3.53 Sammanfattar Inslag 0.18 1.00 Övrigt 1.20 0.20 Tabell 5 Innehåll i kategorin: PL Interaktion med tittaren , tid i minuter och sekunder
Diagram 5 visar vad kategorin PL Interaktion med tittaren innehåller i de valda programmen samt hur mycket tid av den totala kategoritiden som respektive underkategori fick. Diagrammet visar att programledarna i TV4`s Nyhetsmorgon ägnar mest tid till att puffa för kommande inslag. SVT´s Gomorron Sverige prioriterar istället att presentera nästa inslag framför de kommande. TV4´s programledare tar mer tid till övrigt socialt snack medens SVT istället använder den tiden till att sammanfatta inslag som varit.
PL Interkation med tittaren
70%
60%
50%
40% TV4 Nyhetsmorgon 2005-10-26 SVT Gomorron Sverige 2005-10-25 30%
20% Totalkategoritid
10%
0% Kommande Inslag Nästa Inslag Sammanfattar Inslag Övrigt Underkategorier
Diagram 5 Innehåll och tid av innehållskategorin PL Interaktion med tittaren
30 7 Analys I detta kapitel har jag för avsikt att belysa de skillnader som jag funnit mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige för att sedan söka förklaringar och svar på dessa skillnader genom att koppla resultaten med de teorier som presenterats i uppsatsen. 7.1 Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige i jämförelse Både Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige är morgon-TV enligt Wietens definition och mycket i programmen liknar varandra. Både Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige följer en liknande struktur där olika inslag avlöser varandra och där programledaren har en uppgift att rama in programmen. Likaså är en stor del av innehållet av liknande karaktär såsom nyheter, sport, väder, barnprogram etc. Även programledarna har liknande uppgifter i programmen. Det finns dock markanta skillnader i vad programledarna gör under programmets gång. Min undersökning har visat att det finns skillnader mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Jag har delat in dessa skillnader i tre kategorier som jag presenterar nedan.
7.1.1 Innehåll Programinnehållet i Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige skiljer sig i några avseenden. I Nyhetsmorgon finns underhållningskategorier som musik och mat. Nyhetsmorgon sänder även lokala nyheter. Dessa kategorier finns inte i Gomorron Sverige. Istället har Gomorron Sverige ett längre inslag av samhällskaraktär som kallas Sverige Nu. Gomorron Sverige sänder även de viktigaste intervjuerna med inbjudna gäster i repris under samma sändning vilket inte Nyhetsmorgon gör.
7.1.2 Programflöde De inslag där programledarna och inbjudna gäster samtalar eller intervjuas upptar ungefär lika mycket av den totala sändningstiden i båda programmen. I Nyhetsmorgon förekommer dock dessa inslag mer frekvent än i Gomorron Sverige vilket visar på att Nyhetsmorgon har ett snabbare programflöde än Gomorron Sverige. På samma sätt förekommer programledaren i interaktion med tittaren mer frekvent i Nyhetsmorgon. Även de inslag där programledarna inte är närvarande såsom nyheter, väder, sport, etc. förekommer oftare i Nyhetsmorgon jämfört med Gomorron Sverige.
7.1.3 Programledarens roll Studien har visat att programledaren har två funktioner i morgon-TV. Den första funktionen är att ensam eller tillsammans med en kollega rama in programmet genom att exempelvis länka ihop inslag. Den andra funktionen är att samtala eller intervjua inbjudna gäster i studion. Fokus i denna uppsats är programledarens roll som inramare av morgon-TV. En viktig skillnad är att det i Nyhetsmorgon förekommer två programledare i jämförelse med Gomorron Sveriges ensamma programledare.
Min studie har visat att programledarna har samma uppgift i båda programmen men att de rangordnar dessa uppgifter olika högt. I Nyhetsmorgon är det vanligare att programledarna puffar för inslag som kommer att sändas senare i programmet. Programledaren i Gomorron Sverige rangordnar att presentera nästa inslag högre än att puffa för kommande inslag. På samma sätt prioriterar programledaren i Gomorron Sverige att sammanfatta inslag istället för att som i Nyhetsmorgon sätta en personlig prägel på programmet i form av socialt prat.
31 7.2 Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige – förklaringar Jag har i tidigare avsnitt belyst att det finns skillnader mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. I detta avsnitt har jag för avsikt att förklara och söka svar på dessa skillnader genom att relatera resultaten från min undersökning med de teorier som presenterats i uppsatsen.
7.2.1 Innehåll Wieten menar att public service morgon-TV har en mer seriös framtoning genom att de exempelvis inte sänder underhållande inslag i samma utsträckning som morgon-TV i de kommersiella kanalerna gör. Min studie har visat på att Nyhetsmorgon sänder underhållande inslag såsom musik och mat vilket inte Gomorron Sverige gör. Wieten menar även att de kommersiella kanalerna i större utsträckning arbetar med morgon-TV som ett magasin och att public service morgon-TV arbetar med nyheter i första hand. Att public service inte har innehåll av underhållande karaktär beror enligt Wieten på att morgon-TV i public service inte kunde konkurrera med kommersiell morgon-TV och valde därför ett mer formellt innehåll för att vinna en annan publikgrupp. Att de kommersiella kanalerna har behållit underhållning och i viss utsträckning utvecklat de underhållande inslagen kan kopplas till att kommersiell TV behöver behålla tittarens uppmärksamhet för att tittaren ska se reklamen som sänds mellan inslagen. Enligt Gripsrud är den kommersiella TV-tittaren en upplevelsekonsument som behöver stimuleras genom att programinnehållet inte är allt för oroväckande, krävande och allvarligt. Nyhetsmorgon bryter mot den trenden genom att programmet innehåller exempelvis nyheter, men att programmet även innehåller underhållning tyder på att man i Nyhetsmorgon är medveten om vikten att stimulera tittaren. På samma sätt menar Hadenius & Weibull att jakten på annonsörer påverkar programinnehållet i kommersiell TV. Genom att Nyhetsmorgon har ett bredare programinnehåll tilltalas en större publikgrupp i enlighet med Hadenius & Weibulls teori.
Både Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige har inslag där programledarna samtalar med inbjudna gäster om aktuella händelser i Sverige och i omvärlden. Denna form av information och nyheter ses ofta som mer underhållande än vanligt traditionella nyhetssändningar. Att morgon-TV sänder dessa inslag är ett strategiskt val. Enligt Gripsrud blir det allt mer vanligt att medier utformar information som underhållning. Detta har att göra med att medierna tabloidiseras menar Gripsrud. I denna bemärkelse har även Gomorron Sverige anammat en underhållande underton i programmet trots att innehållet i inslagen i sig inte är av underhållande karaktär. Det är även intressant att fundera över varför Gomorron Sverige väljer att sända sina viktigaste intervjuer i repris. En anledning kan vara att man i Gomorron Sverige delar upp programtiden på flera publikgrupper. Enligt Wieten finns det två publikgrupper som tittar på morgon-TV. Den första publikgruppen ser endast delar morgon- TV i motsats till den andra gruppen som ser hela programmet. Genom att Gomorron Sverige sänder en del inslag i repris tyder detta på att Gomorron Sveriges publik inte ser hela programmet. Nyhetsmorgon å andra sidan sänder inte några inslag i repris vilket tyder på att man ser publiken som en del i hela programmet. Detta kan kopplas till det resonemang som jag fört tidigare om kommersiell TV och att de kommersiella kanalerna behöver variera sitt programutbud för att behålla tittaren så länge som möjligt. I detta avseende skiljer sig Gomorron Sverige från Wietens teori om att all morgon-TV försöker tillgodose båda dessa publikgrupper.
Jag tycker även det är viktigt att belysa de villkor som TV4 och SVT lyder under eftersom även detta kan sättas in i resonemanget. Istället för de underhållande inslag som Nyhetsmorgon sänder har Gomorron Sverige ett längre inslag av samhällsinformation i samtliga program. Att Gomorron Sverige inte består av underhållning och istället består av
32 information kan enligt mig kopplas till de villkor som public service-TV har i Sverige. Att public service-TV sänds i allmänhetens tjänst vars uppdrag är att bidra till ökad kunskap, handlingskraft och det offentliga samhällets identitet anser jag avspeglas i innehållet i Gomorron Sverige. Även om TV4 också är en public servicekanal som har ett samhällsansvar har SVT en hårdare roll som samhällsupplysare. TV4 tillåts att sända reklam vilket medför att kanalen måste struktureras på ett annat sätt enligt mig. I och med att TV4 tillåts att vara kommersiellt inriktad har även dess regler mjukats upp i jämförelse med SVT. TV4 får exempelvis innehålla mer underhållning med ett mer mångsidigt programutbud enligt sändningstillståndet mellan 2002-2005.
7.2.2 Programflöde Min undersökning har visat på att Nyhetsmorgon har ett snabbare tempo än Gomorron Sverige genom att man i Nyhetsmorgon oftare sänder kortare men fler inslag. I Gomorron Sverige sänder man något färre inslag och kan istället därför lägga mer tid åt inslagen. Alltså finns det vissa tendenser till att morgon-TV i TV4 satsar på kvantitet och morgon-TV i SVT på kvalitet. Detta resonemang är dock tagit till sin spets. Även TV4 har som jag presenterat tidigare enligt lag skyldighet till att sända innehåll av kvalitet och Gomorron Sverige är ofta mycket rappare än de vanliga nyhetssändningarna.
Wieten menar att tidsfaktorn är en viktig del i morgon-TVs identitet genom att tittaren ständigt påminns över tiden. Denna tidsfaktor kan även relateras till morgon-TV formatet enligt mig eftersom programflödet ofta är snabbt och programledaren då behöver göra tittaren uppmärksam på vilken tid olika inslag kommer att sändas. Detta gäller både för Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige även om Nyhetsmorgon i större grad använder sig av puffar. Enligt Wieten bidrar ett snabbare tempo i morgon-TV till att tittaren stannar kvar och behåller intresset uppe. Därför är det inte orimligt att Nyhetsmorgon har ett snabbt programflöde eftersom programmet enligt mig vänder sig till en och samma publikgrupp under hela sändningstiden vilket får konsekvenser på flödet. Även Hultén menar att den kommersiella televisionen präglas av ett snabbt programflöde där programinslag varvas med reklam och puffar för kommande inslag eller program. Han skiljer på reklamfinansierade kanaler och public service och menar att man i public service istället strävar efter att lämna tittaren ostörd. Till viss del stämmer detta in på de resultat som jag kommit fram till. Nyhetsmorgon har ett snabbare programflöde än Gomorron Sverige, men trots detta följer Gomorron Sverige en liknande struktur fast i en mindre skala. Enligt Hadenius & Weibull har den ökande konkurrensen mellan TV-kanaler bidragit till ett kommersialiserat synsätt som anpassar sig till publiken. De menar att innehållet snuttifieras så att bild och ljudsekvenser blir kortare i sin karaktär. Den korthuggna stilen kan då relateras till Gripsruds resonemang om tabloidisering. Programflödet bidrar till att definiera genren morgon-TV genom att programmen dels är tidsorienterade och dels innehåller många korta inslag.
7.2.3 Programledarens roll Programledaren har en central roll i både Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Undersökningen visar att båda programmen under samtliga undersökningsdagar lägger stor vikt vid att programledaren finns närvarande under programmets gång. Detta genom att de inslag där programledaren finns närvarande förekommer mer frekvent i jämförelse med andra innehållskategorier. I Nyhetsmorgon förekommer dock programledaren oftare än i Gomorron Sverige. Detta kan bero på att TV4 är en kommersiell kanal och således behöver arbeta mer aktivt med tittaren genom exempelvis programledarnas närvaro. Jag har i min undersökning kommit fram till att programledaren har två huvudfunktioner när den interagerar med tittaren. Å ena sidan är programledaren i morgon-TV programmets ansikte utåt. Å andra sidan har
33 programledarna en uppgift att rama in programmet och därmed skapa en struktur. Denna inramning har visats bestå av fyra underkategorier som presenterats kapitel 6.2.1
Enligt Helen Andersson är programledarens ansikte utåt viktigt eftersom denna representerar redaktionen och kanalen. På samma sätt menar Janet Trewin att programledaren är en viktig del i att marknadsföra kanalen genom att bidra med en personlig prägel och underhållande konversationer. Programledaren skapar en programidentitet som konkurrerar med andra liknande program menar Trewin. Min undersökning har visat på att programledarna i morgon- TV till viss del intar rollen som beskrivits ovan men på två olika sätt. Genom att Nyhetsmorgon har två programledare skapas en mer familjär känsla i programmet i enlighet med Wietens resonemang. Wieten menar att två programledare leder till att tittaren känner sig delaktig i ett samtal vilket i TV4´s fall skulle kunna öka publikens intresse för Nyhetsmorgon. Denna relation mellan tittaren och programledarna bidrar enligt Trewin till att behålla programmets publikgrupp under en längre tid. Då Gomorron Sverige endast har en programledare skapas andra förutsättningar. Exempelvis saknas den interaktion som programledarna har med varandra i Nyhetsmorgon och därmed kan programledaren i Gomorron Sverige till viss del ses som mer formell enligt mig. En del av den familjära känslan försvinner därför i Gomorron Sverige eftersom det inte förekommer någon interaktion mellan programledaren och någon annan person i studion. Därmed skapas det fler tillfällen för tittaren att tappa intresset i Gomorron Sverige och således byta kanal om man ser till Trewins teorier. Enligt David Lusted är TV-programmets personligheter en garanti för att tittaren kommer att stanna kvar under programmets gång. Detta menar jag kan sättas i relation till att Nyhetsmorgon har två programledare och på det sättet utmärker sig mer än Gomorron Sverige vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till min hypotes om att Nyhetsmorgon vänder sig till en publikgrupp och Gomorron Sverige till flera.
Programledarens roll att rama in morgon-TV är en viktig del i den undersökning som jag gjort. I enlighet med Goffmans teori om inramning av ett TV-program har programledarna samma funktion i Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. I båda programmen inleder och avslutar programledarna programmen genom att vara närvarande. På samma sätt är programledarnas uppgift att skapa en inre struktur av innehållet för att hjälpa tittaren att förstå vad som sänds. Det är denna interaktion med tittaren som skiljer sig mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. I Nyhetsmorgon upptar den största delen av programledarens tid, i kategorin programledaren i interaktion med tittaren , åt att puffa för kommande inslag. I Gomorron Sverige fokuserar programledaren på vad som kommer att hända i nästa inslag i samma kategori. Därmed är programledarens roll i Gomorron Sverige att intressera tittaren nu istället för att försöka behålla tittaren till senare inslag. Nyhetsmorgons programledare har en motsatt roll. Istället för att fokusera på det som händer nu eller i nästa inslag, fokuserar programledarna i Nyhetsmorgon på att skapa aptitretare till senare inslag och därmed förlänga tittarens uppmärksamhet i programmet. Trots dessa skillnader är båda dessa kategorier mest förekommande i båda programmen vilket tyder på att både Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige är medvetna om vikten av att både puffa för kommande samt presentera inslag som kommer sändas näst.
Programledarens roll skiljer sig även mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige genom att programledaren i Gomorron Sverige sammanfattar fler inslag istället för att ägna sig åt socialt prat som programledarna gör i Nyhetsmorgon. Att programledarna i Nyhetsmorgon använder sig av socialt prat med varandra och tittaren beror enligt mig på att Nyhetsmorgon har två programledare vilket skapar familjär atmosfär, men även att TV4 är en kommersiell TV- kanal. Detta kan relateras till Wietens studie. Han menar att programledarna i de
34 kommersiella kanalerna tenderar att vara mer spontana och personliga vilket bidrar till socialt prat.
Den del där programledaren interagerar med tittaren kallas enligt Ed Buscone för continuity. Genom att tittaren får information om programmets innehåll behåller tittaren intresset uppe och stannar således kvar i programmet vilket i bästa fall leder tittare in till reklamen. Därför är programledarna i morgon-TV en viktig del i programmens flöde eftersom de kan vara med att påverka tittaren till ett fortsatt deltagande. Buscone menar att programinnehållet i sig inte är en garanti för att publiken skall attraheras och därför har programledaren en unik uppgift att sälja in programmets innehåll.
7.3 Slutsatser Min studie har visat att morgon-TV i Sverige skiljer sig från varandra. Nyhetsmorgon har ett snabbare programflöde och Gomorron Sverige arbetar med längre inslag vilket medför ett något långsammare programflöde. Innehållsmässigt finns det både likheter och olikheter. Båda programmen följer en struktur som morgon-TV gör, med repeterande inslag av varierande karaktär. Nyhetsmorgon har dock ett utbud som präglas i större grad av underhållning och Gomorron Sverige har ett utbud som präglas av samhällsinformation. Min studie har även visat att programledarna har en central roll i båda programmen men att de prioriterar olika uppgifter. Programledarna ramar in programmet i båda kanalerna och hjälper således tittaren att skapa en struktur över innehållet. I Nyhetsmorgon puffar programledarna oftare för kommande inslag samt ägnar sig åt annat socialt prat. I Gomorron Sverige fokuserar programledaren på det som kommer att presenteras i nästa inslag.
Den hypotes jag hade i början av min undersökning har bekräftats. Mycket tyder på att morgon-TV har en liknande struktur men även att morgon-TV i reklam- och licensfinansierade kanaler prioriterar innehållet, flödet och programledarens roll på olika sätt eftersom de lyder under olika villkor. Trots att TV4 även är en public servicekanal behöver Nyhetsmorgon struktureras som ett program i en reklamkanal eftersom tittaren behöver stimuleras med upplevelser. Även om licensfinansierad TV också vill behålla tittaren och ha höga tittarsiffror är den inte beroende av det specifika programmet enligt mig. Det är reklamfinansierade kanaler eftersom ett program med låga tittarsiffror inte dar till sig annonsörer.
Min studie har även bidragit till några nya hypoteser om morgon-TV. En hypotes är att Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige har olika publikgrupper. Innehållet, programflödet och programledarens roll i Nyhetsmorgon kan bidra till att programmet försöker locka till sig en publikgrupp som ser hela programmet istället för Gomorron Sverige som bland annat sänder inslag i respris och därmed försöker locka till sig flera publikgrupper. Denna skillnad är i relation till kanalernas olika finansieringsformer en viktig fråga att belysa eftersom de kommersiella kanalerna strävar efter att behålla tittaren så länge som möjligt vilket enligt mig får effekter på hur morgon-TV struktureras. En andra hypotes är att programledarna har en viktigare roll än man kanske kan tro när det gäller att behålla tittarens uppmärksamhet. eftersom mycket av innehållet i morgon-TV är av samma karaktär. Det är då programledarna som ytterst sätter prägel på programmet genom att dels rama in det, men även bidrar till programmets identitet.
35 8 Slutdiskussion I detta kapitel har jag för avsikt att diskutera hur morgon-TV har utvecklats från 1990-talet fram tills nu genom att jämföra mina resultat med tidigare forskning. Jag kommer även att föra en diskussion om hur morgon-TV kan komma att se ut i framtiden när digitaliseringen av TV har fått fotfäste.
Både Wietens studie och den studie som gjordes i uppdrag av granskningsnämnden jämförde morgon-TV i kommersiell respektive public service-TV. Granskningsnämndens studie utgick precis som min från TV4´s och SVT´s morgon-TV och Wietens studie jämförde morgon-TV i fyra europeiska länder däribland SVT och TV4.
8.1 Morgon-TV – då och nu och dess framtid Granskningsnämndens undersökning från 1997 visar att Nyhetsmorgon även då gav programledarna mer sändningsminuter än SVT´s morgon-TV. På samma sätt upptogs innehållet till största delen av inslag som inte involverade någon programledare såsom nyheter, sport, väder etc. Trots att den största delen av morgon-TV består av dessa inslag har programledaren en central roll både då och nu genom att programledaren närvarar kontinuerligt under programmet.
Granskningsnämndens studie visade dock på att morgon-TV i SVT inte hade något barnprogram vilket Gomorron Sverige idag har. Vidare skiljer sig innehållet då från nu genom att SVT´s morgon-TV då hade mer underhållande inslag såsom mat och musik vilket inte förekommer idag. Detta bekräftar Wietens slutsats att morgon-TV i public service tenderar till att bli mer seriös i sin framtoning. Den här tendensen kan komma att bli mer tydlig när TV blir digitaliserad eftersom det då kommer att erbjudas mer kanaler än någonsin förr. Framtiden enligt mig ligger i att hitta en nisch som attraherar den tänkta målgruppen. Enligt mig finns det två vägar att gå. Å ena sidan kan programkanalerna producera dussinmaterial som attraherar en stor målgrupp, å andra sidan skapas möjligheter till att förändra dagens ganska kommersialiserade programutbud. Att morgon-TV i public service valde att minska på underhållning i morgon-TV är inte en slump utan ett strategiskt val att vinna nya publikgrupper som exempelvis högutbildade män, som annars inte i lika stor utsträckning tittade på morgon-TV. Detta strategiska val är enligt mig en bit på vägen till ett divergerande programutbud
Programledarens roll har visat sig vara betydande för hur morgon-TV strukturerar sitt innehåll men är även en viktig faktor när det gäller att behålla TV-publiken. Programledarens roll kommer att fortsätta vara viktig i framtiden om en ännu viktigare enligt mig. Jag tror att både de kommersiella och publika kanalerna mer och mer kommer använda programledaren för att marknadsföra programmet och skapa dess identitet. Programledaren blir därmed en del av kanalens och programmets nisch. Redan idag vet man att morgon-TV har en krävande publik som på morgonen har mycket annat att utföra samtidigt. Därför ställs det höga krav på programledaren att fånga tittarens intresse. I och med detta kan programledarens roll i morgon-TV liknas med en programledare i radio eftersom en stor del av dem som tittar på programmen kanske egentligen bara lyssnar och tittar med ena ögat samtidigt som andra sysslor utförs i hemmet.
Att Gomorron Sverige idag har en programledare, i jämförelse med 1990-talet då morgon-TV i SVT hade två programledare, tyder på att man i Gomorron Sverige vill liknas vid ett nyhetsprogram i större utsträckning enligt mig. Detta hör ihop med valet av programinnehållet vilket leder till att Gomorron Sverige och Nyhetsmorgon har två olika nischer. Att
36 Nyhetsmorgon har valt att på senare tid ha separata nyhetsankare, istället för programledarna, visar på att programmet vill stärka programledarnas roll som inramare av programmet och därmed skapa en tydligare gräns mellan olika delar i programmet.
I förra kapitlet landade jag i slutsatsen att skillnaden mellan Nyhetsmorgon respektive Gomorron Sverige till stor del beror på att TV4 finansierar sin verksamhet med reklamintäkter och SVT med licensintäkter vilket får konsekvenser på programinnehållet, programflödet och programledarens roll. Mycket talar för att denna förklaring till skillnaderna mellan Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige är korrekt. Naturligtvis kan det finnas andra orsaker till att Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige skiljer sig åt. I denna uppsats har jag utgått ifrån teorier och forskning knutna till morgon-TV, finansiering av TV och programledarrollen vilket även borde få konsekvenser på analysen av resultaten. Därmed vill jag lämna vägen öppen för andra infallsvinklar på detta ämne i fortsatt forskning. Bland annat kan det vara intressant att studera hur TV4´s respektive SVT´s företagskultur avspeglas i morgon-TV. Det kan även finnas ett intresse i att studera vilka publikgrupper morgon-TV har och se hur publiken påverkar genren.
37 9 Referenser
9.1 Litteraturförteckning
Andersson, Helen, TV:s nyhetsprogram som interaktion , Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet 2002.
Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan, Norstedts juridik, Stockholm 2005.
Gripsrud, Jostein, Mediekultur Mediesamhälle , Daidalos, Göteborg 2002.
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio TV (8: e uppl.), Albert Bonniers Förlag, Falun 2003.
Hillve, Peter & Majanen, Peter, Svensk frukost-TV – En studie gjord på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV , Avd. för Medie och Kommunikationsvetenskap, Lunds Universitet 1997.
Masterman, Len, Television Mythologies ,stars, shows and signs, Comedia/MK Media Press, London 1984.
Trewin, Janet, Presenting TV and radio – An insiders guide , Focal press, Oxford 2003.
Wieten, Jan m.fl., Television Across Europe , Sage Publications, London 2000.
9.2 Elektroniska källor
Gomorron Sveriges hemsida - http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30623 Referensen upprättad: 2005-11-15
Nyhetsmorgons hemsida - http://www.tv4.se/nyheter/nyhetsmorgon/ Referensen upprättad: 2005-11-15
SVT´s hemsida - http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6213&a=312341 Referensen upprättad: 2005-11-15
TV4´s hemsida - http://www.tv4.se/416605.html Referensen upprättad: 2005-11-15
9.3 Källor för empiriskt underlag
SVT1, Gomorron Sverige , 2005-10-24 – 2005-10-28
TV4, Nyhetsmorgon , 2005-10-24 – 2005-10-28
38